RH 2009:60

Domskäl

Tingsrätten (ordförande rådmannen Mats Torgils samt nämndemännen Måna Hasselrud och Birgitta Brandt) anförde i dom den 22 april 2009 följande i fråga om åtalet för olaga intrång.

DOMSKÄL

A.S. har förnekat brott med hänvisning till att han endast varit där en kort stund och i syfte att köpa en biljett. A.S. har hörts. På åklagarens begäran har vittnesförhör hållits med T.G.. Tingsrätten gör följande bedömning. Genom de uppgifter T.G. lämnat är det utrett att A.S., medveten om att han inte fick vara där, trots flera tillsägelser inte lämnade skolan.

I förarbetena till straffstadgandet gav Lagrådet som exempel på lokaler som borde komma i åtanke bl.a. skolsalar samt trappuppgångar i hyreshus (se prop. 1962:10 s. B 421 och 422). Under riksdagsbehandlingen uttalade utskottet bl.a. att i den mån förfarandet kan anses överensstämma med lag, rätt, sedvana eller vederbörandes medgivande är straffbestämmelsen inte tillämplig. Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 1995 s. 84 varit restriktiv i sin tolkning av bestämmelsen och ogillade ett åtal som avsåg att någon olovligen inträngt i en butik.

Med hänsyn till det ovan redovisade och då det inte påståtts att A.S. olovligen vistats i någon skolsal, utan i andra mer allmänna utrymmen i skolan, får det med hänvisning till legalitetsprincipen ankomma på lagstiftaren eller Högsta domstolen att uttala att nu aktuellt fall skall anses vara straffbart. Åtalet skall därför ogillas i denna del.

DOMSLUT

Tingsrätten dömer A.S. för olaga hot, men frikänner honom från åtalet för olaga intrång. Påföljden bestäms till ungdomsvård.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Christine Möller och Joakim Zetterstedt, referent, samt t.f. hovrättsassessorn Jonas Manole) anförde i dom den 14 oktober 2009 följande.

DOMSKÄL

I enlighet med tingsrättens dom, som inte överklagats i den delen, ska A.S. dömas för olaga hot.

Vad gäller åtalet för olaga intrång är utredningen densamma som vid tingsrätten. Avgörande för bedömningen om A.S. ska dömas för olaga intrång är dels frågan om en skolas allmänna utrymmen är en sådan plats som avses med bestämmelsen om olaga intrång, dels frågan om A.S. obehörigen har kvarstannat på skolan.

När det gäller den första frågan gör hovrätten följande bedömning. Med olaga intrång avses enligt 4 kap. 6 § andra stycket brottsbalken att någon obehörigen intränger eller kvarstannar i kontor, fabrik, annan byggnad eller fartyg, på upplagsplats eller på annat dylikt ställe. Syftet med bestämmelsen är att skapa ett skydd för lokaler där människor arbetar eller annars brukar vistas. Som exempel på sådana lokaler nämns i förarbetena bl.a. arbetsplatser, föreningslokaler, skolsalar, trappuppgångar och andra allmänna utrymmen i hyresfastigheter (se prop. 1962:10 s. B 421 f). Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 1995 s. 84 tolkat stadgandet om olaga intrång så att det omfattar lokaler och vissa andra utrymmen som inte är tillgängliga för allmänheten. En affärslokal, där allmänheten har fritt tillträde, ansågs därför inte omfattas av bestämmelsen.

En skola är, till skillnad från t.ex. en affärslokal, inte ett utrymme där allmänheten har fritt tillträde. Det får vidare anses vara förenligt med det ovan angivna syftet med stadgandet att skolområden, där elever såväl som lärare och annan skolpersonal dagligen arbetar och vistas, är skyddade av bestämmelsen. En skolas allmänna utrymmen omfattas därför enligt hovrättens mening av bestämmelsen om olaga intrång.

Hovrätten övergår därefter till att pröva frågan om A.S. obehörigen kvarstannat på skolan. Tillämpningsområdet för bestämmelsen har avgränsats på så sätt att handlingar som kan antas mer allmänt uppfattas som inte i egentlig mening klandervärda faller utanför det straffbara området (se bl.a. NJA 1987 s. 148). I likhet med tingsrätten finner hovrätten att det genom vittnesmålet med rektorn T.G. är utrett att A.S., medveten om att han inte fick vistas på skolan, först efter flera tillsägelser gick därifrån. Detta får anses innefatta ett sådant kvarstannande som bör föranleda straffansvar. Den omständigheten att A.S. uppgett att syftet med hans vistelse på skolan var att köpa en biljett till ett evenemang ändrar inte hovrättens bedömning i den delen. A.S. ska därför dömas även för olaga intrång.

Den av tingsrätten bestämda påföljden framstår, även vid denna utgång, som väl avvägd.

DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att A.S. även döms för olaga intrång enligt 4 kap. 6 § andra stycket brottsbalken.

Hovrättens dom meddelad: den 14 oktober 2009.

Mål nr: B 3884-09.

Lagrum: 4 kap. 6 § andra stycket brottsbalken.

Rättsfall: NJA 1987 s. 148; NJA 1995 s. 84.

Litteratur: Prop. 1962:10 s. B 421 f.