RH 2022:5

Domskäl

Tingsrätten (beredningsjuristen Ida Berglund) anförde i dom den 18 juni 2020 följande.

DOMSKÄL

Thai Airways har medgett kärandenas talan vad avser yrkat kapitalbelopp. Kärandenas respektive talan i den delen ska därför bifallas.

När det gäller rättegångskostnaderna och ränta gör tingsrätten följande bedömning.

Huvudregeln enligt rättegångsbalken är att den part som förlorar målet ska ersätta motparten för rättegångskostnader. Thai Airways har medgett kärandenas talan och är att anse som förlorande part. Thai Airways har dock gjort gällande att kärandena väckt talan i onödan eftersom ombudet aldrig skickade med någon fullmakt tillsammans med kravbrevet som visade att ombudet var behörig att företräda kärandena varför Thai Airways inte kunde ta ställning till kravet.

Om den vinnande parten har inlett en rättegång utan att motparten gett anledning till det eller om den vinnande parten uppsåtligen eller genom försummelse har orsakat en onödig rättegång ska den vinnande parten ersätta motparten dennes rättegångskostnader om inte omständigheterna är sådana att vardera parten ska bära sin egen kostnad (18 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken). Domstolen kan även, om partens ombud har orsakat en onödig rättegång, besluta att ombudet solidariskt med parten ska ersätta kostnaden (18 kap. 7 § rättegångsbalken). Något särskilt yrkande om detta från motpartens sida krävs inte.

Parterna är överens om att kärandenas ombud i detta mål har skickat in ett krav med betalningsanmodan, även om de inte verkar vara överens om exakt vilket datum detta ska ha skett. Av Thai Airways bevisning framgår i vart fall att Thai Airways som svar på kärandenas krav upplyst kärandenas ombud om att Thai Airways inte kan ta ställning till kravet om inte kärandenas ombud inkommer med en fullmakt som visar att ombudet är behörig att företräda kärandena i ärendet. Kärandena har genom sitt ombud i ett yttrande till tingsrätten uppgett att de har skickat in en fullmakt till Thai Airways i samband med att kravet skickades. Med hänsyn till att kärandena inte skickat in någon bevisning som styrker att så har skett anser tingsrätten inte att kärandena har visat att en fullmakt har skickats till Thai Airways innan kärandena ansökte om stämning i tingsrätten.

EU-kommissionen har den 9 mars 2017 skickat ut information till flygpassagerare med anledning av agerandet hos vissa av de företag som ägnar sig åt att kräva in kompensation enligt flygpassagerarförordningen. En av de punkter som tas upp i informationsmeddelandet är att dessa företag ska tillhandahålla fullmakter tillsammans med en identitetshandling (för verifikation av signaturer) om så begärs (punkten 2 ”Claim agencies must be able to produce a clear power of attorney”). Med hänsyn till att Airhelp Limited (Airhelp) i sitt kravbrev hänvisat Thai Airways att betala ut ersättningen till deras konto anser tingsrätten att det är motiverat av ett flygbolag att i dessa situationer säkerställa att rätt person har gett fullmakt för tredje part att kräva och ta emot betalning på dennes vägnar för att säkerställa att flygbolaget betalar ut ersättningen med befriande verkan. Vid tveksamheter kan situationen i ett sådant fall lösas genom att ombudet ber huvudmannen att själv rikta kravet mot flygbolaget, ett handlande som kommissionen i informationsmeddelandet rekommenderar.

Även om Thai Airways inte i sitt svar till kärandenas ombud i samband med kravbrevet klargjort för deras inställning till flygkompensationen finns det ingenting i målet som tyder på att Thai Airways skulle ha motsatt sig att betala om de fått ett korrekt ställt krav, tvärtom medgav Thai Airway omedelbart talan i tingsrätten. Tingsrätten anser därför att kärandena och deras ombud genom att ansöka om stämning vid Attunda tingsrätt har orsakat en onödig rättegång. Thai Airways har därför, enligt 18 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken, rätt till ersättning för sina rättegångskostnader. Det av Thai Airways begärda beloppet är skäligt.

Med hänsyn till att kravbrevet skickats från kärandenas ombuds e-postadress direkt till Thai Airways, utan att kärandena var inkopierade i konversationen, och svaret från Thai Airways därför endast gått till kärandenas ombud kan tingsrätten på goda grunder anta att det endast var kärandenas ombud som fått kännedom om Thai Airways krav på fullmakt i samband med kravbrevet. Eftersom ombudet skickade in en stämning till tingsrätten trots att hon, i vart fall inte visat att hon skickat in en fullmakt till Thai Airways i enlighet med deras begäran om det ska ombudet åläggas solidarisk betalningsskyldighet med E.B.. M.B är inte myndig och M.B. har som hans vårdnadshavare fört hans talan.

– – –

DOMSLUT

1. Thai Airways ska till var och en av E.B. och M.E. betala 600 euro – – –.

2. E.B. och M.B. ska solidariskt ersätta Thai Airways rättegångskostnader med 6 000 kr.

Domskäl

Hovrätten (hovrättspresidenten Anders Perklev, hovrättslagmannen Lars Dirke och hovrättsrådet Patrik Schöldström, referent) anförde i beslut den 25 november 2021 följande.

SKÄL

Den som kräver betalning måste på begäran kunna styrka sin rätt till betalning. Den krävda parten måste kunna vara säker på att betalning kan göras med befriande verkan till den som kräver.

Parterna är ense om att Thai Airways mottog själva kravbrevet av den 16 april 2019. Men Thai Airways har förnekat att överlåtelsehandlingar var bilagda kravbrevet.

Den som påstår sig att ha skickat en handling har i typfallet bevisbördan för att denna kommit adressaten till handa (se Fitger m.fl., Rättegångsbalken, 1 juli 2021, JUNO, kommentaren till 35 kap. 1 § under rubriken Bevisvärderingen i särskilda fall). Det saknas skäl att göra avsteg härifrån i detta mål.

På följande skäl finner hovrätten att klagandena inte har styrkt att Thai Airways innan talan väcktes mottagit kravbrevet den 8 maj 2019, överlåtelsehandlingar eller fullmakt.

I kravbrevet den 16 april 2019 anges att rätten till ersättning har överlåtits till Airhelp och att betalning med befriande verkan endast kan göras till Airhelp. I själva kravbrevet anges inte att några handlingar bifogas.

Utdraget ur Airhelps interna ärendehanteringssystem utvisar inte vilka handlingar som bolaget har skickat till Thai Airways eller hur de i så fall varit utformade. I utdraget anges en e-postadress till Thai Airways, men bolaget har förnekat att den används.

När det sedan gäller frågan om onödig rättegång måste enligt hovrättens mening som huvudregel gälla att käranden genom försummelse har föranlett en onödig rättegång om dels käranden inte efterkommit en före talans väckande framställd begäran av svaranden att styrka sin påstådda rätt, dels svaranden omedelbart efter talans väckande medger denna (jfr RH 1983:161). Thai Airways reaktion på kravbrevet den 16 april 2019, att efterfråga fullmakt, måste ses som en begäran att Airhelp skulle styrka sin påstådda rätt till betalning. Det gjorde inte Airhelp, eller kärandena sedan anspråken överlåtits tillbaka till dem. De väckte i stället talan och styrkte först då sin rätt till betalning. Talan medgavs omedelbart. Klagandena har därför genom försummelse föranlett en onödig rättegång.

Hovrätten övergår till frågan om M.B:s solidariska ansvar. Om ett ombud har vållat rättegångskostnad genom att ha föranlett en onödig rättegång kan domstolen även utan yrkande förplikta ombudet att jämte parten ersätta kostnaden (18 kap. 7 § rättegångsbalken). Men ombudet bör dessförinnan få tillfälle att yttra sig om rätten tar upp frågan på eget initiativ (se NJA 1961 s. 157).

Av tingsrättens akt framgår inte att M.B. fått sådant tillfälle. Att hon inte fått det utgör ett rättegångsfel. Felet har dock avhjälpts genom att hon i hovrätten har fått tillfälle att yttra sig i frågan. Det finns därför inte skäl att undanröja tingsrättens beslut och återförvisa målet till tingsrätten för ny prövning.

Det strax ovan anförda innebär att M.B. har vållat rättegångskostnad genom att ha föranlett en onödig rättegång. Hon ska därför tillsammans med sina huvudmän svara solidariskt för deras skyldighet att ersätta Thai Airways för bolagets rättegångskostnader.

Den sista frågan gäller rättegångskostnaderna i tingsrätten och hovrätten. Kärandenas föranledande av onödig rättegång medför att Thai Airways är berättigat till ersättning för rättegångskostnader som om målet hade handlagts som ett ordinärt tvistemål (se 18 kap. 8 a § tredje stycket rättegångsbalken).

För bifall till sina kostnadsyrkanden måste den yrkade kostnaden ha varit skäligen påkallad för tillvaratagande av Thai Airways rätt. Dessutom måste, eftersom det är bestritt att Thai Airways haft kostnaden, bolaget visa sig ha haft den påstådda kostnaden (se NJA 2009 s. 441 och RH 2006:22).

För att börja bakifrån har Thai Airways, i både tingsrätten och hovrätten, företrätts av ombud samt inkommit med flera inlagor. Thai Airways får därigenom anses ha visat att bolaget haft yrkade kostnader för ombud och rättslig rådgivning. Hovrätten finner att de av bolaget yrkade kostnaderna har varit skäligen påkallade för att tillvarata bolagets rätt.

På grund av det anförda ska överklagandet avslås och Thai Airways tillerkännas ersättning för rättegångskostnader i hovrätten.

BESLUT

1. Hovrätten avslår överklagandet.

2. Hovrätten förpliktar E.B., M.E. och M.B. att solidariskt ersätta Thai Airways rättegångskostnad i hovrätten med 1 425 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för hovrättens beslut.