Skiljeavtal

Beskrivning saknas!

Rättsfall28

NJA 2012 s. 790: En tvist har ansetts vara förlikningsbar och har därför kunnat avgöras genom skiljedom, trots förekomsten av tvingande svenska och utländska materiella lagbestämmelser. En part i skiljeförfarandet har ansetts inte ha invänt att skiljeavtalet var ogiltigt och har därför inte haft rätt att åberopa den omständigheten till stöd för att skiljedomen ska upphävas efter klander.
RH 1994:45: I ett anställningsavtal hade intagits en skiljeklausul. Sedan arbetsgivaren låtit stämma den anställde, en verkställande direktör, med yrkande om betalningsförpliktelse på tre olika grunder påstods klausulen utgöra rättegångshinder. Fråga uppkom dels om tvisten omfattades av skiljeklausulen, dels om brott från en anställd som riktas mot en arbetsgivare kan utgöra ett ur ett anställningsavtal härflytande rättsförhållande.
NJA 1982 s. 210: Beslut varigenom kvittningsinvändning avvisats på grund av ett mellan parterna ingånget skiljeavtal har ansetts utgöra hinder mot ny talan rörande samma sak i mål mellan samma parter.
RH 1996:122: Leverantör, som med en agent träffat avtal med skiljedomsklausul, har mot reverser beviljat agenten lån. Genom att väcka talan vid allmän domstol mot agenten har leverantören gått miste om befogenheten att göra skiljeavtalet gällande i fråga om kvittningsfordran angående agenten tillkommande provision enligt avtalet.
NJA 1981 s. 711: Fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen på skiljeklausul i avtal mellan näringsidkare och konsument.
AD 1994 nr 36: I mål om skadestånd på grund av uppsägning framställer arbetsgivaren rättegångsinvändning under hänvisning till en skiljeklausul i ett mellan parterna ingånget anställningskontrakt. Fråga huruvida den åberopade skiljeklausulen omfattar tvist rörande den aktuella uppsägningen. Så befinns vara fallet, men då arbetsgivaren i en s.k. besvärshänvisning som intagits i uppsägningsbeskedet anvisat arbetstagaren att väcka talan vid domstol, om han ville framställa anspråk mot arbetsgivaren på grund av uppsägningen, har arbetstagaren likväl ansetts berättigad att i tvisten väcka talan vid domstol (jfr AD 1977 nr 110 och 1989 nr 27).
AD 2018 nr 3: Bestämmelsen i 7 kap. 54 § första stycket aktiebolagslagen om att en föreskrift om skiljeförfarande i en bolagsordning har samma verkan som ett skiljeavtal gäller bara tvister där bolaget är part på ena sidan och där styrelsen, aktieägare eller bolagsfunktionär för talan i egenskap av styrelse, aktieägare eller bolagsfunktionär. En arbetstvist mellan bolaget och en arbetstagare, som i och för sig också varit aktieägare och styrelseledamot, om anspråk som har sin grund i anställningsförhållandet, som inte avsett verkställande direktör, har således inte ansetts omfattad av bestämmelsen.
RH 1994:103: Tredje man har ansetts bunden av skiljeklausul i överlåtelseavtal.
NJA 2003 s. 3: Fråga om skiljeavtals verkan i konkurs. (Jfr 1913 s. 191)
NJA 2013 s. 477: Rättegångshinder. Om en domstol är behörig att pröva en kvittningsinvändning trots att motfordringen omfattas av ett tvistlösningsavtal, så hindrar inte avtalet svaranden från att i samma rättegång föra en fullgörelsetalan avseende motfordringen.
RH 1999:56: Sedan ett bolags ansökningar om betalningsföreläggande mot två personer hade bestritts, överlämnades målen på bolagets begäran till tingsrätt. Av svaranden först där gjord foruminvändning på grund av en skiljeklausul har inte ansetts för sent framställd. Bolagets käromål har avvisats. Till följd av avvisningsbeslutet förklarade tingsrätten ett yrkande om kvarstad förfallet. - Bolaget gjorde i hovrätten gällande att tingsrätten borde ha fattat beslut i kvarstadsfrågan oavsett om den varit behörig att pröva tvisten i sak. Därmed uppkom fråga om innebörden av uttrycket "prövning i annan liknande ordning" i 15 kap. 1 § rättegångsbalken.
RH 1997:119: Fråga om en skiljeklausul mist sin verkan av rättegångshinder i enlighet med 3 § lagen (1929:145) om skiljemän.
NJA 2010 s. 600: En part återkallar i ett skiljeförfarande vissa yrkanden utan att motparten begär att yrkandena prövas. Därefter påkallar parten, sedan skiljedom meddelats beträffande återstående yrkanden, ett nytt skiljeförfarande med i huvudsak samma yrkanden som tidigare återkallats. Återkallelsen har inte ansetts innebära att skiljeavtalet förfallit. Skiljemännens förordnande om parts ansvar för motpartens kostnader i skiljeförfarandet och för skiljemännens arvoden har inte ändrats utan upphävts.
NJA 1984 s. 229: Ett avtal om företagsförsäkring innehåller villkor om att vid tvist om värdet av skada på egendom värderingen på begäran av part skall hänskjutas till avgörande av skiljemän. Fråga huruvida villkoret med tillämpning av 36 § avtalslagen skulle lämnas utan avseende.
NJA 2015 s. 991: Skiljeförfarande. Parterna kan i förväg avtala att det inte ska finnas någon möjlighet att med stöd av 36 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande föra talan mot en skiljedom som innebär att skiljenämnden vid en prövning enligt 2 § har ansett sig obehörig att pröva tvisten. Frågan om parterna har träffat ett sådant avtal ska bedömas enligt allmänna principer för avtals ingående.
NJA 2017 s. 226: En talan om skadestånd på grund av brott har haft anknytning till ett avtal som innefattar en skiljeklausul. Varken talans anknytning till avtalet eller det förhållandet att syftet med talan får antas ha varit att åstadkomma ett fullgörande av avtalet har ansetts innebära att allmän domstol på grund av skiljeklausulen har varit förhindrad att pröva talan.
NJA 2013 s. 578: I ett skiljeförfarande har en part haft vissa belägg för att skiljeavtalet var ogiltigt men medvetet avstått från att undersöka omständigheterna närmare. Parten, som under förfarandet inte har invänt att skiljeavtalet var ogiltigt, har inte haft rätt att efter klander åberopa detta.
AD 2011 nr 31: Fråga om skiljeavtal gällde i anställningsförhållandet mellan en arbetstagare och det aktiebolag där han även var aktieägare och styrelseledamot. Arbetstagaren har ansetts ha samtyckt till att vara bunden av en skiljeklausul genom att han vid ett styrelsesammanträde godkänt att anställningsavtalen för honom och övriga grundare skulle vara utformade på ett visst sätt och innehålla en skiljeklausul. Rättegångshinder på grund av skiljeavtal har därför ansetts föreligga.
RH 1994:63: Ena parten i ett agentavtal har ansökt om stämning på motparten vid allmän domstol med betalningsyrkande. Fråga om rättegångshinder i form av skiljeklausul vid genstämning från motparten.
NJA 1993 s. 252: Fråga vid vilken tidpunkt tillämpning av skiljeavtal påkallats.
RH 1995:123: För tillämpning av reglerna om rättegånghinder erfordras inte att någon påkallat skiljeförfarande innan målet instämts till allmän domstol. Det ankommer på domstolen att avgöra om avtalets skiljeklausul i sig utgör hinder för rättegång vid allmän domstol.
RH 1997:118: Fråga om vad som gäller när två mål har till viss del identiska grunder, men hinder på grund av lis pendens inte föreligger och invändning om rättegångshinder på grund av skiljeklausul endast anförts i det ena målet.
RH 2000:47: Hyresnämndsmål. Uppskov med avflyttning i ett lokalhyresförhållande är en sådan fråga som endast kan anförtros hyresnämnd trots att parterna avtalat att tvister på grund av avtalet skulle avgöras av skiljemän enligt skiljemannalagen.
NJA 2008 s. 120: I tvistemål mellan färjeoperatör och kommunalt hamnbolag om nedsättning av hamnavgifter bl.a. på grund av missbruk av dominerande ställning har del av färjeoperatörens talan avvisats på grund av skiljeavtal. Vidare har den kommunala självkostnadsprincipen ansetts inte vara tillämplig på hamnbolaget. Slutligen har det vid den konkurrensrättsliga bedömningen ansetts att hamnbolaget haft en dominerande ställning på den relevanta marknaden.
NJA 2008 s. 476: Bestämmelsen i 5 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande om att den som inte i rätt tid ställt sin andel av begärd säkerhet för ersättningen till skiljemännen förlorar sin rätt att åberopa skiljeavtalet som hinder mot rättegång har ansetts omfatta endast den tvist som skiljeförfarandet avsåg.
AD 2017 nr 2: Fråga om en talan ska avvisas på grund av rättegångshinder, då det mellan parterna finns ett skiljeavtal. Av skiljeavtalet följer bl.a. att skiljenämnden inte är behörig att avgöra tvisten om den avser tillämpning av arbetsrättslig lagstiftning. Fråga om tolkning av skiljeavtalet och huruvida tvisten rör tillämpning av arbetsrättslig lagstiftning.
NJA 1998 s. 654: En ansökan om återställande av försutten tid har avslagits därför att fullföljdsförbudet i 54 kap 7 § RB har ansetts omfatta även det fallet att HovR har fastställt TR:s beslut enligt vilket TR:n har ogillat en invändning om att en i målet åberopad motfordran skulle enligt avtal prövas av skiljemän.
NJA 2019 s. 171: Klander av skiljedom. Fråga om domstols utgångspunkt för prövningen av skiljenämnds behörighet. Även fråga om ett handläggningsfels betydelse för att en skiljedom ska kunna upphävas.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator