RÅ 2004 not 207

Not 207. Ansökan av H.B. m.fl. om rättsprövning av beslut om bygglov för uppförande av ett vindkraftverk. - Miljö- och byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun beslutade den 17 maj 2000 att meddela Vindkompaniet i Hemse AB bygglov för uppförande av ett vindkraftverk på fastigheten Degerhamn 4:1 i Degerhamn. - H.B. m.fl. överklagade beslutet och anförde bl.a. följande. Närmaste bostadshus (Degerhamn 4:84) kommer att få ett avstånd på 320-330 m till verket. Avståndet till tomtgränsen blir dock endast 240 m. Ett stort antal bostadsfastigheter längs väg 136 i Södra Möckleby kommer att ligga på ett avstånd av ca 500 m från det planerade verket och därmed utsättas för oacceptabla närmiljöproblem i form av buller, reflexer och skuggbildning. Vindkraftutredningen konstaterar att de teoretiska modeller enligt vilka vindkraftindustrin idag beräknar vindkraftbuller från planerade anläggningar i verkligheten visat sig systematiskt underskatta problemen. Det föreslagna vindkraftverket ligger i ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården. Området är f.n. inte utsatt för något onaturligt buller, förutom vissa dagar då cementfabrikens väsentligt längre bort belägna stenkross körs på dagtid. Det föreslagna vindkraftverket kommer att skapa allvarliga bullerproblem dygnet och året runt. Det finns inte någon antagen översiktsplan i Mörbylånga kommun som medger uppförande av vindkraftverk på föreslagen plats. Verket kommer från landskapsbildsynpunkt att få en mycket stor höjd sett från Alvaret, i stort sett jämförbar med den vindkraftanläggning som regeringen förbjöd uppförandet av på fastigheterna Degerhamn 4:1 och 4:8 samt Albrunna 29:1. Anläggningen är således oacceptabel även från landskapsbildsynpunkt. Lokaliseringen är inte förenlig med den vindkraftpolicy som länsstyrelsen utarbetat. -Länsstyrelsen i Kalmar län (2001-03-05)avslog överklagandet och yttrade: --- Länsstyrelsen finner att det nu tilltänkta vindkraftverket kommer att placeras i anslutning till en hamn och ett sedan lång tid tillbaka etablerat industriområde. På den norra hamnpiren finns idag tre vindkraftverk, vartdera med en effekt på 250 kW. Lokaliseringen av ytterligare ett vindkraftverk till platsen bör därför, trots att den inte är förutsedd i kommunens översiktsplan, enligt länsstyrelsen kunna prövas direkt i bygglovet. - Av utredningen i ärendet framgår inte att lokaliseringen strider mot bestämmelserna i 2 kap.plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Åtgärden är förenlig med bestämmelserna i 3 och 4 kap.miljöbalken, MB. Vad därefter gäller frågan om vad klagandena anfört om vindkraftverkets inverkan på landskapsbilden får länsstyrelsen anföra följande. Det är i första hand en uppgift för kommunens byggnadsnämnd att ta ansvar för den lokala byggnadsmiljön. Detta sker bl.a. genom att nämnden vid bygglovsprövning har att ta ställning till om den sökta åtgärden uppfyller kraven i 3 kap. 1 § PBL på anpassning till bl.a. landskapsbilden. Vid ett överklagande har länsstyrelsen därför i princip endast att pröva beslutets inverkan på den enskildes rätt och förhållanden. Den statliga kontroll som besvärsprövningen innefattar bör enligt ett avgörande i Regeringsrätten (RÅ 1994 ref. 39) därför i många fall stanna vid en prövning av om ett överklagat kommunalt beslut ligger inom ramen för det handlingsutrymme som de materiella reglerna ger kommunen. - Miljö- och byggnadsnämndens bedömning att uppförandet av ett vindkraftverk i det sökta läget uppfyller omgivningskravet i 3 kap. 1 § PBL ligger enligt länsstyrelsen inom ramen för det handlingsutrymme som nämnden har vid prövning av sådana frågor. Vad klagandena anfört om verkets inverkan på landskapsbilden utgör därför inte skäl för att upphäva bygglovet. - Vilka olägenheter närboende har att tåla av en lovgiven åtgärd prövas som framgått ovan mot bestämmelserna i 3 kap. 2 § PBL. Avståndet från vindkraftverket till klagandenas fastigheter uppgår till mellan 550 och 850 m. Av de bullermätningar som finns redovisade i ärendet kan inte anses framgå att verket kommer att medföra oacceptabla störningar för deras fastigheter. --- H.B. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut. - Regeringen (2002-11-28, Miljödepartementet) avslog överklagandet och yttrade: Kammarrätten i Jönköping överlämnade genom beslut den 12 november 2001 med eget utlåtande ärendet till regeringen för prövning. Kammarrätten, som företagit syn på platsen, anförde därvid att kammarrätten vid sin syn kunnat konstatera att det nu tilltänkta vindkraftverket kommer att placeras i en miljö av utpräglat industriell karaktär i omedelbar närhet av tre andra, mindre vindkraftverk och Cementa AB:s fabriksanläggning. Kammarrätten finner att vindkraftverkets tilltänkta placering i närheten av Cementa AB:s fabriksanläggning med dess höga skorstenar inte medför någon påtaglig ytterligare påverkan på landskapsbilden. Inte heller kan kraftverkets placering och utformning anses påverka natur- och kulturvärdena på platsen i sådan grad att hinder mot bygglov föreligger. Med hänsyn till placeringen kan kraftverkets drift endast marginellt öka olägenheterna i form av bl.a. buller. Därest regeringen finner att ifrågavarande byggnadsåtgärd kan tillåtas med hänsyn till bl.a. bestämmelserna i 2 kap. PBL, föreligger sålunda, enligt kammarrättens bedömning, inte hinder mot att meddela sökt bygglov. - Regeringen har att i detta ärende pröva frågan om bygglov enligt bestämmelserna i PBL. För denna prövning finner regeringen att ärendet kan avgöras på befintligt underlag. Regeringen erinrar om den prövning och tillsyn som vid sidan av bygglovsprövningen skall ske enligt MB. - Bestämmelserna i 3 kap. PBL kan, med hänsyn bl.a. till vad kammarrätten anfört, inte anses utgöra hinder mot det lämnade bygglovet. Vad klagandena anfört utgör inte heller i övrigt skäl för att regeringen med anledning av överklagandena skall ändra länsstyrelsens beslut. - H.B. m.fl. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att beslutet skulle upphävas. Till stöd för sin talan anförde de bl.a. följande. Mörbylånga kommun och berörda statliga myndigheter har underlåtit att självständigt redovisa vindkraftetableringens konsekvenser för de närboende. Ärendet har endast prövats på grundval av tekniska partsinlagor, bl.a. en miljökonsekvensbeskrivning från Vindkompaniet i Hemse AB, som visat sig felaktiga. Den teoretiska skuggtiden för närliggande fastigheter är cirka elva gånger längre (120 timmar per år) än vad bolaget uppgett. Redan de befintliga vindkraftverken åsamkar närliggande fastigheter sådana skuggbildningar att verken aldrig borde ha fått uppföras. Beräkningen av buller från det nya och de befintliga vindkraftverken visar på svåra bullerproblem för vissa fastigheter oavsett om de redan är bullerstörda av cementfabriken eller inte. Bullerstörningarna uppgår till 42 dBA. Den som redan i dag är störd av buller får sina problem förvärrade även om inte det nytillkommande bullret har högre decibeltal. Vindkraftbuller har dessutom en mycket säregen karaktär som radikalt skiljer sig från industribuller. Till stöd för sina påståenden åberopade de bl.a. en "Teknisk granskning av skuggstörningar från befintliga och planerat vindkraftverk" av ingenjören Peder Fyhr-Johansen. -Regeringsrätten (2004-11-22, Nordborg, Dexe, Stävberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - De i målet tillämpliga bestämmelserna i PBL är allmänt hållna och ger myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för olika bedömningar. I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i bygglovsärenden eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökandena har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2004-11-02, Liljeros)

*REGI

*INST