RÅ 2009:80
Namn- och adressuppgifter på samtliga jaktkortsinnehavare i jaktkortsregistret har inte lämnats ut till en jägarorganisation som skulle använda uppgifterna för informationsspridning och medlemsvärvning.
Kammarrätten i Stockholm
Jägarnas Riksförbund begärde hos Naturvårdsverket att få del av uppgifter ur jaktkortsregistret. Begäran avsåg namn och adress till samtliga registrerade jaktkortsinnehavare 2008/2009. Naturvårdsverket beslutade den 26 juni 2009 med stöd av 5 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) att de begärda uppgifterna inte skulle lämnas ut. Som skäl anfördes bl.a. att vikten av att begränsa spridningen av de känsliga uppgifter som begäran avsåg och det mycket stora antalet känsliga uppgifter som berördes innebar att det inte kunde anses stå klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan fara för att vapen eller ammunition skulle kunna komma till brottslig användning.
Jägarnas Riksförbund överklagade beslutet hos kammarrätten och anförde bl.a. följande. Naturvårdsverket lämnar årligen ut de aktuella uppgifterna till Svenska Jägareförbundet. De båda organisationerna liknar varandra till stor del och har liknande syfte, att göra skillnad mellan organisationerna är felaktigt. Kretsen av personer som kommer att få tillgång till uppgifterna kommer att vidgas, men på grund av den särskilda hantering som planeras medför detta inte någon fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning. Riksförbundet avser att säkerställa en helt sluten hantering av uppgifterna hos fem personer på förbundets kansli. Naturvårdsverkets argument om att ett bifall skulle få en prejudicerande effekt är oväsentligt för bedömningen i ärendet. Det finns vidare en tydlig skillnad mellan organisationer som har till uppgift att förvalta jaktens intressen och företag som vill sälja prenumerationer eller varor.
Domskäl
Kammarrätten i Stockholm (2009-08-06, Berglin, Silfverhjelm, Fryklund Lövgren, referent) yttrade: Den 30 juni 2009 trädde offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i kraft. Den ersätter den tidigare sekretesslagen. Enligt övergångsbestämmelserna till offentlighets- och sekretesslagen ska bestämmelserna i den nya lagen tillämpas vid prövning av överklagande av beslut som fattats före ikraftträdandet. I förevarande mål ska därmed 18 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen, som motsvarar 5 kap. 5 § sekretesslagen, tillämpas. - Av 18 kap. 16 § andra stycket 2 offentlighets- och sekretesslagen följer att ett utlämnande av uppgifter ur jaktkortsregistret förutsätter att det står klart att uppgifterna kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning. En presumtion för sekretess gäller alltså för uppgifterna. De åtgärder som Jägarnas Riksförbund avser vidta och vad som i övrigt framkommer av utredningen i målet visar enligt kammarrättens mening inte att förutsättningarna för att lämna ut de begärda uppgifterna är uppfyllda. Överklagandet ska därför avslås. - Kammarrätten avslår överklagandet.
Jägarnas Riksförbund fullföljde sin talan hos Regeringsrätten och anförde bl.a. följande. Jägarnas Riksförbund har, liksom Svenska Jägareförbundet, del i vad som kallas ”Allmänna uppdraget” och organisationerna liknar varandra i många delar. Att den ena jägarorganisationen får ut informationen men inte den andra överensstämmer inte med korrekt rättstillämpning. Det finns en tydlig skiljelinje mellan å ena sidan jägarorganisationerna och å andra sidan vinstdrivande företag såsom jakttidningar och jakthandlare. Jägarorganisationerna har ett allmänt uppdrag och är i behov av att föra ut information till landets jägare. Jägarnas Riksförbund får statliga medel för att bidra till att riksdagens mål för viltvård och viltförvaltning uppfylls. Förbundet har således en viktig roll gentemot den svenska jägarkåren vad gäller rådgivning, utbildning och information i jakt- och viltvårdsfrågor. Förbundet sammanställer också besluts- och arbetsunderlag åt myndigheter. För att utföra uppdraget behöver Jägarnas Riksförbund adekvata namn- och adressuppgifter ur jaktkortsregistret. - De aktuella uppgifterna kommer att förvaras på en CD-skiva. Denna kommer att användas i en dator som saknar anslutning till Internet eller lokalt nätverk. Den kommer att förvaras i ett kassaskåp som står i en larmad lokal. Datorn kommer endast att användas för hantering av CD-skivan och annars stå inlåst i kassaskåp. Ingen utomstående kommer att hantera uppgifterna utan högst fem personer inom förbundets kansli kommer att ha tillgång till dessa. Sekretessavtal ska ingås med dessa personer.
Regeringsrätten (2009-12-23, Sandström, Eliason, Brickman, Ståhl, Saldén Enérus) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 18 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess hos bl.a. Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jaktkortsregistret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning.
Skaderekvisitet är detsamma som det som gäller för uppgifter i polismyndigheternas vapenregister. För uppgifter i dessa register gällde tidigare ett s.k. rakt skaderekvisit. Mot bakgrund av att det med relativt enkla metoder går att få uppgifter om många personers vapeninnehav ur databaserade register, vilket ansågs medföra en betydande risk för att uppgifterna kunde användas för oseriösa ändamål, skärptes skaderekvisitet till det nu gällande med verkan fr.o.m. den 1 januari 1992. I lagstiftningsärendet anfördes att den myndighet som prövar ett utlämnande måste beakta inte bara risken för att den som begär att få uppgifterna utlämnade ska missbruka dessa, utan även att uppgifterna kan komma på avvägar så att vapen sedermera hamnar hos någon som kan använda dem i brottsligt syfte. Det påpekades dock att det kunde finnas berättigade intressen att hämta uppgifter ur registret. Som exempel nämndes seriös forskning (prop. 1990/91:130 s. 49 f.).
Av Naturvårdsverkets beslut framgår att jaktkortsregistret innehåller uppgifter om ca 300 000 vapeninnehavare. Även om det inte finns anledning att ifrågasätta vad Jägarnas Riksförbund uppgett om att man avser att låta endast ett begränsat antal personer ha tillgång till uppgifterna och förvara dem på ett säkert sätt, står det enligt Regeringsrättens mening inte klart att ett så stort antal uppgifter kan lämnas ut utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning. Överklagandet ska därför avslås.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.