RÅ 2006 not 126

Not 126. Ansökan av K.Ö. om rättsprövning av beslut att anta detaljplan. -Kommunfullmäktige i Uppsala kommun (2003-10-27)antog detaljplan för kvarteret Gerd och Vaksala torg i Uppsala. Syftet var att skapa förutsättningar för uppförandet av ett konsert- och kongresshus. - K.Ö. överklagade beslutet. - Länsstyrelsen i Uppsala län (2004-04-21) avslog överklagandet. - K.Ö. överklagade.Han framhöll bl.a. att området var av riksintresse för kulturmiljövården, att trafik- och parkeringsfrågorna inte blivit tillräckligt belysta och att någon utredning inte gjorts om bullerproblematiken och planens sociala konsekvenser. - Regeringen (Miljödepartementet, 2004-10-07) avslog överklagandet och anförde som skäl för sitt beslut bl.a. följande. Regeringen finner att länsstyrelsens besvärsprövning inte har begränsats på ett sätt som strider mot bestämmelserna i plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Regeringen finner inte heller att länsstyrelsen gjort någon felaktig avvägning mellan allmänna och enskilda intressen eller en felaktig bedömning av planen när det gäller det handlingsutrymme som bestämmelserna i 2 och 3 kap. PBL skapar. Överklagandet utgör således inte i dessa delar skäl för regeringen att ändra länsstyrelsens beslut. Vad K.Ö. anför utgör inte heller i övrigt skäl för regeringen att med anledning av överklagandet upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen. Överklagandet bör därför avslås. - I ansökningen om rättsprövning anförde K.Ö. bl.a. följande. Det finns visserligen en tämligen utförlig utredning om trafiken och parkeringsproblemen men trafikens inverkan på miljön har inte slutligt utretts vilket strider mot 2 kap. 4 § PBL. Beträffande parkeringen har man dels felbedömt behovet av platser, dels räknat med parkering bortom 200 m från kongresshuset vilket rimligen inte kan göras. Detta strider mot 2 kap. 3 och 4 §§ PBL. Planområdet är av riksintresse för kulturmiljövården och sådana områden skall enligt 3 kap. 6 § miljöbalken skyddas mot åtgärder som kan skada denna miljö. - Regeringsrätten (2006-09-18, Nordborg, Nord, Stävberg, Fernlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av punkten 2 övergångsbestämmelserna till lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut följer att den tidigare lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall tillämpas i förevarande mål. - Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - I den nu aktuella detaljplanen har kommunen planlagt markens användning utifrån ett allmänt kommunalt intresse, varvid kommunen även haft att beakta enskilda intressen (jfr 1 kap. 2 och 5 §§ samt 5 kap. 2 § PBL). De i målet tillämpliga bestämmelserna i PBL och miljöbalken är allmänt hållna och ger myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i planärenden eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2006-08-23, S. Nilsson)