RÅ 2007 not 191

Not 191. Ansökan av Bostadsrättsföreningen Tellusborg av ett beslut att anta detaljplan. -Kommunfullmäktige i Stockholms kommun (2006-02-20) antog detaljplan för område vid kvarteret Videbusken inom Stadsdelen Midsommarkransen. - Antagandebeslutet överklagades bl.a. av Bostadsrättsföreningen Tellusborg, Plommonträdet 3, som anförde följande. Planområdet är beläget på mark som utgör anlagd park enligt gällande detaljplan och är av värde för den kringliggande bebyggelsen. Trafikbullret blir för högt för den planerade bebyggelsen. Förutsättningarna för naturlig infiltration är dåliga i planområdet på grund av ytterst begränsat jorddjup. Det föreligger risk för översvämning och skador på omgivande byggnader och på gatan. Enligt planbestämmelserna skall all parkering ske på gatumark, vilket är otillfredsställande beroende på att även studentbostäder behöver parkeringsplatser och att bostäderna i framtiden kan komma att upplåtas till andra än studenter. Byggrätten och husets form är inte anpassade till smalhusstadens form och skala. Byggnaden kommer att utgöra ett avvikande inslag i det kulturhistoriskt värdefulla området. Området LM-staden är av riksintresse för kulturminnesvården och är av Riksantikvarieämbetet klassat som ett av landets viktigaste 12 industriminnen. Anordning för hiss ovan tak utgör ett främmande inslag och strider mot anpassningskravet i 3 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Ändamålet med 60 studentbostäder utgör inte ett intresse som är tillräckligt viktigt för lokalisering i LM-staden. Länsstyrelsen bör inhämta yttrande från Boverket kring anpassningskravet. - Länsstyrelsen i Stockholms län (2006-06-13) avslog överklagandena och anförde som motivering för sitt beslut bl.a. följande. Länsstyrelsen företar ärendet till slutlig prövning utan remiss till Boverket, som anses vara obehövlig. - Detaljplanen syftar till att möjliggöra byggande av ett flerbostadshus om tre-fyra våningar för omkring 60 studentlägenheter. - I gällande detaljplan för kvarteret Dvärgpalmen m.m., (Telefonvägen), antagen den 28 maj 1990, är planområdet utlagt som parkmark. Parken har en ringa yta och har en utsatt belägenhet mellan två gator, Telefonvägen och Valborgsmässovägen. Parkområdet får anses ha ett begränsat värde ur miljö- och rekreationssynpunkt och bör därför kunna bebyggas. - Enligt trafikbullerutredning den 12 november 2004, utförd av Tunemalm Akustik, beräknas den ekvivalenta ljudnivån uppgå till 55 dBA vid fasad mot Telefonvägen och till 52 dBA vid fasad mot Valborgsmässovägen. I trafikbulleravseende får den planerade bebyggelsen anses vara godtagbar. - Dagvattnet är enligt Stockholm Vatten avsett att omhändertas i första hand inom fastigheten och i andra hand genom fördröjning inom fastigheten med efterföljande avledning till kommunal ledning i Telefonvägen. Planeringen för omhändertagandet av dagvattnet får anses vara godtagbar. - Behovet av parkeringsplatser för studenter är beräknat till en plats för tio lägenheter och är avsett att tillgodoses i planområdets västligaste del. Med hänsyn till att planområdet är relativt centralt beläget i storstadsregionen och till närheten till tunnelbanenätet får tillgodoseendet av parkeringsbehovet anses vara godtagbart. - Den planerade byggnaden blir belägen i ett område av riksintresse för kulturmiljövården, område AB 114, som omfattar både LM Ericssons fabriksanläggning från åren 1938-40 och det intilliggande, samtidigt uppförda bostadsområdet LM-staden. Denna utgör ett bostadsområde med enhetliga flerbostadshus och har en nära anknytning till LM Ericssons fabriker. Bebyggelsen speglar funktionalismens och 1930-talets strävanden inom arkitektur och planering med bostadssociala ambitioner. Den tillkommande bebyggelse som avses med detaljplanen medför inte sådan påtaglig skada på riksintresset som sägs i 3 kap 6 § miljöbalken och är därför ur kulturmiljösynpunkt tillåtlig. - Detaljplanen innehåller en bestämmelse vl att endast skorsten och anordning för hiss får uppföras ovan tak. Ur stadsbildssynpunkt får bestämmelsen anses vara godtagbar. Behovet av bostäder, i första hand för studenter, får anses utgöra ett godtagbart motiv att exploatera planområdet för bostadsändamål. - Exploateringsgraden kan inte anses vara för stor i det centrala område av storstadsregionen som planområdet utgör en del av. - Kommunen har inbjudit till samråd om förslag till detaljplanen under tiden 14 februari - 5 mars 2005 med samrådsmöte den 23 februari 2005. Inbjudan annonserades i ortspress den 15 februari 2005. Vidare informerades kringboende genom lappar som sattes upp vid ingångarna till husen närmast den planerade byggnaden. Kallelse till plansamrådet har ägt rum på ett godtagbart sätt. - Sammanfattningsvis anser länsstyrelsen att det som klagandena har anfört till stöd för sin talan inte utgör skäl att upphäva det överklagade antagandebeslutet. - Länsstyrelsens beslut överklagades bl.a. av Bostadsrättsföreningen Tellusborgshus som hänvisade till vad föreningen tidigare framfört och anförde bl.a. följande. Planområdet, dvs. parken, utgör en naturlig enhet som ramar in smalhusområdet och understryker LM-stadens karaktär av smalhus anpassade till topografin. Omhändertagande av dagvatten och tillgodoseende av parkeringsplatser är inte klarlagda. Behovet av studentbostäder är inte tillräckligt utrett. Planen saknar anpassning till omgivningskravet för smalhus och deras yttre former och är olämplig inom ett område av riksintresse då en god helhetsverkan motverkas. Planen står därmed i strid med 3 kap. 1 § PBL. Yttrande från Boverket bör inhämtas. Riksdagens beslut avseende förslaget att avskaffa investeringsbidrag för nya bostäder bör avvaktas. Som stöd för överklagandet hänvisar föreningen till samrådsyttranden från länsstyrelsen, Stockholms stadsmuseiförvaltning och Rådet till skydd för Stockholms skönhet. Bostadsrättsföreningen framförde vidare kritik mot länsstyrelsens bedömningar. - Regeringen (2007-01-25, Miljödepartementet) avslog överklagandena och anförde som skäl för sitt beslut bl.a. följande. Regeringen, som finner att ärendet kan avgöras på befintligt underlag, har i aktuellt ärende att pröva kommunens beslut att anta detaljplanen mot bakgrund av bestämmelserna i PBL. Frågor som rör omhändertagande av dagvatten prövas i samband med planens genomförande. - Vad först gäller invändningarna mot planförfarandet konstaterar regeringen att det av handlingarna framgår att de boende i området haft möjlighet att framföra synpunkter på detaljplanen innan denna antogs av kommunen och att det av samråds- och utställningsutlåtandena över inkomna erinringar också framgår att klagandena framfört synpunkter på planförslaget. Regeringen finner att det underlag som utarbetats i samband med detaljplanearbetet är tillräckligt för bedömningen av konsekvenserna av detaljplanens genomförande för omgivningen. Regeringen finner inte att det framkommit att planhandlingarna eller handläggningen i kommunen har sådana brister eller att det i övrigt föreligger sådana omständigheter som innebär att kommunens beslut inte tillkommit i laga ordning. - Regeringen konstaterar att länsstyrelsen i beslut den 22 mars 2006 inte funnit skäl att pröva kommunens antagandebeslut enligt bestämmelserna i 12 kap. PBL vilket innebär att länsstyrelsen funnit att exploateringen enligt detaljplanen går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning enligt bestämmelserna i 3 och 4 kap.miljöbalken och med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa samt till behovet av skydd mot olyckshändelser. Regeringen finner inte att vad Bostadsrättsföreningen Tellusborgshus samt övriga klaganden anfört utgör skäl att frångå länsstyrelsens ställningstagande vad gäller dessa frågor. Vad klagandena framfört om länsstyrelsens handläggning och bedömningar utgör inte skäl att upphäva länsstyrelsens beslut. - Vid ärendets prövning i övrigt finner regeringen att de olägenheter i form av bl.a. påverkad närmiljö som detaljplanen kan medföra för bl.a. Bostadsrättsföreningen Tellusborgshus eller dess medlemmar inte kan vara så betydande att planen av det skälet inte kan godtas. Vad klagandena framfört om påverkan på områdets kulturvärden, om vald markanvändning, om behovet av studentbostäder eller om parkeringsförhållandena i området utgör inte skäl för att regeringen med anledning av deras överklaganden skall upphäva planbeslutet. Regeringen finner inte heller att vad klagandena framfört i övrigt utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandena bör därför avslås. - Bostadsrättsföreningen ansökte om rättsprövning och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva regeringens beslut. Föreningen anförde bl.a. följande. Planområdet utgörs av en trädbevuxen park. Byggnadsförbud råder enligt 1990 års detaljplan. Planområdet ingår i området LM-staden som är ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Riksantikvarieämbetet har bl.a. angett att riksintresset omfattar de gestaltningsmässiga värdena med omgivande grönska runt smalhusbebyggelsen. Miljökonsekvenserna har inte analyserats, redovisats och följts upp tillräckligt grundligt vid handläggningen av planärendet. Planförslaget bedöms inte innebära någon betydande påverkan på miljön. Den bedömningen, som inte motiveras av staden, är felaktig. Omvandlingen av parkmark till mark för bostadsändamål avseende flerbostadshus i ett område som är av riksintresse utgör en betydande miljöpåverkan. Tillräckliga kompensationsåtgärder finns inte redovisade i planen. Påverkan av ytterligare fordonstrafik och parkeringsbehov med anledning av den tilltänkta bebyggelsen har inte beaktats tillräckligt. Miljöförvaltningens synpunkter under planförfarandet har inte heller tillgodosetts. Den bristfälliga utredningen medför en risk för att planändringen kan skada naturen och kulturmiljövården inom området. Det klandrade avgörandet strider därmed mot 3 kap. 6 § och 6 kap. 11 §miljöbalken, 5 kap. 18 § PBL samt 4 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar och förordningens bilaga 4. - Regeringsrätten (207-12-06, Nordborg, Stävberg, Kindlund, Fernlund, Jermsten): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut framgår att en enskild får ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Enligt 7 § skall Regeringsrätten upphäva regeringens beslut om det strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna. Detta gäller dock inte om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. - Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att det föreligger en viss handlingsfrihet vid beslutsfattandet, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten. - I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit det handlingsutrymme som föreligger i planärenden eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som föreningen har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2007-11-14, Öjemark)