RÅ 2003 not 11

Not 11. Överklagande av K.S. ang. rätt att ta del av allmän handling. - K.S. begärde att hos Kommuninvest i Sverige AB (Kommuninvest) att få ta del av den handling som rörde "uppgörelse med L.M.A." i samband att L.M.A. slutade sin anställning vid Kommuninvest. K.S. efterfrågade särskilt de ekonomiska villkoren i uppgörelsen. -Kommuninvest (2001-03-26) avslog K.S:s begäran och anförde som skäl härför följande. Handlingen lämnas inte ut då den omfattas av reglerna om sekretess. Innehållet handlingen är sådant att det kan antas skada Kommuninvest till nytta för konkurrenterna om det lämnas ut. Sekretess jämlikt 6 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) gäller för dessa uppgifter. - Kommuninvest är ett kreditmarknadsbolag och verksamheten bedrivs i konkurrens med banker och andra kreditinstitut både på den svenska och på de internationella kapitalmarknaderna. Denna konkurrens gäller även vid rekryteringen av personal. Andra företag som bedriver verksamhet inom den finansiella sektorn skulle kunna gynnas på Kommuninvests bekostnad om uppgifter som rör personalens anställningsvillkor lämnas ut. Detta gäller särskilt personal som besitter speciell kompetens och erfarenhet. - K.S. överklagade och vidhöll sin begäran att hos Kommuninvest få ta del av det särskilda avtalet om anställningens upphörande som tecknats med Kommuninvests före detta vd L.M.A. Till stöd för sin talan anförde K.S. bl.a. följande. Innehållet i den efterfrågade handlingen är av synnerligen stort allmänt intresse eftersom det handlar om ett indirekt helt kommunägt företag som verkar på en konkurrensutsatt kreditmarknad. Flera av bolagets konkurrenter, samtliga börsnoterade, lämnar regelmässigt ut motsvarande uppgifter då detta ligger i framför allt aktieägarnas intresse. Det kan inte antas att konkurrenter gynnas på bolagets bekostnad om de begärda uppgifterna lämnas ut. Bolaget torde snarare skadas av de misstankar som en fortsatt sekretess i denna fråga ger upphov till. - Kommuninvest bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Kommuninvest är ett kreditmarknadsbolag och drivs i konkurrens med banker och andra kreditinstitut både på den svenska och på de internationella kapitalmarknaderna. Konkurrensen gäller även vid rekrytering av personal. Andra företag som bedriver verksamhet inom den finansiella sektorn skulle kunna gynnas på Kommuninvests bekostnad om uppgifter som rör personalens anställningsvillkor lämnas ut. Detta gäller speciellt personal som besitter speciell kompetens och erfarenhet. - Kammarrätten i Jönköping (2001-06-19, Alkman, Berg, Svensson): Enligt 6 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess i myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs. Med myndighet jämställs enligt 1 kap. 9 § samma lag bl.a. aktiebolag, vari kommuner eller landsting utövar ett bestämmande inflytande. - Kommuninvest är ett sådant bolag som enligt 1 kap. 9 § sekretesslagen skall jämställas med myndighet. Bolaget driver affärsverksamhet som är konkurrensutsatt. - Uppgifter om anställdas individuella löner är att hänföra till en myndighets affärs- eller driftförhållanden (jämför RÅ 1998 ref. 32). Fråga är om det kan antas att den som driver likartad rörelse skulle gynnas på Kommuninvests bekostnad om de efterfrågade uppgifterna röjdes. - Bestämmelserna i 6 kap. 1 § sekretesslagen bygger på ett s.k. rakt skaderekvisit. Enligt förarbetena till sekretesslagen skall vid ett sådant rekvisit skadebedömningen göras med utgångspunkt i själva uppgiften. Det innebär att frågan huruvida sekretess gäller eller inte i första hand inte behöver knytas till en skadebedömning i det enskilda fallet. Avgörande bör istället vara om uppgiften som sådan är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som skall skyddas genom den aktuella bestämmelsen (prop. 1979/80:2 del A s. 80). Lönesättning och andra individuella villkor vid såväl anställningsavtals ingående som upphörande får anses vara ett konkurrensmedel av betydelse. Det särskilda avtal om anställningens upphörande som K.S. begär utlämnat innehåller enligt kammarrättens mening sådana uppgifter som, om de röjdes, typiskt sett skulle kunna skada bolaget till nytta för dess konkurrenter. Överklagandet skall därför avslås. - Kammarrätten avslår överklagandet. - K.S. fullföljde sin talan och begärde att få ta del av uppgörelsen mellan Kommuninvest och förre verkställande direktören L.M.A. om dennes avgångsvederlag. Han anförde bl.a. följande. Kammarrättens dom får till följd att det inte längre blir möjligt för allmänheten att få ut handlingar, som visar hur mycket olika befattningshavare hos kommuner och landsting har i lön. Tidigare har en sådan granskning av den offentliga förvaltningen ansetts självklar. - Regeringsrätten (2003-02-03, Nilsson, Nord, Stävberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Sådana aktiebolag där kommuner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande skall enligt 1 kap. 9 § sekretesslagen jämställas med myndighet vad gäller tillämpningen av tryckfrihetsförordningens bestämmelser om rätt att ta del av handlingar hos myndighet samt tillämpningen av sekretesslagens bestämmelser. Detta innebär för de kommunala bolagens del att det vid tillämpningen av sekretesslagen skall bortses från att verksamheten bedrivs i bolagsform och att sekretess- bedömningen i stället skall göras som om bolaget varit en del av den kommunala förvaltningen. Kommuninvest är ett sådant bolag som enligt 1 kap. 9 § sekretesslagen skall jämställas med myndighet. - Enligt 6 kap. 1 § första stycket sekretesslagen gäller sekretess i myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att någon som bedriver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs. Med affärsverksamhet förstås enligt uttalanden i förarbetena till bestämmelsen verksamhet som antingen i sin helhet eller i viss avgränsad del är affärsinriktad. Begreppet får inte fattas alltför snävt, se prop. 1979/80:2 del A s. 144. - Kommuninvest är ett kreditmarknadsbolag som lånar upp medel på kapitalmarknaden för utlåning inom kommunsektorn. Verksamheten bedrivs i konkurrens med banker och andra kreditinstitut på både svensk och utländsk kapitalmarknad. Kommuninvests verksamhet är i sin helhet affärsinriktad och får anses vara sådan affärsverksamhet som avses i 6 kap. 1 § första stycket sekretesslagen. Vidare är uppgifter om anställdas individuella anställningsvillkor att hänföra till Kommuninvests affärs- eller driftförhållanden (jfr RÅ 1998 ref. 32). - Frågan är då om det kan antas att de banker och andra kreditinstitut som bedriver likartad rörelse som Kommuninvest skulle gynnas på Kommuninvests bekostnad om uppgifterna om de ekonomiska villkoren i bolagets uppgörelse med den tidigare verkställande direktören röjs. - Enligt Regeringsrättens bedömning ger den utredning som föreligger inte grund för antagande att ett röjande av de i målet aktuella uppgifterna skulle vara till sådan skada för Kommuninvest som avses i 6 kap. 1 § första stycket sekretesslagen. Uppgifterna skall därför lämnas ut. - Regeringsrättens avgörande. Med bifall till K.S:s yrkande upphäver Regeringsrätten kammarrättens dom och Kommuninvest i Sverige AB:s beslut. Det ankommer på bolaget att lämna ut den efterfrågade handlingen. - (Regeringsråden Schäder och Melin var skiljaktiga och anförde: Enligt 6 kap. 1 § första stycket sekretesslagen gäller sekretess i myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att någon som bedriver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs. Med affärsverksamhet förstås enligt uttalanden i förarbetena till bestämmelsen verksamhet som antingen i sin helhet eller i viss avgränsad del är affärsinriktad. Begreppet får inte fattas alltför snävt, se prop. 1979/80:2 del A s. 144. - Regeringsrätten har i rättsfallet RÅ 1998 ref. 32 uttalat att uppgifter om anställdas individuella löner i och för sig är att hänföra till en myndighets affärs- eller driftförhållanden. Detta uttalande kan inte förstås på annat sätt, än att uppgifterna ansetts utgöra uppgifter i myndighetens affärsverksamhet. Endast om så var fallet fanns det nämligen anledning för domstolen att avgöra om de varit att hänföra till affärs- eller driftförhållandena. - Vi ifrågasätter om denna tolkning är riktig. Begreppet affärsverksamhet skall visserligen inte fattas alltför snävt, men det måste ändå enligt vår uppfattning ta sikte på myndighetens utåtriktade, kundorienterade aktiviteter. Myndighetens uppgörelser med den egna personalen faller däremot utanför affärsverksamheten. Ser man myndighetens beslut att på vissa villkor anställa en person som en del av myndighetens affärsverksamhet får detta enligt vår mening dessutom till konsekvens att också den anställde anses ha trätt i affärsförbindelse med myndigheten och att 8 kap. 10 § sekretesslagen därför skulle kunna bli tillämplig. Detta kan inte ha varit lagstiftarens mening. - Vi förordar mot denna bakgrund att frågan om personalens lönevillkor kan vara att hänföra till en myndighets affärsverksamhet enligt 5 § första stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall avgöras av Regeringsrätten i dess helhet. - Överröstade i denna fråga är vi i övrigt ense med majoriteten.). (fd II 2002-11-27, Bergquist)

*REGI

*INST