om likvidation av aktiebolag m.m.
Regeringens proposition
1982/83: 139
om likvidation av aktiebolag m. m.;
beslutad den 17 mars 1983.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.
På regeringens vägnar
OLOF PALME.
OVE RAINER
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en skärpning av akticbolagslagens bestämmel-
ser om skyldighet för ett aktiebolag att träda i likvidation då aktiekapitalet delvis har gått förlorat.
Vidare föreslås en ändring i aktiebolagslagen som innebär att likvida-
torer i ett aktiebolag alltid skall utses av domstol.
Slutligen föreslås en särskild lag som ålägger aktiebolagen att före utgången av juni 1984 för registrering anmäla personnummer och postadress
för sådana bolagsfunktionärer som har registrerats före den 1 januari 1977.
Syftet med lagstiftningen är att göra det lättare att söka på person i
bolagsregistret.
Ändringarna i aktiebolagslagen föreslås träda i kraft den I januari 1984.
Den nya lagen om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag föreslås träda i
kraft två veckor efter det att lagen har utkommit i Svensk författningssamling.
I Riksdagen 1982/83.1 saml. Nr 139
1 Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385)
Härigenom föreskrivs att 13 kap. 2, 7: och 17 §§ aktiebolagslagen (1975: 1385)! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
13 kap.
28 Det åligger styrelsen att ofördröj- Det åligger styrelsen att ofördröj- : ligen upprätta en särskild balans- ligen upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl att räkning så snart det finns skäl att anta att bolagets eget kapital under- anta att bolagets eget kapital understiger en tredjedel av det registrera- stiger hälften av det registrerade de aktiekapitalet. Visar balansräk- aktiekapitalet. Visar balansräkningningen att så är fallet, skall styrel- en att så är fallet, skall styrelsen sen snarast möjligt till bolags- snarast möjligt till bolagsstämma stämma hänskjuta fråga om bolaget hänskjuta fråga om bolaget skall skall träda i likvidation. Godkänns träda i likvidation. Godkänns ej på
ej på ordinarie bolagsstämma under bolagsstämma inom åtta månader
nästföljande räkenskapsår balans- efter hänskjutandet balansräkning räkning avseende ställningen vid ti- avseende ställningen vid tiden för den för stämman som utvisar att det stämman som utvisar att det egna egna kapitalet uppgår till hälften av kapitalet uppgår till det registrerade det registrerade aktiekapitalet, aktiekapitalet, skall styrelsen, om skall styrelsen, om ej bolagsstäm- ej bolagsstämman beslutar att bolaman beslutar att bolaget skall träda get skall träda i likvidation, hos räti likvidation, hos rätten ansöka att ten ansöka att bolaget försätts i libolaget försätts i likvidation. Sådan kvidation. Sådan ansökan kan även ansökan kan även göras av styrel- göras av styrelseledamot, verkstälseledamot, verkställande direktör, lande direktör, revisor eller aktierevisor eller aktieägare. ägare.
Göres ansökan enligt första Görs ansökan enligt första stycket, förordnar rätten att bolaget stycket, förordnar rätten att bolaget skall träda i likvidation, om ej un- skall träda i likvidation, om det ej der ärendets handläggning i tings- under ärendets handläggning i rätten styrkes att balansräkning tingsrätten styrks att balansräkning utvisande att bolagets eget kapital utvisande att bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrera- uppgår till det registrerade aktiekade aktiekapitalet blivit granskad av pitalet blivit granskad av revisorerrevisorerna och godkänd av bolags- na och godkänd av bolagsstämma. stämma.
Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek skall inom linjen tilläggas en post utvisande den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som skulle följa, om de redovisades till försäljningsvärdet med avdrag för försäljningskostnaderna. Beträffande sådana anläggningstillgångar som undergår fortlöpande värdeminskning gäller dock att de tas upp till an-
! Lagen omtryckt 1982: 739. ” Senaste lydelse enligt prop. 1982/83:94.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skaffningsvärdet minskat med erforderliga avskrivningar och nedskrivningar. om därigenom erhålls ett högre värde. Vidare skall vid beräkningen hänsyn inte tas till skuld på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyldigheten är beroende av bolagets ekonomiska ställning, om stödet — för det fal! att bolaget försätts i konkurs eller träder i likvidation — skall återbetalas först sedan övriga skulder tll fullo betalats.
Underlåter styrelseledamöterna Underlåter styrelseledamöterna att fullgöra vad som åligger dem en- att fullgöra vad som åligger dem enligt första stycket, svarar de och ligt första stycket, svarar de och andra som med .vetskap härom andra som med vetskap härom handlar på bolagets vägnar solida- handlar på bolagets vägnar solidariskt för bolagets uppkommande riskt för "bolagets uppkommande "förbindelser. Sådant ansvar in- förbindelser. Sådant ansvar inträder även för aktieägare som, när träder även för aktieägare som, när likvidationsplikt föreligger enligt likvidationsplikt föreligger enligt första stycket tredje meningen, första stycket tredje meningen, med vetskap härom deltar i beslut med vetskap härom deltar i beslut att fortsätta bolagets verksamhet. att fortsätta bolagets verksamhet. Den ansvarighet som det nu är frå- Den ansvarighet som det nu är fråga om gäller dock ej för förbin- ga om gäller dock ej för förbindelser som uppkommer sedan likvi- delser som uppkommer sedan likvidationsfrågan hänskjutits till rät- 'dationsfrågan hänskjutits till rättens prövning eller sedan en balans- tens prövning eller sedan en balansräkning, som utvisar att bolagets räkning, som utvisar att bolagets eget kapital uppgår till hälften av eget kapital uppgår till det registredet registrerade aktiekapitalet, bli- rade aktiekapitalet, blivit granskad vit granskad av revisorerna och av revisorerna och godkänd av bogodkänd av bolagsstämma. lagsstämma.
7§8
Bolagsstämma eller domstol, När bolagsstämman har fattat som fattar beslut att bolaget skall beslut om likvidation skall detta geträda i likvidation. skall samtidigt nom stämmans försorg genast anutse en eller flera likvidatorer. I bo- mälas till rätten och denna skall lagsordningen kan föreskrivas att därefter utan dröjsmål utse en eller därjämte en eller flera likvidatorer flera likvidatorer. Domstol som fatskall tillsättas i annan ordning. tar beslut att bolaget skall träda i Likvidator träder i styrelsens och likvidation skall samtidigt utse en verkställande direktörs ställe och eller flera likvidatorer. Cikvidator har i uppgift att genomföra likvida- träder i styrelsens och verkstältionen. lande direktörs ställe och har i upp-
gift att genomföra likvidationen.
Saknar aktiebolag, som trätt 1 likvidation, till registret anmäld behörig likvidator, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter anmälan av registreringsmyndigheten eller ansökan av aktieägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som kan företräda bolaget. :
Likvidatorerna skall genast an- Likvidatorerna skall genast för
mäla likvidationsbeslutet för regi- registrering anmäla beslut om likvistrering. dation och förordnande a av likvida-
tor. tt Riksdugen 19821/83. I saml. Nr 139
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Bestämmelserna i denna lag om styrelse och styrelseledamöter äger motsvarande tillämpning på likvidator, i den mån ej annat följer av detta kapitel.
Uppdrag att vara revisor upphör icke genom att bolaget träder i likvidation. Bestämmelserna i 10 kap. äger tillämpning under likvidation. Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidation onödigt fördröjes.
17 §
Har bolaget trätt i likvidation.på Har bolaget trätt i likvidation på grund av bolagsstämmans beslut el- grund av bolagsstämmans beslut eller, i fall som avses i 2 §, på grund ler, i fall som avses i 2 §, på grund av rättens beslut, kan stämman se- av rättens beslut, kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande be- dan revisorerna avgivit yttrande besluta att likvidationen skall upphöra sluta att likvidationen skall upphöra och bolagets verksamhet återuppta- och bolagets verksamhet återupptagas. Sådant beslut får dock ej fat- gas. Sådant beslut får dock ej fattas, om likvidationsanledning på tas, om likvidationsanledning på grund av denna lag eller bolagsord- grund av denna lag eller bolagsordningen föreligger eller om bolagets ningen föreligger eller om bolagets eget kapital beräknat enligt 2 § eget kapital beräknat enligt 2§ tredje stycket ej uppgår till hälften tredje stycket ej uppgår till det reav det registrerade aktiekapitalet gistrerade aktiekapitalet eller om eller om utskiftning ägt rum. utskiftning ägt rum.
När beslut enligt första stycket fattas, skall samtidigt väljas styrelse.
Bolagsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av styrelse skall av likvidatorerna genast anmälas för registrering. Beslutet får ej verkställas förrän registrering skett.
Om likvidationsbeslut som avses I 1—4 §& blivit upphävt genom domstols lagakraftägande dom eller beslut, skall likvidatorerna genast göra anmälan därom för registrering samt kalla till bolagsstämma för val av styrelse. .
När likvidation upphört enligt denna paragraf, äger 14 § motsvarande tillämpning. : |
Denna lag träder i kraft den I januari 1984.
2 Förslag till
Lag om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag
Härigenom föreskrivs följande.
Aktiebolag skall före utgången av juni 1984 till registreringsmyndigheten för registrering anmäla postadress och personnummer för styrelseledamot, verkställande direktör och suppleant samt firmatecknare, om anmälan för registrering av dessa uppgifter inte har skett tidigare.
Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga verkställande direktören eller styrelseledamot att fullgöra skyldigheten enligt första stycket.
Följs inte föreläggandet kan registreringsmyndigheten döma ut vitet. Registreringar enligt denna lag behöver inte kungöras.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET : PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1983-03-03
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson,
Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin. Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström, Thunborg.
Föredragande: statsrådet Rainer
Lagrådsremiss om likvidation av aktiebolag m. m.
I Inledning
Enligt aktiebolagslagen (1975: 1385) kan ett aktiebolag bli skyldigt att träda i likvidation då aktiekapitalet delvis har gått förlorat. Riksdagen har i december 1982 uttalat att starka skäl talar för att en skärpning av dessa likvidationsbestämmelser kommer till stånd och att förslag till erforderliga
ändringar i bestämmelserna snarast bör föreläggas riksdagen (LU 1982/ 83: 16, rskr 89).
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har i en promemoria (BRÅ PM 1980: 1) om likvidationsförfarandet enligt aktiebolagslagen bl. a. föreslagit att likvidator i aktiebolag alltid skall utses av domstol. Förslaget har inte genomförts (se prop. 1980/81: 146 s. 15 och LU 1980/81:28 s. 9 och 24).
BRÅ har vidare i en skrivelse den 4 november 1981 till handelsdeparte-
mentet tagit upp frågan om möjligheten att söka på person i det datorbascrade aktiebolagsregister som nu är under uppbyggnad hos patent- och registreringsverket. Skrivelsen har överlämnats till justitiedepartementet.
Under ärendets beredning har kontakt hållits med företrädare för de danska, finländska och norska justitiedepartementen samt det danska industridepartementet.
2¶Allmän motivering
2.1¶Tvångslikvidation
Enligt 1910 års aktiebolagslag skulle ett aktiebolag träda i likvidation,
om aktiekapitalet enligt upprättad likvidationsbalansräkning gått förlorat med två tredjedelar och bristen inte blivit fylld inom tre månader efter det att bolagsstämman fått meddelande om förlusten.
På motsvarande sätt ålåg det enligt 1944 års aktiebolagslag styrelsen och verkställande direktören att upprätta en särskild likvidationsbålansräkning när det fanns anledning att misstänka att aktiekapitalet gått förlorat med två tredjedelar. Visade det sig att bristen i aktiekapitalet översteg två tredjedelar, skulle bolagsstämma utlysas för prövning av balansräkningen och av frågan om bolaget skulle träda i likvidation. Bolagsstämman kunde då antingen besluta om likvidation eller också ordna så att hela bristen täcktes genom kapitaltillskott eller genom nedsättning av aktiekapitalet. Detta måste i så fall ske inom fyra månader efter det att likvidationsbalansräkningen framlades för stämman. När fyramånadersfristen gått ut kunde ansökan om tvångslikvidation göras hos rätten.
1975 års aktiebolagslag (ABL) innehåller i förhållande till 1944 års lag vissa uppmjukningar i reglerna om tvångslikvidation. I 13 kap 2 § ABL behålls utgångspunkten för tvångslikvidationsreglerna, nämligen att aktiekapitalet har gått förlorat med två tredjedelar. Det åligger styrelsen i sådant fall att snarast möjligt till bolagsstämma hänskjuta frågan om bolagets trädande i likvidation. Beslutar stämman inte om likvidation, får -bolaget respit till ordinarie bolagsstämma under nästföljande räkenskapsår. Godkänns inte vid denna stämma en balansräkning som visar att det " egna kapitalet — eventuellt efter nedsättning av aktiekapitalet — uppgår till halva aktiekapitalet skall styrelsen, om stämman inte har fattat likvidationsbeslut, ge in ansökan till rätten om tvångslikvidation. Bolaget kan undgå beslut om tvångslikvidation genom att under ärendets handläggning visa att likvidationsanledningen har upphört. Styrelseledamöterna och i viss utsträckning aktieägarna blir solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser, om styrelsen underlåter att ansöka om likvidation när sådan skyldighet föreligger.
ABL:s regler om tvångslikvidation vid förlust av aktiekapital innebär en försvagning av borgenärsskyddet i förhållande till äldre lagstiftning på området. Som framgår av vad jag nyss har sagt är således i ABL tidsfristen för bolagsstämman att besluta om likvidation inte som enligt 1944 års aktiebolagslag fyra månader utan satt i relation till nästföljande räkenskapsår, vilket i praktiken kan innebära en frist på mer än ett år. Dessutom räcker det med att halva aktiekapitalet är täckt. Som skäl för dessa sänkta krav på anskaffning av nytt kapital vid förlust av aktiekapital hänvisade föredragande statsrådet främst till svårigheter att inom kort tid täcka hela bristen i ett aktiekapital och till de ogynnsamma effekterna av en likvidation för kapitalägare och anställda i företaget (se prop. 1975: 103 s. 218).
I BRÅ:s promemoria (BRÅ PM 1979:5) Aktiebolagslagen — förstärkt
skydd för det bundna kapitalet föreslogs bl. a. att ett bolag som har förlorat mer än två tredjedelar av aktiekapitalet skall vara skyldigt att inom viss tid förete full täckning av aktiekapitalet för att undgå skyldighet att träda i | likvidation. I samband med förslag till vissa ändringar i ABL år 1980 förklarade emellertid föredragande statsrådet att han i huvudsak delade 12 Riksdagen 1982183. I saml. Nr 139
den bedömning av frågan om täckning av förlorat aktiekapital som gjordes vid ABL:s tillkomst år 1975 och att han därför inte var beredd att tillstyrka promemorieförslaget (prop. 1979/80: 143 s. 87; se även LU 1980/81:4).
Lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande LU 1982/ 83: 16 (s. 31) att det inte kan anses försvarligt att ett aktiebolag under en följd av år får driva verksamhet trots att aktiekapitalet saknar full täckning.
I första hand bör reglerna ändras så att skyldigheten att upprätta likvidationsbalansräkning inträder när mer än halva aktiekapitalet gått förlorat.
Vidare bör tidsfristen för bolagsstämman att besluta om likvidation förkor-
tas till fyra månader. Utskottet ansåg vidare att inte något bolag bör få
fortsätta sin verksamhet i fall då det egna kapitalet understiger den lagstadgade minimigränsen för aktiekapitalet. För aktiebolag med 50 000 kr. eller
strax däröver i aktiekapital innebär detta i princip ett krav på täckning av hela förlusten inom fyra månader efter det att likvidationsbalansräkningen upprättades. Även när det gäller bolag med större aktiekapital kan det
enligt utskottet med fog hävdas att hela förlusten bör täckas inom en kortare tid. Som närmare utvecklades under förarbetena till ABL kan emellertid ett sådant krav vara alltför strängt med hänsyn bl. a. till syssel-
sättningspolitiska intressen. Enligt utskottets mening får det ankomma på
regeringen att närmare överväga hur stora krav på täckning av förlusten som bör ställas och vilka tidsfrister som skall gälla.
För egen del gör jag följande bedömning när det gäller frågan om likvidationsskyldighet vid förlust av aktiekapital.
När aktiebolagsformen används har aktieägarna inte något personligt ansvar för bolagets förbindelser. Reglerna om aktiekapitalet är här avsedda att ersätta bestämmelserna om personligt ansvar i andra företagsformer. Om en företagare inte är beredd eller i stånd att vidmakthålla
aktiekapitalet i sitt bolag bör han därför enligt min uppfattning i princip
vara hänvisad till sådana verksamhetsformer där han svarar personligen för företagets förbindelser.
Vid tillkomsten av ABL:s regler om täckning av brist i aktiekapital
hänvisade man, som tidigare nämnts, främst till svårigheterna att inom kort tid täcka hela bristen i ett aktiekapital och till de ogynsamma effekter-
na av en likvidation för kapitalägare och anställda i företaget. I och för sig har jag förståelse för dessa argument. Förutsättningarna har emellertid enligt min uppfattning radikalt ändrats under senare år. Framför allt har den ekonomiska brottsligheten tilltagit med därav följande förluster för det allmänna och skador för enskilda. Denna brottslighet mäste angripas med all kraft och med åtgärder på bred front. Erfarenheterna visar att ekonomisk brottslighet ofta kommer till stånd med hjälp av aktiebolag som har otillräckligt eget kapital. En skärpning av reglerna om tvängslikvidation
brottslighet. Jag föreslår därför en skärpning av ifrågavarande regler.
När det gäller utformningen av reglerna delar jag till en början uppfatt-
ningen att skyldighet att upprätta likvidationsbalansräkning bör inträda när mera än halva aktiekapitalet har gått förlorat och att åtminstone i fråga om 50 000-kronorsbolag hela förlusten bör täckas inom en kortare tid efter det att likvidationsbalansräkningen har upprättats. Tidsfristen för förlusttäckningen bör enligt min mening fastställas till åtta månader.
Av hänsyn till olika borgenärsgrupper är det enligt min uppfattning inte försvarligt att ett bolag, vare sig det är stort eller litet, under mer än en kortare tid framträder i aktiebolagsregistret med ett aktiekapital som saknar täckning. Även när det gäller bolag med betydligt större registrerat aktiekapital än 50000 kr. delar jag därför uppfattningen att hela förlusten bör täckas inom en kortare tid. Jag kan över huvud taget inte finna skäl för att i fråga om dessa bolag ge likvidationsreglerna ett annat innehåll än då det gäller 50000-kronorsbolag. Saken skulle ställa sig annorlunda, om tvångslikvidation kunde undgås endast genom kapitaltillskott. Jag vill emeilertid understryka att likvidationstvånget också kan undvikas genom en nedsättning av aktiekapitalet för täckning av förlust. Ett beslut om sådan nedsättning skall fattas av bolagssstämma och anmälas för registrering. Aktiekapitalet betraktas som nedsatt i och med registreringen. Innan tre år har förflutit från registreringen får vinstutdelning beslutas endast om rätten ger tillstånd därtill eller om aktiekapitalet har ökats med minst nedsättningsbeloppet (se 6 kap. 5 § ABL). Nedsättningen innebär att man genom en bokföringsåtgärd uppnår överensstämmelse mellan det egna kapitalet och det registrerade aktiekapitalet. Jag kan inte finna att denna åtgärd kan Ieda till några väsentliga negativa konsekvenser då det gäller sysselsättningspolitiska eller andra beaktansvärda intressen.
Jag föreslår alltså samma skärpning av likvidationsbestämmelserna för alla aktiebolag.
2.2 Utseende av likvidator
Bestämmelser om likvidation av aktiebolag finns i 13 kap. ABL. Likvidationen har till syfte att realisera bolagets tillgångar. Skulderna betalas och de överskjutande tillgångarna fördelas bland aktieägarna. Ett aktiebolag kan träda i likvidation frivilligt, helt enkelt därför att aktieägarna inte vill fortsätta verksamheten. Det är då bolagsstämman som beslutar om likvidationen. I vissa fall föreskrivs emellertid att ett bolag skall träda i likvidation, oavsett om aktieägarna vill det eller ej. Om inte bolagsstämman i dessa fall beslutar om likvidation, ankommer det på rätten att fatta ett sådant beslut. Då rätten beslutar om likvidation talar man om tvångslikvidation. De vanligast förekommande fallen av tvångslikvidation är att bolaget saknar till bolagsregistret anmäld behörig styrelse eller att bolaget inte har sänt in årsredovisning för något av de senaste två räkenskapsåren. Ett annat fall av tvångslikvidation är det tidigare berörda fallet att bolagets eget kapital till viss del gått förlorat (se avsnitt 2.1). Rätten beslutar om
tvångslikvidation på ansökan av exempelvis en akticägare eller en bor- : genär eller efter anmälan av patent- och registreringsverket.
En bolagsstämma eller domstol som beslutar att ett aktiebolag skall träda i likvidation skall samtidigt utse en elier flera likvidatorer. Under likvidationen träder likvidatorerna i styrelsens och den verkställande di-
rektörens ställe. .
När ett bolag har trätt i likvidation skall bolagsledningen genast avge
redovisning för sin förvaltning av bolagets angelägenheter för tiden fram till beslutet om likvidation. Likvidatorerna å sin sida skall gå igenom bolagets ställning och skaffa sig uppgifter om dess tillgångar och skulder. Kallelse på bolagets okända borgenärer skall ske. Likvidatorerna skall så snart det kan ske förvandla bolagets egendom till pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala bolagets skulder. Därefter skall
likvidatorerna skifta bolagets behållna tillgångar mellan aktieägarna. När likvidatorerna har fullgjort sitt uppdrag och lagt fram sin slutredovisning på en bolagsstämma, är bolaget upplöst.
Om likvidatorerna finner att bolaget är på obestånd och inte kan betala
likvidationskostnaderna, skall de ansöka om att bolaget försätts i konkurs.
För en likvidator gäller enligt ABL samma kvalifikationskrav som för en
styrelseledamot. Det innebär att likvidatorn skall vara svensk medborgare
och bosatt i Sverige. Dispens kan emellertid erhållas från dessa krav. Vidare får en likvidator inte vara omyndig eller i konkurs. Av konkursla-
gen följer dessutom att en likvidator, lika litet som en styrelseledamot, får
vara underkastad näringsförbud.
Som jag har nämnt i inledningen har BRÅ i en promemoria om likvidationsförfarandet enligt äktiebolagslagen föreslagit att tikvidator alltid skall utses av domstol. Förslaget har inte genomförts (se prop. 1980/81: 146 s. 15
och LU 1980/81:28 s. 9 och 24).
Av min redogörelse för gällande rätt framgår att ABL utöver de formella kraven på svenskt medborgarskap m.m. inte uppställer några särskilda kompetenskrav för att en person skall kunna utses till likvidator. Lagen kräver inte heller att likvidatorn skall inta en oberoende ställning i förhållande tili bolagets ägare och tidigare ledning. Jag vill i'detta sammanhang
erinra om att det i första hand alltid är möjligt för bolagsstämman att besluta om likvidation och utse likvidator. Detta gäller alltså även då det är fråga om en situation där förutsättningarna för tvångslikvidation är för handen. Hur en likvidation genomförs är självfallet ofta av stor betydelse för
bolagets borgenärer. Från borgenärssynpunkt är det därför väsentligt att
likvidatorn är en sakkunnig och i övrigt lämplig person som står fri i förhållande till bolagets ägare och tidigare ledning. Med hänsyn härtill kan
det övervägas att föra in särskilda kompetenskrav i ABL. Detta skulle emellertid enligt min mening utgöra en stelbent lösning och det är också
osäkert hur långt den skulle leda. En bättre ordning är att rätten alltid skall
utse likvidator. Härmed får man enligt min uppfattning tillräckliga garantier för att endast lämpliga personer utses för uppdraget. I de fall där rätten redan nu tillsätter likvidator utses också nästan undantagslöst personer som fyller de högt ställda kvalifikationer som gäller för konkursförvaltare (se 44 § konkurslagen, 1921: 225).
Jag föreslår alltså att likvidatorer i aktiebolag alltid skall utses av rätten. I specialmotiveringen återkommer jag till frågan om den nya bestämmelsens närmare innebörd.
2.3 Aktiebolagsregistret
Enligt ABL, som trädde i kraft den 1 januari 1977, skall ett aktiebolag för registrering i aktiebolagsregistret anmäla inte bara vem som har utsetts till styrelseledamot, verkställande direktör, suppleant och firmatecknare utan även de angivna funktionärernas postadress och personnummer (se 8 kap. 15 8 ABL). Före ABL:s ikraftträdande fanns det däremot ingen skyldighet att uppge postadress och personnummer vid registreringsanmälningen. ABL innebär inte heller någon skyldighet att i efterhand komplettera de äldre registreringsanmälningarna med sådana uppgifter.
Aktiebolagsregistret förs f.n. i ett kortregister anordnat efter bolagens organisationsnummer. En uppbyggnad av ett datorbaserat register pågår | emellertid sedan några år tillbaka hos patent- och registreringsverket. Detta arbete beräknas vara avslutat under år 1984. För funktionärer som har registrerats efter utgången av år 1976, alltså efter ABL:s ikraftträdande, införs bl.a. personnummer i datasystemet. Därigenom blir det möjligt att söka på person i registret, dvs. att få fram uppgifter om i vilka aktiebolag en person är styrelseledamot eller har andra uppdrag. Eftersom personnummer saknas vid registreringar som har skett före utgången av år 1976, kan emellertid inte dessa registreringar på samma sätt uppdagas vid en personsökning i det datorbaserade registret. Patent- och registreringsverket har beräknat att antalet sådana äldre registreringar f.n. uppgår till cirka 150000, vilket motsvarar cirka 40 procent av det totala antalet registrerade funktionärer. | |
Enligt min uppfattning bör det datorbaserade aktiebolagsregistret kunna bli ett viktigt redskap för spaning och utredning av ekonomisk brottslighet. Jag vill också erinra om att ett näringsförbud enligt de för några år sedan införda reglerna i konkurslagen innebär att pågående näringsverksamhet och uppdrag som en person har när förbudet meddelas skall avvecklas. För att tillsynsmyndigheten skall kunna fullgöra sin uppgift att övervaka avvecklingen på ett tillfredsställande sätt är det nödvändigt att myndigheten kan få uppgifter om i vilka företag den som avses med näringsförbudet är engagerad. Särskilt angeläget är det att vederbörandes uppdrag i olika aktiebolag kan kartläggas, eftersom missbruk av konkursinstitutet är vanligast vid just denna företagsform (jfr LU 1979/80:31 s. 20).
Med hänsyn till vad jag nu har sagt bör det datorbaserade aktiebolagsregistret kompletteras med personnummer på sådana funktionärer som har registrerats före ABL:s ikraftträdande. För att få överensstämmelse med : vad som gäller enligt ABL bör även funktionärernas postadress registreras.
När det gäller tillvägagångssättet för att komplettera aktiebolagsregistret vill jag till en början erinra om att enligt 8 kap. 15 § fjärde stycket ABL varje aktiebolag årligen till registreringsmyndigheten skall sända in en förteckning över styrelseledamöter m.fl. Förteckningen skall innehålla uppgift om postadress och personnummer, även då det är fråga om en funktionär som har registrerats före ABL:s ikraftträdande. Reglerna om förteckningen har emellertid inte utformats med tanke på att uppgifterna omedelbart skall ligga till grund för registreringsåtgärder (se prop. 1979/ 80: 143 s. 93). Förteckningarna är inte heller föremål för någon kontroll från patent- och registreringsverkets sida. Jag anser därför inte att förteckningarna är något lämpligt hjälpmedel när det gäller att komplettera aktiebolagsregistret med de nu ifrågavarande personuppgifterna. Jag föreslår i stället att en särskild lag införs som ålägger aktiebolagen att för registrering anmäla personnummer och postadress för funktionärer som har registrerats före den I januari 1977. Med hänsyn till att det datorbaserade aktiebolagsregistret skall träda i funktion under år 1984 bör uppgiftsskyldigheten fullgöras före utgången av juni 1984.
Det är givetvis angeläget att aktiebolagsregistret hålls aktuellt även i andra avseenden än de jag nu har berört. Enligt ABL skall en registreringsanmälan göras genast efter det att någon ändring inträffat i fråga om en tidigare registrering. Enligt min mening bör de nyss nämnda årliga förteckningarna kunna vara till hjälp när det gäller att kontrollera att denna registreringsskyldighet fullgörs. Formerna för och omfattningen av en sådan kontroll får emellertid övervägas i annat sammanhang.
2.4 Ikraftträdande
Det får anses skäligt att berörda företag ges en viss övergångstid för att inrätta sig efter den nya ordningen, främst vad gäller tvångslikvidation. De föreslagna ändringarna i ABL bör därför träda i kraft först den I januari 1984.
Den nya lagen om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag bör träda i kraft två veckor efter det att lagen har utkommit i Svensk författningssamling.
Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte.
3¶Upprättade lagförslag
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till 1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385),
2. lag om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.
4¶Specialmotivering
4.1 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen I3 kap. 2 §
Paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1). Ändringen i första stycket innebär till en början att skyldigheten för
styrelsen att upprätta likvidationsbalansräkning inträder redan om det
finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det
registrerade aktiekapitalet. Om balansräkningen visar att så är fallet skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämma hänskjuta frågan om bolaget skall träda i likvidation. Ändringen i första stycket innebär vidare att
bolaget skall täcka hela bristen i aktiekapitalet för att undgå likvidationsplikt och att detta skall ske inom åtta månader efter det att frågan har
hänskjutits till bolagsstämma. Liksom enligt gällande rätt kan bristen täckas antingen genom kapitaltillskott eller genom nedsättning av aktiekapitalet.
Ändringarna i andra och fjärde styckena följer av kravet på att bolaget skall täcka hela bristen i aktiekapitalet för att undgå tvångslikvidation.
13 kap. 7 § Paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2).
Ändringarna i första stycket innebär att i fortsättningen likvidator alltid skall utses av rätten, även om det är bolagsstämman som har beslutat om likvidation. Däremot görs ingen ändring i gällande rätt i fråga om bolagsstämmans möjligheter att besluta om likvidation.
Som jag närmare har utvecklat i den allmänna motiveringen (se avsnitt 2.2) innebär enligt min uppfattning det förhållandet att rätten alltid skall
utse likvidator en tillräcklig garanti för att endast personer som är lämpliga
för uppdraget kommer att utses. I kravet på lämplighet torde normalt ligga
att likvidatorn inte har ingått i bolagsledningen och inte heller tillhör den
aktieägarkrets som har det bestämmande inflytandet över bolaget.
I vissa fall kan emellertid ägarna och bolagsledningen ha ett berättigat intresse av att kunna styra händelseutvecklingen även under likvidationen.
Prop. 1982/83: 139 - 14
Det kan exempelvis vara fråga om ett samgående mellan två bolag där man
i stället för fusionsbestämmelserna i 14 kap. ABL vill tillämpa en ordning
som innebär att de överlåtande bolagen upplöses genom likvidation och
deras tillgångar och skulder utskiftas på ett övertagande tredje bolag. I sådana fall bör det enligt min mening kunna komma ifråga att till likvidator
utse någon som tillhör den tidigare ledningen eller den dominerande aktieägarkretsen. Ibland kan berättigade lednings- och ägarintressen tillgodoses genom att rätten utser flera likvidatorer. Över huvud taget bör rätten vara
lyhörd för aktieägarnas önskemål, om inte dessa önskemål kan antas stå i
strid med borgenärernas intressen.
Enligt första stycket andra meningen i paragrafens nuvarande lydelse kan vid sidan av de av bolagsstämman eller rätten utsedda likvidatorerna en eller flera tillsättas i annan ordning, om bolagsordningen innehåller en föreskrift om det. Eftersom domstol i fortsättningen alltid skall utse likvidator finns det inte längre något utrymme för den angivna bestämmelsen.
Bestämmelsen har därför fått utgå. En befintlig föreskrift i bolagsordningen om utseende av likvidator kan domstolen i stället ta hänsyn till vid sitt
likvidatorsval, om inte därigenom några andra beaktansvärda intressen
åsidosätts.
Det föreskrivs inte någon skyldighet för rätten att samråda med borgenä-
rerna när likvidator skall utses i sådana fall då bolagsstämman har beslutat
om likvidation. Det står dock borgenärerna fritt att hos rätten framföra
synpunkter i fråga om vem som skall utses till likvidator.
Förordnande av likvidator bör ske snabbt. Det föreskrivs därför i den nya bestämmelsen i första stycket första meningen att rätten utan dröjsmål skall utse en eller flera likvidatorer. Några regler om interimslikvidator är enligt min mening inte påkallade. Jag vill i detta sammanhang erinra om att det är möjligt för bolagsstämman att besluta om likvidation med verkan fr. o. m. den dag likvidator har förordnats av rätten.
Om ett bolag underlåter att ansöka om utseende av likvidator enligt den nya bestämmelsen i första stycket första meningen, skall rätten förordna likvidator efter anmälan av registreringsmyndigheten eller på ansökan av
aktieägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att någon
finns som kan företräda bolaget (se andra stycket).
Den nuvarande ordningen innebär att likvidatorn alltid utses samtidigt med att likvidationsbeslutet fattas. Enligt den nya ordningen kommer likvidatorn däremot att utses efter likvidationsbeslutet, om detta har fat-
tats av bolagsstämman. Jag har emellertid inte funnit skäl att föreslå
skyldighet att låta registrera likvidationsbeslutet redan innan likvidator har
utsetts. Enligt tredje stycket skall därför bolagsstämmans beslut om lik vidation även i fortsättningen anmälas för registrering först sedan likvidator har förordnats.
. Prop. 1982/83: 139 IS
13 kap. 17 §
Ändringen i paragrafens första stycket följer av kravet i 2 8 på att hela bristen i aktiekapitalet skall täckas.
4.2 Förslaget till lag om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag
Lagen har behandlats i den allmänna motiveringen (se avsnitt 2.3). Första stycket innebär en skyldighet för aktiebolag att före utgången av juni 1984 för registrering anmäla postadress och personnummer för sådana styrelseledamöter m. fl. som har anmälts för registrering före den 1 januari 1977, alltså före ABL:s ikraftträdande. . Uppgiftsskyldigheten avser inte revisorer. Registreringsplikt för dem. infördes först den 1 juli 1981 och samtliga registreringar skall därför redan vara försedda med postadress och personnummer (se 10 kap. 15 § ABL).
Vitesbestämmelserna i andra och tredje styckena har utformats efter mönster av 19 kap. 2 § ABL.
5 Hemställan
Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till
1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
2. lag om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag.
6 Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Bilaga
De remitterade förslagen 1 Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385)
Härigenom föreskrivs att 13 kap. 2, 7 och 17 §§ aktiebolagslagen
(1975:1385)! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
13 kap.
28 Det åligger styrelsen att ofördröj- Det åligger styrelsen att ofördröjligen upprätta en särskild balans- ligen upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl att räkning så snart det finns skäl att anta att bolagets eget kapital under- anta att bolagets eget kapital understiger en tredjedel av det registrera- stiger hälften av det registrerade de aktiekapitalet. Visar balansräk- aktiekapitalet. Visar balansräkningningen att så är fallet, skall styrel- en att så är fallet, skall styrelsen sen snarast möjligt till bolags- snarast möjligt till bolagsstämma stämma hänskjuta fråga om bolaget hänskjuta fråga om bolaget skall skall träda i likvidation. Godkänns träda i likvidation. Godkänns ej på ej på ordinarie bolagsstämma under bolagsstämma inom åtta månader nästföljande räkenskapsår balans- efter hänskjutandet balansräkning räkning avseende ställningen vid ti- avseende ställningen vid tiden för den för stämman som utvisar att det stämman som utvisar att det egna egna kapitalet uppgår till hälften av kapitalet uppgår till det registrerade det = registrerade aktiekapitalet, aktiekapitalet, skall styrelsen, om skall styrelsen, om ej bolagsstäm- ej bolagsstämman beslutar att bolaman beslutar att bolaget skall träda get skall träda i likvidation, hos räti likvidation, hos rätten ansöka att ten ansöka att bolaget försätts i likbolaget försätts i likvidation. Sådan vidation. Sådan ansökan kan även ansökan kan även göras av styrel- göras av styrelseledamot, verkstälseledamot, verkställande direktör, lande direktör, revisor eller aktierevisor celler aktieägare. ägare.
Göres ansökan enligt första Görs ansökan enligt första stycket, förordnar rätten att bolaget stycket, förordnar rätten att bolaget
skall träda i likvidation, om ej un- skall träda i likvidation, om det ej
der ärendets handläggning 1 tings- under ärendets handläggning i rätten stvrkes att balansräkning tingsrätten styrks att balansräkning utvisande att bolagets eget kapital utvisande att bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrera- uppgår till det registrerade aktiekade aktiekapitalet blivit granskad av pitalet blivit granskad av revisorerrevisorerna och godkänd av bolags- na och godkänd av bolagsstämma. stämma.
Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek skall inom linjen tilläggas en post utvisande den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som skulle följa, om de redovisades till försäljningsvärdet med avdrag för
! Lagen omtryckt 1982: 739. ? Senaste lydelse enligt prop. 1982/83: 94.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
försäljningskostnaderna. Beträffande sådana anläggningstillgångar som undergår fortlöpande värdeminskning gäller dock att de tas upp till an-
skaffningsvärdet minskat med erforderliga avskrivningar och nedskriv-
ningar, om därigenom erhålls ett högre värde. Vidare skall vid beräkningen
hänsyn inte tas till skuld på grund av statligt stöd för vilket återbetalnings-
skyldigheten är beroende av bolagets ekonomiska ställning, om stödet — för det fall att bolaget försätts i konkurs eller träder i likvidation — skall återbetalas först sedan övriga skulder till fullo betalats.
Underlåter styrelseledamöterna Underlåter styrelseledamöterna
att fullgöra vad som åligger dem en- att fullgöra vad som åligger dem en-
ligt första stycket, svarar de och ligt första stycket, svarar de och
andra som med vetskap härom andra som med vetskap härom
handlar på bolagets vägnar solida- handlar på bolagets vägnar solida-
riskt för bolagets uppkommande riskt för bolagets uppkommande
förbindelser. Sådant ansvar in- förbindelser. Sådant ansvar in-
träder även för aktieägare som, när träder även för aktieägare som, när likvidationsplikt föreligger enligt likvidationsplikt föreligger enligt
första stycket tredje meningen, första stycket tredje meningen, med vetskap härom deltar i beslut med vetskap härom deltar i beslut
att fortsätta bolagets verksamhet. att fortsätta bolagets verksamhet.
Den ansvarighet som det nu är frå- Den ansvarighet som det nu är frå-
ga om gäller dock ej för förbin- ga om gäller dock ej för förbin-
delser som uppkommer sedan likvi- delser som uppkommer sedan likvidationsfrågan hänskjutits till rät- dationsfrågan hänskjutits till rättens prövning eller sedan en balans- tens prövning eller sedan en balans-
räkning, som utvisar att bolagets räkning, som utvisar att bolagets eget kapital uppgår till hälften av eget kapital uppgår till det registredet registrerade aktiekapitalet, bli- rade aktiekapitalet, blivit granskad vit granskad av revisorerna och av revisorerna och godkänd av bogodkänd av bolagsstämma. lagsstämma.
Bolagsstämma = eller domstol, När bolagsstämman har fattat som fattar beslut att bolaget skall beslut om likvidation skall bolaget träda i likvidation, skall samtidigt genast ansöka om och rätten utan utse en eller flera likvidatorer. I bo- dröjsmål utse en eller flera likvidalagsordningen kan föreskrivas att torer. Domstol som fattar beslut att därjämte en eller flera likvidatorer bolaget skall träda i likvidation skall tillsättas i annan ordning. skall samtidigt utse en eller flera
Likvidator träder i styrelsens och likvidatorer. Likvidator träder i styverkställande direktörs ställe och relsens och verkställande direktörs har i uppgift att genomföra likvida- ställe och har i uppgift att genomfötionen. ra likvidationen.
Saknar aktiebolag, som trätt i likvidation, till registret anmäld behörig likvidator, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter anmälan av registreringsmyndigheten eller ansökan av aktieägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som kan företräda bolaget. |
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Likvidatorerna skall genast an- Likvidatorerna skall genast för mäla likvidationsbeslutet för regist- registrering anmäla beslut om likvi-
rering. dation och förordnande av likvida-
tor. |
Bestämmelserna i denna lag om styrelse och styrelseledamöter äger motsvarande tillämpning på likvidator, i den mån ej annat följer av detta kapitel.
Uppdrag att vara revisor upphör icke genom att bolaget träder i likvida-
tion. Bestämmelserna i 10 kap. äger tillämpning under likvidation. Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande huruvida enligt revisorernas me-
ning likvidation onödigt fördröjes.
17 § Har bolaget trätt i likvidation på Har bolaget trätt i likvidation på
grund av bolagsstämmans beslut el- grund av bolagsstämmans beslut el-
ler, i fall som avses i 2 §, på grund ler, i fall som avses i 2 8, på grund av rättens beslut, kan stämman se- av rättens beslut, kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande be- dan revisorerna avgivit yttrande be-
sluta att likvidationen skall upphöra sluta att likvidationen skall upphöra
och bolagets verksamhet återuppta- och bolagets verksamhet återupptagas. Sådant beslut får dock ej fat- gas. Sådant beslut får dock ej fattas, om likvidationsanledning på tas, om likvidationsanledning på
grund av denna lag eller bolagsord- grund av denna lag eller bolagsordningen föreligger eller om bolagets ningen föreligger eller om bolagets
eget kapital beräknat enligt 2§ eget kapital beräknat enligt 28 tredje stycket ej uppgår till hälften tredje stycket ej uppgår till det reav det registrerade aktiekapitalet gistrerade aktiekapitalet eller om
eller om utskiftning ägt rum. utskiftning ägt rum.
När beslut enligt första stycket fattas, skall samtidigt väljas styrelse. .
Bolagsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av styrel-
se skall av likvidatorerna genast anmälas för registrering. Beslutet får ej verkställas förrän registrering skett.
Om likvidationsbeslut som avses i 1—4:$$ blivit upphävt genom domstols lagakraftägande dom eller beslut, skall likvidatorerna genast göra anmälan därom för registrering samt kalla till bolagsstämma för val av styrelse. | .
När likvidation upphört enligt denna paragraf, äger 14 § motsvarande
tillämpning.
Denna lag träder i kraft den I januari 1984.
2¶Förslag till
Lag om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag
Härigenom föreskrivs följande. Aktiebolag skall före utgången av juni 1984 till registreringsmyndigheten
för registrering anmäla postadress och personnummer för styrelseledamot,
verkställande direktör och suppleant samt firmatecknare, om anmälan för registrering av dessa uppgifter inte har skett tidigare.
Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga verkställande direktö-
ren eller styrelseledamot att fullgöra skyldigheten enligt första stycket.
Följs inte föreläggandet kan registreringsmyndigheten döma ut vitet.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Utdrag
LAGRÅDET | PROTOKOLL
vid sammanträde
1983-03-11
Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, justitierådet Rydin, regeringsrådet Brink. | |
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1983 har regeringen på hemställan av statsrådet Rainer beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385), 2. lag om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Per Pettersson.
Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385) 13 kap. 7§
Enligt gällande lydelse av första stycket i paragrafen skall bolagsstämma eller domstol, som fattar beslut att bolaget skall träda i likvidation, samtidigt utse en eller flera likvidatorer. I sista meningen av stycket föreskrivs att likvidator träder i styrelsens och verkställande direktörs ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen. Av det anförda framgår att styrelsens och verkställande direktörens uppdrag upphör i och med likvidationsbeslutet och att de därefter inte äger företräda bolaget.
De föreslagna ändringarna i paragrafens första stycke innebär att i fortsättningen likvidator alltid skall utses av rätten, även om det är bolagsstämman som har beslutat om likvidation. Enligt den föreslagna lydelsen av den nya bestämmelsen skall bolaget, när stämman har fattat beslut om likvidation, genast hos rätten ansöka om att en eller flera likvidatorer utses, varefter rätten utan dröjsmål skall fatta beslut härom.
Innebörden i förslaget får anses vara att styrelse och verkställande direktör frånträder sina uppdrag i och med likvidationsbeslutet. Efter bolagsstämmans beslut om likvidation finns alltså ingen som är behörig att företräda bolaget. Detta måste anses vara en i och för sig otillfredsställande ordning. Om man inte vill låta styrelsen och verkställande direktören ha fortsatt behörighet till dess att likvidator utsetts, kräver frågans lösning ett mer ingående övervägande än vad lagrådet har tillfälle att göra. Beträffande en särskild fråga, nämligen på vem det skall vila att göra framställning till rätten om utseende av likvidator, bör emellertid lagen ge uttryckligt besked. Ansvaret i detta hänseende bör åvila bolagsstämman. Denna kan
fullgöra sin skyldighet till exempel genom att i samband med likvidationsbeslutet uppdra åt en person att utföra åtgärden.
Det synes naturligast att frågan om utseende av likvidator efter bolagsstämmobeslut om likvidation anhängiggörs hos rätten genom anmälan och
inte, såsom föreslagits i remissen, genom ansökan.
Med hänsyn till vad som har anförts i det föregående förordar lagrådet att första meningen i förevarande paragrafs första stycke ges följande lydelse:
"När bolagsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta genom
stämmans försorg genast anmälas till rätten och denna skall därefter utan
dröjsmål utse en eller flera likvidatorer.”
Grundtanken bakom förslaget om att rätten alltid skall utse likvidator är
enligt motiven, att man härigenom får en garanti för att endast personer som är lämpliga för uppdraget utses. I anslutning härtill vill lagrådet påpeka att det ibland kanske kan vara svårt att få personer med erforderliga kvalifikationer att åtaga sig uppdrag som likvidator i de fall då likvidatorn på grund av att bolagets tillgångar är otillräckliga inte kan erhålla skälig ersättning för uppdraget. Beträffande exempelvis konkursförvaltare
gäller numera enligt 188 § konkurslagen (1921:225) att ersättningen till
honom i sista hand kan utgå av allmänna medel. Någon motsvarande reglering finns inte i fråga om likvidator. Vad angår uppdrag som likvidator
kan emellertid erinras om att det — såsom framgår av 3 § förordningen (1980: 548) med instruktion för de allmänna advokatbyråerna — är förutsatt
att tjänstemän vid dessa advokatbyråer skall kunna anlitas, om nödvändiga åtgärder annars inte skulle vidtas på grund av att ersättning för uppdraget ej kan påräknas.
I motiveringen till förevarande stadgande uttalar departementschefen att i kravet på lämplighet som likvidator normalt borde ligga att likvidatorn inte har ingått i bolagsledningen och inte heller tillhör den aktieägarkrets som har det bestämmande inflytandet över bolaget. Departementschefen framhåller emellertid också att i vissa fall ägarna och bolagsledningen kan ha ett berättigat intresse av att kunna styra händelseutvecklingen även under likvidationen samt att rätten över huvud taget bör vara lyhörd för aktieägarnas önskemål, om inte dessa önskemål kan antas stå i strid: med
borgenärernas intressen. |
Med anledning av vad departementschefen sålunda anfört må framhål-
las, att de fall där likvidationen beror inte på att bolaget är i ekonomiska
svårigheter utan på att den av bolaget bedrivna verksamheten av annan
anledning skall avvecklas torde vara ganska vanliga. I dessa fall synes anledning saknas att inte som regel låta aktieägarna ha det bestämmande
inflytandet över likvidationen och därmed också valet av likvidator. De fall som här åsyftas torde karaktäriseras av att likvidationen beslutats av bolagsstämman och att beslutet ej föranletts av att bolagets aktiekapital understiger det registrerade aktiekapitalet. Aktieägarnas anspråk på att i
Prop. 1982/83: 139 [ae] [AS]
dessa fall ha ett avgörande inflytande på frågan om vem som skall utses till
likvidator har enligt lagrådets mening den tyngd att det kan ifrågasättas
huruvida icke lagtexten bör ge en anvisning i saken. Detta skulle kunna ske genom ätt i första stycket införs en ny tredje mening av innehåll att om likvidationen beslutats av bolagsstämman och inte föranletts av att bola-
gets eget kapital understiger det registrerade aktiekapitalet, ett av bolaget framfört förslag om vem som skall utses till likvidator skall tillgodoses, om
ej särskilda skäl är däremot. Då lagtexten ej i övrigt innehåller närmare anvisningar om vad rätten har att beakta vid utseende av likvidator, skulle en sådan regels upptagande i lagtexten emellertid i viss mån bryta mot den här valda tekniken. För övrigt är att förvänta att domstolarna även utan en
uttrycklig regel i lagen kommer att tillämpa den förut angivna grundsätsen.
En uttrycklig regel kan därför ej anses påkallad.
Förslaget till lag om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
: . Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET | PROTOKOLL
| vid regeringssammanträde
1983-03-17
"Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, "Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peter-
son, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, '
R. Carlsson, Holmberg, Hellström
Föredragande: statsrådet Rainer
Proposition om likvidation av aktiebolag m. m.
Föredraganden anmäler lagrådets yttrande! över förslag till
1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385),
2. lag om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag.
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.
Lagrådet har anmärkt att det remitterade förslaget innebär att det efter bolagsstämmans beslut om likvidation och till dess likvidator har utsetts inte finns någon som är behörig att företräda bolaget. Enligt lagrådet måste detta anses vara en i och för sig otillfredsställande ordning. För min del anser jag till en början att det inte är acceptabelt att styrelsen
och verkställande direktören får behörighet att företräda bolaget under tiden efter likvidationsbeslutet till dess likvidator har utsetts. En sådan . ordning skulle kunna motverka syftet med de nya reglerna. Som jag har
understrukit i remissprotokollet bör ett förordnande av likvidator ske
snabbt. Som jag också har framhållit i remissprotokollet blir det även möjligt för bolagsstämman att besluta om likvidation med verkan fr. o. m. den dag likvidator har utsetts av rätten. Jag vill slutligen erinra om bestämmelsen i 13 kap. 7 § andra stycket ABL som gör det möjligt för olika
intressenter att hos rätten påkalla att behörig likvidator utses. Med hänsyn till vad jag nu har sagt anser jag att den ordning som följer av remissproto-
kollets förslag bör godtas.
Jag ansluter mig till lagrådets uttalanden i övrigt angående lydelsen av 13
kap. 7 § första stycket första meningen ABL och tillstyrker lagrådets förstag till lagtext. :
! Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 3 mars 1983.
Jag har inget att erinra mot lagrådets uttalande angående ersättning för
uppdrag som likvidator och angående aktieägarnas anspråk på inflytande i frågan om vem som skall utses till likvidator.
Enligt 18 kap. 2 § ABL skall, med ett visst undantag, det som införs i
aktiebolagsregistret kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Något praktiskt behov av en sådan kungörelse föreligger emellertid knappast när det gäller registreringar enligt förslaget till lag om viss uppgiftsskyldighet för
aktiebolag. Jag föreslår därför att detta lagförslag kompletteras med en bestämmelse om att registreringar enligt den nya lagen inte behöver kungöras.
Det är svårt att nu närmare beräkna hur många särskilda anmälningar till patent- och registreringsverket som kommer att föranledas av den nya lagen om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag. Det är därför också vansk-
ligt att nu bedöma vilka hanteringsmässiga problem som kan uppkomma hos verket. Jag är emellertid beredd att längre fram, när situationen bättre kan överblickas, ta initiativ till överläggningar med verket om hur eventuella praktiska problem skall kunna lösas.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att anta de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1982/83: 139 [NS] in
Innehåll
Propositionens huvudsakliga innehåll sosssossosssrersrers ense rss
Propositionens lagförslag s.sssssosssersseersesesrserr rer rer re rs ns
I Inledning sosossrereesaserrerrrrrereerer rr rrr rr rss rss rss Aes 2 Allmän motivering osososssersesserrrerrserserererer er rr rss ers
2.1¶Tvångslikvidation .sssosossssesssrrssrsrsessr rr rr rs resa sa
2.3¶Aktiebolagsregistret oossososoessresesrsssersser ere er ens s a -
2.4 Ikraftträdande —ssossosssssserserser ser es rs reser sor reeeas 3 Upprättade lagförsläg -sssssssssrererserrrrers rs rer rr rer rr rr ss ss 4 SpecialmotiveriNg sosososesrreresseresersrserserrertees rer ers oe rna
4.2¶Förslaget till lag om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag
S Hemställaf ososososssesrerrerrersrer rr rr rer ter tr rer ers rss as 6 Beslut Looooosoereerersreereres rese reses es e re re rss e rer resas Bilaga. De remitterade förslägen s.sssssoseeessererrree rss ere rea Utdrag av lagrådets protokoll den 11 mars 1983 s.ssosoososs oso so. Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1983 ...
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983