Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen 1983/84:150 med förslag till slutlig reglering av statsbud- geten för budgetåret 1984/85. m.m. aviserades i fråga om stödet till barnfamiljerna följande åtgärder inom socialdepartementets område.

1. Fortsatt bidrag till studerande ungdomar, när den nuvarande rätten till bldragsförskott upphör vid 18 års ålder.

2. Ett stöd motsvarande bidragsförskott till ensamstående adoptivföräld- rar.

3. En övergång från kvartalsvis till månadsvis utbetalning av det allmänna barnbidraget.

4. En förändrad ordning i fråga om barnbidrag vid längre utlandsvistel- se.

l förevarande proposition lämnas förslag med den närmare utformningen av dessa ändringar.

De nya bestämmelserna är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1985. dvs. samtidigt med det ökade stöd till barnfamiljerna som redan beslutats i form av höjda barnbidrag, flerbarnstillägg och studiebidrag samt förstärkta bostadsbidrag och en höjd garantinivå i föräldraförsäkringen.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1984/85:39 2

1. Förslag till Lag om förlängt bidragsförskott för studerande

Härigenom föreskrivs följande.

1 & Förlängt bidragsförskott lämnas av allmänna medel enligt vad som föreskrivs i denna lag för barn som är bosatta i Sverige. Är barnet inte svensk medborgare tillämpas dock lagen endast om barnet varaktigt bor tillsammans med en förälder som är bosatt här i landet och antingen denne eller barnet vistas här sedan minst sex månader.

Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här, om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Medföljande barn till den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta i Sveri- ge.

2 5 Förlängt bidragsförskott lämnas för barn som går i skolan när det fyller 18 år eller återupptar skolgången innan det fyller 19 år sålänge barnet bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt 2 kap. studiestödslagen(1973z349) eller studiehjälp enligt 3 kap. samma lag, dock längst till och med juni månad det år barnet fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt bidragsförskott. Detsamma gäller studier för vilka barnet uppbär återbetalningspliktiga studiemedel oberoende av föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap. 12 5 tredje stycket studiestödslagen.

Förskottet utgår från och med månaden efter det barnet fyllt 18 år till och med den månad rätten till förskottet upphör. Förskottet lämnas dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

3 & Förlängt bidragsförskott lämnas i förhållande till en förälder som barnet inte varaktigt bor tillsammans med, om barnet varaktigt bor tillsammans med den andre föräldern eller någon som var vårdnadshavare för barnet när det fyllde 18 år. I fråga om sådan tidigare vårdnadshavare gäller det som sägs i denna lag om en förälder som barnet bor varaktigt tillsammans med.

Den förälder i förhållande till vilken bidragsförskott lämnas enligt första stycket kallas i lagen underhållsskyldig.

4 & Förlängt bidragsförskott lämnas inte, om

a) faderskapet till barnet inte är fastställt och bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott inte har lämnats för den månad då barnet fyllde 18 år;

b) barnet uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt;

c) det föreligger grundad anledning anta att den underhållsskyldige i vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag som inte understiger vad som skulle utgå i bidragsförskott enligt 5 5; ' d) det är uppenbart att den underhållsskyldige på annat sätt sörjt eller sörjer för att barnet erhåller motsvarande underhåll;

e) barnet har ingått äktenskap.

5 & Det förlängda bidragsförskottets storlek bestäms enligt 4 och 4 a %% lagen ( 1964: 143) om bidragsförskott.

6 & Förlängt bidragsförskott söks hos allmän försäkringskassa gemensamt av barnet och den förälder som barnet varaktigt bor tillsammans med.

• Sida 3
•  Original

Prop. l984/85:39

'...)

7 Q' Sedan förlängt bidragsförskott sökts skall försäkringskassan omedclbart sända meddelande om ansökningen till den underhållsskyldige, under förutsättning att hans vistelseort är känd eller kan utrönas. Meddelandet skall innehålla en uppmaning till den underhållsskyldige att han skall yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid. om han har något att invända mot ansökningen. I meddelandet skall även anges vad som gäller om förlängt bidragsförskott dels enligt 1—3 åå och 4 ä c) och d) denna lag, dels enligt 4 & tredje stycket lagen (1964:143) om bidragsförskott. När försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, skall barnet och den förälder som barnet bor tillsammans med skriftligen underrättas om beslutet. Den underhållsskyldige skall skriftligen delges beslutet. Har ansökningen inte bifallits eller bifallits endast till viss del, skall beslutet delges även sökandena. Har förskott beviljats. skall underrättelse lämnas till barnet och den förälder som barnet bor tillsammans med om vad som gäller i enlighet med 105 denna lag och 13 & lagen (1964:143) om bidragsförskott. I annat fall än det som avses i 4 & tredje stycket samma lag skall dessutom den underhålls— skyldige underrättas om föreskrifterna i 4 5 c) och d) i denna lag och 16 & lagen (1964:143) om bidragsförskott.

89 Förlängt bidragsförskott utbetalas till den förälder eller tidigare vårdnadshavare som barnet varaktigt bor tillsammans med. Sammanbor barnet med två tidigare förordnade förmyndare som utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om barnet tillämpas 95 första stycket andra meningen lagen (1964:143) om bidragsförskott.

9 & Försäkringskassan skall dra in förskottet om förutsättningarna för det inte längre föreligger. Särskilt beslut behövs dock inte när förskottet skall upphöra vid juni månads utgång det år barnet fyller 20 år eller på grund av att barnet har avlidit. Försäkringskassan skall även sätta ned förskottet när bestämmelserna i denna lag föranleder det.

Beslut om indragning eller nedsättning av förskottet skall skriftligen delges den som uppburit förskottet, barnet och den underhållsskyldige.

10 & Både den som uppbär förlängt bidragsförskott för ett barn och barnet är skyldiga att ofördröjligen till försäkringskassan anmäla sådana omständig- heter som kan påverka rätten till och storleken av förskottet.

llå Försäkringskassan bör bereda barnet tillfälle att i samband med återkrävande av förlängt bidragsförskott utkräva den del av obetalda underhållsbidrag, som kan överskjuta förskottets belopp.

12 5 I fråga om förlängt bidragsförskott tillämpas även 5 &, 6 5 andra stycket. 8 &, 95 andra och fjärde styckena. 10 5, 11 å andra stycket. 13—1655. 17 & första stycket och 18—24 %% lagen (1964:143) om bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas i fråga om barn som är födda år 1967 eller senare.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1984/85:39 4

2. Förslag till Lag om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn

Härigenom föreskrivs följande.

l 5 l enlighet med vad som föreskrivs i denna lag lämnas särskilt bidrag av allmänna medel till ett barn som är adopterat av endast en person och som är bosatt i Sverige. Lagen tillämpas dock inte om adoptionen har avsett eget eller makes barn eller makes adoptivbarn. Är barnet inte svensk medbor- gare. tillämpas lagen endast om också adoptivföräldern är bosatt här i landet och antingen denne eller barnet vistas här sedan minst sex månader.

Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här. om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Medföljande barn till den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning. skall under utsändningstiden anses bosatta i Sveri- ge.

2 95 Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt barn i sitt hem för vård och fostran i syfte att ensam adoptera det. skall vid tillämpningen av denna lag barnet anses som adoptivbarn till denne.

3.5 Bidraget lämnas efter ansökan från och med den månad under vilken bidragsrätten inträtt, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Bidraget lämnas till och nted den månad. under vilken barnet fyller 18 är eller rätten till bidrag annars upphör. Går barnet i skolan när det fyller 18 år eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år. kan bidraget efter särskild ansökan utgå så länge skolgången pågår. dock längst till och med juni månad det år barnet fyller 20 år. Till skolgång räknas studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt 2 kap. studiestödslagen(19731349) eller studiehjälp enligt 3 kap. samma lag. Studier som otnfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt till bidrag. Detsamma gäller studier för vilka barnet uppbär återbetalningspliktiga studiemedel oberoende av förälderns ekonomi enligt 3 kap. 12 ;” tredje stycket studiestödslagen. Bidrag efter det att barnet fyllt 18 år lämnas endast om barnet varaktigt bor tillsammans med adoptivföräldern eller någon som var vårdnadshavare för barnet när det fyllde 18 är. Sådant bidrag söks och uppbärs av den som sålunda sammanbor med barnet.

4ä Bidrag enligt denna lag lämnas inte om barnet har ingått äktenskap.

5 & Det särskilda bidraget utgör för år räknat fyrtioen procent av det basbelopp som enligt 1 kap. (tå lagen (1962:381) om allmän försäkring har fastställts för året. För det bidrag som avser januari månad tillämpas dock det basbelopp som gällde för det föregående året.

Skall även utgå bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott eller förlängt bidragsförskott enligt lagen (_19841000) om förlängt bidragsför- skott för studerande eller är barnet berättigat till barnpension enlig 8 kap. 5 5 lagen om allmän försäkring. utgör dock det särskilda bidraget trettioen procent av det basbelopp som anges i första stycket.

6 & Försäkringskassan skall dra in bidraget om förutsättningarna för det inte längre föreligger. Särskilt beslut behövs dock inte när bidraget skall upphöra på grund av att barnet uppnår viss ålder eller har avlidit. Försäkringskassan skall även sätta ned bidraget när bestämmelserna i denna lag föranleder det.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1984/85:39

'Jl

Beslut om indragning eller nedsättning av bidraget skall skriftligen delges vårdnadshavaren. särskilt förordnad förmyndare för barnet och den som annars uppbär bidraget.

7 5 1 övrigt gäller i tillämpliga delar i fråga om det särskilda bidraget vad som föreskrivs om bidragsförskott i 5 och 6 åå. 7 å andra stycket. 8—10 åå. 11 å andra stycket. 12—14 åå samt 19—24 åå lagen (1964:143) om bidragsför- skott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas i fråga om barn som är födda är 1967 eller senare.

3. Förslag till Lag om ändring i lagen (1962z38l) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 8 kap. Gå lagen (1962:381') om allmän försäkringI skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 6 %

Barnpension utgör för är räknat tjugosex procent av basbeloppet. Barnpension skall dock alltid utgå med sådant belopp att pensionen. i förening med pensionsförmäner. som enligt bestämmelserna i andra stycket skall beaktas, utgör.

1. för barn. vars båda föräldrar avlidit, trettioen procent av basbeloppet efter envar av föräldrarna.

2. för barn. som samtidigt uppbär 2. för barn. som samtidigt uppbär bidragsförskott enligt lagen bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott, tret- ("1964:143.) om bidragsförskott eller tioen procent av basbeloppet samt bidrag enligt lagen (]984:00()) om

särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. trettioen procent av basbeloppet. samt

3. för barn, som i annat fall uppbär barnpension efter en av föräldrarna. fyrtioen procent av basbeloppet.

Vid tillämpning av bestämmelserna i föregående stycke beaktas barnet tillkommande tilläggspension i form av barnpension samt. i fall som avses i punkt 3. folkpension i form av änkepension, vilken utgår till kvinna som är moder till barnet eller varit gift med barnets fader eller har eller har haft barn med denne. pnder förutsättning att barnet och kvinnan stadigvarande sammanbo. Aro flera barn berättigade till barnpension fördelas vid avräkning änkepensioncn lika mellan barnen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

1 Lagen omtryckt 1981120.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1984/85:39

4. Förslag till Lag om ändring i lagen (l964:143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrivs att 1 och 4 åå lagen (1964:143) om bidragsförskottl skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse

I enlighet med vad som föreskrivsi denna lag lämnas bidragsförskott av allmänna medel till barn som är bosatt här i landet. Är barnet inte svensk medborgare. tillämpas dock lagen endast om också barnets vård- nadshavare är bosatt häri landet och antingen denne eller barnet vistas här sedan minst sex månader.

Föreslagen lydelse

-->

I enlighet med vad som föreskrivs i denna lag lämnas bidragsförskott av allmänna medel till barn som är bosatt här i landet. Är barnet inte svensk medborgare. tillämpas dock lagen endast om också barnets vård- nadshavare är bosatt häri landet och antingen denne eller barnet vistas här sedan minst sex månader. Ett barn som lämnar Sverige skall fortfa- rande anses bosatt här, om utlands- vistelsen är avsedd att vara längst ett år. Medföljande barn till den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgiva- rens räkning, skall under utsänd- ningstiden anses bosatta i Sverige.

Om ingen av föräldrarna eller endast en av dem har vårdnaden om barnet, lämnas bidragsförskott i förhållande till förälder som inte har vårdnaden, såvida denne inte varaktigt bor tillsammans med barnet. Om båda föräldrarna har vårdnaden om barnet gemensamt men barnet varaktigt bor tillsammans med endast en av dem, lämnas bidragsförskott i förhållande till den andra föräldern.

Förälder i förhållande till vilken bidragsförskott lämnas enligt andra stycket kallas i lagen underhållsskyldig. Vad som sägs i lagen om vårdnadshavare gäller. i fall då barnet står under båda föräldrarnas vårdnad, den av föräldrarna som varaktigt bor tillsammans med barnet.

4 å3 Bidragsförskott utgör för år räknat fyrtioen procent av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 å lagen (1962:381) om allmän försäkring har fastställts för året. För det bidragsförskott som avser januari månad tillämpas dock det basbelopp som gällde för det föregående äret.

Skall bidragsförskott utgå i förhål- lande till såväl fader som moder eller är barnet berättigat till barnpension enligt 8 kap. Så lagen om allmän försäkring, utgör dock bidragsför- skottet trettioen procent av det bas- belopp som anges i första stycket. i

1 Lagen omtryckt l976:277 2 Senaste lydelse 1978:858 3 Senaste lydelse 1981:1189.

Skall bidragsförskott utgå i förhål- lande till såväl fader som moder eller är barnet berättigat till barnpension enligt 8 kap. Så lagen om allmän försäkring eller till bidrag enligt lagen (I984:000) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn, utgör dock bi-

• Sida 7
•  Original

Prop. 1984/85:39 :" 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förra fallet i förhållande till varje underhållsskyldig.

dragsförskottet trettioen procent av det basbelopp som anges i första stycket, i det förstnämnda fallet i förhållande till varje underhållsskyl- dig.

Föreligger grundad anledning antaga att fastställt underhållsbidrag betalas i vederbörlig ordning. utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskotts- belopp enligt första eller andra stycket samt underhållsbidragets belopp.

Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen understi- ger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag. lämnas inte bidragsför- skott enligt första eller andra stycket med högre belopp än underhållsbidra- get. I fall som avses i tredje stycket lämnas inget bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

5. Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 2 b och 11 åå lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 b 52

Med de barn som berättigar till fierbarnstillägg enligt 2 a 5 skall jämställas barn som fyllt 16 är. men i övrigt uppfyller kraven för barnbidrag enligt denna lag. och som bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt 2 kap. studiestödslagen(1973z349) eller studiehjälp enligt 3 kap. samma lag.

Som barn enligt första stycket räknas studerande från och med kvartalet varunder barnet börjar studera och längst till och med det andra kvartalet det år under vilket den studerande fyller 20 år. Den studerande skall stadigvarande sammanbo med den bidragssökande för att berättiga till

Herbarnstillägg.

Studerande som deltar i undervis- ning som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsundervisning in- räknas ej i barnantalet. Detsamma gäller studerande som uppbär åter- betalningspliktiga studiemedel obe- roende av föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap. 12% andra stycket 3 studiestödslagen(1973z349) eller som är gifta.

Studerande som deltar i undervis- ning som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsundervisning in- räknas ej i barnantalet. Detsamma gäller studerande som uppbär åter- betalningspliktiga studiemedel obe- roende av föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap. 12 & tredje stycket stu- diestödslagen (1973z349) eller som är gifta.

Den som önskar uppbära fierbarnstillägg med stöd av bestämmelserna i denna paragraf skall anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.

1153

Barnbidrag utbetalas kvartalsvis genom riksförsäkringsverket. Det

1 Lagen omtryckt 1973:449 3 Senaste lydelse 1983:336 3 Senaste lydelse 1983zl93

Barnbidrag utbetalas månadsvis genom riksförsäkringsverket. Det

• Sida 8
•  Original

Prop. 1984/85z39

Nuvarande lydelse

Itt-'artalsbelopp som skall utbetalas i barnbidrag eller flerbarnstillägg av- rundas till närmast högre hela kron- tal. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om sättet och tiden för utbetalningen.

Föreslagen lydelse

månadsbelopp som skall utbetalas i barnbidrag eller flerbarnstillägg av- rundas till närmast högre hela kron- tal. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om sättet och tiden för utbetalningen.

Har barnbidrag cj utbetalats före utgången av året näst efter det. till vilket bidraget hänför sig. föreligger ej längre rätt till bidraget. såvida ej den bidragsberättigade inom nämnda tid hos allmän försäkringskassa gjort gällande rätt till bidraget.

Har barnbidraget ej lyfts före utgången av året näst efter det. under vilket bidraget förfallit till betalning. skall bidraget vara förverkat.

Bestämmelsen i 20 kap. 2 a & lagen (19621381) om allmän försäkring om förordnande till dess slutligt beslut kan fattas gäller även i ärenden enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

6. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:553) om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att ] ä lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, i den lydelse paragrafen erhållit genom lagen (1984:553) om ändring i nämnda lag. samt ikraftträdandebestämmelsen till ändringslagen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 €

För barn. som är svensk medborgare och bosatt i riket. skall av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt barnbidrag med 4 800 kronor om året i enlighet med vad nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för häri riket bosatt barn, som icke är svensk medborgare. såframt barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan minst sex månader vistas i riket.

Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara bosatt här, om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Medföljande barn till den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta i Sve- rige. Medföljande barn till en svensk missionär eller präst, som i annatfall är anställd i utlandet, skall fortfaran-

• Sida 9
•  Original

Prop. l984/85:39 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

de anses bosatta här, om utlandsvis- relsen är avsedd att vara längst tre år.

Denna lag1 träder i kraft den Denna lag1 träder i kraft den 1 januari 1985. 1 januari 1985. Det som föreskrivsi lå tredje stycket skall dock gälla endast för dem som lämnar Sverige

efter ikraftträdandet.

1 19842553.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1984/85:39 10

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-10- 11

Närvarande: statsministern Palme, ordförande. och statsråden Lundkvist. Feldt, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén, Andersson, Boström, Bodström. Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg. Hellström. Wickbom

Föredragande: statsrådet Andersson

Proposition om utformningen av det ökade stödet till barnfa- miljerna

2.2. Nuvarande regler Underhållsbidrag

Beträffande underhållsbidrag till barn gäller det som föreskrivs i 7 kap. föräldrabalken (balken omtryckt 19831485). Föräldrarna är underhållsskyl- diga tills barnet fyller 18 år. Om barnet vid denna tidpunkt gåri skolan eller återupptar skolgången före fyllda 19 år, är föräldrarna underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. dock längst intill dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning (7 kap. 1 å andra stycket föräldrabalken).

En förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet. om föräldern

— inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet. eller

— har vårdnaden om barnet gemensamt med den andre föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andre föräldern (7 kap. ?. & föräldrabalken).

Underhållsbidrag fastställs genom avtal mellan föräldrarna eller genom dom i allmän domstol.

Underhåll till barn får inte mot den underhållsskyldiges bestridande bestämmas för tid efter det barnet fyllt "18 år. innan det kan tillförlitligt bedömas om underhållsskyldighet föreligger därefter (7 kap. 145 tredje stycket föräldrabalken).

• Sida 13
•  Original

Prop. 1984/85z39 . _ 1?

Bidragsförskott

Bidragsförskott är ett samhälleligt stöd som kan utgå för barn. som inte bor tillsammans med båda sitta föräldrar.

De grundläggande bestämmelserna finns i lagen (19641143) om bidrags- förskott (omtryckt l976:277. ändrad senast 1983zl94). Närmare föreskrifter finns i förordningen (1976:8()8) om bidragsförskott ("ändrad senast 19811759).

Bidragsförskott förutsätter någon av följande situationer. — Ingen av föräldrarna har vårdnaden om barnet.

— Endast en av dem har vårdnaden.

— Föräldrarna har gemensam vårdnad men lever åtskilda och barnet bor varaktigt tillsammans med endast en av dem.

I dessa fall utgår bidragsförskott när en ft'irälder som inte bor varaktigt tillsammans med barnet inte betalar något underhållsbidrag. Bidragsförskott utgår också i form av utfyllnadsbidrag upp till nivån för bidragsförskottet när underhållsbidraget visserligen betalas men är lägre än bidragsförskottet.

Bidragsförskottet beräknas i procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Bidragsförskott som utgår i förhållande till en underhållsskyldig förälder uppgår till 41 % av basbeloppet. Skall bidragsförskott utgå i förhållande till såväl fader som moder är bidragsförskottet 31 %- av basbeloppet för varje förälder. Har barnet barnpension på grund av att vårdnadshavaren avlidit år bidragsförskottet likaså 31 % av basbeloppet. ] sistnämnda fall gäller även en samordningsregel för den s.k. garantinivån för barnpension från folkpensio- neringen. När bidragsförskott utgår samtidigt som pensionen är garantinivån 31 % av basbeloppet mot annars 41 % (8 kap. 6 & lagen om allmän försäkring). Barnpension från folkpensioneringen utgår tills barnet fyller 18 år (8 kap. 5 s' samma lag).

Bidragsförskottet år f.n. — vid 41 % av basbeloppet — 694 kr. per månad.

Bidragsförskott utgår t.o.m. den månad barnet fyller 18 år. Bidragsförskotten administreras av riksförst'ikringsverket och de allmänna försäkringskassorna. För bidragsförskott mäste ansökan göras hos försäk- ringskassan. Förskottet betalas normalt ut till vårdnadshavaren eller till en särskilt förordnad förmyndare för barnet.

I den mån utgivet bidragsft'irskott svarar mot fastställt underhållsbidrag inträder den allmänna försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidraget gentemot den underhållsskyldige. När bidragsförskott utgår skall därför den underhållsskyldige till försäkringskassan betala fastställt underhållsbidrag i den man det motsvarar förskottet. Om den underhållsskyldige inte efter förmåga fullgör betalningsskyldigheten gentemot försäkringskassan skall kassan lämna ärendet till kronofogdemyndigheten för indrivning.

Är underhållsbidraget högre än bidragsförskottet kan vårdrmdshavaren

• Sida 14
•  Original

Prop. l984/85:39 14

lämna fullmakt till försäkringskassan att kräva den underhållsskyldige även på den del av underhållsbidraget som överstiger bidragsförskottet. Slutligen bör bland de ytterligare regler om bidragsförskott som återfinns i lagtexten nämnas vårdnadshavarens skyldighet att medverka till att få ett skäligt underhållsbidrag fastställt. Bidragsförskott lämnas inte, om vård- nadshavaren utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt. Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen understiger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsförskott med högre belopp än underhållsbidraget. S.k. utfyllnadsbidrag lämnas då inte.

Andra stödformer för studerande i åldersgruppen 16—20 år

Elever i grundskolan. som uppnått sådan ålder (16 år) att de inte längre får allmänt barnbidrag, erhåller studiestöd i form av förlängt barnbidrag enligt 2 kap. studiestödslagen (1973z349. omtryckt 1981:579). Någon övre åldersg- räns finns inte. Det förlängda barnbidraget utgår utan ansökan och är i belopp per månad lika stort som barnbidraget. Förlängt barnbidrag utgår dock endast under läsåret, dvs. nio månader per år.

För studerande i åldersgruppen 16—20 år i gymnasieskolan och vissa andra utbildningar utgår studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen. Studiehjälp består av studiebidrag jämte tillägg, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning. Studiebidraget utgår med samma belopp per månad som barnbidraget. Dock utgår det bara för nio månader per år.

Studiehjälp utgår längst till och med första kalenderhalvåret det år den studerande fyller 20 år.

1 studiestödslagen föreskrivs närmare vilka studier som berättigar till förlängt barnbidrag. Där anges också att regeringen bestämmer de läroan- stalter och utbildningslinjer vid vilka studier berättigar till studiehjälp. Studiestödsförordningen (1973z418. omtryckt 1984z330) innehåller en för- teckning över dessa läroanstalter och utbildningslinjer.

De studier som berättigar till förlängt barnbidrag eller till studiehjälp berättigar även till flerbarnstillägg för barn över 16 år.

Flerbarnstillägg utgår till vårdnadshavare som uppbär allmänt barnbidrag för tre eller flera barn. 1 kretsen barn som berättigar till Herbarnstillägg ingår barn som är över 16 år och bedriver studier på grund- och gymnasieskolenivå. Det gäller t.o.m. andra kvartalet det år barnet fyller 20 år. För det fall den unge inte längre står under någons vårdnad krävs för att Herbarnstillägg skall kunna utgå att den unge bor tillsammans med föräldrarna eller den ene av dem. Den som önskar uppbära flerbarnstillägg för studerande över 16 år skall anmäla detta till försäkringskassan.

Bostadsbidragen till barnfamiljer består av en statlig del. som lämnas med ett visst belopp per barn, och en statskommunal del, som är beroende av hur stor bostadskostnaden är. F.n. gäller att statligt bostadsbidrag lämnas till

• Sida 15
•  Original

Prop. 1984/85:39 _ _ 15

dess att barnet har fyllt 17 år. Det statskommunala bostadsbidraget kan lämnas även om barnet är över 17 år under förutsättning att barnet uppbär förlängt barnbidrag eller studiehjälp. I dessa fall kan bostadsbidrag som regel lämnas längst till och med det halvår under vilket den unge fyller 20 år. Riksdagen beslutade i våras (prop. 1983/84:150 bilaga 5, BoU 32, rskr 399) att höja åldersgränsen till 20 år också för det statliga bostadsbidraget. Ändringen skall tillämpas för bidrag fr.o.m. januari 1985.

2.3. Utformningen av regler för förlängt bidragsförskott Utgångspunkter

Ensamförälderkommitténs betänkande innehåller ett flertal förslag om stödet till ensamföräldrarna. De nuvarande reglerna om bidragsförskott berörs inte endast av det förslag om en högre åldersgräns för studerande som jag nu tagit upp till behandling utan även av andra förslag i betänkandet. Remisstiden för betänkandet har nu gått ut och beredningsarbetet fortsät- ter.

Mot denna bakgrund bör det förlängda bidragsförskottet i möjligaste mån utformas i enlighet med gällande regler och principer för bidragsförskott och underhållsskyldighet medan eventuella andra ändringar i reglerna bör anstå till resultatet av det nyssnämnda beredningsarbetet föreligger. En allmän förutsättning även för det förlängda bidragsförskottet bör därför vara att en förälder enligt föräldrabalken är skyldig att betala underhållsbidrag till barnet.

För vilka barn skall förlängt bidragsförskott utgå?

Ensamförälderkommitténs förslag om bidragsförskott för studerande efter 18 års ålder tar sikte på ensamförälderbarnen, dvs. de barn som bor ihop med endast den ene av föräldrarna. Kommittén har inte behandlat frågan om fortsatt bidragsförskott efter 18 års ålder för barn som inte bor tillsammans med någon av sina föräldrar.

När det gäller frågan vilka unga som skall omfattas av det förlängda bidragsförskottet vill jag anföra följande.

Bakgrunden till reformen är att den i allmänhet svagare familjeekonomin hos ensamföräldrarna sannolikt försvårar för deras barn att fortsätta gymnasiestudier efter 18-årsåldern. Syftet bör därför vara att förstärka deras familjeekonomi. '

En utgångspunkt är som tidigare nämnts att de nya reglerna i så stor utsträckning som möjligt bör anknyta till de regler som i dag gäller för bidragsförskott.

Vissa grupper av barn står i dag utanför rätten till bidragsförskott före 18 års ålder. Det gäller bl.a. barn som står under föräldrarnas gemensamma vårdnad men som har flyttat från föräldrarna. Barnet bor i det fallet således

• Sida 16
•  Original

Prop. l984/85:39 16

inte hos någon förälder. Bidragsförskott kan inte utgå vare sig föräldrarna lever tillsammans eller åtskilda.

Ett barn som fyllt 18 år och som inte bor kvar hos någon av sina föräldrar är inte i någon annan ekonomisk situation än det nyssnämnda barn som inte fyllt 18 är men flyttat hemifrån. Slutsatsen är enligt min mening att det inte skall utgå förlängt bidragsförskott om barnet inte längre bor hemma.

I vissa fall har barnet en annan rättslig vårdnadshavare än en förälder. Bidragsförskott kan i dessa fall utgå i förhållande till båda föräldrarna med sammanlagt 62 %- av basbeloppet. Den rättsliga vårdnadshavaren kan ha även den faktiska vården genom att ha barnet hos sig.

Enligt min mening bör också i sådana fall målsättningen vara att underlätta familjens möjligheter att låta den unge som fyllt 18 år fortsätta gymnasie- studierna med hjälp av förlängt bidragsförskott. Sådant förskott bör alltså kunna utgå i de fall den unge bor kvar hos den tidigare vårdnadshavaren.

Sammantaget har jag funnit att det nu föreslagna förlängda bidragsför- skottet bör kunna utgå till de barn som bor ihop med den ene av sina föräldrar eller som bor kvar hos den som var vårdnadshavare när barnet fyllde 18 år.

I specialmotiveringcn skall jag något närmare återkomma till kravet på samboende.

Vilka studier bör berättiga till förlängt bidragsförskott?

Som redan torde ha framgått bör även det förlängda bidragsförskottet förutsätta att en förälder enligt föräldrabalken är skyldig att betala underhållsbidrag. Det är alltså den i föräldrabalken angivna skolgången som bör berättiga till förlängt bidragsförskott. Den skolgång som enligt föräldra— balken kan berättiga till underhållsbidrag efter det att barnet har fyllt 18 år är studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundut- bildning.

Dessutom bör gälla den närmare avgränsning av studievägar som gäller för flerbarnstillägg för studerande som fyllt 16 år (2 bä lagen om allmänna barnbidrag). Det är de studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt 2 kap. studiestödslagen eller studiehjälp enligt 3 kap. samma lag. I studies- tödslagen föreskrivs närmare vilka studier som berättigar till förlängt barnbidrag. Där anges också att regeringen bestämmer de läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka studier berättigar till studiehjälp. Studiestödsfö- rordningen (1973:418. omtryckt 19841330) innehåller en förteckning över dessa läroanstalter och utbildningslinjer.

Liksom i fråga om flerbarnstillägg för studerande som fyllt 16 år bör förlängt bidragsförskott inte utgå för ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor eller i deltidsundervisning eller som uppbär återbetalningspliktiga studiemedel oberoende av föräldrarnas eko- nomi.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1984/85:39 17

Med den nu föreslagna avgränsningen behöver inte råda någon tvekan i det enskilda fallet om när förlängt bidragsförskott kan utgå med hänsyn till studievägen. Vidare uppnås samstämmighet med reglerna för de andra stödformerna för studerande ungdom i denna åldersgrupp. Vid tillkomsten av föräldrabalkens regler anförde föredragande statsrådet att det med dess utformning borde vara möjligt för barnet att få underhåll för sådana studier för vilka studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen kan utgå (prop. 1978/ 79:12 5. 155).

Enligt föräldrabalken kan ett studieavbrott diskvalificera barnet från rätten till underhåll efter fyllda 18 år. För att bevara rätten till underhåll vid skolgång fram till 21 års ålder skall barnet antingen gå i skolan när det fyller 18 år eller återuppta skolgången innan det fyller 19 år. Med hänsyn till att det nuvarande bidragsförskottet förutsätter underhållsskyldighet och att även det förlängda bidragsförskottet bör göra det, bör motsvarande krav på fortgående studier enligt min mening gälla även för rätten till förlängt bidragsförskott.

När det gäller sambandet mellan det förlängda bidragsförskottet och studietiden anser jag att detsamma bör gälla som för flerbarnstillägg för studerande över 16 år. Det innebär att bidragsförskott kommer att betalas ut även under sommarlov om studierna skall fortsätta efter sommaren.

Som ensamförälderkommittén föreslagit bör den övre åldersgränsen för förlängt bidragsförskott knytas an till reglerna för studiebidraget inom studiehjälpen. Detta utgår till elever i gymnasial utbildning t.o.m. första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Eftersom bidragsförskott betalas ut månadsvis bör emellertid den övre åldersgränsen för förlängt bidragsför- skott bestämmas till utgången av juni månad det år den bidragsberättigade fyller 20 år.

Vem skall uppbära det förlängda bidragsförskottet?

Det nuvarande bidragsförskottet är ett samhällsstöd som träder i stället för uteblivet underhållsbidrag eller fyller ut ett lågt underhållsbidrag upp till nivån för bidragsförskott. När barnet vid 18 år blir myndigt är det barnet självt som har rätt att uppbära underhållsbidraget. När det gäller ett förlängt bidragsförskott till myndiga kan det därför synas naturligt att den myndige själv skall uppbära förskottet. Skäl kan emellertid anföras för ordningen att den förälder som den studerande bor tillsammans med i stället uppbär förskottet. Den sistnämnda ordningen är enligt min mening bäst förenlig med mitt betraktelsesätt att det förlängda bidragsförskottet liksom bidragsför- skottet före 18 års ålder utgör en förstärkning av den gemensamma familjeekonomin. Jag förordar därför att den förälder som barnet samman- bor med skall uppbära förskottet. I praktiken innebär det normalt att den

tidigare betalningsmottagaren av bidragsförskottet fortsätter att uppbära förlängt förskott.

2 Riksdagen 1984/85. 1 mm!. Nr 39

• Sida 18
•  Original

Prop. 1984/85z39 18

Ansökan om förlängt bidragsförskott

Förlängt bidragsförskott bör sökas genom en särskild ansökan. En ansökan är förutsättningen för att försäkringskassan skall få tillgång till alla uppgifter av betydelse. bl.a. om skolgången och boendeförhållandena.

Det är det myndiga barnet som äger rätten till underhållsbidrag. Försäkringskassan bör, såsom vid bidragsförskott före 18 års ålder. träda in i denna rätt i den mån den utger förlängt förskott som svarar mot underhållsbidraget. Med hänsyn härtill bör en ansökan om förlängt bidragsförskott göras gemensamt av barnet och den förälder som barnet sammanbor med och som, enligt vad jag nyss förordat, skall uppbära förskottet. För att kassans rätt till underhållsbidraget skall stå helt klar för barnet bör ansökningsblanketten innehålla upplysning härom.

Kravet på gemensam ansökan bör gälla även om den endast avser s.k. utfyllnadsbidrag.

Krav på medverkan för att få underhållsbidrag fastställt

För det nuvarande bidragsförskottet gäller ett krav på medverkan från barnets vårdnadshavare att få ett skäligt underhållsbidrag fastställt. Under- hållsbidrag kan fastställas genom dom eller, om tvist inte råder, genom avtal.

Enligt 2 5 a) bidragsförskottslagen lämnas inte bidragsförskott om vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt. Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen understiger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsförskott med högre belopp än underhållsbidraget (4 & fjärde stycket samma lag).

Ett motsvarande krav på medverkan från det förskottsberåttigade barnet bör enligt min mening gälla det förlängda bidragsförskottet. Saken kompli- ceras av att flertalet domar och avtal om underhållsbidrag till barn f.n. torde gälla endast för tiden till dess barnet fyller 18 år. Ensamförälderkommittén anför i denna del följande (SOU 1983:51 s. 132).

Enligt vår uppfattning är det många föräldrar som inte känner till att ungdomar över 18 år har rätt till underhållsbidrag. Det finns inte någon undersökning som visar hur många studerande ungdomar som saknar underhållsbidrag trots att de har en bidragsskyldig förälder som skulle ha förmåga att betala det. Inte heller känner man till i vad mån uteblivet stöd kan ha påverkat beslut att inte studera. — På socialförvaltningar och advokatbyråer hjälper man vårdnadshavare med studerande barn att yrka förlängning men ser också att det rimligen endast är en liten del man når av dem som skulle ha rätt till förlängt bidrag. När barnet blivit myndigt kan vårdnadshavaren inte längre uppträda som ställföreträdare utan barnet måste själv framställa yrkande mot den bidragsskyldige föräldern. Det är en uppfattning hos advokater och andra som biträder

• Sida 19
•  Original

Prop. 1984/85:39 . 19

föräldrar med avtal att barn sällan vill agera på detta sätt utan låter saken förfalla. Även risken att som förlorande part få betala motpartens rättegångskostnader kan avhålla från att genom process få ett under- hållsbidrag för studietid fastställt.

Att bidragsskyldigheten i avtal och domar oftast bestäms att gälla fram till 18-årsdagen hänger även samman med regeln i 7 kap. 14ä tredje stycket föräldrabalken. enligt vilken underhåll till barn inte mot den underhållsskyl- diges bestridande får bestämmas för tid efter det barnet fyller 18 år, innan det kan tillförlitligt bedömas om underhållsskyldighet föreligger därefter. Ensamförälderkommitten föreslår i sitt betänkande att denna regel skall upphöra att gälla. Enligt min mening föreligger inte nu förutsättningar för att ta ställning härtill utan denna fråga får behandlas i det fortsatta berednings- arbetet med kommitténs olika förslag.

Jag är även medveten om de svårigheter för det myndiga barnet som kan vara förenade med att behöva inleda en process om underhållsbidrag mot en förälder och att riskera betalningsskyldighet för rättegångskostnader som förlorande part. Till bilden bör att saken kan gälla underhållsbidrag under en mycket begränsad tid fram till skolgångens slut. Frågan om barns ansvar för rättegångskostnader är f.n. föremål för överväganden inom justitiedeparte- mentet.

Det krav på medverkan från barnet att få ett skäligt underhållsbidrag fastställt som ändå bör gälla får dock inte drivas för långt. Redan enligt gällande praxis kan bidragsförskott betalas ut även om något underhållsbi- drag inte har hunnit bli fastställt. I situationer där försäkringskassan finner uppenbart att bidraget är för lågt dras inte förskottet in utan vidare. Den bidragsberättigade ges i många fall tid att vidta erforderliga åtgärder. Motsvarande bör gälla det förlängda bidragsförskottet.

Enligt min mening bör försäkringskassan i god tid innan barnet fyller 18 år upplysa den vårdnadshavare som barnet bor tillsammans med om möjlighe- ten att få förlängt bidragsförskott och förutsättningarna härför. Det blir då möjligt för vårdnadshavaren och för barnet att dels vidta de åtgärder som behövs för att tillförsäkra barnet fortsatt underhållsbidrag vid skolgång och dels ansöka om förlängt bidragsförskott.

Övrigt

Nivån för det förlängda bidragsförskottet bör naturligen vara densamma som för bidragsförskott före 18 år. dvs. i regel 41 % av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Den lägre nivå som gäller vid bidragsförskott i förhållande till båda föräldrarna kan bli aktuell för det förlängda bidrags- förskottet när sådant bidragsförskott skall utges för barn, som bor kvar hos den som var särskilt förordnad förmyndare — vårdnadshavare när barnet fyllde 18 år. Då kan nämligen utgå förlängt bidragsförskott i förhållande till båda föräldrarna eller sådant förskott samtidigt som det särskilda bidrag till

• Sida 20
•  Original

Prop. 1984/85:39 20

vissa adoptivbarn som jag även ämnar föreslå.

Även i övrigt bör i princip gälla de regler som redan tillämpas för bidragsförskott. Det gäller bl.a. i fråga om återkrav gentemot den bidragsskyldige föräldern och krav på underhållsbidrag som överstiger bidragsförskottet.

Det nuvarande bidragsförskottet utbetalas till barnets vårdnadshavare. Vårdnaden upphör enligt 6 kap. 2 & föräldrabalken när ett barn ingår äktenskap och därmed rätten till bidragsförskott. Jag anser att inte heller det förlängda bidragsförskottet skall utgå för barn som ingått äktenskap.

Det är inte självklart att det förlängda bidragsförskottet skall utgå för barn som fyllt 18 år före ikraftträdandet av de nya reglerna. För dessa barn har bidragsförskott slutat att utgå. Inte heller kan bortses ifrån att en rätt för dem till förnyat bidragsförskott skulle medföra en ansamling av ärenden hos försäkringskassorna om förlängt bidragsförskott för begränsade tider. Härvid skulle även frågor väckas om underhållsbidrag. Underhållsskyldiga föräldrar som slutat betala bidrag när barnet fyllt 18 år skulle ånyo krävas på underhåll. Processer härom vid domstol skulle avse begränsade totala underhållsbelopp men oberoende därav föranleda kostnader för parterna och det allmänna. Jag föreslår mot denna bakgrund att de nya reglerna skall gälla endast de barn som fyller 18 år efter ikraftträdandet.

Den gällande lagen om bidragsförskott bygger på att barnet har vårdnadshavare och reglerna är utformade med hänsyn härtill. Jag har funnit det lämpligast att föreslå att reglerna om förlängt bidragsförskott tas in i en ny särskild lag. Som redan framgått bör de. nya reglerna träda i kraft den 1 januari 1985.

Kostnaden för att höja åldersgränsen i enlighet med vad jag har anfört kan beräknas till ca 50 milj. kr. för helt år vid nu gällande basbelopp. Med hänsyn till att de nya reglerna skall gälla barn som fyller 18 år efter ikraftträdandet den 1 januari 1985 kan kostnaden för budgetåret 1984/85 beräknas till ca 4 milj. kr.

5.1. Bakgrund

Enligt 1 5 lagen om allmänna barnbidrag utgår barnbidrag för barn som är bosatta i riket. Vid tolkningen av begreppet "bosatt i riket” har rättspraxis anknutit till det skatterättsliga bosättningsbegreppet. I normalfallet innebär detta att när en utlandsvistelse överstiger tre år utgår inga barnbidrag. Utbetalningen av löpande bidrag stoppas emellertid redan när det står klart att barnet har lämnat landet för längre tid än sex månader. Återvänder den bidragsberättigade inom tre år erhålls barnbidrag retroaktivt. Denna praxis. som utförligare beskrivits i socialutskottets betänkande 1983/84117 om utbetalning av barnbidrag m.m.. omfattar inte barn till anställda i statens tjänst på utländsk ort. För sådana barn betalas barnbidrag ut som om de vore bosatta inom landet.

I 1 kap. 3 & lagen om allmän försäkring föreskrivs att en försäkrad som lämnar Sverige skall anses vara bosatt här i riket om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Här gäller alltså en ettårsregel. Denna regel tillämpas även vid bedömningen av bosättningsbegreppet enligt lagen om bidragsförskott.

Även inom skattelagstiftningen finns en ettårsregel vid sidan av den treårsregel som enligt vad redan sagts kommit att styra tolkningen av bosättningsbegreppet i rätten till barnbidrag vid utlandsvistelse. Ettårsregeln (54 5 första stycket h kommunalskattelagen, 1928z370) innebär att den som är bosatt häri riket. men som under vistelse utomlands erhåller lön på grund av anställning där. är fri från skatt i Sverige för inkomst av anställningen, under förutsättning att anställningen och vistelsen i utlandet varat minst ett år eller kan antagas komma att vara minst ett år. Regeln gäller inte anställning hos svenska staten. svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt. danskt eller norskt luftfartyg. I en nyligen remissbehandlad departementspromemoria (Ds Fi 198416) föreslås att nuvarande ettårsregel skall ersättas av en delvis annorlunda utformad sexmånadersregel.

Skattskyldigheten vid utlandsvistelse kan därquv-er vara inskränkt genom bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal.

I en inom socialdepartementet upprättad departementspromemoria (Ds S 1981:14) Socialförsäkring för Vissa utlandsanställda m.m. förordades att det bosättningsbegrepp som numera gäller enligt 1kap. 35 lagen om allmän försäkring som huvudregel skulle gälla även för bl.a. det allmänna barnbidraget. Promemorian remissbehandlades. En sammanställning av remissyttrandena finns intagen i bilaga 2 till propositionen (1981/82:199) om vissa frågor inom den allmänna försäkringen, m.m. Några remissinstanser kommenterade förslaget om ändring av bosättningsbegreppet i lagen om allmänna barnbidrag.

Försäkringsöverdomstolen ansåg att sakliga skäl talar för att man övergår till att tillämpa det socialförsäkringsrättsliga bosättningsbegreppet vid

• Sida 25
•  Original

Prop. 1984/85:39 25

tillämpningen av lagstiftningen om barnbidrag. Domstolen anförde att införandet av en sådan ordning måste ske genom lagstiftning. Även försäkringskasseförbundet tillstyrkte en sådan ordning.

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) accepterade inte promemorians beskrivning att det allmänna barnbidraget numera får anses hänförligt till socialförsäkringsförmånema. Eftersom barnbidrag utgår ur skattemedel. bör enligt SAF rätten till bidrag vara kopplad till det skatterättsliga bosättningsbegreppet. Samtidigt anförde SAF som sin åsikt att barnbidrag inte alls skall utgå till utsända på långtidsuppdrag (över ett år), eftersom utsända oftast är befriade från skatt i Sverige enligt den s.k. ettårsregeln i 545 h kommunalskattelagen. I SAFzs synpunkter instämde Sveriges indu- striförbund, SHIO-Familjeföretagen, Företagareförbundet och Svenska bankföreningen.

Utlandssvenskars förening ansåg att barnbidrag vid utlandsvistelse bör utgå under en treårsperiod.

Departementspromemorian föranledde bl.a. en precisering av bosätt- ningsbegreppet enligt 1 kap. 3 & lagen om allmän försäkring (prop. 1981/82: 199, SfU 16, rskr 435, SFS 1982:529). Någon ändring av bosättnings- begreppet i lagen om allmänna barnbidrag togs emellertid inte upp till övervägande i det lagstiftningsärendet.

Socialutskottet behandlade under vårriksdagen motioner som rörde reglerna för utbetalning av barnbidrag vid längreltids vistelse utomlands, varvid utskottet anförde bl.a. att dessa regler i vissa fall kan leda till otillfredsställande resultat och förordade en översyn av reglerna (SOU 1983/ 84:17).

Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört i denna fråga (rskr 211).

Till kompletteringspropositionen anförde jag att bosättningsbegreppet i lagen om allmänna barnbidrag fr.o.m. den 1 januari 1985 genom lagändring borde ges den innebörd som gäller enligt lagen om allmän försäkring. Propositionen innehöll dock inte något lagförslag utan avsikten var att regeringen efter ytterligare beredningsarbete skulle återkomma till riksda- gen i frågan under hösten. Vid riksdagsbehandlingen av propositionen väcktes i denna del motioner, vari bl.a. togs upp frågan om rätten till barnbidrag för missionärer, biståndsarbetare m.fl. Den meningen framför- des att den aviserade ändringen skulle drabba personer som arbetar med frivilliga bistånds- och missionsinsatser i u-länderna och att den för många familjer skulle omöjliggöra fortsatt sådant ideellt arbete. Enligt riksdagen borde regeringen vid sina fortsatta överväganden pröva och ta hänsyn till vad som framförts i motionerna (SOU 1983/84z35, rskr 396).

5.2. Överväganden

Enligt min mening är det eftersträvansvärt att nå fram till ett så enhetligt bosättningsbegrepp som möjligt inom det sociala förmånssystemet. Ett

• Sida 26
•  Original

Prop. 1984/85:39 26

enhetligt begrepp underlättar tillämpningen och administrationen, liksom även den enskildes möjlighet att finna sig tillrätta i systemet. Oavsett om de allmänna barnbidragen från andra synpunkter är att hänföra till socialför- säkringen bör det därför övervägas att låta bosättningsbegreppet enligt 1 kap. 3 5 lagen om allmän försäkring bli gällande även för lagstiftningen om barnbidragen.

Den nuvarande tillämpningen av det skatterättsliga bosättningsbegreppet i fråga om rätten till barnbidrag vid utlandsvistelse har i grunden en historisk förklaring. De allmänna barnbidragen infördes i stället för en avdragsrätt vid beskattningen och är skattefinansierade. Tillämpningen kan sägas bygga på synsättet att den som funnits skattskyldig på grund av bosättning här i riket inte skall behöva gå miste om allmänt barnbidrag vid vistelse utomlands.

Anknytningen mellan skattskyldighet och rätt till barnbidrag är emellertid ofullständig. Den nuvarande ettårsregeln medför skattefrihet för lön om vistelsen utomlands varar minst ett år. Regeln gäller emellertid även om den skattskyldiges familj stannar kvar i Sverige. Vidare är att märka att den primära beskattningsrätten enligt dubbelbeskattningsavtal oftast övergår till vistelselandet redan vid kortare vistelse än ett år. Till bilden hör också att bosättningsfrågan i skatteärenden resp. barnbidragsärenden avgörs genom skilda beslut utan inbördes hänsyn och bl.a. därför kan leda till motstridiga resultat.

Socialutskottet (SoU 1983/84zl7) har pekat på att den nuvarande ordning- en i fråga om barnbidrag vid utlandsvistelse kan leda till otillfredsställande resultat i vissa fall. Enligt utskottet framstår det som orättvist mot andra barnfamiljer och dessutom som en misshushållning med allmänna medel om sociala förmåner visar sig utgå dubbelt och kanske med ansenliga belopp från såväl Sverige som annat land. Anknytningen till det skatterättsliga bosätt- ningsbegreppet skapar enligt utskottet tillämpningssvårigheter som knappast kan lösas helt annat än genom lagändring.

Jag instämmer i det som utskottet anfört. Förslaget i den remissbehand- lade departementspromemorian att i lagen om allmänna barnbidrag införa bosättningsbegreppet enligt 1 kap. 3 & lagen om allmän försäkring, dvs. en ettårsregel, bör nu genomföras. Den nya begränsningen i rätten till barnbidrag vid utlandsvistelse bör träda i kraft den 1 januari 1985 men gälla endast dem som lämnar riket efter ikraftträdandet.

Riksdagen har — som jag redan angivit — uttalat att regeringen i denna fråga bör pröva och ta hänsyn till det som framförts i motioner om missionärernas och biståndsarbetarnas förhållanden. För egen del anser jag att det finns skäl som talar för att låta även dessa grupper av icke statligt anställda omfattas av den nya ordningen för barnbidrag vid utlandsvistelse. Avsikten är att nå fram till ett enhetligt bosättningsbegrepp i det sociala förmånssystemet. Vidare är barnbidragen en generell förmån vars närmare avgränsning inte bör påverkas av att en verksamhet kan anses angelägen. Bidrag till biståndsarbete utgår i annan ordning.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1984/85 :39 27

Å andra sidan har jag förståelse för att den förändring som den nya ordningen medför kan drabba just dessa ideellt arbetande grupper eller deras organisationer hårt. Därtill kommer att arbetet ofta torde utföras i länder där de inte kommer i åtnjutande av någon motsvarande social förmån. .Att missionärerna och även präster anses ha en bibehållen anknytning till Sverige under arbetet utomlands följer av 28 & folkbokföringsförordningcn (19672198), där det framgår en rätt för dem att kvarstå som kyrkobokförda i Sverige. För deras del föreslår jag därför att en treårsregel alltjämt skall gälla.

Ifråga om icke statligt anställda biståndsarbetare och deras organisationer är situationen något annorlunda. Regeln i 28 & folkbokföringsförordningen omfattar inte dessa. Enligt vad jag erfarit betalar SIDA ett s.k. volontärbi- drag för biståndsarbetare anställda av ideella organisationer. För att ingen enskild skall behöva drabbas ekonomiskt till följd av det nya bosättningsbe- greppet bör det schablonbidrag som utgår beräknas med hänsyn till minskade barnbidragsförmåner. Jag har erfarit att så kommer att ske. För denna grupp är jag inte beredd att föreslå något undantag från det nya bosättningsbe- greppet.

Det förslag jag nu lagt fram föranleder ändring i 1 5 lagen om allmänna barnbidrag. Denna paragraf har till följd av beslutet om barnbidragshöjning- en den 1 januari 1985 ändrats genom lag (1984:553) om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag. Den nu föreslagna ändringen bör därför göras genom ändring av lagen 1984:553.

Det finns f.n. ca 6 000 barn för vilka försäkringskassan innehåller barnbidrag med hänsyn till att de vistas i utlandet mer än sex månader. Av dessa barn uppskattas ca 800 vara barn till missionärer. På grundval härav och med beaktande av missionärens vistelsetid utomlands beräknar jag att medelsbehovet vid den nu föreslagna ordningen minskar med ca 25 milj. kr. . för helt år när ändringen fått fullt genomslag.

7. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom socialdepartementet upprättats förslag till

1. lag om förlängt bidragsförskott för studerande,

2. lag om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

5. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

6. lag om ändring i lagen (1984:553) om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.

8. Specialmotivering 8.1 Förslaget till lag om förlängt bidragsförskott för studerande

15

Paragrafen anger lagens tillämpningsområde och motsvarar 15 första stycket lagen (1964: 143) om bidragsförskott. Med en förälder som barnet bor varaktigt tillsammans med likställs enligt 3 5 första stycket den som — utan att vara barnets förälder — hade vårdnaden om barnet när det fyllde 18 år, om barnet bor varaktigt hos denne tidigare vårdnadshavare.

I fråga om andra stycket hänvisas till avsnitt 6.

25

Förutsättningarna för förlängt bidragsförskott motsvarar i stort dem som gäller för barnets rätt till underhållsbidrag enligt föräldrabalken när det fyllt 18 år. I princip måste ett underhållsbidrag ha fastställts genom dom eller avtal för att förlängt bidragsförskott skall lämnas. I likhet med vad som gäller för bidragsförskott före 18 års ålder har dock principen undantag. Det kan

• Sida 29
•  Original

Prop. 1984/85:39 29

hända att den som är bidragsskyldig enligt föräldrabalken saknar förmåga att utge underhållsbidrag. Att sådant bidrag då inte har fastställts inverkar inte på möjligheterna att få bidragsförskott. Även förlängt bidragsförskott utges i detta fall i förhållande till den förälder som i princip är bidragsskyldig enligt föräldrabalken. Detsamma gäller när barnet eller den tidigare vårdnadsha- varen gjort vad som skäligen kan begäras för att få underhållsbidrag fastställt i dom eller avtal. I fråga om kravet på medverkan från barnet och vårdnadshavaren att få underhållsbidrag fastställt hänvisas till det som anförts härom i den allmänna motiveringen avsnitt 2.3 samt till specialmoti- veringen till 4 &.

Också i fråga om vilka studier som berättigar till förlängt bidragsförskott hänvisas till avsnitt 2.3 i den allmänna motiveringen. Där framgår även att en förutsättning för underhållsbidrag efter 18 års ålder och därmed även för förlängt bidragsförskott är att barnet går i skolan när det fyller 18 år eller återupptar skolgången innan det fyller 19 år.

Den övre åldersgränsen för förlängt bidragsförskott har knutits an till reglerna för studiebidraget inom studiehjälpen och angivits så att det kan utgå till utgången av juni månad det år barnet fyller 20 är. Förlängt bidragsförskott utbetalas dessförinnan under sommarlov och andra lov om studierna skall fortsätta efter lovet.

35

I första stycket anges för vilka barn förlängt bidragsförskott kan utgå. Huvudkategorien utgörs av de barn som bor ihop med endast den ene föräldern. Förskottet utges då i förhållande till den andre föräldern.

För barn som när det fyllde 18 år hade en eller ett par särskilt förordnade förmyndare och som bor kvar hos denne eller dessa kan också lämnas förlängt bidragsförskott. Det kan utgå i förhållande till en eller båda föräldrarna, dvs. med 41 resp. 62 % av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring (jfr 5 å).

Bedömningen av bosättningsfrågan bör göras på samma sätt som vid handläggningen av ärenden enligt lagen om bidragsförskott. Försäkringskas- san bör alltså kunna utgå från att barnet är varaktigt bosatt där det är kyrkobokfört. Ibland kan dock omständigheterna kring barnets bosättning behöva utredas närmare. Att ett barn för sin skolgång bor inackorderat på skolorten bör dock inte diskvalificera från rätten till förlängt bidragsförskott. Om barnet alltjämt är kyrkobokfört hos den tidigare vårdnadshavaren bör det således kunna anses som bosatt hos denne.

Kravet på samboende med en förälder eller någon som var särskilt utsedd att utöva vårdnaden när barnet fyllde 18 år innebär att förlängt bidragsför- skott inte kan betalas ut till en kommun som ersättning för vårdkostna- der.

4 Riksdagen ]984/85. ] saml. Nr 39

• Sida 30
•  Original

Prop. 1984/85:39 30

45

Paragrafen motsvarar huvudsakligen 2 5 lagen om bidragsförskott. Enligt förevarande paragraf 3 kan förlängt bidragsförskott inte utgå om faderskapet till barnet inte är fastställt och bidragsförskott inte har utgått för den månad då barnet fyllde 18 år. Enligt punkten b åläggs det myndiga barnet skyldigheten att medverka till att underhållsbidrag blir fastställt. Eftersom barnet blivit myndigt har den tidigare vårdnadshavaren inte kvar sin möjlighet att självständigt som vårdnadshavare se till att barnet tillförsäkras underhållsbidrag. Det nu sagda hindrar inte att vårdnadshavaren innan barnet fyller 18 år bör söka få underhållsbidrag för tiden därefter fastställt för det fall barnet fortsätter sin skolgång. Har vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underlåtit detta kan förlängt bidragsförskott inte utan vidare utgå. I den situationen finns det ingen anledning att betala ut förlängt bidragsförskott förrän underhållsbidragsfrågan blivit utredd. Här hänvisas vidare. till det som anförtsi den allmänna motiveringen avsnitt 2.3 om kravet på medverkan för att få underhållsbidrag fastställt och till specialmotivering- en till 2 5.

45 e saknar uttrycklig motsvarighet i lagen om bidragsförskott. Bidrags- förskott före 18 års ålder kan emellertid inte heller lämnas för barn som ingått äktenskap. Detta beror på att vårdnaden upphör enligt 6 kap. 25 föräldrabalken . när ett barn ingår äktenskap.

55

Av paragrafen framgår att storleken av det förlängda bidragsförskottet bestäms på samma sätt som bidragsförskott före 18 års ålder.

65

En förutsättning för förlängt bidragsförskott är att det görs en ansökan hos försäkringskassan. En ansökan är nödvändig för att kassan skall få tillgång till alla uppgifter av betydelse, bl.a. om skolgången och boendeförhållan- dena.

Enligt 8 5 är det inte barnet utan den förälder eller tidigare vårdnadshavare som barnet bor ihop med som äger rätten att uppbära det förlängda bidragsförskottet, dvs. i allmänhet den person som innan barnet fyllde 18 år erhöll bidragsförskott. Det är emellertid barnet som äger rätten till underhållsbidrag. Av 12 å som hänvisar till bl.a. 15 & lagen om bidragsför- skott framgår att försäkringskassan inträder i rätten till underhållsbidrag som svarar mot utgivet förlängt bidragsförskott. I förevarande paragraf har därför föreskrivits att ansökan görs gemensamt av barnet och föräldern. Båda måste alltså vara ense om att förlängt bidragsförskott skall utgå. Är de oense utgår inte förskott.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1984/85:39 31

Ansökan bör normalt göras redan innan barnet uppnått myndighetsål- dern. Även då skall den undertecknas av både vårdnadshavaren och barnet. Emot den ordningen kan visserligen invändas att barnet innan detär myndigt inte självt kan förfoga över sin rätt till underhållsbidrag. Emellertid kan barnet när det blivit myndigt när som helst anmäla för kassan att det önskar att förlängt bidragsförskott inte längre skall utgå, vilket får till konsekvens att förskottet skall dras in och barnet självt återfår sin fulla rätt till löpande underhållsbidrag enligt föräldrabalken. — Givetvis kan en ansökan om förlängt bidragsförskott göras även sedan barnet fyllt 18 år.

I sådana fall där fastställt underhållsbidrag understigande nivån för bidragsförskottet betalas direkt till barnet av den underhållsskyldige, kan förlängt bidragsförskott beviljas i form av s.k. utfyllnadsbidrag upp till nivån för bidragsförskottet. Det myndiga barnets rätt att uppbära underhållsbidra- get påverkas då inte av att förlängt bidragsförskott utges till den samman- boende föräldern eller den tidigare vårdnadshavaren. Emellertid skall kravet på en gemensam ansökan gälla även i dessa situationer. Också i sådana fall skall förskottet dras in om barnet anmäler för kassan att det önskar att förlängt bidragsförskott inte längre skall utgå.

Försäkringskassan bör lämna vårdnadshavare som uppbär bidragsförskott upplysningar om möjligheten att erhålla förlängt bidragsförskott. Upplys- ningarna bör lämnas skriftligen i så god tid att vårdnadshavaren och barnet får möjlighet dels att vidta de åtgärder som behövs för att tillförsäkra barnet fortsatt underhållsbidrag vid skolgång och dels ansöka om förlängt bidrags- förskott. För att kassans rätt till underhållsbidrag, som svarar mot utgivet förlängt bidragsförskott. skall stå helt klar för barnet bör ansökningsblan- ketten innehålla upplysning härom.

En gemensam ansökan krävs också för en höjning av förskottet och när studierna återupptas efter ett studieavbrott. I sistnämnda fall börjar förskottet att utgå tidigast fr.o.m. den månad då studierna återupptas.

75

Paragrafen motsvaras av föreskrifter i 75 lagen om bidragsförskott.

85

Förskottet utbetalas till den förälder resp. tidigare vårdnadshavare som barnet bor varaktigt tillsammans med. Sammanbor barnet varaktigt med ett par, som gemensamt var förordnat till vårdnadshavare, när barnet fyllde 18 år, tillämpas det som gäller enligt lagen om bidragsförskott i motsvarande situation. Förskottet skall alltså betalas ut till kvinnan, eller om det begärs av båda, till mannen.

• Sida 32
•  Original

Prop. 1984/85z39 32

955

Paragrafen motsvarar 11 & första och tredje styckena lagen om bidrags- förskott. Ett beslut om att lämna förlängt bidragsförskott kan utformas så att det gäller tills vidare. Det torde vara det vanliga för bidragsförskott före 18 års ålder. Om förutsättningarna för förskottet inte längre föreligger skall kassan fatta beslut om att dra in det.

Flertalet barn upphör med de förskottsberättigade studierna före det år de fyller tjugo. Det torde därför vara praktiskt att besluta om förlängt bidragsförskott för viss angiven tid, som överensstämmer med den planerade skolgången. Då behövs inte något särskilt beslut om att förskottet skall upphöra vid den angivna tidens utgång. Många barn slutar då skolan enligt planerna. För dem som fortsätter skolgången får göras ny ansökan. Givetvis krävs ett särskilt beslut om förskottet skall dras in före den sluttid som angivits i beslutet att lämna förskott.

Oavsett det ursprungliga beslutets utformning behövs inte något särskilt beslut om förskottet skall upphöra därför att barnet avlidit. Inte heller krävs särskilt beslut om att förskottet skall upphöra vid juni månads utgång det år barnet uppnår tjugo års ålder.

115

Paragrafen motsvarar 17 å andra stycket lagen om bidragsförskott och har anpassats till att barnet efter fyllda 18 år saknar legal ställföreträdare. Förlängt bidragsförskott utbetalas enligt 8 5 till den förälder eller tidigare vårdnadshavare som barnet sammanbor med. Samtidigt är det barnet som äger rätten att uppbära den del av underhållsbidraget som kan överskjuta förskottets belopp. Av kostnadshänsyn torde det vara en lämplig ordning att även de överskjutande belopp som kassan utkrävt utbetalas till den som uppbär det förlängda bidragsförskottet. En förutsättning härför är naturligt- vis att en sådan ordning omfattas av en fullmakt för kassan. Om detta inte kan accepteras står det barnet fritt att i stället självt kräva och uppbära överskjutande underhållsbidrag.

10 och 1255

Paragraferna motsvaras av föreskrifter i lagen om bidragsförskott. Hänvisningen i 12 & till 22 5 lagen om bidragsförskott avser bl.a. talan mot försäkringskassans beslut. Med hänsyn till den nya lagens innebörd bör även det myndiga barnet äga rätt att föra talan mot beslut som gäller utgivande av förlängt bidragsförskott. Någon särskild föreskrift härom har inte bedömts nödvändig.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1984/85:39 33

Ikraftträdandebestämmelsen

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1januari 1985. Av skäl som framgår av avsnitt 2.3 skall den inte tillämpas på barn som fyllt 18 år dessförinnan.

8.2 Förslaget till lag om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn

Det särskilda bidraget är avsett att motsvara det bidragsförskott eller förlängda bidragsförskott som barnet skulle haft rätt till om det hade haft två föräldrar men bott tillsammans med endast en av dem. Reglerna för det särskilda bidragsförskottet är i möjligaste mån utformade med hänsyn härtill. Det innebär bl.a. att bidraget betalas ut även om adoptivföräldern har skiljts från vårdnaden eller avlidit.

15

Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. I den särskilda situationen att barnet inte är svensk medborgare och fråga är om att utge bidraget till en särskilt förordnad vårdnadshavare eller tidigare sådan vårdnadshavare bör det som sägs i 1 5 första stycket sista meningen om adoptivföräldern tillämpas på denna vårdnadshavare.

I fråga om andra stycket hänvisas till avsnitt 6.

25

Genom paragrafen likställs utländska barn, som tagits emot i Sverige för att adopteras av en ensamstående, med barn som har adopterats av en ensamstående. Bidrag kan alltså utgå för tiden före adoptionens fullbordan, vilket kan ta avsevärd tid. Bestämmelsen knyter an till föreskriften i 25 & socialtjänstlagen(1980:620), som reglerar fosterhemsplacering. Den blivan- de adoptivföräldern måste ha socialnämndens medgivande enligt nämnda lagrum att ensam ta emot barnet för vård och fostran. Se även avsnitt 3. Om adoptionen inte fullföljs upphör rätten till bidraget.

35

Första stycket avser bidrag för tid innan barnet uppnått 18 års ålder. Det förutsätter en ansökan av den som skall uppbära bidraget, i regel adoptivföräldern. Hänvisningen i 7 5 till 6 och 9 55 lagen om bidragsförskott kan dock göra annan behörig att söka och uppbära bidraget. Det gäller bl.a. en särskilt förordnad förmyndare.

Enligt andra stycket kan bidraget utgå även när barnet fyllt 18 år. En förutsättning är att barnet då går i skolan. Om inte, kan bidrag åter börja utgå

• Sida 34
•  Original

Prop. 1984/85:39 34

om skolgången återupptas innan barnet fyller 19 år. Regeln motsvarar den i 7 kap. 1 5 föräldrabalken om rätt till underhåll efter det barnet fyllt 18 år. Till skolgång räknas samma studier som ger rätt till förlängt bidragsförskott.

I tredje stycket anges som en ytterligare förutsättning för bidrag efter 18 års ålder att barnet sammanbor med adoptivföräldern eller någon som var vårdnadshavare när barnet uppnådde myndighetsåldern. Ett motsvarande samboendekrav gäller för förlängt bidragsförskott. Bidraget söks och uppbärs av den som sålunda sammanbor med barnet. Om två var gemensamt förordnade till förmyndare när barnet fyllde 18 år och sammanbor med barnet tillämpas 9 5 första stycket andra meningen lagen om bidragsförskott, vilket innebär att bidraget betalas ut till den kvinnliga tidigare förmyndaren eller. om båda begär det, till den manlige. Det följer av hänvisning i 7 5. Det angivna kravet på samboende innebär att bidrag efter 18 års ålder inte kan betalas ut till en kommun som ersättning för vårdkostnader.

45

Det särskilda bidraget lämnas inte om barnet har ingått äktenskap. Detta gäller även för bidragsförskott och förlängt bidragsförskott.

55

I första stycket anges huvudregeln för storleken av det särskilda bidraget. Stycket motsvarar 4 5 första stycket lagen om bidragsförskott.

Den situationen kan inträffa att det särskilda bidraget för adoptivbarn lämnas till en särskilt förordnad eller tidigare förordnad förmyndare när samtidigt skall utges bidragsförskott resp. förlängt bidragsförskott i förhål- lande till adoptivföräldern. Det kan också förekomma att det särskilda bidraget skall utges samtidigt som barnpension, när adoptivföräldern har avlidit. Av andra stycket framgår när bidraget till följd av samordning med sådana förmåner skall utges med lägre belopp, 31 % av basbeloppet. Även den samtidigt utgående förmånen utgår då med lägre belopp. (Se förslagen till ändringar i lagen om allmän försäkring och lagen om bidragsförskott samt 5 5 i den föreslagna lagen om förlängt bidragsförskott till studerande).

65

Här kan hänvisas till specialmotiveringcn till 95 lagen om förlängt bidragsförskott för studerande.

75

Avsikten har varit att de närmare reglerna om det särskilda bidraget till adoptivbarn i görligaste mån skal] överensstämma med reglerna om

• Sida 35
•  Original

Prop. 1984/85:39 35

bidragsförskott och förlängt bidragsförskott. I förevarande paragraf hänvisas till flera lagrum i lagen om bidragsförskott. Delar av dessa lagrum som rör bidragsförskottens anknytning till underhållsbidrag skall givetvis inte tilläm- pas. Det bör vidare påpekas att en förutsättning för det särskilda bidraget när barnet fyllt 18 är är samboende enligt 3 & tredje stycket. Det som sägs i lagen om bidragsförskott om att förskott kan utges till annan än vårdnadshavare och förmyndare skall alltså inte tillämpas när det gäller bidrag efter 18 års ålder. Detta överensstämmer med reglerna om det förlängda bidragsförskot- tet.

IkraftträdandebestämmeLs'en

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1985. med den begränsningen att det som föreskrivits om bidrag för den som fyllt 18 år inte gäller för barn som uppnått denna ålder före ikraftträdandet. Begränsningen ansluter till motsvarande ikraftträdanderegel i fråga om förlängt bidragsförskott.

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (l962:381) om allmän försäkring

Ändringen avser samordningen av barnpension med särskilt bidrag till vissa adoptivbarn (se avsnitt 3 ).

8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott I 5

Här hänvisas till avsnitt 6.

45

Ändringen avser samordningen av nivåerna för de olika förmånerna (se avsnitt 3 ).

8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbi- drag

2b5

Ändringen är en följd av att 3 kap. 12 & studiestödslagen(1973349) har ändrats (prop 1983/84:40. SfU 11, rskr 86, SFS 1983:1033).

115

Barnbidraget skall i fortsättningen utbetalas månadsvis. Regeln innebär inte att alla utbetalningar nödvändigtvis måste göras månadsvis. Exempelvis

• Sida 36
•  Original

Prop. 1984/85:39 36

kan retroaktiva utbetalningar eller utbetalningar efter det att ett barn avlidit omfatta mer än ett månadsbelopp.

8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:553) om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Den nu föreslagna ändringen i l 5 lagen om allmänna barnbidrag innebär inte något nytt för den kategori av barn som anges i den andra meningen av det nya tredje stycket. Det är den kategori som redan med tillämpning av det hittillsvarande bosättningsbegreppet har rätt till barnbidrag under utsänd- ningstiden. Denna rätt införs nu uttryckligen i lagen.

För andra barn införs en ettårsregel vid utlandsvistelse. Det är samma regel som återfinns i 1 kap. 35 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avsikten är att den nya regeln skall tillämpas på samma sätt som den nyssnämnda. vilken infördes i enlighet med prop. 1981/82:199. Den nya begränsningen i rätten till barnbidrag vid utlandsvistelse föreslås träda i kraft den 1 januari 1985. Den skall enligt ikraftträdandebestämmelsen endast gälla dem som lämnar riket efter ikraftträdandet. Detta innebär att hittillsvarande regler och praxis fortfarande skall gälla för dem som före ikraftträdandet har lämnat Sverige för att vistas utomlands. I dessa övergångsfall kan alltså fortfarande bosättningen i Sverige anses bestå även om vistelsen överstiger ett år (jfr prop. 1981/82:199 s. 18).

Från ettårsregeln har enligt sista meningen i det nya tredje stycket undantagits medföljande barn till svenska missionärer och präster, som inte är att hänföra till kategorien utsända i statens tjänst enligt andra meningen i stycket. För dessa missionärer och präster har enligt hittillsvarande ordning gällt samma praxis i fråga om rätt till barnbidrag vid utlandsvistelse som för andra barn, dvs. en tillämpning av det skatterättsliga bosättningsbegreppet. Denna praxis har normalt inneburit en i princip bibehållen rätt till barnbidrag vid utlandsvistelser som inte överstigit tre år. Genom den nya treårsregeln för barn till missionärer och präster blir rätten för dem till barnbidrag normalt oförändrad. När det gäller att närmare avgöra huruvida rätt till barnbidrag skall anses föreligga enligt treårsregeln med hänsyn till arbete utomlands, bör bedömningen knytas till rätten enligt 28 & folkbokföringsförordningen (1967:198) om rätt för svensk missionär och präst att kvarstå kyrkobokförd i Sverige. Riksförsäkn'ngsverket har möjlighet att med stöd av 6 & kungörelsen (1973:452) om tillämpning av lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag meddela de närmare föreskrifter som kan behövas om utredning m.m. i dessa fall. Enligt 35 samma kungörelse föreligger en anmälningsskyldighet vid utlandsvistelse. Det får vidare förutsättas att samfunden är missionärema och prästerna behjälpliga med de uppgifter som försäkringskassan kan behöva. Om det av kassans utredning framgår att utlandsvistelsen är avsedd att vara längst tre år skall barnbidraget fortsätta att utgå kontinuerligt under utlandsvistelsen.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1984/85:39 37

Av det sagda framgår att det vid tillämpningen av de nya reglerna aldrig bör bli fråga om att stoppa utbetalningarna vid utlandsvistelse för att vid återkomsten till Sverige betala bidragen retroaktivt. Efter årsskiftet höjs barnbidragen väsentligt. Inte minst av den anledningen är det viktigt att försäkringskassorna utreder och vid behov kontrollerar uppgifter om hur långa utlandsvistelser avses bli.

9. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen förslår riksdagen

dels att antaga förslagen till

lag om förlängt bidragsförskott för studerande, lag om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn, lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott, lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, lag om ändring i lagen (1984:553) om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

dels att utöver vad som har föreslagits i prop. 1983/84:100, bil. 7 under femte huvudtiteln 7. till Bidragsförskott på tilläggsbudget] för statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ytterligare förslagsanslag av 4 000 000 kr, 8. till Särskilt bidrag till vissa adoptivbarn på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.

10. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredragan- den har lagt fram.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1984/85z39 38

Bilaga ]

Sammanställning av remissyttranden över ensamförälderkommitténs betän- kande (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn, såvitt avser kommitténs förslag om en förhöjd åldersgräns för bidragsförskott åt studerande och ett stöd motsvarande bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar

I . Remissinstanser

Efter remiss har yttranden över ensamförälderkommitténs betänkande avgetts av Göta hovrätt, kammarrätten i Sundsvall, Stockholms tingsrätt, domstolsverket, försäkringsöverdomstolcn, försäkringsrätten för Norra Sverige. riksförsäkringsverket (RFV), socialstyrelsen, statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA), riksrevisionsverket (RRV), riksskat- teverket (RSV), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), centrala studiestöds- nämnden (CSN), Göteborgs, Linköpings, Kristianstads, Borlänge, Nacka och Stockholms kommuner, familjelagssakkunniga, rättshjälpskommittén, utredningen om barnens rätt, skatteförenklingskommittén. Försäkringskas- seförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO) som bifogat yttrande från Svenska Metallindustriarbetarcförbundet, Tjänstemännens centralorganisa- tion (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Sveriges advokatsamfund, Sveriges domareförbund, Föreningen Jurister vid de Allmänna Advokatby- råerna, Fredrika-Bremer-Förbundet, Husmodersförbundet Hem och Sam- hälle, Ensamstående adoptivföräldrars förening, Föreningen Barnens Rätt i Samhället, Ensamma föräldrars förening samt Familj och Rätt.

Yttrande över betänkandet har dessutom avgetts av konsumentverket, Centerns kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, För- bundet Adoptionscentrum, Folkpartiets kvinnoförbund sarnt Anita Strand- berg, Göteborg.

Försäkringskasseförbundet har förutom eget yttrande överlämnat yttran- den från samtliga allmänna försäkringskassor utom Gotlands läns allmänna försäkringskassa.

I denna sammanställning ingår endast remissinstansernas synpunkter på förslagen om fortsatt bidrag till studerande ungdomar, när den nuvarande rätten till bidragsförskott upphör vid 18 års ålder och förslag om stöd motsvarande bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar.

Övriga förslag i betänkandet bereds f.n. inom regeringskansliet.