RH 2014:52

Hovrätten har efter en proportionalitetsbedömning avslagit en ansökan om säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken då det inte har gått att bortse från risken för att sökanden har försökt utnyttja reglerna om säkerhetsåtgärder på ett sätt som inte har varit avsett av lagstiftaren.

Skaraborgs tingsrätt

CL Intressenter AB ansökte om att tingsrätten vid äventyr av vite om 500 000 kr skulle förbjuda P.E. att bedriva verksamhet inom tillverkning och försäljning av utrustning för rörelsehindrade såsom hissar, tillhörande hissprodukter, elektronisk utrustning samt service därav, allt under tiden P.E. är part i ett mellan parterna träffat aktieägaravtal och ett år därefter. CL Intressenter AB anförde bl.a. att bolaget är moderbolag i en koncern och heläger dotterbolaget Kalea Lifts AB som ägnar sig åt tillverkning och försäljning av utrustning för rörelsehindrade såsom hissar med mera. P.E. har arbetat som säljare i Kalea Lifts AB. P.E. är också sedan 2010 aktieägare i CL Intressenter AB. Enligt aktieägaravtalet så åtar sig aktieägare under tiden de är aktieägare och under ett år därefter att inte konkurrera direkt eller indirekt med CL Intressenter AB eller något av dess dotterbolag. Konkurrensförbudet omfattar all konkurrerande verksamhet oavsett om det sker genom anställning, ägande, styrande eller utövning av inflytande på annat sätt. Det har framkommit att P.E. arbetar för Partille Hiss AB och att Partille Hiss AB bedriver konkurrerande verksamhet. Det förhållandet att konkurrensklausulen innebär att P.E. inte får ta anställning hos ett konkurrerande företag är inte oskäligt. Det kan vidare skäligen befaras att P.E. genom att fortsätta att bedriva den konkurrerande verksamheten kommer att förringa värdet av CL Intressenter AB:s anspråk på att han ska följa konkurrensklausulen.

Tingsrätten beslutade, på begäran av CL Intressenter AB, den 25 juli 2013 interimistiskt i enlighet med ansökan. Tingsrätten erinrade också om att talan skulle väckas inom en månad.

P.E. motsatte sig åtgärden. P.E. anförde bl.a. att det är riktigt att han tidigare varit anställd hos Kalea Lifts AB, att han äger aktier i CL Intressenter AB och att han skrivit under aktieägaravtalet, men redan av det skälet att han inte är anställd hos Partille Hiss AB följer att CL Intressenter AB inte kan visa sannolika skäl för att han bryter mot konkurrensbegränsningen i aktieägaravtalet. I vart fall är konkurrensbegränsningsklausulen oskälig. CL Intressenter AB och han har avtalat om sanktion för den gärning han beskylls för och CL Intressenter AB har därför inte rätt till förbudstalan. En säkerhetsåtgärd är vidare ett provisoriskt rättsmedel som syftar till ordna förhållandena på visst sätt i avvaktan på utgången av fullgörelsetalan. Den talan som CL Intressenter AB kan väcka kan inte syfta till att avhålla honom från det påstådda beteendet. Endast en talan i enlighet med avtalets sanktion kan väckas. Det saknas därför nödvändig koppling mellan förbudstalan och den talan som kan bli föremål för domstolsprövning.

Tingsrätten (rådmannen Dan Sjöstedt) avslog ansökan om säkerhetsåtgärd i beslut den 23 september 2013, med upphävande av tingsrättens beslut den 25 juli 2013, och anförde bl.a. följande. Det har inte framkommit något som tyder på att P.E. skulle ha något annat uppdrag i Partille Hiss AB än att han sannolikt var anställd. CL Intressenter AB har då inte på den utredning som lagts fram i detta mål visat sannolika skäl för sitt anspråk.

Hovrätten

CL Intressenter AB överklagade tingsrättens beslut och yrkade i hovrätten bifall till sin talan vid tingsrätten.

P.E. motsatte sig ändring.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Lars Friedner och Helen Svensson samt tf. hovrättsassessorn Erika Finn, referent) anförde i beslut den 28 januari 2014 följande.

CL Intressenter AB väckte talan mot P.E. genom ansökan om handräckning vid Kronofogdemyndigheten den 23 augusti 2013. Kronofogdemyndigheten har i beslut den 10 oktober 2013 avskrivit målet om handräckning på grund av att CL Intressenter AB efter P.E:s bestridande inte inom förelagd tid har begärt att målet ska överlämnas till tingsrätt.

CL Intressenter AB har vidhållit de grunder som åberopades vid tingsrätten.

P.E. har i hovrätten framhållit bl.a. följande. Eftersom målet om handräckning har avskrivits av Kronofogdemyndigheten och CL Intressenter AB alltså inte har fullföljt den talan som väckts i sak, har förutsättningarna i 15 kap. 7 § rättegångsbalken för att besluta om säkerhetsåtgärd upphört efter tingsrättens beslut. Ändringsyrkandet kan därför inte bifallas, och det spelar ingen roll om tingsrättens skäl för sitt beslut var felaktiga, eftersom beslutet efter Kronofogdemyndighetens beslut om avskrivning visat sig vara korrekt. Den talan som CL Intressenter AB för i hovrätten syftar till att ändra tingsrättens beslut att häva säkerhetsåtgärden och eftersom invändningen, att fullgörelsetalan i målet inte är väckt i rätt tid, hade varit relevant vid prövningen vid tingsrätten är den relevant även i hovrätten. Det går inte att låta nödvändiga förutsättningar förfalla under tiden och ändå få säkerhetsåtgärden återupptagen. Säkerhetsåtgärden är ett komplement till civilprocessen. Därför finns det ett krav på att talan ska vara väckt i sak vid ansökan eller inom viss tid därefter. Själva föremålet för säkerhetsåtgärden måste också syfta till att säkerställa det som talan avser. Det huvudsakliga målet, vanligen ett tvistemål eller ett skiljeförfarande, är styrande. CL Intressenter AB:s agerande visar att bolaget vill använda säkerhetsåtgärdsinstitutet i strid med dess syfte, för att åstadkomma en förtida verkställighet snarare än för att säkerställa en kommande verkställighet.

CL Intressenter AB har bemött P.E:s invändningar med bl.a. följande. Att talan väckts inom viss tid utgör inte någon förutsättning för att en säkerhetsåtgärd ska beviljas utan endast för att en redan beviljad åtgärd ska bestå. Syftet med regeln är att se till att en part som fått en säkerhetsåtgärd beviljad skyndsamt vidtar åtgärder för att det anspråk som säkerhetsåtgärden ska säkerställa blir föremål för prövning, så att åtgärden inte behöver bestå längre än nödvändigt. Detta intresse av skyndsam prövning gör sig inte gällande i situationer då någon säkerhetsåtgärd inte är i kraft. Det är då parten själv som har att avgöra hur brådskande det är att få en prövning till stånd. Eftersom säkerhetsåtgärden har hävts av tingsrätten, föreligger inte någon säkerhetsåtgärd som kan återgå enligt bestämmelsen i 15 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken, som endast behandlar återgång av beviljade säkerhetsåtgärder. Det finns inget stöd för att bestämmelsen ska tillämpas så som P.E. gör gällande. Frågan om talans väckande saknar alltså relevans för prövningen av överklagandet. CL Intressenter AB har mot denna bakgrund inte haft någon anledning att gå vidare med en slutlig prövning av anspråket inom den korta tidsfrist som föreskrivs i nämnda lagrum men förbereder att göra detta. Att det inte alltid krävs att sökanden skyndsamt får till stånd en prövning av saken följer även av att man har möjlighet att på nytt ansöka om säkerhetsåtgärd. Frågan om talans väckande vid en tidigare prövning om säkerhetsåtgärd skulle då sakna relevans. Det finns ingen anledning att behandla den nu uppkomna situationen annorlunda. Prövningen av överklagandet ska ske enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken, och för det fall att hovrätten bifaller överklagandet kommer en frist för talans väckande att löpa från tidpunkten för hovrättens beslut.

HOVRÄTTENS SKÄL

Allmänt om förutsättningarna för beviljande av säkerhetsåtgärd

Som huvudregel gäller ett förbud mot tvångsverkställighet rörande ett civilrättsligt anspråk innan en domstol har dömt i saken. Reglerna om säkerhetsåtgärder i 15 kap.rättegångsbalken, som utgör undantag från detta, syftar till att göra en kommande dom meningsfull samt trygga verkställigheten av en sådan dom.

För att en säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken ska få meddelas krävs till att börja med att sökanden visar sannolika skäl för sitt anspråk och att det skäligen kan befaras att motparten hindrar eller försvårar utövningen av sökandens rätt eller väsentligt föringar dess värde (sabotagerisk). Det krävs också att skälen för åtgärden står i proportion till ingreppet. Prövningen av sannolika skäl är kopplad till proportionalitetsbedömningen (se rättsfallen NJA 1993 s. 182 och NJA 1995 s. 631 samt Westberg, Det provisoriska rättsskyddet i tvistemål, bok 4, s. 261 ff.).

Konkurrensklausuler har ofta en begränsad giltighet i tiden. En säkerhetsåtgärd genom förbud vid vite att utöva viss verksamhet som grundas på en sådan kan därigenom, på grund av handläggningstiden i den instans som ska avgöra tvisten, komma att gälla under hela eller stora delar av den tid som ett slutligt avgörande avser. På detta sätt riskerar en säkerhetsåtgärd att innebära en förtida verkställighet som inte gör en kommande dom meningsfull utan istället överflödig. I detta ligger alltså risken att en part utnyttjar säkerhetsåtgärden i strid med dess syfte på så sätt att den får ersätta det ordinarie (eller alternativa) tvistlösningsförfarandet.

Denna typ av säkerhetsåtgärder, där det föreligger identitet mellan säkerhetsåtgärden och den kommande verkställigheten, har i och för sig godtagits i rättspraxis när det varit fråga om anspråk som inte kan skyddas på annat sätt. Dock gör sig proportionalitetskravet gällande med särskild styrka. Det handlar om att göra en intresseavvägning mellan parterna och avgöra vilket av parternas intressen som ska sättas före den andres (se Westberg, tidigare nämnda verk, bok 2, s. 165 ff.).

Av 15 kap. 7 § rättegångsbalken följer att, när en säkerhetsåtgärd har beviljats, måste sökanden inom en månad från beslutet väcka talan vid domstol eller, om anspråket ska prövas i annan ordning, enligt vad som gäller i sådant fall. Om talan inte väcks ska åtgärden omedelbart återgå. Av 8 § framgår vidare att åtgärden omedelbart ska hävas om talan som har väckts i saken återkallas eller förfaller.

Frågan om talans väckande

Bestämmelserna i 15 kap.7 och 8 §§rättegångsbalken utgår från förutsättningen att en säkerhetsåtgärd har beviljats. Den nu uppkomna situationen omfattas alltså inte uttryckligen. Motsatsvis skulle detta kunna uppfattas så att reglerna inte hindrar bifall till ett yrkande om en säkerhetsåtgärd, om en talan har väckts och därefter fallit medan någon säkerhetsåtgärd inte har varit i kraft.

Vidare talar det faktum att beslut om säkerhetsåtgärder saknar rättskraft för att det nu inte finns hinder mot att bifalla yrkandet om säkerhetsåtgärd. Att talan inte har väckts i rätt tid hindrar t.ex. inte att rätten även därefter beviljar säkerhetsåtgärden (se Fitger m.fl., Kommentar till rättegångsbalken, oktober 2013, s. 15:3 och 15:34-35, jfr rättsfallet RH 1999:131). Det finns inte heller något hinder mot att sökanden på nytt begär en säkerhetsåtgärd vid tingsrätten. Enligt hovrättens mening finns det således inte anledning att avslå överklagandet på grund av att den väckta talan i huvudsaken har fallit. Omständigheten är dock av intresse även vid den fortsatta prövningen.

Sannolika skäl och proportionalitet

Utredningen i målet talar i viss mån för att P.E. på något sätt bedriver konkurrerande verksamhet och att den verksamheten skadar CL Intressenter AB. Hovrätten anser dock, av de skäl som tingsrätten har anfört, att det redan vid en bedömning av parternas talan i sak kan ifrågasättas om CL Intressenter AB har visat sannolika skäl för sitt anspråk.

Vad gäller P.E:s invändning om att CL Intressenter AB utnyttjar möjligheten att utverka en säkerhetsåtgärd för att få till stånd en förtida verkställighet gör hovrätten följande överväganden.

P.E. är, såvitt känt, alltjämt part i aktieägaravtalet. En nu beviljad säkerhetsåtgärd skulle i så fall kunna komma att reglera förhållandet mellan parterna under merparten av, eller hela, den tid som det i avtalet angivna konkurrensförbudet kan komma att gälla.

CL Intressenter AB har väckt talan i saken genom ansökan om handräckning, när bolaget redan vid ansökan om säkerhetsåtgärd talat om att påkalla skiljeförfarande, för att sedan låta talan falla. Detta tyder enligt hovrättens uppfattning på att CL Intressenter AB försöker utnyttja säkerhetsåtgärden för att få till stånd en förtida verkställighet och då särskilt mot bakgrund av att det inte heller under handläggningen i hovrätten från CL Intressenter AB:s sida har framkommit annat än ospecificerade påståenden om att man förbereder att väcka talan på nytt. Det kan enligt hovrättens mening inte bortses från risken för att CL Intressenter AB i själva verket försöker utnyttja reglerna om säkerhetsåtgärder på ett sätt som inte är avsett. Det är enligt hovrättens bedömning fråga om en sådan situation där det uppställs ett högre krav på proportionalitet än annars för att en säkerhetsåtgärd ska kunna beviljas. Det finns då inte tillräckliga skäl för att bevilja någon säkerhetsåtgärd (jfr rättsfallen NJA 1993 s. 182 och NJA 1995 s. 631 samt RH 2001:10). Överklagandet ska därför lämnas utan bifall.

BESLUT

Hovrätten avslår överklagandet.

Hovrättens beslut meddelat: den 28 januari 2014.

Mål nr: Ö 2674-13.

Lagrum: 15 kap. 3 § rättegångsbalken.

Rättsfall: NJA 1993 s. 182; NJA 1995 s. 631; RH 1999:131; RH 2001:10.

Litteratur: Westberg, Det provisoriska rättsskyddet i tvistemål, bok 4, s. 261 ff.; Westberg, Det provisoriska rättsskyddet i tvistemål, bok 2, s. 165 ff.; Fitger m.fl., Kommentar till rättegångsbalken, oktober 2013, s. 15:3 och 15:34-35.