lagen.nu

RÅ 2004 ref. 31

Ett stöd som en arbetsgivare tillhandahåller sina anställda i form av en till arbetsplatsen knuten grupp av assistenter i en s.k. assistentpool kan inte anses utgöra personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Stockholms läns allmänna försäkringskassa avslog den 4 oktober 2000 Y.K:s ansökan om utökad tid med assistansersättning i samband med arbete på Refugen. Däremot beslutades om fortsatt rätt till assistansersättning med 8,5 timmar per dag, dvs. 1 564 timmar per sexmånadersperiod. Som skäl angavs följande. Y.K. tillhör den personkrets som omfattas av 1 § 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. De hjälpbehov som föreligger bedöms vara av sådan omfattning att behov av personlig assistans för de grundläggande behoven uppgår till i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. De anställda på Refugen har tillgång till en assistentpool på arbetsplatsen för att få sina hjälpbehov tillgodosedda. Med personlig assistans avses ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. Stödet skall vara knutet till personen och inte till någon viss verksamhet.

Y.K. överklagade beslutet och yrkade att hon skulle erhålla ytterligare assistansersättning motsvarande 30 assistanstimmar per vecka för arbete på Refugen. Hon anförde bl.a. följande. Hon är 36 år och är född med en grav CP-skada. Hon har fått en tjänst på Refugen som dataregistrerare. Hon har fått avslag med motiveringen att det inte rör sig om personlig assistans, utan om timmar till en så kallad assistanspool, som hjälper samtliga anställda på arbetsplatsen. Får hon inte dessa timmar, kan hon inte ta tjänsten på Refugen, som är mycket viktigt för henne. Hon har mycket negativa erfarenheter av personlig assistans eftersom hon har haft det i tre år på sin förra arbetsplats. Under dessa tre år var hon nästan lika mycket på arbetsplatsen som hemma på grund av att assistenten antingen var hemma för vård av sjukt barn eller var sjuk själv. Tjänsten på Refugen är mycket väl lämpad för henne och hennes behov, eftersom det finns denna pool med assistenter som kan rycka in vid behov och inte är knutna till en viss person som är tvungen att vara hemma vid eventuella sjukdomsfall. Det är fel att hon inte kan ta den tjänst som hon blivit anvisad på grund av denna tolkning. Hon åberopar skrivelser den 8 november 2000 respektive den 15 juni 2000 av Inger Modig samt den 15 juni 2000 av Ingegerd Nilsson.

Försäkringskassan, som kommunicerats åberopade skrivelser, vidhöll sitt beslut.

Länsrätten i Stockholms län (2001-03-08, ordförande Nordlund) yttrade, efter att först ha redogjort för gällande lagstiftning: Utredningen i målet - Av försäkringskassans utredning framkommer bl.a. följande. De funktionshindrade personer som är anställda på Refugen har tillgång till en assistentpool med fyra assistenter, som är anställda av Refugen. Assistenterna finns hela tiden till hands och hjälper de anställda när behov uppstår. Vid en uppgörelse 1994 har försäkringskassan godkänt att de då tio anställda skulle ha rätt att använda denna assistentpool och att ersättning härför skulle ges ut från assistansersättning. För personer som anställts därefter har man inte träffat någon uppgörelse. - Av åberopad skrivelse av Inger Modig, arbetande styrelseordförande, framgår bl.a. följande. Y.K. har erhållit anställning vid arbetsplatsen Refugen under förutsättning att hon beviljas assistans utförd av Refugens assistentgrupp. När Refugen startade 1986 hade varje arbetstagare med sig en egen assistent från boendet. Det visade sig vara svårhanterligt och många problem uppstod, vilket ledde till att Refugen verkade för ett assistentteam knutet till arbetsplatsen. Socialnämnden beslöt att godkänna ett principavtal där varje arbetsplats på Refugen förbands med en fast assistanskostnad. När LSS kom 1994 lämnades inom försäkringskassan ett förslag till handläggning av assistansersättning inklusive "arbetsassistans" för försäkrade som arbetar vid Refugen. För dem som idag är anställda vid Refugen betalas ersättning enligt detta förslag. - Ingegerd Nilsson, personalkonsulent vid Arbetsmiljöenheten, har i sin skrivelse daterad den 15 juni 2000 yttrat bl.a. följande. Y.K. har genomgått en utbildning under två år på en folkhögskola och tack vare detta erbjudits en plats på Refugen. Alternativet till Refugen är förtidspension, vilket Y.K. ogärna vill. Hon vill arbeta och har lagt ned stor kraft på att finna ett arbete. - Länsrättens bedömning - Det är i målet ostridigt att Y.K. tillhör den personkrets enligt 1 § LSS som har rätt till insatser enligt 3 § lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS. Hon har beviljats assistansersättning motsvarande 8,5 timmar per dag. Frågan i målet är om hon har rätt att få ytterligare assistansersättning, motsvarande 30 timmar per vecka. Y.K. har anfört att hon har behov av ytterligare assistans i samband med den tjänst som hon erhållit på Refugen och att hon inte kan ta tjänsten om hon inte får den sökta assistansersättningen. - I förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 s. 62) anges att med personlig assistans avses ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. Stödet skall vara knutet till personen och inte till någon viss verksamhet. Mot bakgrund av att den assistentpool som Y.K. anfört att hon har behov av i samband med tillträdandet av tjänsten på Refugen är knuten till arbetsplatsen och inte till personen, kan Y.K. inte beviljas den för ändamålet sökta assistansersättningen. Vad hon anfört och åberopat i länsrätten föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet skall därför avslås. - Länsrätten avslår överklagandet.

Y.K. fullföljde sin talan hos Kammarrätten i Stockholm.

Försäkringskassan bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. att de till kammarrätten insända handlingarna inte styrkte att Y.K. var berättigad till utökad tid med assistansersättning för arbete på Refugen.

Kammarrätten i Stockholm (2002-11-20, Lindgren, Svensson, Engquist, referent, samt nämndemännen Peterson och Båvner) redogjorde för gällande lagstiftning och yttrade: Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. Y.K. har efter två års studier på Dalarö folkhögskola erbjudits arbete hos Refugen som är en arbetsplats för gravt funktionshindrade. Arbetsplatsen sysselsätter upp till tio funktionshindrade personer som alla är i behov av assistans. För att arbetet skall fungera finns en assistentpool på arbetsplatsen. När Refugen startade 1986 hade varje arbetstagare med sig en assistent. Detta visade sig emellertid vara ohållbart bl.a. på grund av att sjukdom hos assistenten fick till följd att arbetstagaren inte kunde komma till arbetet. På grund av dessa och andra praktiska problem ordnades en assistentpool. - Frågan i målet är om assistentpoolen bestående av fyra personer på arbetsplatsen Refugen kan anses uppfylla kriterierna för personlig assistans. - Försäkringskassan har uppgivit att med personlig assistans avses ett personligt utformat stöd som skall ges i olika situationer av ett begränsat antal personer och att stödet skall vara knutet till personen och inte till någon viss verksamhet. Enligt kassan är, i och med att assistentpoolen är till för samtliga anställda på Refugen, kriterierna för personlig assistans inte uppfyllda. Även länsrätten har gjort denna bedömning. - I förarbetena till LASS och LSS, prop. 1992/93:159 s. 174, uttalas att i begreppet personlig assistans ligger att det skall vara fråga om ett personligt stöd, som ger den funktionshindrade ökade möjligheter till ett självständigt liv. Det skall vara fråga om hjälp och stöd som knyts till den enskilde och finns tillgängligt för honom eller henne i olika verksamheter och under olika tider på dygnet. Den personliga assistenten skall i möjligaste mån garantera en kontinuitet i stödet och därmed trygghet för den enskilde och hans närstående. Den enskildes behov av stöd och hjälp skall kunna tillgodoses av ett begränsat antal personer - personliga assistenter. De är knutna till den enskilde funktionshindrade och inte till någon viss verksamhet. En personlig assistent ersätter inte den personal som behöver finnas för att bedriva en verksamhet, t.ex. inom barnomsorgen och skolan, på fritiden, en PRAO-period osv. Den enskilde bör ha ett avgörande eller mycket stort inflytande på vem som anställs som assistent. Den enskilde skall också ha ett stort inflytande över när och hur hjälpen skall ges, dvs. kunna bestämma över sin livssituation. Vidare anges på s. 64 i nämnda proposition att med personlig assistans kan den enskilde ges frihet att själv bestämma om i vilka situationer och vid vilka tillfällen som hjälpen skall ges. För vissa personer kan personlig assistans vara en viktig förutsättning för att de skall kunna arbeta eller studera. - Y.K. har erbjudits ett arbete som hon är utbildad för och som hon gärna vill ha. En förutsättning för att hon skall kunna anta erbjudandet är emellertid att hon får hjälp från en assistentpool. - Kammarrätten finner mot bakgrund av syftet med personlig assistans - som är att ge den funktionshindrade ökade möjligheter till ett självständigt liv och att kunna bestämma över sin livssituation - att den omständigheten att den personliga assistenten är knuten till en arbetsplats inte utgör hinder mot att utge assistansersättning. Y.K. får därmed anses vara berättigad till assistansersättning enligt LASS vid arbete vid Refugen. Det ankommer på försäkringskassan att vidta de åtgärder som denna dom föranleder. - Kammarrätten upphäver underinstansernas avgöranden och bifaller överklagandet på så sätt att Y.K. förklaras berättigad till assistansersättning i samband med arbete vid Refugen och överlämnar handlingarna i målet till försäkringskassan för vidare handläggning i enlighet med vad kammarrätten angett.

Riksförsäkringsverket (RFV) överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens dom. Verket anförde bl.a. följande. Personlig assistans enligt LASS utgör enligt vad som uttalas i förarbetena (prop. 1992/93:159 s. 62) en stödform som är knuten till en person och inte till någon viss verksamhet. Stöd från en assistentpool som är knuten till en arbetsplats med flera anställda ger därför inte någon rätt till ersättning.

Y.K. yttrade sig inte över överklagandet.

Regeringsrätten (2004-03-24, Lavin, Billum, Ersson, Dexe, Nord) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Den som omfattas av 1 § LSS har enligt 3 § LASS som huvudregel rätt att för sin dagliga livsföring få assistansersättning enligt LASS om han eller hon inte fyllt 65 år och har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. I samma paragraf anges att personlig assistans enligt LASS har samma betydelse som i 9 a § LSS.

Med personlig assistans avses enligt 9 a § LSS ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov).

Av utredningen i målet framgår att Y.K. är anställd på en arbetsplats för högst tio gravt funktionshindrade personer, som alla är beroende av stöd. En grupp om fyra assistenter är knuten till arbetsplatsen genom en s.k. "assistentpool". Frågan i målet är om den assistans som arbetsgivaren tillhandahåller Y.K. genom denna pool är av det personliga slag som avses i LSS och LASS.

Regeringsrätten gör följande bedömning.

Av begreppet personlig assistans och dess definition i 9 a § LSS framgår att assistansen skall avse ett till den funktionshindrade anpassat personligt stöd av sådant slag som förutsätter ingående kunskaper om honom eller henne och hur funktionshindret påverkar den individuella förmågan att tillgodose de grundläggande behoven. Den nu gjorda tolkningen av begreppet har stöd också i förarbetena där insatsen tydligt anknutits till den personliga sfären och inte till någon viss verksamhet samt ansetts böra förbehållas i olika avseenden komplicerade situationer av i regel mycket personlig karaktär (se prop. 1992/93:159 s. 62 och 64).

Mot bakgrund härav kan assistans som en arbetsgivare erbjuder genom en till arbetsplatsen knuten grupp av anställda assistenter inte anses vara en sådan personlig assistans som avses i 9 a § LSS. Av 3 § LASS följer då också att assistansen inte kan utgöra grund för assistansersättning. RFV:s överklagande skall således bifallas.

Regeringsrättens avgörande. Med bifall till överklagandet upphäver Regeringsrätten kammarrättens dom och fastställer länsrättens domslut.

Föredraget 2004-02-19, föredragande Ekmosse, målnummer 301-03

Metadata

Domstol
Regeringsrätten
Avgörandedatum
2004-03-24
Målnummer
301-03
Lagrum
1 § och 9 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Litteratur
Prop. 1992/93:159 s. 61-64 och 173-176.
Sökord
Assistansersättning
Stöd och service till vissa funktionshindrade
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation