RH 2015:15

Solna tingsrätt

Åklagaren väckte talan mot L.K. och yrkade ansvar för dataintrång och brott mot lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen) enligt följande gärningsbeskrivningar.

1. Dataintrång

L.K. har den 15 oktober 2009 på okänd plats uppsåtligen olovligen installerat datorprogrammet Google Talk på en arbetsdator som tillhört målsäganden med adress i Kista, Stockholm. Härigenom har L.K. olovligen i register fört in uppgift avsedd för automatiserad behandling.

2. Brott mot upphovsrättslagen

L.K. har den 2 juni 2010 på okänd plats uppsåtligen eller av grov oaktsamhet olovligen framställt digitala exemplar av 65 upphovsrättsligt skyddade handlingar i form av broschyrer, produktbeskrivningar, ritningar och manualer. L.K. har härigenom gjort intrång i målsägandens, med adress i Kista i Stockholm, ensamrätt till handlingarna.

Cargotec AB biträdde åtalet.

L.K. förnekade vad som lagts honom till last.

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Anders Samuelsson samt nämndemännen Leif Bokström, Marianne Melander och Siv Bergholm) anförde i dom den 22 november 2014 bl.a. följande.

DOMSKÄL

Ansvar

Tingsrätten prövar först åtalet avseende brott mot upphovsrättslagen.

[---]

L.K. ska därför fällas till ansvar i enlighet med åklagarens gärningsbeskrivning, med den inskränkningen att gärningen enbart omfattat ritningar och manualer.

Vad slutligen angår påståendet angående dataintrång som lagts L.K. till last noterar tingsrätten följande.

L.K. har berättat att han inte minns om han installerat programmet ”Google Talk” på den dator tillhörig Cargotec AB som han disponerade till följd av sin anställning hos bolaget. Han kan heller inte spekulera i vem som skulle ha utfört denna installation, om han nu själv inte gjort den. Han har vidare upplyst att han var medveten om att Cargotec AB:s anställda var förbjudna att installera programvara själva, utan att sådana uppgifter förbehölls IT-administratörer och IT-avdelningen. De uppgifter som lämnats av P.B. både skriftligen och muntligen ger dock vid handen att utrymmet för att någon annan än L.K. själv utfört denna installation är så litet att den eventualiteten kan lämnas därhän. Försvaret har framkastat att gärningen inte skulle vara straffbar eftersom det register som anges i gärningsbeskrivningen avser personregister, och att ett sådant register inte är aktuellt i förekommande fall. Tingsrätten finner emellertid att sådant register som anges i nu aktuellt lagrum inte avser enbart personregister. Invändningen kan därför inte beaktas. L.K. ska således hållas ansvarig för dataintrång i enlighet med åtalet.

Påföljd

För de gärningar som --- L.K. fälls till ansvar för ska påföljden bestämmas till dagsböter.

Övriga frågor

[---]

Cargotec AB har yrkat förpliktande för [---] och L.K. att utge ersättning för ombudsarvode med 235 000 kr. Vidare har bolaget yrkat att L.K. ska betala 25 000 kr avseende IT-forensiskt utredningsarbete. Tingsrätten finner att Cargotec AB får anses skäligen tillgodosedd med ersättning för ombudsarvode med 100 000 kr, vilket belopp jämte ränta ska betalas solidariskt av [---] och L.K. Emellertid anser tingsrätten inte att Cargotec AB bör tillerkännas ersättning för IT-utrednings-arbete. Denna utredning borde ha tagits fram av åklagaren och inte av målsäganden.

[---]

DOMSLUT

Tingsrätten dömer L.K. för brott mot upphovsrättslagen och dataintrång till 125 dagsböter å 490 kr.

[---]

L.K. ska solidariskt med [---] utge ersättning till Cargotec Sweden AB avseende ombudsarvode med 100 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag tills betalning sker.

Åklagaren överklagade domen och yrkade att hovrätten skulle döma L.K. för brott mot upphovsrättslagen i enlighet med åtalet [---] samt oavsett bedömningen i den delen döma L.K. till en strängare påföljd.

L.K. överklagade domen och yrkade i första hand att hovrätten skulle ogilla åtalet i dess helhet och i andra hand mildra påföljden. Han yrkade att han under alla förhållanden skulle befrias från skyldigheten att [---] ersätta målsägandens rättegångskostnader.

Parterna motsatte sig varandras ändringsyrkanden.

Cargotec AB biträdde åtalet även i hovrätten.

Hovrätten (hovrättsråden Christian von Szalay och Kajsa Bergkvist, tf. hovrättsassessorn Ricardo Valenzuela samt nämndemännen Sonja Leikrans och Peter Michanek)

DOMSKÄL

Brott mot upphovsrättslagen

[---]

L.K. ska därmed dömas för brott mot upphovrättslagen i enlighet med åtalet enligt punkten 2.

Dataintrång

L.K. har i hovrätten erkänt att han installerade dataprogrammet Google Talk på en dator tillhörande Cargotec AB. Han har bestritt att hans agerande är straffbart. Han har invänt att programmet inte har införts i ett register i den mening som avses i 4 kap. 9 c § brottsbalken. Han har vidare bestritt att han har haft uppsåt att föra in programmet i ett register.

Den som olovligen i register för in en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling gör sig enligt 4 kap. 9 c § brottsbalken skyldig till dataintrång. Av förarbetena och lagkommentaren kan utläsas att ett dataprogram kan utgöra en sådan uppgift som avses i lagtexten (prop. 2006/07:66 s. 17 och Berggren m.fl., Brottsbalken - en kommentar [den 1 juli 2014, Zeteo], kommentaren till 4 kap. 9 c §). Google Talk är alltså en sådan uppgift som omfattas av bestämmelsen. Det är ostridigt att det hos Cargotec AB fanns interna riktlinjer som förbjöd de anställda att installera program på sina arbetsdatorer. Installationen av Google Talk skedde därmed olovligen. Bedömningen av om installationen av Google Talk är brottslig beror på om förfarandet också innebär att en uppgift har förts in i ett register.

Bestämmelsen i 4 kap. 9 c § brottsbalken fick sitt nuvarande innehåll år 2007 genom en lagändring som tillkom med anledning av Sveriges anpassning till ett av EU:s rambeslut (Rådets rambeslut 2005/222/RIF av den 24 februari 2005 om angrepp mot informationssystem). I art. 2.1. i rambeslutet anges att syftet är att straffbelägga orättmätiga intrång i informationssystem. Även Högsta domstolen har uttalat att bestämmelsens syfte är att helt allmänt skydda datalagrat material mot obehöriga åtgärder, oavsett om åtgärderna medför ett otillbörligt integritetsintrång eller inte (NJA 2014 s. 221).

Av förarbetena till den aktuella bestämmelsen framgår att med register avses uppgifter som är strukturerade på visst sätt (se prop. 2006/07:66 s. 18). I förarbetena ges ingen ytterligare ledning om innebörden av begreppet. Av förarbetena till datalagen (1973:289; numera upphävd) framgår att straffbestämmelsen syftade till att skydda datalagrat material mot obehöriga åtgärder och att skyddet avsåg alla slag av dataregister (se prop. 1973:33 s. 105 f.). Där uttalas också att straffbestämmelsen i datalagen (21 §) omfattade att olovligen föra in en ny upptagning i ett datasystem (a.a. s. 106).

Åklagaren och Cargotec AB har gjort gällande att L.K:s installation av Google Talk har påverkat datorns funktion bl.a. på så sätt att programmet efter installationen automatiskt startar när datorn slås på. Av förhöret med P.B. har framkommit att en installation av Google Talk påverkar informationen i Windows registerfil (Windows Registry) och i programmet Utforskaren. Åklagaren och Cargotec AB har gjort gällande att både Windows registerfil och Utforskaren innehåller strukturerad information och därför är register i den mening som avses i 4 kap. 9 c § brottsbalken. Enligt lagtexten är det brottsligt att i ett register föra in uppgift avsedd för automatiserad behandling. Lagstiftaren har genom införandet av registerbegreppet avsett att begränsa det straffbelagda området, vilket också har kommit till uttryck i förarbetena till bestämmelsen (se prop. 2006/07:66 s. 18).

Enligt vad som framkommit i utredningen påverkas en dators fil- och registersystem så snart ett program installeras på datorn. Detta gäller oavsett vilket operativsystem som är installerat på datorn. Om begreppet ”register” ges en vid tolkning skulle följaktligen alla programinstallationer som sker olovligen vara kriminaliserade. Ändamålet med straffbestämmelsen är emellertid att skydda datalagrat material. L.K:s åtgärd att enbart installera ett dataprogram som endast påverkar sådana system i datorn som är betingade av dess funktion bör således falla utanför vad som utgör ett ”införande av uppgift i register” i den aktuella straffbestämmelsens mening. En annan sak är att en sådan åtgärd kan strida mot interna förskrifter om användningen av datorer hos en arbetsgivare.

Mot denna bakgrund ska åtalet mot L.K. för dataintrång ogillas. Tingsrättens dom ska alltså ändras i denna del.

Påföljd

[---]

Rättegångskostnader

[---]

Målsägandens rättegångskostnader

Genom det överklagade avgörandet förpliktade tingsrätten L.K. solidariskt med annan att ersätta målsägandens ombudskostnader i tingsrätten med 100 000 kr. Enligt 31 kap. 11 § fjärde stycket rättegångsbalken finns det en möjlighet för en målsägande som biträtt åtalet att vid bifall till åtalet få ersättning för sina rättegångskostnader. Frågan om den tilltalade ska åläggas att ersätta målsägandens rättegångskostnader ska avgöras med tillämpning av reglerna i 18 kap.rättegångsbalken. Detta innebär bl.a. att den kostnad som målsäganden vill ha ersatt ska ha varit skäligen påkallad för tillvaratagande av partens rätt (18 kap. 8 § rättegångsbalken).

Utgångspunkten i ett mål där allmän åklagare för ansvarstalan är att målsägandens intresse i den saken bevakas på ett tillfredsställande sätt av åklagaren. Att det under vissa förutsättningar finns utrymme för målsäganden att få utredningskostnader ersatta framgår av NJA 1997 s. 79. Det har inte framkommit att Cargotec AB har haft fog för att anta att åklagaren inte skulle utföra det utredningsarbete som enligt kostnadsräkningen ingår i ombudsarvodet. I ett fall som det aktuella får målsäganden närvara vid huvudförhandlingen men har ingen skyldighet att göra det (45 kap. 15 § rättegångsbalken). Målsägandens kostnader för att inställa sig vid huvudförhandlingen kan därför inte utan vidare anses vara skäligen påkallade för att tillvarata målsägandens rätt, än mindre kostnaden för att anlita ett professionellt juridiskt ombud. I det aktuella fallet har åtalet utförts av en specialiståklagare. Åtalet avser brott som normalt inte leder till annat än en bötespåföljd. Under nu angivna förhållanden kan Cargotec AB:s ombudskostnader i tingsrätten inte anses ha varit skäligen påkallade för att tillvarata Cargotec AB:s rätt i målet. Tingsrättens dom ska alltså ändras i denna del.

DOMSLUT

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten frikänner L.K. från åtalet för dataintrång, bestämmer påföljden till 110 dagsböter å 80 kr --- och befriar honom från skyldigheten att ersätta Cargotec Sweden AB:s rättegångskostnader i tingsrätten.

2. [---]

3. [---]

Hovrättens dom meddelad: den 12 januari 2015.

Mål nr: B 11884-13.

Lagrum: 4 kap. 9 c brottsbalken; 31 kap. 11 § rättegångsbalken.

Rättsfall: NJA 2014 s. 221; NJA 1997 s. 79.

Litteratur: Prop. 1973:33 s. 105f.; prop. 2006/07:66 s. 17f.; Berggren m.fl., Brottsbalken - en kommentar [den 1 juli 2014 Zeteo], kommentaren till 4 kap. 9 c §.