RÅ 2010 not 8

Not 8. Överklagande av H.L. av beslut ang. bostadsbidrag enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga. - H.L. genomförde militärtjänstgöring under tiden den 7 mars 2005 - 26 maj 2006. Hon ansökte om familjebidrag till totalförsvarspliktiga i form av bostadsbidrag. Hon uppgav sin hyra till 6 858 kr per månad. Hon angav vidare att hon saknade inkomst men att hennes sambo hade en uppskattad arbetsinkomst om 2 600 kr per månad samt att han uppbar studiebidrag med 17 960 och studielån med 33 880 kr per år. - Försäkringskassan beslutade att bevilja bostadsbidrag med 3 429 kr per månad, motsvarande halva hyran. Kassan hade därvid reducerat bidraget med 3 820 kr per månad på grund av sambons studiebidrag och studielån och med 800 kr per månad på grund av arbetsinkomsten. Vid avdragsberäkningen gjorde kassan ingen skillnad mellan studiebidraget och studielånet. Sedan H.L. överklagat beslutet avslog Länsrätten i Stockholms län överklagandet. H.L. överklagade domen hos Kammarrätten i Stockholm men kammarrätten avslog överklagandet. Kammarrätten anförde sammanfattningsvis att bestämmelserna om familjebidrag bör tolkas så att hela det studiemedel som H.L:s sambo uppbar under den ifrågavarande perioden ska betraktas som sådan inkomst som ska reducera bostadsbidraget på sätt som Försäkringskassan funnit. - H.L. överklagade kammarrättens dom och yrkade att hon skulle beviljas familjebidrag med 5 062 kr per månad för tiden den 7 mars till den 31 maj 2005 och anförde bl.a. följande. I den nu upphävda familjebidragslagen (1978:520) var behovsprövningen för familjebidrag uppdelad i två delar, den normerade prövningen (11 §) och den fria prövningen (13 §). Enligt Försvarets civilförvaltnings handbok skulle bidragsdelen, men inte den återbetalningspliktiga lånedelen, anses som inkomst. I specialmotiveringen till 13 § angavs att studerande makas möjligheter till studiemedel kunde och borde beaktas. Familjebidragslagen upphävdes emellertid 1991 och ersattes av familjebidragsförordningen (1991:1492), som numera inkorporerats i 7 kap. förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga. I samband härmed försvann såväl den fria behovsprövningen som definitionen av inkomstbegreppet. Några motivuttalanden finns inte. Att betrakta ett faktiskt lån med reella återbetalningskrav som inkomst är helt främmande för rättsordningen i övrigt och det saknas anledning att anta ett sådant synsätt i detta sammanhang. - Försäkringskassan bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Lånedelen av H.L:s sambos studiemedel är att anse som sådan annan inkomst som anges i 7 kap. 13 § första stycket 1 sista meningen förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga som ska avräknas vid bestämmande av bostadsbidrag enligt förordningen. Enligt 7 kap. 6 § förordningen gäller bestämmelserna om make i kapitlet också för sambo av samma eller motsatt kön. Allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, handikappersättning, studiebidrag enligt 2 kap.studiestödslagen (1999:1395) och ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) utgör enligt Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1995:10) om familjebidrag sådan inkomst som inte avräknas från familjebidraget. Inte heller avräknas ersättningar som utges till den bidragsberättigade med anledning av tjänstgöringen. Med studiehjälp enligt 2 kap.studiestödslagen avses studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Studiemedel består av studiebidrag och studielån och regleras i 3 kap.studiestödslagen. H.L. har anfört bl.a. att det i dåvarande tillsynsmyndigheten Försvarets civilförvaltnings handbok angavs att bidragsdelen, men inte den återbetalningspliktiga lånedelen, var att anse som inkomst samt att det torde strida mot enhetligheten i bidrags- och socialförsäkringssystemen att behandla återbetalningspliktig del av studiemedel som inkomst. I SOU 1990:26 Förmånssystemet för värnpliktiga m.m. i kapitlet 8.6 Behovsprövningen anges emellertid att det är vanligt att hänsyn tas även till den återbetalningspliktiga delen av studiemedel. - Avsikten med bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag är att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig med goda och rymliga bostäder. Den bostadsstandard som stödet ska säkra ska vara den som man på sikt vill nå för hela befolkningen och inte bara den standard som kortsiktigt klarar hushållens omedelbara behov (prop. 1992/93:174 s. 15). Familjebidrag till totalförsvarspliktiga har emellertid ett annat och mer begränsat syfte, nämligen att garantera ekonomisk och social trygghet åt den värnpliktige och åt dem av hans anhöriga som för sin försörjning är beroende av hans inkomster (prop. 1977/78:127 s. 14 f.). Med hänsyn härtill bör behovsprövningen skilja sig åt då det gäller bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag och bostadsbidrag enligt förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga. Det är rimligt att studielånet avräknas eftersom det är avsett att användas för försörjningen av hushållet. - Regeringsrätten (2010-01-28, Billum, Almgren, Kindlund, Hamberg, Stenman) : Skälen för Regeringsrättens avgörande . Av 7 kap. 13 § förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga framgår bl.a. följande. Vid bestämmande av familjepenning och bostadsbidrag ska från summan per månad av högsta beloppen för familjepenning och bostadsbidrag räknas av den beräknade inkomsten före skatt per månad som belöper på tjänstgöringstiden enligt vad som närmare föreskrivs i punkterna 1-3. Enligt punkt 1 ska makes inkomst av arbete samt sociala förmåner, med beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa, räknas av med hälften av den del som överstiger 1 000 kronor eller, om inkomsten är högre än 4 000 kronor, med tre åttondelar av inkomsten. Om maken har någon annan inkomst avräknas den del av denna inkomst som överstiger 500 kr. - Enligt 9 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter om familjebidrag ska allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, handikappersättning, studiebidrag enligt 2 kap.studiestödslagen och ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen inte avräknas från familjebidraget. Inte heller avräknas ersättningar som utges till den bidragsberättigade med anledning av tjänstgöringen. - Enligt 1 § studiestödslagen lämnar staten studiestöd i form av studiehjälp (2 kap.) och studiemedel (3 kap.). Studiemedel enligt 3 kap. består av studiebidrag och studielån. - Frågan i målet är om den del av studiemedel som avser återbetalningspliktigt studielån inryms i begreppet ”annan inkomst” enligt 7 kap. 13 § första stycket 1 sista meningen förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga. - Regeringsrättens bedömning . De värnpliktigas förmåner reglerades tidigare i familjebidragslagen och därefter i familjebidragsförordningen. Sedan den 1 juli 1995 regleras förmånerna i förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga. I förarbetena till familjebidragslagen uttalades att syftet med förmånerna var att garantera ekonomisk och social trygghet åt den värnpliktige och åt dennes anhöriga som var beroende av den värnpliktiges inkomster för sin försörjning (prop. 1977/78:127 s. 14 f.). I familjebidragslagen fanns två former av behovsprövning; normerad behovsprövning (11 §) och fri behovsprövning (13 §). I specialmotiveringen till den fria behovsprövningen angavs att studerande makas möjligheter till studiemedel kan och bör beaktas (prop. 1977/78:127 s. 33). I familjebidragslagen definierades vidare inkomstbegreppet som skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen, bidragsförskott och icke skattepliktiga underhållsbidrag. - Någon motsvarighet till familjebidragslagens bestämmelse om fri behovsprövning finns inte i förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga. Det finns inte heller någon definition av begreppet inkomst. I 13 kap. 1 § 1 finns ett bemyndigande för Försäkringskassan att meddela ytterligare föreskrifter för verkställigheten av förordningen i fråga om bestämmande och utbetalning av familjebidrag. Försäkringskassans föregångare, Riksförsäkringsverket, har i föreskrifter om familjebidrag angett att bl.a. studiebidrag enligt 2 kap.studiestödslagen inte ska avräknas från familjebidraget. Vad som gäller för studiemedel enligt 3 kap.studiestödslagen regleras däremot inte. - Den del av studiemedel som utgör studielån enligt 3 kap.studiestödslagen är i och för sig ägnad att tillgodose låntagarens försörjning under studier. Eftersom det är ett lån är det dock förenat med villkor om återbetalningsskyldighet och inte heller skattepliktigt som inkomst. Det är inte möjligt att inordna lån under begreppet inkomst. Det saknas även i övrigt stöd i författning för att avräkna ett studielån från det bostadsbidrag som annars ska utgå enligt förordningen. H.L:s överklagande ska därför bifallas. - Regeringsrättens avgörande . Regeringsrätten bifaller överklagandet och förklarar att H.L. är berättigad till familjebidrag med 5 062 kr per månad för tiden den 7 mars till den 31 maj 2005. (mål nr 21-07, fd II 2009-12-09, Nordblom)