RÅ 2002:40

Kammarrätt har inte ansetts skyldig att sakpröva en överklagad dom om fortsatt psykiatrisk tvångsvård när tvångsvården upphört under kammarrättens handläggning av målet.

Länsrätten i Göteborg

J.L. intogs den 3 februari 2000 för psykiatrisk vård enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT.

Länsrätten i Göteborg (2000-03-13, ordförande Holmberg) beslutade om fortsatt tvångsvård av J.L. och upplyste om att vården fick pågå under högst fyra månader räknat från dagen för beslutet om intagning.

Kammarrätten i Göteborg

J.L. överklagade länsrättens dom.

I av kammarrätten inhämtat yttrande från chefsöverläkaren uppgav hon att J.L. skrivits ut från vårdavdelningen den 22 mars 2000 i samband med permission och att hon den 17 april samma år beslutat att tvångsvården skulle upphöra, eftersom J.L. inte längre bedömdes vara i behov av sådan vård.

Domskäl

Kammarrätten i Göteborg (2000-05-19, Nilsson, Ahlquist, Treiberg Claeson, referent) yttrade: Av förarbetena till LPT framgår att rätten, i fall då chefsöverläkaren ansökt om förlängning av vårdtiden men innan rätten avgör målet själv beslutar att vården skall upphöra, inte skall göra någon prövning i sak utan avskriva målet från vidare handläggning (prop. 1990/91:58 s. 252). De fall som Regeringsrätten härefter har avgjort och där den enskilde fått rätt till sakprövning trots att tvångsvården upphört har förutom frågan om fortsatt vård även rört antingen överklagande av ett intagningsbeslut eller en konvertering. Något skäl för att utsträcka sakprövningsrätten även till nu ifrågavarande fall föreligger enligt kammarrättens mening inte. - Eftersom tvångsvården numera har upphört föranleder J.L:s överklagande inte någon vidare åtgärd från kammarrättens sida. - Kammarrätten avskriver målet från vidare handläggning.

Regeringsrätten

J.L. överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle undanröja kammarrättens beslut och återförvisa målet till kammarrätten för förnyad handläggning. J.L. anförde bl.a. att kammarrättens beslut att avskriva målet och därmed beröva honom en sakprövning av länsrättens dom står i strid med artikel 5 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Han hänvisade även till RÅ 1996 ref. 8, RÅ 1997 ref. 68 och RÅ 1999 ref. 64 och ansåg att dessa rättsfall var analogt tillämpliga i hans fall.

Prövningstillstånd meddelades.

Chefsöverläkaren avgav yttrande i målet.

Regeringsrätten 2002-07-05, Billum, Hulgaard, Nilsson, Dexe, Nord) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Frågan i målet gäller om en kammarrätt är skyldig att sakpröva ett överklagande med yrkande om upphörande av psykiatrisk tvångsvård som beslutats av länsrätten efter ansökan av chefsöverläkaren och som därefter upphört.

Regeringsrätten har i flera rättsfall slagit fast att en enskild har rätt till domstolsprövning av ett av chefsöverläkare fattat beslut om intagning för psykiatrisk tvångsvård, oavsett om tvångsvården upphört eller ej.

I förevarande fall är det överklagade beslutet ett beslut om fortsatt tvångsvård som fattats av domstol. Utredningen i målet visar inte att J.L., sedan tvångsvården upphört, har ett beaktansvärt intresse av att i efterhand få länsrättens beslut överprövat av ytterligare en domstolsinstans. Hans överklagande skall därför avslås.

Domslut

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.

Föredraget 2002-06-25, föredragande Noring, målnummer 4249-2000