RÅ 2004 not 129

Not 129. Ansökan om rättsprövning av Sydsvenska Vind i Skurup AB ang. bygglov för uppförande av vindkraftverk. -Miljö- och byggnadsnämnden i ystads kommun (1999-06-16) beslöt att meddela Southwind AB bygglov för uppförande av ett vindkraftverk på fastigheten Sövestad 8:1. - Beslutet överklagades av bl.a. E.A. De klagande anförde i gemensam skrivelse bl.a. följande. Vindkraftverket uppfördes för nära deras boningshus och det har tagits för liten hänsyn till buller och landskapsestetiska värden. Eftersom verket är stort, 1 MW, anser de att det finns risk för att bullret kommer att bli stötande för de närliggande husen. Det närmaste huset ligger endast 350 meter från medgiven placering. Vidare anser de att vindkraftverket inte passar in i den öppna landskapsbilden utan snarare bidrar till förfulning. Omgivningen präglas av ett lätt böljande jordbrukslandskap där ett vindkraftverk skulle utgöra ett icke försumbart blickfång och rubba jämvikten mellan horisontala och vertikala linjer. De anser sig ha rätt till att bo lugnt och fridfullt nära naturen. Det saknas dessutom utredning som redovisar konsekvenserna av projektet på miljön, hälsan och säkerheten. De påtalar även värdeförsämring av kringliggande fastigheter och hemställer att beslutet omprövas. - Southwind AB yttrade sig över överklagandet och anförde bl.a. att vindkraftverket skulle komma att placeras ca 390 meter från närmaste bostadshus. - Länsstyrelsen i Skåne län (2000-06-29) avslog överklagandena och anförde som skäl för sitt beslut följande. Fastigheten ligger inom ett område som inte omfattas av detaljplan och som enligt översiktsplanen utgörs av jordbruksmark. Enligt 8 kap. 12 § första stycket plan- och bygglagen (1987:10), PBL, gäller att ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte omfattas av detaljplan skall bifallas om åtgärden bl.a. uppfyller kraven i 2 kap. och 3 kap 1, 2 och 10-18 §§ PBL. - Enligt 2 kap. 1 § PBL skall mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. - Av 3 kap. 1 § PBL framgår att byggnader skall placeras och utformas på ett sätt om är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. I 3 kap. 2 § PBL föreskrivs bl.a. att byggnader skall placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. Av 3 kap. 14 § framgår att dessa bestämmelser också gäller det aktuella vindkraftverket. - Länsstyrelsen har i samrådsärende enligt 20 § i den tidigare gällande naturvårdslagen prövat uppförandet av vindkraftverket med hänsyn till bestämmelserna i denna lag. I beslut den 30 november 1999 uttalades att länsstyrelsen inte hade något att erinra mot uppförandet av vindkraftverket. - Vid en prövning enligt bestämmelserna i PBL finner länsstyrelsen att vindkraftverkets placering kan godtas med hänsyn till föreskrifterna i 2 kap. och i 3 kap 1 § PBL. Vad gäller bestämmelserna i 3 kap. 2 § PBL framgår av utredningen i ärendet att uppförandet av ett vindkraftverk av aktuell typ på platsen inte kommer att innebära att de riktvärden för buller som anges i Boverkets Allmänna Råd "Etablering av vindkraftverk på land" (1995:1) överskrids. Med hänsyn bl.a. till detta finner länsstyrelsen inte att vindkraftverket kommer att medföra så betydande olägenheter för omgivningen att det finns skäl för att enligt 3 kap. 2 § PBL vägra bygglov på den aktuella platsen. Inte heller vad Ni i övrigt anfört i ärendet utgör hinder mot bygglovet. Överklagandet skall därför avslås. - Frågan om ersättning för eventuell värdeminskning av berörda fastigheter är av civilrättslig art och kan inte behandlas i detta sammanhang. - E.A. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut. De vidhöll därvid vad som tidigare framförts och framhöll särskilt att vindkraftverket inte hade placerats på ett för landskapsbilden lämpligt sätt och att hänsyn inte tagits till natur- och kulturvärdena på platsen. Verket hade dessutom placerats på sådant sätt att dess avsedda användning skulle komma att medföra betydande olägenheter för omgivningen. - Kammarrätten i Göteborg hade genom beslut den 28 februari 2001 med eget utlåtande överlämnat ärendet till regeringen för prövning. Kammarrätten anförde bl.a. följande. Kammarrätten anser att utredningen inte ger vid handen att bullret från vindkraftverket skulle medföra påtaglig olägenhet för klagandena. Däremot är det i målet inte tillförlitligen utrett om de av klagandena påtalade rörelserna och skuggeffekterna - stroboskopseffekterna - från verkets rotorblad kommer att medföra betydande olägenhet för grannfastigheterna. Detta innebär att kraven i 3 kap. PBL inte kan anses vara uppfyllda. Kammarrätten finner således att hinder föreligger mot att bevilja bygglov för vindkraftverket med tillämpning av 3 kap. PBL. - Sydsvenska Vind i Skurup AB, Southwind, kom därefter in med en skrivelse och bifogade en skuggutredning. Bolaget framhöll att denna skuggutredning var gjord inför bygglovsansökan och att den gav vid handen att tiden sannolika skuggkast uppgick till 10-11 procent av vad man anser som maximalt acceptabelt. Vidare framhölls att enligt den samrådshandling som kommunen låtit ta fram avseende kommunens vindkraftspolicy var fastigheten belägen inom "Områden lämpade för vindkraft". - E.A. m.fl. kom därefter in med en skrivelse. De framhöll att den skuggutredning som redovisas i ärendet visade att den reella skuggtiden översteg rekommenderade 10 tim, särskilt vad gällde fastigheten Brantås 6:3. - Ägarna till Sövestad 8:1, L. och C.L., hade i skrivelse till regeringen bl.a. framfört att de som markägare har fått utstå psykiskt lidande i form av grannars överklagande och önskade därför inte heller att vindkraftverket skulle byggas. - Regeringen (Miljödepartementet, 2003-11-27) upphävde, med bifall till överklagandet och med ändring av länsstyrelsens beslut, miljö- och byggnadsnämndens beslut den 16 juni 1999 att bevilja bygglov på Sövestad 8:1 i Ystads kommun. Som skäl för sitt beslut anförde regeringen följande. Kammarrätten har funnit att hinder mot bygglov föreligger enligt bestämmelserna i 3 kap. PBL. Den utredning som sökanden ingett till regeringen utgör enligt regeringens mening inte skäl art frångå kammarrättens bedömning avseende 3 kap. PBL. Mot bakgrund härav finner regeringen att uppförande av ett vindkraftverk på sökt plats inte kan godtas. - Regeringen finner mot bakgrund av det anförda att miljö- och byggnadsnämndens beslut den 16 juni 1999 att bevilja bygglov för uppförande av ett vindkraftverk på Sövestad 8:1 i Ystads kommun bör upphävas. - Sydsvenska Vind i Skurup AB ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att beslutet skulle upphävs. Till grund för sin talan anförde bolaget i huvudsak följande. Den skuggutredning som bolaget tillfört ärendet har uppenbart missförståtts av såväl kammarrätten som regeringen. Det relevanta i sammanhanget är den faktiska skuggtiden, inte den teoretiska "worst case" skuggtiden. Den faktiska skuggtiden beräknas till en tredjedel av den teoretiskt uppmätta skuggtiden. Ingivna beräkningar visar att den faktiska skuggtiden inte överstiger den i betänkandet SOU 1999:75 rekommenderade gränsen om tio timmar per år vid något av de berörda husen. Om kammarrätten haft svårt att rätt tyda de ingivna beräkningarna borde domstolen, utifrån sitt utredningsansvar, ha inhämtat ett förtydligande från bolaget på denna punkt. Den gjorda skuggutredningen och övrig utredning påvisar klart och tydligt att rekvisitet "betydande olägenhet" i 3 kap. 2 § plan- och bygglagen (1987:10) inte är uppfyllt och därmed föreligger inte hinder mot att bevilja bolaget bygglov. Bolaget vill vidare peka på att det är möjligt att utrusta det aktuella verket med s.k. skuggurkoppling. Regeringen synes i sin handläggning inte ha beaktat bestämmelserna i 2 kap. 1 § plan- och bygglagen och 3 kap. 1 § miljöbalken, vars syfte är att områden som är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge skall användas för just vindkraftsetablering. - Regeringsrätten (2004-06-22, Nordborg, Eliason, Wennerström, Almgren): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - De i målet tillämpliga bestämmelserna i plan- och bygglagen är allmänt hållna och ger myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i bygglovsärenden eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som bolaget har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2004-05-13, Lindvall)

*REGI

*INST