RH 2010:10

I ett utsökningsmål gjorde gäldenären invändning om hinder mot verkställighet och fick invändningen prövad hos kronofogdemyndigheten och domstolar. När han på nytt gör invändning om hinder har kronofogdemyndigheten haft att pröva invändningen, ej avvisa den med hänvisning till regler om rättskraft.

Bakgrund

Kronofogdemyndigheten meddelade den 1 november 1999 utslag mot K.H. i mål om betalningsföreläggande. Beslutet vann laga kraft. I februari 2008 gavs en ansökan mot K.H. om verkställighet av utslaget in till Kronofogdemyndigheten. K.H. invände mot denna att hinder mot verkställighet förelåg eftersom skulden sannolikt överlåtits till ett lägre pris från en borgenär till en annan och att skulden därför var felaktig. Genom beslut den 7 april 2008 lämnade kronofogdemyndigheten invändningen om hinder mot verkställighet utan bifall. K.H. överklagade detta beslut. Tingsrätten lämnade överklagandet utan bifall och varken hovrätten eller Högsta domstolen fann skäl att meddela prövningstillstånd.

K.H. framställde därefter på nytt den 5 maj 2009 hos kronofogdemyndigheten invändning mot skulden och menade att verkställighet tillsvidare skulle upphöra då det rådde oklarhet avseende den i målet aktuella fordran eftersom skulden överlåtits till ett pris som understeg det aktuella fordringsbeloppet, något som innebar att kravet var felaktigt och därför borde omprövas.

Kronofogdemyndigheten avvisade genom beslut den 20 maj 2009 K.H:s invändning mot verkställigheten samt anförde följande skäl för beslutet.

Av 17 kap. 11 § rättegångsbalken följer att dom äge, sedan tid för talan utgått, rättskraft, såvitt därigenom avgjorts den sak, varom talan väckts. Ej må fråga, som sålunda avgjorts, ånyo upptagas till prövning.

Ett mål som är rättskraftigt avgjort kan således inte prövas på nytt. Genom rättskraftsreglerna skall parterna beredas tryggheten att ett slutligt avgörande av en tvist inte när som helst kan rubbas genom en ny rättegång. Utan en sådan trygghet kan parterna inte inrätta sitt handlande efter den meddelade domen. Den osäkerhet som skulle bli följden av detta skulle kunna drabba också andra än parterna. Rättskraftsinstitutet är även processekonomiskt motiverat. Parterna får sålunda ett incitament till att lägga ner den möda på processföringen som saken är värd. Man undviker onödiga dubbelprocesser (se Peter Fitger, Kommentar till rättegångsbalken 17 kap. 11 §).

K.H:s invändning har redan prövats av kronofogdemyndigheten i beslut daterat 7 april 2008. Den rättsföljd - hinder mot verkställighet - som K.H. yrkar och de omständigheter som K.H. åberopar - att skulden är felaktig på grund av att överlåtelsen av skulden till annan fordringsägare skett till ett pris som understiger det aktuella fordringsbeloppet - är identiska med den yrkade rättsföljd och de åberopade omständigheter vilka redan prövats i kronofogdemyndighetens beslut av den 7 april 2008.

K.H. har överklagat Kronofogdemyndighetens beslut av den 7 april 2008 till tingsrätten. Tingsrätten har lämnat överklagandet utan bifall. K.H. har överklagat tingsrättens slutliga beslut till hovrätten. Hovrätten har efter prövning av överklagandet inte funnit skäl att meddela prövningstillstånd (se hovrättens beslut meddelat den 29 maj 2008). K.H. har överklagat hovrättens beslut till högsta domstolen. Högsta domstolen har inte funnit skäl att meddela prövningstillstånd (se HD:s beslut meddelat den 18 juli 2008) varför tingsrättens avgörande står fast.

K.H:s yrkande och de omständigheter K.H. åberopar till stöd för sitt yrkande om hinder mot verkställighet är identiska med det yrkande och de omständigheter som redan prövats och fastställts genom kronofogdemyndighetens beslut av den 7 april 2008. Kronofogdemyndighetens beslut har vunnit laga kraft. Saken är således redan rättskraftigt avgjord varför den inte kan upptas till ny prövning. K.H:s yrkande om hinder mot verkställighet ska därför avvisas.

Göteborgs tingsrätt

K.H. överklagade Kronofogdemyndighetens beslut till tingsrätten och anförde att skulden skulle upphävas eftersom den borgenär, som var ursprunglig fordringsägare, till reducerat pris överlåtit skulden till annan fordringsägare.

Kronofogdemyndigheten hänvisade i yttrande till det överklagade beslutet.

Tingsrätten (rådmannen Peter Islander) anförde i beslut den 5 november 2009 följande.

Vad som förekommit i tingsrätten föranleder ingen annan bedömning än den som Kronofogdemyndigheten redovisat i sitt beslut. Överklagandet lämnas därför utan bifall.

Hovrätten för Västra Sverige

K.H. överklagade till hovrätten och yrkade att tingsrättens beslut skulle ändras. Till grund för detta anförde han att skulden är överlåten från en borgenär till en annan, att ursprungsskulden var 200 000 kr men efter överföring starkt reducerad, att han har betalat ca 140 000 kr samt att hans verksamhet bedrevs i början av 1990-talet med påföljande konkurs 1997.

Borgenären motsatte sig att tingsrättens beslut skulle ändras och anförde följande. Som Kronofogdemyndigheten angivit i sitt beslut har samma invändning tidigare framförts av K.H. där Högsta domstolen slutligen ej beviljat prövningstillstånd. Som borgenären ser det borde Kronofogdemyndigheten i sitt beslut i detta ärende, där tingsrätten delat Kronofogdemyndighetens bedömning, inte ha avvisat yrkandet utan prövat yrkandet i sak och kommit fram till samma slut som i tidigare ärende. - Eftersom K.H. i detta ärende framför samma yrkande som tidigare prövats borde hovrätten av processekonomiska skäl kunna pröva invändningen utan att återförvisa ärendet till Kronofogdemyndigheten för förnyad handläggning. Borgenären överlåter åt hovrätten att bedöma frågan om prövningstillstånd. Om hovrätten beviljar prövningstillstånd och prövar yrkandet i sak anser borgenären att K.H. i sitt överklagande ej har anfört någon rättslig grund angående att det skulle föreligga hinder mot verkställighet.

Hovrätten (hovrättslagmannen Ann-Christine Persson samt hovrättsråden Christer Ranch och Charlotte Hallén) meddelade prövningstillstånd och anförde i beslut den 5 januari 2010 följande.

En tidigare ansökan hos Kronofogdemyndigheten om verkställighet utgör som huvudregel inte hinder mot att en ny ansökan med samma yrkande tas upp till prövning. På motsvarande sätt saknar ett beslut med anledning av en verkställighetsansökan rättskraft. Detta får enligt hovrättens mening gälla oavsett om ansökningen bifallits eller ogillats. Om Kronofogdemyndigheten alltså ogillat en invändning om hinder mot verkställighet, är gäldenären oförhindrad att på nytt framställa samma invändning i ett annat mål/ärende (jfr NJA 2007 s. 9 med däri angivna hänvisningar).

Mot bakgrund av det ovan sagda borde Kronofogdemyndigheten inte ha avvisat K.H:s invändning om hinder mot verkställighet utan tagit ställning till den. Det har alltså hos Kronofogdemyndigheten förekommit rättegångsfel. Av hänsyn till instansordningens princip - men även med beaktande av att K.H. i hovrätten synes ha framställt nya invändningar om hinder mot verkställighet - bör felet inte rättas i hovrätten.

Med ändring av tingsrättens beslut undanröjer hovrätten Kronofogdemyndighetens beslut och återförvisar ärendet till Kronofogdemyndigheten för fortsatt behandling.

Hovrättens beslut meddelat: den 5 januari 2010.

Mål nr: ÖÄ 4555-09.

Lagrum: 3 kap. 21 § utsökningsbalken.

Rättsfall: NJA 2007 s. 9.

Litteratur: Gregow: Kommentar till utsökningsbalken s. 101ff; Heuman: Specialprocess Utsökning och konkurs, 6 uppl., s. 117.