RH 2019:1
En person har satt sig till motvärn mot en butikskontrollant när denne skulle genomföra ett envarsgripande efter en ringa stöld. Butikskontrollanten har ansetts omfattad av skydd enligt 17 kap. 5 § brottsbalken och 7 § lagen (1974:191) om bevakningsföretag vid gripandet.
Eskilstuna tingsrätt
Åklagaren väckte talan mot I.S. för ringa stöld och våldsamt motstånd enligt följande gärningsbeskrivning, såvitt avser den del av åtalet som gällde våldsamt motstånd.
I.S. har satt sig till motvärn genom att slita sig loss för att hindra butikskontrollanten A.Ö. i hennes myndighetsutövning när hon skulle gripa honom i samband med händelsen ovan. Detta har lett till att A.Ö. fallit omkull på marken och skadat sin handled/tumme. Det hände den
14 december 2017 på Ica Maxi - - - Eskilstuna kommun. I.S. begick gärningen med uppsåt.
I.S. erkände ringa stöld men bestred ansvar för våldsamt motstånd.
Domskäl
Tingsrätten (rådmannen Samuel Hägg) anförde i dom den 30 juli 2018, efter att ha funnit åtalet för ringa stöld styrkt i enlighet med åklagarens gärningspåstående, följande i delen avseende våldsamt motstånd.
DOMSKÄL
Ett ingripande av en butikskontrollant mot en enskild i anledning av misstanke om brott kan endast ske med stöd av bestämmelsen om envarsgripande i 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken (se t.ex. RH 2008:58 samt SOU 2002:44 s. 75). A.Ö:s ingripande mot I.S. i anledning av stölden utgjorde således ett envarsgripande. Ett envarsgripande utgör inte myndig-hetsutövning.
Av 17 kap. 5 § brottsbalken följer visserligen att bestämmelsen i 4 § ska gälla även om någon sätter sig till motvärn eller annars med våld försöker hindra någon, som enligt särskild förskrift ska ha samma skydd som är förenat med myndighetsutövning. När det gäller väktare finns en sådan särskild föreskrift i 7 § lagen (1974:191) om bevakningsföretag. Enligt denna bestämmelse har den som är anställd som väktare skydd enligt
17 kap. 5 § brottsbalken när han utför bevakningstjänst. Enligt bestämmelsens förarbeten är avsikten att skyddet bara ska gälla i de fall då bevakningsuppgifter utförs och inte när väktaren utför andra uppgifter. I allmänhet upphör bevakningsuppdraget dock inte när väktaren tillfälligt utför en annan uppgift (se prop. 1988/89:63 s. 16 och s. 22). Det ingripande som A.Ö. företog skedde inte inom ramarna för hennes bevakningstjänst, utan utgjorde som ovan angetts ett envarsgripande. A.Ö. kan i den uppkomna situationen inte anses åtnjuta skydd enligt 17 kap. 5 § brottsbalken. Åtalet för våldsamt motstånd ska därför ogillas.
DOMSLUT
Tingsrätten ogillar åtalet i den del som avser våldsamt motstånd. I.S. döms för ringa stöld till 30 dagsböter à 50 kr.
Hovrätten
Åklagaren överklagade tingsrättens dom och yrkade att hovrätten skulle döma I.S. även för våldsamt motstånd och med hänsyn till detta bestämma ett högre antal dagsböter än vad tingsrätten hade dömt ut.
I.S. bestred ändring.
Domskäl
Hovrätten (hovrättslagmannen Lars Dirke, f.d. hovrättsrådet Torbjörn Widemar, referent, och tf. hovrättsassessorn Karin Eriksson) anförde i dom den 7 januari 2019 bl.a. följande.
DOMSKÄL
Mot bakgrund av den framlagda bevisningen är det visat att I.S. - i enlighet
med gärningsbeskrivningen - satt sig till motvärn för att hindra butikskontrollanten A.Ö. när hon skulle gripa honom. Frågan är om han därmed gjort sig skyldig till våldsamt motstånd.
I likhet med tingsrätten konstaterar hovrätten att A.Ö:s gripande, vilket är ett s.k. envarsgripande, inte kan klassificeras som myndighetsutövning. Frågan är då om hon i egenskap av butikskontrollant har omfattats av skydd enligt 17 kap. 5 § brottsbalken när hon grep I.S. Av den angivna bestämmelsen framgår att vad som stadgas i bl.a. 17 kap. 4 § brottsbalken om våldsamt motstånd även gäller den som enligt särskild föreskrift ska åtnjuta samma skydd som är förenat med myndighetsutövning. En sådan föreskrift finns i 7 § lagen (1974:191) om bevakningsföretag för den som är godkänd för anställning i bevakningsföretag och har till uppgift att utföra bevakningstjänst (väktare). För en person som faller inom den kategorin krävs det alltså inte att det rört sig om myndighetsutövning för att reglerna i 17 kap.brottsbalken ska bli tillämpliga.
A.Ö. har uppgett att hon är väktare och anställd av ett bevakningsföretag. Frågan är då om hon utförde bevakningstjänst när hon grep I.S. Utökningen av det straffrättsliga skyddet avser nämligen endast de fall då bevakningsuppgifter utförs och inte när väktaren utför andra uppgifter. Däremot omfattas även s.k. sidouppdrag, dvs. när väktaren tillfälligt utför en annan uppgift (prop. 1988/89:63 s. 16 respektive s. 22). Av 1 kap. 1 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till lagen och förordningen om bevakningsföretag (RPSFS 2012:18) framgår det att med "bevakning" ska förstås en verksamhet som utövas genom personell kontroll, övervakning eller tillsyn, med eller utan tekniska hjälpmedel, av gods, objekt, områden eller verksamhet i avsikt att skapa ett extra skydd mot skada som orsakas genom brottsligt angrepp, brand eller liknande. Det arbete som A.Ö. utförde som butikskontrollant utgör enligt hovrätten bevakningstjänst enligt denna definition.
Gripandet av I.S. måste ses som en naturlig del av bevakningstjänsten. Hon har således vid gripandet av I.S. haft det skydd som anges i 17 kap. 5 § brottsbalken och 7 § lagen om bevakningsföretag. Av den anledningen ska I.S:s handlande - att slita sig loss från henne - ses som våldsamt motstånd. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta. Mot bakgrund av detta ska antalet dagsböter ökas. Med hänsyn tagen till I.S:s ålder bestäms antalet dagsböter till 40.
DOMSLUT
Hovrätten ändrar tingsrättens dom på det sättet att I.S. även döms för våld-samt motstånd och påföljden bestäms till 40 dagsböter om 50 kr.