RÅ 2008 not 154

Not 154. Ansökan av P.G.L. om rättsprövning av ett beslut om detaljplan. -Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun(2006-07-13, § 275) antog detaljplan för del av Lofta 1:2 m.fl. Sedan antagandebeslutet överklagats av flera sakägare upphävde länsstyrelsen i beslut 2006-09-11 miljö- och byggnadsnämndens beslut då nämnden inte bedömdes. ha befogenhet att anta planen. Antagandet av planen borde enligt länsstyrelsen på grund av flera i beslutet angivna skäl ha prövats av kommunfullmäktige. - Sedan Borgholms kommun överklagat länsstyrelsens beslut upphävde regeringen genom beslut 2007-03-27 länsstyrelsens beslut och överlämnade ärendet till länsstyrelsen för ny behandling. - Av regeringens beslut kunde utläsas att kommunen till regeringen kommit in med skrivelse vartill fogats kopia av protokoll. från kommunfullmäktiges sammanträde den 29 jan 2007. Av protokollet framgick bl.a. att kommunfullmäktige uttalat att planen överensstämde med kommunens målsättningar i översiktsplanen och att detaljplaneförslaget, särskilt med hänsyn till att kommunen inte var huvudman för planen, inte var av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt. Vidare delade kommunfullmäktige miljö- och byggnadsnämndens uppfattning att nämnden enligt gällande delegation haft befogenhet att anta detaljplanen. - Regeringen konstaterade i sitt beslut att kommunfullmäktige ställt sig bakom miljö- och byggnadsnämndens beslut att anta planen. Enligt regeringens bedömning fanns det nu inte skäl att upphäva miljö- och byggnadsnämndens beslut på den grunden att beslutet i stället skulle ha fattats av fullmäktige. - Detaljplanen omfattade dels nordligaste delen av byggnadsplan för Djupviksområdet fastställd 1971-03-15, dels ett tidigare inte planlagt område öster härom. Planen innebar att 18 nya tomtplatser tillkom, varav tio inom mark som enligt gällande plan var redovisad som allmän plats-park. Enligt beskrivningen skulle attraktiva tomter anordnas så att befintliga miljövärden i möjligaste mån inte tog skada. Permanentboende skulle vara möjligt. Den nya bebyggelsen skulle anslutas till ett minireningsverk öster om det gamla planområdet, och renat spillvatten skulle ledas till en infiltrationsanläggning i åkerbetesmark intill Lofta mosse. - Länsstyrelsen hade 2006-05-15 beslutat att upphäva gällande strandskydd för det område öster om den gällande planen som omfattades av den nya planen. Strandskydd gällde inte inom den gällande planen då den var fastställd före 1975-07-01. Länsstyrelsen beslöt vidare 2005-05-16 att upphäva gällande förordnande enligt tidigare 113 § byggnadslagen, numera 6 kap 19 § plan och bygglagen (1987:10), PBL, för viss allmän platsmark som enligt den nya planen skall utgöra tomtmark. Båda besluten var villkorade att träda i kraft den dag beslut att anta den nya detaljplanen vann laga kraft. - Hela Öland omfattas av bestämmelser enligt 4 kap 1,2 och 3 §§Miljöbalken (MB) och är i sin helhet av riksintresse med hänsyn till de samlade natur- och kulturvärdena. Aktuellt kustavsnitt är vidare av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 § MB. Länsstyrelsen hade 2006-07-26 beslutat att inte pröva kommunens antagandebeslut såvitt avsåg en prövning enligt 12 kap 1 § PBL. Innebörden härav var att länsstyrelsen bedömt planen vara godtagbar med avseende på inverkan på riksintressen, mellankommunala frågor, miljökvalitetsnormer enligt 5 kapmiljöbalken och de boendes och övrigas hälsa och säkerhet. - Miljö- och byggnadsnämndens antagande hade överklagats av flera personer bl.a. P.G.L. I flera av överklagandena togs upp frågan om miljö- och byggnadsnämndens behörighet att anta en detaljplan av denna storlek och karaktär, behovet av en fördjupad översiktsplan som grund för planen, avloppsfrågans lösning och trafikfrågor. Byggnadsnämndens ansvar för att inta en opartisk roll i planprocessen togs också upp i flera klagoskrivelser. I flera skrivelser protesteras mot vissa av de ändrade tomtgränser som planen redovisade. Byggnadshöjden och markhöjd för den nya bebyggelsens togs upp i flera klagoskrivelser. - P.G.L. anförde bl.a. följande. Planområdet omfattar 28 hektar med en känslig miljö, en rad motstridiga intressen, och en principiellt mycket tveksam, kortsiktig och ofärdig lösning på VA-frågorna. Att miljö- och byggnadsnämnden trots dessa förhållanden antagit planen strider mot PBL. Beträffande förenlighet med översiktsplanen och behov av fördjupning åberopades vad som sades i utlåtandet till översiktsplanen om avloppsproblematiken i bl.a. Djupviksområdet. Nu föreliggande detaljplaneförslag innebär dels förtätningar och förändringar inom gällande plan samt dels en väsentlig nyexploatering i direkt anslutning till denna. Detta står uppenbarligen i strid med översiktsplanen. Det går inte att någonstans i ÖPL att utläsa att det är förtätningar inom just Lofta 1:2 som avses med av kommunen redan beslutade. Planprogrammet för den aktuella planen har godkänts av MBN 2005-06-07 och var inte känt eller tillgängligt när översiktsplanen vann laga kraft. -Även avloppsfrågans lösning togs upp i klagoskrivelserna från bl.a. P.G.L som också framhöll att de VA-tekniska lösningarna inte omfattade samtliga fastigheter utan endast de nytillkommande. Det var alldeles uppenbart, att det föreslagna planområdet, som var på ca 28 hektar, ur allmänna aspekter måste ingå som en del i den kommande redan beslutade fördjupade översiktsplanen för hela Djupviksområdet. Det anfördes vidare att den pågående VA-översikten med tillhörande förslag till långsiktigt hållbara lösningar på detta gemensamma allvarliga miljöproblem då blev en självklar och naturlig del av denna. P.G.L. påtalade även att utöver dessa övergripande frågor fanns flera klagande bl.a. honom själv som motsatte sig sådana utvidgningar av deras respektive tomter som redovisades i planen. - Länsstyrelsen i Kalmar län (2007-04-26)avslog överklagandena och fastställde den av kommunen antagna detaljplanen. - Som motivering för sitt beslut anförde länsstyrelsen bl.a. följande. Vid prövning av frågor enligt PBL skall enligt 1 kap 5 § PBL både allmänna och enskilda intressen beaktas. Enligt 5 kap 2 § PBL skall, vid utformningen av en detaljplan, skälig hänsyn tas till befintliga, bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. En grundläggande princip i plan- och bygglagstiftningen är dock att kommunen själv inom vida ramar äger avgöra hur mark- och vattenområden skall användas och hur miljön ska utformas i den egna kommunen. Stor vikt skall således tillmätas de lämplighetsbedömningar som görs av kommunen. - Kommunen har, enligt 2 kap 2 § PBL vid såväl planläggning som vid enskilda ärenden, ansvaret för att med beaktande av natur- och kulturvärden främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. Länsstyrelsens prövning av överklagande av kommunens beslut att anta en detaljplan är väsentligen begränsad till en prövning av om kommunen gjort en rimlig avvägning mellan de allmänna intressena och motstående enskilda intressen eller motstående enskilda intressen sinsemellan samt om kommunen handlagt ärendet på ett formellt riktigt sätt. - I flera av överklagandena ifrågasätts miljö- och byggnadsnämndens behörighet att anta detaljplanen. - Regeringens beslut innebär att det nu inte finns grund upphäva miljö- och byggnadsnämndens beslut för att beslutet i stället skulle ha fattats av fullmäktige. - Planen kan inte antas medföra sådan miljöpåverkan som avses i 6 kap 11 § miljöbalken varför det vid tidpunkten för antagandet inte fanns krav på formell miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning av planen enligt reglerna i miljöbalken. Den beskrivning som finns i anslutning till beslutet om avloppsanläggningen och i planbeskrivningen är tillräcklig. - I flera av överklagandena ifrågasätts planens förenlighet med kommunens översiktsplan och vad som där sägs om VA-frågor i Djupvik-Loftaområdet. - En kommunal översiktsplan skall enligt 1 kap. 3 § PBL ge vägledning för beslut om användningen av mark och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Utlåtandet efter utställning utgör efter antagandet del av översiktsplanen. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda. Kommunen har frihet att, med beaktande av allmänna och enskilda intressen och samhällsutvecklingen, vid upprättande av detaljplan ompröva vad som tidigare redovisats i översiktsplanen. Enligt 5 kap 26 § PBL skall dock avvikelsen och skälen till denna redovisas i planbeskrivningen. - I utlåtandet (2002-10-02) inför antagandet 2002-10-21 av kommunens översiktsplan står följande som kommentar till inkomna yttranden rörande planläggningsbehov och VA-problem i Djupvik-Loftaområdet: Kommunen är medveten om avloppsproblematiken i bl.a. Djupviksområdet. I princip tillåts inga nya enskilda avloppslösningar om inte avloppsfrågan samtidigt kan lösas för befintliga fastigheter. Innan ytterligare förtätningar tillåts utöver de av kommunen redan beslutade bör hela Djupviksområdet ses över och analyseras enligt principerna som används vid en fördjupning av översiktsplanen. Någon sådan fördjupning som sägs i utlåtandet har inte tagits fram. Som redovisats ovan har kommunfullmäktige numera enligt protokoll från fullmäktigesammanträde 2007-01-29 uttalat att planen överensstämmer med de målsättningar som kommunen har, så som de kommit till uttryck i översiktsplanen. Detta uttalande får anses innefatta även avloppsfrågans lösning. Avloppsfrågan skall enligt planen lösas med en spillvattenreningsanläggning som kan byggas ut i flera steg för hela det nu aktuella planområdets behov. Miljö- och byggnadsnämnden har i beslut 2002 godkänt en anmälan om en sådan anläggning. Länsstyrelsen anser att det kan ifrågasättas om det sett i ett större sammanhang är lämpligt med en lösning av avloppsfrågan på det sätt som redovisas i planärendet, men det är inte uppenbart att lösningen är direkt olämplig. Den redovisade lösningen kan inte heller anses medföra någon risk för direkta olägenheter för någon av de klagande. - Ifrågasatt bristande överensstämmelse med översiktsplanen allmänt sett och beträffande avloppsfrågans lösning kan med beaktande av vad som ovan sagts inte utgöra grund för upphävande av miljö- och byggnadsnämndens beslut. - Befintliga fastigheter inom området är anslutna till ett renvattensystem med Borgholm Energi AB som huvudman. Enligt planbeskrivningen kommer vattensystemet att byggas ut av huvudmannen med tryckstegringsstation och rundmatning. Detaljplanen kan inte bedömas innebära några olägenheter för befintliga fastigheter beträffande denna fråga. - Planen redovisar att tillfart till fjorton nya tomter från kustvägen skall ske via den delvis endast fem meter breda Alexanders gata. Som planen är utformad kommer trafik från det södra nyexploateringsområdet att främst styras norrut på Alexanders gata förbi fastigheterna Lofta 1:19, 1:20, 1:21 Och 1:44. Ägarna till dessa fastigheter har protesterat mot den valda lösningen. Ägaren till Lofta 1:89, 1:90 anför att bilar kommer att använda Alexanders gata såväl norrut som söderut och att ett ökat trafikflöde på en därför inte dimensionerad väg skulle påverka säkerheten negativt. Även ägaren till Lofta 1:7 anser att Alexanders gata är olämplig som tillfart till det nya planområdet. - Länsstyrelsen konstaterar att det enligt utlåtandet är det tänkt att utfarten från de nya tomterna skall kunna ske såväl norrut som söderut på Alexanders gata. Denna är delvis "mycket smal. Utrymmet mellan stenmurarna är något mindre söder om anslutningen av den nya gatan än norr om. Ev. behov av reglering av trafiken med hänsyn härtill får bedömas av den kommande samfälligheten. Beträffande inverkan på förhållandena på fastigheterna vid Alexanders gata konstaterar länsstyrelsen att det kommer att bli trafik på vägen från fjorton nya tomter. Förhållandena kommer inte att bli väsentligt annorlunda än vad som är vanligt inom många stugområden på Öland. Trafikens omfattning kan inte bedömas bli sådan att den kan anses medföra betydande olägenhet för de klagande. Erinringarna i denna del bör därför inte utgöra grund för upphävande av kommunens beslut. Länsstyrelsen anser emellertid att det, på sätt som redovisas i planhandlingarna, kan vara lämpligt att på sikt ge det nya planområdet en utfart söderut över Lofta 2:2. Detta bör beaktas vid eventuell framtida exploatering av denna fastighet. -Planen redovisar, så som den antagits, en viss utökning av tomtmarken vid några fastigheters Ägarna till Lofta 1:19 och 1:20 emotsätter sig planutformningen i detta avseende. De anför att den nuvarande fastighetsgränsen är den naturliga även om en mindre bod eller jordkällare, med tidigare ägares medgivande, placerats strax utanför nuvarande fastighetsgräns. - Länsstyrelsen konstaterar, vilket också sägs i utlåtandet, att det är fastighetsägarna själva som avgör om de vill utnyttja sig av den möjlighet till utökning av respektive fastighet som planen möjliggör. Bestämmelserna i PBL 8 kap 11 § bör enligt praxis inte utgöra hinder för bygglov inom de befintliga fastigheterna. Vilka överenskommelser som kan finnas beträffande de mindre bodar som i något fall finns utanför nuvarande fastighetsgräns tas inte upp till prövning i detta sammanhang. - Planen redovisar att två mindre områden hörande till fastigheterna Lofta 1:18 respektive Lofta 1:19, som i gällande plan redovisas som tomtmark, skall överföras till allmän plats/natur. Skälet härtill är att säkerställa gångförbindelse österut mellan de båda berörda fastigheterna. - Länsstyrelsen konstaterar att planens redovisade nya gränser i berört avsnitt är väl anpassade till befintliga förhållanden med stenmurar som upplevs avgränsa de berörda fastigheterna. En förändring av fastigheternas gränser i enlighet med planen kan inte anses innebära någon olägenhet för fastigheternas ägare. Av genomförandebeskrivningen framgår att förrättningskostnaderna skall betalas av exploatören. Ersättning för marken får prövas vid förrättningen. Länsstyrelsen finner att överklagandena i berört avseende inte kan utgöra skäl för upphävande av kommunens beslut att anta detaljplanen. -Sammanfattning. Länsstyrelsen finner sammanfattningsvis att det, sedan regeringen numera funnit miljö- och byggnadsnämnden behörig anta detaljplanen och kommunfullmäktige uttalat att den överensstämmer med kommunens målsättningar i översiktsplanen, inte finns några övergripande skäl för bifall till överklagandena. Som närmare redovisats ovan finner länsstyrelsen inte heller att planen beträffande någon av de sakfrågor som tagits upp i klagoskrivelserna innebär så opåtagliga olägenheter för någon av de klagande att planen på den grunden är olämplig. Överklagandena bör därför avslås och miljö- och byggnadsnämndens beslut fastställas. - Länsstyrelsens beslut överklagades av bland andra P.G.L som yrkade att beslutet att anta detaljplanen skulle upphävas samt att regeringen skulle inhämta yttrande från Naturvårdsverket och Boverket. De anförde bl.a. följande. I kommunens översiktsplan anges bl.a. att kommunen är medveten om avloppsproblematiken inom Djupviksområdet. Innan ytterligare förtätningar tillåts utöver de av kommunen redan beslutade bör hela Djupviksområdet ses över och analyseras enligt principerna som används vid en fördjupning av översiktsplanen. Kommunen påstår felaktigt att planområdet skulle vara friskrivet från att vara en del av den kommande fördjupade översiktsplanen med den numera pågående VA-översikten. All förtätning och nyexploatering inom Djupviksområdet måste prövas i ett sammanhang på det sätt som översiktsplanen anger. Lösningen i detaljplanen på VA-frågorna är principiellt mycket tveksam, kortsiktig och ofärdig. Enligt miljöbalken är Öland i sin helhet av riksintresse med hänsyn till de befintliga natur- och kulturvärdena. Betydande återhållsamhet bör, enligt förarbetena, iakttas med att tillåta ny fritidsbebyggelse på Öland. Lofta mosse i vilken avloppsvattnet ska släppas ut är ett skyddsvärt område som är en biotop för häckande ängshök. Trafiklösningarna innebär väsentliga förändringar på både luft- och ljudmiljön samt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Utfarten för de nya fastigheterna ska ske via Alexanders gata, vilken är mycket olämplig för detta ändamål. En miljökonsekvensbeskrivning har inte upprättats. I planen har mark tillförts fastigheten, trots att de förklarat att de saknar intresse av att förvärva ytterligare mark. Vidare riktade de klagande kritik mot miljö- och byggnadsnämndens handläggning. De åberopade även rättsfall till stöd för sin talan. - Länsstyrelsen hade den 22 januari 2008 yttrat sig i ärendet och anfört bl.a. följande. I Lofta mosse har ett par ängshökar häckat vid sporadiska tillfällen under senare år. Den senaste kända häckningen, som misslyckades, skedde 2004 och den senaste lyckade häckningen ägde rum 1996. Ängshöken är en art för vilken det pågår ett arbete med att ta fram ett nationellt åtgärdsprogram. I samband med framtagandet av åtgärdsprogrammet för arten berörs Lofta mosse av planer på restaurering. En sammanvägd bedömning av det aktuella planärendets påverkan på Lofta mosse som livsmiljö för ängshök ger inte anledning att befara några egentliga negativa effekter. Redan i dagsläget förekommer bebyggd tomtmark på samma eller till och med något närmare avstånd till kända häckningsplatser för ängshöken. Avgörande för utvecklingen är dock att det kommer att finnas möjligheter att genomföra restaureringsinsatser i våtmarken. Länsstyrelsen har i tidigare ställningstagande ifrågsatt om det sett i ett större sammanhang är lämpligt med en lösning på avloppsfrågan på det sätt som redovisas i planärendet, men det är inte uppenbart att lösningen är direkt olämplig. Det kommunala avloppsnätet kommer sannolikt att byggas ut så att det berörda planområdet kan införlivas. Detta skulle naturligtvis vara en bättre lösning även med fokus på Lofta mosse och ängshökens häckningslokaler. Regeringen (2008-04-10, Miljödepartementet)avslog överklagandena och anförde som skäl för sitt beslut bl.a. följande. Regeringen har i förevarande ärende endast att pröva den nu överklagade detaljplanen. Vid denna prövning har regeringen enligt 13 kap. 8 § PBL att antingen fastställa eller upphäva planbeslutet i dess helhet. Därvid kan konstateras att en överprövande myndighet inte kan ge detaljplanen en annan avgränsning eller utformning än den som kommunen angivit. Frågor som rör om Lofta mosse ska förklaras som ett biotopskyddsområde prövas inte i ärendet. - Regeringen finner med hänsyn till vad som framkommit i ärendet att på det sätt översiktsplanen är utformad kan detaljplanen inte anses strida mot översiktsplanen. - Regeringen finner vidare att det underlag som utarbetats i samband med detaljplanearbetet är tillräckligt för den prövning som ska ske i ett planärende. Regeringen anser att det är tillräckligt utrett i ärendet att det går att lösa vatten- och avloppsfrågan för att planen ska kunna godtas. Den slutliga lösningen av vatten- och avloppsfrågan och vilka närmare föreskrifter eller åtgärder i övrigt som kan behövas för att undvika skador eller olägenheter som kan uppstå i området får prövas i samband med planens genomförande. Därvid förutsätts att de i miljö- och byggnadsnämndens beslut den 30 oktober 2002 angående anläggande av spillvattenreningsanläggning meddelade försiktighetsmåtten beaktas. - Vad gäller invändningarna mot planförfarandet kan konstateras att. det av planhandlingarna framgår att klagandena haft möjlighet att framföra synpunkter på detaljplanen innan denna antogs och att det av samrådsredogörelsen och utlåtandet också framgår. att invändningar mot planförslaget har framförts. Regeringen finner inte att det framkommit att planhandlingarna eller handläggningen i kommunen har sådana brister eller att det i övrigt föreligger sådana omständigheter som innebär att kommunens planbeslut inte tillkommit i laga ordning. Den omständigheten att hänsyn inte tagits till de kringboendes synpunkter utgör inte skäl till annat ställningstagande. -Vad gäller invändningarna om detaljplanens påverkan på ängshöken konstaterar regeringen att ängshöken finns upptagen i bilaga 1 till rådets direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar, det s.k. fågeldirektivet. Arten har enligt fågeldirektivet ett sådant gemenskapsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses. Fågeldirektivets krav har genomförts genom den utfärdade artskyddsförordningen (2007:845). I förordningen har ängshöken, som är fridlyst, markerats med S och B. Av handlingarna i ärendet framgår att planområdet angränsar till våtmarken Lofta mosse, vilket är ett viktigt område för ängshöken på Öland. Regeringen finner, bl.a. mot bakgrund av vad länsstyrelsen framfört i yttrandet den 22 januari 2008, att det underlag som föreligger i ärendet är tillräckligt för ställningstagandet att genomförandet av detaljplanen inte kan komma att påverka Lofta mosse som livsmiljö för ängshöken. Av handlingarna framgår inte heller att planen medför sådan miljöpåverkan att det varit nödvändigt att upprätta en särskild miljökonsekvensbeskrivning. - Länsstyrelsen har för aktuell detaljplan beslutat att prövning enligt 12 kap. 1 § PBL inte ska ske. Detta innebär att länsstyrelsen funnit att exploateringen enligt detaljplanen tillgodoser berörda riksintressen enligt bestämmelserna i 3 och 4 kap.miljöbalken och är lämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa samt till behovet av skydd för olyckshändelser. Regeringen finner inte, med beaktande av vad klagandena anfört, skäl att frångå länsstyrelsens ställningstagande vad gäller dessa frågor. - Regeringen finner att de olägenheter i form av bl.a. påverkad närmiljö som detaljplanen kan medföra för klagandena inte kan vara så betydande att planen av det skälet inte kan godtas. Vad klagandena anfört om planutformningen, om trafikförhållandena i området, om vatten- och avloppsförsörjningen, om påverkan på riksintressen eller andra allmänna intressen utgör inte skäl för att regeringen ska upphäva planbeslutet. Regeringen finner inte heller att vad klagandena anfört i övrigt utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. - P.G.L. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva beslutet. Han yrkade även att Regeringsrätten skulle besluta om inhibition av regeringsbeslutet. Till stöd för sin talan åberopade han vad han och övriga klagande tidigare har anfört i ärendet och tillade i huvudsak följande. Planområdet är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Detaljplanen har under hela handläggningen saknat en fullständig miljökonsekvensbeskrivning. Lofta mosse är att jämställa med ett Natura 2000-område. Under våren har ett ängshökspar flera gånger varit synligt i området kring Lofta mosse. Det är uppenbart att de marknadsföringsaktiviteter som exploatören har vidtagit har lett till att många tomtintressenter har rört sig i området och att dessa kan ha stört ängshökarna. Det är märkligt att länsstyrelsens slutsats är att nyexploateringen inte ger anledning till några egentliga negativa effekter. Eftersom en fullständig miljökonsekvensbeskrivning saknas kan regeringen inte ha haft ett tillräckligt beslutsunderlag för att på ett riktigt sätt bedöma planens påverkan på ängshöken och övriga skyddsvärda naturvärden. Länsstyrelsen har klart uttryckt att det föreligger brister när det gäller att bedöma hur skyddsvärda arter kan komma att påverkas av en exploatering. Han åberopar 4 kap. 8 § och 7 kap. 28 a § i miljöbalken. Länsstyrelsens påstående om att det redan i dag förekommer bebyggd tomtmark på samma eller till och med något närmare avstånd till kända häckningsplatser för ängshöken är felaktigt, vilket framgår av de kartor han bifogat. - När det gäller avloppsfrågan har exploatörens förslag godtagits med motiveringen att det inte är uppenbart att lösningen är direkt olämplig. Det är dock sökanden som enligt den europeiska försiktighetsprincipen ska visa att lösningen uppenbart inte medför risk för skada. Den beslutade va-lösningen och exploateringen kommer att på ett avgörande sätt påverka förutsättningarna för en restauration av Lofta mosse. Kommunen har numera beslutat att tillåta slutna avloppstankar. En väsentlig förutsättning för länsstyrelsens och regeringens beslut har därmed eliminerats och den miljökonsekvensbeskrivning för va-anläggningen som låg till grund för planarbetet har därmed blivit helt verkningslös. - Av planförslaget framgår vidare att marken på de nya fastigheterna är sådan att jordmassorna kommer att behöva bytas och ny barlast tillföras. Detta kommer att innebära en höjning av marknivån, vilket miljö- och byggnadsnämnden förutsätts ge tillstånd till. Konsekvenserna av och förutsättningarna för dessa åtgärder måste framgå i en miljökonsekvensbeskrivning. - Kommunens hantering av planärendet och dess agerande i övrigt har inte heller uppfyllt bestämmelserna om samrådsförfarande. Enskilda personer har betagits möjligheten att förutsäga kommunens planeringsinriktning på grund av att sakägarna har bibringats tron att området är slutexploaterat innan ny va-lösning eller fördjupad översiktsplan finns, att kommunen har vägrat att kalla berörda fastighetsägare till samrådsmöte, att företrädare för kommunen inte har besvarat öppna brev samt att information om va-lösningen inte har lämnats. - Skälet för att ändra fastighetsgränserna för Lofta 1:18 och 1:19 är, enligt länsstyrelsen, att säkerställa gångförbindelse österut mellan de berörda fastigheterna. Detta påstående är dock felaktigt. Det finns redan ett servitut till förmån för jordbrukets behov och den vägen kan nyttjas som gångförbindelse. Det verkliga skälet är att möjliggöra en framtida ytterligare planläggning av området norr om detaljplanen. Detta borde ha framgått av planen. - Regeringsrätten (2008-11-04, Eliason, Wennerström, Nord, Lundin, Jermsten): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut får en enskild ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. - Enligt 7 § rättsprövningslagen ska Regeringsrätten upphäva regeringens beslut om beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna. Detta gäller dock inte om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. - Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att det föreligger en viss handlingsfrihet vid beslutsfattandet, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (jfr prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Den i målet aktuella planen omfattar ett område på Ölands västra kust som är ca 500 m i öst-västlig riktning och ca 650 m i nord-sydlig riktning. Syftet med planen är att ändra den gällande detaljplanen, så att ytterligare ett antal tomtplatser tillskapas i det område som i gällande plan är utlagt som allmän plats - park, samt att för bostadsändamål detaljplanelägga ett mindre område på åkermark öster om det tidigare planlagda området. - Enligt 3 kap. 6 § miljöbalken ska ett område som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Öland omfattas av bestämmelserna i 4 kap.1-3 §§miljöbalken och är således i sin helhet av riksintresse på grund av sina samlade natur- och kulturvärden. Enligt vad som följer av 4 kap. 8 § och 7 kap. 28 a §miljöbalken gäller vidare att vid användning av mark och vatten särskilda hänsyn måste tas till områden som utpekats som särskilda skyddsområden enligt rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) eller som särskilda bevarandeområden enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet). - Enligt 5 kap. 18 § PBL, i dess i målet tillämpliga lydelse, ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas, om detaljplanen medger en användning av mark eller byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra naturresurser. Kravet på en miljökonsekvensbeskrivning får i detta sammanhang bedömas bl.a. mot bakgrund av habitat- och fågeldirektiven och de bestämmelser i svensk lagstiftning varigenom direktiven genomförts. - Nu aktuellt planområde avgränsas i öster av Lofta mosse som, enligt vad som framgår av utredningen i målet, är en tidigare välkänd fågelmosse som potentiellt efter restaurering kan bli ett viktigt område för ängshöken, vilken enligt fågeldirektivet och artskyddsförordningen är en särskilt skyddad fågelart. Såvitt framgår ligger dock ingen del av planområdet eller Lofta mosse i områden som omfattas av habitat- eller fågeldirektivet och mossen avses inte heller att exploateras i samband med ett genomförande av planen. - Den utredning som fanns hos byggnadsnämnden rörande de miljökonsekvenser som ett genomförande av planen kunde medföra samt den kompletterande utredning som Länsstyrelsen i Kalmar län redovisat till regeringen ger enligt Regeringsrättens mening inte vid handen att ett genomförande av planen skulle kunna komma att försvåra ett upprätthållande av en gynnsam bevarandestatus hos ängshöken. Med hänsyn härtill och till planområdets utformning och begränsade storlek utvisar utredningen inte heller i övrigt att bedömningen, att en miljökonsekvensbeskrivning i detta fall kunde undvaras, strider mot bestämmelsen i 5 kap. 18 § PBL. Det har inte heller framkommit att det på annat sätt förekommit något förfarandefel som har påverkat utgången i planärendet eller att regeringen vid sitt beslutsfattande skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i ärenden av detta slag. Regeringens beslut kan således inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som P.G.L. har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i övrigt att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför stå fast. - Vid denna utgång faller frågan om inhibition. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut ska stå fast. (fd I 2008-10-15, Lindeberg)