RH 2017:61

Hos Kronofogdemyndigheten har gjorts en ansökan om verkställighet av ett utslag i ett mål om betalningsföreläggande. Ansökan har avslagits eftersom det klarlagts att utslaget inte avsåg en verklig skuld och eftersom exekutionstiteln trängde ut verkliga fordringar vid fördelningen av influtna medel.

GT Capital Ltd (GT Capital) ansökte om verkställighet mot B-MG av ett utslag i ett mål om betalningsföreläggande. Kronofogdemyndigheten avvisade ansökan på grunden att den inte förtjänade rättsordningens skydd. Skälet för detta var att utslaget avsåg en oriktig skuld som tillkommit som ett led i ett brottsligt förfarande. Detta bestod enligt Kronofogdemyndigheten i att GT Capital ansökte om betalningsföreläggande avseende icke existerande fordringar mot personer som kunde förväntas inte bestrida ansökningarna.

GT Capital överklagade Kronofogdemyndighetens beslut.

Kristianstads tingsrätt (rådmannen Ulf Ahlström) anförde i beslut den 21 april 2017 följande.

SKÄL FÖR BESLUTET

Ska GT Capitals exekutionstitel verkställas?

Kronofogdemyndigheten har anfört att en ansökan om verkställighet som avser ett kriminaliserat förfarande ska avvisas enligt principen om pactum turpe när detta uppenbart framgår av omständigheterna kring ansökan. Att en oriktig skuld som tillkommit genom ett kriminellt förfarande inte ska föranleda verkställighet ligger enligt Kronofogdemyndigheten även i linje med vad som övrigt gäller för skenskulder som fastställts i exekutionstitlar utan materiell prövning.

B-MG har i sitt yttrande vidhållit att hon aldrig lånat pengar av GT Capital och anfört att GT Capitals förfarande är brottsligt och därför inte förtjänar rättsordningens skydd.

Enligt GT Capital kan avvisning med hänvisning till principen om pactum turpe enbart göras när det är uppenbart att ett krav är av otillbörlig karaktär. GT Capital har vidare anfört att det förhållandet att en polisanmälan gjorts, eller att ett stort antal personer har hävdat att avtal inte ingåtts, inte kan tas till intäkt för att avtal faktiskt inte har ingåtts. GT Capital har även ifrågasatt om enbart en misstanke om att en fordran är oriktig kan medföra att en ansökan om verkställighet ska avvisas.

Det ska inledningsvis konstateras att verkställighetsmyndigheten som grundläggande princip inte har rätt att vid verkställighet på nytt granska frågor som har prövats i exekutionstiteln. Enligt praxis har allmän domstol i ett överklagat utsökningsärende inte större befogenheter än Kronofogdemyndigheten vad gäller denna fråga. Detta innebär att invändningar mot exekutionstiteln som rör förhållanden som hänför sig till tiden innan exekutionstiteln meddelats inte kan prövas i utsökningsärendet (se NJA 2006 s. 657).

B-MG har såsom gäldenär haft möjlighet att bestrida GT Capitals ansökan om betalningsföreläggande mot henne. Hon har underlåtit att göra detta och i stället undertecknat delgivningskvittot. Kronofogdemyndigheten har även, med stöd av 23 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, haft möjlighet att behandla ärendet som bestritt. Inte heller detta har gjorts. I stället har GT Capital genom utslaget tillerkänts en exekutionstitel gentemot B-MG. B-MG har senare även fått avslag på sin klagan över domvilla och ansökan om resning vad avser betalningsföreläggandet (se Hovrättens över Skåne och Blekinge beslut den 13 februari 2017 i mål nr Ö 2995-16 och Högsta domstolens beslut den 16 maj 2017 i mål nr Ö 1189-17 att inte meddela prövningstillstånd). Utrymmet att vid dessa förhållanden avvisa begäran om verkställighet av exekutionstiteln är mycket begränsat.

Vad gäller principen om pactum turpe har svensk rätt enligt praxis en relativt liberal hållning till avtal som strider mot lag och goda seder (se NJA 2002 s. 322). Enligt Högsta domstolen kan en talan som rör ett avtal eller ett påstått avtal i undantagsfall avvisas med anledning av att sökandens anspråk inte sanktioneras av rättsordningen. Det krävs dock att det uppenbart framgår av antingen grunderna för yrkandet eller av utredningen i målet att avtalets innehåll är av otillbörlig karaktär. Det krävs även att det står klart att avtalet är ogiltigt och saknar rättsverkan på grund av att det strider mot lag eller god sed (se NJA 1997 s. 93). Som en följd av detta bör principen om pactum turpe tillämpas relativt restriktivt, och höga krav ställs på bevisningen (jfr NJA 1997 s. 93, NJA 2002 s. 322 och NJA 2008 s. 861).

Vad B-MG gör gällande är emellertid, strängt taget, inte att det är fråga om pactum turpe utan att det inte finns (och aldrig har funnits) något skuldförhållande mellan henne och GT Capital enligt något avtal över huvud taget. Kravet för att en exekutionstitel inte ska godtas i en sådan situation har i den rättsvetenskapliga litteraturen uttryckts som att det ska vara fullt klarlagt att exekutionstiteln inte motsvarar ett verkligt anspråk (se Gregow, Utsökningsrätt, 4 upplagan, s. 78 f.). Det starka intresset av att en exekutionstitel ska stå sig - som ligger bakom även de restriktiva möjligheterna att få en ändring till stånd genom extraordinära rättsmedel - motiverar fullt ut denna ståndpunkt, som tingsrätten ansluter sig till.

Att det har gjorts en polisanmälan ger i sig bara ett mycket begränsat stöd för att det saknas ett skuldförhållande. Samtidigt kan det förhållandet att Hovrätten över Skåne och Blekinge avslagit ansökan om resning inte ges någon bevisverkan i andra riktningen vid den bedömning som tingsrätten nu ska göra, eftersom det av hovrättens protokoll inte framgår att hovrätten haft tillgång till den redovisning av omständigheterna som Kronofogdemyndigheten lämnat i detta ärende. De omständigheter som Kronofogdemyndigheten redovisat vid sidan av polisanmälan i sig är i hög grad anmärkningsvärda och utgör indicier, som sammantagna ger anledning till starka misstankar om oegentligheter. Omständigheterna hänger emellertid inte samman på ett sådant sätt att de kan förklaras endast med att det här saknas ett verkligt skuldförhållande eller att alternativa förklaringar framstår som helt verklighetsfrämmande. GT Capitals på exekutionstitel stödda betalningsanspråk får därmed - med de principiella utgångspunkter tingsrätten redovisat ovan - anses förtjäna rättsordningens skydd. Verkställighet av exekutionstiteln ska därför ske.

BESLUT

Med ändring av Kronofogdemyndighetens beslut beslutar tingsrätten att verkställighet av GT Capitals exekutionstitel mot B-MG ska ske.

Hovrätten

B-MG överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle avvisa eller avslå GT Capitals överklagande. GT Capital motsatte sig ändring.

Domskäl

Hovrätten (hovrättslagmannen Björn Hansson, hovrättsrådet Martin Nilsson, referent, och tf. hovrättsassessorn Annie Runander) anförde i beslut den 4 oktober 2017 följande.

SKÄL

Frågan i ärendet är om ett utslag som Kronofogdemyndigheten har meddelat mot B-MG efter ansökan om betalningsföreläggande från GT Capital är verkställbart.

B-MG har sammanfattningsvis anfört att hon aldrig har haft någon skuld till GT Capital utan blivit vilseledd att inte bestrida ansökan om betalningsförläggande.

GT Capital har anfört att B-MG ingått avtal med innebörden att hon ska betala det belopp och den ränta som framgår av det aktuella utslaget och att fordringen överlåtits till GT Capital.

Hovrättens bedömning

Vad avser frågan om verkställighet av GT Capitals utslag mot B-MG så gäller i verkställighetsärenden som grundläggande princip att Kronofogdemyndigheten inte har rätt att på nytt granska frågor som prövats i exekutionstiteln. Allmän domstol har i överklagade utsökningsmål inte någon större befogenhet än Kronofogdemyndigheten. Vid verkställighet av domstols avgörande gäller att invändningar mot exekutionstiteln som rör förhållanden som hänför sig till tiden innan exekutionstiteln meddelades inte kan prövas i utsökningsärendet. När exekutionstiteln är av annat slag - t.ex. annan myndighets beslut - finns ett visst, begränsat utrymme att pröva beslutets sakliga riktighet. (se prop. 1980/81:8 s. 330 f. samt NJA 1984 s. 602 och NJA 2006 s. 657)

I förarbetena till utsökningsbalken har uttalats att utmätning ska kunna vägras av hänsyn till annan utmätningssökande i fall då det är klarlagt att en formellt riktig exekutionstitel, som inte grundas på någon prövning i sak, har tillskapats för skens skull och inte svarar mot någon verklig skuld (se prop. 1980/81:8 s. 394 och 1208 f.). Även i den rättsvetenskapliga litteraturen har uttryckts att en exekutionstitel som tillkommit för

skens skull kan lämnas utan avseende om den undantränger verkliga fordringar och om det är fullt klarlagt att exekutionstiteln inte motsvarar ett verkligt anspråk (se Gregow, Utsökningsrätt, 4 upplagan, s. 78 f.). Enligt hovrättens uppfattning ska mot denna bakgrund verkställighet inte medges beträffande utslaget mot B-MG om det står klart att det inte svarar mot någon verklig skuld och fordringen konkurrerar ut andra fordringar vid utmätning.

Kronofogdemyndigheten har i sitt beslut att avvisa GT Capitals ansökan om verkställighet samt i ett yttrande med anledning av GT Capitals överklagande av beslutet anfört att myndigheten under 2016 uppmärksammade ansökningar om betalningsföreläggande från nio bolag, däribland GT Capital, där ett stort antal personer kunde antas ha vilseletts att inte bestrida skulder som saknade grund. Kronofogdemyndigheten gjorde en polisanmälan avseende brottsligheten, dock inte avseende GT Capital eftersom det bolaget inte hade uppmärksammats vid tiden för anmälan. Enligt Kronofogdemyndigheten har ärendena gemensamt bl.a. att ansökningarna avser betydande belopp i utländsk valuta med hög ränta, att sökandebolagen är engelska Ltd-bolag eller svenska kommanditbolag med okända utländska företrädare, att bolagens namn är snarlika kända kreditgivares, att de på kort tid gett in många ansökningar om betalningsföreläggande avseende skulder som ibland ska ha förfallit till betalning innan bolagen registrerades samt att ansökningarna riktar sig mot gäldenärer som har många betalningsförelägganden mot sig, som sällan bestrider förelägganden och som har betalningsutrymme vid utmätning.

Kronofogdemyndigheten har lagt fram en omfattande utredning till stöd för sin uppfattning att GT Capital har satt i system att få utslag meddelade avseende fordringar utan reell grund. Av denna utredning framgår bl.a. följande.

Under tiden den 22 juni - 5 november 2015 gav GT Capital in 135 ansökningar om betalningsföreläggande. Med ett undantag avsåg de kapitalbelopp i hela tusental euro. I 101 av fallen angavs ränta utgå med 38 procent per månad och i resterande 34 fall med 40 procent per år. Av de 101 fallen med 38 procents månatlig ränta gjordes ansökningarna om betalningsföreläggande med fem undantag under perioden den 22 juni - 6 juli 2015, medan ansökningarna avseende fordringar med 40 procents årlig ränta gjordes den 14 september - 5 november 2015. Alla svarande utom två har varit föremål för ansökningar om betalningsföreläggande från andra borgenärer, de allra flesta för många ansökningar. Svarandena har med några få undantag inte bestridit några ansökningar om betalningsföreläggande från andra sökande än GT Capital. Av de 135 ansökningarna från GT Capital har 27 ansökningar bestridits och 100 lett till utslag. Av de 27 som bestridits har GT Capital begärt att få ansökningarna överlämnade till tingsrätt i fem fall, och i de fall där utslag meddelats har återvinning sökts i tre fall. När målen överlämnats till tingsrätt har GT Capital aldrig drivit processen vidare så att anspråken kunnat prövas materiellt.

Kronofogdemyndigheten anser alltså att det satts i system att i flera bolag ansöka om betalningsföreläggande för fordringar utan verklig grund mot personer som kan förväntas låta sig delges ansökningarna utan att bestrida dem. Utredningen i målet ger stöd för att de omständigheter som Kronofogdemyndigheten anser vara gemensamma för ansökningarna är för handen. Hovrätten instämmer i att dessa omständigheter talar för ett sådant upplägg som Kronofogdemyndigheten har gjort gällande och att GT Capital är en del av detta.

Enligt hovrättens mening finns det en rad ytterligare omständigheter som talar för att GT Capital har satt i system att ansöka om betalningsförelägganden avseende fordringar

som aldrig har funnits. Kronofogdemyndigheten har gett in bestridandehandlingarna från de 27 svarandeparter som bestridit GT Capitals ansökningar om betalningsföreläggande och från de tre som ansökt om återvinning. Av dessa handlingar framgår att svarandena genomgående har varit helt oförstående till anspråken och att flera svarande har angett att det varit fråga om bluff eller bedrägeri. Ingen svarande har förklarat att de känt till kapitalbeloppet eller skuldförhållandet utan endast invänt mot den synnerligen höga räntan. Kronofogdemyndigheten har också upplyst att den tagit emot en ovanligt stor mängd invändningar mot verkställighet av karaktären att det rör sig om bluffskulder. Kronofogdemyndigheten har gett in exempel på handlingar med sådana invändningar, och flera svarandeparter har förklarat att de när de delgavs föreläggande att yttra sig över ansökan om betalningsföreläggande utgick från att den avsåg sms-lån som de tagit på beloppet i svenska kronor. Även dessa omständigheter talar för att GT Capital ägnat sig åt sådan bedräglig verksamhet som Kronofogdemyndigheten har gjort gällande.

Anmärkningsvärt är också att GT Capital under perioden den 22 juni - 6 juli 2015 gjorde 96 ansökningar avseende fordringar om 3 000-8 000 euro med 38 procents månatlig ränta för att därefter övergå till att under den 14 september - 5 november 2015 göra 34 ansökningar avseende fordringar om 12 000-16 000 euro med 40 procents årlig ränta och fem ansökningar avseende fordringar med 38 procents månatlig ränta. Denna förändring skedde trots att samtliga fordringar, enligt vad Kronofogdemyndigheten har upplyst, skulle ha förfallit till betalning innan GT Capital bildades i juni 2015. I kombination med de andra för GT Capital besvärande förhållandena talar även nu nämnda omständigheter starkt för att ansökningarna inte avsåg verkliga fordringar.

Anmärkningsvärda är också omständigheterna beträffande sex svarande som har dubbla utslag mot sig. För dessa svarande har det första utslaget meddelats i juni eller juli och det andra i oktober 2015. Den andra ansökningen avsåg fordringar som ska ha förfallit under 2011-2013, precis före eller efter den fordran som avsågs med den första ansökan. Den andra ansökan gjordes först sedan utslaget avseende den första vunnit laga kraft. Omständigheterna kring dessa dubbla ansökningar talar också för Kronofogdemyndighetens uppfattning.

Sammantaget finns det således mycket stark bevisning för att GT Capital satt i system att ansöka om betalningsföreläggande avseende påhittade fordringar mot svarande med betalningsutrymme som kan förväntas inte bestrida ansökningen.

GT Capital har vid tingsrätten inte på något sätt förklarat vare sig vad fordringarna avser, hur de uppkommit eller hur bolaget fått fordringarna mot svarandena. I stället har bolaget fört omfattande resonemang och lagt fram omfattande utredning om hur andra aktörer agerar och vad som skett i mål som bolaget inte varit part i. I hovrätten har bolaget helt kort angett att svarandena har ingått avtal med innebörden att de ska betala de belopp och den ränta som framgår av utslagen och att fordringarna överlåtits till GT Capital samt i övrigt upprepat argumentation från tingsrätten. Vad GT Capital anfört och åberopat förringar inte värdet av den utredning som talar för att bolaget ägnat sig åt att försöka få utslag meddelade avseende fordringar utan verklig grund. Sammanfattningsvis anser hovrätten att det står helt klart att bolaget ägnat sig åt detta, och utredningen talar mycket starkt för att samtliga aktuella utslag avser skulder utan verklig grund.

När det gäller det nu aktuella utslaget mot B-MG finns det inget som talar för att detta skulle avvika från de övriga 99 utslagen och avse en verklig fordran. Hon har precis som många andra svarande anfört att det är en bluffskuld. Även beträffande B-MG finns två utslag: det i hovrätten aktuella utslaget, som meddelades den 15 oktober 2015 avseende ett kapitalbelopp om 15 000 euro med årlig ränta om 40 procent och med förfallodag den 29 juli 2011, och ett utslag som meddelades den 7 augusti 2015 avseende ett kapitalbelopp om 5 000 euro med en månatlig ränta om 38 procent och där förfallodagen angetts till den 16 augusti 2011. GT Capital har inte begärt verkställighet av det äldre utslaget. GT Capital har inte heller beträffande utslaget mot B-MG förklarat vad det avser eller från vem bolaget övertagit fordringen. Enligt hovrättens mening är det klarlagt att utslaget inte avser en verklig skuld.

Av det överklagade beslutet framgår att GT Capitals exekutionstitel mot B-MG tränger ut verkliga fordringar vid fördelningen av influtna medel. GT Capitals ansökan om verkställighet ska därför avslås.

BESLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens beslut och avslår GT Capitals ansökan om verkställighet.

Hovrättens beslut meddelat: den 4 oktober 2017

Mål nr: ÖÄ 2162-17

Lagrum: 3 kap. 21 § utsökningsbalken

Rättsfall: NJA 1984 s. 602; NJA 2006 s. 657

Litteratur: Prop. 1980/81:8 s. 330 f, 394 och 1208 f; Gregow, Utsökningsrätt, fjärde upplagan, s. 78 f.