I ansökan hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked anförde X AB, Y AB och Föreningen E följande. - Gruppen A bildades år 1997 genom att verksamheterna från Förbundet B och Förbundet C flyttades (tillgångar och skulder överläts successivt) till en nybildad ideell förening, nedan kallad Föreningen D. Den sålunda bildade gruppen kom att bestå av ett antal ideella föreningar varav några ägde ett eller flera aktiebolag i koncernförhållande. Sedan bildandet har arbetet fortgått med att förenkla organisationsstrukturen. - Föreningen D äger X AB. X AB äger i sin tur ett antal dotterbolag. Mellan dessa och moderbolaget föreligger skattemässig koncernbidragsrätt. Parallellt med Föreningen D i organisationsplanen finns Föreningen E som inte äger några dotterbolag. Gruppens huvudsakliga verksamhet, såväl bransch- som arbetsgivarfrågor, har sedan bildandet drivits i X AB. - En kort tid efter bildandet av gruppen stod det klart att behov egentligen endast fanns av en ideell förening för att organisera både bransch- och arbetsgivarintressena. Vid bildandet var emellertid antalet medlemmar i Föreningen D större än i Föreningen E. Stadgarna skilde sig också åt. Föreningarna har dock haft samma styrelser alltsedan bildandet. Successivt har Föreningen D och Föreningen E förändrats så att de sedan den 1 januari 2004 är två identiska organisationer avseende medlemmar, stadgar och styrelse. Medlemskap i Föreningen E ger automatiskt medlemskap i Föreningen D. Det är inte möjligt att välja medlemskap i endast den ena organisationen. Y AB är således medlem både i Föreningen D och Föreningen E. - Gruppen vill nu slå ihop föreningarna för att få en enklare och tydligare organisation med möjlighet att genom koncernbidrag resultatutjämna i hela gruppen. Detta vill man göra genom att Föreningen D vederlagsfritt överlåter alla sina tillgångar och skulder samt egna kapital till Föreningen E, alternativt att Föreningen E vederlagsfritt överlåter alla sina tillgångar och skulder samt egna kapital till Föreningen D. Den överlåtande föreningen skulle sedan endast utgöra ett tomt skal som årsmötet skulle kunna upplösa utan vidare konsekvenser. Föreningen E och Y AB ställer mot denna bakgrund följande frågor till Skatterättsnämnden.

1. Föreningen E övertar tillgångar, skulder och eget kapital från Föreningen D

A. Kommer X AB och dess dotterföretag att, efter den ovan beskrivna överlåtelsen, kunna dra av tidigare års underskott samt ge och ta emot avdragsgilla respektive skattepliktiga koncernbidrag till och från moderföretaget utan sådana inskränkningar som stadgas i 40 kap.inkomstskattelagen (1999:1229), IL? Skatterättsnämnden äger förutsätta att tillgångarnas marknadsvärde inte överstiger deras skattemässiga värden.

B. Om den första frågan i något avseende besvaras med nej; vilka inskränkningar uppstår?

C. Medför överlåtelsen några andra skatteeffekter?

2. Föreningen övertar tillgångar, skulder och eget kapital från Föreningen D

A. Kommer överlåtelsen att föranleda uttagsbeskattning av Föreningen E i det fall det bland tillgångarna finns värdepapper vars marknadsvärde överstiger deras omkostnadsbelopp?

B. Kommer Y AB att utdelningsbeskattas? I så fall med vilket belopp?

C. Medför överlåtelsen några andra skatteeffekter?

Skatterättsnämnden (2006-02-23, André, ordförande, Wingren, Gäverth, Melbi, Silfverberg, Sjökvist, Ståhl) yttrade: Förhandsbesked. - Alternativ 1 - Frågorna A och B - Begränsningarna enligt 40 kap. 10 § IL i rätten till avdrag för underskott inträder om Föreningen E blir ny ägare till aktierna i X AB. - Alternativ 2 - Fråga A - Överlåtelsen av värdepapper medför uttagsbeskattning av Föreningen E. - Fråga B - Y AB skall inte utdelningsbeskattas på grund av överlåtelsen. - Beslut. - Frågorna avvisas till den del de inte kan anses ha besvarats. - Motivering. - Förhandsbeskedet - Nämnden gör följande bedömning. - Alternativ 1 - Fråga A - Föreningen D äger, direkt och indirekt, företag som enligt definitionen i 40 kap. 4 § IL utgör underskottsföretag. Genom överlåtelsen av aktierna i X AB kommer innehavet av underskottsföretagen att övergå till Föreningen E. Frågan är om det därmed sker en sådan ägarförändring som medför att rätten till underskottsavdrag begränsas på sätt framgår av 40 kap. 10 § IL. De begränsningar som kan inträda för ett underskottsföretag är av två slag, en beloppsspärr och en koncernbidragsspärr. Spärrarna aktualiseras dock inte om visst koncernförhållande mellan företagen har förelegat före ägarförändringen. Någon sådan situation är emellertid inte för handen vid överlåtelsen mellan föreningarna. - Begränsningarna i fråga inträder enligt 40 kap. 10 § första stycket IL vid en ägarförändring som innebär att ett företag får det bestämmande inflytandet, såsom det definieras i 40 kap. 5 § IL, över ett underskottsföretag. Med företag avses här även svensk ideell förening, 40 kap. 3 § IL. - Genom Föreningen D:s överlåtelse av aktierna i X AB kommer Föreningen E på sätt avses i det aktuella kapitlets mening att få det bestämmande inflytandet över bolaget. Det innebär att begränsningarna i rätten till underskottsavdrag blir tillämpliga. - Alternativ 2 - Fråga A - Frågan gäller om Föreningen E:s överlåtelse av värdepappren utan ersättning till Föreningen D skall uttagsbeskattas. - Enligt 22 kap. 3 § IL föreligger ett uttag om tillgången överlåts till underpris. Ett ytterligare krav är att underpriset inte är affärsmässigt motiverat. - Av praxis följer att överlåtelsen inte omfattas av detta undantag (RÅ 2004 ref. 94). Det innebär att överlåtelsen innebär ett uttag enligt 22 kap. 3 § IL. - Vidare finns i 22 kap. 9-13 §§ IL bestämmelser om när uttagsbeskattning inte skall ske. Enligt 11 § skall uttagsbeskattning inte ske vid sådana underprisöverlåtelser som avses i 23 kap. IL. - En ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. IL kan enligt 23 kap. 14 § andra stycket IL vara förvärvare i en underprisöverlåtelse, förutsatt att överlåtaren också är en ideell förening och att övriga villkor i det kapitlet är uppfyllda. Ett av dessa villkor är att det under beskattningsåret före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte får ha uppkommit underskott hos förvärvaren eller hos företag till vilket förvärvaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker, 23 kap. 27 § IL. - Enligt förutsättningarna gäller att den förvärvande föreningen äger företag som har underskott och att koncernbidragsrätt föreligger i förhållande till dessa företag. Villkoret ifråga är således inte uppfyllt. Det saknas därför möjlighet att med stöd av bestämmelserna i 23 kap. IL underlåta uttagsbeskattning. - Av det anförda följer att Föreningen E skall uttagsbeskattas för överlåtelsen av värdepappren till Föreningen D. - Fråga B - Eftersom hinder mot uttagsbeskattning inte föreligger återstår att bedöma om medlemmen i Föreningen E skall beskattas för utdelning på grund av värdeöverföringen till Föreningen D. - I RÅ 2004 ref. 1 anges att en förmögenhetsöverföring som inte är affärsmässigt motiverad från ett aktiebolag till ett annat skall anses innebära ett sådant förfogande över det överförda värdet att det skall behandlas som utdelning till aktieägarna i det överlåtande bolaget. Överföringen skall därför föranleda utdelningsbeskattning om det inte är fråga om en underprisöverlåtelse som enligt 23 kap. IL skall undantas från uttagsbeskattning, eftersom undantaget från utdelningsbeskattning i 23 kap. 11 § IL då är tillämpligt. Uttalandet gjordes bl.a. mot bakgrund av att förmögenhetsöverföringen var att hänföra till utdelning enligt 42 kap. 1 § första stycket IL. - Härav följer att en underprisöverlåtelse från en ideell förening som inte uppfyller förutsättningarna för att undantas från uttagsbeskattning enligt 23 kap. IL till en annan sådan förening aktualiserar frågan om medlemmarna i den överlåtande föreningen i motsvarande mån skall utdelningsbeskattas. - En förutsättning för beskattning är att någon bestämmelse om utdelning omfattar denna situation. Utöver den allmänna bestämmelsen om utdelning i 42 kap. 1 § första stycket IL finns en särskild bestämmelse i kapitlets 18 § om utskiftning från ideella föreningar. I den senare bestämmelsen föreskrivs att som utdelning behandlas vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en medlem i en ideell förening i samband med att föreningen upplöses eller när medlemmen utträder ur föreningen eller i liknande fall. - Bestämmelsen om beskattning vid utskiftning från ideella föreningar infördes år 1977 i 38 § 1 mom. andra stycket kommunalskattelagen (1928:370) i samband med att utvidgade skattefrihetsbestämmelser för föreningarna infördes. Syftet var att förhindra att en begränsat skattskyldig ideell förening skulle kunna upphöra och utskifta tillgångarna till medlemmarna eller andra personer (prop. 1976/77:135 s. 87 f.). Enligt sin ordalydelse gäller dock bestämmelsen oavsett om den ideella föreningen är skattskyldig för samtliga inkomster eller ej. - I förarbetena tas inte upp hur nämnda bestämmelse förhåller sig till den allmänna bestämmelsen om utdelning i 42 kap. 1 § första stycket IL. En förutsättning för beskattning enligt den sistnämnda bestämmelsen är att det är fråga om utdelning på grund av innehav av tillgångar. Därigenom synes utrymmet att tillämpa bestämmelsen i fråga om utbetalningar från ideella föreningar begränsas högst avsevärt (jfr Persson Österman, Kontinuitetsprincipen, 1997, s. 457 f.). - Ett medlemskap i en ideell förening kan inte ses som en tillgång i en ideell förening och inte heller jämställas med ett indirekt ägande av föreningens tillgångar (jfr RÅ 1999 not. 100). Med hänsyn härtill aktualiseras i förevarande fall inte någon beskattning enligt 42 kap. 1 § första stycket IL. - Fråga är då om värdeöverföringen skall behandlas som utdelning enligt 42 kap. 18 § IL. - Beträffande bestämmelsens omfattning konstaterades under lagstiftningsarbetet att den sannolikt skulle komma att få ytterst liten praktisk betydelse eftersom det i de flesta ideella föreningars stadgar finns uttryckliga föreskrifter om vad föreningen skall göra med eventuell behållning om den upplöses (a. prop. s. 87 f.). Vidare framhölls att det normala torde vara att behållningen vid upplösning skall överföras till en annan organisation med samma ideella ändamål eller att behållningen på annat sätt skall användas för det ändamål som föreningen verkat för. Det ansågs dock inte helt uteslutet att den utvidgade skattefriheten för ideella föreningar kunde, för det fall utskiftning inte skulle medföra några skattekonsekvenser, få föreningar att överväga möjligheten att fördela sin förmögenhet bland medlemmarna. Av förarbetena framgår även att samma skatteeffekt som vid upplösning av föreningen bör inträda om medel utskiftas till medlem vid delupplösning av föreningen. - I två överklagade förhandsbesked har slagits fast att medlemmarna i en ideell förening skall utdelningsbeskattas enligt 42 kap. 18 § IL om föreningen överlåter tillgångar till underpris till medlemmarna själva (RÅ 1999 not. 211) eller till ett aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening som medlemmarna skulle bli delägare respektive medlemmar i (RÅ 1999 not. 100). Anledningen till utdelningsbeskattning i det senare fallet var att medlemmarna i den ideella föreningen kunde tillgodogöra sig en värdeökning på aktierna eller andelarna efter värdeöverföringen vilket i princip inte var möjligt så länge tillgången låg kvar i den ideella föreningen. - Att 42 kap. 18 § IL inte skall föranleda någon beskattning av medlemmarna i en ideell förening vid en värdeöverföring från föreningen till ett annat rättssubjekt om överlåtelsen inte leder till att medlemmarnas ekonomiska situation förändras vinner alltså stöd både av förarbeten och praxis. - Här är fråga om en ideell förening som utan ersättning överlåter samtliga sina tillgångar till en annan ideell förening med samma medlemmar och där även stadgar och styrelser samordnats. Syftet är att de bransch- och arbetsgivarintressen som föreningarna företräder i fortsättningen helt skall bedrivas i den förvärvande föreningen. - Mot bakgrund av det anförda kan i förevarande fall underprisöverlåtelsen inte anses innebära att den överlåtande föreningen utskiftat tillgångar till medlemmarna på sätt som skall föranleda att de utdelningsbeskattas. - Avvisningen - Förhandsbesked bör inte lämnas i vidare mån än som följer av det lämnade beskedet.

Skatteverket överklagade förhandsbeskedet och yrkade att Regeringsrätten skulle fastställa förhandsbeskedet vad gällde alternativ 2 fråga B.

Y AB hade inget att erinra mot att förhandsbeskedet fastställdes i överklagad del.

Regeringsrätten (2007-01-31, Sandström, Dexe, Lundin, Fernlund, Jermsten) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden.

I ansökan hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked anförde sökandena följande. - Föreningen, i vid bemärkelse, har hittills verkat via fyra enheter, nämligen Föreningen X, Stiftelsen, Pensionskassan och Pensionsfonden. - Föreningen är en ideell förening. Föreningen taxeras som oinskränkt skattskyldig till inkomst- och förmögenhetsskatt. - Stiftelsen bildades år 1981 genom att Föreningen avsatte ungefär tio mkr med ändamålet att främja vård av äldre, behövande medlemmar samt deras barn och behövande änkor ävensom att understödja uppfostran och utbildning av ungdomar, företrädesvis inom handel och sjöfart. Stiftelsen taxeras som inskränkt skattskyldig till inkomst- och förmögenhetsskatt. Pensionskassan taxeras som oinskränkt skattskyldig till inkomst- och förmögenhetsskatt. - Pensionsfonden har alltid ansetts vara en del av Föreningen och därför redovisats och beskattats som en del av Föreningens inkomst och förmögenhet. - Styrelsen för Föreningen har under år 2004 genomfört en utredning avseende de olika enheternas legala status och skattskyldighet. Utredningen ledde för Pensionskassans och Pensionsfondens del fram till slutsatsen att dessa inte utgör självständiga juridiska personer utan endast en del av Föreningen. Även Pensionskassan kommer således i fortsättningen, med början kalenderåret 2005, att behandlas som en del av Föreningens inkomst och förmögenhet. - Utredningen har också föranlett årsmötet att i beslut den 8 juni 2004 överföra viss fullföljdsverksamhet från Föreningen (inklusive Pensionskassan) till Stiftelsen. Länsstyrelsen i Stockholms län har sedermera medgett utvidgning av Stiftelsens ändamål för att möjliggöra den utökade fullföljdsverksamheten. - Det egna kapitalet uppgår i Föreningen till 103 mkr varav Pensionskassan utgör fyra mkr. Stiftelsens egna kapital är tio mkr. För att Stiftelsen skall få möjlighet att fullfölja de utvidgade ändamålen i stiftelseförordnandet behövs ett betydligt större kapital än tidigare. Föreningen avser därför att överföra ungefär 25 mkr till Stiftelsen. - Mot denna bakgrund vill Föreningen och T.A., som är medlem i Föreningen, att Skatterättsnämnden besvarar följande frågor.

1. Skall Föreningen uttagsbeskattas enligt 22 kap.3 och 7 §§inkomstskattelagen (1999:1229), IL, om Föreningen vederlagsfritt överför ett kapital i form av kontanta medel i storleksordningen 25 mkr till Stiftelsen? - 2. Skall T.A. utdelningsbeskattas vid överföringen enligt fråga 1? - 3. Skall Föreningen uttagsbeskattas enligt 22 kap. 3 och 7 §§ IL om Föreningen vederlagsfritt överför kapital i form av värdepapper till Stiftelsen? Värdepapperna förutsätts ha ett marknadsvärde som överstiger deras omkostnadsbelopp. - 4. Skall T.A. utdelningsbeskattas vid överföringen enligt fråga 3 och i så fall med vilket belopp, hela beloppet, skillnaden mellan värdepappernas marknadsvärde och omkostnadsbelopp eller annat belopp? - 5. Vilket anskaffningsvärde skall de från Föreningen övertagna tillgångarna tas upp till i Stiftelsen?

Skatterättsnämnden (2006-02-23, André, ordförande, Wingren, Gäverth, Melbi, Silfverberg, Sjökvist, Ståhl) yttrade: Förhandsbesked. - Frågorna 1 och 3 - Uttagsbeskattning skall ske endast i det fall överföringen avser värdepapper. - Frågorna 2 och 4 - Utdelningsbeskattning skall inte ske i något av alternativen. - Beslut. Fråga 5 avvisas. - Motivering. - Förhandsbeskedet - Frågorna 1 och 3 - Enligt praxis kan en överföring av kontanta medel inte i sig föranleda någon uttagsbeskattning (RÅ 2000 not. 86). - Alternativet till att överföra kontanter är att överföra värdepapper till underpris. Enligt 22 kap. 3 § IL föreligger ett uttag om en tillgång överlåts till underpris. Ett ytterligare krav är att underpriset inte är affärsmässigt motiverat. - Av praxis följer att överlåtelsen inte omfattas av detta undantag (RÅ 2004 ref. 94). Det innebär att överlåtelsen skall anses som ett uttag enligt 22 kap. 3 § IL. - Vidare finns i 22 kap. 9-13 §§ IL bestämmelser om när uttagsbeskattning inte skall ske. Enligt 11 § skall uttagsbeskattning inte ske vid sådana underprisöverlåtelser som avses i 23 kap. IL. - Ett av villkoren för en underprisöverlåtelse är enligt 23 kap. 14 § andra stycket IL att en svensk stiftelse inte får vara förvärvare. Villkoret ifråga är således inte uppfyllt. Det saknas därför möjlighet att med stöd av bestämmelserna i 23 kap. IL underlåta uttagsbeskattning. - Av det anförda följer att Föreningen skall uttagsbeskattas för en överlåtelse av värdepappren till Stiftelsen. - Frågorna 2 och 4 - Eftersom en värdeöverföring som sker till Stiftelsen enligt något av alternativen inte omfattas av bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap. IL återstår att bedöma om medlemmen i Föreningen skall beskattas för utdelning på grund av värdeöverföringen. - I RÅ 2004 ref. 1 anges att en förmögenhetsöverföring som inte är affärsmässigt motiverad från ett aktiebolag till ett annat skall anses innebära ett sådant förfogande över det överförda värdet att det skall behandlas som utdelning till aktieägarna i det överlåtande bolaget. Överföringen skall därför föranleda utdelningsbeskattning om det inte är fråga om en underprisöverlåtelse som enligt 23 kap. IL skall undantas från uttagsbeskattning, eftersom undantaget från utdelningsbeskattning i 23 kap. 11 § IL då är tillämpligt. Uttalandet gjordes bl.a. mot bakgrund av att förmögenhetsöverföringen var att hänföra till utdelning enligt 42 kap. 1 § första stycket IL. - Härav följer att överföring av kontanter eller en underprisöverlåtelse från en ideell förening som inte uppfyller förutsättningarna för att undantas från uttagsbeskattning enligt 23 kap. IL till en stiftelse aktualiserar frågan om medlemmarna i föreningen i motsvarande mån skall utdelningsbeskattas. - En förutsättning för beskattning är att någon bestämmelse om utdelning omfattar denna situation. Utöver den allmänna bestämmelsen om utdelning i 42 kap. 1 § första stycket IL finns en särskild bestämmelse i kapitlets 18 § om utskiftning från ideella föreningar. I den senare bestämmelsen föreskrivs att som utdelning behandlas vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en medlem i en ideell förening i samband med att föreningen upplöses eller när medlemmen utträder ur föreningen eller i liknande fall. - Bestämmelsen om beskattning vid utskiftning från ideella föreningar infördes år 1977 i 38 § 1 mom. andra stycket kommunalskattelagen (1928:370) i samband med att utvidgade skattefrihetsbestämmelser för föreningarna infördes. Syftet var att förhindra att en begränsat skattskyldig ideell förening skulle kunna upphöra och utskifta tillgångarna till medlemmarna eller andra personer (prop. 1976/77:135 s. 87 f.). Enligt sin ordalydelse gäller dock bestämmelsen oavsett om den ideella föreningen är skattskyldig för samtliga inkomster eller ej. I förarbetena tas inte upp hur nämnda bestämmelse förhåller sig till den allmänna bestämmelsen om utdelning i 42 kap. 1 § första stycket IL. En förutsättning för beskattning enligt den sistnämnda bestämmelsen är att det är fråga om utdelning på grund av innehav av tillgångar. - Därigenom synes utrymmet att tillämpa bestämmelsen i fråga om utbetalningar från ideella föreningar begränsas högst avsevärt (jfr Persson Österman, Kontinuitetsprincipen, 1997, s. 457 f.). - Ett medlemskap i en ideell förening kan inte ses som en tillgång i en ideell förening och inte heller jämställas med ett indirekt ägande av föreningens tillgångar (jfr RÅ 1999 not. 100). Med hänsyn härtill aktualiseras i förevarande fall inte någon beskattning enligt 42 kap. 1 § första stycket IL. - Fråga är då om värdeöverföringen skall behandlas som utdelning enligt 42 kap. 18 § IL. - Beträffande bestämmelsens omfattning konstaterades under lagstiftningsarbetet att den sannolikt skulle komma att få ytterst liten praktisk betydelse eftersom det i de flesta ideella föreningars stadgar finns uttryckliga föreskrifter om vad föreningen skall göra med eventuell behållning om den upplöses (a. prop. s. 87 f.). Vidare framhölls att det normala torde vara att behållningen vid upplösning skall överföras till en annan organisation med samma ideella ändamål eller att behållningen på annat sätt skall användas för det ändamål som föreningen verkat för. Det ansågs dock inte helt uteslutet att den utvidgade skattefriheten för ideella föreningar kunde, för det fall utskiftning inte skulle medföra några skattekonsekvenser, få föreningar att överväga möjligheten att fördela sin förmögenhet bland medlemmarna. Av förarbetena framgår även att samma skatteeffekt som vid upplösning av föreningen bör inträda om medel utskiftas till medlem vid delupplösning av föreningen. - I två överklagade förhandsbesked har slagits fast att medlemmarna i en ideell förening skall utdelningsbeskattas enligt 42 kap. 18 § IL om föreningen överlåter tillgångar till underpris till medlemmarna själva (RÅ 1999 not. 211) eller till ett aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening som medlemmarna skulle bli delägare respektive medlemmar i (RÅ 1999 not. 100). Anledningen till utdelningsbeskattning i det senare fallet var att medlemmarna i den ideella föreningen kunde tillgodogöra sig en värdeökning på aktierna eller andelarna efter värdeöverföringen vilket i princip inte var möjligt så länge tillgången låg kvar i den ideella föreningen. - Att 42 kap. 18 § IL inte skall föranleda någon beskattning av medlemmarna i en ideell förening vid en värdeöverföring från föreningen till ett annat rättssubjekt om överlåtelsen inte leder till att medlemmarnas ekonomiska situation förändras vinner alltså stöd både av förarbeten och praxis. - Här är det fråga om en ideell förening som i syfte att låta viss del av föreningens verksamhet utföras av en stiftelse, vars ändamål ryms inom föreningens ändamål, överför kontanter, alternativt tillgångar till stiftelsen utan ersättning. - Mot bakgrund av det anförda kan i förevarande fall en värdeöverföring enligt något av alternativen inte anses innebära att Föreningen utskiftat tillgångar till medlemmarna på sätt som skall föranleda att de utdelningsbeskattas. Bedömningen är inte beroende av om Stiftelsen är skattskyldig för alla sina inkomster eller ej. - Avvisningen. - Som anges i ansökan är Stiftelsen enligt 7 kap. 3 § IL inte skattskyldig för bl.a. kapitalvinster och kapitalförluster. Med hänsyn härtill kan det inte anses vara av vikt för Stiftelsen att få ett förhandsbesked om hur utgifterna för anskaffning av värdepapprena skall beräknas i beskattningshänseende.

Skatteverket överklagade förhandsbeskedet vad gällde frågorna 2, 3 och 4. Verket yrkade att Regeringsrätten skulle fastställa förhandsbeskedet avseende fråga 3 och besvara frågorna 2 och 4 med att T.A. skulle utdelningsbeskattas för den värdeöverföring som skett från Föreningen till Stiftelsen. Verket anförde bl.a. följande. Efter införandet av underprisreglerna anses enligt principen om den ekonomiska innebörden en värdeöverföring i sidled inte ske direkt till ett förvärvande bolag. I stället anses den ske genom en kortare eller längre kedja av utdelningar och tillskott via den eller dem som har det faktiska bestämmandet över överlåtaren. Den ekonomiska innebörden i förevarande fall får anses vara att medlemmarna i föreningen styr ett till dem delutskiftat belopp som gåva till stiftelsen. Något uttryckligt undantag från utdelningsbeskattning finns inte beträffande någon av de värdeöverföringar som avses i frågorna 2 och 4.

Föreningen medgav bifall till Skatteverkets yrkande att fastställa förhandsbeskedet avseende fråga 3. T.A. bestred bifall till Skatteverkets yrkande avseende frågorna 2 och 4.

Regeringsrätten (2007-01-31, Sandström, Dexe, Lundin, Fernlund, Jermsten) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden.