RÅ 2008 not 64

Not 64. Ansökan av P.C. med flera om rättsprövning av ett beslut att anta detaljplan. -Kommunfullmäktige i Danderyds kommun (2006-02-06, § 9)antog en detaljplan för Djursholm 2:369, 2:353, 2:371 inom kommundelen Enebyberg.. Planen medgav att ett område söder om Enmans väg tillskapades för etablering av handel och kontor med viss kompletterande villabebyggelse varvid befintlig förskola inom fastigheten Djursholm 2:371 samt privatbostad inom fastigheten Djursholm 2:353 bibehölls. - Beslutet överklagades av bl.a. P.C., C.B., G.N., H.B., S.C., K.H., B.J., H.L., B.S. och C.L. De yrkade att kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen skulle undanröjas och anförde i huvudsak följande. Detaljplanen strider mot gällande översiktsplan. Denna betonar vikten av att behålla och förstärka den gröna kilen mellan Rinkebyskogen på den ena sidan och Ekebyskogen-Altorpskogen-Ekebysjön på den andra sidan av Norrtäljevägen. Sambandet mellan kilens delar är som svagast just i det område som är föremål för den aktuella detaljplanen och riskerar därigenom att utplånas. Att länken är svag redan i dag får inte betyda att den inte är värd att bevara. Vidare framhålls i översiktsplanen att några nya exploateringar inte skall göras inom kvarvarande grönstruktur. Tre nya detaljplaner påverkar sambandet mellan närliggande grönområden samt boendemiljön och trafiksituationen i Enebyberg. Dessa planer berör det föreliggande området söder om Enmans väg, området norr om gymnasiet samt Ekeby skogsväg. De sammantagna effekterna av genomförandet av dessa tre planer har inte analyserats. Den redan uppförda curlinghallen i Ekebyskogen har inte heller vägts in. Alternativa placeringar av det planerade handelsområdet har inte utretts. Miljökonsekvensbeskrivningen är bristfällig i flera avseenden och strider mot miljöbalken. Det saknas beskrivning av tillämpade utredningsmetoder, säkerhetsintervall och känslighetsanalys. Den beräknade dygnstrafiken på Enebybergsvägen bygger på ofullständigt underlag. Beräkningen bygger endast på Norrortsledens framtida betydelse. De anser sig utgöra sakägare i ärendet eftersom planen medför betydande försämringar för boende- och trafikmiljön i hela Enebyberg. Samråd har enbart skett med en liten krets närmast berörda trots planens omgivningspåverkan på hela Enebybergs samhälle och andra områden inom kommunen. Behovet av ett handelscentrum i området är inte utrett. Det finns redan ett antal affärscentra i närområdet, av vilka ett flertal aviserar utbyggnadsplaner. Affärsmöjligheterna på Enebytorg bör i stället förbättras. Detaljplanen utgör ett främmande inslag i omgivande miljö och strider mot plan- och bygglagen (1987:10), PBL. - P.C. anförde vidare bl.a. att det var principiellt fel att förlägga verksamhet som genererar och gagnas av trafikflöde igenom villabebyggelsen i Enebyberg då man samtidigt säger sig arbeta för att minska trafiken. Han var bekymrad över trafiksituationen men hänsyn tagen till sina barns säkerhet och hälsomiljö. - C.B. samt G.N. och andra yrkade att kompletterande bullerplank eller vall i stället skulle anläggas där sådan saknas längs med E18 samt att kretsen av sakägare som hade rätt att överklaga planbeslutet skulle utvidgas till att omfatta alla boende i Enebyberg. De framförde vidare synpunkter på kommunens handläggning av ärendet. Förslaget till detaljplan ställdes ut mitt under pågående semesterperiod. Kungörelsen saknade uppgift om att aktuell detaljplan avvek från översiktsplanen. De ansåg sig utgöra sakägare i ärendet eftersom planen medförde betydande försämringar för boende- och trafikmiljön i hela Enebyberg. Samråd hade enbart skett med en liten krets närmast berörda trots planens omgivningspåverkan på hela Enebybergs samhälle och andra områden inom kommunen. -De framförde vidare samma synpunkter på kommunens handläggning av ärendet som C.B. och G.N. - H.B. anförde vidare bl.a. att konsekvenserna för den biologiska mångfalden och spridningssambanden är otydligt formulerade i miljökonsekvensbeskrivningen samt att konsekvenserna för intilliggande områden inte heller tagits i beaktande. -B.L. samt A. och P.N. anförde vidare att de inte hade fått klarlagt varför enbart deras fastighet närmast Enebybergsvägen har belagts med byggförbud. De motsatte sig också placeringen av rondellen. Det kunde inte ur miljösynpunkt vara lämpligt att placera en rondell så nära bebyggelse eller daghem. Bullerplanket söder om deras fastighet är också felplacerat. - Länsstyrelsen i Stockholms län (2006-07-26)avvisade de överklaganden som gjorts av flera klaganden samt avslog, vid prövningen av målet i sak, överklagandena. Som motivering för sitt avslagsbeslut anförde länsstyrelsen följande. Enligt 13 kap. 8 § PBL skall länsstyrelsen antingen fastställa eller upphäva antagandebeslutet i dess helhet, men om kommunen har medgett det får beslutet upphävas i en viss del eller ändras på annat sätt, och utan kommunens medgivande får ändringar av ringa betydelse göras. Yrkandena om att länsstyrelsen skall ersätta den antagna detaljplanen med ett beslut om ett kompletterande bullerplank eller vall där sådan saknas är inte av ringa betydelse och medges inte heller av kommunen, vilket innebär att länsstyrelsen inte kan bifalla yrkandena. Med anledning av överklagandena prövar länsstyrelsen därför om planen i sin helhet skall godtas eller inte. Frågor som avser godkännande av projekt av försäljningsstrategier är inte föremål för beslut i detaljplaneförfarandet och kan därför inte prövas av länsstyrelsen. - Formella invändningar. Klagandena hår framfört synpunkter på kommunens handläggning av ärendet. De har framfört invändningar mot att samråd har skett med en alltför liten krets närmast berörda trots att planen har en omgivningspåverkan på hela Enebybergs samhälle och andra områden inom kommunen. Av 5 kap. 20 § PBL framgår att sakägare och andra, offentliga och enskilda intressenter, skall beredas tillfälle till samråd över planprogram och över förslag till detaljplan om de berörs eller har ett väsentligt intresse av dessa. Detta innebär att kommunen inte behöver gå ut till var och en av de berörda intressenterna med information men att kommunen måste vara verksam för att hålla samrådsmöten. Några bestämmelser om formerna för samråden och kallelser till dessa har inte meddelats. Ett offentligt möte eller en utställning kan ordnas där synpunkter i ordnade former kan tas emot. Sådana arrangemang kan utlysas i trakten genom affischering, utdelning av flygblad eller liknande förfarande eller också genom kungörelse i ortstidning. - Länsstyrelsen finner att det av planhandlingarna i ärendet framgår att ärendet har beretts i enlighet med de formkrav som föreskrivs i PBL. Ärendet har beretts i enlighet med reglerna för normalt planförfarande, vilket innebär att det genomförts ett programsamråd, ett samrådsförfarande och en utställning av upprättat planförslag innan planen antogs av kommunfullmäktige. Programsamrådet har genomförts under perioden 27 april 2004 - 15 juni 2004 varvid ett programsamrådsmöte arrangerats den 12 maj 2004 på Brageskolan i Enebyberg. Plansamrådet har genomförts under mars och april 2005 varvid ett samrådsmöte hållits den 4 april 2005 i Brageskolan i Enebyberg. Vid båda dessa tillfällen har sakägare bjudits in per brev och mötena annonserats i lokalpressen, på kommunens bibliotek och på Tekniska nämndhusets anslagstavla. Handlingarna har även funnits publicerade på kommunens hemsida. Intresserade har därmed beretts tillfälle att inkomma med synpunkter. Sakägare, närboende och allmänhet har utöver detta genom brev, anslag eller kungörelser i bl.a. Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och i Lokaltidningen underrättats om den utställning som genomförts under tiden 4 juli 2006 - 5 september 2006 samt planförslaget och har därmed också beretts tillfälle att lämna synpunkter. Antagandebeslutet skall därför inte upphävas på grund av de här framförda invändningarna. - Klagandena har även ifrågasatt kommunens förfarande att ställa ut planförslaget mitt under pågående semesterperiod samt att kungörelsen i samband med utställningen saknat uppgift om att detaljplanen avvek från gällande översiktsplan. Länsstyrelsen konstaterar att planförslaget har varit utställt i Tekniska nämndhuset under tiden 4 juli 2005 - 5 september 2005. Information om detaljplanen och planhandlingarna har funnits tillgänglig på kommunens hemsida, på kommunens huvudbibliotek i Mörby Centrum, på biblioteket i Djursholm samt på Tekniska nämndhusets anslagstavla. Tekniska nämndhuset har varit öppet och bemannat under hela perioden. Handlingarna har även varit uppsatta på biblioteket i Enebyberg, i ca fem veckor, från den sista juli till utställningstidens slut. Under den tid då ifrågavarande bibliotek haft sommarstängt har en hänvisning till biblioteket i Mörby Centrum funnits uppsatt. Plan- och bygglagen förbjuder inte att tiden för utställning förläggs till delar av året då längre semesteruttag förekommer allmänt, t ex högsommar eller årsskifte. Klagomålen över utställningstidens förläggning sommartid är därför obefogade. Av handlingarna i ärendet framgår att aktuellt detaljplaneområde i den gällande översiktsplanen redovisas som grönområde med samband mellan Rinkebyskogen i väst och Altorpsskogen i norra Djursholm på vardera sida av E18. I förslaget till ny översiktsplan som Danderyds kommun arbetar med föreslås att området söder om Enmans väg läggs ut som verksamhetsområde; utbyggnad av ett handels- och arbetsplatsområde. Länsstyrelsen finner med anledning därav att enbart den omständigheten, att det i kungörelsen till utställningen inte anges att detaljplanen inte överensstämmer med den gällande översiktsplanens intentioner, inte utgör skäl att upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen. Det föreligger således inte skäl för länsstyrelsen att upphäva kommunfullmäktiges antagandebeslut med anledning av de formella invändningarna. - Prövningen i sak. För att mark skall få användas för bebyggelse skall den enligt 1 kap. 6 § PBL vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet. Lämplighetsprövningen sker vid planläggning eller i ärenden om bygglov eller förhandsbesked. Vid prövningen skall enligt 1 kap. 5 § PBL både allmänna och enskilda intressen beaktas. Enligt 2 kap. 1 § PBL skall mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Vid planläggning skall bestämmelserna i 3 och 4 kap.miljöbalken tillämpas. Enligt 5 kap. 2 § PBL skall, vid utformningen av en detaljplan, skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. - En grundläggande princip i plan- och bygglagstiftningen är att kommunen själv inom vida ramar får avgöra hur marken skall användas och hur miljön skall utformas i den egna kommunen. Stor vikt bör tillmätas de lämplighetsbedömningar som görs av kommunen. Länsstyrelsens prövning av ett överklagat planbeslut är väsentligen begränsad till en prövning av om kommunen gjort en rimlig avvägning mellan motstående allmänna intressen och/eller enskilda intressen och om kommunen handlagt ärendet på ett formellt riktigt sätt. En kommuns översiktsplan anger bl.a. grunddragen i den avsedda markanvändningen och utgör ett underlag för de bedömningar som skall göras vid efterföljande beslut om användningen av mark- och vattenområden. En översiktsplan har dock enligt 1 kap. 3 § första stycket PBL ingen bindande verkan för kommunen. Det finns i PBL ingen strikt låsning mellan en översikts- och detaljplan och det finns inte heller något krav på att en detaljplan måste överensstämma med en översiktsplan. Hinder föreligger således inte att upprätta en detaljplan som avviker från en gällande översiktsplan. En antagen detaljplan är resultatet av en politisk intresseavvägning i vilken synpunkter tillgodoses i varierande omfattning. - Planområdet utgörs av fastigheterna Djursholm 2:371 och 2:353 samt en del av fastigheten Djursholm 2:369. Området är inte detaljplanelagt sedan tidigare: - Länsstyrelsen beslöt den 7 mars 2006 (4023-06-11207) att inte pröva kommunfullmäktiges antagandebeslut enligt reglerna härom i 12 kap. PBL. - Enligt 5 kap. 18 § andra stycket PBL i dess i ärendet tillämpliga lydelse skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark eller byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan, eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. - Danderyds kommun har bedömt att detaljplanen inte medför en betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning med tillhörande bullerutredning, luftkvalitetsbedömning och riskanalys har trots detta tagits fram för att belysa konsekvenserna av planförslaget. Till miljökonsekvensutredningen hör också en trafikutredning och en naturvärdesinventering. Dessa handlingar beskriver detaljplanens inverkan på miljön i tillräcklig omfattning för den prövning som skall ske i detaljplaneärendet och är därför innehållsmässigt godtagbara. - Av kommunens miljökonsekvensbeskrivning framgår att den planerade exploateringen medför att en stor del av området tas i anspråk av bebyggelse och hårdgjorda ytor, vilket innebär negativa konsekvenser för områdets rekreationsvärde. Planområdet ingår inte i den regionala grönstrukturen. I regionplan- och trafikkontorets rapport om upplevelsevärden i Rösjökilen 2004 har planområdet. betydelse som förbindelsestråk mellan Rinkebyskogen och grönområdena ner mot Värtan. Därför bibehålles delar av detta förbindelsestråk i planförslaget. Planförslaget medför att en lokal och svag grön förbindelse mellan Rinkebyskogen väster om E18 och Altorpsskogen öster om E18 exploateras till mer än hälften. En naturvärdesbedömning visar att området inte har några särskilda naturvärden. Det finns inte någon känd förekomst av vare sig rödlistade arter eller signalarter. Exploateringen förväntas därför medföra små eller obetydliga negativa konsekvenser för miljön. Däremot kan det innebära negativa konsekvenser för spridningen av arter mellan skogarna. E 18 utgör en kraftig barriär för spridning av mollusker, groddjur och däggdjur. För att minska denna effekt placeras byggnaderna så nära E18 som möjligt samtidigt som en stor del av vegetationen och åkermarken bevaras. En sammanhängande grön remsa och skogsdungar sparas i den norra delen av området så att däggdjur kan röra sig fritt till öppningen under E 18. Fåglar och många insekter kan sprida sig över trafiklederna utan större problem. Planområdet bedöms ha en begränsad betydelse för spridning av barrskogsarter. Förutsatt att relevanta åtgärder vidtas för dagvattenhanteringen bedöms inga betydande negativa konsekvenser uppkomma för recipienten Ekebysjön. Planområdet är kraftigt bullerstön och partikelhalterna i luften intill E 18 är förhöjda. Planförslaget innebär att ljudmiljön i planområdet väsentligt förbättras och att luftkvaliteten där människor vistas blir betydligt bättre. - Länsstyrelsen finner inte skäl att ifrågasätta den lämplighetsbedömning som kommunen gjort dels när det gäller avvägningen mellan att lokalisera handel m.m. till området och att bevara marken helt som grönområde samt dels den påverkan handelsverksamheten får på trafikförhållandena bl.a. i Enebyberg. Av kommunens trafikutredning framgår att Enebybergsvägen ur kapacitetssynpunkt klarar den beräknade trafikökningen. Kommunen har i samband med planuppdraget tagit ställning till behovet av konkurrens för handel inom kommunen. - Hinder mot detaljplanen utifrån de allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse föreligger inte enligt länsstyrelsens uppfattning. Länsstyrelsen finner att det överklagade beslutet ligger inom för det handlingsutrymme som de materiella reglerna ger kommunen i hithörande fall. - Beträffande B.S:s och C.L:s invändningar, bl.a. mot placeringen av rondellen och bullerplanket söder om deras fastighet, har kommunen i utställningsutlåtandet samt plansamrådsredogörelsen kommenterat dessa. Tekniska kontoret har bedömt att den nu aktuella lösningen med en cirkulationsplats som samlar ihop alla trafikflöden i en punkt är bäst. Antalet konfliktpunkter på vägsträckan minskar och trafikplatsen hamnar på en raksträcka i stället för nära eller i en kurva där sikten kan vara skymd eller dålig. Läget är också lämpligt utifrån vägens höj d i förhållande till marknivån inne i området vilket underlättar anslutningen mellan Enebybergsvägen, lokalgatan, parkeringsplatserna och lastgatan. Trafiken förväntas flyta på bra med den föreslagna lösningen med en rondell. Kommunens målsättning har varit att åstadkomma en så bra och säker trafiklösning som möjligt. Kommunen har dessutom bedömt att ett bullerplank vid fastighetens sydsida tillsammans med en plantering närmast rondellen skärmar av bullret. Ett bullerplank intill rondellen och Enebybergsvägen vore olämplig eftersom den skulle skära av den förbindelse i väst-östlig riktning genom området som detaljplanen försöker bevara. B.S och C.L har även ifrågasatt den punktprickning inom Djursholm 2:353 som förlagts närmast Enebybergsvägen. Länsstyrelsen finner vid en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen att detaljplanens utformning inte kan anses medföra nackdelar av sådan betydelse för B.S. och C.L. att planen av det skälet inte kan godtas. Skälig hänsyn har tagits till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. - Länsstyrelsen gör vidare den bedömningen att den beslutade detaljplanen inte kan anses medföra sådana betydande olägenheter för omgivningen att den av den anledningen inte bör kunna godtas. - Sammanfattningsvis anser länsstyrelsen att det som klagandena har anfört till stöd för sin talan inte utgör skäl att undanröja det överklagade antagandebeslutet.- Länsstyrelsens beslut överklagades av P.C. och andra som hänvisade till vad de tidigare framfört och anförde bl.a. följande. Planområdet ingår i ett sammanhängande grönstråk, Rösjökilen, som sträcker sig från Stockholm till Sigtuna kommun. På grund av närheten till nationalstadsparken har området inte bara kommunal utan även regional betydelse. Den planerade bebyggelsen kommer att befästa barriärer av vägar för friluftsliv och biologisk mångfald. I kungörelsen om utställningen av detaljplanen framgår inte att detaljplanen inte överensstämmer med översiktsplanens intentioner. Detaljplanen behandlar inte tillfredsställande konsekvenserna för kringliggande miljö vad gäller trafik och säkerhet. Konsekvenserna för såväl närmiljö som kringliggande miljö kommer att bli negativa. Trafiken på Enebybergsvägen, där framkomligheten redan i dag tidvis är svår, kommer att öka. Området på vägens andra sida kommer också att exploateras, vilket bör beaktas i detta ärende. Trafikbullerutredningen har inte tagit hänsyn till bullret från motorvägen i hela dess berörda längd eller till reflekterat buller från tillkommande fasader. Behovet av ett nytt affärscentrum bör utredas. Dessutom framförs kritik mot länsstyrelsens handläggning och bedömningar, bl.a. har inte länsstyrelsens yttrande över översiktsplanen följts upp. - P.C. samt andra klagande anförde dessutom bl.a. följande. Kallelse genom brev har inte utgått till samtliga sakägare. Under större delen av utställningstiden fanns inte de tjänstemän som utarbetat planförslaget på plats för besvarande av frågor. - P.C. anförde dessutom bl.a. följande. Tillräcklig hänsyn har inte tagits till den i dag bullerstörda boendemiljon i Enebyberg längs Enebybergsvägen. Det finns inga åtgärdsförslag för hur konsekvenserna av ljudemissionerna m.m. från trafiken ska hanteras. Bullermätningar har inte gjorts hos sakägarna utan endast generella bedömningar har gjorts. Köpcentret bör inte förläggas i ett område med villabebyggelse. - B.S samt C.L anförde dessutom bl.a. följande. Hänsyn har inte tagits till att infartsrondeller placeras så nära ett torp av kulturvärde. - Kommunstyrelsens arbetsutskott i Danderyds kommun hade den 15 mars 2007 yttrat sig i ärendet. Kommunen anförde bl.a. följande. Enligt gällande översiktsplan från 1999 var aktuellt planområde redovisat som grönområde. Samtidigt med detaljplanearbetet pågick inom kommunen arbetet med en ny översiktsplan. I förslaget till ny översiktsplan är detaljplaneområdet redovisat som verksamhetsområde för handels- och kontorsverksamhet. Kommunfullmäktige antog den nya översiktsplanen den 3 april 2006. Kommunens antagandebeslut har överklagats för laglighetsprövning och har ännu inte vunnit laga kraft. I planbeskrivningen till detaljplanen finns redovisat förändringen och skälet till förändringen mellan 1999 års översiktsplan och den av kommunfullmäktige senare antagna översiktsplanen. I kungörelsen om utställningen kom av misstag inte att redovisas att detaljplanen avvek från 1999 års översiktsplan. Detaljplanen överensstämmer emellertid med den 2006 antagna översiktsplanen. Kommunen anser att enbart den omständigheten att det i kungörelsen om utställningen inte angavs att detaljplanen avviker från intentionerna i 1999 års översiktsplan inte utgör skäl att upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen. Kommunen anser att det inte föreligger några från klagandena framförda omständigheter som skulle utgöra skäl att upphäva den antagna planen. - C.L. och H.L kom in med ytterligare skrivelser. De framhöll därvid bl.a. följande. Trafiken kommer att öka och den dåliga miljön i området kommer att försämras ytterligare vad gäller buller och avgaser. Olycksrisken kommer att öka. - P.C. kom också in med ytterligare en skrivelse. Han framhöll därvid bl.a. följande. Planbeslutet strider mot samhällets övergripande miljömål avseende klimat - utsläpp från transportsektorn - och god boendemiljö - buller och partiklar. - Även K.H. samt andra klagande kom in med ytterligare skrivelser, där de framhöll vad de tidigare framfört. - Regeringen (2007-09-02, Miljödepartementet)avslog överklagandena och anförde som skäl för sitt beslut bl.a. följande. Enligt bestämmelserna i 5 kap. 34 § PBL gäller ett beslut att anta en detaljplan först sedan beslutet vunnit laga kraft eller får genomföras efter förordnande enligt 13 kap. 8 § andra stycket. Det saknas därför anledning för regeringen att nu särskilt pröva frågan om inhibition. - Enligt 5 kap. 26 § PBL ska, om ett planförslag avviker från översiktsplanen, avvikelsen och skälet till denna redovisas i planbeskrivningen. Vidare ska, enligt 5 kap. 24 § PBL, av kungörelsen om utställningen av planförslaget bl.a. framgå om förslaget avviker från översiktsplanen. Enligt förarbetena till PBL finns det inte någon strikt låsning mellan översikts- och detaljplanen. Det finns alltså inget hinder mot att anta en detaljplan som avviker från översiktsplanen. Det är dock viktigt att sakägare och myndigheter uppmärksammas på att kommunen ändrar sin planeringsinriktning och att skälen till detta anges. - Regeringen konstaterar att syftet med aktuell detaljplan är att möjliggöra etablering av handel och kontor samt viss komplettering av villabebyggelsen inom området. I planbeskrivningen redovisas att i översiktsplanen som antogs 1999 anges området som grönområde och att i förslaget till ny översiktsplan föreslås det aktuella området som verksamhetsområde. I den översiktsplan som antogs av kommunen den 3 april 2006 anges att inom området som ligger söder om Enmans väg pågår planläggning för att ge förutsättningar för utbyggnad av ett handels- och arbetsplatsområde. Regeringen finner att aktuell detaljplan avviker från översiktsplanen från 1999 men att den inte kan anses avvika från intentionerna i den av kommunen 2006 antagna översiktsplanen. Regeringen konstaterar vidare att arbetet med en ny översiktsplan pågick samtidigt som planprocessen avseende aktuell detaljplan och att klagandena därvid haft möjlighet att framföra synpunkter på översiktsplanen. Mot ovan angiven bakgrund finner regeringen att den omständigheten att det av kungörelsen om utställningen av detaljplanen inte framgår att detaljplanen avviker från översiktsplanen från 1999 inte utgör tillräckliga skäl att upphäva planbeslutet. - Vad gäller kommunens handläggning i övrigt konstaterar regeringen att formerna för hur sakägare ska beredas tillfälle till samråd om ett planförslag inte regleras i PBL. Av handlingarna framgår att klagandena haft möjlighet att framföra synpunkter på detaljplanen innan denna antogs av kommunen. Av samråds- och utställningsutlåtandena över inkomna erinringar framgår också att klagandena framfört invändningar mot planförslaget. Regeringen finner att miljökonsekvensbeskrivningen och de underlag som utarbetats under planprocessen är tillräckliga för bedömningen av konsekvenserna av detaljplanens genomförande för omgivningen. Regeringen finner inte att det framkommit att planhandlingarna eller handläggningen i kommunen har sådana brister eller att det i övrigt föreligger sådana omständigheter som innebär att kommunens planbeslut inte tillkommit i laga ordning. Vad som framförts om utställningen utgör inte skäl till annat ställningstagande. Vad som framförts om länsstyrelsens handläggning och bedömningar utgör inte heller skäl att upphäva länsstyrelsens beslut. - Vid ärendets prövning i övrigt finner regeringen att de olägenheter i form av bl.a. påverkad närmiljö som detaljplanen kan medföra för K.H., C.L., H.L., M.B., M.K., B.J., B.J., G.N., L.E., K.A., C.B., S.C., P.C., H.B., B.S. samt C.L. inte kan vara så betydande att planen av det skälet inte kan godtas. Vad de anfört om påverkan på grönområdet, om vald lokalisering, om behovet av nytt handelscentrum eller om trafik- och bullerförhållandena i området utgör inte skäl för att regeringen med anledning av deras överklaganden ska upphäva planbeslutet. Regeringen finner inte heller att vad klagandena. anfört i övrigt utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. - P.C. och K.H. med flera ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och begärde att Regeringsrätten skulle besluta om inhibition till dess ärendet är slutligt avgjort. De åberopade vad de tidigare anfört samt tillade i huvudsak följande. Vid utställningen av detaljplanen framgick inte att planen avviker från översiktplanen. Det kan visserligen anses vara en petitess men lagstiftaren har funnit det så viktigt att det är stadgat i lag (5 kap. 24 § första stycket 2 plan- och bygglagen /1987:10/, PBL). Kommunen har även i övrigt hanterat ärendet nonchalant. Miljökonsekvensbeskrivningen är undermålig. Ett av syftena med planen är att åstadkomma en bullerdämpning från E 18 för befintlig bebyggelse. Effektivare och bättre bullerskydd kan åstadkommas med betydligt enklare medel. Den omfattande exploatering som planförslaget medger står inte i rimlig proportion till de eventuella vinster man kan få från bullersynpunkt och strider alltså mot proportionalitetsprincipen. Ett annat syfte med planen är enligt kommunen att möjliggöra lågprishandel men det bör finnas betydligt bättre alternativ i kommunen för sådan lokalisering. - Regeringsrätten (2008-04-16, Wennerström, Nord, Brickman, Knutsson, Ståhl): Skälen för Regeringsrättens avgörande.Enligt 1 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut får en enskild ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. - Av 4 § framgår att en ansökan om rättsprövning ska ha kommit in till Regeringsrätten inom tre månader från dagen för regeringens beslut. Regeringen fattade det klandrade beslutet den 6 september 2007. K.H:s ansökan om rättsprövning kom emellertid in till Regeringsrätten först den 10 december 2007 och följaktligen för sent. Hennes ansökan ska därför avvisas och målet prövas med utgångspunkt från de ansökningar om rättsprövning som gjorts av övriga sökande. - Enligt 7 § ska Regeringsrätten upphäva regeringens beslut om det strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna. Detta gäller dock inte om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. - Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att det föreligger en viss handlingsfrihet vid beslutsfattandet omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten. I sistnämnda hänseende bör beaktas att de i målet tillämpliga bestämmelserna i PBL om prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning är allmänt hållna och ger myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. - Sökandena har till stöd för sin talan åberopat att vissa formella och materiella föreskrifter i PBL inte följts. De har bl.a. påtalat att det i kungörelsen av detaljplaneförslaget inte redovisades att planförslaget avvek från översiktsplanen samt anfört att den i ärendet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen var bristfällig. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Av 5 kap. 18 § andra stycket PBL, i dess i målet tillämpliga lydelse, följer att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Vidare gäller enligt 5 kap. 24 § första stycket 2 PBL att det av kungörelsen om utställningen av ett detaljplaneförslag ska framgå om planen avviker från översiktsplanen. Syftet med denna bestämmelse är att uppmärksamma berörda sakägare på en eventuell avvikelse från översiktsplanen eftersom det inte finns något hinder mot att kommunen antar en detaljplan som innehåller en sådan avvikelse (prop. 1985/86:1 s. 613 och 618). - Med hänsyn till den utredning som föreligger om den miljöpåverkan i olika avseenden som ett genomförande av planen kan få ger, enligt Regeringsrättens mening, vad som framkommit i målet inte vid handen att den miljökonsekvensbeskrivning som upprättats har sådana brister att den inte kan godtas. - Kungörelsen om utställningen av planförslaget innehöll visserligen inte någon uppgift om att planförslaget avvek från den då gällande detaljplanen. Frågan har dock behandlats redan under samrådsförfarandet och syftet med bestämmelsen i 5 kap. 24 § första stycket 2 får därmed anses ha tillgodosetts. Härtill kommer att detaljplanen numera också synes överensstämma med en senare av kommunen antagen översiktsplan. Mot nu angiven bakgrund får det även godtas att kungörelsen inte redovisade den avvikelse som förelåg mot då gällande översiktsplan. - I målet har inte heller framkommit att det i övrigt vid handläggningen av detaljplaneärendet har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet eller att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i planärenden. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökandena har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför stå fast. - Vid denna utgång förfaller frågan om inhibition. - Regeringsrättens avgörande.Regeringsrätten avvisar ansökningen från K.H. - Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut ska stå fast. (fd II 2008-03-05, S. Nilsson)