RÅ 2003 not 125

Not 125.Plan- och miljönämndens i Motala kommun (2000-09-20, § 297) beslutade att bevilja M.K. och H.K. bygglov för uppförande av vindkraftverk på fastigheten Stenkilsvarv 1:13 i Motala kommun. Som skäl för beslutet angavs bl.a. följande. Vindkraftverket kommer att utgöra ett dominerande inslag i landskapsbilden, men då det är fråga om ett enstaka verk i jordbrukslandskap med inslag av skyddande skogsridåer bedöms det inte medföra några betydande olägenheter för omgivningen. - Ägare av fem grannfastigheter överklagade beslutet och yrkade att det skulle upphävas. Till stöd för överklagandena anfördes i huvudsak följande. Ett vindkraftverk av den nu aktuella storleken medför betydande negativa konsekvenser för de närboende i form av ljus, ljud och skuggeffekter. Vindkraftverket kommer att ha negativ inverkan på såväl människor som vistas och bor i närheten som landskapsbilden. Fastigheterna kommer att minska i värde till följd av närheten till vindkraftverket. Klagandena anser även att kommunen bör upprätta en översikts- eller detaljplan över området innan ett bygglov för vindkraftverk beviljas. Man ifrågasätter även de mätmetoder som använts vad gäller ljus, ljud och skuggeffekter. De i miljöprövningen redovisade vind- och bullermätningarna är inte tillfyllest. - Såväl klagandena som sökanden gav under ärendets handläggning in yttranden och ytterligare synpunkter i ärendet. - Sökanden yrkade att överklagandena skall avslås. Vidare hade projektören av vindkraftverket gjort en ny och mer preciserad sammanställning av tidigare redovisade beräkningar av ljud-, ljus- och skuggeffekter för de närliggande fastigheterna. Vidare påpekade han att beräkningarna alltid är gjorda enligt "worst case" dvs. efter värsta tänkbara situation. Vad gäller skuggeffekter kunde detta vindkraftverk förses med en automatik som tillfälligt stängde av vindkraftverket om ett hus utsätts för skuggeffekter mer än 30 timmar vilket motsvarade nu gällande gränsvärde. - Klagandena redovisade i yttranden bl.a. följande. Vid kontakter med Boverket har erhållits följande uppgifter. Verket kommer ut med nya regler angående etablering av vindkraftverk efter sommaren 2001. Bullerstörningar från vindkraftverk får aldrig överstiga 40 dBA enligt nu gällande regelverk. Beräkningar av skuggeffekter skall alltid mätas innanför tomtgräns och skuggtiden får aldrig överstiga 10 timmar/år. Några sensorer som känner av skuggeffekterna från vindkraftverk finns inte att tillgå idag. De sensorer som finns är till för att motverka skador som kan uppstå vid isbildning. Vidare påtalas problem som kommer att uppstå för de hörselskadade barn som bor i området. Man är kritisk till den danska beräkningen som gjorts med avseende på skuggeffekterna. Man anser inte att den danska beräkningsmodellen kan appliceras på svenska förhållanden eftersom solhöjd och antalet soltimmar inte är jämförbara med de danska förhållandena. Vidare hänvisas till de erfarenheter och gränsvärden som Gotlands kommun kommit fram till i skriften "Vindkraft på södra Gotland, tillägg till översiktplanen Vision Gotland 2010". Av skriften framgår bl.a. att avståndet mellan boende och vindkraftverk bör i normalfallet vara 1 000 m och att bullernivån aldrig får överstiga 40 dBA. Vidare har en maxhöjd på 30 m tornhöjd införts vid etablering av gårdsverk på enskilda gårdar där fastigheten inte har något kulturhistoriskt värde. - Länsstyrelsen besökte den 5 mars 2001 fastigheten i närvaro av representanter för klagandena, sökanden samt kommunen. - Länsstyrelsen i Östergötlands län (2001-06-26) avslog överklagandena och yttrade: Tillämpliga bestämmelser m.m. Enligt 8 kap. 2 § första stycket 6 plan- och bygglagen (1987:10), PBL, krävs bygglov för att uppföra vindkraftverk, bl.a. om vindturbinens diameter är större än två meter. - Enligt 8 kap. 12 § PBL skall ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte omfattas av detaljplan bifallas om åtgärden - 1. uppfyller kraven i 2 kap., - 2. inte skall föregås av detaljplaneläggning på grund av bestämmelserna i 5 kap. 1 §, - 3. inte strider mot områdesbestämmelser och - 4. uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2 och 10-18 §§. - 1 2 kap. PBL anges de allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse m.m. Enligt 1 § andra stycket skall bestämmelserna i 3 och 4 kap.miljöbalken bl.a. tillämpas i ärenden om bygglov och förhandsbesked. - Enligt 2 kap. 3 § PBL skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet, med hänsyn bl.a. till de boendes och övrigas hälsa och till möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. - Enligt 3 kap. 1 § PBL jämförd med 14 § skall sådana anläggningar som kräver bygglov placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. De skall ha en yttre form och färg som är estetisk tilltalande, lämplig för anläggningarna som sådana och som ger en god helhetsverkan. Vidare skall de enligt 3 kap. 2 och 14 §§ placeras så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. - Redogörelse för övrig utredning. Av Boverkets allmänna råd 1995:1 "Etablering av vindkraftverk på land" framgår bl.a. följande. Vad gäller olycksrisker och säkerhetsavstånd finns följande rekommendationer. Behovet av skydd intill bostäder uppfylls normalt genom att beaktandet av bullerkraven förutsätter vissa avstånd mellan bostäder och verken. Ett lämpligt säkerhetsavstånd till byggnader och platser där människor ofta vistas oskyddat eller där andra stora skador kan uppkomma är navhöjden plus tre gånger turbindiametern. - Av Vindkraftutredningen SOU 1999:75 "Rätt plats För vindkraften" framgår att de riktvärden för buller som tillämpas för vindkraftverk är de av Naturvårdsverket angivna värdena För industribuller nattetid vilka motsvaras av riktvärdet 40 dBA vid bostäder, vårdbyggnader m.m. och 35 dBA vid planlagd fritidsbebyggelse eller planlagt område för rörligt friluftsliv med naturupplevelser. Dessa riktvärden är dock inte direkt avsedda för vindkraftverk utan de togs fram av Naturvårdsverket med avseende på externt industribuller. De avsåg alltså andra miljöer än sådana som vindkraftverk normalt byggs i. Vad gäller skuggstörningar från vindkraftverket lämnar varken utredningen eller Boverkets allmänna råd några rekommendationer hur dessa skall hanteras. Vindkraftutredningen påtalar dock att skuggeffekterna bör beaktas vid etablering av vindkraftverk i närheten av bostäder, som lämpligen kan avgränsas med tomtgränsen på samma sätt som när det gäller riktlinjerna för buller. Utredningen anser dock att en teoretisk skuggtid på 30 timmar bör vara en rimlig högsta skuggfrekvens. - Platsen. Vindkraftverket planeras uppföras på fastigheten Stenkilsvarv 1:13, med Stenkilsvarvs gård. Fastigheten är belägen utanför detaljplanelagt område. - Platsen där vindkraftverket planeras uppföras enligt ansökan om bygglov är belägen på brukad åkermark, på en ås som sträcker sig i syd-nordlig riktning, nordost om gården Stenkilsvarv. Ca 70 meter väster om platsen för det planerade vindkraftverket ligger en allmän väg. En alternativ placering har undersökts, ca 190 meter väster om nu planerad placering. Anledningen till att den alternativa placeringen valdes bort uppges vara att verket skulle hamna på en plats som ur vindsynpunkt var betydligt sämre och därmed skulle ge sämre elproduktion. - Bullerberäkningar m.m. Avståndet från det planerade vindkraftverket till de närmast kringboendes bostadsfastigheter är drygt ca 400 meter. Beräkningar av ljud-, ljus- och skuggeffekter har gjorts för de sju närmast boende fastighetsägarna enligt, dels en dansk modell, dels en svensk modell. Den svenska modellens bullerberäkningar är baserade på Naturvårdsverkets rekommenderade metod "Metod för mätning av bullerimmission kring vindkraftverk". Bullernivåerna enligt den danska modellen, nattetid, beräknas ligga mellan 29,6 - 37,8 decibel(A) (dBA) medan värdena enligt den svenska modellen beräknas ligga mellan 31,3 - 38,3 dBA. Motsvarande värden, dag- och kvällstid enligt den danska modellen uppgår till mellan 33,8 - 42,0 dBA och enligt den svenska modellen beräknas värdena till 35,2 - 42,8 dBA. Redovisningen av skuggeffekterna visar att de närboende, väster om vindkraftverket kan komma att drabbas av skuggeffekter som längst mellan 16-30 minuter per dag. - Länsstyrelsens bedömning. Ansökan om bygglov avser uppförande av ett vindkraftverk med en höjd till navet av högst 65 meter och totalhöjd 90 meter, en rotordiameter av 54 meter och en effekt av 950 kW. Uppförandet av vindkraftverket kräver således bygglov. - Nu gällande översiktplan för Motala kommun antogs av kommunfullmäktige den 25 juni 1990. Planen ger inga specifika riktlinjer för etablering av vindkraftverk i kommunen. I kapitlet Teknisk försörjning, under rubriken energitillgång, nämns dock utnyttjande av vindkraft som en framtida energiresurs. Även om planen inte berör lokalisering av vindkraftverk finns uttalanden, bl.a. gällande lokalisering av anläggningar på landsbygd, vilka kan antas ge viss vägledning vid bedömningen av etablering av vindkraftverk på landsbygden. Exempelvis att buller som överskrider fastställda riktvärden skall begränsas genom skyddsåtgärder. Vidare framhålls att buller som inte är hälsovådligt kan vara enerverande. Eftersom sydvästliga vindar är vanligast, konstateras att områden nordost om en verksamhet är mest drabbad av bullerproblem. Vid lokalisering bör därför hänsyn tas till läget av närbelägen bebyggelse. - Nu berörda fastigheter ligger öster, sydost respektive söder om vindkraftverket. Enligt översiktsplanen är byggnader som ligger nordost om en bullerkälla mest drabbade av bullerstörningar vid sydvästlig vindriktning vilken är vanligast förekommande i aktuellt område. - Enligt redovisade bullerberäkningar ovan kommer bullernivån för de närmast boende som högst uppgå till 42,8 dBA dagtid. Enligt Vindkraftutredningens rekommenderade riktvärden bör bullernivån från vindkraftverk vid bostäder oavsett tidpunkt på dygnet inte överstiga 40 dBA. I förevarande fall överskrids således riktvärdet vissa tider på dagen. I Länsstyrelsens beslut 2001-06-26 dnr 25-11815-00 föreskrivs dock villkor för att reducera bullret från vindkraftverket för det fall att det överskrider riktvärdet 40 dBA. - Länsstyrelsen finner mot bakgrund av vad ovan angivits att etableringen av ett vindkraftverk på fastigheten Stenkilsvarv 1:13 inte kan anses strida mot de allmänna riktlinjer som anges i Motala kommuns översiktplan. Inte heller i övrigt kan placeringen anses strida mot kraven på lokalisering av bebyggelse m.m. i 2 kap PBL. - Verket skall placeras på odlad åkermark i jordbrukslandskap, Det kan visserligen genom sin storlek utgöra ett i viss mån dominerande inslag i landskapet, men är ändå endast ett enstaka sådant. Det kan därför inte anses oförenligt med kraven på hänsyn till landskapsbild och natur- och kulturvärden på platsen samt på utformning i övrigt enligt 3 kap. 1 § PBL. - Plan- och miljönämnden har 2000-09-20 meddelat föreläggande enligt miljöbalken om försiktighetsmått beträffande buller och skuggning samt föreskrivit om kontrollprogram. Länsstyrelsen har som ovan angetts i beslut denna dag på visst sätt skärpt föreläggandet beträffande bullernivån. Omgivningspåverkan på närliggande bostäder bör därför i dessa avseenden bli godtagbar. Sådana betydande olägenheter för omgivningen som skulle kunna utgöra hinder mot bygglov enligt 3 kap. 2 § PBL kan därför inte antas uppkomma. - Inte heller i övrigt har hinder mot bygglov visats föreligga. - Överklagandena i ärendet skall på grund härav avslås. - U. och S.C., A. och A.E., A.H., S.K. och R.J. samt H. och A.W. överklagade i en gemensam skrivelse länsstyrelsens beslut. De vidhöll vad de tidigare framfört och anförde bl.a. följande. Boverkets nya rekommendationer för vindkraftverk bör inväntas. Man bör vara försiktig vad avser ljudnivåer vilket också påtalats i olika utredningar. I en för övrigt naturligt tyst miljö appliceras nu en bullerkälla som i bästa fall ligger på gränsen till vad som är tillåtet i en miljö som är helt annorlunda. Skuggberäkningstiderna som redovisats har felaktigheter. Även om de riktvärden som beslutats i ärendet avseende ljud och skuggor skulle kunna innehållas genom ett utnyttjande av optimeringsprogram är inte avståndet till de närmaste fastigheterna tillräckligt eftersom ett skyddsavstånd även bör omfatta ett säkerhetsavstånd för olyckshändelser. - Länsstyrelsen avvisade i beslut den 7 augusti 2001 överklagandet av H. och A.W. såsom för sent inkommet. - Kammarrätten i Jönköping överlämnade genom beslut den 22 juli 2002 med eget utlåtande ärendet till regeringen för prövning. Kammarrätten anför därvid att rätten instämmer i länsstyrelsens bedömning att uppförandet av det aktuella vindkraftverket inte kan antas medföra sådana betydande olägenheter som avses i 3 kap. 2 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Inte heller i övrigt har framkommit skäl att avslå ifrågavarande ansökan med hänsyn till bestämmelserna i 3 kap. PBL. - Flertalet klaganden jämte A. och J.J. inkom därefter med skrivelser. De framhöll utöver vad som tidigare framförts att störningar skulle mätas mot trädgårdsgränsen, att skuggpåverkan blev större än vad sökanden redovisat, att beräkningarna endast mätte skuggor mot bostadshusens tak samt att skydds- och säkerhetsavstånd till uppfartsvägen till fastigheter i Östervarvs by inte klarades. De framhöll också att de utöver alla negativa miljöeffekter även drabbades av ekonomisk skada. Dessutom anser de att kommunen skulle utarbeta en översiktsplan innan några vindkraftverk byggs i kommunen. - Regeringen (Miljödepartementet, 2002-11-28) avslog överklagandena och anförde som skäl för sitt beslut följande. - H. och A.W. har i överklagandeskrivelsen angivit att de äger Östervarv 4:7. Länsstyrelsen har avvisat deras överklagande som för sent inkommet. Till följd härav kan inte heller vad A. och J.J., som uppgivna nya ägare till fastigheten Östervarv 4:7, framfört tas upp till prövning av regeringen. Regeringen tar sålunda upp ärendet till prövning i sak på talan av U. och S.C., A. och A.E., A.H. samt S.K. och R.J. - Regeringen har att i detta ärende pröva frågan om bygglov enligt bestämmelserna i PBL. För denna prövning finner regeringen att ärendet kan avgöras på befintligt underlag, Regeringen erinrar om den prövning och tillsyn som vid sidan av bygglovsprövningen skall ske enligt miljöbalken. - Bestämmelserna i 3 kap. PBL kan, med hänsyn bl.a. till vad kammarrätten anfört, inte anses utgöra hinder mot det lämnade bygglovet. Vad klagandena anfört utgör inte heller i övrigt skäl att upphäva det lämnade bygglovet. Överklagandena bör därför avslås. - U. och S.C., A. och A.E., S.K. och R.J. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade, såsom deras talan fick förstås, att beslutet skulle upphävas och att ärendet skulle återförvisas till regeringen för fortsatt behandling. De anförde bl.a. följande. Regeringen har inte gjort någon prövning enligt 2 kap. PBL, utan endast hänvisat till den bedömning som Kammarrätten i Jönköping gjort, trots att kammarrätten enbart har uttalat sig om bygglovets förenlighet med 3 kap. PBL. Vidare borde regeringen ha avvaktat med sitt beslut. Genom att senarelägga beslutet några få veckor hade regeringen haft möjlighet att även väga in de nya rekommendationer för planering och prövning av vindkraftsanläggningar som Boverket lämnar i sin nya handbok. Vid tidpunkten för regeringens beslut fanns en preliminär version av handboken att tillgå. Beslutet strider mot många tunga rekommendationer som lämnas i handboken. Det aktuella vindkraftverket skulle innebära ett intrång och en olägenhet som skulle påverka dem - i egenskap av grannar - mycket negativt. - Regeringsrätten (2003-06-19, Lindstam, Billum, Almgren, Melin, Stävberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Av motiveringen till det nu klandrade avgörandet framgår inte annat än att regeringen har prövat det aktuella bygglovet även i förhållande till bestämmelserna i 2 kap. PBL. Vad de sökande anfört kan inte heller anses innebära att beredningskravet har eftersatts. - Vid en sammantagen bedömning av vad som förekommit i målet kan Regeringsrätten inte finna att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha överskridit det handlingsutrymme som tillämpliga regler ger eller att det vid handläggningen förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökandena har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2003-05-28, Lindvall)

*REGI

*INST