Prop. 1988/89:63
om ändring i lagen (1974: 191) om bevakningsföretag m. m.
Regeringens proposition 1 988/ 89: 63
om ändring i lagen (1974: 191) om bevakningsföretag m. m.; Prov.
1988/89z63
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 november l988.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Laila Freivalds
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att det införs ett krav på auktorisation för att få bedriva utbildning av väktare. Det föreslås även att det skall krävas särskild auktorisation för att ett bevakningsföretag skall få bedriva livvaktsverksamhet.
Enligt förslaget skall möjligheterna att anlita en nyanställd men ännu inte godkänd väktare begränsas. Länsstyrelserna ges möjlighet att i det särskilda fallet förordna att den nyanställde inte får anlitas till dess frågan om godkännande prövats. Vidare skall ett beslut om att inte bifalla en ansökan om godkännande av en väktare gälla omedelbart. om inget annat förordnas.
I propositionen tas även frågan om bevakningsföretagens sidouppdrag upp men någon särskild reglering av dessa föreslås inte. Däremot precise- ras i lagen att väktarnas straffrättsliga skydd bara gäller när de utför bevakningstjänst.
En väktare, som har lämnat sin anställning hos ett auktoriserat bevak- ningsföretag. skall enligt förslaget inom två månader därefter visa att han fått ny anställning hos ett sådant företag för att godkännandet inte skall återkallas. Även beslut om återkallelse av ett godkännande skall gälla omedelbart. om inget annat förordnas.
Slutligen föreslås beträffande såväl lagen om bevakningsföretag som lagen (1980: 578) om ordningsvakter att beslut skall överklagas till kam- marrätten i stället för till regeringen.
Ändringarna föreslås träda 1 kraft den 1 juli 1989.
] Riku/agan 1988/89. [saml. Nr 6.7
Propositionens lagförslag
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974: 191) om bevakningsföretag
Härigenom föreskrivs att 2 samt 5—1555 lagen (1974: 191) om bevak- ningsföretag skall ha följande lydelse.
Nuvarande l_t-'delse
,) . .. _
Bevakningsföretag får inte bedri- va verksamhet som avses i 1 & förs.- ta stycket utan tillstånd enligt den.- na lag (auktorisation).
Föreslagen lydelse
Bevakningsföretag får inte bedri- va verksamhet som avses i 1 & förs- ta stycket utan tillstånd enligt den- na lag lag (auktorisation). Särskild auktorisation krävs för att bevak— ningsföretag skall få äta sig bevak- ning av enskild person för dennes skydd.
Föreskriven utbildning av perso- nal som skall utföra bevaknings- tiänstjär ske endast efter auktorisa- tion enligt denna lag. Företag. som utan att vara bevaknings/i'iretag. be- driver sådan utbildning kallas ut- bildningv/öretag.
5 53 Fråga om auktorisation prövas av länsstyrelsen i det län där företagets ledning har sitt säte.
Länsstyrelsen skall inhämta rikspolisstyrelsens yttrande i ärende om auktorisation.
Ilar länsst_t-'relsen och rikspolis- s1_1-'relsen ski/da uppfattningar i ärendet skall detta underställas re- geringen.
Prop. l988/89263
6 &
Prövning som avses i 4 ;; görs beträffande personalen hos ett auktorise- rat bevakningsföretag av länsstyrelsen i det län där den som prövningen gäller avseshuvudsakligen komma att tjänstgöra. I fråga om föreståndaren för verksamheten och ledamöter i företagets styrelse görs prövningen av den länsstyrelse som utövar tillsyn över företaget.
Sedan ansökan om prövning gjorts får auktoriserat bevaknings- företag i avbidan på beslut eller be- sked i ärendet anlita den som an- sökningen avser för verksamhet i vilken han ej får befattning med nå- got förhållande som har betydelse
' Senaste lydelse 19801588. 3 Senaste lydelse 19802588. 3 Senaste lydelse 19801588.
Sedan ansökan om prövning gjorts får ett auktoriserat bevak— ningsföretag i avvaktan på beslut eller besked i ärendet anlita den som ansökningen avser för verk- samhet iji'iretaget. om inte länssty- relsen bestämmer annat. Han får
Nuvarande lydelse
för rikets säkerhet.
Föreslagen lydelse
dock inte anlitas för bevakning,' av enskild person jör dennes skydd el- ler för verksamhct'i vilken han får befattning med något förhållande som har betydelse för rikets säker- het.
Ett beslut att avslå en ansökan gäller omedelbart. om inte annat
förordnas.
Godkännande enligt 45 får begränsas till viss tid. när särsk-ilda.skäl
föreligger.
754
Den som är godkänd för anställ- ning i bevakningsföretag och har till uppgift att utföra bevaknings- tjänst (väktare) åtnjuter skydd som avses i 17 kap. 5 & brottsbalken.
Den som är godkänd för anställ- ning i bevakningsföretag och har till uppgift att utföra bevaknings- tjänst (väktare) har det skydd-som avses i 17 kap. 5 & brottsbalken när han utjör sådan tjänst.
8å5
Tillsyn över ett auktoriserat be- vakningsföretag utövas av länssty- relsen i det län där företagets led- ning har sitt säte. Andra myndighe- ter skall på begäran lämna länssty- relsen det biträde som behövs för tillsynen. '
Tillsyn över auktoriserade bevak- nings- och utbildnings/öretag ut- övas av länsstyrelsen i det län där företagets ledning har sitt säte. Andra myndigheter skall på begä- ran lämna länsstyrelscn den hjälp som behövs för tillsynen.
Vid tillsynen skall länsstyrelsen särskilt kontrollera att de villkor för auktorisation som angesi 3 & alltjämt är uppfyllda. .
956
Ett auktoriserat bevakningsföre- tag skall lämna länsstyrelsen de upplysningar om verksamheten som den begär för sin tillsyn.
Företaget skall årligen före mars månads utgång till länsstyrelsen sända in en redogörelse för verk- samheten under föregående år.
Auktoriserade bevaknings— och ut- bildningsföretag skall lämna läns- styrelsen de upplysningar om verk- samheten som den begär för sin till- syn.
Företagen skall årligen före mars månads utgång till länsstyrelsen sända in en redogörelse för verk- samheten under föregående år.
1057
Länsstyrelsen har rätt att inspek- tera ett auktoriserat bevakningsföre— tag oeh att ta del av samtliga hand— lingar som rör företagets bevak— ningsverksamhet. Inspektion skall göras så snart det finns anledning
4 Senaste lydelse 19751687. 5 Senaste lydelse 19801588. " Senaste lydelse 1980z588. 7 Senaste lydelse 1980: 588.
'l'l Riksdagen [OSS/80. [saml. Nr63
Länsstyrelsen har rätt att inspek- tera auktoriserade bevaknings- och utbildningsföretag och att ta del av samtliga handlingar som rörföreta- gens bevakningsverksamhet eller utbildning av väktare. Inspektionen
Prop. 1988/89:63
Nuvarande lydelse
till det. dock minst en gång vartan— nat år.
Föreslagen l_)-'tl(*l.5't'.'
skall göras så snart det finns anled- ning till det. dock minst en gång vartannat år.
1153
Underlåter ett auktoriserat [re-- vaknittgs/i'iretag att lämna Upplys-- ningar enligt 95 första stycket. att: sända in redogörelse enligt 9 & and-- ra stycket eller att lämna tillgång till handlingar enligt lOä. får länssty- relsen förelägga vite.
Underlåter ett auktoriserat be- vakning'- eller utbildaingsjöretag att lämna upplysningar enligt 95 första stycket. att sända in redogö- relse enligt 95 andra stycket eller att lämna tillgång till handlingar enligt 105. får länsstyrelsen före- lägga vite.
12459
Länsstyrelsen får förelägga ett auktoriserat bevakningsföretag att. vidta de rättelser och andra åtgär— der som föranleds av tillsynen. Fö-- reläggandet får förenas med vite.
Länsstyrelsen får förelägga ett auktoriserat bemknings— eller ut- bildnings/öretag att vidta de rättel- ser och andra åtgärder som föran— leds av tillsynen. Föreläggandet får förenas med vite.
139'10
Auktorisation eller godkännande enligt 4ä kan återkallas. när i den-- na lag angiven förutsättning för så-- dant beslut ej längre föreligger eller det i övrigt finns särskild anledning. därtill.
Fråga om återkallelse av auktori- sation prövas av den länsstyrelse som utövar tillsyn över det berörda företaget. Vid behandlingen av en sådan fråga tillämpas 5 .é' andra och tredje styckena.
Auktorisation eller godkännande enligt 45 kan återkallas, när i den- na lag angiven förutsättning för så- dant beslut ej längre föreligger eller det i övrigt finns särskild anledning därtill. litt godkännande skall äter- kallas även när personen i fråga län-mar sin anställning eller sitt upp- drag hos ett auktoriserat bevak- ningsföretag och inte inom två mä- nader därefter visar att han 1231! ny anställning eller nytt uppdrag hos ett sådantji'iretag.
Fråga om återkallelse av auktori- sation prövas av den länsstyrelse som utövar tillsyn över det berörda företaget. Vid behandlingen av en sådan fråga skall länsstyrelsen in- hämta rikspolisstyrelsens yttrande.
Fråga om återkallelse av godkännande prövas av den länsstyrelse som har godkänt den som prövningen avser eller. om frågan angår förestånda- ren för verksamheten eller en ledamot i företagets styrelse, av den länssty- relse som utövar tillsyn över företaget.
Om det finns synnerliga skäl får länsstyrelsen i stället för att återkalla ett godkännande begränsa det till en viss verksamhet eller ett visst område.
"* Senaste lydelse I980:588. " Senaste lydelse [980588 '” Senaste lydelse l980:588.
Prop. 1988/89:63
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Beslut om återkallelse av eller be— gränsning i ett godkännande gäller omedelbart, om inte annat förord— nas.
145"
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåt- ligen uppsåtligen eller av oaktsam- het bryter tnot 2.6 eller lämnar osann uppgift i fall som avses i 9 &.
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som eller av oaktsamhet bedriver verksamhet som avses i lf första stycket utan auktorisation eller lämnar osann uppgift i fall som avses i 9 &.
15511
Länsstyrelsens beslut enligt den- na lag överklagas hos regeringen ge-
Länsstyrelsens beslut i ärenden enligt denna lagfär överklagas hos
Prop. 1988/89:63
kaimnarrätten.
Rikspt)lisstyre/sen får överklaga länsst_1-'relsens beslut i ärenden om auktorisation.
nom besvär.
1. Denna lagträderi kraft den ljuli 1989.
2. Annan än auktoriserat bevakningsföretag som vid lagens ikraftträdan- de bedriver föreskriven utbildning av väktare får under förutsättning att ansökan om auktorisation av sådan verksamhet görs före den 1 oktober 1989. fortsätta verksamheten till dess ansökningen slutligt har prövats. Avslås ansökningen. fårnär särskilda skäl föreligger. ändå medges att verk- samheten får fortsätta under en viss övergångstid.
3. Ett auktoriserat bevakningsföretag som vid ikraftträdandet bedriver verksamhet för bevakning av enskild person för dennes skydd eller före- skriven utbildning av väktare behöver inte auktorisation av denna verk- samhet under förutsättning att den före ikraftträdandet har getts tillkänna förtillsynsmyndigheten.
4. I fråga om överklagande och underställning av beslut som har medde- lats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
" Senaste lydelse l980:588. ” Senaste lydelse 1980588. 5
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980: 578) om ordningsvakter
Härigenom föreskrivs att 5—7 och 10% lagen (1980z578) om ordnings— vakter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
En ordningsvakt förordnas av rikspolisstyrelsen om tjänstgörings- området berör flera län, av länssty- relsen om det berör flera polisdi- strikt inom länet och i övriga fall av polisstyrelsen. Förordnandet med- delas för viss tid. högst trc år.
Föreslagen lydelse
En ordningsvakt förordnas av rikspolisstyrelsen om tjänstgörings- området berör flera län. av länssty- relsen om det berör flera polisdi- strikt inom länet och i övriga fall av polismyndigheten. Förordnandef meddelas för viss tid. högst tre år.
1 förordnandet skall anges för vilken verksamhet och inom vilket områ- de det gäller. Meddelas förordnandet med stöd av 3éå. skall det också innehålla uppgiftom tjänstgöringsställe.
En ordningsvakt lyder under po- lisstyrelsen i det distrikt där han tjänstgör. Han är skyldig att lyda en order som en polisman meddelar i tjänsten. om det inte är uppenbart att den inte angår tjänstgöringen som ordningsvakt eller att den stri- der mot lag eller annan författning.
En ordningsvakt skall hålla po- lisst_1-'relsen underrättad om förhål- landen som rör hans verksamhet och är av sådan art att de bör kom- ma till st)-'relsens kännedom.
Beslut som en polisstyrelse har meddelat enligt denna lag överkla— gas hos länsstyrelsen genom besvär.
Beslut som en länsstyrelse eller rikspolisstyrelsen har meddelat en— ligt denna lag överklagas hos rege- ringen genom besvär.
En ordningsvakt lyder under po- lismyndigheten i det distrikt där han tjänstgör. Han är skyldig att lyda en order som en polisman meddelar i tjänsten, om det inte är uppenbart att den inte angår tjänst- göringen som ordningsvakt eller att den strider mot lag eller annan för- fattning.
En ordningsvakt skall hålla polis- myndigheten underrättad om för- hållanden som rör hans verksamhet och är av sådan art att de bör kom- ma till myndighetens kännedom.
10;
Beslut som en polism_1-'ndighet har meddelat i ärenden enligt den- na lag får överklagas hos länsstyrel- sen.
Beslut som en länsstyrelse eller rikspolisstyrelsen har meddelat en- ligt denna lag får överklagas hos kammarrätten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Prop. 1988/89:63
Justitiedepartementet _ Prop. 1988/89:63
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 november 1988
Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Feldt. Sigurdsen. Hjelm-Wallén, Bodström. Göransson. Gradin, Dahl. R. Carls— son. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson, Lönnqvist. Thalén. Nordberg. Engström. Freivalds. Wallström
Föredragande: statsrådet Freivalds
Proposition om ändringar i lagen (1974: 191) om bevakningsföretag m.m.
1 Inledning
lnom justitiedcpartementet upprättades i mars 1987 en departementspro- memoria (Ds .lu 198724) med förslag till ändringar i lagen (19742191) om bevakningsföretag m.m. l promemorian behandlas frågor om utbildning av väktare. om möjligheten att anlita någon som väktare innan han har blivit godkänd i vederbörlig ordning och om bevakningsföretagens sido- uppdrag. Vidare bchandlas frågan om återkallelse av ett godkännande som väktare i vissa fall och frågan om i vilken ordning överklagande skall ske av länsstyrelsebeslut enligt lagen om bevakningsföretag. I anslutning till den sistnämnda frågan tas också upp i vilken ordning beslut enligt lagen (1980:578) om ordningsvakter skall överklagas. Promemorians lagförslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I .
Promemorian har remissbehandlats. Yttranden har inkommit från kam- marrätten [ Jönköping, rikspolisstjtre/sen. länsstyrelsernas organisations- nämna', länsstyrelserna [ Stockholms. illa/möhus. Hallands och Norrbot- tens län. .skolöverstyrelsen. Svenska Transportarbetare/örbundet. Svenska arbetsgivare/öreningen (SAI—'). Svenska polis/örbundet. Föreningen Sveriges länspolischefer. Föreningen Sveriges polischefer. Allmänna Bevakningsak- tiebolaget (AB.—fB). Securitasgruppen AB. bevakningsrådet. Svensk Kontroll 'I'eknik I-IB. Svenska l-"aktbolags Förbund och Säkerhetsutbildning AB (SÄ- [sl/IB). SAF har med instämmande överlämnat ett yttrande från Allmänna Gruppen. Securitasgruppen AB har avgett sitt remissvar gemensamt med bevakningsrådet.
En sammanställning av remissyttrandena har upprättats ijustitiedepar- tcmentet och finns tillgänglig i lagstiftningsärcndet (dnr 87 — 1033).
Regeringen beslutade den 20 oktober 1988 att inhämta lagrådets yttran- de över inom justitiedepartementet upprättade förslag till
1. lag om ändring i lagen (1974: 191 ) om bevakningsföretag. " 2. lag om ändring i lagen (1980: 578) om ordningsvakter. 7
De remitterade lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2 .
Lagrådet har den 3 november 1988 lämnat de remitterade lagförslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3 .
De lagförslag som jag nu skall lägga fram överensstämmer i sak med de remitterade lagförslagen. Vissa redaktionella ändringar har emellertid fö- retagits.
2 Bakgrund 2.1 Allmänt om nuvarande ordning
En viktig del av polisens uppgifter är att förebygga brott och andra stör- ningar av den allmänna ordningen och säkerheten samt lämna allmänhe- ten skydd och annat bistånd. Dessa uppgifter framgår av 1 och 2 åå polislagen (1984:387).
Det finns emellertid många gånger ett behov av bevakning och kontroll vid sidan av polisens verksamhet. Detta är framför allt fallet beträffande vissa objekt eller verksamheter som på grund av befarade intrång eller tillgrepp eller av andra orsaker bedöms vara i behov av en mer eller mindre kontinuerlig tillsyn eller bevakning. Detta behov tillgodoses i stor utsträck- ning av bevakningsföretag som yrkesmässigt åtar sig att tillhandahålla framför allt personal men även utrustning för bevakningsändamål. Som exempel på dessa företags arbetsuppgifter kan nämnas bevakning av fastig- heter, byggnadsplatser, anläggningar, båtar osv. samt bevakning och över- vakning av kunder i varuhus och affärer.
Till en början var bevakningsföretagens verksamhet inte föremål för någon större uppmärksamhet eller särskild reglering från samhällets sida. Genom en kungörelse om auktorisation av enskilda bevakningsföretag infördes dock är 1951 en möjlighet för enskilda företag, som yrkesmässigt ombesörjde bevakning. att få auktorisation genom beslut av länsstyrelsen. Auktorisationsförfarandet, som således var frivilligt, innebar bl. a. krav på att anställd personal vid företaget var godkänd med avseende på laglydnad och medborgerlig pålitlighet. Något krav på att väktare skulle ha genom- gått viss utbildning ställdes inte.
Efter hand kom det att betraktas som ett väsentligt intresse att samhället hade insyn i och kontroll av bevakningsföretagens verksamhet för att se till att den bedrevs under betryggande former. Den som anlitade ett bevak- ningsföretag borde ha en garanti för att företaget på ett seriöst sätt fullgjor- de uppdraget. En insyn och kontroll från samhällets sida avsågs också kunna hindra att bevakningsföretagen utvecklades till någon form av privata polis- eller bevakningskårer. Genom lagen (1974:191) om bevak- ningsföretag (omtryckt 1980: 588, BevL) infördes därför ett krav på aukto- risation för bevakningsföretag. Länsstyrelserna fick därvid till uppgift att besluta om auktorisation och utöva tillsyn.
1 4 & BevL föreskrivs att all personal hos ett auktoriserat bevakningsföre-
Prop. 1988/89:63
tag skall vara godkänd vid prövning med avseende på laglydnad. medbor- gerlig pålitlighet och lämplighet i övrigt för anställning i sådant företag.
Varken i BevL eller i bevakningsföretagskungörelsen (1974:462, ändrad 19802595, BevK) finns några närmare bestämmelser om utbildning för den som blivit godkänd som väktare. Enligt 165 BevL ankommer det på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela närma- re föreskrifter om bl.a. utbildningen av väktare. ] 125 BevK har angetts att rikspolisstyrelsen (RPS) efter samråd med berörda arbetsmarknadsor- ganisationer och branschorganisationer skall meddela de föreskrifter som behövs.
I de föreskrifter som RPS har utfärdat med stöd av nämnda bestämmel- ser behandlas allmänna frågor om utbildning samt utbildningens mål och innehåll. Föreskrifterna finns intagna i RPS författningssamling l987:l (FAP 579—2) och innebär bl.a. krav på en grundkurs omfattande 217 timmar. I kursen ingår ämnena bevakningsjuridik, bevakningsbranschen. bevakningstjänst, bevakningshjälpmedel. olycksfallsvård, självskydd, väk- tarpraktik. brandförsvar och praktisk yrkesträning. Utbildningen är upp- delad på ett introduktionsavsnitt och en fortsatt utbildning. Varje del avslutas med ett kunskapsprov.
Av föreskrifterna framgår vidare att det är bevakningsföretaget som ansvarar för att väktaren genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat och att detta måste ha skett inom viss tid efter anställningsdagen. fyra månader för heltidsarbetande och sex månader för deltidsarbetande. l föreskrifterna sägs också att bevakningsföretaget vid ansökan om auktori- sation skall lämna länsstyrelsen uppgifter om hur företaget avser att bedri- va väktarutbildningen och om vilka personer som inom företaget skall ansvara för utbildningens genomförande.
Länsstyrelsen är som förut nämnts tillsynsmyndighet över bevaknings- företagen. Detta kommer förutom i 85 BevL till uttryck bl.a. i 9 5 andra stycket samma lag enligt vilket lagrum bevakningsföretagen är skyldiga att en gång varje år lämna länsstyrelsen en redogörelse för föregående års verksamhet. Av 10 ($ 3 BevK framgår att en sådan redogörelse skall inne- hålla bl.a. uppgift om hur företaget anordnar utbildning för personalen. Länsstyrelsen kan dessutom skaffa sig kännedom om utbildningens bedri- vande genom att företa inspektion med stöd av 10 & BevL.
En auktorisation kan återkallas enligt 135 BevL. 1 föreskrifterna från RPS anges att t. ex. allvarliga brister beträffande utbildningen bör föranle- da att auktorisationen återkallas.
2.2 Vissa uppgifter om bevakningsbranschen
Enligt l & BevL avses med bevakningsföretag den som yrkesmässigt åtar sig att för annans räkning bevaka fastighet. anläggning, viss verksamhet. offentlig tillställning eller något annat sådant eller också att bevaka enskild person för dennes skydd.
Med utgångspunkt från denna definition kan man tala om två huvudty- per av bevakning: stationär bevakning och distriktsbevakning. Vid den stationära bevakningen befinner sig väktarna inom ett och samma område
Prop. 1988/89:63
under sitt arbetspass. Till denna typ av bevakning räknas bl.a. områdes- bevakning. portbevakning. receptionstjän'st;-butikskontroll samt ambas- sad- och tunnelbanebcvakning. Distriktsbevakningen skiljer sig från den stationära genom att väktarna under ronder besöker Skilda bevaknings- objekt hos olika kunder. där väktarens uppgifter kan växla från objekt till objekt.
Det har på senare tid visat sig att bevakningsföretagen i ökad utsträck- ning åtagit sig uppgifter som faller utanför det som avses med bevaknings- verksamhet enligt BevL. Detta kommer att något närmare behandlas i avsnitt 3.3.
Det finns för närvarande ett'drygt- hundratal bevakningsföretag i landet. De två största företagen 'är Securitasgruppen AB och Allmänna bevak- ningsaktiebolaget AB (ABAB). Övriga företag inom branschen är medel- stora och mindre.
Både Securitas och ABAB bedriver väktarutbildning vid egna skolor. ] viss mån anlitar andra bevakningsföretag dessa skolor för sin utbildning. Övriga företag anordnar utbildningen i egen regi eller anlitar något av de två fristående utbildningsföretag som numera finns, nämligen Säkerhets- utbildning AB (SAKAB), som är knutet till branschorganisationen bevak- ningsrådet. och IBS Utbildning AB. tidigare Svensk Kontrollteknik HB.
3 Allmän motivering 3.1 Väktarutbildningen — auktorisation och tillsyn
Mitt förslag: Auktorisation skall krävas för att bedriva föreskriven utbildning av väktare. Ett "företag som bedriver sådan utbildning utan att vara bevakningsföretag skall vara underkastat samma till- syn som ett bevakningsföretag. Även ett sådant företag skall utse en föreståndare för verksamheten.
Promemorieförslaget överensstämmer med mitt. med undantag för att bevakningsföretag inte skall behöva ha auktorisation för att bedriva ut- bildningsverksamhet och att utbildningsföretag inte behöver utse förestån- dare för sin verksamhet.
Remissinstanserna: Förslaget godtas av så gott som alla remissinstanser. Flera remissinstanser anser att föreståndare skall utses för utbildningsföre- tag.
Skälen för mitt förslag: Utbildning av väktare bedrivs, som jag tidigare har redovisat, dels hos de två största bevakningsföretagen, dels genom särskilda fristående utbildningsföretag. Sistnämnda företag är inte under- kastade någon särskild-insyn eller kontroll från samhällets sida. .
Med anledning av motioner i utbildningsfrågan har näringsutskottet (NU 1985/86:1 ]) sagt sig förutsätta att regeringen och berörda myndighe- ter utan särskild framställning från riksdagen uppmärksammar frågan hur staten direkt skall kunna utöva en önskvärd tillsyn över den väktarutbild- ning som bedrivs av andra än bevakningsföretag.
Prop. 1988/89:63
10
För egen del vill jag framhålla att det är av stor betydelse att den som Prop. 1988/89:63 skall tjänstgöra som väktare uppfyller de krav som ställs på honom enligt BevL, dvs. laglydnad. medborgerlig pålitlighet och lämplighet i övrigt. En viktig fråga för bedömningen av lämpligheten är givetvis den utbildning som en väktare genomgår.
I flera sammanhang. senast i samband med de senaste ändringarna i BevL (prop 1979/80: 122 s. 161 0. 165 ). har uttalats att de av RPS meddelade föreskrifterna om väktarutbildningen väl svarar mot de krav på fackteoretiska kunskaper som bör ställas på området. Självfallet finns det ingenting som hindrar att en mera omfattande utbildning meddelas, något som också görs av i varje fall de båda största företagen.
Frågan om i vilka former utbildningen bör genomföras har varit föremål för diskussion alltsedan tillkomsten av BevL. De skäl som har legat till grund för önskemålen om en nyordning har tidigare främst varit dels ett principiellt intresse av en ökad samhällskontroll. dels de problem som förelegat för de mindre och medelstora företagen att anordna en ändamåls- enlig utbildning. En redovisning för tidigare behandling av frågan finns i promemorian (s. 8— 10).
Det är för närvarande inte aktuellt att staten engagerar sig i själva genomförandet av utbildningen. Däremot står möjligheten fortfarande öppen att utbildning anordnas som uppdragsutbildning i anslutning till den kommunala vuxenutbildningen. något som i praktiken förutsätter en överenskommelse mellan en grupp bevakningsföretag och den eller de kommuner som i så fall skulle svara för utbildningen. Intresset för en sådan lösning har emellertid hittills varit svalt både från bevakningsföreta- gens och från kommunernas sida, och man torde ha anledning räkna med att utbildningen under överskådlig tid kommer att bedrivas huvudsakligen i samma former som hittills.
Enligt min mening måste det mot den bakgrunden ses som ett väsentligt allmänt intresse att samhället har en tillfredsställande möjlighet att kon- trollera att väktarutbildningen i dessa former verkligen genomförs på ett ändamålsenligt sätt.
När det gäller de auktoriserade bevakningsföretag som bedriver egen ut- bildning av väktare får de nuvarande bestämmelserna anses ge länsstyrelsen tillräckliga möjligheter att kontrollera utbildningens kvalitet och omfatt- ning. När det gäller den utbildning som bedrivs av andra än auktoriserade bevakningsföretag är förhållandena något annorlunda. Indirekt kan visser- ligen kvaliteten på denna utbildning komma under tillsynsmyndigheternas bedömning genom granskningen av att bevakningsföretagen använder per— sonal som är utbildade på ett lämpligt sätt. De nuvarande bestämmelserna möjliggör dock inte någon omedelbar tillsyn över utbildningsföretagen och medger inte heller inspektioner och liknande.*
Näringsutskottets förut återgivna uttalande tar just sikte på en tillsyn från det allmännas sida över den väktarutbildning som bedrivs av andra än bevakningslöretag. Inte minst med hänsyn till att det är tänkbart att ytterligare utbildningsföretag etablerar sig. på marknaden är det angeläget att denna fråga får sin lösning.
Den mest ändamålsenliga lösningen är enligt min mening att föreskrifter
TZ Riksdi'igen 1988/SU. [saml. Nröj
ll
meddelas om att företag som bedriver väktarutbildning måste ha auktori- sation för detta. Utbildningsföretag som inte är auktoriserade bevaknings- företag blir härigenom föremål för samma tillsyn som dessa. När det gäller bevakningslörctag kan det sägas att dessa inte borde behöva särskild auktorisation för egen intern utbildning. Något sådant krav finns inte idag och de ärju redan underkastade tillsyn. Enligt min mening är det emeller- tid viktigt för att tillgodose ändamålet med samhällets tillsyn över väktar- utbildningen att ett bevakningsföretag inte tillåts påbörja egen utbildning av väktare utan att förutsättningarna för företaget att bedriva utbildningen noga har prövats.
Bestämmelser om auktorisation för utbildning bör införas i BevL efter i huvudsak samma mönster som för auktorisation av bevakningsföretag. Härigenom får man en tillfredsställande samhällelig kontroll och tillsyn av all väktarutbildning. Denna kontroll- och tillsynsuppgift bör som nu åvila länsstyrelsen.
För auktorisation av ett bevakningsföretag krävs att företaget har utsett en föreståndare för verksamheten". "[ likhet med ett llertal remissinstanser anserjag att kravet på föreståndare bör gälla även för utbildningsföretag. Däremot bör det inte krävas någon särskild föreståndare för ett bevak- ningsföretags utbildningsverksamhet. Den uppgiften får anses ingå i de funktioner som den för bevakningsföretaget utsedde föreståndaren har.
Jag återkommer till vissa detaljfrågor och övergångsbestämmelser i spe- cialmotiveringen.
3.2 Möjligheten att anlita någon som väktare innan han godkänts
Mitt förslag: Den som anställts av ett bevakningsföretag skall lik- som nu kunna anlitas i avvaktan på att ansökan om godkännande prövas. Förutom den begränsning med hänsyn till rikets säkerhet som nu finns, skall detta dock inte gälla verksamhet som avser bevakning av person. Länsstyrelsen ges möjlighet att i det särskilda fallet förordna att den nyanställde inte får anlitas eller får anlitas endast för vissa uppgifter till dess. frågan om godkännande prövats. Vidare skall ett beslut om att inte bifalla en ansökan om godkän- nande aven väktare gälla omedelbart, om inget annat förordnas.
Promemorieförslaget överensstämmer med mitt när det gäller verkan av ett beslut om att inte bifalla en ansökan om godkännande. 1 de övriga frågorjag tar upp lämnas inga förslag i promemorian.
Remissinstanserna: Promemorietörslaget har fått ett blandat mottagan- de. Flera remissinstanser har ifrågasatt om man inte helt bör slopa möjlig- heten att anlita en väktare under den tid då ansökan om godkännande prövas.
Skälen för mitt förslag: Enligt 6 å andra stycket BevL gäller att sedan en ansökan om godkännande av någon som väktare gjorts får ett auktoriserat bevakningsföretag i avvaktan på beslut eller besked i ärendet anlita den
Prop. 1988/89:63
som ansökningen avser för verksamhet i vilken han ej får befattning med något förhållande som har betydelse för rikets säkerhet.
Bestämmelsen har kritiserats för att den kan medföra att personer med avsevärd kriminell belastning under en icke obetydlig tid används i bevak- ningsverksamhet.
Den aktuella bestämmelsen ersatte en regel i den tidigare gällande auk- torisationskungörelsen. Enligt denna kunde auktorisationsmyndigheten medge att personal som inte prövats fick anlitas för tillfälliga uppdrag av visst slag.
Motivet för bestämmelsen i BevL var att bevakningsföretagens behov av arbetskraft kunde växla från tid till annan och att det i vissa fall kunde bli aktuellt med brådskande personalökningar. Avsikten var att underlätta för bevakningsföretagen att bedriva en rationell anställningspolitik och att upprätthålla verksamheten på ett betryggande sätt även vid en tillfälligt ökad arbetsbelastning. Bestämmelsen bygger också på förutsättningen att. den tid som vederbörande arbetar utan godkännande skall vara kortvarig och att han under denna tid inte skall tilldelas några känsliga arbetsuppgif- ter.
Länsstyrelsen i Stockholms län har i en framställning till regeringen. som närmare redovisas i promemorian (s. 13— 14). föreslagit att möjligheten att anlita en väktare under den tid då ansökan om godkännande prövas tas bort. Vid remissbehandlingen av framställningen ansåg flertalet instanser att man borde tillmötesgå framställningen (promemorian s. 14— 17).
lnnan en ansökan görs om godkännande av någon för anställning hos ett bevakningsföretag, ankommer det på företaget att göra en prövning av vederbörandes lämplighet utifrån bestämmelsen i 4 & BevL. Redan därige- nom minskar naturligtvis risken för att en person med kriminell belastning skulle kunna påbörja en anställning i ett bevakningsföretag. Erfarenheten visar emellertid att sådana fall ändå kan förekomma.
Det skulle skapa betydande problem för bevakningsföretagen när det gäller nyrekryteringen av väktare om möjligheten att anlita en väktare under den tid då ansökan om godkännande prövas helt tas bort. En ändring av bestämmelsen måste enligt min mening ske under hänsynsta- gande till bevakningsföretagens situation i detta avseende. Jag anser det därför vara en alltför ingripande åtgärd att upphäva föreskriften i 65 andra stycket BevL.
Länsstyrelsen i Stockholms län har i-sitt yttrande över promemorian påtalat att beslut i ärenden om godkännande av väktare många gånger inte kan meddelas inom rimlig tid på grund av att brottsutredning beträffande den ansökan gäller drar ut på tiden. Det kan enligt länsstyrelsen dröja avsevärd tid innan brottsutredningen hunnit så långt att tillräckligt be- slutsunderlag linns för godkännandeprövningen.
De påtalade olägenheterna bör enligt min mening kunna minskas om länsstyrelsen ges möjlighet att i ärendet om godkännande förordna att den som ansökan avser inte får anlitas eller får anlitas endast i begränsad omfattning av bevakningsföretaget. Härutöver bör det införas en regel om att ett beslut av länsstyrelsen att en person inte godkänns för anställning som väktare får omedelbar giltighet, såvitt annat inte förordnas. Konse-
Prop. 1988/89:63
13
kvensen av sistnämnda regel blir att bevakningsföretaget utan sådant förordnande inte får anlita honom för väktartjänstgöring under den tid överklagandet prövas. Dessutom bör möjligheterna att anlita en väktare under pågående prövning av ansökan om godkännande begränsas ytterli- gare.
1 nästa avsnitt föreslårjag att särskild auktorisation skall krävas för att få bedriva bevakning av enskild person för dennes skydd. Det är en form av bevakning som ställer stora krav på väktaren. Jag föreslår därför att sådana uppgifter endast får antros godkända väktare.
Enligt min mening bör bevakningsföretag även i övrigt avstå från att anlita nyanställda men ännu inte godkända väktare för särskilt betydelse- fulla uppgifter. Till sådana uppgifter kan räknas bevakning av värdetrans- porter och av byggnader och lokaler där stora värden förvaras. Även bevakning av utländska beskickningar kan räknas dit. Jag utgår emellertid från att länsstyrelserna i sin tillsyn är uppmärksamma på dessa frågor. Någon lagändring behövs därför inte.
3.3 Bevakningsföretagens sidouppdrag m.m. .
Mitt förslag: Särskild auktorisation skall krävas för att ett bevak- ningsföretag skall få bedriva verksamhet för bevakning av enskild person. Någon särskild reglering av bevakningsföretagens sidoupp- drag sker inte. Däremot preciseras i lagen att väktarnas straffrättsli- ga skydd bara gäller när de utför bevakningstjänst.
Promemorieförslaget innebär endast att omfattningen av väktarnas straffrättsliga skydd preciseras.
Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalat sig i frågan om väk- tarnas straffrättsliga skydd har i huvudsak tillstyrkt förslaget. Några re- missinstanser har tagit upp frågan om behovet av särskild auktorisation för livvaktsverksamhet.
Skälen för mitt förslag: Det förekommer i växande utsträckning att bevakningsföretagen åtar sig uppgifter av servicekaraktär som ligger vid sidan av den egentliga bevakningsverksamheten. Inte sällan sker detta inom områden som det ankommer på det allmänna att svara för. Det gäller t. ex. vissa uppgifter med anknytning till hälso- och sjukvården och äldreomsorgen, som i sådana fall regelmässigt utförs av bevakningsföre- tagen på uppdrag av vederbörande landsting eller kommun.
Ett av skälen till denna utveckling torde vara att det bedömts som ändamålsenligt att företagen får möjlighet att utnyttja väktare med ronde- rande tjänstgöring på ett rationellt sätt genom att väktarna åläggs tillsyns- eller transportuppgifter i anslutning till ronden.
Det har i den allmänna debatten förekommit kritik mot denna utveck— ling. Klart är också att den förtjänar att uppmärksammas. Förhållandena synes visserligen inte för närvarande böra föranleda några särskilda åtgär- der från statsmakternas sida. men utvecklingen måste följas noga. Självfal- let är det ett allmänt intresse att en alltför stor koncentration av uppgifter
Prop. 1988/89:63
14
till de företag som det här gäller inte ger upphov till osäkerhet hos allmän- heten om olika uniformerade kårers ställning i samhället.
När det gäller tillsynsmyndigheternas befogenheter på detta område är det klart att dessa inte omfattar någon kvalitetsbedömning av olika typer av sidouppdrag och inte heller någon granskning av huruvida personalen har en för sådana uppgifter lämpad utbildning. Länsstyrelsernas tillsyns- uppgifter måste emellertid anses inbegripa en allmän kontroll av att företa- gens verksamhet som helhet inte får en olämplig inriktning liksom att marknadsföring o.d. inte sker på ett sådant sätt att man skapar intrycket att auktorisationen också omfattar eventuella sidouppdrag.
Av de sidouppdrag som bevakningsföretagen åtar sig ligger larminstalla- tioner och annat säkerhetsskyddsarbete nära de egentliga bevakningsupp- gifterna. Att bevakningsföretagen ägnar sig åt sådana uppgifter är därför naturligt och kan i och för sig inte möta någon erinran från allmänna synpunkter.
En annan form av sidouppdrag är emellertid mer tveksam. Bevaknings- företagcn eller deras dotterföretag, men även andra företag. åtar sig inom ramen för vad som betecknas såsom säkerhetsskyddsarbete uppdrag som ' ligger nära kriminalpolisverksamhet. Exempel på sådana uppdrag är efter- forskning av "läckor", framtagning av underlag för polisanmälningar om trolöshets- och databrott o.d. Detta är ett område där det är angeläget att noga följa utvecklingen så att uppkomsten av vad som skulle kunna upp- fattas som privat kriminalpolisverksamhet kan förhindras.
För närvarande krävs inte auktorisation eller annat tillstånd för verk- samhet som har karaktär av brottsutredningsverksamhet. Verksamhet av detta slag kan inte hänföras till sådan bevakning som avses i BevL. Det är inte heller givet att en eventuell framtida utveckling av oönskat slag på området bör mötas genom krav på auktorisation. Det skulle kunna innebä- ra att samhället påtar sig ett ansvar för verksamhetens kvalitet och för personalens utbildning som från allmänna synpunkter kan vara olämpligt. Om utvecklingen skulle ge anledning till ett ingripande genom lagstiftning. torde även andra utvägar få övervägas.
RPS har i detta sammanhang tagit upp frågan om särskild auktorisation för livvaktsverksamhet. Enligt styrelsen bör särskilda krav ställas på före- tag som skall bedriva sådan verksamhet. Styrelsen anser det därför otill- fredsställande att ett auktoriserat bevakningsföretag endast behöver anmä- la enligt 5 5 2 BevK att företaget utvidgar sin verksamhet till att även omfatta livvaktsbevakning. Enligt styrelsen bör BevL ändras så att en särskild auktorisation alltid skall krävas för livvaktsverksamhet. Samma uppfattning har framförts av Föreningen Sveriges länspolischefer och För- eningen Sveriges polischefer.
Skydd av fysiska personer är en form av bevakning där det enligt min mening är särskilt viktigt att samhället har en god insyn och kontroll. Ett krav på särskild auktorisation för sådan verksamhet skulle innebära en effektivare kontroll än nu av verksamheten. Bl.a. skulle länsstyrelsen enligt 5 & BevL vara skyldig att inhämta yttrande av RPS i ärendet. lnom RPS finns särskild sakkunskap om denna form av bevakning. Mot bak- grund av vad som nu sagts föreslår jag att det i BevL införs ett krav på
Prop. 1988/89:63
15
särskild auktorisation för att bedriva verksamhet med bevakning av fysis- ka personer.
Bevakningsföretagens sidouppgifter väcker även andra frågor. En sådan fråga är om det krav på godkännande med avseende på laglydnad, med- borgerlig pålitlighet och lämplighet i övrigt som för närvarande gäller för all personal är för långtgående när det gäller sådan personal som uteslutan- de anförtros andra arbetsuppgifter än bevakning. Enligt min mening finns det dock ingen anledning att nu överväga en ändring i detta hänseende.
En fråga som vid åtskilliga tillfällen har föranlett diskussion är i vad mån en väktare kan vara uniformerad när han utför uppgifter vid sidan av bevakningstjänsten. Frågan övervägs för närvarande av RPS, som enligt bemyndigande i BevL kan meddela föreskrifter i uniformsfrågan.
En fråga som lämpligen bör tas upp i detta sammanhang är väktarnas straffrättsliga skydd. Enligt 7 & BevL åtnjuter en väktare sådant skydd som avses i 17 kap. 5 & brottsbalken. Avsikten är naturligtvis att detta skydd bara skall gälla i de fall då bevakningsuppgiftcr utförs och inte när väkta- ren utför andra uppgifter. Då emellertid bestämmelsen är oklar vad gäller dess räckvidd bör den förtydligas. Förslaget i detta hänseende kommente- ras närmare i specialmotiveringen.
3.4 Återkallelse av godkännande när en väktare lämnar sin anställning
Mitt förslag: Ett godkännande av en väktare skall återkallas när väktaren har lämnat sin anställning hos ett auktoriserat bevaknings- företag och inte inom två månader därefter visar att han fått ny anställning hos ett sådant företag. Ett beslut om att återkalla eller begränsa ett godkännande skall gälla omedelbart. om inget annat förordnas.
Promemorieförslaget överensstämmer med mitt när det gäller återkallel- se på grund av ändrade anställningsförhållanden utom såtillvida att tids- fristen skall vara sex månader.
Remissinstanserna är i huvudsak positiva till den föreslagna regeln, men flera av dem anser att tidsfristen skall vara två månader.
Skälen för mitt förslag: Ett godkännande som väktare kan enligt 135 BevL återkallas när i lagen angivna förutsättningar för ett beslut om godkännande inte längre föreligger eller det i övrigt finns särskild anled- ning till det. Ett skäl till att överväga att återkalla ett godkännande kan vara att något inträffar som hänför sig till väktarens person. Det kan t. ex. vara fråga om att väktaren har gjort sig skyldig till brott eller att han av annan orsak inte längre kan anses lämplig som väktare.
En annan situation där återkallelse kommer i fråga berördes vid BevL:s tillkomst. Föredragande statsrådet uttalade därvid (prop 1974139 5. 44) att ett godkännande bör kunna återkallas även i det fall då en väktare inte längre är anställd hos ett bevakningsföretag och det finns grundad anled-
Prop. 1988/89:63
16
ning att räkna med att han i varje fall inte inom överskådlig tid kommer att söka ny anställning i ett sådant företag. [ dessa fall förutsattes att det i praktiken inte torde uppstå några svårigheter för väktaren att. om han senare får ny anställning i ett bevakningsföretag, bli godkänd på nytt. om inte förutsättningarna för godkännande har ändrats.
l RPS:s föreskrifter har angetts att ett godkännande får återkallas då väktaren övergått till annan verksamhet.
1 den praktiska tillämpningen har nu behandlade situationer ibland visat sig vålla vissa svårigheter. När en väktare lämnar sin anställning hos ett bevakningsföretag skall detta enligt 95 1 BevK senast inom en vecka göra anmälan till länsstyrelsen. När fråga då uppkommer hos länsstyrelsen att återkalla godkännandet underrättas väktaren skriftligen om att frågan har uppkommit och ges tillfälle att yttra sig. Om väktaren går med på att återkallelse sker eller inte besvarar skrivelsen. återkallas normalt förord- nandet. 1 andra fall uppkommer ibland bedömningssvårigheter. nämligen om väktaren motsätter sig en återkallelse och t.ex. invänder att han fått eller utlovats ny anställning eller avser att inom viss kortare eller längre tid söka sådan. Dessa svårigheter gäller dels vilken utredning som bör krävas för att uppgiften skall godtas, dels hur snart den nya anställningen skall tillträdas för att den skall tillmätas betydelse. Det är tolkningen av de ganska oprecisa uttrycken "grundad anledning” och ”inom överskådlig tid” i det nyssnämnda uttalandet i motiven till BevL som föranleder tveksamhet i vissa fall vid den praktiska handläggningen.
Den antydda oklarheten bör undanröjas genom att det i lagtexten klara— re än nu anges under vilka omständigheter en återkallelsekan ske på grund av att väktaren har slutat sin anställning. Jag föreslår att det skall åvila väktaren att visa att han har fått en ny anställning hos ett auktoriserat bevakningsföretag. Det kan lämpligen ske genom att han till länsstyrelsen ger in en kopia av anställningsbeviset eller ett intyg från det berörda företaget.
Vidare bör en bestämd tid anges inom vilken den nya anställningen Skall styrkas. Vid bestämmandet av denna tid måste hänsyn tas å ena sidan till att det naturligtvis inte alltid är möjligt för en väktare att omgående påbörja en ny anställning och å andra sidan till det allmänna intresset av att hålla godkännandena under kontroll. ] promemorian föreslogs att tiden skulle vara sex månader. Flera remissinstanser har funnit den föreslagna tiden för lång och i stället föreslagit två månader. Den kortare tiden, två månader. står i stor sett i överensstämmelse med de tider som eftersträvas vid handläggningen enligt den nuvarande ordningen. Mot den bakgrunden finnerjag två månader vara en lämplig tid.
Merparten av de ärenden som den föreslagna regeln tar sikte på avser anställda i bevakningsföretag. Regeln skall emellertid gälla för alla de kategorier som nämns i 4 5 BevL. dvs. bl. a. också styrelseledamöter.
Jag har tidigare föreslagit (avsnitt 3.2) att ett beslut om att inte bifalla en ansökan om godkännande av en väktare skall gälla omedelbart om inget annat förordnas. En motsvarande regel om omedelbar verkan bör införas även när det gäller återkallande av eller begränsning i ett godkännande.
Prop. 1988/89:63
17
3.5 Överklagande
Mitt förslag: Länsstyrelsens beslut enligt BevL överklagas till kam- marrätten i stället för till regeringen.
Promemorieförslaget överensstämmer med mitt. Remissinstanserna är positiva till förslaget.
Skälen för mitt förslag: Länsstyrelsens beslut i olika frågor enligt BevL kan överklagas till regeringen. Skälet till att denna ordning valts torde vara att ärendena ansetts angå allmän ordning och säkerhet och därmed enligt förut tillämpade principer ansetts höra närmast hemma inom den besvärs- ordning där regeringen är sista instans. Förvaltningsärcnden av denna typ, främst överklaganden av länsstyrelsernas beslut att inte godkänna någon som väktare eller att återkalla ett tidigare lämnat godkännande, förekom- mer hos regeringen till ett antal som kan uppskattas till 20— 30 om året.
Det har sedan länge varit en strävan att avlasta regeringen ärenden av löpande 811 så att statsråden och departementen får bättre tid för större och övergripande frågor.
Frågan om att befria regeringen från olika förvaltningsärenden som överklagats togs upp i prop. 1983/84: 120 om regeringens befattning med besvärsärenden. 1 propositionen angavs riktlinjer för hur besvärsreglerna skulle ses över. Som en utgångspunkt angavs att regeringen i allmänhet inte borde vara besvärsinstans annat än när det behövdes en politisk styrning av praxis.
När det gällde olika sätt att befria regeringen från besvärsärenden anvi- sadcs fem huvudlinjer. En av dessa gick ut på att i stället införa en domstolsprövning. En utgångspunkt för att låta ett ärende prövas av domstol var att rättsfrågan utgjorde det dominerande inslaget i bedöm- ningen. När det däremot var lämplighetsbedömningar som dominerade skulle en överprövning i administrativ väg ske. Riksdagen godtog proposi— tionen (KU 1983/84123. rskr. 250).
Redan det allmänna intresset av att avlasta regeringen förvaltningsären- den talar för att regeringen inte längre bör vara slutinstans i ärenden enligt BevL. Till detta kommer emellertid också skäl som har anknytning till Europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Enligt artikel 6 i konventionen har var och en rätt till. domstolsprövning när det gäller bl.a. civila rättigheter och skyldigheter.
1 en inom justitiedepartemcntet utarbetad promemoria (Ds Ju 1986:3) Europarådskonventionen och rätten till domstolsprövning i Sverige har redovisats den europeiska domstolens nuvarande tolkning av artikel 6 i konventionen. Som framgår där anses rätten att fritt utöva ett yrke eller en näring. eller åtminstone att få fortsätta en sådan näring som påbörjats. utgöra en civil rättighet. [ promemorian redovisas ett antal fall där svensk lagstiftning kan tänkas stå i strid mot europakonventionens krav. Som ett exempel på sådan lagstiftning anges BevL. ] promemorian lades fram förslag i syfte att nå bättre överensstämmelse mellan svensk rätt och konventionens artikel 6.
Prop. 1988/89:63
18
På grundval av promemorian antog riksdagen våren 1988 en lag om Prop. 1988/89:63 rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut (prop. 1987/88:69, KU 69, rskr. 189, SFS 1988:205). Enligt den lagen skall regeringsrätten under vissa förutsättningar pröva bl.a. beslut som regeringen meddelar som sista instans i den "normala” instansordningen. En förutsättning är att beslutet rör något förhållande som avses i 8 kap. 2 eller 3 & regeringsformen, dvs. rör tillämpningen av civilrättsliga eller ”betungande" offentligrättsliga regler. l lagens förarbeten (prop 1987/88:69 s. 18) uttalas emellertid att det på längre sikt bör övervägas i vilken mån det är ändamålsenligt att ersätta den överprövning som i dag sker i administrativ ordning med domstols— prövning. Som ett exempel på ett fall där en sådan ändring av instansord- ningen bör övervägas nämns ärenden enligt BevL och enligt den i nästa avsnitt behandlade lagen (19801578) om ordningsvakter. Uttalandet läm- nades utan erinran av riksdagen.
På grund av det anförda föreslår jag att reglerna i BevL ändras så att överprövning av länsstyrelsens beslut skall göras av kammarrätten med möjlighet för den klagande att överklaga till regeringsrätten. om denna ger prövningstillstånd.
Enligt 5 ((i tredje stycket BevL skall ett ärende om auktorisation under- ställas regeringen. om länsstyrelsen och RPS har olika uppfattningar i ären- det. Som en följd av den föreslagna ändringen av reglerna om överklagande bör föreskriften om underställning upphävas. I stället bör det införas en möjlighet för RPS att i ett sådant fall överklaga länsstyrelsens beslut.
3.6 Överklagande enligt lagen (1980: 578) om ordningsvakter
Mitt förslag: Länsstyrelsens och rikspolisstyrelsens beslut enligt lagen om ordningsvakter överklagas till kammarrätten i stället för till regeringen.
Promemorieförslaget överensstämmer med mitt. Remissinstanserna är positiva till förslaget.
Skälen för mitt förslag: I anslutning till att ett förslag läggs fram om en ändring av sättet för överklagande enligt BevL framstår det som naturligt att överväga motsvarande ändring i lagen (l980z578) om ordningsvakter (LOV).
Enligt LOV får den som inte är anställd som polisman förordnas till ordningsvakt för att medverka till att upprätthålla allmän ordning vid vissa offentliga tillställningar och allmänna sammankomster m.m. För att kunna förordnas till ordningsvakt krävs bl.a. att vederbörande med hän- syn till laglydnad och övriga omständigheter är lämplig för uppdraget. Ett förordnande som ordningsvakt meddelas av RPS. om tjänstgöringsområ- det berör flera län. av länsstyrelsen, om det berör flera polisdistrikt inom ett län och av polismyndigheten i övriga fall. Ett förordnande kan under vissa i 9 & LOV angivna omständigheter återkallas. Ett beslut om återkal- lelse meddelas av den myndighet som har meddelat förordnandet.
Beslut enligt LOV kan således antingen gälla godkännande av någon
19
som ordningsvakt eller återkallelse av ett tidigare meddelat godkännande. Beslut av en polismyndighet kan överklagas till länsstyrelsen. För båda fallen gäller vidare att ett beslut som har meddelats av en länsstyrelse eller RPS kan överklagas till regeringen. Ärenden av detta slag förekommer hos regeringen till ett antal som kan uppskattas till 5 — 10 om året.
Även före tillkomsten av LOV var regeringen slutinstans i de aktuella ärendena. [ det betänkande som låg till grund för LOV (SOU 1978:33) föreslogs att denna ordning skulle behållas. Som skäl angavs att frågor . rörande ordningsvaktsförordnanden kunde anses röra rätten för en person att bedriva viss verksamhet och i viss mån jämställas med tillstånd till handel eller näring. Det bedömdes därför som riktigast att regeringen var sista instansi sådana ärenden.
lpropositionen med förslag till LOV (prop. 1979/80: 122 s. 71) uttalades som skäl för de nu återgivna reglerna om överklagande endast att de överensstämde med vad som gällde enligt äldre regler.
Ett beslut om godkännande av någon som ordningsvakt och återkallelse av ett sådant godkännande sker till viss del efter likartade principer som motsvarande bedömningar beträffande väktare enligt BevL. Vad jag i föregående avsnitt har anfört om europakonventionen tar i första hand sikte på auktorisation av bevakningsföretag m.m. och torde inte ha sam- ma tillämpning i fråga om ordningsvaktsförordnanden. Sådana förordnan- den innebär nämligen att begränsade polisuppgifter överlåts på enskilda personer, och konventionen torde inte kunna tolkas så att även rätten att få fullgöra sådana uppgifter skall anses utgöra en civil rättighet. 1 övrigt kan emellertid de skäl för en ändrad ordning för överklagande som har redovisats i föregående avsnitt anföras även vad gäller beslut enligt LOV. Jag föreslår därför även när det gäller dessa ärenden att regeringen ersätts som överinstans av kammarrätt med regeringsrätten som högsta instans.
3.7 Kostnader
Det finns inte anledning att tro att antalet överklaganden av ärenden enligt BevL och LOV skulle i någon nämnvärd mån ändras från nuvarande sammanlagt omkring 30 ärenden med de föreslagna reglerna om överkla- gande t.ill domstol. För kammarrätterna och regeringsrätten innebär för- ändringen emellertid nya arbetsuppgifter och därmed ökade kostnader. Dessa ökade kostnader torde kunna finansieras genom en höjning av de expeditionsavgifter som tas ut i dessa ärenden. Frågan om ev. merkostna- der vid länsstyrelserna utreds f.n.
4 Upprättade lagförslag
] enlighet med det anförda har inom justitiedepartementct upprättats förslagtill
1. lag om ändring i lagen (1974: 191) om bevakningsföretag.
2. lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter.
Prop. 1988/89:63
5 Specialmotivering
5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974: 191 ) om bevakningsföretag
2?
Ett krav på auktorisation för att få bedriva utbildning av väktare införs. Auktorisation för utbildning krävs både av bevakningsföretag och av före- tag som inte är bevakningsföretag (utbildningsföretag). l paragrafen införs vidare ett krav på särskild auktorisation för att få bedriva verksamhet med bevakning av fysisk person.
Prövningen av om auktorisation bör beviljas skall ske efter samma principer som beträffande auktorisation av bevakningsföretag, alltså ge- nom cn tillämpning av 3 5. Det bör ankomma på RPS att utforma de närmare föreskrifter om utbildningsföretagens verksamhet som kan bli nödvändiga. Med utbildningsföretag åsyftas i första hand juridiska perso- ner — vanligen aktiebolag — men även en enskild person som yrkesmäs- sigt bedriver utbildning omfattas av bestämmelsen. i den mån han inte fullgör uppgiften i egenskap av anställd hos annan.
Omfattar auktorisation av ett bevakningsföretag även personbevak- nings- och utbildningsverksamhet skall det anges i beslutet om auktorisa- tion. Auktoriserade bevakningsföretag måste söka särskild auktorisation i efterhand för personbevaknings- och utbildningsverksamhet. om inte så- dan verksamhet ingått i den verksamhet. för vilken auktorisation ur- sprungligen beviljats.
5å
Som en följd av att reglerna om överklagande ändras. upphävs tredje stycket. som innehåller en regel om underställning till regeringen när länsstyrelsen och RPS har olika uppfattningar i ett ärende om auktorisa- tion. 1 15 & införs i stället en rätt för RPS att överklaga länsstyrelsens beslut i sådana fall.
65
l paragrafens andra stycke har införts ytterligare en begränsning i möjlig- heterna för bevakningsförctag att under tiden då en ansökan om godkän- nande prövas anlita nyanställd men ännu inte godkänd personal. Således skall de — utöver den begränsning rörande rikets säkerhet som redan gäller — inte kunna anlitas för att bevaka enskild person för dennes skydd.
Utöver de begränsningar i rätten att använda nyanställda som anges i lagen ges länsstyrelsen möjlighet att i det särskilda fallet förordna att sökanden inte får anlitas eller får anlitas endast för vissa sysslor till dess frågan om godkännande prövats. Denna möjlighet är främst avsedd för fall då det finns anledning att befara att prövningen kan ta lång tid med hänsyn till utredningen om den person ansökan avser. Ett sådant fall är om ansökan avser en person som är misstänkt för brott av ett slag som
Prop. 1988/89:63
påverkar frågan om godkännande skall lämnas. Bestämmelsen skall även kunna tillämpas om det är uppenbart att ansökan skall avslås. exempelvis om det av handlingarna framgår att den person som ansökan avser nyligen dömts för ett brott som är av det slaget att han inte kan godkännas.
l paragrafen har satts in ett nytt tredje stycke i vilket det föreskrivs att ett av länsstyrelsen meddelat beslut som innebär att en ansökan om godkän- nande avslagits skall gälla omedelbart. Om ett sådant beslut har meddelats bortfaller alltså rätten för bevakningsföretaget att anlita väktaren för be- vakningstjänst i avvaktan på prövningen av ett överklagande. Av allmän- na regler framgår att överinstansen — i första hand kammarrätten enligt förslaget — kan förordna om inhibition (295 förvaltningslagen 1986z223 och 28 _S förvaltningsprocesslagen 1971:291).
Paragrafen är inte tillämplig på utbildningsföretag, vars personal inte behöver särskilt godkännande.
7å
] överensstämmelse med vad som har förordats i den allmänna motive- ringen görs det förtydligandet att en väktares straffrättsliga skydd endast gäller när han utför bevakningstjänst. Detta innebär att en väktare inte har detta skydd när han utför ett uppdrag som inte utgör bevakningstjänst. lnnefattar ett uppdrag att t. ex. bevaka en byggnad även andra uppgifter än bevakningsuppgiftcr kommer däremot väktaren att ha det straffrättsliga skyddet när han fullgör sidouppdrag vid det bevakningsobjektet. Bevak- ningsuppdraget upphör nämligen i allmänhet inte när väktaren tillfa'lligt utför en annan uppgift. Avgörande för bedömningen i ett gränsfall måste därför bli hur det enskilda bevakningsavtalct är utformat.
8—1ng
I paragraferna har gjorts endast redaktionella ändringar som föranleds av att auktorisationskrav införs även beträffande utbildningsföretag. Änd- ringen för med sig att länsstyrelsen i sin tillsynsverksamhet får samma befogenhet mot utbildningsföretagen som mot bevakningsföretagen. l 10_$ anges i tydlighetens intresse att länsstyrelsens rättigheter bara avser den del av företagens verksamhet som omfattas av auktorisationen. Detta hindrar emellertid inte att det får ligga i länsstyrelsens tillsynsuppgift att vaka över att bevakningsföretagen inte bedriver någon verksamhet som är oförenlig med bevakningsverksamheten. Motsvarande gäller utbildnings- företagen.
135
Genom ett tillägg till första stycket ges klarare bestämmelser om de förutsättningar under vilka ett godkännande kan återkallas när väktaren lämnar sin anställning. För att ett godkännande inte skall återkallas i en sådan situation krävs att väktaren genom ett anställningsbevis eller på
Prop. 1988/89:63
22
annat sätt inom två månader efter det att den tidigare anställningen upphört visar att han fått ny anställning.
Skyldigheten att visa att ny anställning har erhållits gäller direkt på grund av lagen och oberoende av något föreläggande från länsstyrelsen. Självfallet skall dock länsstyrelsen när fråga om återkallelse uppkommer — såsom är föreskrivet i 17 & förvaltningslagen — bereda vederbörande möj- lighet att yttra sig i ärendet. [ skrivelsen bör länsstyrelsen upplysa om innehållet i regeln om återkallelse. Om vederbörande går med på att återkallelse sker, kan länsstyrelsen givetvis återkalla godkännandet utan att avvakta att tvåmånadersfristen löpt ut. 1 andra fall medför bestämmel- sen att ärendet hos länsstyrelsen kan avgöras först därefter. Länsstyrelsen behöver emellertid sedan tvåmånadersfristen löpt ut inte avvakta besked om att delgivning har skett, om sådan inte visat sig möjlig att genomföra. Skulle väktaren först efter fristens utgång hos länsstyrelsen eller den dom- stol som prövar ett överklagande i ärendet visa att han har fått ny anställ- ning, skall godkännandet likväl återkallas och detta oberoende av om anställningen påbörjats före fristens utgång.
Regeln har inte bara tillämpning på väktare utan på alla för vilka det enligt 4 Q' finns ett krav på godkännande, t. ex. föreståndaren och styrelse- ledamöter.
I ett nytt femte stycke föreskrivs att ett beslut om återkallelse av eller begränsning i ett godkännande som väktare skall gälla omedelbart om inget annat förordnas.
14;
Genom en ändring i paragrafen begränsas straffregeln så att den inte omfattar att bedriva icke auktoriserad väktarutbildning.
Det bör i sammanhanget framhållas att endast väktarutbildning hos företag som har auktorisation att bedriva sådan utbildning skall räknas som godkänd utbildning. Om ett bevakningsföretag använt sig av icke auktoriserad väktarutbildning skall länsstyrelsen därför i första hand an- vända sig av möjligheten enligt 12 5 att förelägga bevakningsföretaget att se till att väktarna får genomgå utbildning hos någon som är auktoriserad att ordna sådan utbildning. I sista hand kan det komma i fråga att återkalla godkännandet för väktarna och auktorisationen för bevakningsföretaget.
155
Reglerna för överklagande ändras. I stället för regeringen skall kammar- rätten pröva överklaganden av länsstyrelsens beslut. Överklaganden av kammarrättens beslut prövas av regeringsrätten efter prövningstillstånd. RPS ges möjlighet att överklaga ett beslut av länsstyrelsen i ett ärende om auktorisation.
Med hänsyn till att i godkännandeärenden även den medborgerliga pålitligheten skall prövas, kan någon gång kvalificerat hemliga uppgifter tänkas förekomma i ärendena. Det finns med anledning härav skäl att fästa uppmärksamheten på de undantag från vanliga principer om partsin-
Prop. 1988/89:63
syn som följer av 16 & förvaltningslagen och 43 & förvaltningsprocesslagcn jämförda med 14 kap. 5 & sekretesslagen (1980: 100).
Ikraftträdande m.m.
Kravet på auktorisation även för utbildningsverksamhet förutsätter att övergångsbestämmelserna utformas så att en smidig anpassning till de nya reglerna kan ske för den som redan bedriver väktarutbildning. Bestämmel- serna har utformats med beaktande härav. Även om en ansökan om auktorisation avslås har länsstyrelsen eller den domstol som prövar ett överklagande i ärendet möjlighet att medge att verksamheten får fortsätta under en viss övergångstid. Härigenom får företaget tid att avveckla ut- bildningsvcrksamheten.
Även beträffande bevakningsföretag som före ikraftträdandet bedriver pcrsonbevaknings- eller utbildningsverksamhet har övergångsbestämmel- serna utformats för att möjliggöra en anpassning till de nya reglerna. Verksamheten kan ha getts till känna för auktorisationsmyndighcten ge- nom en anmälan enligt 55 första stycket BevK eller genom en sådan redogörelse för verksamheten som avses i 9 & andra stycket BevL.
5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter
5—7åä
Genom polislagens (1984:387) ikraftträdande ändrades beteckningen för myndigheten i ett polisdistrikt från polisstyrelse till polismyndighet. l paragraferna har gjorts dejusteringar som föranleds av detta.
105
Reglerna för överklagande i andra stycket ändras på samma sätt som föreslås beträffande BevL. Kammarrätt och regeringsrätt ersätter således även enligt denna lagstiftning regeringen som instanser dit överklagande skall ske.
6 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta de av lagrådet granskade förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1974: 191) om bevakningsföretag.
2. lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter.
7 Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan att föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.
Prop. 1988/89:63
Bilaga 1
Departementspromemorians lagförslag
1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1974: 191) om bevakningsföretag
Härigenom föreskrivs att 2. 3. 6. 7. 8, 9. 10. 11. 12. 13 och 15 åå lagen (1974: 191 ) om bevakningsföretag skall ha följande lydelse
Nu varande [july/.vc
Bevakningsföretag får inte bedri- va verksamhet som avses i 1 ;" förs- ta stycket utan tillstånd enligt den- na lag (auktorisation).
Föreslagen lydelse
2 50
Bevakningsföretag får inte bedri— va verksamhet som avses i 1 & förs- ta stycket utan tillstånd enligt den- na lag (auktorisation). Detsamma gäller den som yrkesmässigt med- delar Sådan utbildning som järnl- Sätls'i 12 Q'.
3 €? Auktorisation får beviljas endast om det kan antas att verksamheten 1. blir bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt och i övrigt i överensstämmelse med god sed inom branschen, 2. inte kommer att få en från allmän synpunkt olämplig inriktning. Vid prövning enligt första stycket skall särskilt beaktas att företaget har en lämplig organisation och planläggning av sin verksamhet.
För auktorisation krävcs också att företaget har utsett en person som föreståndare för verksamhe- ten.
För auktorisation av lm'aknings- företag krävs också att företaget har utsett en person som föreståndare för verksamheten.
6 53 Prövning som avses i 455 görs beträffande personalen hos ett auktorise- rat bevakningsföretag av länsstyrelsen i det län där den som prövningen gäller avscshuvudsakligen komma att tjänstgöra. [ fråga om föreståndaren för verksamheten och ledamöter i företagets styrelse görs prövningen av
den länsstyrelse som utövar tillsyn över företaget.
Sedan ansökan om prövning gjorts får auktoriserat bevaknings- företag auktoriserat bevakningsfö- retag i ärendet anlita den som an- sökningen avser för verksamhet i vilken han ej får befattning med nå- got förhållandc som har betydelse för rikets säkerhet.
Sedan ansökan om prövning gjorts får i avbidan på beslut eller besked i avbidan på beslut eller be- sked i ärendet anlita den som an- sökningen avser för verksamhet i vilken han ej får befattning med nå- got förhållande som har betydelse för rikets säkerhet. Bay/ur varige- nom en ansökan lämnats utan lil/all gäller mnedulbarl. om annat (.fi/ö)"- ordnas.
Godkännande enligt 45 får begränsas till viss tid. när särskilda skäl
föreligger.
' Scnaste lydelse 19801588. 3 Senaste lydelse 19801588. " Senaste lydelse 1980588.
Prop. 1988/89:63
Bilaga 1
Nu varande lule/se
F ("fre.s'lagen lydelse
7554
Den som är godkänd för anställ- ning i bevakningsföretag och har till uppgift att utföra bevaknings- tjänst (väktare) åtnjuter skydd som avsesi 17 kap. 1äbrottsbalken.
Den som är godkänd för anställ- ning i bevakningsföretag och har till uppgift att utföra bevaknings— tjänst (väktare) åtnjuter skydd som avses i 17 kap. 5 & brottsbalken när han utför sådan tjänst.
8_ö5
Tillsyn över ett auktoriserat be- vakningsföretag utövas av länssty- relsen i det län där företagets led- ning har sitt säte. Andra myndighe- ter skall på begäran lämna länssty- relsen det biträde som behövs för tillsynen.
Tillsyn över ett auktoriserat/öre- lag utövas av länsstyrelsen i det län där företagets ledning har sitt säte. Andra myndigheter skall på begä- ran lämna länsstyrelsen det biträde som behövs för tillsynen.
Vid tillsynen skall länsstyrelsen särskilt kontrollera att de villkor för auktorisation som anges i 3 g" alltjämt är uppfyllda.
956
Ett auktoriserat bevaknirzgsfäre- tag skall lämna länsstyrelsen de upplysningar om verksamheten som den begär för sin tillsyn.
Ett auktoriserat/("jretag skall läm- na länsstyrelsen de upplysningar om verksamheten som den begär för sin tillsyn.
Företaget skall årligen före mars månads utgång till länsstyrelsen sända in en redogörelse för verksamheten under föregående år.
lOå7
Länsstyrelsen har rätt att inspek- tcra ett auktoriserat bevaknings/ii- relag och att ta del av samtliga handlingar som rör företagets be- vakningsverksamhet. Inspektion skall göras så snart det finns anled- ning till det, dock minst en gång vartannat år.
Länsstyrelsen har rätt att inspek- tera ett auktoriserat .löretag och att ta del av samtliga handlingar som rör företagets verksamhet. Inspek- tion skall göras så snart det finns anledning till det. dock minst en gång vartannat år.
115;5
Underlåter ett auktoriserat be- vaknings/å'iretag att lämna upplyf- ningar enligt 95 första stycket, att sända in redogörelse enligt 9 9" and- ra stycket eller att lämna tillgång till hanblingar enligt 10 5. får länssty- relsen förelägga vite.
" Senaste lydelse 1974: 191. 5 Senaste lydelse 19801588. ** Senaste lydelse 1980:588. 7 Senaste lydclsc 19801588. ** Senaste lydelse 1980:588_
Underlåter ett auktoriserat före- tag att lämna upplysningar enligt 9 Q' första stycket, att sända in redo- görelse enligt 9 5 andra stycket eller att lämna tillgång till handlingar enligt 105, får länsstyrelsen före- lägga vite.
Prop. 1988/89:63
Bilaga 1
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1259
Länsstyrelsen får förelägga ett auktoriserat bevakningsföretag att vidta de rättelser och andra åtgär- der som föranleds av tillsynen. Fö- reläggandet får förenas med vite.
Länsstyrelsen får förelägga ett auktoriserat-företag att vidta de rät- telser och andra åtgärder som för- anleds av tillsynen. Föreläggandet får förenas med vite.
13510
Auktorisation eller godkännande enligt 45 kan återkallas, när i den- na lag angiven förutsättning för så- dant beslut ej längre föreligger eller det i övrigt finns särskild anledning därtill.
Auktorisation eller godkännande enligt 49" kan återkallas. när i den- na lag angiven förutsättning för så- dant beslut ej längre föreligger eller det i övrigt finns särskild anledning därtill. Ett godkännande skall åter- kallas även när den som avses med godkännandet lämnar sin anställ- ning hos ett auktoriserat bevak- ningsföretag och inte inom sex må- nader därejier visar att han erhållit ny anställning.
Fråga om återkallelse av auktorisation prövas av den länsstyrelse som utövar tillsyn över det berörda företaget. Vid behandlingen av en sådan fråga tillämpasS & andra och tredje styckena.
Fråga om återkallelse av godkännande prövas av den länsstyrelse som har godkänt den som prövningen avser eller. om frågan angår förestånda- ren för verksamheten eller en ledamot i företagets styrelse, av den länssty- relse som utövar tillsyn över företaget.
Om det finns synnerliga skäl får länsstyrelsen i stället för att återkalla ett godkännande begränsa det till en viss verksamhet eller ett visst område.
I 5 äl |
Länsstyrelsens beslut enligt den- na lag överklagas hos regeringen ge- nom besvär.
Länsstyrelsen beslut enligt denna lag överklagas till kammarrätten.
1. Denna lagträderikraft den ljuli 1988.
2. Den som vid lagens ikraftträdande bedriver utbildning av väktare får under förutsättning att ansökan om auktorisation görs före den 1 april 1989, fortsättaverksamheten utan auktorisation till dess ansökningen slut- ligt har prövats. Avslås ansökningen, får auktorisationsmyndigheten när särskilda skäl föreligger,medge att verksamheten ändå får fortsätta under en viss övergångstid.
3. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträ— dandet gäller äldre föreskifter.
” Senaste lydelse l980:588. ”* Senaste lydelse 1980: 588. ” Senaste lydelse l980:588.
Prop. 1988/89:63
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter
Härigenom föreskrivs att 10 5 lagen (1980: 578) om ordningsvakter skall ha följande lydelse.
105
Beslut som en polisstyrelse har meddelat enligt denna lag överkla- gas hos länsstyrelsen genom besvär.
Beslut som en länsstyrelse eller rikspolisstyrelsen har meddelat en- ligt denna lag överklagas hos rege- ringen genom besvär.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.
Beslut som en polisstyrelse har meddelat enligt denna lag överkla- gas till länsstyrelsen.
Beslut som en länsstyrelse eller rikspolisstyrelsen har meddelat en- ligt denna lag överklagas till kam- marrätten.
Prop. 1988/89:63
28
Bilaga 2
Lagrådsremissens lagförslag
[ Förslag till Lag om ändring i lagen (1974: 191) om bevakningsföretag
Härigenom föreskrivs att 2 samt 5— 15 åå lagen (1974: 191) om bevak-
ningsföretag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
25'
Bevakningsföretag får inte bedriva verksamhet som avses i l 5 första stycket utan tillstånd enligt denna lag (auktorisation).
Särskild auktorisation krävs för att bevakningsföretag skall få äta sig bevakning av enskild person för dennes skydd.
Bevaknings/Q'iretag eller annan ( utbildni ngsföretag) får inte bedriva
föreskriven utbildning för personal
som avses i 7.6 utan auktorisation enligt denna lag.
5 53 Fråga om auktorisation prövas av länsstyrelsen i det län där företagets
ledning har sitt säte.
Länsstyrelsen skall inhämta rikspolisstyrelsens yttrande i ärende om auktorisation.
[lar länsstyrelsen och rikspolis- styrelsen ski/da uppfattningar i ärendet skall detta underställas re- geringen.
6 53 Prövning som avses i 4 & görs beträffande personalen hos ett auktorise- rat bevakningsförctag av länsstyrelsen i det län där den som prövningen gäller avseshuvudsakligen komma att tjänstgöra. ] fråga om föreståndaren för verksamheten och ledamöter i företagets styrelse görs prövningen av
den länsstyrelse som utövar tillsyn över företaget.
Sedan ansökan om prövning gjorts får auktoriserat bevaknings- företag i avbidan på beslut eller be- sked i ärendet anlita den som an- sökningen avser för verksamhet i vilken han ej får befattning med nå- got förhållande som har betydelse för rikets säkerhet.
* Senaste lydelse l980:588. : Senaste lydelse l980:588. 3 Senaste lydelse l980:588.
Sedan ansökan om prövning gjorts får ett auktoriserat bevak- ningsföretag i avvaktan på beslut eller besked i ärendet anlita den som ansökningen avser för verk- samhet i företaget, om inte länssty- relsen bestämmer annat. Han får dock inte anlitas för bevakning av enskild person för dennes skydd el- ler för verksamhet i vilken han får befattning med något förhållande som har betydelse för rikets säker- het.
Prop. 1988/89:63
Bilaga 2
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
Ett beslut att avslå en ansökan gäller omedelbart. om inte annat
förordnas.
Godkännande enligt 4é får begränsas till viss tid, när särskilda skäl
föreligger.
754
Den som är godkänd för anställ- ning i bevakningsföretag och har till uppgift att utföra bevaknings- tjänst (väktare) åtnjuter skydd som avsesi 17 kap. 5 åbrottsbalken.
Den som är godkänd för anställ- ning i bevakningsföretag och har till uppgift att utföra bevaknings- tjänst (väktare) har det skydd som avses i 17 kap. 5 & brottsbalken när han utför sådan tjänst.
se
Tillsyn över ett auktoriserat be- vakningsföretag utövas av länssty- relsen i det län där företagets led-- ning har sitt säte. Andra myndighe- ter skall på begäran lämna länssty- relsen det biträde som behövs för tillsynen.
Tillsyn över ett auktoriserat före- tag utövas av länsstyrelsen i det län där företagets ledning har sitt säte. Andra myndigheter skall på begä- ran lämna länsstyrelsen den hjälp som behövs för tillsynen.
Vid tillsynen skall länsstyrelsen särskilt kontrollera att de villkor för auktorisation som anges i 3 & alltjämt är uppfyllda.
955
Ett auktoriserat bevakningsföre- tag skall lämna länsstyrelsen de upplysningar om verksamheten som den begär för sin tillsyn.
Auktoriserat bevakningsföretag och utbildningsföretag skall lämna länsstyrelsen de upplysningar om verksamheten som den bcgär för sin tillsyn.
Företaget skall årligen före mars månads utgång till länsstyrelsen sända in en redogörelse för verksamheten under föregående år.
lOå7
Länsstyrelsen har rätt att inspek-- tera ett auktoriserat bevakningsföre- tag och att ta del av samtliga hand-- lingar som rör företagets bevak- ningsverksamhet. Inspektion skall göras så snart det finns anledning till det, dock minst en gång vartan» nat är.
Länsstyrelsen har rätt att inspek- tera auktoriserat bevakningsföretag och utbildningsföretag och att ta del av samtliga handlingar som rör jö- retagens bevakningsverksamhet el- ler utbildning av väktare. Inspektio- nen skall göras så snart det finns anledning till det. dock minst en gång vartannat år.
1158
Underlåter ett auktoriserat be—- vakningsföretag att lämna upplys-
4 Senaste lydelse l975:687. 5 Senaste lydelse l980:588. (' Senaste lydelse l980:588. ?Scnaste lydelse l980:588. ** Senaste lydelse l980:588.
Underlåter ett auktoriserat be- vaknings— eller utbildningsföretag
Prop. 1988/89:63
30
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
ningar enligt 95 första stycket, att sända in redogörelse enligt 9 5 and- ra stycket eller att lämna tillgång till handlingar enligt 1055. får länssty- relsen förelägga vite.
Föreslagen [_l-'delse
att lämna upplysningar enligt 95 första stycket, att sända in redogö- relse enligt 95 andra stycket eller att lämna tillgång till handlingar enligt 105, får länsstyrelsen före— lägga vite.
1259
Länsstyrelsen får förelägga ett auktoriserat bevakningsföretag att vidta de rättelser och andra åtgär- der som föranleds av tillsynen. Fö- reläggandet får förenas med vite.
Länsstyrelsen får förelägga ett auktoriserat bevaknings— eller ut- bildningsföretag att vidta de rättel— ser och andra åtgärder som föran- leds av tillsynen. Föreläggandet får förenas med vite.
13gio
Auktorisation cllcr godkännande enligt 45 kan återkallas. när i den- na lag angiven förutsättning för så- dant beslut cj längre föreligger eller det i övrigt finns särskild anledning därtill.
Fråga om återkallelse av auktori- sation prövas av den länsstyrelse som utövar tillsyn över det berörda företaget. Vid behandlingen av en sådan fråga tillämpas 5 9" andra och tredje st)-'ck'ena.
Auktorisation eller godkännande enligt 45 kan återkallas, när i den- na lag angiven förutsättning för så- dant beslut ej längre föreligger eller det i övrigt finns särskild anledning därtill. Ett godkännande skall åter- kallas även när personen i fråga lämnar sin anställning hos ett auk- toriserat bevakningsföretag och inte inom två månader därefter visar att han fått ny anställning hos ett så- dantföretag.
Fråga om återkallelse av auktori- sation prövas av den länsstyrelse som utövar tillsyn över det berörda företaget. Vid behandlingen av en sådan fråga tillämpas Så andra stycket.
Fråga om återkallelse av godkännande prövas av den länsstyrelse som har godkänt den som prövningen avser eller, om frågan angår förestånda— ren för verksamheten eller en ledamot i företagets styrelse, av den länssty- relse som utövar tillsyn över företaget.
Om det finns synnerliga skäl får länsstyrelsen i stället för att återkalla ett godkännande begränsa det till en viss verksamhet eller ett visst område.
Ett beslut om återkallelse av eller begränsning i ett godkännande gäl- ler omedelbart. om inte annat för- ordnas.
145”
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 2.5
(' Senaste lydelse l980:588. ”' Senaste lydelse 1980: 588. ” Senaste lydelse l980:588.
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bedriver verk-
Prop. 1988/89:63
Bilaga 2
Nuvarande l vdelse Föreslagen lydelse
eller lämnar osann uppgift i fall som samhet som avses i [ _é'första stycket avses i 9 5. utan auktorisation eller lämnar osann uppgift i fall som avses i 9 5.
| 5 år: Länsstyrelsens beslut enligt den- Länsstyrelsens beslut i ärenden na lag överklagas hos regeringen ge- enligt denna lag får överklagas hos nom besvär. kammarrätten.
Ett beslut av länsstyrelsen i ett ärende om auktorisation får över- klagas av rikspolisstyrelsen.
1. Denna lagträderikraft den ljuli 1989.
2. Annan än auktoriserat bevakningsföretag som vid lagens ikraftträdan- de bedriver föreskriven utbildning av väktare får under förutsättning att ansökan om auktorisation av sådan verksamhet görs före den 1 oktober 1989, fortsätta verksamheten till dess ansökningen slutligt har prövats. Avslås ansökningen. fårnär särskilda skäl föreligger, ändå medges att verk- samheten får fortsätta under en viss övergångstid. 3_ Ett auktoriserat bevakningsföretag som vid ikraftträdandet bedriver verksamhet för bevakning av enskild person för dennes skydd eller före- skriven utbildning av väktare behöver inte auktorisation av denna verk- samhet under förutsättning att den getts tillkänna för tillsynsmyndigheten enligt särskilda föreskrifter.
4. I fråga om överklagande och underställning av beslut som har medde- lats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
” Senaste lydelse l980:588.
Prop. 1988/89:63
Bilaga 2
1 Förslag till Lag om ändringi lagen (1980: 578) om ordningsvakter
Härigenom föreskrivs att 5— 7 och 1055 lagen (l980:578) om ordnings- vakter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
En ordningsvakt förordnas av rikspolisstyrelsen om tjänstgörings- området berör flera län. av länssty- relsen om det berör flera polisdi- strikt inom länet och i övriga fall av polisstyrelsen. Förordnandet med- dclas för viss tid, högst tre år.
Föreslagen lydelse
En ordningsvakt förordnas av rikspolisstyrelsen om tjänstgörings- området berör flera län, av länssty- relsen om det berör flera polisdi- strikt inom länet och i övriga fall av polismyndigheten. Förordnandet meddelas för viss tid, högst tre år.
I förordnandet skall anges för vilken verksamhet och inom vilket områ- de det gäller. Meddelas förordnandet med stöd av 35. skall det också innehålla uppgiftom tjänstgöringsställe.
En ordningsvakt lyder under po- lisstyrelsen i det distrikt där han tjänstgör. Han är skyldig att lyda en order som en polisman meddelar i tjänsten. om det inte är uppenbart att den inte angår tjänstgöringen som ordningsvakt eller att den stri- der mot lag eller annan författning.
En ordningsvakt skall hålla po- lisstyrelsen underrättad om förhål- landen som rör hans verksamhet och är av sådan art att de bör kom— ma till styrelsens kännedom.
En ordningsvakt lyder under po- lismyndigheten i det distrikt där han tjänstgör. Han är skyldig att lyda en order som en polisman meddelar i tjänsten, om det inte är uppenbart att den inte angår tjänst- göringen som ordningsvakt eller att den strider mot lag eller annan för- fattning.
En ordningsvakt skall hålla polis- myndigheten underrättad om för- hållanden som rör hans verksamhet och är av sådan art att de bör kom- ma till myndighetens kännedom.
10%
Beslut som en polisstyrelse har meddelat enligt denna lag överkla- gas hos länsstyrelsen genom besvär.
Beslut som en länsstyrelse eller rikspolisstyrelsen har meddelat en- ligt denna lag överklagas hos rege- ringen genom besvär.
Beslut som en polismyndighet har meddelat i ärenden enligt den- na lagjår överklagas hos länsstyrel- sen.
Beslut som en länsstyrelse eller rikspolisstyrelsen har meddelat en- ligt denna lag får överklagas hos kammarrätten.
Denna lag träderi kraft den ljuli 1989. I fråga om beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser om överklagande.
Prop. 1988/89:63
33
Bilaga 3
Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1988 — l 1 —03
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Wieslander, regeringsrådet Ulla Wadell,justitierådet Staffan Magnusson.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1988 har rege- ringen på hemställan av statsrådet Laila Freivalds beslutat inhämta lagrå- dets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1974: l9l) om bevakningsföretag. m.m.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessor Stefan Ström- berg.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1988/89:63
34
Innehåll
Proposition .................................................. Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... Propositionens lagförslag . ..................................... Utdrag av regeringsprotokoll den 1 1 november 1988 1 Inledning .................................................. 2 Bakgrund ................................................. 2.1 Allmänt om nuvarande ordning ........................... 2.2 Vissa uppgifter om bevakningsbranschen .................. 3 Allmän motivering. ........................................ 3.1 Väktarutbildningen — auktorisation och tillsyn . ............ 3.2 Möjligheten att anlita någon som väktare innan han godkänts . 3.3 Bevakningsföretagens sidouppdrag m.m ................... 3.4 Återkallelse av godkännande när en väktare lämnar sin anställ- ning .................................................. 3.5 Överklagande .......................................... 3.6 Överklagande enligt lagen (l980:578) om ordningsvakter ..... 3.7 Kostnader. ............................................ 4 Upprättade lagförslag. ...................................... 5 Specialmotivering. ......................................... 5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:191) om bevak- ningsföretag ............................................ 5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:578) om ordnings- vakter ................................................. 6 Hemställan ................................................ 7 Beslut ..................................................... Bilagor Bilaga 1 Promemorians lagförslag ............................... Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag ............................ Bilaga 3 Utdrag ur lagrådets protokoll den 3 november 1988 .........
Norstedts Trkaeri, Stockholm 1988
1 1 ')
4.
7 8
16 18 19 20 20 21
21 24 24 24
25 29 34
Prop. 1988/89:63
35
