RÅ 2010:87

En sökande, som varit föräldraledig från en halvtidsanställning och samtidigt sökt en heltidsanställning, har ansetts ha rätt till arbetslöshetsersättning för tid som inte omfattats av föräldraledigheten.

Länsrätten i Stockholms län

E.H. beviljades ersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, fr.o.m. den 12 augusti 2004. Ersättningen baserades på ett tidigare heltidsarbete, varför normalarbetstiden bestämdes till 40 timmar per vecka. Den 4 mars 2005 påbörjade E.H. en deltidsanställning om 50 procent av hel tjänst. Samtidigt fortsatte hon att få ersättning från arbetslöshetskassan motsvarande 2,5 ersättningsdagar per vecka. Under perioden den 1 februari-26 maj 2006 var E.H. under vissa perioder föräldraledig från sin halvtidsanställning. Hon uppbar därvid omväxlande hel och halv föräldrapenning.

Sifs Arbetslöshetskassa (numera Unionens Arbetslöshetskassa) beslutade den 31 maj 2006 att E.H. fr.o.m. den 13 mars 2006 inte hade rätt till arbetslöshetsersättning under de dagar som hon tagit ut föräldrapenning respektive varit tjänstledig. I beslut den 20 juni 2006 fann kassan att E.H. skulle betala tillbaka felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning om 9 272 kr avseende totalt 19 ersättningsdagar. Vid omprövning den 10 juli 2006 och den 11 juli 2006 ändrade kassan inte sina tidigare beslut. Som motivering angavs bl.a. följande. Arbetslöshetsersättning betalas ut om tillräcklig arbetslös tid återstår. Då E.H. är anställd på halvtid och den andra halvtiden kompenseras med föräldrapenning finns inget utrymme för kassan att ersätta. Hon har genom att inte deklarera föräldrapenning på sina kassakort samt genom att inte till kassan uppge att hon tagit tjänstledigt orsakat att ersättning utbetalats felaktigt. Några skäl till att helt eller delvis befria från återbetalningsskyldighet har inte framkommit.

E.H. överklagade omprövningsbesluten hos länsrätten och yrkade dels att hon skulle ha rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen för tiden efter den 1 februari 2006, förutsatt att även villkor som inte berördes i överklagandet var uppfyllda, dels att hon inte skulle vara återbetalningsskyldig för ersättning som hon erhållit under tiden 1 februari 2006-12 mars 2006. I andra hand yrkade hon att hon helt eller delvis skulle befrias från återbetalningsskyldighet. Till stöd för sin talan anförde hon bl.a. följande. Hon har en tillsvidareanställning på 50 procent. Hon har sökt arbete för att få 100 procent arbetstid och därför varit berättigad till arbetslöshetsersättning på 50 procent enligt de regler som gäller för deltidsstämpling. Hon har under perioden 1 februari-13 mars 2006 varit föräldraledig och uppburit föräldrapenning. Arbetsgivarens påstående om att hon inte varit tjänstledig de aktuella dagarna är riktigt, men inte uttömmande eftersom det av beskrivningen ovan framgår att hon varit föräldraledig från arbetet. Arbetslöshetskassan har i sitt första beslut den 31 maj 2006 motiverat detta med att hon varit tjänstledig på 50 procent från och med den 13 mars 2006 och i omprövningsbeslutet hänvisas till att hon inte varit tjänstledig från arbetet under tiden hon tog föräldraledigt. Av dessa skrivningar kan det se ut som om hon inte varit tjänstledig för tiden 1 februari-12 mars 2006, men däremot för tiden efter den 13 mars 2006. Det rätta förhållandet är emellertid att hon inte varit tjänstledig vid någon av dessa tidpunkter, men att hon haft föräldraledigt under perioden 1 februari-28 maj 2006. Kassan har missuppfattat förhållandena. Hon har inte samtidigt arbetat och haft föräldraledighet de aktuella dagarna och hon har därmed inte uppburit både lön och ersättning från Försäkringskassan för samma tid eller samtidigt. Föräldraledighet är en rätt till ledighet från arbetet. Föräldraledigheten ska därmed likställas med arbetad tid på så sätt att hon antingen har arbetat 50 procent eller varit föräldraledig från arbetstiden på 50 procent. I båda situationerna har hon stått till arbetsmarknadens förfogande på 50 procent av normalarbetstid utöver arbetad tid/föräldraledighet och hon har därmed rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen för den tiden. Hon har utifrån dessa regler deklarerat 50 procent föräldraledighet i stället för 50 procent arbetad tid på kassakorten vid de tillfällen hon varit föräldraledig. När det gäller återbetalningen hävdar hon att de uppgifter hon lämnat är riktiga och att hon har rätt till det belopp som nu återkrävs. Grunderna för andrahandsyrkandet är de påtalade bristerna i utredningsarbetet och de därmed förmodade bristande kunskaperna om skillnaderna mellan tjänstledighet och lagstadgad rätt till ledighet. Hon har fått motstridiga och sena upplysningar vid telefonsamtal med arbetslöshetskassan när hon försökt ta reda på vilka regler som gäller och hur hon skulle deklarera föräldraledighet på sina kassakort.

Domskäl

Länsrätten i Stockholms län (2008-04-28, ordförande Almerheim) yttrade: Rätt till ersättning - E.H. hade under den i målet aktuella tiden en deltidsanställning om 50 procent av heltid och ansökte om arbetslöshetsersättning för resterande 50 procent. Enligt 20 § ALF får dagpenningen inte lämnas för tid under vilken den sökande får föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL. Det är ostridigt i målet att E.H. från och med den 1 februari 2006 uppburit föräldrapenning enligt AFL. Länsrätten är av den uppfattningen att ”anställd tid” och föräldrapenning ska samordnas på så sätt som arbetslöshetskassan gjort vid omprövningen. Vid sådant förhållande saknas tid som kan berättiga till arbetslöshetsersättning även de dagar som E.H. uppburit halv föräldrapenning. Arbetslöshetskassans beslut om rätt till ersättning ska därför inte ändras. - Återbetalning - I 68 § första stycket ALF anges följande. Har någon genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att fullgöra sin uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt orsakat att ersättning lämnats obehörigen eller med för högt belopp eller har någon på annat sätt obehörigen eller med för högt belopp fått ersättning och har han eller hon skäligen bort inse detta, ska det som betalats ut för mycket betalas tillbaka. Detta gäller om det inte i det särskilda fallet finns anledning att helt eller delvis befria från återbetalningsskyldighet. Länsrätten har ovan funnit att E.H. inte var berättigad till arbetslöshetsersättning under de dagar hon uppbar föräldrapenning. Enligt obestridd uppgift har hon inte deklarerat någon föräldrapenning i kassakorten. Hon har härigenom underlåtit att fullgöra sin uppgiftsskyldighet gentemot arbetslöshetskassan och orsakat att hon fått ersättning hon inte hade rätt till. Ersättningen ska således betalas tillbaka. Vad E.H. har anfört och vad som i övrigt har framkommit i målet utgör enligt länsrättens mening inte skäl för hel eller delvis befrielse från återbetalningsskyldighet. Därmed ska inte heller arbetslöshetskassans beslut om återbetalningsskyldighet ändras. Överklagandet ska således avslås i dess helhet.

Kammarrätten i Stockholm

E.H. överklagade länsrättens dom hos kammarrätten och anförde bl.a. följande. Lagtexten i 20 § ALF anger att dagpenning inte får lämnas för tid under vilken sökande får föräldrapenning enligt AFL. I detta fall arbetade hon 50 procent och sökte heltidsarbete och hon fick arbetslöshetsersättning för 50 procent av en normalarbetstid. När hon senare använde sin rätt till föräldraledighet från sitt arbete med föräldrapenning från Försäkringskassan fortsatte hon att söka ett arbete med 100 procent arbetstid. Om hon erbjudits och tackat ja till ett heltidsarbete hade hon haft rätt till ledighet enligt föräldraledighetslagen med föräldrapenning på 50 procent av arbetstiden och rätt till lön för de 50 procent av en normalarbetstid som hon arbetat. Regleringen om förbudet mot att få dagpenning samtidigt med föräldrapenning tar inte i beaktande att en person kan uppbära lön och ersättning från arbetslöshetsförsäkringen samtidigt. Hennes situation, med 50 procent arbete och 50 procent arbetssökande, innebar att hon helt lagligt kunde ha både lön och ersättning från arbetslöshetsförsäkringen samtidigt. Länsrättens resonemang innebär att hon var föräldraledig från den tid hon var arbetslös. Det är en situation som överhuvudtaget inte är reglerad i lagstiftningen, eftersom det inte behövs någon reglering för den som vill vara ledig från att stå till arbetsmarknadens förfogande och söka arbete.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) anförde i yttrande till kammarrätten bl.a. följande.

Avgörande för bedömningen i aktuellt ärende är frågan om den arbetslösa tiden för en sökande, som har en deltidsanställning och är arbetslös del av vecka, ska reduceras om den sökande är föräldraledig från deltidsanställningen. Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring vars syfte är att kompensera för förlorad arbetsinkomst vid ofrivillig arbetslöshet. För att vara berättigad till ersättning måste en sökande uppfylla vissa villkor. Varav några är att den sökande står till arbetsmarknadens förfogande, är beredd att anta erbjudet lämpligt arbete och aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant. Den sökande har således ett eget ansvar för att han eller hon åter får ett arbete. En sökande som är arbetslös på heltid får sin arbetslösa tid reducerad när denne får föräldrapenning. Den arbetslösa tiden ska reduceras i motsvarande mån även när det rör sig om en sökande som innehar en deltidsanställning och får föräldrapenning. Enligt IAF:s mening skulle det motverka arbetslöshetsförsäkringens syfte om det är möjligt att ”ersätta” hindertid i form av förvärvsarbete med tid med föräldrapenning utan att den arbetslösa tiden påverkas. Det skulle innebära att den sökande själv kan disponera över när han eller hon ska anses vara arbetslös. Arbetslöshetsförsäkringen ska ge stöd till den som är ofrivilligt arbetslös. Förhållandet att E.H. under februari månad 2006 uppburit arbetslöshetsersättning motsvarande halvtid samtidigt som hon tagit ut både hel och halv föräldrapenning samt arbetat i viss utsträckning talar emot hennes egna uppgifter om att hon varit föräldraledig från sin deltidsanställning och därmed inte uppburit lön och föräldrapenning för samma tid. Mot bakgrund av ovanstående finner IAF liksom länsrätten att E.H. inte varit berättigad till ersättning under den i målet aktuella tidsperioden. Vidare finner IAF att E.H. underlåtit att fullgöra sin uppgiftsskyldighet gentemot kassan genom att inte deklarera att hon varit föräldraledig på sina kassakort. Hon har fått ersättning som hon inte varit berättigad till och är därmed återbetalningsskyldig för ersättningen. Vad som framkommit i målet utgör enligt IAF inte skäl för hel eller delvis befrielse från återbetalningsskyldighet. IAF avstyrker därmed bifall till E.H:s överklagan.

E.H. yttrade härefter bl.a. följande. IAF:s påstående om att hon under februari månad 2006 uppburit arbetslöshetsersättning motsvarande halvtid samtidigt som hon tagit ut både hel och halv föräldrapenning samt arbetat är felaktigt. Det som IAF:s påstående möjligen kan grunda sig på är att Försäkringskassan vid utbetalning gärna klumpar ihop halva dagar till hela för att förenkla administrationen av antalet dagar för var och en av de berättigade. Att detta skapat problem för henne har hon påpekat för Försäkringskassan. Det har dock inte lett till ändrade rutiner från deras sida. E.H. har även givit in begäran om föräldrapenning daterade den 15 februari 2006 och den 14 mars 2006 samt en sammanställning över hur hon arbetat, varit arbetslös och uppburit föräldrapenning under den aktuella perioden.

Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet och hänvisade till IAF:s yttrande och tidigare insända handlingar till länsrätten.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm (2009-10-13, Jansson, Lokrantz, Bohlin, referent, samt nämndemännen Lagerkvist Tranströmer och Elisdotter Wikström) yttrade: Tillämplig bestämmelse - Av 20 § ALF framgår att dagpenning inte får lämnas för tid under vilken den sökande får föräldrapenning enligt AFL. - Utredningen i målet - I en tjänsteanteckning hos kassan daterad den 3 juli 2006 anges att enligt telefonsamtal med E.H:s arbetsgivare är E.H. inte tjänstledig från sitt deltidsarbete utan har föräldrapenning. - Av begäran om föräldrapenning daterade den 15 februari 2006 och den 14 mars 2006 samt av arbetsgivarintyg daterat den 20 april 2006 framgår att E.H. inte samtidigt erhållit lön och föräldrapenning under någon av dagarna under den i målet aktuella perioden. - Kammarrätten gör följande bedömning. - E.H. har innan den aktuella perioden haft en anställning om 50 procent och varit arbetslös 50 procent. Enligt den omräkningstabell som finns i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring har E.H. därigenom varit berättigad till arbetslöshetsersättning för 2,5 dagar per vecka. - Under den i målet aktuella perioden har E.H., bortsett från några dagar då hon arbetat, varit föräldraledig från sin anställning om 50 procent och begärt föräldrapenning från Försäkringskassan för den tiden. Det faktum att E.H. väljer att vara föräldraledig från sin deltidsanställning medför inte, enligt kammarrättens mening, att hennes rätt till arbetslöshetsersättning för 2,5 dagar per vecka upphör. - E.H. har således, om övriga förutsättningar för rätt till ersättning är uppfyllda, varit berättigad till arbetslöshetsersättning för 2,5 dagar per vecka. Någon ersättning har inte utgått felaktigt och hon är därmed inte heller återbetalningsskyldig. - Kammarrätten upphäver underinstansernas beslut och förklarar att E.H. under den tid då hon uppburit halv föräldrapenning, och inte arbetat halvtid, har varit berättigad till arbetslöshetsersättning för 2,5 ersättningsdagar per vecka.

IAF överklagade kammarrättens dom och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva domen och fastställa länsrättens domslut. IAF anförde bl.a. följande. En deltidsarbetslös person som tar ut partiell föräldraledighet och i första hand väljer att vara föräldraledig från sin anställning kan inte anses vara ofrivilligt arbetslös under resterande tid. Uttaget av föräldrapenning måste ställas i relation till personens totala arbetsutbud. Under den resterande tid av den sökandes arbetsutbud, som inte har tagits i anspråk för vård av barn, får personen antas kunna arbeta i sin anställning. Detta gäller åtminstone om han eller hon inte kan anföra några vägande skäl till att föräldraledigheten måste tas ut under sådan tid till vilken arbetet är förlagt. - E.H. har valt att vissa dagar vårda barn halva den tid som motsvarar hennes arbetsutbud. Det har inte kommit fram att hon inte skulle ha kunnat fylla sitt resterande arbetsutbud genom att arbeta de fyra timmar per dag som hennes anställning omfattade. I E.H:s fall återstår därför i arbetslöshetsförsäkringens mening inte någon arbetslös tid att ersätta. - E.H. har lämnat oriktiga uppgifter genom att inte redovisa sitt uttag av halv föräldrapenning på kassakorten under aktuella veckor. Därför är hon återbetalningsskyldig. Av utredningen i målet framgår inte att det skulle föreligga skäl att efterge återbetalningsskyldigheten.

E.H. bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Det resonemang som IAF för innebär i princip ett nedvärderande av den egna försäkringen. Resultatet skulle nämligen bli att den försäkrade arbetade halvtid och var föräldraledig på halvtid utan möjlighet att söka ett heltidsarbete som var det hon ville ha. I verkligheten var det så att hon var föräldraledig från arbetet och hade ordnad barntillsyn på den halvtid för vilken hon hade ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och uppsökte arbetsgivare för att få ett heltidsarbete vilket hon lyckades med. - Om den sökande hade kunnat välja att lösa sin utkomst på annat sätt än genom ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, exempelvis genom annan skattefinansierad ersättning eller genom eget arbete, ingår inte i myndighetsutövningen att ta ställning till. Det valet ligger hos den försäkrade.

Regeringsrätten (2010-10-20, Heckscher, Almgren, Brickman) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som kammarrätten.

Domslut

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.

Regeringsråden Dexe och Lundin var av skiljaktig mening och anförde: E.H:s arbetsutbud var under den i målet aktuella tiden 40 timmar i veckan. Hon hade en halvtidsanställning och fick ersättning från arbetslöshetsförsäkringen för den resterande tiden. Under tiden den 1 februari-26 maj 2006 var hon under vissa perioder föräldraledig från sin anställning. Hon uppbar omväxlande hel och halv föräldrapenning från Försäkringskassan. Målet gäller hennes rätt till arbetslöshetsersättning för de dagar som hon uppbar halv föräldrapenning. Hon deklarerade inte uttagen av föräldrapenning på kassakorten. - En förutsättning för att någon ska ha rätt till arbetslöshetsersättning är enligt ALF att han eller hon är arbetslös. - I äldre förarbeten (prop. 1973:56 s. 174) uttalades bl.a. följande. - En grundläggande förutsättning för kontant stöd vid arbetslöshet bör liksom hittills vara att den arbetslöse verkligen är arbetslös och står till arbetsmarknadens förfogande, dvs. att han kan och vill förvärvsarbeta och är oförhindrad därtill. Någon definition av begreppet arbetslös ges inte i nuvarande kassaförordning. Enligt praxis i den nuvarande försäkringen anses medlem arbetslös när han på grund av arbetsbrist inte kan utföra avlönat arbete för annans räkning och inte heller utför arbete för egen räkning i affärsmässigt, vinstgivande syfte. Jag anser att arbetsbrist även i fortsättningen bör vara den verkliga orsaken till att ersättningssökande inte har något förvärvsarbete. - Enligt 20 § ALF får dagpenningen inte lämnas för tid under vilken den sökande får föräldrapenning enligt AFL. - De regler om återkrav som är tillämpliga i målet fanns i 68 § första stycket ALF (lagrummets lydelse före den 2 mars 2009 vilken fortfarande ska gälla vid återkrav av belopp som har betalats ut före ikraftträdandet). De innebär bl.a. att den som har orsakat att ersättning lämnats obehörigen ska betala tillbaka ersättningen. Detta gäller dock om det inte i det särskilda fallet finns anledning att helt eller delvis befria från återbetalningsskyldighet. - Vi gör följande bedömning. - Den första fråga som ska besvaras i målet är om E.H. alls kan anses ha varit arbetslös de dagar då hon var föräldraledig från sin halvtidsanställning och fick halv föräldrapenning. - Det har inte kommit fram några omständigheter som talar för att E.H. var tvungen att vara föräldraledig under just den tid på dagen till vilken arbetet var förlagt. Hon hade alltså möjlighet att arbeta i sin ordinarie anställning, men hon valde att inte göra det. Någon arbetsbrist har därmed inte förelegat och E.H. kan därför inte anses ha varit arbetslös i arbetslöshetsförsäkringens mening. Hon har inte upplyst arbetslöshetskassan om att hon uppburit föräldrapenning. Hon har således fått arbetslöshetsersättning utan att hon har haft rätt till det. - Med hänsyn till omständigheterna i målet - särskilt att frågan om hennes rätt till ersättning varit mycket svår att bedöma - finns det förutsättningar för att befria henne från återbetalningsskyldigheten. - Överklagandet ska således avslås.

Föredraget 2010-09-08, föredragande Wenneberg, målnummer 7786-09