RH 1995:123
För tillämpning av reglerna om rättegånghinder erfordras inte att någon påkallat skiljeförfarande innan målet instämts till allmän domstol. Det ankommer på domstolen att avgöra om avtalets skiljeklausul i sig utgör hinder för rättegång vid allmän domstol.
Det amerikanska bolaget Halotron Inc. stämde vid tingsrätten J.A. och AB Bejaro-Product och yrkade att tingsrätten skulle fastställa att Halotron hade bättre rätt till vissa patentsökta uppfinningar.
J.A. och Bejaro hade uppfunnit en bas för kemisk eldsläckning kallad Halotron I och II. J.A. och Bejaro träffade ett optionsavtal med Halotron (91-08-30) som medgav bolaget en rätt att i framtiden förvärva rättigheterna till Halotron mot viss ersättning. Den 26 februari 1992 upprättades ett särskilt avtal mellan parterna angående överlåtelse av rättigheter, patent, varumärke och varukännetecken. Avtalet innehöll en skiljeklausul. Därutöver har J.A. och Bejaro genom förlikningsavtal - sedan Halotron väckt talan mot J.A. och Bejaro vid amerikansk domstol - förbundit sig att upprätta och låta registrera överlåtelsen av patenträttigheterna till produkterna jämte alla nödvändiga handlingar för att säkerställa Halotrons rätt. J.A. och Bejaro har enligt Halotron inte uppfyllt sina skyldigheter enligt avtalen.
Skiljeklausulen hade följande lydelse:
"Failure to make payments under this Assignment shall not effect the irrevocable assignment of rights herein granted, in any way, manner, shape or form, nor shall there be any reversion of right due to any reach of this Agreement by the COMPANY; A'S sole remedy in this regard is limited exclusively to compensatory damages. However, should any dispute arise, including disputes over the amount of royalties due and owing, and the parties finding that they cannot negotiate their differences, any party may request that the issue be submitted to arbitration, and such arbitration shall commence in accordance with the Rules of the American Arbitration Association, and shall be final and binding upon the parties."
J.A. och Bejaro yrkade vid tingsrätten att käromålet skulle avvisas då det stödde sig på ett avtal som innehåller en skiljeklausul med innebörd att envar av parterna har rätt att hänskjuta tvister om avtalet till skiljeförfarande.
Halotron bestred avvisning och anförde väsentligen följande. Ingen av parterna har påkallat skiljeförfarande. Parterna har inte avtalat om att tvisten skall avgöras genom skiljeförfarande. Avtalet ger endast den part som inleder en tvist möjlighet att påkalla skiljeförfarande. Sedan denne träffat sitt val saknar motparterna möjlighet att välja annat förfarande.
Stockholms tingsrätt (1995-06-13, tingsfiskalen Hjalmar Forsberg) avvisade målet. Tingsrätten konstaterade inledningsvis att käranden varken bestritt att käromålet vilar på ett avtal vilket innehåller en mellan parterna i och för sig tillämplig skiljeklausul som föreskriver att "any party may request that the issue be submitted to arbitration . ." eller att denna tvist inte skulle falla under skiljeklausulens tillämpningsområde. Skiljeklausulen ger enligt dess ordalydelse vardera part rätt att påkalla skiljeförfarande i anledning av en sådan tvist som avses med bestämmelsen. Denna rätt kan inte, såsom käranden påstått, vara förbeållen den som inleder tvisteförfarandet. Svarandena har påkallat skiljeförfarande i samband med att de avgav svaromål. Tingsrätten fann att detta skett i enlighet med avtalet. En skiljeklausul utgör enligt stadgad praxis processhinder.
Halotron överklagade beslutet och yrkade att det skulle upphävas. J.A. och Bejaro bestred ändring.
Parterna åberopade samma grunder och omständigheter som vid tingsrätten. De gjorde dock följande förtydliganden.
Halotron: Avtalet mellan parterna föreskriver att, om någon part önskar påkalla skiljeförfarande, skall detta göras i enlighet med reglerna för the American Arbitration Association. Något sådant påkallande har inte gjorts av motparten. Genom att åberopa den klausul i avtalet som ger endera parten rätt att välja skiljeförfarande i stället för förhandling vid allmän domstol kan motparten förtas sin möjlighet att få tvisten prövad överhuvudtaget. Så är fallet om svaranden efter ett avvisningsbeslut väljer att inte påkalla skiljeförfarande och ej heller medverkar i ett skiljeförfarande som påkallats av käranden enligt de regler parterna kommit överens om.
J.A. och Bejaro: Skillnaden mellan en skiljeklausul där det stadgas att tvist skall avgöras genom skiljeförfarande, å ena sidan, och en klausul där den ena parten har rätt att påkalla skiljeförfarande, å andra sidan, är att en part i det senare fallet kan ensidigt välja hur tvisten skall avgöras. Domstolen är bunden av att den ena parten utnyttjar sin rätt enligt skiljeavtalet. J.A. och Bejaro har åberopat skiljeklausulen. Den mellan parterna träffade överenskommelsen innebär att ett eventuellt skiljeförfarande skall påbörjas i enlighet med the American Arbitration Associations regler. Men det finns inget tvång att påkalla skiljeförfarande. Det kan för övrigt inte föreskrivas att en part som inte önskar tvista skall påkalla skiljeförfarande eller stämma vid domstol. Först när Halotron inlett tvisten genom att stämma vid domstol har J.A. och Bejaro haft anledning att utöva sin rätt att åberopa skiljeklausulen vilket de gjorde första gången de svarade i målet. Det ankommer på Halotron att påkalla skiljeförfarande om bolaget så önskar.
Svea hovrätt (1995-11-14, hovrättslagmannen Thorsten Cars, hovrättsrådet Omi Mohammar, referent, och t.f. hovrättsassessorn Michael Hagelroth) lämnade överklagandet utan bifall. I sina skäl uttalade hovrätten:
I målet är ostridigt att talan i målet stöder sig på ett avtal som innehåller en skiljeklausul, att den aktuella tvisten i och för sig faller under skiljeklausulens tillämpningsområde, att J.A. och Bejaro åberopat skiljeklausulen som processhinder samt att ingen av parterna påkallat skiljeförfarande.
En skiljeklausul bör, enligt gällande rätt, inte tillmätas betydelse såsom rättegångshinder annat än om klausulen otvetydigt ger parterna rätt att få ett skiljeförfarande till stånd.
En restriktiv tolkning av den nu aktuella skiljeklausulens innebörd ger vid handen att klausulen endast anvisar skiljemannaförfarande som en alternativ utväg för slitande av tvister mellan parterna. Hovrätten gör samma bedömning som tingsrätten, nämligen att envar av parterna har rätt att hänskjuta tvist om avtalet till skiljeförfarande. Sådan rätt är alltså inte bara förbehållen den som inleder tvisten. Åberopande av skiljeklausulen utgör således processhinder. Den omständigheten att ingen av parterna ännu påkallat skiljeförfarande inverkar inte på detta förhållande.