RH 2018:7
Hovrätten har funnit att den tilltalade inte ska dömas särskilt för brukande av narkotika när han samtidigt döms för innehav av narkotika (jfr NJA 2017 s. 415). Den tilltalade har ansetts skyldig att återbetala kostnaden för provtagning och analys till staten.
Uppsala tingsrätt
Åklagaren väckte åtal mot M.P.E. för två fall av ringa narkotikabrott enligt följande gärningsbeskrivningar.
Åtalspunkten 1
M.P.E. har olovligen innehaft 0,83 gram cannabis, som är narkotika. Det hände den 5 september 2016 på Bauhaus, - - -, Uppsala kommun.
M.P.E. begick gärningen med uppsåt.
Lagrum: 1 § första stycket 6 och 2 §narkotikastrafflagen (1968:64).
Åtalspunkten 2
M.P.E. har olovligen använt cannabis, som är narkotika. Det hände den 5 september 2016 eller någon av dagarna dessförinnan på Bauhaus, - - -, i Uppsala, Uppsala kommun eller på annan plats i Sverige.
M.P.E. begick gärningen med uppsåt.
Lagrum: 1 § första stycket 6 och 2 §narkotikastrafflagen.
Åklagaren väckte också åtal mot M.P.E. för ett fall av snatteri (åtalspunkten 3).
Åklagaren upplyste att statens kostnad för provtagning och analys uppgått till 615 kr.
M.P.E. förnekade gärningarna i åtalspunkterna 1 och 2 och erkände snatteri. Han hade ingen erinran mot kostnaden för provtagning och ana-lys.
M.P.E. hördes i tingsrätten. Åklagaren åberopade skriftlig bevisning.
Tingsrätten (tingsnotarien Agnes Götlind samt nämndemännen Mats Jennische, Eva Bjurenhed och Madeleine Johansson) fann i dom den 15 maj 2017 att åtalet var styrkt i dess helhet samt dömde M.P.E. för två fall av ringa narkotikabrott och ett fall av snatteri till 140 dagsböter om 50 kr. Vidare förordnade tingsrätten att M.P.E. skulle till staten betala tillbaka kostnaderna för provtagning och analys med 615 kr.
Svea hovrätt
M.P.E. yrkade att hovrätten skulle lindra påföljden.
Åklagaren motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.
Domskäl
Hovrätten (hovrättslagmannen Katarina Påhlsson samt hovrättsråden Catrine Björkman och Göran Nilsson, referent) anförde i dom den 31 oktober 2017 följande.
DOMSKÄL
I enlighet med tingsrättens dom, som inte överklagats i fråga om skuld, har M.P.E. gjort sig skyldig till ringa narkotikabrott bestående i dels innehav av 0,83 gram cannabis, dels brukande av cannabis samt till snatteri. Båda narkotikabrotten har ägt rum den 5 september 2016 eller, såvitt avser bruket, någon av dagarna dessförinnan.
Tingsrätten har dömt särskilt för innehav respektive brukande av narkotika. I enlighet med rättsfallet NJA 2017 s. 415, som meddelades efter tingsrättens dom i detta mål, bör dock inte dömas särskilt för brukande, när den tilltalade samtidigt döms för innehav av den narkotika från vilken den brukade narkotikan härrör.
Den narkotika som M.P.E. brukat är av samma slag som den han innehaft. Inget har framkommit som talar mot att den brukade narkotikan härrört från det innehav som han i övrigt ska dömas för. M.P.E. ska därför inte dömas särskilt för brukande av narkotika.
Vid denna bedömning är straffvärdet för den samlade brottsligheten något lägre än vad tingsrätten funnit och motsvarar 120 dagsböter. Vad M.P.E. i övrigt anfört ger inte anledning till lindrigare straff än så.
Tingsrättens dom ska ändras i enlighet med det anförda.
Att M.P.E. inte döms särskilt för bruk av narkotika innebär inte att åtalet ogillats i den delen. I enlighet med huvudregeln i 31 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken ska M.P.E. därför återbetala kostnaden för provtagning och analys till staten. Tillräckliga skäl för att sätta ned återbetalningsskyldigheten har inte framkommit. Tingsrättens dom i den delen ska därför inte ändras.
DOMSLUT
Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast på så sätt att hovrätten bedömde brottsligheten enligt åtalspunkterna 1 och 2 som ett fall av ringa narkotikabrott och satte ned antalet dagsböter till 120.
Hovrättens dom meddelad: den 31 oktober 2017.
Mål nr: B 5542-17.
Lagrum: 31 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken; 2 § narkotikastraff-lagen (1968:64).
Rättsfall: NJA 2017 s. 415.