RÅ 2008 not 160

Förklaring enligt 72 § patentlagen meddelades att översättning och tryckningsavgift kommit in till Patent- och registreringsverket i rätt tid

Not 160. Överklagande av E.K. ang. förklaring enligt 72 § patentlagen. - Europeiska patentverket (EPO) i München kungjorde den 9 januari 2002 beslut om beviljande av ett visst europeiskt patent. Enligt 82 § patentlagen (1967:837) skulle översättning till svenska av den text med vilken patentet var avsett att meddelas och avgift för tryckning av översättningen ha inkommit till Patent- och registreringsverket (PRV) senast den 9 april 2002. Översättningen och tryckningsavgiften kom in först den 16 april 2002; översättningen och avgiften skickades av misstag till EPO och kom in där den 6 april 2002. - I en framställning till PRV yrkade E.K. att översättning och tryckningsavgift skulle förklaras inkomna i rätt tid enligt 72 § patentlagen. - PRV avslog framställningen i beslut den 3 december 2002. - E.K. överklagade beslutet och yrkade i första hand att försändelserna i analogi med 6 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL, skulle anses ha kommit in till PRV när de kom in till EPO och i andra hand (jfr 72 § patentlagen) att all den omsorg som betingas av omständigheterna skulle anses ha iakttagits för att översättning och tryckningsavgift skulle komma in i rätt tid till PRV. E.K. anförde bl.a. följande. Den 4 april 2002 lämnades översättning och följebrev ut till patentbyråns vaktmästeri som har till uppgift att skicka utlämnad post till avsedd adressat. De aktuella handlingarna kom vid patentbyråns posthantering felaktigt att stoppas i ett kuvert som avsändes till EPO. Det har inte gått att få någon klarhet i vad misstaget beror på. Möjligen kan två kapprockar ha glidit in i varandra eller kommit att fastna i varandra på grund av ett gem. Den på patentbyrån för ärendet ansvariga assistenten noterade den 8 april 2002 att något kvitto inte inkommit från PRV. Eftersom ärendet skickats in i god tid så blev hon inte oroad av att kvitto ännu inte inkommit. Om ett ärende skickas in en till två dagar före en frists utgång är rutinen att den ansvariga assistenten telefonledes förvissar sig om att ärendet kommit in till PRV. Sedan den ansvariga assistenten den 11 april återkommit från ett tjänsteuppdrag fick hon genom ett telefonsamtal klart för sig att ärendet inte kommit in till PRV. -Patentbesvärsrätten (2004-09-28, Carlson, Hallin, referent, Sandh, Svahn)yttrade: Enligt 6 a § FPL skall ett överklagande tillställas den myndighet som har meddelat det beslut som överklagas, vidare skall överklagandet inte avvisas om det inom överklagandetiden inkommit till den domstol som skall pröva överklagandet. Motsvarande reglering finns i rättegångsbalken. Reglerna har tillkommit för att förhindra rättsförluster för parterna för vilka det förhållandet att inlagan riktas till överinstansen men inges till beslutsinstansen kan verka förvirrande. Bestämmelserna gäller endast det fallet att parten av misstag sänder överklagandet till den överrätt som har att pröva hans talan. I detta fall rör det sig i och för sig om ett fullföljdsliknande förfarande och det föreligger en absolut tidsgräns. Det finns dock ingen omständighet som skulle kunna ge upphov till missförstånd beträffande till vilken myndighet som översättningen och avgiften skulle inges. Patentbesvärsrätten finner med hänsyn till det anförda att det inte föreligger förutsättningar att i analogi med bestämmelserna i FPL och rättegångsbalken anse att översättning och avgift inkommit i rätt tid. - Återstår att pröva frågan om översättning och tryckningsavgift skall förklaras inkomna i rätt tid i enlighet med bestämmelserna i 72 § patentlagen. Patentbyråns rutiner för hantering av utgående försändelser får i och för sig anses ha varit tillfredsställande för att i möjligaste mån undvika att en försändelse skulle bli felsänd. Det förhållandet att något kvitto, som man förväntat sig erhålla, en dag före fristdagen ännu inte kommit patentbyrån tillhanda borde dock ha medfört att man från patentbyråns sida kontrollerat att försändelsen trots allt kommit fram till PRV. Detta särskilt som försändelsen varit föremål för postbefordran sedan ett antal dagar och byrån därför borde ha erhållit ett meddelande från PRV. Genom att inte försöka ta reda på vad som hade inträffat med försändelsen satte sig patentombudet ur stånd att i tid åtgärda det inträffade misstaget. Ombudet kan därför inte sägas ha iakttagit all den omsorg som betingas av omständigheterna för att iaktta den ifrågavarande fristen. - E.K. överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle förklara att översättning och tryckningsavgift kommit in i rätt tid. E.K. anförde bl.a. följande. Den fråga som ska prövas i målet är om patentsökanden har iakttagit den omsorg som betingats av omständigheterna. I praxis har frågan kommit att gälla om den för sent vidtagna åtgärden utgör ett isolerat misstag i ett normalt tillfredsställande system. Patentbyrån har aldrig förut drabbats av någon motsvarande felaktig hantering. Byrån gav under perioden 1998-2003 årligen in mellan drygt 200 och 370 valideringar. Någon felexpediering har inte ägt rum i något tidigare fall. Med hänsyn till antalet valideringar som genomförts utan anmärkning måste det aktuella misstaget i hög grad anses kunna uppfylla kravet på ett isolerat misstag. Försändelsen har också kommit in till EPO den 6 april 2002, dvs. i god tid före fristens utgång den 9 april 2002. Om EPO hade reagerat snabbare hade det funnits gott om tid att ge in handlingarna till rätt myndighet före fristens utgång. Det nära sambandet mellan den nationella svenska patentlagen och bestämmelserna i den europeiska patentkonventionen borde leda till att handlingar som ges in till EPO i stället för till PRV i Sverige ska anses ingivna till rätt myndighet i analogi med bestämmelserna i FPL och rättegångsbalken. Patentet har ett ekonomiskt värde för patenthavaren som inte står i proportion till det statliga intresset att vägra patentskydd. EPO:s besvärsnämnd har tillämpat proportionalitetsprincipen i flera avgöranden. Besvärsnämnden anger i ett par av avgörandena att denna princip har tillämpats i ärenden där en tidsfrist inte iakttagits på grund av en felaktig beräkning av fristen. En enstaka felsändning av ett dokument till ett annat patentverk får anses som ett lika ursäktligt misstag som att göra felaktiga beräkningar av frister, vilket i stället kan bedömas som felaktigheter i kontorsrutinerna. - Regeringsrätten (2008-11-17, Heckscher, Nord, Stävberg, Lundin, Ståhl): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Analog tillämpning av FPL. I frågan om att tillämpa reglerna i 6 a § tredje stycket FPL och motsvarande reglering i annan inhemsk lagstiftning på den situation som är aktuell i detta mål gör Regeringsrätten samma bedömning som Patentbesvärsrätten. - Förklaring enligt 72 § patentlagen.Av 72 § första stycket patentlagen framgår följande. Om en patenthavare har lidit en rättsförlust på grund av att han eller hon inte har vidtagit en åtgärd hos patentmyndigheten inom föreskriven tid, ska patentmyndigheten förklara att åtgärden ska anses vidtagen i rätt tid, om patenthavaren har iakttagit all den omsorg som har betingats av omständigheterna. - Bestämmelsen fick sin nuvarande lydelse genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1994. Bakgrunden till ändringen var att det fanns en utbredd uppfattning att bestämmelsen i sin tidigare lydelse tillämpades på ett mera restriktivt sätt än motsvarande bestämmelser i andra länder och inte minst inom det europeiska patentverket, även om tillämpningen hade mjukats upp (prop. 1993/94:22 s. 48). - Regeringsrätten har i tidigare avgöranden, bl.a. RÅ 1993 ref. 96, uttalat att Sveriges anslutning till den europeiska patentkonventionen motiverar att vi i vår interna rättstillämpning, inom ramarna för vad som är förenligt med vår lagstiftning, beaktar den praxis vid tillämpning av motsvarande bestämmelse, artikel 122 i den europeiska patentkonventionen, som kommer till uttryck inom EPO. Båda bestämmelserna syftar bl.a. till att motverka att ett isolerat misstag i ett normalt tillfredsställande system leder till förlust av substantiella rättigheter (RÅ 1993 ref. 96). Det finns en omfattande praxis från EPO i fråga om tillämpningen av artikel 122. Exceptionella omständigheter och isolerade misstag i ett i övrigt tillfredsställande system för uppföljning av frister är de faktorer som tillmäts betydelse (se t.ex. beslut av EPO:s Board of Appeal den 9 maj 2008, mål nr T 1465/07, punkt 18). - Regeringsrätten finner att patentbyråns rutiner för hantering av utgående försändelser och för kontroll av att de nått adressaten i rätt tid varit tillfredsställande. Händelsen på vaktmästeriet och underlåtenheten att kontrollera varför något kvitto inte kommit från PRV får anses vara sådana isolerade misstag som medför att en förklaring enligt 72 § patentlagen ska meddelas. - Regeringsrättens avgörande.Regeringsrätten ändrar Patentbesvärsrättens beslut och förklarar att översättning och tryckningsavgift enligt 82 § patentlagen har kommit in till PRV i rätt tid. (fd I 2008-10-15, Törnqvist)