RÅ 2000 not 38

Not 38. Överklagande av Näckebro AB av förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I ansökan om förhandsbesked anförde Näckebro bl.a. följande. Näckebro äger 10,7 procent av aktierna i Drott AB (Drott), vilka Näckebro köpt för 1,079 milj. kr. Drott är sedan september 1998 moderbolag till Näckebro och ägde vid utgången av 1998 98,7 procent av aktierna i Näckebro. Näckebro köpte aktierna i Drott innan Drott förvärvade aktier i Näckebro. - På grund av bestämmelsen i 7 kap. 2 § tredje stycket aktiebolagslagen (1975:1385), ABL, avser Drott att dra in de aktier som ägs av Näckebro genom en nedsättning av aktiekapitalet. Indragningen skall ske utan återbetalning och nedsättningsbeloppet, ca 24 milj. kr, skall överföras till reservfonden. - Näckebro frågar om indragningen leder till en avdragsgill realisationsförlust med belopp motsvarande anskaffningskostnaden för aktierna eller skillnaden mellan anskaffningskostnaden och marknadsvärdet på aktierna vid indragningen (marknadsvärdet vid indragningen förutsätts alltså understiga anskaffningskostnaden). -Skatterättsnämnden (1999-03-30, Ersson, Wingren, Armholt, Johansson, Silfverberg, Svensson): Indragningen föranleder inga inkomstskattekonsekvenser för Näckebro AB (Näckebro). - Motivering. - Om ett aktiebolag mot vederlag förvärvar egen aktie kan det ses som en överföring av eget kapital till aktieägare i form av (i ABL oreglerad) utdelning eller ett kringgående av reglerna om nedsättning av aktiekapital i 6 kap. ABL. Tidigare skulle i vissa fall utskiftningsskatt utgå vid förvärv av egen aktie. En egen aktie skall vidare räknas som tillgång utan värde enligt 4 kap. 14 § årsredovisningslagen (1995:1554). - Ett förvärv av egna aktier kan därför ses som en disposition av bolagets egna kapital eller om "omvänd nyemission" och därmed inte som ett oneröst förvärv av tillgång, jfr SOU 1997:22 s. 21 och 251. Ett sådant synsätt leder till att en (onerös) avyttring av egna aktier jämställs med en nyemission och alltså inte ses som en avyttring som kan föranleda realisationsvinst eller realisationsförlust i skattemässigt hänseende. Vid en indragning av egna aktier skulle vidare varken realisationsvinst eller realisationsförlust kunna uppkomma. - Egna aktier kan, såsom i nu förevarande fall, också förvärvas indirekt genom förvärv av aktier i ett annat företag. Om förvärvet skett direkt från det andra företaget hade detta i princip föranlett en realisationsvinstbeskattning hos det andra företaget och även hos dess aktieägare om de avyttrar aktier i det företaget. Om ett dotterbolags avyttring av aktier i moderbolaget behandlas på samma sätt som en av moderbolaget företagen nyemission enligt vad ovan angivits elimineras alltså ett beskattningsled (hos dotterbolaget). - Nämnden, som inte tar ställning till vad som generellt bör gälla vid ett dotterbolags avyttring av aktier i dess moderbolag, finner att det i ett fall som det förevarande - indragning utan återbetalning av aktier som innehas av ett helägt dotterbolag - är fråga om en sådan disposition av kapitalet som inte bör föranleda några inkomstskattekonsekvenser, dvs. varken realisationsvinst eller realisationsförlust. - Hos Regeringsrätten yrkade Näckebro att avdrag för realisationsförlust skulle medges med ett belopp som motsvarar det skattemässiga anskaffningsvärdet för aktier i Drott och - i andra hand - med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattemässiga anskaffningsvärdet och marknadsvärdet vid tidpunkten för genomförandet av indragningen. Näckebro anförde bl.a. följande. Drotts förvärv av aktierna i Näckebro måste ur Drotts synvinkel ses som ett oneröst förvärv oavsett att Näckebro vid förvärvstillfället ägde aktier i Drott. Nedsättning av aktiekapital genom indragning av aktier utan återbetalning innebär att aktierna anses avyttrade för noll kr (Ds 1990:38 s. 119 och 128, prop. 1990/91:54 s. 252 och 312 samt Finansdepartementets promemoria Vissa skattefrågor med anledning av att aktiebolag skall kunna förvärva egna aktier, m.m.). Vem som äger de indragna aktierna kan inte ha någon betydelse. Inom skatterätten torde det vara tillräckligt för att anse att en avyttring föreligger att en part definitivt avhänds en förmögenhetstillgång samtidigt som motparten befrias från de förpliktelser som är knutna till tillgången. Att jämställa indragning av aktier utan vederlag med avyttring är helt logiskt eftersom aktieägaren vid indragning/inlösen, liksom vid konkurs och likvidation, inte råder över om vederlag skall utgå eller ej. Vidare har det aktiebolagsrättsliga synsätt som kommit till uttryck i SOU 1997:22 inte någon relevans för den skatterättsliga bedömningen i det här aktuella fallet. I betänkandet anförs att ett bolags avyttring av återköpta egna aktier kan jämföras med en nyemission. Förslaget till nya skatteregler i Finansdepartementets promemoria gäller också det bara bolag som innehar egna aktier. Den realisationsförlust Näckebro gör är verklig eftersom någon förmögenhetsöverföring (värdeöverföring) inte skett från Näckebro till Drott. Av samma skäl kan någon uttagsbeskattning inte aktualiseras. - Näckebro har uppgett att nedsättningen av aktiekapitalet registrerats under år 1999 och att giltighetstiden för förhandsbeskedet kan begränsas till taxeringsåret 2000. - Riksskatteverket (RSV) avstyrkte bifall till överklagandet. RSV anförde bl.a. följande. En indragning av aktier utan vederlag är inte en avyttring i skatterättslig mening och utlöser därför inte realisationsvinstbeskattning. Av äldre praxis från tiden före skattereformen framgår att det för att avyttring skall anses föreligga krävs en ömsesidighet i rättshandlingen som inte finns när det är fråga om indragning utan återbetalning. Att det i prop. 1990/91:54 (s. 312) angetts att indragning "alltjämt" skall anses som en avyttring bör inte, när stöd saknas i 24 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, leda till att avyttring skall anses föreligga. Någon avdragsgill förlust uppkommer därmed inte för Näckebro. Om avyttring anses föreligga kan den del av förlusten som motsvaras av marknadsvärdet på aktierna vid indragningen inte anses som verklig. Indragningen av aktierna innebär att dotterbolagets förmögenhetsmassa minskar men samtidigt att moderbolaget inte behöver utge något vederlag för aktierna vilket är det normala när aktierna ägs av en oberoende part. Förfarandet innebär därför - i jämförelse med fallet inlösen mot vederlag - att en värdeöverföring, jämförlig med utdelning, har skett från dotterbolaget. Uttagsbeskattning bör då ske vilket leder till att Näckebro får avdrag för den del av förlusten som uppkommit före indragningen. Av 2 § 3 lagen (1998:1600) om beskattning vid överlåtelser till underpris följer att den lagen inte är tillämplig. - Regeringsrätten (2000-03-09, Rundqvist, Sandström, Hulgaard, Nilsson, Wennerström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt de uppgifter som lämnats i målet ägde Drott 98,7 procent av aktierna i Näckebro som i sin tur ägde 10,7 procent av aktierna i Drott. Drott satte under år 1999 ned sitt aktiekapital genom att dra in Näckebros aktier i Drott. Reservfonden ökades med belopp motsvarande nedsättningsbeloppet. - Frågan i målet är om Näckebro har rätt till avdrag för realisationsförlust på aktierna i Drott och - om så är fallet - hur storleken av realisationsförlusten skall bestämmas (enligt förutsättningarna är marknadsvärdet på aktierna lägre än anskaffningsvärdet). - Skatterättsnämnden har kommit fram till att indragningen av Näckebros aktier i Drott inte skall föranleda några inkomstskatteeffekter för Näckebro. Nämndens utgångspunkt är att en analogi med vad som gäller vid nyemission bör leda till att en eventuell avyttring från Drotts sida av egna aktier som det bolaget självt förvärvat inte bör utlösa någon inkomstbeskattning av Drott. Enligt nämnden bör på motsvarande sätt indragningen av Näckebros aktier i Drott inte föranleda några inkomstskatteeffekter för Näckebro. Nämnden har framhållit att den därmed inte tagit ställning till vad som generellt bör gälla vid ett dotterbolags avyttring av aktier i dess moderbolag. - Enligt Regeringsrättens mening ter det sig rimligt att vid inkomstbeskattningen behandla de två av lagstiftaren anvisade vägarna - externförsäljning eller indragning - för att bryta upp ett korsvist ägande av det aktuella slaget på ett likartat sätt. I den mån beskattning med anledning av indragningen inte på andra grunder är utesluten bör en förutsättning för att den skall ske utan inkomstskatteeffekter vara att inte heller en externförsäljning av Näckebros aktier i Drott skulle ha fått några sådana effekter. Den av Skatterättsnämnden gjorda analogin med en nyemission faller sig emellertid inte naturlig om den erhållna ersättningen för aktier i ett bolag inte tillfaller det bolaget utan dess dotterföretag. Eftersom en externförsäljning bör beskattas enligt realisationsvinstreglerna bör med den här angivna utgångspunkten en indragning beskattas på samma sätt. - Det återstår att pröva om det vid en indragning över huvud taget finns förutsättningar att beskatta den aktieägare som får aktier indragna på samma sätt som om aktieägaren i stället hade sålt aktierna, antingen för noll kronor eller för ett belopp motsvarande det marknadspris som skulle ha gällt om indragningen inte ägt rum. - Indragning av aktier sker utan återbetalning till aktieägaren (jfr 6 kap. 1 § tredje stycket 2 aktiebolagslagen, 1975:1385). Vid inlösen av aktier sker däremot återbetalning - något särskilt krav på återbetalningsbeloppets storlek finns inte. - Om en aktieägare får aktier inlösta anses han ha avyttrat aktierna. I förekommande fall fördelas anskaffningskostnaden på de aktier som inlöses respektive behålls. Fördelningen sker utifrån marknadsvärdena på de olika slagen av aktier (RÅ 1997 ref. 43). Det innebär att den del av den sammanlagda anskaffningskostnaden som hänförs till en inlöst aktie kan bli marginell om inlösenbeloppet har satts lågt. - En indragning av aktier utan återbetalning torde i regel avse endast en del av aktieägarens innehav. En tillämpning av samma synsätt som vid inlösen leder till att den sammanlagda anskaffningskostnaden för aktierna skall fördelas på de aktier som dras in respektive behålls. Om, vilket är det vanliga när det är fråga om indragning av aktier i publika bolag, de aktier som skall dras in skall anses sakna marknadsvärde vid en sådan proportionering, blir det i fråga om dessa aktier tal om varken realisationsvinst eller realisationsförlust (en beräknad anskaffningskostnad är noll kr liksom vederlaget). Vid indragning av aktier i koncernförhållanden kan andra överväganden behöva göras. - I målet är det fråga om en speciell situation; indragningen avser ett dotterföretags samtliga aktier i moderbolaget. För Näckebros del är det fråga om en avhändelse av värden som bör föranleda beskattning som om aktierna, i stället för att dras in, hade sålts till det marknadspris som skulle ha gällt om indragningen inte ägt rum. - Av det anförda följer att Näckebros förstahandsyrkande skall avslås och bolagets andrahandsyrkande bifallas. - Vidare bör giltighetstiden för förhandsbeskedet begränsas i enlighet med vad Näckebro anfört. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten ändrar förhandsbeskedet och förklarar dels att indragningen av Näckebros aktier i Drott medför att en realisationsförlust uppkommer som motsvaras av skillnaden mellan aktiernas anskaffningsvärde och det marknadsvärde som aktierna skulle ha haft vid tidpunkten för registreringen av rättens beslut angående nedsättningen av aktiekapitalet om indragningen inte ägt rum, dels att förhandsbeskedet skall gälla vid inkomsttaxeringen 2000. (fd I 2000-02-08, Ocklind)

*REGI

*INST