RÅ 2010:77

I egenskap av miljöinspektör i Aneby kommun begärde R.E. ut uppgifter från det centrala nötkreaturregistret, CDB, hos Jordbruksverket. Begäran avsåg vilka djur som var registrerade på en viss produktionsplats. Uppgifterna behövdes enligt R.E. för tillsyn enligt miljöbalken. - Jordbruksverket avslog i beslut den 3 december 2009 begäran med hänvisning till 30 kap. 23 § första stycket 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, jämförd med 9 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641), OSF, samt punkten 107 i bilagan till nämnda förordning.

Kammarrätten i Jönköping

R.E. överklagade Jordbruksverkets beslut hos kammarrätten och yrkade att begärda uppgifter skulle lämnas ut. Hon anförde bl.a. följande. Syftet med begäran är att Aneby kommun ska kunna genomföra tillsyn enligt miljöbalken. Tillsynsmyndigheten ska på eget initiativ eller efter anmälan i nödvändig utsträckning kontrollera efterlevnaden av miljöbalken och föreskrifter som meddelats med stöd av balken. I aktuellt fall har gödsel förvarats på ett sådant sätt att närliggande vattendrag vid flera tillfällen kraftigt har förorenats av gödselläckage. De aktuella vattendragen är klassade som riksintresse för natur. Ett tillfälligt stort utsläpp av näringsämnen i ett vattendrag har både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Uppgifterna behövs för att bedöma erforderlig gödsellagringsvolym och spridningsareal, vilket är väsentligt för att skydda människors hälsa och miljön. Sekretess gäller därför inte enligt punkt 107 i bilagan till OSF. Uppgifter om antalet djur på berörd produktionsplats kan inhämtas på annat sätt, men då för lantbrukaren både omständligare och dyrare. Lantbrukaren lider därför inte skada av att uppgifterna lämnas ut. Det är vidare inte nödvändigt att varje djur redovisas individuellt utan att uppgifterna anger antalet djurenheter inom verksamheten, såsom antal mjölkkor, kalvar mellan ett till sex månaders ålder och antalet övriga nöt. Det är länsstyrelserna som ansvarar för s.k. tvärvillkorskontroller, men även de kommunala myndigheterna är ålagda att rapportera alla överträdelser de noterar till länsstyrelserna. - För det fall uppgifterna lämnas ut med förbehåll bör det tydligt anges vilka förbehåll som gäller och vad uppgifterna får användas till. Om kammarrätten beslutar att begärda uppgifter inte ska lämnas ut önskar R.E. att kammarrätten även uttalar sig om skyldigheten för kommunerna att rapportera noterade brister till andra myndigheter.

Jordbruksverket avstyrkte bifall till överklagandet och anförde i yttrande till kammarrätten i huvudsak följande. Uppgifterna som återfinns i det centrala nötkreaturregistret har samlats in för att användas i annan tillsyns- och kontrollverksamhet än tillsyn enligt miljöbalken. CDB är ett smittspårningssystem och används för att förebygga och bekämpa smitta och sjukdomar hos nötkreatur. Uppgifterna i registret får även användas inom EU:s stödadministration. Aktuell begäran är inte av den karaktären att intresset av allmän kännedom gör att sekretess inte gäller. Skyldighet för myndighet att lämna hjälp till andra myndigheter kan inte bryta den sekretess som finns för vissa uppgifter. För att detta ska ske krävs stöd i författning. Tvärvillkorskontroller genomförs inom EU:s stödadministration. Dessa kontroller genomförs på olika områden, bl.a. miljöområdet. Om en överträdelse upptäcks kan detta medföra avdrag på lantbrukarens gårdsstöd. Kontrollerna genomförs av länsstyrelserna, men även kommunala tillsynsmyndigheter är skyldiga att rapportera överträdelser till länsstyrelserna, vilket kan medföra att avdrag sker på lantbrukarens stödbelopp.

Domskäl

Kammarrätten i Jönköping (2010-02-25, Löfgren, referent, Hirsbrunner) yttrade: Kammarrätten som enbart har att pröva det överklagade beslutet yttrar sig inte över kommunernas skyldigheter att rapportera noterade brister till andra myndigheter. - Enligt 30 kap. 23 § OSL gäller sekretess, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt

1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. - Enligt 9 § OSF samt punkt 107 i bilagan till förordningen gäller sekretess enligt 30 kap. 23 § OSL inte om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors och djurs hälsa, miljön, redligheten i handeln eller ett liknande allmänintresse har sådan vikt att uppgifterna bör lämnas ut. - Kammarrätten gör följande bedömning. - I målet har upplysts att för det fall den kommunala tillsynsmyndigheten vid tillsyn noterar en överträdelse av tvärvillkor för beviljande av EU-stöd till lantbrukare ska detta rapporteras till länsstyrelsen som är ansvarig kontrollmyndighet. En överträdelse av villkoren kan i sin tur medföra avdrag för lantbrukaren på erhållet stöd. Kammarrätten bedömer med hänsyn härtill att berörd enskild kan komma att antas lida ekonomisk skada om begärda uppgifter lämnas ut. Sekretess föreligger därmed för uppgifterna. - Frågan är därefter om skäl föreligger att bryta sekretessen med hänsyn till det allmänna intresset. - Såsom Jordbruksverket har framhållit har CDB-registret inrättats med hänsyn till smittskydd och för tillsyn inom EU:s stödadministration. Syftet med aktuell begäran är att uppgifterna ska användas i R.E:s arbete som miljöinspektör vid Aneby kommun i ärende om tillsyn enligt miljöbalken. Kammarrätten finner att vad som har framkommit i målet om behovet av begärda uppgifter, bakgrunden till begäran samt vad som framkommit ändamålet med det aktuella registret inte medför att intresset av allmän kännedom om dessa uppgifter har en sådan vikt att nämnda sekretess bör brytas. Sekretesskyddet för de aktuella uppgifterna ska således kvarstå. - Kammarrätten avslår överklagandet.

Kammarrättsrådet Lihuvudh var skiljaktig och anförde: Jag konstaterar för egen del att det inte går att utesluta att berörd lantbrukare kan komma att lida skada om aktuella uppgifter lämnas ut, och jag kan därmed också ansluta mig till majoritetens skadebedömning. Vid tillämpning av den sekretessbrytande regeln finner jag dock att uppgifterna, som anknyter till iakttagna missförhållanden vid den aktuella djurhållningen, till sin natur är sådana att det finns ett allmänt intresse av att uppgifterna lämnas ut. Syftet med aktuellt register har ingen betydelse för ifrågavarande sekretessprövning. Det saknar också betydelse att uppgifterna kan komma till användning i R.E:s arbete som miljöinspektör vid Aneby kommun. Överklagandet borde därför enligt min mening ha bifallits.

R.E. överklagade kammarrättens dom och yrkade att Regeringsrätten skulle besluta att uppgifter från det centrala nötkreaturregistret om vilka djur som var registrerade på en viss produktionsplats skulle lämnas ut. Hon anförde bl.a. följande. Tillsynsmyndigheten har rätt att ta del av de uppgifter hon har begärt ska lämnas ut. Om Jordbruksverket inte lämnar ut uppgifterna, kommer de att inhämtas på annat sätt, och djurhållaren kan därför inte anses lida skada av att uppgifterna lämnas ut. I det nu aktuella fallet har näraliggande vattendrag vid flera tillfällen kraftigt förorenats av gödselläckage. Ett tillfälligt stort utsläpp av näringsämnen i ett vattendrag har både kort- och långsiktiga konsekvenser. Uppgifterna behövs i miljöenhetens tillsyn för att kunna bedöma hur stor gödsellagringsvolym och spridningsareal som krävs hos djurhållaren, vilket är väsentligt för att skydda såväl människors hälsa som miljön. Av punkt 107 i bilagan till OSF följer att sekretess inte gäller för uppgifterna. Uppgifter om djurinnehav ska vara offentliga eftersom utsläpp av näringsämnen härrör från djurens gödsel. En jämförelse kan göras med att Naturvårdsverket på Internet publicerar de 100 största företagen i Sverige som bedriver miljöfarlig verksamhet. Av dessa är fyra djurhållande företag. De redovisade utsläppen omfattar näringsämnena kväve och fosfor.

Regeringsrätten (2010-10-19, Heckscher, Almgren, Hamberg, Lundin, Saldén Enérus) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 30 kap. 23 § första stycket 1 OSL gäller sekretess, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, bl.a. i en statlig myndighets utrednings- och tillsynsverksamhet för uppgift om enskilds affärs- eller driftsförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada av att uppgiften röjs. Av 9 § första stycket 1 OSF samt punkt 107 i bilagan till förordningen framgår att sekretessen enligt 30 kap. 23 § OSL gäller i viss tillsynsverksamhet hos Jordbruksverket. Sekretess gäller dock inte för uppgifter om förhållande som rör människors och djurs hälsa, miljön, redligheten i handeln eller ett liknande allmänintresse, om intresset av allmän kännedom om förhållandet har sådan vikt att uppgifterna bör lämnas ut.

Frågan i målet är således om R.E. i sin egenskap av miljöinspektör har rätt att ta del av uppgifter i CDB om vilka djur som är registrerade i CDB på en viss produktionsplats för att använda uppgifterna i sin tillsyn.

Registret som förs av Jordbruksverket är ett register för nötkreatur vilket används för bl.a. smittspårning och kontroll av stöd. R.E. avser att använda uppgifterna i sitt tillsynsarbete för att kontrollera att tillräcklig gödsellagringsvolym och spridningsareal finns på djurhållarens produktionsplats.

Regeringsrätten gör följande bedömning.

De begärda uppgifterna avser vilka djur som är registrerade i CDB på en viss produktionsplats. Eftersom dessa uppgifter behandlar enskilds affärs- och driftsförhållanden samt används bl.a. för kontroll av stöd kan den enskilde lida skada om uppgifterna lämnas ut. Regeringsrätten finner i likhet med underinstanserna att sekretess gäller för dessa uppgifter enligt 30 kap. 23 § första stycket 1 OSL och 9 § första stycket 1 OSF (jfr t.ex. RÅ 1994 not. 506 och RÅ 1994 not. 624).

Frågan är då om de begärda uppgifterna har ett sådant allmänintresse att uppgifterna ändå bör lämnas ut med stöd av punkt 107 i bilagan till OSF. Enligt Regeringsrättens bedömning är de begärda uppgifterna inte av den karaktären att intresset av allmän kännedom har sådan vikt att sekretessen inte ska gälla. Den omständigheten att R.E. avser att använda uppgifterna i tillsynsverksamhet enligt miljöbalken föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås.