RÅ 2008:80
Ett barn som varit folkbokförd hos modern men rent faktiskt bott hos sina morföräldrar har inte haft rätt till underhållsstöd eftersom det inte haft sådan anknytning till moderns hem och ekonomi att det ändå ansetts varaktigt bosatt där.
I., född 1986, bodde och var folkbokförd hos sin far G.G. I början av år 2001 flyttade I. ifrån G.G. och hon folkbokfördes hos sin mor G.J. Försäkringskassan beslutade att bevilja underhållsstöd till I. från och med mars 2001. G.G. överklagade beslutet och anförde att I. bodde hos sina morföräldrar. Försäkringskassan beslutade den 19 september 2001 att inte ändra sitt tidigare beslut.
Länsrätten i Stockholms län
G.G. överklagade kassans beslut och vidhöll att I. bodde hos morföräldrarna.
Domskäl
Länsrätten i Stockholms län (2002-12-13, ordförande Hedberg) yttrade: Enligt 3 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd har ett barn rätt till underhållsstöd, om föräldrarna inte bor tillsammans eller den ena föräldern är avliden. Det krävs dessutom att barnet varaktigt bor hos endast en av föräldrarna och är folkbokfört hos den föräldern (boföräldern) samt att boföräldern bor här i landet och, om barnet är underårigt, är vårdnadshavare för barnet. Ett barn har också rätt till underhållsstöd om föräldrarna inte bor tillsammans och barnet bor varaktigt hos båda föräldrarna (växelvis boende) och är folkbokfört hos en av dem. Det krävs dessutom att den förälder som söker stödet bor här i landet och, om barnet är underårigt, att det står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem. - Länsrätten gör följande bedömning. - Enligt ovan redovisade bestämmelser är det barnet som har rätt till erhållande av underhållsstöd. Därvid krävs att barnets föräldrar inte bor tillsammans, att barnet varaktigt bor hos endast en av föräldrarna samt är folkbokförd hos den föräldern. Enligt länsrättens mening kan lagtexten inte tolkas så att barnet skulle sakna rätt till underhållsstöd för det fall att det under viss tid inte skulle bo hos någon av föräldrarna. - I ansökan om underhållsstöd, inkommen till försäkringskassan den 28 februari 2001, har G.J. uppgivit att I. inte bor varaktigt hos sin far sedan den 1 januari 2001. I. har, såvitt framgått, flyttat till sin mor den 1 januari 2001 och varit folkbokförd där sedan den 21 mars samma år. Av utredningen i målet kan dock konstateras att I. under 2001, dvs. under tid då hon erhållit underhållsstöd, även har vistats hos sina morföräldrar. Enligt länsrättens mening kan omfattningen av hennes vistelse hos morföräldrarna emellertid inte anses klarlagd. Det är således inte visat att I. vistats hos sina morföräldrar i sådan omfattning att hon därigenom inte längre kunnat anses som varaktigt bosatt hos sin mor. Under sådana förhållanden kan I:s rätt till underhållsstöd inte påverkas av att hon under en tid bodde hos annan än sin mor. Med hänsyn till det nu sagda finner länsrätten inte skäl att ändra det överklagade beslutet. Överklagandet skall således avslås. - Länsrätten avslår överklagandet.
Kammarrätten i Stockholm
G.G. överklagade länsrättens dom och yrkade att G.J. skulle förklaras inte vara berättigad till underhållsstöd fr.o.m. mars 2001. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. G.J. var inte berättigad att uppbära underhållsstöd för I. under perioden mars 2001 t.o.m. februari 2002 under vilken tid I. bodde hos sina morföräldrar. Skattemyndigheten, som inte gjorde någon utredning, folkbokförde I. hos G.J. mot hans vilja. G.J. bor väldigt trångt, men hos morföräldrarna fick I. eget rum. G.J. och I. har relationsproblem som oftast slutar i stora gräl och konflikter vilket det finns en social utredning om.
I. ansåg att hon hade varit bosatt hos sina morföräldrar under den i målet aktuella perioden.
Försäkringskassan bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Av försäkringskassans utredning framgår bl.a. att skattemyndigheten ansåg att I. var bosatt hos G.J. och därför beslutade att folkbokföra henne hos sin mor. G.J. var också vårdnadshavare för I. Med hänsyn till dessa förhållanden samt att G.G. inte har visat i vilken omfattning I. vistades hos sina morföräldrar anser kassan att I. var berättigad till underhållsstöd.
Kammarrätten höll muntlig förhandling i målet. - I. anförde därvid bl.a. följande. Under år 2000 bodde hon hos sin far. I samband med ett skolbyte flyttade hon till sina morföräldrar någon gång kring årsskiftet 2000/2001. Hon bodde hos sina morföräldrar under tiden hon gick årskurs åtta och nio (åren 2001 och 2002) tills hon flyttade till jourhemmet. Hon bodde inte under någon period permanent hos sin mor. Hos morföräldrarna hade hon ett eget rum och alla sina saker. Hon åt, sov och vistades dagtid hos sina morföräldrar alla dagar i veckan under den aktuella perioden. Sporadiskt vistades hon vissa dagar och nätter hos sin mor. Hon minns inte hur ofta det skedde. Barnbidraget fick hon disponera över själv. Efter vad som redogjorts för henne är det hennes uppfattning att modern gav underhållsstödet till morföräldrarna. Skolgången fungerade på samma sätt oavsett om hon bodde hos sin mor eller hos sina morföräldrar. Det är endast 500 meter mellan husen. - G.J. anförde vid den muntliga förhandlingen bl.a. följande. Vad I. har uppgett stämmer inte till hundra procent. I. har inte bott permanent hos sina morföräldrar. I. har bott hos henne och rummet hos morföräldrarna har använts som en tillflyktsort. I. har haft saker både hos henne och hos morföräldrarna. Anledningen till flyttningen var I:s psykiska tillstånd. Till en början mådde I. bättre hos sina morföräldrar. Hon gav morföräldrarna underhållsstödet oavkortat och I. fick barnbidraget. Hela underhållsstödet har gått till I. och hon har bekostat alla hennes kläder. Lägenheten är inte för trång för familjen.
Domskäl
Kammarrätten i Stockholm (2004-12-22, Nordlund, Ekroth, Janson, referent, nämndemännen Lundmark, Båvner) yttrade: Av utredningen i målet framgår bl.a. följande. I. folkbokfördes den 21 mars 2001 på modern G.J:s adress. - Försäkringskassan beslutade den 27 mars 2001 att lämna underhållsstöd till I. fr.o.m. mars 2001. I försäkringskassans journalanteckning den 22 augusti 2001 anges att G.J. ringt och berättat att hon hade hand om I. helt och hållet, att I. flyttade till henne runt den 24-26 januari 2001 men att I. flyttade till mormor och morfar före det att hon flyttade till modern. Vidare har G.J. uppgett att I. ibland var hos morföräldrarna för att få lugn och ro, men att hon bodde hos modern och förvarade alla sina tillhörigheter där. I Socialnämndens i Täby kommun utredning den 8 mars 2002 uppges att I. för cirka ett år sedan (räknat från tiden för utredningen) flyttade hem till sina morföräldrar som bor i samma radhusområde som G.J. och att flyttningen föranleddes av att modern och I. ständigt var i konflikt med varandra samt att det blev för trångt hemma hos modern. I. har i den till kammarrätten ingivna skrivelsen den 26 februari 2003 i huvudsak uppgett att hon under den aktuella perioden varit bosatt hos sina morföräldrar. - Kammarrätten gör följande bedömning. - I. har under perioden mars 2001 t.o.m. februari 2002 uppburit underhållsstöd. Frågan i målet är om hon under denna period var att anse som varaktigt bosatt hos modern G.J. på så sätt att hon enligt 3 § lagen om underhållsstöd varit berättigad till underhållsstöd. - I målet får anses utrett att I. under den aktuella perioden rent faktiskt har varit bosatt hos sina morföräldrar och inte hos modern. Frågan är då om I., trots att hon varit bosatt hos sina morföräldrar, ändå kan anses ha varit varaktigt bosatt hos modern i den mening som avses i 3 § lagen om underhållsstöd. - I förarbetena till lagen om underhållsstöd (prop. 1995/96:208 s. 82) anges bl.a. följande angående rekvisitet "varaktigt bor". - Avsikten är att begreppet "varaktigt bor" skall ha samma betydelse i den nu föreslagna lagen som i lagen om bidragsförskott. Frågan om barnet varaktigt bor tillsammans med sin (tidigare) vårdnadshavare uppkommer bl.a. i de fall där barnet för studier bor på annan ort än den där vårdnadshavaren är bosatt. Frågan har prövats av Försäkringsöverdomstolen i två refererade avgöranden; FÖD 1988:2 och 1990:21. I båda fallen ansågs förlängt bidragsförskott kunna utgå. [---] Folkbokföringsadressen är i de allra flesta fall densamma som där barnet varaktigt bor, men den kan också i praktiken vara en annan. - Utgångspunkten för bedömningen av var barnet är varaktigt bosatt är barnets folkbokföring. När anledning förekommer att närmare utreda var barnet är bosatt måste en sammantagen bedömning göras av samtliga omständigheter, varvid barnets anknytning till föräldrahemmet och sambandet med föräldraekonomin torde vara av avgörande betydelse (jfr FÖD 1988:2 och 1990:21, se även Bejstam, Wickström: Underhållsstöd och underhållsbidrag 1996 s. 25 och Bejstam: Bidragsförskott 1994 s. 48 ff). - I målet har framkommit uppgifter som pekar på att G.J. under den aktuella perioden svarade för I:s försörjning. G.J. har t.ex. uppgett att underhållsstödet gick oavkortat till morföräldrarna för I:s räkning och att hon bekostade alla hennes kläder. Dessa uppgifter har inte bestritts av G.G. Vidare har framkommit att boendet hos morföräldrarna endast utgjorde ett praktiskt arrangemang med hänsyn till I:s psykiska tillstånd. Avståndet mellan morföräldrarnas och G.J:s bostäder var mycket litet. Med hänsyn till att G.J. såvitt framkommit svarade för I:s försörjning och till omständigheterna kring I:s boende hos morföräldrarna anser kammarrätten att hennes anknytning till föräldrahemmet och föräldraekonomin var sådan att hon måste anses ha varit varaktigt bosatt hos G.J. i den mening som avses i 3 § lagen om underhållsstöd. Med hänsyn härtill och då I. även var folkbokförd hos modern får förutsättningarna för att lämna underhållsstöd anses ha varit uppfyllda. G.G:s överklagande i underhållsstödsfrågan ska därför avslås. - Kammarrätten avslår överklagandet.
G.G. fullföljde sin talan hos Regeringsrätten och anförde bl.a. följande. Enligt kammarrätten har I. bott hos sina morföräldrar och inte hos sin mor under den tid som underhållsstöd har betalats ut. När ett barn bor hos någon annan än en vårdnadshavare kan underhållsstöd inte utgå till barnet. I de rättsfall kammarrätten hänvisat till har underhållsstöd betalats ut då barnet har varit folkbokfört hos en vårdnadshavare men bosatt på annan ort för att studera. Det nu aktuella fallet är annorlunda eftersom I:s flytt från honom till morföräldrarna inte föranleddes av hennes skolgång.
Försäkringskassan medgav bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Frågan i målet är om I. under perioden mars 2001-februari 2002 ska anses ha varit varaktigt bosatt hos sin mor enligt 3 § lagen om underhållsstöd trots att hon under denna period rent faktiskt bodde hos sina morföräldrar. - Kravet i 3 § nämnda lag att barnet ska vara stadigvarande bosatt hos den förälder hos vilken det är folkbokfört är direkt hämtat från 3 § lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande. I förarbetena till denna bestämmelse framhålls att Försäkringskassan bör kunna utgå från att barnet är varaktigt bosatt där det är folkbokfört såvitt inte omständigheterna ger anledning att utreda barnets bosättning närmare (jfr prop. 1984/85:39 s. 29). - Enligt Försäkringskassans mening bör kortare vistelser på annan adress än den där barnet är folkbokfört inte ge anledning att ifrågasätta barnets bosättning på folkbokföringsadressen. En sådan ordning står också i överensstämmelse med folkbokföringslagens bestämmelser enligt vilka den som vistas under en i förväg bestämd period om högst sex månader på annan fastighet ändå ska anses vara bosatt på den tidigare fastigheten (jfr 8 § folkbokföringslagen /1991:481/). - Det får i målet anses ostridigt att I. rent faktiskt bodde hos sina morföräldrar under den aktuella perioden. När ett barn vistas hos annan än hos boföräldern under ett års tid bör detta vara en sådan omständighet som ger Försäkringskassan anledning att utreda om barnet ska anses vara stadigvarande bosatt hos boföräldern. - Som kammarrätten framhållit bör barnets anknytning till boförälderns ekonomi och hem vara avgörande för om barnet ska anses vara stadigvarande bosatt hos boföräldern. Att I:s mor vidarebefordrat underhållsstödet till morföräldrarna innebär dock inte att hon härigenom har fullgjort sitt försörjningsansvar gentemot I. eftersom nämnda underhållsstöd utgjort faderns bidrag till dotterns försörjning. I:s mor har uppgivit att hon genom egna medel stått för dotterns försörjning under den i målet aktuella perioden men utredningen ger inte tillräckligt stöd för detta påstående. Visserligen har modern givit in ett kvitto avseende inköpta kläder till I. men kvittot är från en tidpunkt då I. inte längre bodde hos sina morföräldrar. I. kan därför inte under den i målet aktuella perioden anses ha haft en sådan koppling till sin mors ekonomi som skulle tala för att hon skulle anses vara stadigvarande bosatt hos modern. - Vad avser I:s anknytning till moderns hem visar utredningen att I. flyttade från sin far till morföräldrarna varför det torde vara svårt att hävda att hon under den aktuella perioden haft en sådan anknytning till moderns hem att hon ska anses vara stadigvarande bosatt där. Det ovan anförda talar för att I. inte kan anses ha varit stadigvarande bosatt hos sin mor under perioden mars 2001 - februari 2002. Hon har därför inte haft rätt till underhållsstöd.
I. bereddes tillfälle att yttra sig i målet men hördes inte av.
G.J., I:s mor, yttrade sig och anförde bl.a. följande. Hon hade hjälp av sina föräldrar men ansvarade ändå för I. och hennes försörjning. I. åt frukost, duschade och tvättade hemma hos henne. Hon stod för kostnaderna för försäkringar, förbrukningsmaterial, mat och transporter.
G.G. tillade bl.a. att I. fick bekosta kläder med egna intjänade pengar och att morföräldrarna fick barnbidraget medan modern behöll underhållsstödet.
Regeringsrätten (2008-12-18, Eliason, Nord, Stävberg, Kindlund, Stenman) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 3 § första stycket lagen om underhållsstöd har ett barn rätt till underhållsstöd, om föräldrarna inte bor tillsammans. Det krävs dessutom att barnet varaktigt bor hos endast en av föräldrarna och är folkbokförd hos den föräldern (boföräldern) samt att boföräldern bor här i landet och, om barnet är underårigt, är vårdnadshavare för barnet.
Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. I början av år 2001 flyttade I. från fadern, G.G., till sina morföräldrar. Hon folkbokfördes hos modern fr.o.m. den 21 mars 2001. Under perioden mars 2001-februari 2002 uppbar hon underhållsstöd vilket betalades ut till modern. Enligt en utredning av Socialnämnden i Täby kommun flyttade I. till morföräldrarna, som bodde i samma radhusområde som modern, på grund av att hon och modern ständigt var i konflikt med varandra och det skulle bli för trångt för I. att bo hos modern.
Det får anses utrett i målet att I. under den tid hon uppburit underhållsstöd rent faktiskt har bott hos morföräldrarna och inte hos modern. Frågan i målet är om hon trots detta kan anses ha varit varaktigt bosatt hos modern, i den mening som avses i 3 § lagen om underhållsstöd.
I förarbetena till lagen om underhållsstöd (prop. 1995/96:208 s. 82) uttalades om begreppet ”varaktigt bor” följande:
Avsikten är att begreppet ”varaktigt bor” skall ha samma betydelse i den nu föreslagna lagen som i lagen om bidragsförskott. Frågan om barnet varaktigt bor tillsammans med sin (tidigare) vårdnadshavare uppkommer bl.a. i de fall där barnet för studier bor på annan ort än den där vårdnadshavaren är bosatt. Frågan har prövats av Försäkringsöverdomstolen i två refererade avgöranden; FÖD 1988:2 och 1990:21. I båda fallen ansågs förlängt bidragsförskott kunna utgå. I FÖD 1993:7 ansågs rätt till förlängt bidragsförskott inte föreligga eftersom barnet bodde tillsammans med en äldre bror och inte med sin tidigare särskilt förordnade förmyndare. Folkbokföringsadressen är i de allra flesta fall densamma som där barnet varaktigt bor, men den kan också i praktiken vara en annan.
Regeringsrätten gör följande bedömning.
Utgångspunkten för bedömningen av var ett barn ska anses varaktigt bosatt är normalt barnets folkbokföring. När det står klart att folkbokföringen inte överensstämmer med den faktiska bosättningen får dock bestämmandet av var barnet ska anses varaktigt bosatt ske efter en samlad bedömning av omständigheterna i målet, framförallt barnets anknytning till boförälderns hem och ekonomi.
Det framgår av utredningen i målet att I. flyttade direkt till morföräldrarna efter det att hon bott hos fadern. Det som framkommit om omständigheterna kring I:s boende hos morföräldrarna medför inte att hon kan anses ha haft sådan anknytning till moderns hem att hon har varit varaktigt bosatt där. Regeringsrätten finner inte heller utrett att modern svarat för I:s försörjning på sådant sätt att I. av detta skäl kan anses ha varit varaktigt bosatt hos modern. I. har därför inte haft rätt till underhållsstöd under aktuell period. Överklagandet ska således bifallas.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver underinstansernas avgöranden och förklarar att I. inte har haft rätt till underhållsstöd under perioden mars 2001-februari 2002.