RÅ 2006 not 148
Då ett aktiebolag mot ersättning till aktieägare i ett annat bolag fördelade aktier i det senare bolaget till sina egna aktieägare ansågs dessa erhålla aktierna genom utdelning (förhandsbesked)
Not 148. Överklagande av Skatteverket och A.A. samt X AB av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I ansökan om förhandsbesked uppgav A.A. och X AB följande. Y AB är noterat på Göteborgs OTC-lista genom NGM Nordic OTC. Aktierna i Y AB räknas således som marknadsnoterade enligt 48 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Y AB har cirka 2 800 aktieägare. Y AB har som en primär affärsidé att sprida ägandet av aktier i andra bolag. Huvudägare i externa bolag kan fördela sina aktier till Y AB:s ca 2 800 aktieägare. Därmed uppnås nödvändiga förutsättningar för att det externa bolaget ska kunna bli publikt och noterat på en handelsplats för aktier, t ex Stockholmsbörsen eller NGM. I Y AB:s verksamhet ingår även att identifiera, förädla och ägarsprida till Y AB:s aktieägare råvaruprojekt i tidiga skeden. - För affärsidén med ägarspridning har Y AB utvecklat ett speciellt koncept. Affärsmodellen har till syfte att snabbt, enkelt och billigt uppnå en spridning av aktierna i ett externt bolag. Förfarandet med ägarspridning innebär i allt väsentligt följande. - Ägarna till ett externt bolag (i denna beskrivning kallat Bolaget) önskar en spridning av aktierna. Y AB åtar sig att mot en ersättning anvisa mottagare till en del av huvudägarnas aktier i Bolaget. De anvisade mottagarna utgörs av Y AB:s egna aktieägare. Överlåtelsen avser äganderätten till aktierna i Bolaget och alla därmed följande rättigheter som ägandet av aktierna innefattar. De aktier som omfattas av ägarspridningen/överlåtelsen är redan existerande aktier. Ägarspridningen sker alltså inte i samband med en nyemission. - Tekniskt sker överlåtelsen genom att överenskommet antal aktier i Bolaget överförs från huvuddelägarens VP-konto till ett emissionsinstituts VP-konto. Emissionsinstitutet, hos vilket aktierna deponeras, överför sedan aktierna till de VP-konton/depåer som tillhör Y AB:s aktieägare. Tilldelningen av aktier sker pro rata, dvs. i samma relation som respektive mottagare äger aktier i Y AB. Någon äganderätt till aktierna i Bolaget förvärvas inte av Y AB. Överlåtelsen av aktierna sker alltså direkt från huvudägarna i Bolaget till aktieägarna i Y AB. Y AB:s huvudsakliga roll i ägarspridningen är således att tillhandahålla nya aktieägare till Bolaget. - Enligt ett besked från Finansinspektionen (Fl Dnr 04-7428-201) utgör den här beskrivna verksamheten med ägarspridning inte någon tillståndspliktig värdepappersrörelse för Y AB enligt 1 kap. 3 § 2 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. - Y AB har träffat avtal med huvudägarna i ett bolag, Z AB, att för deras räkning genomföra en spridning av aktierna i Z AB. Med anledning av detta är de sökande angelägna om att få besked om vilka skattekonsekvenser ägarspridningen kan ha för deras del. - Z AB är för närvarande ett privat aktiebolag men beslut har fattats att det skall vara ett publikt aktiebolag med avstämningsförbehåll enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385). Z AB har inte några aktieägare som samtidigt äger aktier i Y AB. - Sökandena är aktieägare i Y AB. A.A., eller närstående till denne, är inte anställd i Y AB eller på annat sätt verksam i Y AB:s rörelse. Detsamma gäller för X AB och för ägare till detta bolag. - A.A. eller ägare till X AB, eller närstående till dessa, är inte anställda i Z A B. A.A. och X AB äger inte heller några aktier i Z AB. - X AB har en ägarandel i Y AB som understiger 10 procent av röstetalet för samtliga aktier. Aktierna i Y AB är inte heller att anse som näringsbetingade för X AB enligt bestämmelserna i 23 kap. 14 § 3 IL. För X AB kommer de mottagna aktierna i Z AB att räknas som en kapitaltillgång enligt 25 kap. 3 § IL. -Frågor. - 1. Skall A.A. beskattas som för en vinstutdelning på grund av att sökanden vederlagsfritt får aktier i Z AB genom det av Y AB tillämpade förfaringssättet för ägarspridning? - 2. Skall X AB beskattas som för en vinstutdelning på grund av att sökanden vederlagsfritt får aktier i Z AB genom det av Y AB tillämpade förfaringssättet för ägarspridning? - 3. Är värdet på de mottagna aktierna i Z AB skattepliktigt för A.A. på någon annan grund än att de anses som en vinstutdelning från Y AB? - 4. Är värdet på de mottagna aktierna i Z AB skattepliktigt för X AB på någon annan grund än att de anses som en vinstutdelning från Y AB? - 7. Är lagen (1995:575) mot skatteflykt tillämplig? - I komplettering till ansökan om förhandsbesked uppgav sökandena vidare följande. Ägarspridningen som skall genomföras enligt ansökan omfattar 9 procent av det totala antalet aktier. Samtliga aktier har lika rösträtt och lika rätt till utdelning. Någon extern värdering av aktierna i Z AB har ännu inte slutförts. Ägarspridningen avser befintliga aktier i Z AB. Den sker alltså inte i samband med en nyemission. På längre eller kortare sikt kan det givetvis bli aktuellt med en nyemission. Ett skäl för ägarspridningen är just att möjliggöra den marknadsnotering som ger tillgång till riskkapitalmarknaden. Frågan om att ta in nytt kapital genom en nyemission är beroende av bolagets kapitalbehov vid en framtida expansion av verksamheten. - Huvudägarna lämnar en ersättning till Y AB för ägarspridningen. Ersättningen betalas inte med pengar. I stället lämnar huvudägarna aktier i Z AB som betalning. De aktier i X AB som utgör betalning lämnas till Y AB efter det att ägarspridningen är genomförd men före en marknadsnotering av Z AB-aktierna. Att betalningen sker med aktier i stället för med pengar har alltså i sig inget samband med den överlåtelse av aktier i Z AB som sker från huvudägarna till Y AB:s aktieägare. Att betalningen sker med sakvärden i stället för med pengar har bedömts vara utan betydelse för svaret på de frågor som har ställts i ansökan. Ägarspridningen enligt beskrivningen i ansökan skulle ha genomförts på exakt samma sätt om parterna i stället hade kommit överens om att betala ersättning i pengar. - Överlåtelsen av aktierna i Z AB från huvudägarna till Y AB:s aktieägare är, som framgår av ansökan, vederlagsfri. Detta innebär att huvudägarna inte får någon ersättning i pengar eller på annat sätt från Y AB eller Y AB:s aktieägare. Y AB:s aktieägare tar emot aktierna i Z AB utan något som helst krav på motprestation. Någon motprestation - eller värdeöverföring av något slag - lämnas inte heller av Z AB. Det kommer inte att ske någon inbetalning av pengar eller annan värdeöverföring som tillfaller Z AB. Det finns således inte något krav, uttryckligt eller underförstått, att Y AB:s aktieägare, eller annan, skall delta i en kommande nyemission eller på annat sätt lämna tillskott till Z AB. - Huvudägarna får alltså inte, vare sig direkt eller indirekt, någon ersättning för att de avstår från en viss del av sitt aktieinnehav. Tvärtom, betalar de en ersättning till Y AB för att få ägarspridningen genomförd. Huvudägarna har inga personliga, ekonomiska, eller andra motiv för att gynna Y AB:s aktieägare. Bevekelsegrunderna för huvudägarna har beskrivits i ansökan om förhandsbesked. Kortfattat kan sägas att huvudägarna är beredda att avstå från aktier eftersom de anser att en senare marknadsnotering på sikt ger ett högre värde på de aktier som de har kvar efter ägarspridningen. Detta kan sammanfattas med att huvudägarna har en förväntan om ett framtida högre värde på sina aktier. Det förväntade högre värdet på lång sikt har bedömts överstiga kostnaderna för att genomföra ägarspridningen och värdet på de aktier som huvudägarna på kort sikt avstår från utan ersättning. - I rättsligt avseende anser de sökande att en förväntan om en framtida värdeökning inte kan jämställas med att aktierna skall anses ha avyttras mot vederlag. I sammanhanget måste påpekas att det naturligtvis inte finns några garantier för att förväntningarna infrias. - Skälet till att huvudägarna väljer den form för ägarspridning som framgår av ansökan är främst att detta är förenat med låga kostnader i jämförelse med andra alternativ. Ägarspridningen enligt ansökan är också effektiv eftersom man är garanterad att aktierna sprids på lika många händer som Y AB:s aktieägare består av. - Alternativ för ägarspridning inför en förestående notering kan vara en s k IPO (Initial Public Offering). En IPO kan ske i samband med en nyemission men kan också avse befintliga aktier. Denna genomförs i regel genom att en bank, fondkommissionär eller annan finansiell aktör erbjuder sina kunder att förvänta aktier i det bolag som står inför en notering. Vid en sådan ägarspridning är det bl.a. nödvändigt att upprätta prospekt. Ofta åtar sig ett finansinstitut att vara "market maker" för en inofficiell handel i aktierna under den period som föregår marknadsnoteringen. Kostnaderna för ett sådant förfarande kan vara betydande. Det kan regelmässigt inte heller lämnas några garantier för att spridningen verkligen lyckas. - Det har, av naturliga skäl ännu inte fattats något beslut om vid vilken börs eller marknadsplats som Z AB-aktierna senare skall noteras. Denna fråga avgörs slutligt av bolagsstämman. Det är emellertid sannolikt att ansökan om notering kommer att ske till NGM eller till Aktietorget. - Skatterättsnämnden (2006-02-24, André, ordf., Wingren, Melbi, Nylund, Silfverberg, Sjökvist, Ståhl): Förhandsbesked (frågorna 1 och 2). A.A. och X AB skall anses erhålla aktierna genom utdelning från Y AB. - Motivering. A.A. och X AB är aktieägare i Y AB. Totalt finns ca 2 800 aktieägare i bolaget. Y AB har en affärsidé som går ut på att medverka till en ägarspridning av aktier i andra bolag för att de skall uppfylla ett sådant krav för notering på en handelsplats för aktier. Det sker genom att Y AB mot ersättning anvisar en huvudaktieägare i ett externt bolag att överföra en del av sina aktier till aktieägarna i Y AB. Aktierna i det externa bolaget fördelas bland Y AB:s aktieägare i förhållande till deras aktieinnehav. Aktieägarna i Y AB är å sin sida skyldiga att ta emot de aktier som Y AB åtagit sig att sprida, dock utan att behöva betala något för aktierna. - De frågor som slutligen ställs är om A.A. och X AB såsom aktieägare i Y AB skall beskattas för de mottagna aktierna som för utdelning från Y AB eller på annan grund, frågorna 1-4, och om lagen (1995:575) mot skatteflykt är tillämplig, fråga 7. Frågorna ställs mot bakgrund av ett tilltänkt genomförande av en spridning bland aktieägarna i Y AB av nio procent av aktierna i Z AB. - Nämnden gör följande bedömning. - Av ansökan framgår att aktieägarna i Y AB skall få aktier i det utomstående bolaget Z AB utan betalning på grund av innehavet av sina aktier i Y AB. Med hänsyn härtill och till vad som framkommit i övrigt skall tilldelningen av aktierna anses som utdelning från Y AB. Frågorna 1 och 2 skall därför besvaras jakande. - Frågorna 3, 4 och 7 förfaller. - A.A. och X AB yrkade att Regeringsrätten, med ändring av Skatterättsnämndens beslut, skulle besvara frågorna 1-4 på så sätt att det inte skulle ske någon beskattning som för vinstutdelning och att beskattning inte heller skulle ske på någon annan grund. Till stöd för sin talan anförde de i huvudsak samma omständigheter som de hade anfört hos Skatterättsnämnden. - Skatteverket yrkade att Regeringsrätten skulle fastställa Skatterättsnämndens beslut. För det fall Regeringsrätten skulle ändra beslutet yrkade verket att frågorna 3 och 4 skulle besvaras jakande. - Regeringsrätten (2006-10-17, Almgren, Stävberg, Kindlund, Lundin, Fernlund): Skälen för Regeringsrättensavgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. (fd II 2006-09-20, Lundström)