RÅ 2005 not 75

Not 75. Överklagande av Skatteverket ang. skattetillägg vid inkomsttaxering 1999. -Skattemyndigheten i Linköping (2001-11-01) beslutade att vid 1999 års inkomsttaxering för Västra Götalands Förvaltning AB fastställa utgående mervärdesskatt till 235 580 kr, ingående skatt till 10 011 kr och att påföra skattetillägg med 10 procent på skillnadsbeloppet 225 569 kr. - Bolaget överklagade beslutet om skattetillägg. - Länsrätten i Jönköpings län (2002-04-19, ordförande Jonasson) avslog överklagandet och yttrade: Bolaget har i bilaga till självdeklarationen redovisat en mervärdesskatteskuld. Denna uppgift innebär i sig dock endast att bolaget är skattskyldigt till mervärdesskatt och inte att bolaget har redovisat skatten i självdeklarationen. Genom att underlåta att redovisa skatten i självdeklarationen har bolaget lämnat en sådan oriktig uppgift som avses i 5 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324), TL, och skattetillägg skall därför påföras. Länsrätten anser inte att förutsättningar för tillämpning av 5 kap. 4 § TL föreligger och inte heller att någon befrielsegrund enligt 5 kap. 6 § samma lag föreligger. Överklagandet skall därför avslås. - Bolaget överklagade. - Kammarrätten i Jönköping (2003-10-14, Hessmark, Stridbeck, Hallström, referent) undanröjde skattetillägget och anförde: Mot bakgrund av de uppgifter bolaget lämnat i deklarationsbilagor angående mervärdesskatteskuld och nettoomsättning tillsammans med bolagets saldo på skattekontot bör det enligt kammarrättens mening ha stått klart för skattemyndigheten att myndigheten i avsaknad av uppgift om ut- och ingående mervärdesskatt på deklarationens första sida inte haft tillräcklig grund för att fatta beslut om beskattningen. Att skattemyndigheten vid en normal granskning av deklarationen inte skulle ha uppmärksammat en brist av detta slag får anses närmast som uteslutet (jfr RÅ 2003 ref. 22). Skattemyndigheten hade därför bort tillse att ärendet blev tillräckligt utrett. Så har även skett. Förutsättningar för påförande av skattetillägg kan i sådant fall inte anses föreligga. Bolagets talan skall därför bifallas. - Skatteverket överklagade. Verket anförde bl.a. följande. Varken storleken av deklarerad omsättning, redovisad mervärdesskatteskuld, saldot på skattekontot eller dessa uppgifter tillsammans talar mot att mervärdesskatt skall deklareras i skattedeklaration. Saldot på skattekontot visar endast om den skattskyldige har en skuld till eller en fordran på staten. Saldot visar inte vad skulden eller fordran avser eller att mervärdesskatten skall redovisas i självdeklaration. Låg omsättning är inte något hinder mot att deklarera mervärdesskatt i skattedeklaration. Inte heller innebär en mervärdesskatteskuld i räkenskapsschemat med automatik att beloppet helt eller delvis avser mervärdesskatt att betala för aktuellt år. I förevarande fall ser självdeklarationen inklusive räkenskapsschemat ut exakt så som handlingarna skulle ha sett ut om mervärdesskatten redovisats i skattedeklaration. Det har därför inte funnits direkt anledning för skattemyndigheten att misstänka någon felredovisning. Då det på självdeklarationen anges att uppgifterna om mervärdesskatt inte skall fyllas i av den som redovisar mervärdesskatt i skattedeklaration är i stället presumtionen att redovisningen har skett i skattedeklaration. Någon utredningsskyldighet för skattemyndigheten bör således inte ha uppkommit. Det är i stället så att bolaget, genom att inte lämna uppgift om utgående och ingående mervärdesskatt i självdeklarationen, lämnat sådana oriktiga uppgifter som utgör grund för skattetillägg enligt 5 kap. 1 § TL. - Bolaget bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Att bolaget skall redovisa mervärdesskatt i självdeklarationen är väl känt för skattemyndigheten. Bolaget kan inte redovisa mervärdesskatt i skattedeklaration utan att först hos skattemyndigheten begära att få göra just detta. Saldot på skattekontot, bolagets omsättning, mervärdesskatteskulden i räkenskapsschemat m.fl. omständigheter pekar entydigt på att mervärdesskatten skall redovisas i deklarationen. Myndigheten hävdar att mervärdesskatteskulden i räkenskapsschemat skulle kunna härröra från ett annat beskattningsår. Enligt god redovisningssed skall dock kontot för mervärdesskatteskuld efter avslutad redovisningsperiod avslutas mot kontot för skattekontot. På kontot för mervärdesskatteskuld skall därför endast finnas det aktuella årets skuld. - Regeringsrätten (2005-06-16, Nordborg, Wennerström, Almgren, Hamberg, Fernlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Bolaget skall vid den aktuella inkomsttaxeringen redovisa mervärdesskatt i självdeklarationen. I fråga om förfarandet gäller då bl.a. bestämmelserna i TL [se 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483)]. - Enligt 5 kap. 1 § första och andra styckena TL, i den vid 2001 års taxering tillämpliga lydelsen, skall skattetillägg tas ut om en skattskyldig på något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en uppgift till ledning för taxeringen som befinns oriktig. Skattetillägg tas ut med tjugo procent av den mervärdesskatt som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller felaktigt skulle ha tillgodoräknats honom. Enligt paragrafens tredje stycke skall avgiftsberäkningen i stället ske efter tio procent, om den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skattemyndigheten och som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av november taxeringsåret. - Skatteverket, tidigare skattemyndigheten, skall enligt 3 kap. 1 § TL se till att ärendena blir tillräckligt utredda. - Av handlingarna i målet framgår att bolaget inte redovisade någon utgående eller ingående mervärdesskatt i den särskilda självdeklarationen till ledning för 2001 års taxering. Av räkenskapsschemat framgick visserligen att bolaget hade en mervärdesskattefordran och en mervärdesskatteskuld. Det kan emellertid inte hållas för i det närmaste uteslutet att skattemyndigheten skulle ha godtagit uppgifterna i deklarationen utan ytterligare utredning. Även om hos skattemyndigheten tillgängligt kontrollmaterial föranledde myndigheten att begära ytterligare upplysningar, kan därför inte något sådant utredningsansvar som har betydelse för frågan om skattetillägg skall påföras anses ha uppkommit för skattemyndigheten (jfr RÅ 2003 ref. 4 och RÅ 2004 not. 78). - Genom sin underlåtenhet att redovisa utgående och ingående mervärdesskatt i självdeklarationen har bolaget därför lämnat sådan oriktig uppgift som utgör grund för att påföra skattetillägg. Skäl för befrielse från skattetillägget har inte framkommit och bolaget skall således påföras skattetillägg i enlighet med Skatteverkets yrkande. - Regeringsrättens avgörande. Med bifall till Skatteverkets överklagande upphäver Regeringsrätten kammarrättens dom och fastställer det slut som länsrättens dom innehåller. (fd II 2005-05-04, Wetterfors). Anm. Även i ett samma dag avgjort mål med likartade omständigheter bifölls Skatteverkets talan om skattetillägg (mål nr 8503-03).