RÅ 2006 not 133

Not 133. Ansökan av V.J. och T.J. om rättsprövning av beslut att anta detaljplan. - Kommunfullmäktige i Halmstads kommun antog den 18 juni 2003 ett förslag till detaljplan för Fammarp 8:3 och 8:4 i Söndrum, upprättat den 11 april 2001 och reviderat den 9 oktober 2002. - Planområdet omfattar ett cirka 1,7 hektar stort område i den centrala delen av Frösakull, cirka 700 m från stranden och cirka 7 km väster om Halmstads tätort. För området gällde tidigare en detaljplan från år 1983 som för den norra delen angav markanvändning för allmänt ändamål och för den södra delen markanvändning för handel. - Detaljplanen syftar till att ge planmässiga förutsättningar för en utvidgning av de handelsverksamheter som idag bedrivs på Fammarp 8:3. Markanvändningen angavs som C = "centrum" varmed menas sådan verksamhet som bör ligga centralt eller på annat sätt vara lätt att nå för många människor. I ändamålet ingår butiker, service, kontor, bio, bibliotek, teater, kyrka, föreningslokaler och restauranger. Av de antagna planbestämmelserna framgår att bensinstation inte får anordnas och att inte heller bostäder tillåts. - Sedan beslutet överklagats beslutade Länsstyrelsen i Hallands län den 11 september 2003 att avslå överklagandet och fastställa planförslaget. - V.J. och T.J. överklagade länsstyrelsens beslut. -Regeringen (Miljödepartementet, 2004-12-16) avslog överklagandena med följande motivering. Enligt 5 kap. 18 § första stycket plan- och bygglagen (1987:10), PBL, skall en detaljplan grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen, om det inte är onödigt. Bestämmelsen har kompletterats med en skyldighet för kommunen enligt 20 § samma kapitel att hålla samråd redan under programskedet. - I förarbetena till 5 kap. 18 § första stycket PBL anges att ett program som huvudregel bör kunna undvaras i de fall detaljplanen är av sådan beskaffenhet att den kan behandlas enligt reglerna för enkelt planförfarande. Det bör i vissa fall vara möjligt att undvara program även om detaljplanen är sådan att det krävs ett ordinärt förfarande. Tanken är här att översiktsplanen skall kunna ersätta programmet. I ett sådant fall bör översiktsplanen vara aktuell och detaljplanen ha stöd i översiktsplanen (prop. 1994/95:230 s. 74). - Syftet med ett program är att dialogen mellan kommunen och kommuninnevånare som berörs av ett planärende skall komma till stånd tidigt. Härigenom uppnås dels att kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede breddas med de berördas erfarenheter och synpunkter, dels att berörda sakägare och boende m.fl. ges möjligheter till insyn och påverkan innan kommunens ställningstaganden är låsta (a.a. s. 73). - Av handlingarna framgår att syftet med planen är att inom fastigheten Fammarp 8:4 utvidga de handelsverksamheter som bedrivs på Fammarp 8:3. Av handlingarna framgår vidare att planarbetet inletts med s.k. enkelt planförfarande som sedan övergått till normalt planförfarande. Samråd har genomförts genom att myndigheter, förvaltningar och berörda sakägare beretts tillfälle att yttra sig genom att fullständiga handlingar översänts till dem. Berörda sakägare har också inbjudits till samrådsmöte den 16 maj 2001. Planförslaget har därefter varit föremål för utställning. De klagande har således haft möjligheter att göra invändningar under planprocessen och av handlingarna framgår att de har framfört synpunkter. - Regeringen finner att den aktuella detaljplanen i och för sig inte har något uttryckligt stöd i översiktsplanen. Det har således inte av den anledningen funnits skäl att undvara planprogram. Med hänsyn bl.a. till de möjligheter klagandena haft att framföra synpunkter på planförslaget och med beaktande av att det redan finns en handelsetablering inom en del av det aktuella området, finner regeringen att enbart den omständigheten att ett särskilt program inte upprättats inte utgör tillräckliga skäl att upphäva kommunens beslut att anta planen. Regeringen finner inte heller i övrigt att det framkommit att bestämmelserna om förfarandet under planprocessen skulle ha åsidosatts. Regeringen finner således inte skäl att upphäva planbeslutet på den grunden att det inte tillkommit i laga ordning. -Vad gäller V.J:s och T.J:s invändningar i sak har det inte framkommit att detaljplanen skulle innebära sådana olägenheter för dem att planen av det skälet inte kan godtas. Vad de anfört utgör inte heller i övrigt skäl att upphäva beslutet att anta planen. - V.J. och T.J. ansökte om rättsprövning och yrkade att regeringens beslut skulle upphävas. De anförde bl.a. följande. Detaljplanen strider mot 5 kap. 14 § PBL genom att genomförandetiden har bestämts till tio år. - Regeringsrätten (2006-09-29, Lavin, Nordborg, Nord, Brickman): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av punkten 2 övergångsbestämmelserna till lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut följer att den tidigare lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall tillämpas i förevarande mål. - Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Enligt 5 kap. 5 § PBL skall tiden för genomförande av en detaljplan bestämmas till minst fem och högst femton år. Av 5 kap. 14 § framgår att den i samband med detaljplanebeslutet fastställda genomförandetiden, om så behövs, kan förlängas eller förnyas med högst fem år i sänder. Det planärende som är aktuellt i målet avser en ny detaljplan. Den av kommunen beslutade genomförandetiden, tio år, är således förenlig med gällande bestämmelser. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökandena har angett. - Vidare har i målet inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i planärenden eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2006-09-06, T. Lindvall)