RÅ 2007:16
Sekretess har ansetts gälla gentemot en avliden persons moder för vissa uppgifter i socialtjänstens journal rörande den avlidne.
Kammarrätten i Göteborg
B.F. begärde hos Gunnareds stadsdelsförvaltning att få kopior av journaler som förts inom utredningsenheten och psykosociala enheten avseende hennes avlidne son A.F.
Gunnareds stadsdelsförvaltning (2005-07-15) avslog begäran med hänvisning till 7 kap. 4 § första stycket sekretesslagen (1980:100) och anförde att den bedömde att ett utlämnande av A.F:s journal skulle kränka hans frid eftersom han uttryckligen sagt att han inte ville att uppgifter om honom skulle lämnas ut till modern.
I överklagande hos kammarrätten vidhöll B.F. sin begäran och anförde bl.a. följande. Hennes son hittades död den 25 maj 2005 av boendestödsgruppen i Gunnared. Gruppen hade då under åtta dagar underlåtit att vidta åtgärder i samband med att sonen inte öppnade när boendestödsgruppen skulle göra hembesök. På grund härav ansåg hon att man från förvaltningens sida försökte skydda sig genom att vägra lämna ut den dokumentation som måste finnas hos utredningsenheten. Hon hade tidigare erhållit kopior av sonens alla journaler såväl från Lillhagens sjukhus som från Psykiatri nordost utan några som helst sekretesshinder.
Domskäl
Kammarrätten i Göteborg (2005-10-10, Nyström, Nystrand, Almqvist, referent) yttrade: Enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. - Utlämnande kan även ske efter samtycke från den som avses med uppgifterna. - Ovannämnda bestämmelse innehåller ett s.k. omvänt skaderekvisit, vilket innebär att det råder presumtion för sekretess. Av förarbetena till sekretesslagen framgår vidare att det för bedömningen av sekretessfrågan i princip saknar betydelse att den vars personliga förhållanden berörs i en allmän handling har avlidit (prop. 1979/80:2 Del A s. 84-85). - Av utredningen i målet framgår att den avlidne gett särskilt uttryck för att sekretess i hans ärende skulle iakttas. Det finns därför enligt kammarrättens mening stöd för att han inte skulle ha samtyckt till nu aktuell begäran om utlämnande. Det står inte heller klart att utlämnande kan ske utan att något intresse som knyter sig till den avlidnes person eller annan anhörig till honom lider men. Kammarrätten finner därför i likhet med stadsdelsförvaltningen att de begärda handlingarna inte kan lämnas ut. - Kammarrätten avslår överklagandet.
B.F. fullföljde sin talan hos Regeringsrätten och anförde bl.a. att hennes tolkning av beslutet var att de boendeansvariga vägrade att lämna ut handlingarna till henne därför att de ville dölja sina fel och därigenom inte skulle kunna ställas till ansvar.
Regeringsrätten (2007-02-22, Billum, Nordborg, Eliason, Brickman, Knutsson) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 7 kap. 4 § första stycket sekretesslagen gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men. Sekretess gäller således med s.k. omvänt skaderekvisit, vilket innebär att presumtionen är för sekretess.
Frågan i målet gäller om B.F. skall få ta del av den journal som förts inom Gunnareds stadsdelsförvaltning rörande hennes numera avlidne son A.F. Närstående till A.F. är, såvitt framgår av handlingarna, B.F. samt fadern och en syster. I målet får anses stå klart att de närstående inte skulle lida men om journalen lämnades ut, varför frågan begränsas till i vad mån sekretess skall gälla till förmån för A.F.
I förarbetena till sekretesslagen uttalades att det vid den tidpunkten torde förhålla sig så att det för bedömning av en sekretessfråga i princip saknade betydelse att den vars personliga förhållanden berördes i en allmän handling hade avlidit. Med hänsyn till att den avlidnes rätt skyddas genom regler i brottsbalken och tryckfrihetsförordningen om förtal av avliden borde det inte vara uteslutet att sekretesskyddet gällde också till förmån för den avlidne själv. Avsikten var inte att den nya sekretesslagen skulle innebära någon ändring i de förhållanden som dittills hade gällt (prop. 1979/80:2 s. 84 f.).
Regeringsrätten behandlade frågan i RÅ82 2:66. Målet rörde frågan om en person kunde få ta del av sin avlidna dotters sjukjournal. Regeringsrätten fann, främst mot bakgrund av att fadern redan kände till det huvudsakliga innehållet i sjukjournalerna, att det fick anses stå klart att de kunde lämnas ut utan att något intresse som knöt sig till den avlidnas person led men. Av rättsfallet kan således slutsatsen dras att den menbedömning som skall göras kan medföra att sekretess anses föreligga till förmån för en avliden (jfr även NJA 1987 s. 724).
Frågan är då vad prövningen skall avse i fall där uppgifter begärs utlämnade om en avliden person, eftersom det knappast låter sig göra att anse att en avliden person lider men. Bestämmelserna kan enligt Regeringsrättens mening inte heller tolkas så att, om en menbedömning gjord under personens livstid skulle ha medfört att sekretess ansågs gälla för handlingarna, detsamma skall gälla efter personens död. Det skulle medföra en alltför omfattande sekretess. I förarbetena görs som nämnts en hänvisning till brottet förtal av avliden. En jämförelse med det brottet leder till att sekretess bör kunna gälla om uppgiften kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne, t.ex. för integritetskänsliga uppgifter som det med fog kan antas att den avlidne inte velat skulle komma till någon annans kännedom ens efter hans eller hennes död.
Ärendet rörande A.F. aktualiserades hos stadsdelsförvaltningen med anledning av en anmälan från en sjukvårdsavdelning om behov av lämpligt boende för honom samt en ansökan om psykosocialt stödteam. Handlingarna innehåller flera uppgifter om hans bakgrund, förhållandet till föräldrarna, vad han själv anser vara orsaken till sina psykiska problem, medicinering, annan behandling och omdömen från personalen. Av handlingarna framgår att A.F. sagt att sekretess skall råda gentemot modern.
Regeringsrätten finner att det skulle kränka den frid som bör tillkomma A.F. om de handlingar som innehåller uppgifter som han själv lämnat om sin bakgrund och om vad han ansåg vara orsaken till sin sjukdom, mot hans uttryckliga vilja, lämnades ut till modern. Begäran om utlämnande skall därför avslås beträffande de handlingar som betecknats Utredning 2001-06-13, Remiss till lägenhetsbyrån 2002-10-21, Utredning 2004-01-14, Vårdplaneringsmöte 5 oktober 2004 och Utredning 2005-02-21. Övriga handlingar bör enligt Regeringsrättens mening kunna lämnas ut. Det bör ankomma på stadsdelsförvaltningen att lämna ut handlingarna.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Med ändring av kammarrättens dom förordnar Regeringsrätten att de i journalen ingående handlingarna skall lämnas ut till B.F. frånsett de handlingar som betecknats Utredning 2001-06-13, Remiss till lägenhetsbyrån 2002-10-21, Utredning 2004-01-14, Vårdplaneringsmöte 5 oktober 2004 och Utredning 2005-02-21. Målet överlämnas till Gunnareds stadsdelsförvaltning för handläggning.