RÅ 2009 not 77

Not. 77. Ansökan av B.L. och H.L. om rättsprövning av beslut ang. antagande av detaljplan. - Kommunfullmäktige i Lidingö kommun beslutade den 18 december 2006 att anta en detaljplan för Tyktorpsvägen östra, Lidingö 4:147 m.fl. fastigheter i Södra Sticklinge. Planen syftade till att möjliggöra viss bebyggelse och reglera byggrätter inom området, som omfattade ca 11 000 kvm. Området var tidigare inte detaljplanelagt. - Beslutet överklagades av bl.a. B.L. och H.L. menLänsstyrelsen i Stockholms länavslog överklagandena i beslut den 3 maj 2007. Sedan klagandena fullföljt sin talan avslog regeringen (Miljödepartementet)överklagandena i beslut den 18 december 2008. I sitt beslut fann regeringen bl.a. att de olägenheter i form av påverkad närmiljö som detaljplanen kunde medföra för H.L. och B.L. inte kunde vara så betydande att planen av det skälet inte kunde godtas samt att den tillkommande bebyggelsens lämplighet och kommunens intresseavvägningar inte heller utgjorde skäl att ändra länsstyrelsens beslut. - B.L. och H.L. ansökte om rättsprövning och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva regeringens beslut. Vidare yrkade de inhibition. De anförde bl.a. följande. Regeringens beslut att fastställa detaljplanen strider mot plan- och bygglagens (1987:10), PBL, krav på vad en detaljplan ska innehålla då planen inte redovisar hur tillfart till vissa fastigheter ska ske. Vidare strider beslutet att fastställa detaljplanen mot PBL:s krav på planprogram samt samråd och mot lagens intentioner då fastigheten Lidingö 4:153 inte är lämplig för bebyggelse. Det är vidare en brist att ingen miljökonsekvensanalys har gjorts. Regeringens beslut strider även mot regeringsformens krav på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen och mot PBL:s krav och intentioner eftersom någon avvägning mellan allmänna och enskilda intressen, alternativt olika enskilda intressen, inte har gjorts. Det är inte uppenbart att felen saknat betydelse för sakens rätta belysning. Regeringens beslut ska således upphävas. - Regeringsrätten (2009-05-20, Heckscher, Nordborg, Eliason, Jermsten): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut får en enskild ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. - Enligt 7 § rättsprövningslagen ska Regeringsrätten upphäva regeringens beslut om beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna. Detta gäller dock inte om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. - Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att det föreligger en viss handlingsfrihet vid beslutsfattandet, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (jfr prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Av 5 kap. 18 § första stycket PBL framgår att en detaljplan ska grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen, om det inte är onödigt. Mot bakgrund av den aktuella detaljplanens begränsade omfattning finner Regeringsrätten att bedömningen att program kunnat undvaras i förevarande fall ligger inom ramen för det handlingsutrymme som lagstiftningen ger i detaljplaneärenden. - Enligt 5 kap. 18 § andra stycket PBL ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas om detaljplanen kan antas medföra en sådan miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 § miljöbalken. Med hänsyn till den checklista som kommunen använt som underlag för behovsbedömning av miljöbedömning och upprättande av en MKB respektive de övriga utredningar som gjorts i planärendet med avseende på den miljöpåverkan i olika hänseenden som ett genomförande kan få, finner Regeringsrätten att det inte strider mot nämnda lagrum att en MKB saknas. - De av B.L. och H.L. åberopade omständigheterna i övrigt visar inte att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i planärenden eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte heller i övrigt anses strida mot någon rättsregel på det sätt som de sökande har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför stå fast. - Vid denna utgång förfaller frågan om inhibition. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut ska stå fast. (fd I 2009-04-30, Ritseson)