RÅ 2008:27

Domskäl

Länsrätten i Uppsala län (2003-08-19, ordförande Andersson) yttrade: Av försäkringskassans utredning framgår i huvudsak följande. Ansökan om handikappersättning inkom den 26 september 2000 och avser tiden från och med december 1999. E.A. är helt sjukskriven sedan den 29 februari 2000. Hon är beviljad färdtjänst. Hon har diagnos Suspekt MS. Hon har svårt att få med sig högerfoten och vänster sida är delvis bortdomnad. Hon lider av trötthet, balanssvårigheter, besvär med blåsa och tarm och har periodvis yrsel. Besvären skiftar från dag till dag. Hon försöker hålla sig så infektionsfri som möjligt genom akupunkturbehandlingar som har en gynnsam effekt. Vad gäller merkostnaderna avseende akupunkturbehandling och Lactiplus har försäkringskassan anfört följande. Behandlingar i olika former anses tillhöra Landstingets ansvar och går under högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård. Alternativa behandlingar utanför landstinget beaktas inte vid bedömningen av rätt till handikappersättning. Naturläkemedel eller hälsokost beaktas inte som merutgift enligt Riksförsäkringsverkets rekommendationer vid bedömning av rätt till handikappersättning. - För tiden före den 1 januari 2001 tillämpas 9 kap.2 och 3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, och för tiden därefter tillämpas lagen (1998:702) om handikappersättning och vårdbidrag. Rätt till handikappersättning har den som fyllt sexton år och som innan han eller hon fyllt 65 år för avsevärd tid har fått sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han eller hon

1. i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan,

2. för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan, eller

3. i annat fall har betydande merutgifter. - Om den funktionshindrade behöver hjälp antingen i den dagliga livsföringen och för att kunna förvärvsarbeta, eller i något av dessa båda avseenden, och dessutom har merutgifter i anledning av funktionshindret, grundas bedömningen av rätten till handikappersättning på det sammanlagda behovet av stöd (5 § lagen om handikappersättning och vårdbidrag jfr 9 kap. 2 § AFL). - Alltefter hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storlek utgör handikappersättning för år räknat 69, 53 eller 36 procent av prisbasbeloppet (6 § lagen om handikappersättning och vårdbidrag jfr 9 kap. 3 § AFL). - Riksförsäkringsverket rekommenderar att som nedre gräns för att betydande merutgifter ensamma bör berättiga till handikappersättning tillämpas ett belopp motsvarande 28,5 procent av basbeloppet (RFV:s allmänna råd 1998:5 s. 16). För år 2000 uppgick detta belopp till 10 431 kr. - Länsrättens bedömning - De av försäkringskassan godtagna merutgifterna uppgår till 11 402 kr. E.A. yrkar att även kostnader för Lactiplus och akupunkturbehandling om totalt 17 496 kr per år skall godkännas som merutgifter. Länsrätten finner av utredningen i målet inte styrkt att E.A. måste vidkännas merutgifter till följd av handikappet. E.A. har följaktligen inte rätt till handikappersättning med högre belopp än kassan bestämt. Överklagandet ska därför avslås. - Länsrätten avslår överklagandet.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm (2005-06-13, Ganting samt nämndemännen Strid och Hellgren) yttrade: I läkarintyg daterat den 25 september 2003 uppger dr Gudjón Kristjánsson bl.a. följande. E.A. ordinerades laktobaciller men hon tålde inte mjölkprodukterna. Det som fungerade bäst var Lactiplus som innehåller laktobaciller och efter insättandet har det fungerat väldigt bra med tarmen. Preparatet ingår inte under läkemedelsförordningen och det medför definitivt en merkostnad för E.A. Ett utsättande av preparatet skulle innebära en klart ökad kostnad för sjukvården. - I Riksförsäkringsverkets Vägledning 2002:11 beträffande handikappersättning anges bl.a. följande (s. 24 f.). Kostnader för läkemedel som omfattas av högkostnadsskyddet och som är nödvändiga på grund av en persons funktionshinder bör godtas som merutgifter upp till gränsen för högkostnadsskyddet. Kostnader för särskild kost med anledning av ett funktionshinder bör godtas om sådan kost ordinerats av läkare. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Kammarrätten finner, i likhet med försäkringskassan, att behovet av akupunkturbehandlingar inte är medicinskt styrkt. - Vad gäller behovet av Lactiplus är detta däremot ordinerat av läkare. Preparatet omfattas emellertid inte av lagen om läkemedelsförmåner m.m. Inte heller kan Lactiplus betraktas som särskild kost. Kammarrätten finner därför att det inte kan beaktas som merkostnad vid bedömningen av rätt till handikappersättning. E.A. är därmed inte berättigad till högre handikappersättning än vad Försäkringskassan har beslutat om, varför hennes överklagande skall avslås. - Kammarrätten avslår överklagandet.

Lagmannen Berglin och tf assessorn Österberg, referent, var skiljaktiga och anförde följande. - Vi instämmer i majoritetens bedömning vad gäller akupunkturbehandlingarna. Beträffande preparatet Lactiplus gör vi följande bedömning. - Behovet av Lactiplus är medicinskt styrkt. Försäkringskassan anser inte att kostnaden för preparatet kan beaktas som merkostnad eftersom det inte omfattas av lagen om läkemedelsförmåner m.m. Av läkarutlåtanden daterade den 20 november 2002 respektive den 25 september 2003 framgår emellertid att preparatet hanteras först och främst som kost och att det insatts i stället för mjölkprodukter med laktobaciller som E.A. inte tål. Med beaktande härav, och då inget framkommit i målet som ger anledning till annan bedömning, anser vi att preparatet bör betraktas som särskild kost. Kostnaden 10 296 kr skall därför beaktas som merkostnad vid bedömningen av hennes rätt till handikappersättning. Med sammanlagda årliga merkostnader om 21 698 kr samt ett visst hjälpbehov anser vi att E.A. är berättigad till handikappersättning med 53 procent av prisbasbeloppet från och med december 1999.

E.A. fullföljde sin talan hos Regeringsrätten.

Försäkringskassan medgav bifall till överklagandet på så sätt att kostnader för preparatet Lactiplus skulle beaktas vid bedömningen av E.A:s rätt till handikappersättning eftersom preparatet fick betraktas som särskild kost. Däremot ansåg Försäkringskassan att kostnaderna för akupunktur inte skulle beaktas eftersom utredningen inte gav stöd för att dessa behandlingar var en följd av funktionshindret.

Regeringsrätten (2008-06-13, Billum, Wennerström, Nord, Brickman, Knutsson) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 9 kap. 2 § första och andra styckena AFL i tillämplig lydelse, har en försäkrad rätt till handikappersättning om han för avsevärd tid fått sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han a) i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan, b) för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan eller c) eljest behöver vidkännas betydande merutgifter. Om det föreligger både hjälpbehov och merutgifter grundas bedömningen av rätt till handikappersättning på det sammanlagda behovet av stöd. Allt efter hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storlek utgör handikappersättningen för år räknat 69, 53 eller 36 procent av basbeloppet, 9 kap. 3 § första stycket AFL i tillämplig lydelse. Motsvarande bestämmelser finns numera i 5 och 6 §§ lagen om handikappersättning och vårdbidrag.

I förarbetena till 9 kap. 2 § AFL uttalades bl.a. följande (prop. 1974:129 s. 109 och prop. 1977/78:100, bilaga 8, s. 53 f.). Handikappersättning är i princip en merkostnadsersättning. Beslutet i frågan om handikappersättning bör baseras på en prövning av vilka uppgivna utgifter för den handikappade som synes rimliga och motiverade av hans speciella behov. Härvid bör såväl handikappets beskaffenhet som den försäkrades personliga förhållanden tillmätas betydelse.

Frågan i målet är om E.A. till följd av nedsatt funktionsförmåga behöver vidkännas merutgifter för preparatet Lactiplus och för behandling med akupunktur.

Regeringsrätten gör följande bedömning.

Det är ofta svårt att göra några mer exakta beräkningar av de merutgifter som uppkommer till följd av en funktionsnedsättning och en viss schablonisering av kostnadsberäkningen måste godtas. De tillämpningsanvisningar som Försäkringskassan lämnar i sina allmänna råd och vägledningar får som regel anses ge ett fullgott underlag för bedömningen av vilka merutgifter som kan beaktas i det enskilda fallet om inte den försäkrade kan visa att omständigheterna i hans eller hennes fall är sådana att det är motiverat att utgå från ett högre belopp än vad som kan beräknas med tillämpning av dessa anvisningar (jfr RÅ 2005 ref. 45). Härav följer att den omständigheten att en viss kostnad inte finns upptagen i Försäkringskassans allmänna råd eller vägledningar eller går att hänföra till någon av de kostnadskategorier som Försäkringskassan använder i dessa inte i sig utgör skäl för att inte godta den som en sådan merutgift som kan grunda rätt till handikappersättning. Om det kan konstateras att kostnaden i fråga är föranledd av funktionsnedsättningen ska den beaktas som en merutgift vid bedömningen av rätten till handikappersättning.

Av handlingarna i målet framgår att E.A. bl.a. har svårbehandlade magbesvär. Efter insättande av Lactiplus har dessa besvär avsevärt lindrats. E.A:s läkare har därför ordinerat henne att fortsätta med preparatet. Regeringsrätten finner att det av utredningen får anses framgå att E.A. till följd av nedsatt funktionsförmåga behöver vidkännas merutgifter för preparatet Lactiplus och att utgifterna därmed ska beaktas vid bedömningen av hennes rätt till handikappersättning.

Vad gäller frågan om kostnader för behandling med akupunktur finner Regeringsrätten däremot att utredningen i målet inte ger tillräckligt stöd för att anse att denna behandling är motiverad av hennes funktionshinder. Kostnaderna för akupunktur utgör därmed inte sådana merutgifter som kan beaktas vid bedömningen av hennes rätt till handikappersättning.

Det bör ankomma på Försäkringskassan att beräkna de sammanlagda merutgifternas storlek samt att ta ställning till om dessa, tillsammans med E.A:s hjälpbehov, motiverar en högre handikappersättning än 36 procent av prisbasbeloppet och i så fall från vilken tidpunkt denna högre ersättning ska utges.

Domslut

Regeringsrättens avgörande. Med ändring av underinstansernas avgöranden förklarar Regeringsrätten att kostnader för Lactiplus ska beaktas vid bedömningen av E.A:s rätt till handikappersättning. Det ankommer på Försäkringskassan att vidta de åtgärder som föranleds av denna dom.

Föredraget 2008-05-28, föredragande Nilsson Edin, målnummer 3990-05