RÅ 2009 not 33

Not 33. Ansökan av C.A. med flera om rättsprövning av ett beslut rörande detaljplan. -Kommunfullmäktige i Kalmar kommun (2007-10-29)antog detaljplan för Trekantens stationsområde, Harby 3:56 m.fl. fastigheter, Trekanten,Kalmar kommun. Detaljplanen innebar i huvudsak att nuvarande järnvägskorsning för biltrafik i östra delen av Trekanten skulle stängas och att möjlighet skapades att bygga en planskild gång- och cykelväg under järnvägen. - Antagandebeslutet överklagades av C.A. dels för egen del och enligt fullmakt för Å. och H.B. dels för ett antal övriga fastighetsägare vilka tidigare överklagat detaljplanen för Kristvallavägen, väg 573, och som hon angav sig företräda. - I klagoskrivningen anfördes sammanfattningsvis följande. Ett antal fastighetsägare har överklagat detaljplanen för Kristvallavägen, väg 573:s sträckning genom Trekanten till regeringen. - Detaljplanen för Trekantens stationsområde, Harby 3:5.6 m.fl. fastigheter förutsätter en stängning. av befintlig väg- och järnvägsövergång och ett genomförande av en ny sträckning av Kristvallavägen, väg 573, och är därför att betrakta som en del av den plan som redan har överklagats till regeringen. - Att låta detaljplanen för Trekantens stationsområde vinna laga kraft vore därför att föregripa regeringens bedömning i vägfrågan. - Fastighetsägarna på Skäryd 1:11, Östra Brogårdsgatan, Pappenhagens väg, Syster Mimmis Gata, Lilla Brogården och Nya Vägen överklagade därför detaljplanen för Trekantens stationsområde Harby 3:56 m. fl. fastigheter som är en del av den tidigare överklagade detaljplanen för Kristvallavägen, väg 573. - Länsstyrelsen i Kalmar län (2008-01-18) avslog överklagandet från Å. och H.B. och fastställde kommunfullmäktiges beslut. - Länsstyrelsen avvisade överklagandet från C.A. och dem som hon i övrigt angav sig företräda. - Som motivering för sitt beslut anförde länsstyrelsen följande. Beslut att anta detaljplan kan enligt 13 kap. 2 § plan och bygglagen (1987:10), PBL, överklagas, till länsstyrelsen genom förvaltningsbesvär. Allmänna regler om besvärsrätt, dvs. rätt att överklaga beslut av förvaltningsmyndighet finns i 22 § förvaltningslagen (1986:223). Där föreskrivs att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. Av 3 § förvaltningslagen framgår emellertid att, om en annan lag eller förordning innehåller någon bestämmelse som avviker. från förvaltningslagen så gäller den bestämmelsen. - Av 13 kap. 5 § PBL framgår att beslut att anta detaljplan får överklagas endast av den som senast under utställningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Överklaganderegeln i 13 kap. 5 § PBL skall ses i samband med 5 kap. 30 § PBL vari föreskrivs att beslut om antagande av detaljplan skall med besvärshänvisning sändas till sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende om de senast under utställningen har lämnat synpunkter som inte blivit tillgodosedda. I 5 kap. 20 § PBL nämns samma personkrets, dock med tillägget "som berörs av förslaget". Av vad som nu redovisats och PBL:s förarbeten framgår att rätt att överklaga fullmäktiges beslut normalt endast tillkommer sådana som angivits i 5 kap. 30 § PBL, och som berörs av förslaget. - C.A. finns inte upptagen i fastighetsförteckningen som i ärendet berörd sakägare. Hon är delägare i fastigheten Ljungby-Brogården 1:4, vilken är belägen på stort avstånd från planområdet. C.A. var bland dem som överklagade den av henne i klagoskrivelsen åberopade detaljplanen för Kristvallavägen, väg 573, som nu är under prövning hos regeringen. C.A. var inte upptagen som sakägare i det ärendet och bedömdes av länsstyrelsen inte heller vara direkt berörd. Hennes överklagande av den planen avvisades därför av länsstyrelsen. - Eftersom hon inte ansågs direkt berörd av den av henne åberopade planen som hon anser har samband med den nu överklagande är det uppenbart att hon. inte heller kan anses som klagoberättigad i nu aktuell plan. Hennes överklagande skall därför avvisas och inte tas upp till vidare prövning. - Av de som C.A. i klagoskrivelsen anger sig företräda som klagande har endast Å. och H.B. tidigare framfört skriftliga synpunkter i nu aktuellt ärende. De har också inkommit med fullmakt för C.A. att företräda dem i planärendet. Å. och H.B. är ägare av en fastighet (Ljungby Brogården 1:90) som visserligen inte har gemensam gräns med någon fastighet inom detaljplanen för Trekantens stationsområde men som i en punkt gränsar mot planen. Å. och H.B:s överklagande bör därför tas upp till prövning även om de inte tagits med i fastighetsförteckningen som berörda sakägare. - Utöver C.A. själv har ingen av dem som hon i övrigt anger sig företräda . tidigare inkommit med skriftliga synpunkter i planärendet och klagomålen från dem kan därför inte tas upp till prövning utan skall avvisas. - I klagoskrivelsen anförs att detaljplanen för Trekantens stationsområde, som redovisar en stängning av befintlig väg järnvägsövergång, förutsätter ett genomförande av en ny sträckning av Kristvallavägen (väg 573), och att den därför är att betrakta som en del av den plan som redan är överklagad till regeringen. Att låta detaljplanen för Trekantens stationssamhälle vinna laga kraft vore därför att föregripa regeringens bedömning i vägfrågan. - Länsstyrelsen konstaterar att klaganden har rätt i att de båda detaljplanerna har ett samband. Genomförande av den plan för ny sträckning av väg 573 som är under regeringens prövning är emellertid inte beroende av den nu aktuella planen. Vad klaganden anför om föregripande av regeringens prövning av den planen är således inte relevant och kan inte utgöra grund för bifall till överklagandet. - En annan sak är att genomförande av planen för Trekantens stationsområde förutsätter att väg 573 har fått en ny sträckning, på det sätt som redovisas i den plan som är under regeringens prövning eller på annat sätt. - Sammanfattning. Överklagandet från Å. och H.B. avslås då det som anförs i klagoskrivelsen om föregripande av regeringens prövning av detaljplanen för ny väg 573, Kristvallavägen förbi Trekanten inte är relevant. - Överklagandet från C.A. avvisas då hon inte är att anse som i ärendet berörd sakägare. Överklagandet från dem som hon i övrigt anger sig företräda skall avvisas då ingen av dem tidigare i ärendet framfört skriftliga synpunkter. - C.A. samt Å. och H.B. överklagade länsstyrelsens beslut och yrkade att regeringen skulle upphäva den antagna detaljplanen för Trekantens stationsområde samt utreda om det är formellt riktigt att hantera detaljplanen för ny väg 573, Kristvallavägen, (M2007/3903/F/P) och detaljplan för Trekantens stationsområde som två separata detaljplaner. De yrkade även att regeringen skulle underkänna Kalmar kommuns sakägarförteckning, godkänna Å. och H.B. och övriga fastighetsägare som är sakägare i M2007/3903/F/P som sakägare i detta ärende samt klarlägga sakägarfrågan. De hänvisade till vad de framfört i fråga om överklagad detaljplan för ny väg 573, Kristvallavägen, och anförde bl.a. följande. Detaljplanen för Trekantens stationsområde förutsätter att detaljplanen för Kristvallavägen genomförs och att befintlig väg- och järnvägskorsning i samhället stängs. Förevarande detaljplan är därför att betrakta som en del av detaljplanen för Kristvallavägen. Vidare är genomförandet av detaljplanen för stationsområdet direkt avhängigt beslutet om genomförande av detaljplanen för Kristvallavägen. Dessutom kritiseras länsstyrelsens skäl att avslå överklagandet. - Regeringen (2008-06-18, Miljödepartementet)avslog överklagandet och anförde som skäl för sitt beslut följande. Regeringen har först att pröva om länsstyrelsens beslut att avvisa överklagandet av C.A. är riktigt. - En grundläggande förutsättning för att frågan om ett planbeslut ska tas upp till prövning är att den klagande tillhör den krets som har rätt att överklaga beslutet. I ärendet har inte framkommit att C.A. bor eller är fastighetsägare inom eller direkt angränsande till planområdet eller att hon på annan grund kan anses så berörd av planbeslutet att hon har rätt att överklaga det. Länsstyrelsens avvisningsbeslut är således riktigt. C.A:s överklagande till regeringen bör därför avslås. - Regeringen, som prövar ärendet i sak på talan av Å. och H.B. konstaterar att kommunen antagit två separata detaljplaner för Kristvallavägen och Trekantens stationsområde. Detaljplanerna ska öka kapaciteten och trafiksäkerheten på Kust- till kustbanan mellan Kalmar och Emmaboda dels genom att nuvarande järnvägskorsning i Trekanten stängs dels genom att järnvägskorsningen med den nya förbifartsvägen blir planskild. Regeringen finner med hänsyn till förhållandena i området att förevarande detaljplan och den angränsande detaljplanen för Kristvallavägen inte behöver bedömas i ett sammanhang. Vid prövningen av den aktuella detaljplanen har regeringen enligt 13 kap. 8 § första stycket PBL att antingen fastställa eller upphäva kommunens antagandebeslut i dess helhet. Den överprövande myndigheten kan inte pröva annan planutformning än den som kommunen antagit. - Regeringen finner att de olägenheter i form av bl.a. påverkad närmiljö som detaljplanen kan medföra för Å. och H.B. inte kan vara så betydande att planen av det skälet inte kan godtas. Vad de framfört om EU:s vattendirektiv, EU:s utredning om utökat grundvattenskydd eller påverkan på reservvattentäkten utgör inte skäl att upphäva planbeslutet. Regeringen finner inte heller vad klagandena framfört om länsstyrelsens bedömningar eller deras invändningar i övrigt utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet bör därför avslås. - C.A., H.B. och Å.B. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att Regeringsrätten skulle förordna om inhibition i målet. - Regeringsrätten förelade de sökande genom beslut den 4 november 2008 att senast den 1 december 2008 inkomma med en skriftlig redogörelse för på vilket sätt regeringsbeslutet innefattade en prövning av deras civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Regeringsrätten uppgav i samma beslut att den kommer att ta ställning till yrkandet om inhibition sedan frågan om de sökandes talerätt klargjorts. - C.A., H.B. och Å.B. anförde följande. Tidigare instanser har valt att betrakta detaljplanen för väg 573 (mål nr 4616-08) och detaljplanen för stationsområdet som två av varandra helt oberoende planer. Detta är felaktigt och ett ingrepp i deras civila rättigheter enligt artikel 6.1 i Europakonventionen. De hänvisar till sin skrivelse i mål nr 4616-08 där de bl.a. uppger att detaljplanen kommer att påverka brunnen och företagsverksamheten på Ljungby-Brogården 1:90, medföra ingrepp i en tidigare ostörd miljö samt att deras fastigheter kommer att sjunka i värde. - Regeringsrätten (2009-03-10, Heckscher, Nordborg, Eliason, Jermsten): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut får en enskild ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Enligt 7 § ska Regeringsrätten upphäva regeringens beslut om beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna. Detta gäller dock inte om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. - Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att det föreligger en viss handlingsfrihet vid beslutsfattandet, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (jfr prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Regeringsrätten har i en dom denna dag i mål nr 4616-08 avseende detaljplan för ny väg 573 Kristvallavägen förbi Trekanten, Kalmar kommun funnit att C.A., med hänsyn till vad som framgår i målet, främst till avståndet mellan det detaljplanelagda området och hennes fastighet, inte är berörd på ett sådant sätt att beslutet innefattar en prövning av hennes civila rättigheter och skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Hennes ansökan har därför avvisats. Det saknas skäl att göra någon annan bedömning i detta mål. - H.B. och Å.B. får anses ha rätt att ansöka om rättsprövning. - Som regeringen funnit är det inte nödvändigt att de två planerna bedöms i ett sammanhang. I målet har inte heller i övrigt kommit fram att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i planärenden eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som de sökande har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför stå fast. - Vid denna utgång förfaller frågan om inhibition. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avvisar C.A:s ansökan om rättsprövning. - Regeringsrätten förklarar såvitt avser H.B:s och Å.B:s ansökningar att regeringens beslut ska stå fast. (fd I 2009-02-05, Ritseson)