RÅ 2004:19

Föreläggande vid vite att inom viss tid ge in bouppteckning enligt 20 kap. 9 § ärvdabalken utgör ett överklagbart beslut.

G.T. avled den 26 december 1999. Skattemyndigheten i Gävle anmanade den 11 juni 2003 A.T. att lämna bouppteckning efter den avlidne. A.T. efterkom inte anmaningen. Skattemyndigheten beslutade den 7 augusti 2003 att förelägga henne vid vite om 2 000 kr att lämna bouppteckning inom 15 dagar efter mottagandet av beslutet.

A.T. överklagade beslutet hos Länsrätten i Gävleborgs län, som genom dom den 30 oktober 2003 avslog överklagandet. Sedan A.T. fullföljt sin talan hos Kammarrätten i Sundsvall, beslutade kammarrätten att inte meddela prövningstillstånd.

A.T. överklagade kammarrättens beslut.

Regeringsrätten (2004-04-05, Lavin, Sandström, Ersson, Nord, Stävberg) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Bouppteckning skall förrättas senast tre månader efter dödsfallet såvida inte Skatteverket förlänger tiden (20 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Inom en månad efter det att bouppteckningen upprättats skall den ges in för registrering till Skatteverket (20 kap. 8 § ÄB). Om bouppteckningen inte ges in inom föreskriven tid, får Skatteverket vid vite förelägga viss tid för ingivande av bouppteckningen (20 kap. 9 § ÄB).

Frågan är om ett föreläggande vid vite att ge in bouppteckning är överklagbart.

Före den 1 juli 2001 skulle bouppteckningar ges in till och registreras av tingsrätt. Av rättspraxis framgår att särskild talan inte fick föras mot tingsrättens beslut, varigenom meddelats föreläggande vid vite att ge in bouppteckning (NJA 1960 s. 669 och NJA 1967 s. 137). Anledningen härtill var att beslutet inte ansågs som slutligt och att särskild talan därför inte fick föras enligt bestämmelser i rättegångsbalken.

Fr.o.m. den 1 juli 2001 är Skatteverket registreringsmyndighet för bouppteckningar, vilket innebär att förvaltningslagen (1986:223) är tillämplig på förfarandet. Någon reglering motsvarande den som finns i rättegångsbalken om överklagbarheten hos beslut som inte är slutliga finns inte i förvaltningslagen.

Ett vitesföreläggande är enligt grundläggande förvaltningsrättsliga principer överklagbart, såvida inte annorlunda är föreskrivet i författning. (Se bl.a. Ragnemalm, Förvaltningsbesluts överklagbarhet, 1970, s. 387 f.)

Av 20 kap. 11 § ÄB framgår att i fråga om överklagande av beslut gäller lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (AGL), varmed avses 60 § AGL. Den sistnämnda bestämmelsen innehåller inte något generellt överklagandeförbud beträffande vitesförelägganden utan enbart ett förbud att överklaga föreläggande vid vite att fullgöra en skyldighet som anges i 26 § AGL. Det finns sålunda inte något lagstadgat förbud för överklagande av föreläggande vid vite att inom viss tid inkomma med bouppteckning enligt 20 kap. 9 § ÄB. Det mot A.T. riktade vitesföreläggandet är följaktligen överklagbart.

Den återstående frågan är huruvida kammarrätten borde ha meddelat prövningstillstånd. Vad som förekommit i målet utgör dock inte skäl för att meddela prövningstillstånd i kammarrätten.

Domslut

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer kammarrättens beslut.

Föredraget 2004-03-17, föredragande Kristiansson, målnummer 211-04