RH 2017:7
Ett målsägandebiträde ansågs ha rätt till skäliga merkostnader för tidsspillan och utlägg som föranleddes av att hon var verksam långt ifrån tingsrättens domsaga. Detta med hänsyn till att målsäganden var under 15 år och hade sin vistelseort i närheten av målsägandebiträdet samt att målsägandebiträdet tidigare hade varit förordnad som biträde för målsäganden. Även den omständigheten att det var fråga om allvarliga brottsmistankar hade betydelse.
Linköpings tingsrätt
Tingsrätten förordnade advokaten Marianne S. till målsägandebiträde i mål gällande misstankar om bl.a. våldtäkt mot barn. Marianne S. begärde förhandsbesked av tingsrätten.
Domskäl
Tingsrätten (rådmannen Anders Johnson) anförde i beslut den 1 december 2016 bl.a. följande.
BESLUT
Enligt 5 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde, som hänvisar till 27 § rättshjälpslagen (1996:1619), har ett målsägandebiträde rätt till skälig ersättning av staten för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Ersättningen till ett målsägandebiträde får endast om det finns särskilda skäl avse de merkostnader för tidsspillan och utlägg som har uppstått på grund av att biträdet har sin verksamhet långt ifrån den ort där den rättsliga angelägenheten huvudsakligen hanterats.
Marianne S. bedriver advokatverksamhet i Boden. Detta medför rent allmänt ökade kostnader för tidsspillan och utlägg i förhållande till vad det skulle kosta med ett målsägandebiträde med verksamhet inom Linköpings tingsrätts domkrets. Av utredningen framgår att målsäganden för närvarande vistas i Norrland. Det råder osäkerhet i vilken landsända hon framgent kommer att befinna sig. Med hänsyn till det sagda samt till vad som i övrigt förevarit föreligger för närvarande inte tillräckliga skäl för att medge att Marianne S. ska ha rätt till merkostnader som uppstår för tidsspillan och utlägg på grund av att hon har sin verksamhet långt ifrån Linköpings tingsrätts domsaga.
Tingsrätten lämnar därför det förhandsbeskedet att sådana merkostnader som uppstår på grund av att Marianne S. har sin verksamhet långt ifrån Linköping inte omfattas av rätten till ersättning av staten.
Hovrätten
Marianne S. överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hon skulle tillerkännas rätt till ersättning för merkostnader avseende tidsspillan och utlägg så som målsägandebiträde för målsäganden.
Justitiekanslern medgav att överklagandet skulle bifallas.
Domskäl
Hovrätten (hovrättslagmannen Linda Hallstedt och hovrättsrådet Lina Sandin samt tf. hovrättsassessorn Mikael Wibeck, referent) anförde i beslut den 17 januari 2017 bl.a. följande.
Om särskilda skäl föreligger har ett målsägandebiträde rätt till ersättning för merkostnader i form av tidsspillan och utlägg som uppstår på grund av att målsägandebiträdet bedriver sin verksamhet långt ifrån den ort där den rättsliga angelägenheten huvudsakligen ska hanteras, se 5 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde och 27 § andra stycket rättshjälpslagen (1996:1619).
Särskilda skäl för rätt till ersättning har enligt förarbetena ansetts föreligga om avståndet visserligen föranleder tidsspillan och utlägg i större omfattning, men omständigheterna i övrigt medför att kostnaderna inte blir avsevärt högre än för ett biträde på närmare avstånd (se prop. 2008/09:232 s. 21 ff.). Ledning kan tas får den praxis som utvecklats kring undantagssituationer där målsägandebiträde enligt tidigare ordning förordnats trots att han eller hon hade sin verksamhet långt från domstolsorten.
Marianne S. bedriver sin verksamhet långt ifrån den ort där den rättsliga angelägenheten huvudsakligen ska hanteras. Däremot är hon verksam i närheten av den ort där målsäganden befinner sig. Ökade kostnader kan därmed uppstå i anslutning till en huvudförhandling, samtidigt som kostnader kan undvikas genom att målsäganden får det stöd och den hjälp som hon är berättigad till i närheten av vistelseorten (jfr RH 1999:22).
Högsta domstolen har i avgörandet NJA 2012 s. 262 ansett att det finns ett visst utrymme för domstolen att ta hänsyn till andra omständigheter som har tillräcklig tyngd i det enskilda fallet. Ett målsägandebiträde ska tillvarata en målsägandes intressen och ge stöd och hjälp under förundersökningen och rättegången. Såsom parterna anfört är målsäganden i detta mål under 15 år. Hon har dessutom sin nuvarande vistelseort i Boden. Polisförhör är inbokat i Boden och Marianne S. har tidigare varit förordnad som biträde för målsäganden. Dessa omständigheter i förening med de allvarliga brottsmisstankar det är fråga om medför enligt hovrättens mening att det i förevarande fall finns skäl att besluta att Marianne S. ska ha rätt till merkostnader i form av tidsspillan och utlägg som uppstår för att hon bedriver sin verksamhet i Boden.
BESLUT
Med ändring av tingsrättens beslut meddelar hovrätten förhandsbesked om att rätten till ersättning åt Marianne S. som målsägandebiträde i målet omfattar skäliga merkostnader för tidsspillan och utlägg som föranleds av att hon är verksam i Boden.
Hovrättens beslut meddelat: den 17 januari 2017.
Mål nr: Ö 3341-16.
Lagrum: 5 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde; 27 § andra stycket rättshjälpslagen (1996:1619).
Rättsfall: NJA 2012 s. 262; RH 1999:22.
Litteratur: Prop. 2008/09:232 s. 21 ff.