RH 1996:114
Styrelseledamöters ansvar enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen. Fråga om vilka krav som kan ställas på s.k. kontrollbalansräkning och hänskjutande av likvidationsfrågan till bolagsstämman. Tillika fråga om bevismedel när det gäller att visa att kapitalbristen hävts inom rådrumsfristen.
Norrköpings Tryckeri Kommanditbolag (Tryckeriet) och J.L:s Repro Aktiebolag (Repro) yrkade att Å.S. och C.S. skulle förpliktas att solidariskt utge ett kapitalbelopp till Tryckeriet om 110 000 kr och till Repro om 141 433 kr jämte viss närmare angiven ränta. Å.S. och C.S. bestred yrkandena. De vitsordade de yrkade kapitalbeloppen jämte ränta som i och för sig skäliga. -- Bakgrunden till tvisten var följande: Tryckeriet och Repro hade utfört tryckeriarbeten åt Svenska Plexus Aktiebolag (Svenska Plexus). Sistnämnda bolag registrerades den 13 februari 1991. Aktiekapitalet uppgick till 50 000 kr. Samtliga aktier ägdes av Å.S. och C.S. och de utgjorde också styrelse i bolaget från bildandet fram till dess bolaget såldes den 14 augusti 1992. Den 8 september 1992 registrerades att Å.S. och C.S. avgått som styrelseledamöter i bolaget. Svenska Plexus försattes i konkurs vid Norrköpings tingsrätt den 24 september 1992. Bland skulderna ingick skulder till Tryckeriet och Repro.
Som grund för käromålen anförde Tryckeriet och Repro följande: Senast i september 1991 hade Å.S. och C.S. anledning anta att bolagets eget kapital understeg hälften av det registrerade aktiekapitalet. Enligt 13 kap. 2 § första stycket aktiebolagslagen ålåg det dem därför att låta upprätta en särskild balansräkning. Så skedde emellertid inte. I vart fall underlät de att hänskjuta frågan om likvidering av bolaget till bolagsstämma på sätt som stadgas i den nämnda paragrafen. Med tillämpning av bestämmelserna i 13 kap. 2 § fjärde stycket aktiebolagslagen svarar Å.S. och C.S. därför solidariskt för de förpliktelser som uppkommit i bolaget från och med september 1991. -- Å.S. och C.S. anförde som grund för bestridandet: Den 3 oktober 1991 upprättade Svenska Plexus en balansräkning som uppfyllde de krav som ställs på en sådan. Denna utvisade att aktiekapitalet var förbrukat den 1 september 1991. Frågan om bolaget skulle träda i likvidation hänsköts genast till bolagsstämman. Detta skedde informellt. Eftersom de ägde hela aktiekapitalet och utgjorde hela styrelsen i bolaget var de väl medvetna om den upprättade balansräkningen och något formellt hänskjutande till bolagsstämma av frågan om likvidering av bolaget skedde därför inte. Svenska Plexus´ ekonomi förbättrades under hösten och vintern 1991 och bolaget erhöll i januari 1992 en checkräkningskredit i Östgöta Enskilda Bank. Under våren 1992 tillsköt Å.S. och C.S. medel till bolaget, vilket innebar att bolagets ekonomi förbättrades och att det egna kapitalet var återställt i juni 1992. Detta framgår av en balansrapport per den 31 maj 1992 och resultatrapporter för maj -- juli 1992. Likviditeten var dock mycket dålig. Å.S. och C.S. tog kontakt med Tryckeriet och Repro och berättade att Svenska Plexus hade kundfordringar som snart skulle infrias. De betonade att bolaget inte skulle vara skuldfritt inför nästa produktion och frågade därför om Tryckeriet och Repro ändå ville ombesörja tryckeriarbeten. Tryckeriet och Repro accepterade detta. Å.S. och C.S. har gjort vad som ålegat dem för att inte bli personligt ansvariga för Svenska Plexus skulder. -- Kärandebolagen genmälde: Det bestrids att frågan om Svenska Plexus skulle träda i likvidation har hänskjutits till bolagsstämma och att det egna kapitalet hos Svenska Plexus var återställt i juni 1992. Någon bolagsstämma har i vart fall inte godkänt en balansräkning som utvisar att det egna kapitalet uppgår till det registrerade aktiekapitalet. Bolagets situation var väsentligt sämre än vad svarandena påstår. Av en revisionspromemoria som skatteförvaltningen upprättade den 19 november 1992 framgår nämligen att bolaget bl.a. underlåtit att inbetala arbetsgivaravgifter och källskatter. Dessa skulder finns inte medtagna i bolagets balansrapport per den 31 maj 1992. -- Å.S. och C.S. påstod inte att några av de i revisionspromemorian upptagna skatterna och avgifterna hade medtagits i den balansrapport som upprättades per den 31 maj 1992.
Norrköpings tingsrätt (1994-09-12, rådmännen Bengt Widen, Lennart Nilsson och Göran Lindvall) biföll käromålet i dess helhet såvitt avsåg Tryckeriets talan och delvis vad gällde Repros anspråk samt anförde: Det har inte visats i målet att Å.S. och C.S. redan i september 1991 haft skäl att anta att bolagets eget kapital understeg hälften av det registrerade aktiekapitalet. Det är emellertid ostridigt att de genom den balansrapport som upprättades den 3 oktober 1991 fick kännedom om att aktiekapitalet i Svenska Plexus var förbrukat per den 1 september 1991. -- Fråga uppkommer om den upprättade balansrapporten uppfyller det krav som uppställdes på en särskild balansräkning (kontrollbalansräkning) enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen i dess lydelse före den 1 januari 1992. Balansrapporten utvisar ett stort underskott. En kontrollbalansräkning kommer i de flesta fall att visa minst samma och i allmänhet bättre ställning än en årsbalansräkning. En i formell ordning upprättad kontrollbalansräkning skulle inte ha visat annat än att aktiekapitalet i Svenska Plexus var förbrukat. Den upprättade rapporten får i förevarande fall godtas som en kontrollbalansräkning. -- Det har enligt lag ålegat styrelsen att snarast möjligt efter kännedom om balansrapporten till bolagsstämma hänskjuta frågan om bolaget skulle träda i likvidation. I detta fall ägdes samtliga aktier av Å.S. och C.S. och dessa har i egenskap av styrelse i Svenska Plexis haft kännedom om de förhållanden som de efter ett formellt hänskjutande till bolagsstämma skulle ha blivit underrättade om. Under dessa förhållanden kan de inte genom att brista i att formellt ha hänskjutit likvidationsfrågan till bolagsstämma ha ådragit sig ansvar för bolagets förpliktelser. -- För att undgå likvidationsplikt har det emellertid enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen ålegat bolagsstämman i Svenska Plexus att inom åtta månader efter den 3 oktober 1991 godkänna en av revisorerna granskad balansräkning som utvisat att det egna kapitalet uppgick till det registrerade aktiekapitalet. Å.S. och C.S. har inte visat att sådan balansräkning upprättats. De har emellertid uppgett att det egna kapitalet i Svenska Plexus var återställt i juni 1992 och att de därför inte blivit personligt betalningsansvariga för bolagets skulder. För att visa detta har de åberopat en balansrapport för maj 1992 samt resultatrapporter för maj -- juli 1992. Av balansrapporten framgår att bolagets skulder per den 31 maj 1992 uppgick till 224 489 kr. Tillgångarna upptas i rapporten till minus 115 459 kr. Bland tillgångarna finns upptagna två minusposter på 85 061 kr respektive 252 128 kr. Posterna är benämnda "Avräkn. K S" och Avräkning Å S". Dessa poster avser enligt Å.S. och C.S. tillskott som de gjort till bolaget, varav 17 992 kr respektive 209 352 kr avser kapital som de tillskjutit under maj 1992. -- Oavsett om bolagets tillgångar ökas med de poster som Å.S. och C.S. uppgett avse tillskott från dem utvisar inte balansrapporten att aktiekapitalet blivit återställt. Resultatrapporten för juni 1992 utvisar att bolagets underskott minskat med drygt 100 000 kr jämfört med föregående månad och att aktiekapitalet således skulle ha varit återställt den 30 juni 1992. Av utredningen går det emellertid inte att utläsa att aktiekapitalet varit återställt den 3 juni 1992. Å.S. och C.S. ansvarar redan på grund härav solidariskt för bolagets därefter uppkommande förpliktelser. -- Det belopp som Tryckeriet har yrkat ersättning för avser förpliktelser som uppkommit efter den 3 juni 1992. Käromålet skall därför bifallas i sin helhet. -- Av det belopp som Repro yrkat ersättning för utgör 123 958 kr förpliktelser som uppkommit för Svenska Plexus efter den 3 juni 1992. Käromålet skall därför endast bifallas såvitt avser detta belopp. Återstående belopp hänför sig till en faktura från den 23 maj 1992.
Å.S. och C.S. överklagade tingsrättens dom och yrkade ogillande av käromålen. Bolagen bestred ändring. Parterna intog samma ståndpunkter som vid tingsrätten. Å.S. och C.S. anförde därutöver: Tingsrätten har -- efter det att tingsrätten ogillat de av Tryckeriet och Repro åberopade grunderna för käromålen -- bifallit käromålen på den grunden att någon bolagsstämma för Svenska Plexus inte inom åtta månader, efter det att frågan om likvidation hänskjutits till bolagsstämman, har godkänt en av revisorerna granskad balansräkning som utvisat att det egna kapitalet uppgick till det registrerade aktiekapitalet samt att Å.S. och C.S. inte har visat att Svenska Plexus´ eget kapital var återställt den 3 juni 1992. Tingsrätten har därigenom bifallit käromålen på en av Tryckeriet och Repro inte åberopad grund. -- Tryckeriet och Repro anförde: Den av Å.S. och C.S. den 3 oktober 1991 upprättade balansrapporten kan inte anses utgöra en särskild balansräkning enligt 13 kap. 2 § 1 st aktiebolagslagen. I vart fall har Å.S. och C.S. underlåtit att hänskjuta frågan om likvidering av bolaget till bolagsstämman på sätt som stadgas i nämnda paragraf. Svenska Plexus´ egna kapital var inte återställt den 3 juni 1992 och någon bolagsstämma för bolaget har i vart fall inte godkänt en balansräkning per samma dag som utvisar att Svenska Plexus eget kapital uppgått till det registrerade aktiekapitalet . -- Som framgår av tingsrättens dom åberopades sistnämnda grund efter det att Å.S. och C.S. framfört sina invändningar eftersom det var först då som grunden blev relevant.
Göta hovrätt (1995-10-02, hovrättslagmannen Lars Åhlen, hovrättsråden Lennart Thorelli och Hans Träff, referent, samt hovrättsassessorn Magnus Ragnmark) fastställde tingsrättens dom och anförde i domskälen: Reglerna i 13 kap. 2 § aktiebolagslagen om särskild balansräkning m.m. är i första hand avsedda att skydda bolagets borgenärer. Tanken är att ett bolag som driver en förlustbringande verksamhet skall upphöra medan tillgångarna räcker till för att betala borgenärernas fordringar. Av det skälet föreskrivs att styrelsen, allt eftersom i paragrafen angivna förutsättningar är uppfyllda, har en handlingsplikt. Försummar styrelsen att i enlighet med denna plikt vidta de åtgärder som föreskrivs, uppkommer ett solidariskt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Sådant ansvar inträder vid den tidpunkt då den åtgärd som underlåtits skulle ha vidtagits. -- Hovrätten anser i likhet med tingsrätten att den balansrapport som upprättats den 3 oktober 1991 får godtas som kontrollbalansräkning samt att det -- med hänsyn till omständigheterna -- också får godtas att något formellt hänskjutande av likvidationsfrågan inte har ägt rum. Vid nu angivna förhållanden har den s.k. rådrumsfristen om åtta månader börjat löpa den 3 oktober 1991. Det innebär att styrelseledamot/aktieägare inom den tiden måste ha visat -- genom en av revisorerna granskad och av bolagsstämman godkänd balansräkning -- att kapitalbristen har läkts. Lyckas man inte med detta -- och i det hänseendet är balansräkningen exklusivt bevismedel -- inträder likvidationsplikt och medansvar för den styrelseledamot/aktieägare som driver verksamheten vidare. -- De krav på betalning för utfört arbete som framställts mot Å.S. och C.S. grundas på att de, trots konstaterad kapitalbrist, inte fullgjort sina skyldigheter enligt aktiebolagslagen utan fortsatt verksamheten och därmed blivit medansvariga för bolagets nya förpliktelser. Vad de i hovrätten har anfört om att tingsrätten bifallit käromålen på en inte åberopad grund förtjänar inte avseende. -- Å.S. och C.S:s invändning om att bolagets eget kapital var helt återställt i juni 1992 kan inte vinna beaktande, eftersom de till stöd för denna invändning inte ens har påstått att det upprättats någon balansräkning i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen. Utredningen i målet visar för övrigt att bolaget under våren och sommaren 1992 uppenbarligen haft skulder som vida överstigit tillgångarna; vid konkursutbrottet den 24 september 1992 var bristen i boet drygt 1,2 milj. kr. På grund av vad sålunda anförts och då det är ostridigt i målet att Å.S. och C.S. har fortsatt verksamheten efter rådrumsfristens utgång den 3 juni 1992 och uppenbarligen inte heller iakttagit sin likvidationsplikt finner hovrätten i likhet med tingsrätten att de inte kan undgå medansvar för de förpliktelser som bolaget ingått efter fristens utgång. Å.S. och C.S:s överklagande skall därför lämnas utan bifall.