Bilaga 2

75

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1308/2013

av den 17 december 2013

om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av

rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR

ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions­

sätt, särskilt artiklarna 42 första stycket och 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio­

nella parlamenten,

med beaktande av revisionsrättens yttrande ( ¹ ),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit­

téns yttranden ( ² ),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande ( ³ ),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( ⁴ ), och

av följande skäl:

(1)

I meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet,

rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och

Regionkommittén med titeln Den gemensamma jordbruks­

politiken mot 2020: Att klara framtidens utmaningar i fråga

om livsmedel, naturresurser och territoriell balans anges vilka

utmaningar som den gemensamma jordbrukspolitiken

kan komma att ställas inför efter 2013 och det fastställs

mål och riktlinjer för denna. Mot bakgrund av de dis­

kussioner som hållits kring meddelandet bör den gemen­

samma jordbrukspolitiken reformeras med verkan från

och med den 1 januari 2014. En sådan reform bör om­

fatta den gemensamma jordbrukspolitikens samtliga hu­

vudinstrument, inklusive rådets förordning (EG)

nr 1234/2007 ( ⁵ ). Med tanke på reformens omfattning

bör den förordningen upphävas och ersättas med en ny

förordning om en samlad marknadsordning för jord­

bruksprodukter. Reformen bör dessutom i möjligaste

mån innebära att bestämmelserna harmoniseras, ström­

linjeformas och förenklas, särskilt de bestämmelser som

omfattar mer än en jordbrukssektor, bland annat genom

att det säkras att kommissionen kan anta icke väsentliga

delar av åtgärder genom delegerade akter.

(2)

Denna förordning bör innehålla alla grundläggande delar

i den samlade marknadsordningen för jordbruksproduk­

tera.

(3)

Denna förordning bör gälla för samtliga jordbrukspro­

dukter som förtecknas i bilaga I till fördraget om Euro­

peiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europe­

iska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) (nedan ge­

mensam kallade fördragen) för att säkerställa att alla de

produkterna omfattas av en gemensam organisation av

marknaden i enlighet med artikel 40.1 i EUF-fördraget.

(4)

Det bör klargöras att Europaparlamentets och rådets för­

ordning (EU) nr 1306/2013 ( ⁶ ) de bestämmelser som an­

tagits på grundval av denna i princip bör gälla för de

åtgärder som anges i den här förordningen. I förordning

(EU) nr 1306/2013 fastställs särskilt bestämmelser som

garanterar att de skyldigheter som anges i lagstiftningen

för den gemensamma jordbrukspolitiken uppfylls, in­

begripet bestämmelser om kontroller och administrativa

åtgärder och administrativa sanktioner vid överträdelser

liksom regler om ställande och frisläppande av säkerheter

och om återvinning av felaktiga utbetalningar.

(5)

Enligt artikel 43.3 i EUF-fördraget ska rådet besluta om

åtgärder om fastställande av priser, avgifter, stöd och

kvantitativa begränsningar. Av tydlighetsskäl bör det i

denna förordning, när artikel 43.3 i EUF-fördraget är till­

lämplig, uttryckligen anges att rådet kommer att besluta

om åtgärder på den rättsgrunden.

(6)

I syfte att komplettera eller ändra vissa icke-väsentliga

delar av denna förordning bör befogenheten att anta

akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras

till kommissionen. Det är av särskilt betydelse att kom­

missionen genomför lämpliga samråd under sitt förbere­

dande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen

förbereder och utarbetar delegerande akter bör den se till

att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europa­

parlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som

möjligt och på lämpligt sätt.

SV

20.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/671

(

1

) Yttrande av den 8 mars 2012 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(

2

) EUT C 191, 29.6.2012, s. 116, och EUT C 44, 15.2.2013, s. 158.

(

3

) EUT C 225, 27.7.2012, s. 174.

( ⁴ ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 20 november 2013 (ännu ej

offentliggjord i EUT)

( ⁵ ) Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om

upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna

och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (

"för­

ordningen om en samlad marknadsordning

") (EUT L 299,

16.11.2007, s. 1).

( ⁶ ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av

den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervak­

ning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande

av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG)

nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG)

nr 485/2008 (Se sidan 549 i detta nummer av EUT).

Ds 2015:13

Bilaga 2

76

(7)

Vissa definitioner som berör vissa sektorer bör fastställas

i denna förordning. I syfte att ta hänsyn till rissektorns

särdrag bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till

kommissionen med avseende på att ändra definitionerna

som berör rissektorn i den mån detta är nödvändigt för

att aktualisera dem mot bakgrund av marknadsutveck­

lingen.

(8)

I denna förordning hänvisas till de varubeskrivningar och

rubriker och underrubriker som anges i Kombinerade

nomenklaturen. Om Gemensamma tulltaxans nomenkla­

tur ändras kan det krävas tekniska anpassningar av denna

förordning. I syfte att ta hänsyn till sådana ändringar bör

befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommis­

sionen med avseende på nödvändiga tekniska anpass­

ningar. För att bidra till klarhet och enkelhet bör den

förordning genom vilken den befogenheten för närva­

rande ges, dvs. rådets förordning (EEG) nr 234/79 ( ¹ ),

upphöra att gälla och befogenheten bör införas i denna

förordning.

(9)

Det bör fastställas regleringsår för spannmål, ris, socker,

torkat foder, utsäde, vin, olivolja och bordsoliver, lin och

hampa, frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbe­

tade grönsaker, bananer, mjölk och mjölkprodukter samt

för silkesodling; regleringsåren bör i görligaste mån an­

passas till de biologiska produktionscyklerna för respek­

tive produkt.

(10)

För att stabilisera marknaderna och tillförsäkra jordbruks­

befolkningarna en skälig levnadsstandard har ett differen­

tierat system för marknadsstöd för de olika sektorerna

utvecklats och det har också införts ordningar för direkt­

stöd, varvid hänsyn har tagits till de särskilda behoven

inom de olika sektorerna samt till dessa sektorers inbör­

des beroende av varandra. Åtgärderna utgörs av offentlig

intervention eller stöd till privat lagring. Marknadsstödet

behöver bibehållas men bör strömlinjeformas och för­

enklas.

(11)

Unionsskalor för klassificering, identifiering och presen­

tation av slaktkroppar i sektorerna för nöt- och kalvkött,

griskött samt får- och getkött bör fastställas för prisnote­

ringar och tillämpning av interventionsbestämmelserna

inom dessa sektorer. Sådana unionsskalor är dessutom i

linje med målet att förbättra öppenheten och insynen på

marknaden.

(12)

Av tydlighets- och öppenhetsskäl bör bestämmelserna

om offentlig intervention ingå i en gemensam struktur,

samtidigt som man bibehåller politiken inom varje sek­

tor. Av detta skäl bör man skilja mellan referenströsklar

och interventionspriser och fastställa de sistnämnda. När

detta görs är det särskilt viktigt att klargöras att det

endast är interventionspriserna för offentlig intervention

som motsvarar de tillämpade administrativa priser som

avses i punkt 8 första meningen i bilaga 3 till WTO-

avtalet om jordbruk (dvs. marknadsprisstödet). Det bör

påpekas att begreppet marknadsintervention kan omfatta

både offentlig intervention och andra former av interven­

tion som inte använder på förhand fastställda priser.

(13)

Mot bakgrund av praxis och erfarenheter inom tidigare

gemensamma organisationer av marknaden bör systemet

för offentlig intervention på lämpligt sätt för varje berörd

sektor finnas att tillgå under vissa perioder av året och

bör under dessa perioder inledas antingen på permanent

grund eller beroende på marknadspriserna.

(14)

Det offentliga interventionspriset bör utgöras av ett fast

pris för vissa kvantiteter av vissa produkter och bör i

andra fall vara avhängigt av anbudsförfaranden, i enlighet

med den praxis som gällt och de erfarenheter som gjorts

inom ramen för tidigare gemensamma organisationer av

marknaden.

(15)

I denna förordning bör det föreskrivas en möjlighet att

avyttra produkter som köpts upp inom ramen för offent­

lig intervention. Sådana åtgärder bör vidtas på ett sådant

sätt att det inte uppstår några störningar på marknaden

och så att köparna säkerställs lika tillträde till varorna

och likabehandling.

(16)

Den befintliga ordningen för utdelning av livsmedel till

de sämst ställda i unionen, som fastställts inom ramen

för den gemensamma jordbrukspolitiken, bör omfattas av

en separat förordning för att bättre återspegla ordningens

mål vad gäller social sammanhållning. Denna förordning

bör emellertid innehålla bestämmelser om avsättning av

produkter som omfattas av offentlig intervention, så att

dessa kan användas inom den ordningen.

(17)

För att uppnå syftet att balansera marknaden och sta­

bilisera marknadspriserna kan det bli nödvändigt att be­

vilja stöd till privat lagring för vissa givna jordbrukspro­

dukter. I syfte att sörja för insyn på marknaden bör

befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommis­

sionen med avseende på att fastställa enligt vilka villkor

kommissionen, mot bakgrund av situationen på mark­

naden, får besluta att bevilja stöd till privat lagring.

(18)

I syfte att se till att produkter som köps upp inom ramen

för offentlig intervention eller som omfattas av stöd till

privat lagring lämpar sig för långtidslagring och är av

sund, god och marknadsmässig kvalitet, och i syfte att

ta hänsyn till de olika sektorerna särdrag för att säker­

ställa att den offentliga interventionen och den privata

lagringen fungerar på ett kostnadseffektivt sätt bör befo­

genheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen

SV

L 347/672

Europeiska unionens officiella tidning

20.12.2013

( ¹ ) Rådets förordning (EEG) nr 234/79 av den 5 februari 1979 om

förfarandet vid anpassning av Gemensamma tulltaxans nomenklatur

för jordbruksprodukter (EGT L 34, 9.2.1979, s. 2).

Ds 2015:13

Bilaga 2

77

med avseende på att fastställa vilka krav och villkor som

ska uppfyllas av dessa produkter när det gäller deras

kvalitet och stödberättigande, utöver de krav som fast­

ställs i denna förordning.

(19)

I syfte att ta hänsyn till särdragen i sektorerna för spann­

mål och paddyris bör befogenheten att anta vissa akter

delegeras till kommissionen med avseende på att fast­

ställa kvalitetskriterier för uppköp och försäljning av

dessa produkter.

(20)

I syfte att säkerställa lämplig lagringskapacitet och effek­

tivitet inom det offentliga interventionssystemet när det

gäller kostnadseffektivitet, fördelning och tillträde för ak­

törer och för att bibehålla kvaliteten hos produkter som

köps upp vid offentlig intervention för avyttring när lag­

ringsperioden är över, bör befogenheten att anta vissa

akter delegeras till kommissionen med avseende på vilka

krav lagringsplatserna ska uppfylla för alla produkter som

omfattas av offentlig upphandling, regler om lagringen av

produkter inom och utanför den ansvariga medlemssta­

ten och om vilken tull som ska tas ut för dessa samt om

eventuella andra belopp som ska beviljas eller uppbäras

inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

(21)

I syfte att säkerställa att den privata lagringen får önskade

effekter på marknaden bör befogenheten att anta vissa

akter delegeras till kommissionen med avseende på till­

lämpliga regler och villkor i de fall då kvantiteten är

mindre än den kvantitet som avtalats, med avseende på

villkoren för beviljande av förskottsbetalning samt vill­

koren för att på nytt saluföra eller bortskaffa en produkt

som omfattas av avtal om privat lagring.

(22)

I syfte att säkerställa att systemen för offentlig interven­

tion och privat lagring fungerar väl bör befogenheten att

anta vissa akter delegeras till kommissionen med avse­

ende på att föreskriva om användning av anbudsförfaran­

den, fastställa ytterligare villkor som ska uppfyllas av

aktörerna och ett krav på att de ska ställa säkerhet.

(23)

För att beakta den tekniska utvecklingen och behoven

inom sektorerna för nöt- och kalvkött, griskött samt

får- och getkött, samt behovet av att standardisera hur

de olika produkterna presenteras i syfte att förbättra in­

synen på marknaden, prisnoteringarna och tillämpningen

av marknadsåtgärder, bör befogenheten att anta vissa

akter delegeras till kommissionen med avseende på an­

passning och uppdatering av unionens skalor för klas­

sificering av slaktkroppar i de sektorerna samt med av­

seende på fastställande av vissa ytterligare därmed sam­

manhängande bestämmelser och undantag.

(24)

Skolbarns konsumtion av frukt och grönsaker samt

mjölk och mjölkprodukter bör främjas, i syfte att var­

aktigt öka andelen av dessa produkter i barns kosthåll­

ning i den ålder då deras matvanor grundläggs, och där­

med bidra till att den gemensamma jordbrukspolitikens

mål uppnås, i synnerhet en stabilisering av marknaderna

och säkerställande av att produkterna finns tillgängliga i

dag och i framtiden. Det är därför lämpligt att främja

unionsstöd för finansiering eller medfinansiering av ut­

delning av sådana produkter till skolbarn.

(25)

För att säkerställa en sund budgetförvaltning av unionens

program för frukt och grönsaker i skolan och skol­

mjölksprogram bör det antas lämpliga bestämmelser för

vart och ett av dessa. Unionsstöd bör inte användas i

stället för finansiering av eventuella befintliga nationella

program för frukt och grönsaker i skolan och skol­

mjölksprogram. Mot bakgrund av budgetrestriktionerna

bör medlemsstaterna dock kunna ersätta sina ekono­

miska bidrag till ordningarna med bidrag från den privata

sektorn. För att se till att programmen för frukt och

grönsaker i skolan är effektiva kan kompletterande åtgär­

der komma att bli nödvändiga och för dessa bör med­

lemsstaterna tillåtas bevilja nationellt stöd. Medlemsstater

som deltar i programmen bör ge publicitet åt unions­

stödets subventionerande roll.

(26)

I syfte att främja hälsosamma matvanor hos barn och se

till att stödet riktas till barn som regelbundet följer en

utbildning på en utbildningsanstalt som förvaltas eller

erkänns av medlemsstaterna, bör befogenheten att anta

vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på

programmet för frukt och grönsaker i skolan i fråga om

ytterligare kriterier som hör samman med medlemssta­

ternas målinriktning av stödet, godkännande och urval av

de stödsökande och utarbetande av nationella eller regio­

nala strategier och kompletterande åtgärder.

(27)

I syfte att säkerställa en effektiv och målinriktad använd­

ning av unionsmedel, bör befogenheten att anta vissa

akter delegeras till kommissionen med avseende på pro­

grammet för frukt och grönsaker i skolan i fråga om

metoden för omfördelning av stöd mellan medlemssta­

terna utifrån de stödansökningar som har inkommit, de

kostnader som berättigar till unionsstöd, inklusive möj­

ligheten att fastställa ett totalt maximibelopp för de ut­

gifterna, och medlemsstaternas skyldighet att övervaka

och utvärdera ändamålsenligheten i sina program för

frukt och grönsaker i skolan.

(28)

I syfte att öka medvetenheten om programmet för frukt

och grönsaker i skolan bör befogenheten att anta vissa

akter delegeras till kommissionen med avseende på kra­

vet att medlemsstater med program för frukt och grön­

saker i skolan ska ge publicitet åt unionsstödets subven­

tionerande roll.

SV

20.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/673

Ds 2015:13

Bilaga 2

78

(29)

I syfte att ta hänsyn till hur konsumtionsmönstren för

mejeriprodukter utvecklas, till innovationer och utveck­

lingen på marknaden för mejeriprodukter, tillgången på

produkter på unionens olika marknader och näringsmäs­

siga aspekter bör befogenheten att anta vissa akter dele­

geras till kommissionen med avseende på skolmjölkspro­

grammet när det gäller produkter som kan komma i

fråga för stöd från programmet, medlemsstaternas natio­

nella eller regionala strategier, inklusive i tillämpliga fall

kompletterande åtgärder, samt övervakning och utvär­

dering av programmet.

(30)

I syfte att säkerställa att stödmottagarna och de sökande

är berättigade till unionens stöd och att det stödet an­

vänds på ett effektivt och ändamålsenligt sätt bör befo­

genheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen

med avseende på regler för stödmottagare och sökande

som är berättigade till stöd, kravet på att sökandena

måste godkännas av medlemsstaterna och användningen

av mejeriprodukter vid tillagningen av måltider i skolor.

(31)

I syfte att säkerställa att de som ansöker om stöd upp­

fyller sina skyldigheter bör befogenheten att anta vissa

akter delegeras till kommissionen med avseende på kra­

vet på ställande av säkerhet när det betalas ut ett förskott

av stödet.

(32)

I syfte att öka medvetenheten om skolmjölksprogrammet

bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kom­

missionen med avseende på villkoren för hur medlems­

staterna ska ge publicitet åt sitt deltagande i det program­

met och det faktum att programmet subventioneras av

unionen.

(33)

I syfte att säkerställa att stödet avspeglas i produkternas

pris bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till

kommissionen med avseende på upprättande av prisöver­

vakning inom ramen för skolmjölksprogrammet.

(34)

Unionsfinansiering behövs för att förmå erkända pro­

ducentorganisationer, sammanslutningar av producent­

organisationer eller branschorganisationer att upprätta

arbetsprogram som syftar till att förbättra produktionen

och saluföringen av olivolja och bordsoliver. I detta sam­

manhang bör det i denna förordning föreskrivas att

unionsstöd ska tilldelas i förhållande till hur stor prioritet

som ges åt verksamheten enligt det berörda arbetspro­

grammet. Samfinansieringen bör emellertid minskas för

att effektiviteten i program av det aktuella slaget ska

kunna förbättras.

(35)

I syfte att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt ut­

nyttjande av unionsstödet som beviljats producentorgani­

sationer, sammanslutningar av producentorganisationer

eller branschorganisationer i sektorn för olivolja och

bordsoliver och för att förbättra produktionskvaliteten

på olivolja och bordsoliver bör befogenheten att anta

vissa akter delegeras till kommissionen med avseende

på de särskilda åtgärder som kan finansieras med unions­

stöd och de verksamheter och kostnader som inte kan

det, lägsta tilldelning av unionsfinansiering till särskilda

områden, kravet att ställa säkerhet och de kriterier som

medlemsstaterna ska beakta i samband med urval och

godkännande av arbetsprogram.

(36)

I denna förordning bör åtskillnad göras mellan frukt och

grönsaker, å ena sidan, vilket inbegriper frukt och grön­

saker för direkt konsumtion, och å andra sidan frukt och

grönsaker avsedda för bearbetning, och bearbetad frukt

och bearbetade grönsaker. Reglerna för driftsfonder, verk­

samhetsprogram och unionens ekonomiska stöd bör en­

dast gälla den första kategorin, och båda typerna av frukt

och grönsaker inom den kategorin bör behandlas på

liknande sätt.

(37)

Frukt- och grönsaksproduktionen är oförutsägbar och

produkterna är ömtåliga. Även begränsade överskott

kan störa marknaden kraftigt. Det bör därför antas åt­

gärder för krishantering och sådana åtgärder bör även

fortsättningsvis ingå i verksamhetsprogrammen.

⁽³⁸⁾ Vid produktion och saluföring av frukt och grönsaker

bör miljöhänsyn tas fullt ut, bland annat när det gäller

odlingsmetoder, hantering av avfallsmaterial och bort­

skaffande av produkter som återtagits från marknaden,

särskilt för att skydda vattenkvaliteten, bevara den bio­

logiska mångfalden och bevara landskapet.

(39)

Stöd till etablering av producentgrupper bör beviljas

inom alla sektorer i alla medlemsstater inom ramen för

politiken för landsbygdsutveckling. Det specifika stödet

inom frukt- och grönsakssektorn bör därför upphöra.

(40)

För att i högre grad göra producentorganisationerna och

deras sammanslutningar inom sektorn för frukt och

grönsaker ansvariga för sina ekonomiska beslut, och för

att inrikta de offentliga medel som ställs till deras för­

fogande på framtida krav, bör det fastställas på vilka

villkor dessa medel får användas. Gemensam finansiering

av driftsfonder som upprättats av producentorganisatio­

nerna och deras sammanslutningar är en lämplig lösning.

I särskilda fall bör ytterligare finansieringsmöjligheter till­

låtas. Driftsfonderna bör endast användas för att finan­

siera verksamhetsprogram inom sektorn för frukt och

grönsaker. För att det ska vara möjligt att kontrollera

unionens utgifter bör det finnas ett tak för stöd som

beviljas producentorganisationer och deras sammanslut­

ningar som upprättar driftsfonder.

SV

L 347/674

Europeiska unionens officiella tidning

20.12.2013

Ds 2015:13

Bilaga 2

79

(41)

I regioner där produktionen i sektorn för frukt och grön­

saker är svagt organiserad bör extra nationella ekono­

miska bidrag tillåtas. De medlemsstater som är särskilt

missgynnade i strukturellt avseende bör kunna få ersätt­

ning för dessa bidrag från unionen.

(42)

För att säkerställa att stödet till producentorganisatio­

nerna och deras sammanslutningar inom sektorn för

frukt och grönsaker är effektivt, målinriktat och hållbart,

bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kom­

missionen med avseende på driftsfonder och verksam­

hetsprogram, nationell ram och nationella strategier för

verksamhetsprogram som avser skyldigheten att övervaka

och utvärdera ändamålsenligheten i de nationella ramver­

ken och de nationella strategierna, ekonomiskt unions­

stöd, krisförebyggande och krishantering samt nationellt

ekonomiskt stöd.

(43)

Det är viktigt att se till att det finns stödåtgärder i vin­

sektorn som stärker konkurrenskraftiga strukturer. Dessa

åtgärder bör definieras och finansieras av unionen, men

det bör överlåtas åt medlemsstaterna dels att välja lämp­

liga åtgärder för att täcka behoven inom deras regionala

organ, varvid hänsyn i förekommande fall måste tas till

dessa organs särskilda förhållanden, dels att integrera åt­

gärderna i nationella stödprogram. Medlemsstaterna bör

ha ansvaret för genomförandet av sådana program.

(44)

Säljfrämjande åtgärder och saluföring av vin från unionen

bör ingå i de främsta stödberättigande åtgärderna i na­

tionella stödprogram. Stöd till innovation kan öka sälj­

barheten och konkurrenskraften för unionens vinproduk­

ter. Verksamheter inriktade på omstrukturering och om­

ställning bör även fortsättningsvis finansieras på grund av

de positiva strukturella verkningarna på vinsektorn. Inve­

steringar i vinsektorn som är inriktade på att förbättra

företagens ekonomiska resultat bör också stödjas. Stöd

till destillation av biprodukter bör vara en åtgärd som

står till förfogande för medlemsstater som önskar an­

vända ett sådant instrument för att säkerställa vinkvalite­

ten och samtidigt skydda miljön.

(45)

Förebyggande instrument, såsom skördeförsäkring, ge­

mensamma fonder och grön skörd, bör berättiga till

stöd enligt stödprogrammen för vin för att uppmuntra

en ansvarsfull hantering av krissituationer.

(46)

I enlighet med artikel 103n i förordning (EG)

nr 1234/2007 och med förbehåll för de villkor som

anges i den bestämmelsen blir bestämmelserna om stöd

till vinodlare i form av stödrättheter som fastställs av

medlemsstaterna slutgiltiga från och med budgetåret

2015.

(47)

I syfte att säkerställa att medlemsstaternas stödprogram

för vin uppfyller sina mål och att unionens medel an­

vänds på ett effektivt och ändamålsenligt sätt bör befo­

genheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen

med avseende på regler om ansvaret för utgifterna från

och med den dag då kommissionen mottagit stödpro­

grammen eller ändringar av dessa och till den dag de

börjar gälla, om innehållet i stödprogrammen och de

utgifter, administrativa kostnader och personalkostnader

samt insatser som kan ingå i medlemsstaternas stödpro­

gram och villkoren för och möjligheten att göra betal­

ningar via mellanhand i samband med stöd för skörde­

försäkring, regler om kravet att ställa en säkerhet vid

förskottsbetalningar, regler om användningen av vissa

begrepp, om fastställande av ett tak för utgifterna för

återplantering av vinodlingar av hälsoskäl eller växt­

skyddsskäl, regler om undvikande av dubbelfinansiering

av projekt; regler enligt vilka producenterna ska dra till­

baka biprodukterna från vinframställning och om undan­

tag från det kravet för att undvika ytterligare administra­

tiva bördor och regler om frivillig certifiering av destille­

rier samt regler som ger medlemsstaterna möjlighet att

fastställa villkor för välfungerande stödåtgärder.

(48)

Biodling kännetecknas av skillnader i fråga om produk­

tionsvillkor och avkastning samt spridning och mångfald

i fråga om ekonomiska aktörer, både i produktions- och

handelsledet. Med tanke på den ökande förekomsten av

vissa angrepp mot bisamhällena, särskilt varroasjukans

utbredning i flera medlemsstater under de senaste åren

och de problem som sjukdomen medför för honungs­

produktionen, krävs det fortfarande åtgärder på unions­

nivå, eftersom sjukdomen inte kan utrotas helt och måste

behandlas med godkända medel. Under sådana omstän­

digheter och för att förbättra produktionen och salufö­

ringen av biodlingsprodukter i unionen, bör det vart

tredje år utarbetas nationella program i syfte att förbättra

de allmänna villkoren inom produktion och saluföring av

biodlingsprodukter. Dessa nationella program bör delvis

finansieras av unionen.

(49)

De åtgärder som kan ingå i biodlingsprogrammen bör

specificeras. I syfte att se till att unionens stödprogram

anpassas till den senaste utvecklingen och att de åtgärder

som omfattas är ändamålsenliga när det gäller att för­

bättra de allmänna villkoren för produktion och salufö­

ring av biodlingsprodukter, bör befogenheten att anta

vissa akter delegeras till kommissionen med avseende

på en uppdatering av förteckningen över åtgärder genom

att befintliga åtgärder anpassas eller nya läggs till.

SV

20.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/675

Ds 2015:13

Bilaga 2

80

(50)

I syfte att säkerställa att unionsstödet för biodling an­

vänds effektivt och ändamålsenligt bör befogenheten att

anta vissa akter delegeras till kommissionen med avse­

ende på undvikande av dubbelfinansiering mellan med­

lemsstaternas biodlingsprogram och landsbygdsprogram

och grunden för tilldelning av unionens ekonomiska bi­

drag till varje deltagande medlemsstat.

(51)

I enlighet med rådets förordning (EG) nr 73/2009 ( ¹ ) fri­

kopplades arealstödet för humle från och med den 1 ja­

nuari 2010. För att tillåta organisationer för humlepro­

ducenter att fortsätta sin verksamhet som tidigare bör en

särskild bestämmelse införas om att motsvarande belopp

ska användas i de berörda medlemsstaterna för samma

verksamheter. I syfte att säkerställa att stödet används till

att finansiera producentorganisationernas mål enligt

denna förordning bör befogenheten att anta vissa akter

delegeras till kommissionen med avseende på stödansök­

ningar, regler om stödberättigande humlearealer och be­

räkning av stöd.

(52)

Unionsstödet till silkesodling bör frikopplas och ersättas

med direktstöd på samma sätt som har skett med avse­

ende på stöd inom andra sektorer.

(53)

Stödet till unionsproducerad skummjölk och unionspro­

ducerat skummjölkspulver, avsedda att användas som

foder och för bearbetning till kasein och kaseinater, har

inte visat sig vara ändamålsenligt för att stödja mark­

naden och bör därför avslutas, vilket också gäller reglerna

om användning av kasein och kaseinater vid tillverkning

av ost.

(54)

Beslutet att upphäva det tillfälliga förbudet mot plante­

ring av vinstockar på unionsnivå motiveras av att de

viktigaste målen för 2008 års reform av unionens vin­

marknad har uppnåtts, framför allt att den långvariga

strukturella överskottsproduktionen av vin är över och

att konkurrenskraften och marknadsorienteringen hos

unionens vinsektor stegvis har stärkts. Denna positiva

utveckling beror på att vinarealen i hela unionen har

minskat markant, att mindre konkurrenskraftiga vinpro­

ducenter har upphört med sin produktion, samt att vissa

marknadsstödjande åtgärder har fasats ut, vilket innebär

att det inte längre finns incitament för investeringar utan

ekonomisk bärkraft. Minskad försörjningskapacitet, stöd

till strukturåtgärder och främjande av vinexport har möj­

liggjort en bättre anpassning till den minskade efterfrågan

på unionsnivå, som beror på en stegvis minskad kon­

sumtion i traditionellt vinproducerande medlemsstater.

(55)

Utsikterna till en stegvis ökad efterfrågan på världsmark­

nadsnivå ger dock incitament till att öka försörjnings­

kapaciteten och att därför plantera nya vinstockar under

de närmaste tio åren. För att marknadsandelar på världs­

marknaden inte ska gå förlorade bör man eftersträva det

viktiga målet att öka konkurrenskraften hos unionens

vinsektor, men en överdrivet snabbt ökad nyplantering

av vinstockar som svar på den väntade utvecklingen av

den internationella efterfrågan kan dock åter leda till en

situation med alltför stor försörjningskapacitet på medel­

lång sikt, med eventuella sociala och miljömässiga effek­

ter i specifika vinproducerande områden. För att säker­

ställa en systematisk ökning av planteringen av vinstoc­

kar under perioden 2016–2030 bör ett nytt system för

förvaltning av plantering av vinstockar upprättas på

unionsnivå i form av en ordning för tillstånd för plante­

ring av vinstockar.

(56)

Inom ramen för detta nya system kan tillstånd för plan­

tering av vinstockar beviljas utan att någon kostnad

åläggs producenterna, och de bör upphöra att gälla efter

tre år om de inte används. Detta skulle bidra till att

vinproducenterna snabbt och direkt kan använda tillstånd

som de har beviljats, och därigenom undviks spekulation.

(57)

En ökad nyplantering av vinstockar bör bli föremål för

en skyddsmekanism på unionsnivå, baserad på medlems­

staternas skyldighet att årligen ställa till förfogande till­

stånd för nyplantering motsvarande 1 % av den plante­

rade vinarealen, samtidigt som det bör finnas en viss

flexibilitet, så att särskilda omständigheter i de enskilda

medlemsstaterna kan hanteras. Medlemsstaterna bör ha

möjlighet, på grundval av objektiva och icke-diskrimine­

rande skäl, att besluta om tillgängliggörandet av mindre

arealer på nationell eller regional nivå, inbegripet när det

gäller arealer som kan omfattas av särskilda skyddade

ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar,

samtidigt som de säkerställer att de ålagda begränsning­

arna hamnar över 0 % och inte är alltför stränga i för­

hållande till de mål som eftersträvas.

(58)

För att garantera att tillstånd beviljas på ett icke-diskri­

minerande sätt bör vissa kriterier fastställas, särskilt när

det totala antal hektar som ställts till förfogande genom

medlemsstaternas tillstånd överskrids av det totala antal

hektar som efterfrågats i de ansökningar som producen­

terna lämnat in.

SV

L 347/676

Europeiska unionens officiella tidning

20.12.2013

(

1

) Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om

upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd

för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om

upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av

förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG)

nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG)

nr 1782/2003 (EUT L 30, 31.1.2009, s. 16).

Ds 2015:13

Bilaga 2

81

(59)

Producenter som ansöker om att få röja en befintlig

vinareal bör automatiskt efter inlämnad ansökan och

oberoende av skyddsmekanismen för nyplantering bevil­

jas tillstånd för detta, eftersom detta inte bidrar till en

övergripande ökning av vinarealen. Inom specifika arealer

som kan komma i fråga för produktion av vin med

skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk

beteckning, bör medlemsstaterna ha möjlighet att be­

gränsa beviljandet av sådana tillstånd för återplantering

på grundval av rekommendationer från erkända och re­

presentativa branschorganisationer.

(60)

Denna nya ordning för tillstånd för plantering av vins­

tockar bör inte omfatta medlemsstater som inte tillämpar

unionens övergångssystem för planteringsrätter, och den

bör vara frivillig för medlemsstater där vinarealen ligger

under en viss tröskelnivå, trots att planteringsrätter gäller.

(61)

Övergångsbestämmelser bör fastställas för att man ska

kunna säkerställa en smidig övergång från det tidigare

systemet för planteringsrätter till den nya ordningen, i

synnerhet för att undvika överdriven plantering innan

den nya ordningen börjar gälla. Medlemsstaterna bör ha

en viss flexibilitet att fastställa tidsfristen för inlämning av

begäran om omställning av planeringsrätter till tillstånd

från den 31 december 2015 och till den 31 december

2020.

(62)

I syfte att säkerställa att den nya ordningen för tillstånd

för plantering av vinstockar genomförs på ett samordnat

och effektivt sätt bör befogenheten att anta vissa akter

delegeras till kommissionen med avseende på villkoren

för att undanta viss plantering av vinstockar från ord­

ningen, reglerna om stöd- och prioritetskriterier, tillägg

av stöd- och prioritetskriterier, den samtidiga förekoms­

ten av vinodlingar som kommer att röjas och nyplante­

rade vinstockar samt grunderna för att medlemsstaterna

ska få begränsa beviljandet av tillstånd för återplantering.

(63)

Kontrollen av plantering utan tillstånd bör vara effektiv

för att efterlevnaden av reglerna enligt den nya ordningen

ska kunna säkerställas.

(64)

Tillämpningen av handelsnormer för jordbruksprodukter

kan bidra till att förbättra de ekonomiska villkoren för

produktionen och saluföringen av dessa produkter samt

produkternas kvalitet. Det ligger därför i producenternas,

handelsidkarnas och konsumenternas intresse att sådana

normer tillämpas.

(65)

Till följd av meddelandet från kommissionen om en kva­

litetspolitik för jordbruksprodukter och de efterföljande

diskussionerna är det lämpligt att upprätthålla handels­

normerna för varje sektor eller produkt för att ta hänsyn

till konsumenternas förväntningar och bidra till bättre

ekonomiska villkor för produktion och saluföring av

jordbruksprodukter och bättre produktkvalitet.

(66)

Det bör fastställas horisontella bestämmelser för handels­

normerna.

(67)

Handelsnormerna bör delas upp på obligatoriska regler

för specifika sektorer eller produkter och frivilliga för­

behållna begrepp som ska fastställas sektors- eller pro­

duktvis.

(68)

Handelsnormer bör i princip gälla för alla berörda pro­

dukter som saluförs i unionen.

(69)

De sektorer och produkter som får omfattas av handels­

normer bör förtecknas i denna förordning. I syfte att

beakta konsumenternas förväntningar och behovet att

förbättra kvaliteten på jordbruksprodukter och de ekono­

miska villkoren för produktion och saluföring av dessa,

bör emellertid befogenheten att anta vissa akter under

stränga villkor delegeras till kommissionen med avseende

på ändringar i den förteckningen.

⁽⁷⁰⁾ I syfte att beakta konsumenternas förväntningar och för­

bättra de ekonomiska villkoren för produktion och salu­

föring samt kvaliteten på vissa jordbruksprodukter och

för att anpassa sig till de ständigt skiftande marknadsvill­

koren, till utvecklingen av konsumenternas efterfrågan

och till utvecklingen när det gäller relevanta internatio­

nella normer samt för att undvika att det uppstår hinder

för produktinnovation, bör befogenheten att anta vissa

akter delegeras till kommissionen med avseende på fast­

ställande av handelsnormer för olika sektorer eller pro­

dukter i alla handelsled samt undantag från sådana nor­

mer. Handelsnormerna bör bland annat beakta de be­

rörda produkternas naturliga och kännetecknande egen­

skaper och därmed undvika att orsaka en genomgripande

ändring av den berörda produktens normala sammansätt­

ning. Dessutom bör handelsnormerna beakta eventuella

risker för att konsumenterna vilseleds på grund av deras

förväntningar och uppfattningar. Undantag från nor­

merna bör inte medföra några extrakostnader som enbart

bärs av jordbrukarna.

(71)

Handelsnormer bör tillämpas så att marknaden enkelt

kan förses med produkter av standardiserad och tillfreds­

ställande kvalitet, och de bör särskilt avse tekniska defi­

nitioner, klassificering, presentation, märkning och etiket­

tering, förpackning, produktionsmetoder, bevarande, lag­

ring, transport, därtill hörande administrativa dokument,

certifiering och tidsfrister samt begränsningar i fråga om

användning och avsättning.

SV

20.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/677

Ds 2015:13

Bilaga 2

82

(72)

Med hänsyn till producenternas intresse av att informera

om vad som kännetecknar produkten och jordbruket och

till konsumenternas intresse av att få tillräcklig och tydlig

produktinformation, bör det vara möjligt att få uppgift

om produktionsplats och/eller ursprungsplats från fall till

fall på en lämplig geografisk nivå, samtidigt som hänsyn

tas till vissa sektorers särdrag, framför allt när det gäller

bearbetade jordbruksprodukter.

(73)

Det bör införas särskilda regler för produkter som im­

porteras från tredjeländer om de nationella bestämmelser

som gäller i de berörda tredjeländerna kan motivera un­

dantag från handelsnormerna och om det kan garanteras

att de motsvarar unionslagstiftningen. Det är också lämp­

ligt att fastställa regler för tillämpningen av handelsnor­

mer på produkter som exporteras från unionen.

(74)

De produkter inom frukt- och grönsakssektorn som är

avsedda att säljas färska till konsumenten bör saluföras

endast om de är av sund, god och marknadsmässig kva­

litet och är försedda med uppgift om ursprungsland. I

syfte att säkerställa att detta krav tillämpas på ett korrekt

sätt och ta hänsyn till vissa särskilda situationer, bör

befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommis­

sionen med avseende på särskilda undantag från det kra­

vet.

(75)

En kvalitetsinriktad politik bör föras i hela unionen ge­

nom att man tillämpar ett certifieringsförfarande för pro­

dukter inom humlesektorn och genom att saluföring av

produkter för vilka certifikat inte har utfärdats ska vara

förbjuden. I syfte att säkerställa att detta krav tillämpas

på ett korrekt sätt och för att ta hänsyn till vissa särskilda

situationer, bör befogenheten att anta vissa akter delege­

ras till kommissionen med avseende på särskilda åtgärder

som innebär avvikelser från det kravet i syfte att uppfylla

handelskraven i vissa tredjeländer eller för produkter som

är avsedda för särskilda ändamål.

(76)

När det gäller vissa sektorer och produkter är definitio­

ner, beteckningar och varubeskrivningar viktiga faktorer

för att fastställa konkurrensvillkoren. Det bör därför fast­

ställas definitioner, beteckningar och varubeskrivningar

för dessa sektorer och/eller produkter, som endast bör

användas i unionen för saluföring av produkter som upp­

fyller de tillämpliga kraven.

(77)

I syfte att anpassa definitioner och varubeskrivningar för

vissa produkter till behov som är en följd av utvecklingen

av konsumenternas efterfrågan, tekniska framsteg eller

behovet av produktinnovation, bör befogenheten att

anta vissa akter delegeras till kommissionen med avse­

ende på ändringar av eller undantag från definitioner och

varubeskrivningar.

(78)

I syfte att säkerställa att operatörer och medlemsstater

fullt ut förstår de definitioner och varubeskrivningar

som fastställts för vissa sektorer bör befogenheten att

anta vissa akter delegeras till kommissionen med avse­

ende på reglerna för deras specificering och tillämpning.

(79)

I syfte att ta hänsyn till varje produkts eller sektors särd­

rag, olika handelsled, tekniska villkor, eventuella stora

praktiska svårigheter, och även till analysmetodernas ex­

akthet och repeterbarhet, bör befogenheten att anta vissa

akter delegeras till kommissionen med avseende på att

för en eller flera specifika normer fastställa en tolerans

som om den överskrids bör innebära att ett helt parti av

en produkt anses inte överensstämma med normen.

(80)

Vissa oenologiska metoder och restriktioner för vinpro­

duktionen bör fastställas, särskilt när det gäller bland­

ningar och användning av vissa typer av druvmust, druv­

saft och färska druvor med ursprung i tredjeländer. För

att uppfylla de internationella normerna bör kommissio­

nen när det gäller ytterligare oenologiska metoder beakta

de oenologiska metoder som har rekommenderats av

Internationella vinorganisationen (OIV).

(81)

Det bör införas regler om klassificering av druvsorter för

vinframställning, enligt vilka medlemsstater som pro­

ducerar mer än 50 000 hektoliter per år även fortsätt­

ningsvis bör ha ansvaret för klassificeringen av de druv­

sorter som får användas för vinframställning inom deras

respektive territorier. Vissa av dessa druvsorter bör vara

undantagna.

(82)

När det gäller bredbara fetter bör medlemsstaterna kunna

behålla eller anta vissa nationella regler om kvalitetsnivå­

er.

(83)

I vinsektorn bör medlemsstaterna kunna begränsa eller

utesluta användningen av vissa oenologiska metoder och

fastställa strängare restriktioner för vin som produceras

inom deras territorier samt tillåta användning för försök­

sändamål av icke tillåtna oenologiska metoder.

(84)

I syfte att säkerställa en korrekt och öppen tillämpning

av de nationella reglerna om handelsnormer för vissa

produkter och sektorer bör befogenheten att anta vissa

akter delegeras till kommissionen med avseende på vill­

koren för tillämpningen av dessa handelsnormer och vill­

koren för lagring, omsättning och användning av pro­

dukter som erhållits från försöksmetoder.

SV

L 347/678

Europeiska unionens officiella tidning

20.12.2013

Ds 2015:13

Bilaga 2

83

(85)

Utöver handelsnormer bör frivilliga kvalitetsbegrepp fast­

ställas så att det säkerställs att begrepp som beskriver

specifika produktegenskaper eller jordbruks- eller be­

arbetningsmässig kvalitet inte missbrukas på marknaden,

utan fungerar som en tillförlitlig källa för konsumenterna

när de vill veta mer om en produkts olika kvaliteter. Mot

bakgrund av målen för denna förordning, och av tydlig­

hetsskäl, bör befintliga fakultativa kvalitetstermer förteck­

nas i denna förordning.

(86)

Medlemsstaterna bör tillåtas att fastställa regler för avsätt­

ning av vinprodukter som inte uppfyller kraven i denna

förordning. I syfte att säkra en korrekt och öppen till­

lämpning av de nationella reglerna för vinprodukter, bör

befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommis­

sionen med avseende på villkoren för användningen av

vinprodukter som inte uppfyller kraven i denna förord­

ning.

(87)

I syfte att beakta situationen på marknaden och utveck­

lingen av marknadsnormer och internationella normer,

bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kom­

missionen med avseende på angivande av ett ytterligare

frivilligt förbehållet begrepp, fastställande av dess använd­

ningsvillkor, ändring av användningsvillkoren för ett fri­

villigt förbehållet begrepp och återkallande av ett frivilligt

förbehållet begrepp.

(88)

I syfte att beakta särdragen hos vissa sektorer och kon­

sumenternas förväntningar bör befogenheten att anta

vissa akter delegeras till kommissionen med avseende

på närmare uppgifter om kraven för införande av ytter­

ligare ett förbehållet begrepp.

(89)

I syfte att se till att produkter som beskrivs med frivilliga

förbehållna begrepp överensstämmer med de tillämpliga

användningsvillkoren, bör befogenheten att anta vissa

akter delegeras till kommissionen med avseende på fast­

ställande av ytterligare regler för användningen av frivil­

liga förbehållna begrepp.

(90)

I syfte att ta hänsyn till särdragen i handeln mellan unio­

nen och vissa tredjeländer och till vissa jordbruksproduk­

ters särdrag bör befogenheten att anta vissa akter delege­

ras till kommissionen med avseende på fastställande av

villkor för när importerade produkter anses hålla en lik­

värdig nivå av överensstämmelse med unionens krav be­

träffande handelsnormer och för när det får göras un­

dantag från regeln om att produkter endast får saluföras i

unionen om de uppfyller unionens handelsnormer och

regler för tillämpningen av handelsnormer på produkter

som exporteras från unionen.

(91)

Bestämmelserna om vin bör tillämpas mot bakgrund av

de internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-

fördraget.

(92)

Begreppet kvalitetsvin är i unionen grundat på bland

annat de särskilda egenskaper som kan tillskrivas vinets

geografiska ursprung. Sådana viner identifieras för kon­

sumenterna genom skyddade ursprungsbeteckningar och

geografiska beteckningar. För att de berörda produkternas

kvalitet ska kunna åberopas på ett genomblickbart och

mer detaljerat sätt bör det införas en ordning enligt vil­

ken ansökningar om ursprungsbeteckning eller geografisk

beteckning granskas med utgångspunkt i unionens över­

gripande kvalitetspolitik för andra livsmedel än vin och

spritdrycker i enlighet med Europaparlamentets och rå­

dets förordning (EU) nr 1151/2012 ( ¹ ).

⁽⁹³⁾ För att göra det möjligt att bevara de särskilda kvalitets­

kännetecken som är utmärkande för vin med en skyddad

ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteck­

ning bör medlemsstaterna tillåtas tillämpa strängare reg­

ler.

(94)

För att kunna komma i fråga för att skydd i unionen bör

ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för

vin erkännas och registreras på unionsnivå i enlighet med

kommissionens procedurregler.

(95)

Skydd bör kunna beviljas för tredjeländers ursprungs­

beteckningar och geografiska beteckningar om de är

skyddade i ursprungslandet.

(96)

Registreringsförfarandet bör ge alla fysiska eller juridiska

personer som har ett legitimt intresse i en medlemsstat

eller ett tredjeland möjlighet att tillvarata sina rättigheter

genom att göra invändningar.

(97)

Registrerade ursprungsbeteckningar och geografiska be­

teckningar bör skyddas mot användning som drar fördel

av det anseende som tillkommer de produkter som upp­

fyller kraven. För att främja sund konkurrens och för att

säkra att konsumenterna inte vilseleds bör detta skydd

även omfatta produkter och tjänster som inte omfattas av

denna förordning, inbegripet de produkter som inte om­

fattas av bilaga I till fördragen.

(98)

I syfte att ta hänsyn till gällande märkningspraxis bör

befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommis­

sionen med avseende på att tillåta användning av namnet

på en druvsort som innehåller eller består av en skyddad

ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteck­

ning.

SV

20.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/679

( ¹ ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av

den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksproduk­

ter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

Ds 2015:13

Bilaga 2

84

(99)

I syfte att ta hänsyn till särdragen i produktionen i det

avgränsade geografiska området, bör befogenheten att

anta vissa akter delegeras till kommissionen med avse­

ende på fastställande av ytterligare kriterier för avgräns­

ningen av det geografiska området och inskränkningar

och undantag rörande produktionen i det avgränsade

geografiska området.

⁽¹⁰⁰⁾ I syfte att säkerställa produktkvalitet och spårbarhet bör

befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommis­

sionen, som fastställer på vilka villkor produktspecifika­

tionerna får innehålla ytterligare krav.

(101)

I syfte att säkerställa skyddet för producenters och aktö­

rers legitima rättigheter eller intressen bör befogenheten

att anta vissa akter delegeras till kommissionen med av­

seende på de typer av sökande som får ansöka om skydd

av en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, de

villkor som ska tillämpas för ansökan om skydd av en

ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning, kom­

missionens granskning av ansökningarna, förfarandet för

invändningar, förfarandet för ändringar, avregistreringar

och omvandling av skyddade ursprungsbeteckningar

och skyddade geografiska beteckningar. Denna delegering

av befogenhet bör även omfatta villkoren för gränsöver­

skridande ansökningar, villkoren för ansökningar som rör

ett geografiskt område i ett tredjeland, det datum från

och med vilket ett skydd eller en ändring av ett skydd

ska gälla och villkoren för ändring av produktspecifika­

tionerna.

(102)

I syfte att säkerställa en tillräcklig skyddsnivå bör befo­

genheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen

med avseende på restriktioner för ett skyddat namn.

(103)

I syfte att säkerställa att ekonomiska aktörer och behö­

riga myndigheter inte otillbörligen påverkas av tillämp­

ningen av denna förordning när det gäller vinnamn som

har beviljats skydd före den 1 augusti 2009, eller för

vilka en ansökan om skydd har lämnats in före det da­

tumet, bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till

kommissionen med avseende på fastställande av över­

gångsregler om sådana vinnamn, viner som släppts ut

på marknaden eller märkts före ett visst datum och änd­

ringar av produktspecifikationer.

(104)

Vissa uttryck används traditionellt inom unionen och

förmedlar information till konsumenterna om viners sä­

rart och kvalitet som komplement till den information

som förmedlas genom skyddade ursprungsbeteckningar

och geografiska beteckningar. Dessa traditionella uttryck

bör kunna skyddas inom unionen för att säkerställa en

fungerande inre marknad och sund konkurrens och för

att undvika att konsumenterna vilseleds.

(105)

I syfte att säkerställa en tillräcklig skyddsnivå bör befo­

genheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen

med avseende på vilket språk det uttryck som ska skyd­

das ska vara och hur det ska stavas.

(106)

I syfte att säkerställa skyddet för producenters och aktö­

rers legitima rättigheter bör befogenheten att anta vissa

akter delegeras till kommissionen med avseende på de

typer av sökande som får ansöka om skydd av ett tradi­

tionellt uttryck, på vilka villkor en ansökan om erkän­

nande av ett traditionellt uttryck ska anses vara giltig, på

vilka grunder det ska vara möjligt att invända mot ett

föreslaget skydd av ett traditionellt uttryck, skyddets om­

fattning, inklusive förhållandet till varumärken, skyddade

traditionella uttryck, skyddade ursprungsbeteckningar och

geografiska beteckningar, homonyma beteckningar eller

vissa namn på druvsorter, på vilka grunder ett traditio­

nellt uttryck kan avregistreras, inom vilka tidsfrister en

ansökan eller en begäran ska lämnas in samt vilka för­

faranden som ska följas för en ansökan om skydd av ett

traditionellt uttryck, även vad gäller kommissionens

granskning av ansökningarna, förfaranden för invänd­

ningar och förfaranden för avregistreringar och ändring­

ar.

(107)

I syfte att beakta särdragen i handeln mellan unionen och

vissa tredjeländer bör befogenheten att anta vissa akter

delegeras till kommissionen med avseende på de villkor

enligt vilka ett traditionellt uttryck får användas för pro­

dukter från ett tredjeland samt undantag från de vill­

koren.

(108)

De varubeskrivningar, beteckningar och presentationsfor­

mer som gäller för de produkter i vinsektorn som om­

fattas av denna förordning kan ha stor betydelse för

möjligheten att avsätta produkterna. Skillnader mellan

medlemsstaternas lagar om märkning av produkter i vin­

sektorn kan hindra att den inre marknaden fungerar

smidigt. Det bör därför fastställas regler som tar hänsyn

till konsumenternas och producenternas legitima intres­

sen. Det bör därför fastställas unionsregler för märkning

och presentation.

(109)

I syfte att säkerställa överensstämmelse med gällande

märkningspraxis bör befogenheten att anta vissa akter

delegeras till kommissionen med avseende på faststäl­

lande av de exceptionella omständigheter som gör det

motiverat att utesluta hänvisningen till uttrycket skyddad

ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning.

(110)

I syfte att ta hänsyn till vinsektorns särdrag bör befogen­

heten att anta vissa akter delegeras till kommissionen

med avseende på presentation och användning av andra

uppgifter i märkningen än de som föreskrivs i denna

förordning, vissa obligatoriska och frivilliga uppgifter

och presentationsformen.

SV

L 347/680

Europeiska unionens officiella tidning

20.12.2013

Ds 2015:13

Bilaga 2

85

(111)

I syfte att säkerställa skyddet för aktörernas legitima in­

tressen bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till

kommissionen med avseende på tillfällig märkning och

presentation av viner med en ursprungsbeteckning eller

en geografisk beteckning, om ursprungsbeteckningen el­

ler den geografiska beteckningen i fråga uppfyller de till­

lämpliga kraven.

(112)

I syfte att säkerställa att ekonomiska aktörer inte påver­

kas negativt bör befogenheten att anta vissa akter dele­

geras till kommissionen med avseende på övergångs­

bestämmelser vad gäller vin som släppts ut på mark­

naden och märkts i enlighet med de relevanta bestäm­

melser som gällde före den 1 augusti 2009.

(113)

I syfte att ta hänsyn till särdragen i handeln inom vin­

sektorn mellan unionen och vissa tredjeländer bör befo­

genheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen

med avseende på undantag från reglerna om märkning

och presentation av produkter avsedda för export, om

det berörda tredjelandets nationella rätt kräver det.

(114)

Efter det att kvotsystemet har upphört kommer det fort­

farande att krävas särskilda instrument för att säkerställa

en rättvis balans mellan sockerföretagens och sockerbets­

odlarnas respektive rättigheter och skyldigheter. Det bör

därför fastställas standardbestämmelser för deras inbördes

skriftliga branschavtal.

(115)

Genom reformen av sockerordningen 2006 infördes

långtgående förändringar i unionens sockersektor. För

att ge sockerbetsodlarna möjlighet att slutföra sin anpass­

ning till den nya marknadssituationen och till sektorns

ökade marknadsorientering bör det nuvarande systemet

med sockerkvoter förlängas till dess att det avskaffas i

slutet av regleringsåret 2016/2017.

(116)

I syfte att beakta sockersektorns särdrag bör befogenhe­

ten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med

avseende på en uppdatering av de tekniska definitioner

som avser sockersektorn, en uppdatering av de villkor för

köp av sockerbetor som fastsälls i denna förordning och

ytterligare regler om fastställande av bruttovikt, tara och

sockerhalt för socker som levereras till ett företag och

om betmassa.

(117)

Nya erfarenheter har visat att det behövs specifika åtgär­

der för att sörja för tillräckliga leveranser av socker till

unionsmarknaden under den återstående perioden med

sockerkvoter.

(118)

I syfte att beakta sockersektorns särdrag och säkerställa

att vederbörlig hänsyn tas till alla parters intressen, och

mot bakgrund av behovet av att förebygga störningar på

marknaden, bör befogenheten att anta vissa akter delege­

ras till kommissionen med avseende på köpevillkor och

leveransavtal, uppdatering av de villkor för köp av soc­

kerbetor som fastställs i denna förordning och kriterier

för sockerföretagen när de bland sockerbetsförsäljarna

fördelar de kvantiteter sockerbetor som ska omfattas av

leveransavtal före sådd.

(119)

I syfte att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen bör

befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommis­

sionen med avseende på upprättande av en förteckning

över de produkter för vilkas produktion industrisocker,

industriisoglukos eller industriinulinsirap får användas.

(120)

I syfte att säkerställa att godkända företag som produce­

rar eller bearbetar socker, isoglukos eller inulinsirap full­

gör sina åtaganden bör befogenheten att anta vissa akter

delegeras till kommissionen med avseende på beviljande

och återkallande av dessa företags godkännanden liksom

kriterierna för administrativa påföljder.

(121)

I syfte att beakta sockersektorns särdrag och säkerställa

att vederbörlig hänsyn tas till alla parters intressen bör

befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommis­

sionen med avseende på innebörden av begreppen för

tillämpningen av kvotsystemet och de villkor som styr

försäljningen till de yttersta randområdena.

(122)

I syfte att säkerställa att odlarna är nära involverade i ett

beslut om att överföra en viss produktionsmängd, bör

befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommis­

sionen med avseende på överföringen av socker.

(123)

För att förbättra förvaltningen av vinproduktionskapaci­

teten bör medlemsstaterna till kommissionen lämna en

inventering av sin produktionskapacitet på grundval av

ett vinodlingsregister. För att uppmuntra medlemssta­

terna att lämna in inventeringen bör stöd för omstruk­

turering och omställning endast ges till de medlemsstater

som har lämnat in inventeringen.

(124)

I syfte att underlätta medlemsstaternas övervakning och

kontroll av produktionskapaciteten bör befogenheten att

anta vissa akter delegeras till kommissionen med avse­

ende på innehållet i vinodlingsregistret och undantag.

(125)

För att de berörda produkterna ska kunna spåras i till­

fredsställande utsträckning, särskilt med hänsyn till kon­

sumentskyddet, bör det krävas att alla produkter i vin­

sektorn som omfattas av denna förordning åtföljs av ett

följedokument vid omsättning inom unionen.

SV

20.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/681

Ds 2015:13

Bilaga 2

86

(126)

I syfte att underlätta transporten av vinprodukter och

medlemsstaternas kontroll av denna bör befogenheten

att anta vissa akter delegeras till kommissionen med av­

seende på regler för följedokument och deras använd­

ning, villkoren för när ett följedokument ska anses vara

ett intyg om skyddad ursprungsbeteckning eller geogra­

fisk beteckning, skyldigheten att föra ett register och dess

användning, fastställande av vem som ska föra register

och undantag från skyldigheten att föra register samt

vilka transaktioner som ska tas med i registret.

(127)

Då det saknas unionslagstiftning om formaliserade skrift­

liga avtal får medlemsstaterna, enligt nationell avtalsrätt,

besluta att göra det obligatoriskt att använda sådana av­

tal, förutsatt att unionsrätten inte åsidosätts och framför

allt att detta inte hindrar att den inre marknaden och den

samlade marknadsordningen fungerar väl. Med tanke på

de olika situationer som råder i unionen och av subsidia­

ritetsskäl bör det vara medlemsstaterna som fattar sådana

beslut. För att säkerställa att det inom sektorn för mjölk

och mjölkprodukter fastställs lämpliga minimikrav för

sådana avtal och att den inre marknaden och den sam­

lade marknadsordningen fungerar väl, bör dock vissa

grundläggande villkor för användningen av sådana avtal

fastställas på unionsnivå. Alla sådana grundläggande vill­

kor bör förhandlas fritt. Eftersom vissa mejerikooperativ i

sina stadgar kan ha regler med liknande effekt bör de i

sådana fall av förenklingsskäl undantas från kravet på att

ingå ett avtal. För att göra ett sådant avtalssystem mer

ändamålsenligt bör medlemsstaterna besluta huruvida av­

talen bör tillämpas även i fall då mellanhänder hämtar

mjölk från mjölkproducenter för leverans till bearbet­

ningsföretag.

(128)

För att säkerställa livskraftig utveckling av produktionen

och därigenom säkerställa mjölkproducenterna en skälig

levnadsstandard bör deras förhandlingsposition i förhål­

lande till bearbetningsföretagen stärkas, vilket bör leda till

en rättvisare fördelning av mervärde i leveranskedjan. För

att dessa mål för den gemensamma jordbrukspolitiken

ska kunna uppnås bör det därför införas en bestämmelse

i enlighet med artiklarna 42 och 43.2 i EUF-fördraget

som gör det möjligt för producentorganisationer bestå­

ende av mjölkbönder eller deras sammanslutningar att

för vissa eller alla medlemmars produktion av obehand­

lad mjölk gemensamt förhandla med mejerierna om av­

talsvillkor, bland annat pris. För att upprätthålla en ef­

fektiv konkurrens på mejerimarknaden bör lämpliga

kvantitativa gränser fastställas för denna möjlighet. För

att inte försämra kooperativens effektiva funktion och

för att skapa tydlighet bör man ange att en jordbrukares

medlemskap i en kooperativ organisation innebär att

jordbrukaren åtar sig att leverera hela eller en del av

sin produktion av obehandlad mjölk till de villkor som

fastställs inom kooperativets stadgar eller reglerna och

besluten som baserats därpå; dessa villkor bör inte un­

derkastas förhandlingar genom en producentorganisation.

(129)

Med tanke på betydelsen av skyddade ursprungsbeteck­

ningar och skyddade geografiska beteckningar, i synner­

het i utsatta landsbygdsregioner, och för att säkerställa

mervärdet och behålla kvaliteten på framför allt de ostar

som skyddas genom sådana beteckningar, samt med

tanke på att systemet med mjölkkvoter kommer att upp­

höra, bör medlemsstaterna ha rätt att tillämpa regler som

reglerar hela utbudet av sådan ost som produceras inom

ett fastställt geografiskt område på begäran av en bran­

schorganisation, en producentorganisation eller en grupp

enligt definitionen i förordning (EU) nr 1151/2012. En

sådan begäran bör stödjas av en stor majoritet av mjölk­

producenterna, som ska representera en stor majoritet av

den mjölk som används för den specifika osten och, i

fråga om branschorganisationer och grupper, den bör

stödjas av en stor majoritet av ostproducenterna, som

ska representera en stor majoritet av denna ostproduk­

tion.

(130)

För att följa utvecklingen på marknaden behöver kom­

missionen kontinuerlig information om de volymer obe­

handlad mjölk som levereras. Det behövs därför bestäm­

melser om att den första köparen regelbundet ska över­

lämna den typen av uppgifter till medlemsstaterna, och

att medlemsstaterna meddelar kommissionen detta.

(131)

Producentorganisationerna och sammanslutningarna av

producentorganisationer har en viktig roll att spela när

det gäller att koncentrera utbudet och förbättra salufö­

ringen, planera och anpassa produktionen till efterfrågan,

optimera produktionskostnaderna och stabilisera pro­

ducentpriserna, bedriva forskning, främja bästa praxis

och lämna tekniskt stöd, hantera biprodukter och för­

valta de riskhanteringsverktyg som finns tillgängliga för

medlemmarna, och därigenom bidra till att stärka pro­

ducenternas ställning i livsmedelskedjan.

(132)

Branschorganisationerna kan spela en viktig roll för att

möjliggöra en dialog mellan aktörerna i leveranskedjan

och främja bästa praxis och öppenhet och insyn på

marknaden.

(133)

De befintliga reglerna för hur producentorganisationer,

sammanslutningar av producentorganisationer och bran­

schorganisationer definieras och om vad som krävs för

erkännande bör därför harmoniseras, strömlinjeformas

och utvidgas så att erkännande eventuellt kan beviljas

på begäran på grundval av regler som fastställs i enlighet

med denna förordning och för vissa sektorer. Kriterierna

SV

L 347/682

Europeiska unionens officiella tidning

20.12.2013

Ds 2015:13

Bilaga 2

87

för erkännande av och stadgarna för producentorganisa­

tionerna bör särskilt garantera att sådana organ har bild­

ats på initiativ av producenter och kontrolleras i enlighet

med regler som gör det möjligt för de anslutna pro­

ducenterna att på ett demokratiskt sätt kontrollera orga­

nisationen och besluten.

(134)

De befintliga bestämmelserna i de olika sektorerna som

syftar till att stärka genomslagskraften för producentorga­

nisationerna, sammanslutningarna av producentorganisa­

tioner och branschorganisationerna genom att medlems­

staterna, på vissa villkor, får tillåta att vissa regler för

organisationerna även omfattar aktörer som inte är med­

lemmar, har visat sig verksamma och bör därför harmo­

niseras, strömlinjeformas och utvidgas till alla sektorer.

(135)

Det bör finnas möjlighet att anta vissa åtgärder för att

anpassa utbudet till marknadsefterfrågan, vilket kan bidra

till att marknaderna stabiliseras och till att säkra en skälig

levnadsstandard för den berörda jordbruksbefolkningen.

(136)

I syfte att stimulera producentorganisationer, samman­

slutningar av producentorganisationer och branschorga­

nisationer till att vidta åtgärder för att underlätta anpass­

ningen av utbudet till marknadskraven, med undantag av

åtgärder som rör återtag från marknaden, bör befogen­

heten att anta vissa akter delegeras till kommissionen

med avseende på kvalitetsförbättrande åtgärder, åtgärder

som främjar en bättre organisation av produktion, be­

arbetning och saluföring, åtgärder som gör det lättare

att följa marknadsprisutvecklingen och åtgärder som

möjliggör prognoser på kort och lång sikt på grundval

av vilka produktionsmedel som används.

(137)

För att se till att marknaden för vin fungerar bättre bör

medlemsstaterna kunna genomföra beslut som tagits av

branschövergripande organisationer. Sådana beslut bör

dock inte omfatta metoder som skulle kunna snedvrida

konkurrensen.

(138)

Då användningen av formella, skriftliga avtal i mjölksek­

torn omfattas av separata bestämmelser, kan sådana avtal

också användas för att öka aktörernas ansvar inom andra

sektorer och öka medvetenheten om att det finns ett

behov av att ta större hänsyn till marknadssignaler, för­

bättra prisöverföringen och anpassa tillgången till efter­

frågan samt bidra till att vissa otillbörliga affärsmetoder

undviks. I avsaknad av unionslagstiftning om sådana av­

tal kan medlemsstaterna besluta att göra dem obligato­

riska enligt nationell avtalsrätt, under förutsättning att

unionsrätten följs, särskilt i fråga om den inre mark­

nadens och den gemensamma marknadsorganisationens

funktion.

(139)

För att säkerställa livskraftig utveckling av produktionen

och således trygga en rimlig levnadsstandard för pro­

ducenter inom sektorerna för nöt- och kalvkött samt

olivolja liksom producenter av vissa jordbruksgrödor

bör deras förhandlingsposition stärkas i förhållande till

aktörer i senare led, vilket bör leda till en rättvisare för­

delning av mervärde i leveranskedjan. För att uppnå dessa

mål inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör er­

kända producentorganisationer, inom kvantitativa grän­

ser, kunna förhandla om villkoren i leveransavtal, inklu­

sive priser, för vissa eller alla medlemmars produktion,

under förutsättning att dessa organisationer försöker

uppnå ett eller flera av målen om koncentration av ut­

budet, utsläppande på marknaden av de produkter som

dess medlemmar producerat och optimering av produk­

tionskostnaderna, och under förutsättning att denna strä­

van leder till integrering av verksamhet, och denna inte­

grering sannolikt kommer att ge upphov till betydande

effektivisering, så att producentorganisationens verksam­

het totalt bidrar till uppnåendet av målen i artikel 39 i

EUF-fördraget. Detta kan genomföras om producentorga­

nisationen utför viss specifik verksamhet, och denna

verksamhet är betydande i termer av berörd produktions­

volym, produktionskostnader och utsläppande av pro­

dukten på marknaden.

(140)

För att säkerställa mervärdet och bibehålla kvaliteten på i

synnerhet cured ham som omfattas av skyddad ur­

sprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning

bör medlemsstaterna på strikta villkor ha rätt att tillämpa

regler som ska reglera utbudet av cured ham, under för­

utsättning att sådana regler stöds av en stor majoritet av

producenterna av denna produkt och i förekommande

fall av svinköttsproducenter i det geografiska område

som avser den produkten.

(141)

Skyldigheten att registrera samtliga leveransavtal för

humle som producerats i unionen leder till mycket extra­

arbete och bör därför upphöra att gälla.

(142)

I syfte att säkerställa att de mål och ansvarsområden som

gäller för producentorganisationer, sammanslutningar av

producentorganisationer och branschorganisationer är

tydligt definierade och för att bidra till att dessa organi­

sationers åtgärder fungerar effektivt, utan att onödiga ad­

ministrativa bördor åläggs och utan att underminera

principen om föreningsfrihet, särskilt i förhållande till

icke-medlemmar i sådana organisationer, bör befogenhe­

ten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med

avseende på

de specifika mål som dessa organisationer och samman­

slutningar får, ska eller inte ska sträva efter att nå och

som i förekommande fall bör läggas till dem som före­

skrivs i denna förordning, regler för sådana organisatio­

ner och sammanslutningar, stadgar för andra organisatio­

ner än producentorganisationer, de specifika villkor som

SV

20.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/683

Ds 2015:13

Bilaga 2

88

är tillämpliga på stadgar för producentorganisationer

inom vissa sektorer, inklusive undantag, struktur, med­

lemskapsperiod, storlek och demokratisk ansvarighet och

dessa organisationers och sammanslutningars verksam­

het, konsekvenserna av sammanslagningar, villkor för er­

kännande, återkallande och tillfälligt upphävande av er­

kännande, effekterna av detta samt krav på att vidta

korrigerande åtgärder om kriterierna för erkännande

inte uppfylls,

transnationella organisationer och sammanslutningar,

regler för administrativt stöd vid transnationellt samarbe­

te, sektorer där medlemsstaternas tillstånd krävs och där

verksamhet kan läggas ut på entreprenad, samt vilken typ

av verksamhet som kan läggas ut på entreprenad och

villkoren för denna verksamhet, och organisationers eller

sammanslutningars tillhandahållande av tekniska hjälp­

medel, beräkningsgrunden för organisationers eller sam­

manslutningars avsättningsbara produktions minsta vo­

lym, regler om beräkning av volymen obehandlad mjölk

som en producentorganisation ska förhandla om, godta­

gande av medlemmar som inte är producenter, när det

gäller producentorganisationer, eller när det gäller sam­

manslutningar av producentorganisationer, av medlem­

mar som inte är producentorganisationer,

utvidgning av vissa av organisationernas regler så att de

även omfattar icke-medlemmar och obligatoriska med­

lemsavgifter för icke-medlemmar, inbegripet användning

och tilldelning av sådana avgifter dessa organisationer

betalat in samt en förteckning över strängare produk­

tionsregler vars räckvidd kan utvidgas, kompletterande

krav avseende representativitet, vilka ekonomiska områ­

den som omfattas, även vad gäller kommissionens

granskning av hur dessa definieras, under vilken period

en regel som lägst måste ha varit i kraft innan dess räck­

vidd kan utvidgas, på vilka personer eller organisationer

en regel eller ett bidrag får tillämpas, samt vid vilka

omständigheter kommissionen får begära att en utvidg­

ning av en regels räckvidd eller obligatoriskt bidrag stop­

pas eller dras tillbaka.

(143)

Övervakningen av handelsflödena är framför allt en för­

valtningsfråga och bör hanteras på ett flexibelt sätt. Be­

slutet om införande av licenskrav bör fattas med hänsyn

till behovet av importlicenser, behovet av att förvalta de

berörda marknaderna och, i synnerhet, behovet av att

övervaka importen och exporten av produkterna i fråga.

(144)

I syfte att beakta unionens internationella åtaganden och

tillämpliga sociala normer, unionens miljö- och djur­

skyddsnormer, behovet av att övervaka utvecklingen av

handeln och på marknaden och av importen och expor­

ten, behovet av sund marknadsförvaltning och behovet

av att minska den administrativa bördan, bör befogenhe­

ten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med

avseende på förteckningen över de produkter för vilka

det krävs uppvisande av en import- eller exportlicens och

på de fall och situationer då ingen import- eller export­

licens behöver uppvisas.

(145)

I syfte att tillhandahålla ytterligare delar i licenssystemet

bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kom­

missionen med avseende på regler om vilka rättigheter

och skyldigheter licensen medför, dess rättsverkan och de

fall där en tolerans är tillämplig när det gäller att fullgöra

skyldigheten att importera eller exportera den kvantitet

som nämns i licensen eller, i de fall ursprunget ska anges,

uppvisande av ett dokument utfärdat av ett tredjeland

eller en enhet som förutsättning för utfärdande av en

importlicens eller för övergång till fri omsättning, som

bland annat bekräftar produkternas ursprung, äkthet och

kvalitetsegenskaper, överföring av licensen eller restriktio­

ner för dess överförbarhet, ytterligare villkor för import­

licenser för hampa och principen om administrativt bis­

tånd mellan medlemsstaterna för att förhindra eller han­

tera fall av bedrägeri och oriktigheter och där det krävs

eller inte krävs att och situationer det ställs en säkerhet

som garanti för att produkterna importeras eller expor­

teras under licensens giltighetstid.

(146)

Underlaget för beräkningen av de tullar för jordbruks­

produkter som följer av WTO-avtalen och bilaterala avtal

anges i Gemensamma tulltaxan. Kommissionen bör ges

befogenheten att anta åtgärder för detaljerad beräkning

av importtullar på grundval av detta underlag.

(147)

Systemet med ingångspriser bör upprätthållas för vissa

produkter. I syfte att säkerställa att det systemet är effek­

tivt bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till

kommissionen med avseende på kontroll av riktigheten

av det deklarerade priset för ett parti med användning av

ett schablonimportvärde och de villkor enligt vilka det

krävs att en säkerhet ställs.

(148)

För att förebygga eller motverka negativa effekter på

unionsmarknaden till följd av att vissa jordbruksproduk­

ter importeras, bör det på vissa villkor erläggas en till­

läggstull för import av sådana produkter.

(149)

Det är lämpligt att på vissa villkor öppna och förvalta de

importtullkvoter som är resultatet av internationella avtal

som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget eller andra

unionsrättsakter. När det gäller tullkvoter för import

bör den tillämpade förvaltningsmetoden lägga vederbör­

lig vikt vid försörjningsbehoven på unionens befintliga

och framväxande produktions-, bearbetnings- och kon­

sumtionsmarknader vad avser konkurrenskraft, säkerhet

och leveranssäkerheten och behovet av att säkra mark­

nadens jämvikt.

SV

L 347/684

Europeiska unionens officiella tidning

20.12.2013

Ds 2015:13

Bilaga 2

89

(150)

I syfte att uppfylla åtagandena i de avtal som ingåtts

inom ramen för Uruguayrundan för multilaterala han­

delsförhandlingar om tullkvoter för import till Spanien

av 2 000 000 ton majs och 300 000 ton sorghum, och

tullkvoter för import till Portugal av 500 000 ton majs

bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kom­

missionen med avseende på att fastställa de bestämmelser

som är nödvändiga för genomförandet av tullkvotimpor­

ten och, där så är lämpligt, offentlig lagring av de kvan­

titeter som de berörda medlemsstaternas utbetalande or­

gan har importerat.

(151)

I syfte att säkerställa att aktörerna får rättvis tillgång till

de tillgängliga kvantiteterna samt att aktörerna inom

tullkvoten behandlas likvärdigt, bör befogenheten att

anta vissa akter delegeras till kommissionen med avse­

ende på fastställande av de villkor och stödberättigande­

krav som aktörerna ska uppfylla för att få lämna in en

ansökan inom tullkvoten, antagande av regler om över­

föring av rättigheter mellan aktörer och när så behövs

om överföringsbegränsningar inom förvaltningen av

tullkvoten, föreskrifter om att det för att ta del av tullk­

voten ska krävas att en säkerhet ställs, antagande av alla

de bestämmelser som krävs avseende särskilda särdrag,

krav eller begränsningar som gäller för tullkvoten enligt

det internationella avtalet eller en annan berörd akt.

(152)

Jordbruksprodukter kan i vissa fall omfattas av särskild

behandling vid import till ett tredjeland om de uppfyller

vissa specifika krav och/eller prisvillkor. För att säkerställa

en korrekt tillämpning av ett sådant system krävs ett

administrativt samarbete mellan myndigheterna i det im­

porterande tredjelandet och unionen. Produkterna bör

därför åtföljas av ett certifikat som utfärdats inom unio­

nen.

(153)

I syfte att säkerställa att produkter som exporteras på

vissa villkor omfattas av särskild behandling vid import

till ett tredjeland i enlighet med de internationella avtal

som unionen har ingått i enlighet med EUF-fördraget,

bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kom­

missionen med avseende på bestämmelser med krav på

att medlemsstaternas behöriga myndigheter, på begäran

och efter lämplig kontroll, ska utfärda ett dokument som

intygar att villkoren uppfylls.

(154)

För att förhindra att illegal odling av hampa orsakar stör­

ningar på marknaden för hampa som odlas för fiberpro­

duktion, bör denna förordning innehålla bestämmelser

om kontroll av import av hampa och hampfrön så att

det säkerställs att produkterna i fråga ger vissa garantier

med avseende på deras tetrahydrokannabinolhalt. Import

av andra hampfrön än sådana som är avsedda för utsäde

bör även fortsättningsvis omfattas av ett kontrollsystem

inom vilket de berörda importörerna godkänns.

(155)

I hela unionen följer man en kvalitetspolitik för produk­

ter inom humlesektorn. Med avseende på import bör de

bestämmelser som säkerställer att endast produkter som

uppfyller motsvarande minimikvalitetskrav importeras in­

föras i denna förordning. I syfte att minimera de ad­

ministrativa bördorna bör befogenheten att anta vissa

akter delegeras till kommissionen med avseende på de

fall där skyldigheter i fråga om likvärdiga intyg och

märkning av förpackningar inte ska gälla.

(156)

Unionen har ingått flera överenskommelser med tredje­

länder om förmånstillträde till marknader, vilket gör det

möjligt för dessa länder att exportera rörsocker till unio­

nen på förmånliga villkor. De därtill hörande bestämmel­

serna om utvärdering av raffinaderiernas behov av socker

för raffinering och, under vissa omständigheter, reserve­

ring av importlicenserna för specialiserade användare av

betydande kvantiteter importerat rårörsocker, vilka be­

traktas som heltidsraffinaderier i unionen, bör bibehållas

under en viss period. I syfte att säkerställa att importerat

socker avsett för raffinering raffineras i enlighet med

dessa krav bör befogenheten att anta vissa akter delegeras

till kommissionen med avseende på användning av be­

grepp för drift av importordningar, de villkor och stödbe­

rättigandekrav som en aktör måste uppfylla för att lämna

in en ansökan om importlicens, inbegripet ställande av

säkerhet, och regler om administrativa påföljder.

(157)

Systemet med tullar gör alla andra skyddsåtgärder vid

unionens yttre gränser överflödiga. Den inre marknaden

och den mekanism som tullarna utgör kan i undantags­

fall visa sig vara otillräckliga. För att i sådana fall kunna

skydda unionsmarknaden mot de störningar som kan

uppkomma bör unionen ha möjlighet att utan dröjsmål

vidta alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna bör vara för­

enliga med unionens internationella åtaganden.

(158)

Det är lämpligt att göra det möjligt att tillfälligt upphäva

tillämpningen av förfarandena för aktiv och passiv för­

ädling om unionsmarknaden störs eller sannolikt kom­

mer att störas av detta.

(159)

Bidrag för export till tredjeländer på grundval av skill­

naden mellan priserna inom unionen och på världsmark­

naden, inom de gränser som fastställs genom åtagandena

i WTO, bör behållas som en åtgärd som kan omfatta

vissa av de produkter på vilka denna förordning är till­

lämplig när villkoren på den inre marknaden är så som

de beskrivs för undantagsåtgärder. Exporten med bidrag

SV

20.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/685

Ds 2015:13

Bilaga 2

90

bör begränsas både när det gäller värde och kvantitet,

och det tillgängliga bidraget bör vara noll, utan att det

påverkar tillämpningen av undantagsåtgärderna.

(160)

I samband med att exportbidragen fastställs bör det ge­

nom kontroll av utbetalningarna enligt reglerna rörande

Europeiska garantifonden för jordbruket säkerställas att

begränsningarna med avseende på värde iakttas. Kontrol­

len bör förenklas genom att exportbidragen obligatoriskt

fastställs på förhand, medan det för differentierade bidrag

bör finnas möjlighet att ändra den bestämmelseort som

fastställts inom ett geografiskt område där en enda ex­

portbidragsnivå gäller. Om bestämmelseorten ändras bör

det exportbidrag som gäller den faktiska bestämmelseor­

ten utbetalas, dock med tillämpning av en övre gräns för

belopp som gäller för den ursprungliga bestämmelseor­

ten.

(161)

Genom tillförlitlig och effektiv kontroll bör det säkerstäl­

las att kvantitetsbegränsningarna efterlevs. I detta syfte

bör beviljandet av exportbidrag kopplas till en export­

licens. Exportbidrag bör beviljas inom de gällande be­

gränsningarna beroende på de särskilda omständigheter

som gäller för varje berörd produkt. Undantag från den

bestämmelsen bör endast medges för bearbetade produk­

ter som inte ingår i bilaga I till fördragen och som inte

omfattas av volymbegränsningar. Om export som berät­

tigar till exportbidrag sannolikt inte kommer att överstiga

de föreskrivna kvantitetsbegränsningarna bör det ges

möjlighet till undantag från kravet på strikt efterlevnad

av de regler som avser förvaltningen.

(162)

När det gäller export av levande nötkreatur bör export­

bidrag beviljas och utbetalas endast om de bestämmelser

i unionslagstiftningen som rör djurskydd iakttas, särskilt

de som rör skyddet av djur under transport.

⁽¹⁶³⁾ I syfte att säkerställa att systemet för exportbidrag fun­

gerar väl, bör befogenheten att anta vissa akter delegeras

till kommissionen med avseende på kravet att ställa en

säkerhet som garanti för att aktören uppfyller sina åta­

ganden.

(164)

I syfte att minimera den administrativa bördan för aktö­

rer och myndigheter bör befogenheten att anta vissa ak­

ter delegeras till kommissionen med avseende på att fast­

ställa trösklar under vilka utfärdande eller uppvisande av

exportlicens inte behöver krävas, när det gäller att fast­

ställa för vilka bestämmelseorter eller transaktioner det

kan vara motiverat att medge ett undantag från kravet

på uppvisande av exportlicens och när det gäller att till­

låta att exportlicenser beviljas i efterhand i motiverade

fall.

(165)

I syfte att hantera konkreta situationer som motiverar

fullständigt eller delvis berättigande till exportbidrag,

och att hjälpa aktörer att överbrygga perioden mellan

ansökan om och slutbetalning av exportbidrag, bör be­

fogenheten att anta vissa akter delegeras till kommissio­

nen med avseende på regler om annat datum för export­

bidraget, förskottsbetalning av exportbidrag, inbegripet

villkoren för ställandet och frisläppandet av en säkerhet,

ytterligare bevis när det råder tvivel om produkternas

verkliga bestämmelseort och möjligheten till återimport

till unionens tullområde, bestämmelseorter som behand­

las som export från unionen och inbegripande av be­

stämmelseorter inom unionens tullområde som berättigar

till exportbidrag.

(166)

I syfte att säkerställa att exportörer av de produkter som

förtecknas i bilaga I till fördragen och av bearbetade

produkter därav, ges lika tillgång till exportbidrag bör

befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommis­

sionen med avseende på att tillämpa vissa regler för jord­

bruksprodukter på produkter som exporteras i form av

bearbetade varor.

(167)

I syfte att säkerställa att produkter som beviljas export­

bidrag exporteras från unionens tullområde och att und­

vika att de skickas tillbaka till det området, samt att

minimera aktörernas administrativa börda när det gäller

att skaffa fram och lämna in bevis på att bidragsproduk­

ter som beviljats differentierade bidrag har nått bestäm­

melselandet, bör befogenheten att anta vissa akter dele­

geras till kommissionen med avseende på regler om den

tidsfrist inom vilken utförseln från unionens tullområde

ska vara slutförd, inbegripet tiden för tillfällig återinförsel,

den bearbetning som produkter som beviljats export­

bidrag får genomgå under den perioden, bevis på att

produkter har nått en bestämmelseort för att kunna er­

hålla differentierade bidrag, de bidragströsklar och villkor

enligt vilka exportörer inte behöver uppvisa sådana bevis

samt villkoren för godkännande av bevis, som tillhanda­

hålls av oberoende tredje part, på att produkter har nått

en bestämmelseort när bidragen är differentierade.

(168)

I syfte att förmå exportörerna att iaktta djurskyddskraven

och att göra det möjligt för de behöriga myndigheterna

att kontrollera att utbetalningarna av exportbidrag är

korrekta i de fall bidragen beviljas under förutsättning

att djurskyddskraven iakttas, bör befogenheten att anta

vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på

iakttagande av djurskyddskraven utanför unionens tull­

område, inbegripet användningen av oberoende tredje

parter.

SV

L 347/686

Europeiska unionens officiella tidning

20.12.2013

Ds 2015:13

Bilaga 2

91

(169)

I syfte att ta hänsyn till de särdrag som kännetecknar de

olika sektorerna bör befogenheten att anta vissa akter

delegeras till kommissionen med avseende på att anta

särskilda krav och villkor för aktörer och produkter

som är berättigade till exportbidrag och att fastställa ko­

efficienter för beräkningen av exportbidrag med hänsyn

till lagringsprocessen för vissa spritdrycker som framställs

av spannmål.

(170)

Det finns inte längre något behov av minimipriser vid

export för blomsterlökar och dessa bör därför utgå.

(171)

I enlighet med artikel 42 i EUF-fördraget ska de bestäm­

melser i EUF-fördraget som rör konkurrensregler tilläm­

pas på produktion av och handel med jordbruksproduk­

ter endast i den mån detta fastställs i unionslagstiftningen

inom ramen för bestämmelserna i artikel 43.2 i EUF-

fördraget och enligt det förfarande som anges där.

(172)

Mot bakgrund av jordbrukssektorns särdrag och dess be­

roende av att hela livsmedelsleveranskedjan fungerar väl,

inbegripet att konkurrensregler tillämpas på ett effektivt

sätt med avseende på alla anknytande sektorer i hela

livsmedelskedjan, som kan vara ytterst koncentrerad,

bör särskild uppmärksamhet ägnas tillämpningen av kon­

kurrensreglerna i artikel 42 i EUF-fördraget. I detta syfte

behövs ett nära samarbete mellan kommissionen och

konkurrensmyndigheterna i medlemstaterna. Därutöver

utgör de riktlinjer som kommissionen antagit, i förekom­

mande fall, ett lämpligt instrument för vägledning till

företag och andra berörda intressenter.

(173)

Det bör föreskrivas att de konkurrensregler som rör dels

avtal, beslut och förfaranden enligt artikel 101 i EUF-

fördraget dels reglerna rörande missbruk av dominerande

ställning ska tillämpas på produktionen av och handeln

med jordbruksprodukter, i den mån tillämpningen av

dessa inte förhindrar uppnåendet av målen för den ge­

mensamma jordbrukspolitiken.

(174)

Ett särskilt tillvägagångssätt är motiverat när det gäller

jordbrukar- eller producentorganisationer eller samman­

slutningar av dessa vilkas syfte är gemensam produktion

eller gemensam saluföring av jordbruksvaror eller utnytt­

jande av gemensamma anläggningar, såvida inte sådan

gemensam verksamhet sätter konkurrensen ur spel eller

äventyrar förverkligandet av de mål som anges i artikel 39

i EUF-fördraget.

(175)

Utan hinder av den reglering som finns för tillhandahål­

lande av vissa produkter, såsom ost och skinka som

omfattas av bestämmelserna om skyddad ursprungs­

beteckning eller skyddad geografisk beteckning, eller

vin, som är föremål för särskilda regler, bör ett särskilt

tillvägagångssätt tillämpas för vissa verksamheter som

bedrivs av branschorganisationer, på villkor att verksam­

heterna inte leder till att marknaderna splittras, till att

den samlade marknadsordningen fungerar sämre, till att

konkurrensen snedvrids eller sätts ur spel, till att priser

eller kvoter fastställs eller till att det förekommer diskri­

minering.

(176)

Nationella stöd skulle kunna äventyra den inre mark­

nadens funktion. EUF-fördragets bestämmelser om stat­

ligt stöd bör därför generellt omfatta jordbruksprodukter.

Trots detta bör undantag tillåtas i vissa situationer. När

sådana undantag finns bör kommissionen kunna vara i

stånd att upprätta en förteckning över befintliga, nya eller

föreslagna nationella stöd, lämna lämpliga synpunkter till

medlemsstaterna och föreslå passande åtgärder.

(177)

Bestämmelserna om röjningsbidrag och om vissa åtgärder

inom stödprogrammen för vin bör inte hindra att natio­

nellt stöd beviljas för samma ändamål.

(178)

På grund av de särskilda ekonomiska villkor som gäller

produktionen och saluföringen av renar och renproduk­

ter bör Finland och Sverige kunna fortsätta att bevilja

nationellt stöd på detta område.

⁽¹⁷⁹⁾ I Finland påverkas sockerbetsodlingen av särskilda geo­

grafiska förhållanden och klimatförhållanden som kom­

mer att inverka negativt på sektorn utöver de allmänna

följderna av sockerreformen. Finland bör därför tillåtas

att permanent bevilja nationellt stöd till landets socker­

betsodlare.

(180)

Medlemsstaterna bör få lämna nationellt stöd för att

medfinansiera de biodlingsåtgärder som fastställs i denna

förordning och skydda biodlingar som är missgynnade

på grund av strukturella eller naturbetingade förhållanden

eller inom ramen för program för ekonomisk utveckling;

stöd får dock inte beviljas för produktion eller handel.

(181)

De medlemsstater som deltar i program som syftar till att

ge barn tillgång till livsmedel bör få bevilja nationellt stöd

som komplement till unionsstöd för utdelning av pro­

dukterna och vissa därmed sammanhängande kostnader.

SV

20.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/687

Ds 2015:13

Bilaga 2

92

(182)

För att hantera motiverade krisfall, även efter det att

övergångsperioden har löpt ut, bör medlemsstaterna

kunna ge nationellt stöd till krisdestillation inom en total

budgetram på 15 % av medlemsstatens berörda årliga

budget för sitt nationella stödprogram. Sådana nationella

stöd bör anmälas till kommissionen och godkännas in­

nan de beviljas.

(183)

Medlemsstaterna bör tillåtas att fortsätta att betala ut

nationellt stöd för nötter av det slag som nu föreskrivs

i artikel 120 i förordning (EG) nr 73/2009 för att dämpa

effekterna av frikopplingen av det tidigare unionsstödet

för nötter. För tydlighetens skull och med tanke på att

den förordningen kommer att upphöra att gälla bör så­

dant nationellt stöd föreskrivas i den här förordningen.

(184)

Särskilda interventionsåtgärder bör föreskrivas för att

möjliggöra ett effektivt och ändamålsenligt gensvar då

det föreligger ett hot om marknadsstörningar. Åtgärder­

nas räckvidd bör definieras.

(185)

I syfte att ändamålsenligt och effektivt reagera på hot om

marknadsstörningar som orsakas av kraftiga prissteg­

ringar eller prisfall på interna eller externa marknader

eller andra händelser och omständigheter som på ett

väsentligt sätt stör eller hotar marknaden, om situationen

eller dess effekter på marknaden sannolikt kommer att

fortsätta eller förvärras, bör befogenheten att anta vissa

akter delegeras till kommissionen med avseende på att

vidta de åtgärder som krävs för att ta itu med marknads­

situationen, samtidigt som alla åtaganden som följer av

ingångna internationella avtal ska iakttas och förutsatt att

andra tillgängliga åtgärder enligt denna förordning före­

faller vara otillräckliga, inbegripet åtgärder för att utvidga

eller ändra räckvidden, varaktigheten eller andra aspekter

av andra åtgärder som föreskrivs i denna förordning, eller

för att föreskriva om exportbidrag, eller vid behov helt

eller delvis tillfälligt upphäva importtullarna, även för

vissa kvantiteter eller tidsperioder.

(186)

De restriktioner för den fria rörligheten som uppkommer

till följd av åtgärder för att bekämpa spridning av djur­

sjukdomar kan skapa svårigheter på marknaden i en eller

flera medlemsstater. Erfarenheten visar att allvarliga stör­

ningar av marknaden, såsom betydande konsumtions-

eller prisfall, kan bero på att konsumenterna tappar för­

troendet på grund av potentiella risker för folk- och djur­

hälsan eller för växtskyddet. Mot bakgrund av de erfaren­

heter som har gjorts bör de åtgärderna mot bristande

konsumentförtroende utvidgas till att också omfatta ve­

getabiliska produkter.

(187)

Undantagsåtgärder till stöd för marknaderna för nöt- och

kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och

getkött, ägg och fjäderfäkött bör vara direkt knutna till

eller följa av veterinära och sanitära åtgärder som införts

för att bekämpa sjukdomsspridning. De bör vidtas på

medlemsstaternas begäran för att undvika allvarliga stör­

ningar av marknaderna i fråga.

(188)

I syfte att effektivt och ändamålsenligt reagera på excep­

tionella omständigheter bör befogenheten att anta vissa

akter delegeras till kommissionen med avseende på en

utvidgning av förteckningen över produkter enligt denna

förordning för vilka undantagsåtgärder får antas.

(189)

Kommissionen bör ges befogenhet att vidta de åtgärder

som krävs för att lösa särskilda praktiska problem i en

nödsituation.

(190)

En effektiv och ändamålsenlig reaktion vid hot om mark­

nadsstörningar kan vara av särskild vikt för mjölksektorn.

Likaså kan särskilda problem uppstå i nödsituationer. Det

måste därför betonas att kommissionens antagande av

ovannämnda åtgärder vid marknadsstörningar, inklusive

vid obalanser på marknaden, eller åtgärder som krävs för

att lösa specifika problem i nödsituationer framför allt

kan gälla mjölksektorn.

(191)

För att möjliggöra en reaktion vid allvarliga obalanser på

marknaden kan det vara lämpligt att privata aktörer vid­

tar särskilda kategorier av kollektiva åtgärder som undan­

tagsåtgärder för att stabilisera de berörda sektorerna, un­

der förutsättning att de omfattas av exakta säkerhets­

åtgärder, begränsningar och villkor. När sådana åtgärder

kan omfattas av artikel 101.1 i EUF-fördraget bör kom­

missionen ha möjlighet att göra ett tidsbegränsat undan­

tag. Dessa åtgärder bör emellertid komplettera unionens

åtgärder inom ramen för offentlig intervention och privat

lagring eller undantagsåtgärder enligt denna förordning

och bör inte får inte försämra den inre marknadens

funktion.

(192)

För tillämpningen av denna förordning bör det vara möj­

ligt att kräva att företag, medlemsstater eller tredjeländer

inkommer med meddelanden för övervakning, analys

och förvaltning av marknaden för jordbruksprodukter,

för säkerställande av insyn på marknaden, för välfun­

gerande åtgärder inom den gemensamma jordbrukspoli­

tiken, för kontroll, övervakning, utvärdering och revision

av åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken

och för uppfyllande av kraven i internationella avtal, även

vad gäller anmälningsplikten enligt dessa avtal. För att

säkra ett harmoniserat, strömlinjeformat och förenklat

tillvägagångssätt bör kommissionen ges befogenhet att

vidta de åtgärder som krävs när det gäller meddelanden.

Kommissionen bör därvid ta hänsyn till uppgiftsbehovet

och till synergieffekter mellan de möjliga uppgiftskällor­

na.

SV

L 347/688

Europeiska unionens officiella tidning

20.12.2013

Ds 2015:13

Bilaga 2

93

(193)

I syfte att säkerställa integriteten i informationssystemen

och att överförda dokument och tillhörande uppgifter är

äkta och läsbara bör befogenheten att anta vissa akter

delegeras till kommissionen med avseende på fastställan­

det av vilken typ av information som ska ingå i medde­

landen, vilka kategorier av uppgifter som ska behandlas

och vilka de längsta tillåtna bevarandeperioderna är, i

synnerhet då sådana uppgifter offentliggörs och då de

överförs till tredjeländer, tillträdesrättigheter avseende

den information eller de informationssystem som tillhan­

dahålls samt på vilka villkor informationen får offentlig­

göras.

(194)

Unionsrätten om skydd för enskilda personer med avse­

ende på behandling av personuppgifter och om det fria

flödet av sådana uppgifter, i synnerhet Europaparlamen­

tets och rådets direktiv 95/46/EG ( ¹ ) och Europaparla­

mentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 ( ² ), är

tillämplig.

(195)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts och överläm­

nade den 14 december 2011 ett yttrande ( ³ ).

(196)

Medel bör överföras från reserven för kriser inom jord­

brukssektorn enligt villkoren och förfarandena i artikel 24

i förordning (EU) nr 1306/2013 och punkt 22 i det

17 december 2013 interinstitutionella avtalet mellan Eu­

ropaparlamentet, rådet och kommissionen om budget­

disciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk

förvaltning ( ⁴ ) och det bör klargöras att det är denna

förordning som är den tillämpliga grundrättsakten.

(197)

I syfte att säkerställa en smidig övergång från bestämmel­

serna i förordning (EG) nr 1234/2007 till bestämmel­

serna i den här förordningen bör befogenheten att anta

vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på

att fastställa de åtgärder som är nödvändiga för att

skydda företagens förvärvade rättigheter och legitima för­

väntningar.

(198)

Det skyndsamma förfarandet för antagande av delegerade

akter enligt denna förordning bör endast användas i ex­

ceptionella fall när det föreligger tvingande skäl till

skyndsamhet för att man på ett effektivt och ändamåls­

enligt sätt ska kunna reagera på hot om marknadsstör­

ningar eller då det föreligger marknadsstörningar. Valet

av det skyndsamma förfarandet bör motiveras och det

bör specificeras i vilka fall förfarandet bör användas.

(199)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av

denna förordning bör kommissionens tilldelas

genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör ut­

övas i enlighet med Europaparlamentets och rådets för­

ordning (EU) nr 182/2011 ( ⁵ ).

(200)

Granskningsförfarandet bör tillämpas vid antagande av

akter om genomförandet av denna förordning då sådana

akter avser den gemensamma jordbrukspolitiken i den

mening som avses i artikel 2.2 b ii i förordning (EU)

nr 182/2011. Det rådgivande förfarandet bör emellertid

tillämpas vid antagandet av akter om genomförandet av

denna förordning som avser konkurrensfrågor, eftersom

det generellt är det rådgivande förfarandet som används

för antagande av akter på konkurrensrättens område.

(201)

Kommissionen bör anta genomförandeakter med ome­

delbar verkan med avseende på antagande, ändring eller

återkallande av unionens skyddsåtgärder, avbrytande av

användningen av förfarandena för förädling, eller aktiv

eller passiv förädling, och om nödvändigt, att reagera

omedelbart på marknadssituationen och lösa specifika

problem i nödsituationer som behöver hanteras omedel­

bartom det i vederbörligen motiverade fall är nödvändigt

på grund av tvingande skäl till skyndsamhet.

(202)

När det gäller vissa åtgärder enligt den här förordningen

som är brådskande eller som endast kräver en enkel till­

lämpning av allmänna bestämmelser i specifika situatio­

ner, utan utrymme för fri bedömning, bör kommissionen

ges befogenhet att anta genomförandeakter utan tillämp­

ning av förordning (EU) nr 182/2011.

(203)

Kommissionen bör också ges befogenhet att utföra vissa

administrativa eller förvaltningsmässiga uppgifter som

inte innebär att delegerade akter eller genomförandeakter

antas.

(204)

I denna förordning bör vissa särskilda regler fastställas för

Kroatien i enlighet med anslutningsakten för Kroatien ( ⁶ ).

(205)

Enligt förordning (EG) nr 1234/2007 kommer flera sek­

torsbestämmelser att upphöra att gälla inom en rimlig

tidsperiod efter det att denna förordning trätt i kraft.

Efter det att förordning (EG) nr 1234/2007 upphört att

gälla bör de relevanta bestämmelserna fortsätta att gälla

till utgången av de berörda ordningarna.

(206)

Rådets förordning (EEG) nr 922/7296 ( ⁷ ) om stöd till

silkesodling för odlingsåret 1972/1973 är nu obsolet,

SV

20.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/689

(

1

) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober

1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling

av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT

L 281, 23.11.1995, s. 31).

( ² ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den

18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutio­

nerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om

den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

( ³ ) EUT C 35. 9.2.2012, s. 1.

( ⁴ ) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(

5

) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den

16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer

för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina

genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

( ⁶ ) EUT L 112, 24.4.2012, s. 21.

( ⁷ ) Rådets förordning (EEG) nr 922/72 om allmänna tillämpningsföre­

skrifter för stöd till silkesodling för odlingsåret 1972/1973 (EGT

L 106, 5.5.1972, s. 1.

Ds 2015:13

Bilaga 2

94

förordning (EEG) nr 234/79 om förfarandet vid anpass­

ning av Gemensamma tulltaxans nomenklatur för jord­

bruksprodukter har ersatts av denna förordning och rå­

dets förordning (EG) nr 1601/96 ( ¹ ) om stödbeloppet till

producenterna inom humlesektorn för 1995 års skörd

var en tillfällig åtgärd och är därför obsolet. Rådets för­

ordning (EG) nr 1037/2001 ( ² ) om tillstånd för utbju­

dande och leverans för direkt konsumtion av vissa im­

porterade viner har ersatts av bestämmelserna i avtalet

mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta

stater om handel med vin, vilket antogs genom rådets

beslut 2006/232/EG ( ³ ), och är därför obsolet. För tyd­

lighetens skull och för att sörja för rättssäkerhet bör

dessa förordningar upphöra att gälla.

(207)

Vissa regler inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter,

särskilt när det gäller avtalsförhållanden och förhandling­

ar, reglering av utbud av ost med skyddad ursprungs­

beteckning eller skyddad geografisk beteckning, deklara­

tioner från första köpare, producentorganisationer, sam­

manslutningar av producentorganisationer och bran­

schorganisationer har nyligen trätt i kraft och fortsätter

att vara motiverade mot bakgrund av de nuvarande eko­

nomiska förhållandena på mejerimarknaden och leve­

ranskedjans struktur. De bör därför tillämpas i den sek­

torn under tillräckligt lång tid (både före och efter av­

skaffandet av mjölkkvoterna) för att de ska få full effekt.

Däremot bör dessa regler vara tillfälliga och bli föremål

för översyn. Kommissionen bör anta rapporter om ut­

vecklingen av mjölkmarknaden, varav den första bör läg­

gas fram senast den 30 juni 2014 och den andra den

31 december 2018 och särskilt omfatta potentiella inci­

tament för att förmå jordbrukare att ingå gemensamma

produktionsavtal.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

DEL I

INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1. Genom denna förordning upprättas en samlad marknads­

ordning för jordbruksprodukter, vilket betyder de produkter

som förtecknas i bilaga I till fördragen, med undantag för de

fiskeri- och vattenbruksprodukter enligt definitionen i unionens

lagstiftningsakter om den gemensamma marknadsordningen för

fiskeri- och vattenbruksprodukter.

2. De jordbruksprodukter som avses i punkt 1 ska fördelas

på följande sektorer enligt respektive delar av bilaga I:

a) Spannmål, del I.

b) Ris, del II.

c) Socker, del III.

d) Torkat foder, del IV.

e) Utsäde, del V.

f) Humle, del VI.

g) Olivolja och bordsoliver, del VII.

h) Lin och hampa, del VIII.

i) Frukt och grönsaker, del IX.

j) Bearbetade produkter av frukt och grönsaker, del X.

k) Bananer, del XI.

l) Vin, del XII.

m) Levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d.,

snittblommor och snittgrönt, del XIII.

n) Tobak, del XIV.

o) Nöt- och kalvkött, del XV.

p) Mjölk och mjölkprodukter, del XVI.

q) Griskött, del XVII.

r) Får- och getkött, del XVIII.

s) Ägg, del XIX.

t) Fjäderfäkött, del XX.

u) Etylalkohol som framställts av jordbruksprodukter, del XXI.

v) Biodlingsprodukter, del XXII.

w) Silkesmaskar, del XXIII.

x) Andra produkter, del XXIV.

SV

L 347/690

Europeiska unionens officiella tidning

20.12.2013

( ¹ ) Rådets förordning (EG) nr 1601/96 av den 30 juli 1996 om fast­

ställande av stödbeloppet till producenterna inom humlesektorn för

1995 års skörd (EGT L 206, 16.8.1996, s. 46).

(

2

) Rådets förordning (EG) nr 1037/2001 av den 22 maj 2001 om

tillstånd för utbjudande och leverans för direkt konsumtion av vissa

importerade viner som kan ha varit föremål för otillåtna oenologiska

metoder enligt förordning (EG) nr

1493/1999 (EGT L 145,

31.5.2001, s. 12).

( ³ ) Rådets beslut 2006/232/EG av den 20 december 2005 om ingående

av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta

stater om handel med vin (EUT L 87, 24.3.2006, s. 1).

Ds 2015:13

Bilaga 2

95

Artikel 2

Allmänna bestämmelser för den gemensamma jordbruks­

politiken

Förordning (EU) nr 1306/2013 och de bestämmelser som antas

på grundval av denna ska gälla för de åtgärder som anges i

denna förordning.

Artikel 3

Definitioner

1. I denna förordning ska de definitioner för vissa sektorer

som förtecknas i bilaga II gälla.

2. Definitionerna i del II avsnitt B i bilaga II ska endast till­

lämpas till och med slutet av regleringsåret 2016/2017 för

socker.

3. De definitioner som anges i Europaparlamentets och rå­

dets förordning (EU) nr 1306/2013 Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) nr 1307/2013 ( ¹ ) och Europaparlamen­

tets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 ( ² ) ska gälla i

denna förordning om inte annat föreskrivs i denna förordning.

4. För att ta hänsyn till rissektorns särdrag ska kommissio­

nen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med

artikel 227 om ändringar av de definitioner för rissektorn

som anges i del I i bilaga II i den utsträckning som krävs för

att uppdatera definitionerna mot bakgrund av marknadsutveck­

lingen.

5. I denna förordning avses med

a) mindre utvecklade regioner: de regioner som definieras som

sådana i artikel 90.2 första stycket a i Europaparlamentets

och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 ( ³ )

b) allvarliga klimathändelser som kan likställas med naturkata­

strofer: sådana väderförhållanden som frost, hagel, is, regn

eller torka, som förstör mer än 30 % av en jordbrukares

genomsnittliga årsproduktion under den föregående treårs­

perioden eller ett genomsnitt under tre år inom föregående

femårsperiod, varvid de högsta och de lägsta värdena inte

ska medräknas.

Artikel 4

Anpassning till Gemensamma tulltaxans nomenklatur för

jordbruksprodukter

Om det är nödvändigt för att ta hänsyn till ändringar av den

kombinerade nomenklaturen ska kommissionen ges befogenhet

att anta delegerade akter enligt artikel 227 om anpassningar av

varubeskrivningar och hänvisningar i denna förordning till ru­

briker och underrubriker i den kombinerade nomenklaturen.

Artikel 5

Omräkningstal för ris

Kommissionen får anta genomförandeakter

a) för att fastställa omräkningstalen för ris vid olika bearbet­

ningsstadier, bearbetningskostnaderna och biprodukternas

värde,

b) för att anta alla nödvändiga åtgärder i samband med till­

lämpningen av omräkningstal för ris.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransk­

ningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 6

Regleringsår

Regleringsåren ska ha följande löptid:

a) 1 januari–31 december under ett givet år för sektorn för

frukt och grönsaker, sektorn för bearbetad frukt och bearbe­

tade grönsaker och banansektorn.

b) 1 april–31 mars det påföljande året för sektorn för torkat

foder och sektorn för silkesodling.

c) 1 juli–30 juni det påföljande året för

i) spannmålssektorn,

ii) sektorn för utsäde,

iii) sektorn för olivolja och bordsoliver,

iv) sektorn för lin och hampa,

v) sektorn för mjölk och mjölkprodukter.

d) 1 augusti–31 juli det påföljande året för vinsektorn.

e) 1 september–31 augusti det påföljande året för rissektorn.

f) 1 oktober–30 september det påföljande året för sockersek­

torn.

SV

20.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/691

( ¹ ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av

den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare

inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbruks­

politiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr

637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (Se sidan 608 i detta

nummer av EUT).

( ² ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av

den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Eu­

ropeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och om upp­

hävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (Ejflu) (Se sidan

487 i detta nummer av EUT).

(

3

) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om

gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfon­

den, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska

jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs-

och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska

ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utveck­

lingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och

Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets

förordning (EG) nr 1083/2006 (Se sidan 85 i detta nummer av

EUT).

Ds 2015:13

Bilaga 2

96

Artikel 7

Referenströsklar

1. Referenströsklarna ska vara följande:

a) När det gäller spannmål, 101,31 EUR/ton, avseende grossist­

ledet för varor, fritt lager, före lossning.

b) När det gäller paddyris, 150 EUR/ton för standardkvalitet

enligt definitionen i punkt A i bilaga III, avseende grossist­

ledet för varor fritt lager, före lossning.

c) När det gäller socker i lösvikt av standardkvalitet enligt de­

finitionen i punkt B i bilaga III, fritt fabrik:

i) för vitsocker: 404,4 EUR/ton.

ii) för råsocker: 335,2 EUR/ton.

d) När det gäller nöt- och kalvköttssektorn: 2 224 EUR/ton för

slaktkroppar av handjur av nötkreatur av konformations­

klass/fettgrupp R3 enligt den unionsskala för klassificering

av slaktkroppar av nötkreatur som är åtta månader gamla

eller äldre och som avses i punkt A i bilaga IV.

e) När det gäller sektorn för mjölk och mjölkprodukter:

i) 246,39 EUR/100 kg för smör.

ii) 169,80 EUR/100 kg för skummjölkspulver.

f) När det gäller griskött, 1 509,39 EUR/ton för slaktkroppar av

gris av standardkvalitet på grundval av slaktvikt och slakt­

kropparnas innehåll av magert kött i enlighet med den

unionsskala för klassificering av slaktkroppar av gris som

avses i punkt B i bilaga IV enligt följande:

i) Slaktkroppar som väger minst 60 kg men mindre än

120 kg: klass E.

ii) Slaktkroppar som väger 120–180 kg: klass R.

g) När det gäller olivolja:

i) 1 779 EUR/ton för extra jungfruolja.

ii) 1 710 EUR/ton för jungfruolja.

iii) 1 524 EUR/ton för bomolja vars innehåll av fria fettsyror

är två grader; detta belopp ska minskas med 36,70 EUR/

ton för varje extra surhetsgrad.

2. De referenströsklar som föreskrivs i punkt 1 ska ses över

av kommissionen med hänsyn till objektiva kriterier, särskilt

produktionsutveckling, produktionskostnader (särskilt insats­

varor) och marknadstendenser. Vid behov ska referenströsklarna

uppdateras i enlighet med det sedvanliga lagstiftningsförfarandet

med hänsyn till produktions- och marknadsutvecklingen.

DEL II

DEN INRE MARKNADEN

AVDELNING I

MARKNADSINTERVENTION

KAPITEL I

Offentlig intervention och stöd till privat lagring

A v s n i t t 1

A l l m ä n n a b e s t ä m m e l s e r o m o f f e n t l i g i n ­

t e r v e n t i o n o c h s t ö d t i l l p r i v a t l a g r i n g

Artikel 8

Tillämpningsområde

I detta kapitel fastställs regler rörande marknadsintervention i

form av

a) offentlig intervention, där produkterna köps upp av med­

lemsstatens behöriga myndigheter och lagras av dessa tills

de avyttras, och

b) stöd till privat lagring som görs av privata aktörer.

Artikel 9

Ursprung för de produkter som kan komma i fråga

De produkter som kan komma i fråga för uppköp inom ramen

för offentlig intervention eller för stöd för privat lagring ska ha

sitt ursprung i unionen. Produkter som kommer från grödor ska

dessutom komma från grödor som skördats i unionen och

produkter som kommer från mjölk ska komma från mjölk

som producerats i unionen.

Artikel 10

Unionsskalor för klassificering av slaktkroppar

Unionsskalor för klassificering av slaktkroppar ska tillämpas i

enlighet med punkt A respektive B i bilaga IV i sektorn för nöt-

och kalvkött när det gäller slaktkroppar av nötkreatur som är

åtta månader gamla eller äldre och i sektorn för griskött när det

gäller gris som inte används för avel.

I fråga om sektorn för får- och getkött får medlemsstaterna till­

lämpa en unionsskala för klassificering av slaktkroppar av får i

enlighet med reglerna i punkt C i bilaga IV.

SV

L 347/692

Europeiska unionens officiella tidning

20.12.2013

Ds 2015:13

Bilaga 2

97

A v s n i t t 2

O f f e n t l i g i n t e r v e n t i o n

Artikel 11

Produkter som kan komma i fråga för offentlig

intervention

Offentlig intervention ska tillämpas i fråga om följande produk­

ter i enlighet med villkoren i detta avsnitt och de krav och

eventuella andra villkor som kan komma att fastställas av kom­

missionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 19 och

genomförandeakter i enlighet med artikel 20:

a) Vanligt vete, durumvete, korn och majs.

b) Paddyris.

c) Färskt eller kylt nöt- och kalvkött enligt KN-numren

0201 10 00 och 0201 20 20 till 0201 20 50.

d) Smör som direkt och uteslutande har framställts av pastöri­

serad grädde som direkt och uteslutande har framställts av

komjölk i ett godkänt företag i unionen och som har en

lägsta smörfetthalt av 82 viktprocent och en högsta vatten­

halt av 16 viktprocent.

e) Skummjölkspulver av högsta kvalitet som framställts av

komjölk genom spraytorkning i ett godkänt företag i unio­

nen och som har en lägsta proteinhalt på 34,0 viktprocent

beräknat på den fettfria torrsubstansen.

Artikel 12

Perioder för offentlig intervention

Offentlig intervention får ske under följande perioder:

a) 1 november–31 maj för vanligt vete, durumvete, korn och

majs.

b) 1 april–31 juli för paddyris.

c) Under hela året för nöt- och kalvkött.

d) 1 mars–30 september för smör och skummjölkspulver.

Artikel 13

Inledande och avslutande av offentlig intervention

1. Under de perioder som anges i artikel 11 ska följande

gälla för offentlig intervention:

a) Offentlig intervention ska inledas för vanligt vete, smör och

skummjölkspulver.

b) Offentlig intervention för durumvete, korn, majs och paddy­

ris (även särskilda sorter och typer av paddyris) får inledas av

kommissionen, genom genomförandeakter, om marknads­

situationen så kräver. Dessa genomförandeakter ska antas i

enlighet med det granskningsförfarande som avses i

artikel 229.2.

c) Offentlig intervention för nöt- och kalvköttssektorn får inle­

das av kommissionen genom andra genomförandeakter som

ska antas utan att tillämpa det förfarande som avses i arti­

kel 229.2 eller 162.3, om det genomsnittliga marknadspris

under en representativ period som fastställts enligt artikel 20

första stycket c i en medlemsstat eller i en region i en med­

lemsstat som noteras på grundval av den unionsskala för

klassificering av slaktkroppar av nötkreatur som avses i

punkt A i bilaga IV är lägre än 85 % av den referenströskel

som anges i artikel 7.1 d.

2. Kommissionen får anta genomförandeakter som avslutar

offentlig intervention inom sektorn för nöt- och kalvkött, om

de villkor som anges i punkt 1 c inte längre uppfylls under en

representativ period som fastställts enligt artikel 20 första styc­

ket c. Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av

det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3.

Artikel 14

Uppköp till fast pris eller inom ramen för ett

anbudsförfarande

När offentlig intervention inleds i enlighet med artikel 13.1 ska

åtgärder för fastställande av uppköpspriser för de produkter

som avses i artikel 11 samt i tillämpliga fall åtgärder för kvan­

titativa begränsningar vid uppköp till fast pris, vidtas av rådet i

enlighet med artikel 43.3 i EUF-fördraget.

Artikel 15

Interventionspris

1. Med interventionspris avses:

a) Det pris till vilket produkter ska köpas upp inom ramen för

offentlig intervention till fast pris, eller

b) det högsta pris till vilket produkter som kan komma i fråga

för offentlig intervention får köpas upp när detta görs ge­

nom ett anbudsförfarande.

2. Åtgärder för fastställande av interventionspriset, inklusive

höjningar och sänkningar, ska vidtas av rådet i enlighet med

artikel 43.3 i EUF-fördraget.

Artikel 16

Allmänna principer för avsättning av produkter som köpts

upp inom ramen för offentlig intervention

1. De produkter som köps upp inom ramen för offentlig

intervention ska avyttras på ett sådant sätt att

a) det inte förekommer några marknadsstörningar,

SV

20.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/693

Ds 2015:13

Bilaga 2

98

b) det är möjligt att säkra att uppköparna garanteras lika till­

träde till varorna och likabehandling, och

c) avsättningen är förenlig med de åtaganden som följer av

internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördra­

get.

2. Produkter som köpts upp inom ramen för offentlig inter­

vention får avyttras genom att de ställs till förfogande inom

ordningen för utdelning av livsmedel till de sämst ställda i

unionen i enlighet med relevanta unionsrättsakter. Bokförings­

värdet för sådana produkter ska i sådana fall motsvara det

relevanta fasta interventionspris som avses i artikel 14.2 i den

här förordningen.

3. Varje år ska kommissionen offentliggöra de villkor på

vilka de produkter som köpts upp inom ramen för offentlig

intervention såldes under det föregående året.

A v s n i t t 3

S t ö d t i l l p r i v a t l a g r i n g

Artikel 17

Stödberättigande produkter

Stöd för privat lagring får beviljas i fråga om följande produkter

i enlighet med de villkor som fastställs i detta avsnitt och even­

tuella andra krav och villkor som ska fastställas av kommissio­

nen genom delegerade akter i enlighet med artikel 18.1 eller 19

och genomförandeakter i enlighet med artikel 18.2, eller 20:

a) Vitsocker.

b) Olivolja.

c) Linfibrer.

d) Färskt eller kylt kött av nötkreatur som är åtta månader eller

äldre.

e) Smör som direkt och uteslutande har framställts av komjölk.

f) Ost.

g) Skummjölkspulver som har framställts av komjölk.

h) Griskött.

i) Får- och getkött.

Led f i första stycket ska begränsas till ost som har skyddad

ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning i en­

lighet med förordning (EU) nr 1151/2012 och som lagras ut­

över den lagringsperiod som fastställs i produktspecifikationen

för produkten ifråga enligt artikel 7 i den förordningen och/eller

en lagringsperiod som bidrar till att öka ostens värde.

Artikel 18

Villkor för beviljande av stöd

1. För att främja insynen på marknaden ska kommissionen

vid behov ges befogenhet att anta delegerade akter enligt

artikel 227, i syfte att fastställa enligt vilka villkor kommissio­

nen får bevilja stöd till privat lagring för de produkter som

förtecknas i artikel 17, med hänsyn tagen till

a) de noterade genomsnittliga marknadspriserna i unionen och

referenströsklarna och produktionskostnaderna för de aktu­

ella produkterna, och/eller

b) behovet av att snabbt bemöta en särskilt svår marknadssitua­

tion eller en ekonomisk utveckling med väsentligt negativ

inverkan på marginalerna inom sektorn.

2. Kommissionen får anta genomförandeakter för att

a) bevilja stöd till privat lagring för de produkter som förteck­

nas i artikel 17, med hänsyn tagen till de villkor som avses i

punkt 1 i denna artikel,

b) begränsa beviljandet av stöd till privat lagring.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransk­

ningsförfarande som avses i artikel 229.2.

3. Åtgärder för att fastställa stödbeloppet för privat lagring

enligt artikel 17 ska vidtas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i

EUF-fördraget.

A v s n i t t 4

G e m e n s a m m a b e s t ä m m e l s e r o m o f f e n t l i g

i n t e r v e n t i o n o c h s t ö d t i l l p r i v a t l a g r i n g

Artikel 19

Delegerade befogenheter

1. För att säkerställa att produkter som köps upp inom ra­

men för offentlig intervention eller som omfattas av stöd till

privat lagring lämpar sig för långtidslagring och är av sund, god

och marknadsmässig kvalitet och för att ta hänsyn till de olika

sektorernas särdrag i syfte att säkerställa att den offentliga in­

terventionen och den privata lagringen fungerar på ett kostnads­

effektivt sätt ska kommissionen ges befogenhet att anta delege­

rade akter enligt artikel 227 för att fastställa vilka krav och

villkor som, utöver de krav som fastställs i denna förordning,

ska gälla för dessa produkter. Syftet med kraven och villkoren

ska vara att när det gäller de uppköpta och lagrade produkterna

garantera

a) kvalitet i fråga om kvalitetsparametrar, kvalitetsgrupper, kva­

litetsklasser, kategorier, produktegenskaper och ålder,

SV

L 347/694

Europeiska unionens officiella tidning

20.12.2013

Ds 2015:13

Bilaga 2

99

b) deras stödberättigande i fråga om kvantiteter, förpackning

inklusive märkning, hållbarhet, tidigare lagringsavtal, godkän­

nande av företag och det produktled till vilket interventions­

priset och stödet till privat lagring hänför sig.

2. För att ta hänsyn till särdragen i sektorerna för spannmål

och paddyris ska kommissionen ges befogenhet att anta dele­

gerade akter enligt artikel 227 för att fastställa kvalitetskriterier

för både uppköp och försäljning av vanligt vete, durumvete,

korn, majs och paddyris.

3. För att säkerställa lämplig lagringskapacitet och effektivitet

inom det offentliga interventionssystemet när det gäller kost­

nadseffektivitet, fördelning och tillgång för aktörer och för att

bibehålla kvaliteten hos produkter som köps upp vid offentlig

intervention för avsättning när lagringsperioden är över ska

kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt

artikel 227 för att fastställa

a) vilka krav lagringsplatserna ska uppfylla för samtliga produk­

ter som omfattas av offentlig intervention,

b) regler om lagringen av produkter inom och utanför den

medlemsstat som ansvarar för produkterna och om vilken

tull som ska tas ut för dessa samt om eventuella andra

belopp som ska beviljas eller uppbäras inom ramen för

den gemensamma jordbrukspolitiken.

4. För att säkerställa att stödet till privat lagring har önskad

effekt på marknaden ska kommissionen ges befogenhet att anta

delegerade akter enligt artikel 227 för att fastställa

a) regler och villkor i de fall då den lagrade kvantiteten är

mindre än den kvantitet som avtalats,

b) villkor för förskottsbetalning av sådant stöd,

c) de villkor enligt vilka det kan beslutas att produkter som

omfattas av avtal om privat lagring åter får släppas ut på

marknaden eller avyttras.

5. För att säkerställa att systemen för offentlig intervention

och privat lagring fungerar tillfredsställande ska kommissionen

ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för

att

a) föreskriva om användningen av anbudsförfaranden som ga­

ranterar lika tillträde till varor och lika behandling för aktö­

rerna,

b) fastställa ytterligare villkor som ska uppfyllas av aktörerna

för att underlätta en effektiv förvaltning och kontroll av

systemet för medlemsstaterna och aktörerna,

c) fastställa kravet på aktörerna att ställa en säkerhet som ga­

ranterar att de uppfyller sina åtaganden.

6. För att beakta den tekniska utvecklingen och behoven i de

sektorer som avses i artikel 10 och behovet av att standardisera

presentationen av de olika produkterna i syfte att förbättra

insynen på marknaden, prisnoteringarna och tillämpningen av

marknadsinterventionsåtgärder, ska kommissionen ges befogen­

het att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att

a) anpassa och uppdatera bestämmelserna i bilaga IV om

unionsskalor för klassificering, identifiering och presentation

av slaktkroppar,

b) ange kompletterande bestämmelser om klassindelning, inklu­

sive av utbildade klassificerare, klassificering, inklusive ge­

nom automatisk klassificeringsteknik, identifiering, vägning

och märkning av slaktkroppar, och om beräkning av genom­

snittliga unionspriser och viktningskoefficienter som används

vid beräkningen av dessa priser,

c) fastställa, i nöt- och kalvsektorn, undantag från bestämmel­

serna, och specifika undantag som medlemsstaterna får be­

vilja för slakterier där få nötkreatur slaktas, och ytterligare

bestämmelser för produkterna i fråga, även rörande konfor­

mationsklasser och fettansättning och, i fårköttsektorn, ytter­

ligare bestämmelser om vikt, köttets färg och fettansättning

samt kriterier för klassificering av lätta lamm,

d) ge medlemsstater tillstånd att inte tillämpa klassificeringsska­

lan för slaktkroppar av gris och tillstånd att använda ytter­

ligare utvärderingskriterier utöver vikt och uppskattad andel

kött eller fastställa avvikelser från den skalan.

Artikel 20

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsför­

farandet

Kommissionen ska, anta genomförandeakter för att fastställa

åtgärder som krävs för att detta kapitel ska tillämpas på ett

enhetligt sätt. Dessa åtgärder kan framför allt gälla

a) de kostnader som aktörerna ska betala när de produkter

som levereras för offentlig intervention inte uppfyller mini­

mikraven för kvalitet,

b) fastställande av lagringsplatsernas minsta lagringskapacitet,

c) de representativa perioder, marknader och marknadspriser

som behövs för tillämpningen av detta kapitel,

d) leveransen av produkter som köps upp inom ramen för

offentlig intervention, de transportkostnader som den som

lämnar erbjudandet ska stå för, samt de utbetalande orga­

nens övertagande och betalning av produkterna,

SV

20.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/695

Ds 2015:13

Bilaga 2

100

e) de olika åtgärder som hör samman med urbening inom

sektorn för nöt- och kalvkött,

f) praktiska arrangemang för förpackning, saluföring och

märkning av produkter,

g) förfaranden för godkännande av företag som producerar

smör och skummjölkspulver enligt detta kapitel,

h) eventuella tillstånd för lagring utanför den medlemsstats

territorium där produkterna har köpts upp och lagrats,

i) försäljning eller avsättning av produkter som köpts upp

inom ramen för offentlig intervention, särskilt avseende för­

säljningspriser, villkor för utlagring, produkternas använd­

ning eller destination efter frisläppandet, inbegripet förfaran­

den för produkter som ställs till förfogande för en ordning

som avses i artikel 16.2, inklusive överföringar mellan med­

lemsstaterna,

j) när det gäller produkter som köps upp vid offentlig inter­

vention, bestämmelser om medlemsstaternas möjligheter att

under eget ansvar sälja små kvantiteter som är kvar i lager

eller kvantiteter som inte längre kan ompaketeras eller som

har försämrats kvalitetsmässigt,

k) när det gäller privat lagring, ingående av avtal mellan den

behöriga myndigheten i medlemsstaten och de sökande

samt innehållet i avtalen,

l) inlagring, lagring och utlagring av produkter vid privat lag­

ring,

m) lagringsperiodens längd och bestämmelser för hur lagrings­

perioden, efter det att den fastställts i avtalet, får förkortas

eller förlängas,

n) de förfaranden som ska följas vid uppköp till fast pris,

inbegripet förfaranden för och storleken på den säkerhet

som ska ställas eller vid beviljande av stöd som fastställs i

förväg för privat lagring,

o) användandet av upphandlingsförfaranden, både för offentlig

intervention och för privat lagring, framför allt om

i) inlämnandet av erbjudanden eller anbud, och minimi­

kvantiteten för en ansökan eller en anmälan,

ii) förfarandena för och storleken på den säkerhet som ska

ställas, och

iii) urvalet av erbjudanden som garanterar att företräde ges

åt de erbjudanden som är mest förmånliga för unionen

samtidigt som de möjliggör att ett anbudsförfarande inte

med nödvändighet alltid leder till att ett kontrakt till­

delas,

p) genomförandet av unionens skalor för klassificering av

slaktkroppar av nötkött, gris och får,

q) en annan presentation av hela och halva slaktkroppar än

den som anges i punkt A.IV i bilaga IV inför fastställandet

av marknadspriser,

r) de korrigeringsfaktorer som ska tillämpas av medlemssta­

terna för en annan presentation av slaktkroppar av nötkrea­

tur och får om referenspresentationen inte används,

s) praktiska arrangemang för märkningen av klassificerade

slaktkroppar och om kommissionens beräkning av det vik­

tade genomsnittspriset i unionen för slaktkroppar av nöt­

kreatur, gris och får,

t) tillstånd för medlemsstaterna att för grisar som har slaktats

på deras territorium föreskriva en annan presentation av

slaktkroppar av gris än den som fastställs i punkt B.III i

bilaga IV om något av dessa villkor är uppfyllt, nämligen

i) det normala handelsbruket på deras territorium avviker

från standardpresentationen enligt definitionen i punkt

B.III i bilaga IV,

ii) tekniska krav motiverar det,

iii) slaktkropparna avhudas på ett enhetligt sätt,

u) bestämmelser om kontroller på plats av tillämpningen av

klassificeringen av slaktkroppar i medlemsstaterna av en

inspektionskommitté från unionen bestående av experter

från kommissionen och experter som utses av medlemssta­

terna, för att säkra att slaktkropparna klassificeras på ett

korrekt och tillförlitligt sätt. I bestämmelserna ska anges

att unionen ska bära kostnaderna för kontrollverksamheten.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransk­

ningsförfarande som avses i artikel 229.2.

Artikel 21

Andra genomförandebefogenheter

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att genom un­

dantag från punkt C.III i bilaga IV ge medlemsstaterna tillstånd

att för lamm med en slaktkroppsvikt under 13 kg använda klas­

sificeringskriterierna

a) slaktkroppsvikt,

b) köttets färg,

c) fettansättning.

Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det

förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3.

SV

L 347/696

Europeiska unionens officiella tidning

20.12.2013

Ds 2015:13

Bilaga 2

101

KAPITEL II

Stödordningar

A v s n i t t 1

O r d n i n g a r f ö r a t t f ö r b ä t t r a v i s s a g r u p p e r s

t i l l g å n g t i l l l i v s m e d e l

Artikel 22

Målgrupp

Stödordningar för att förbättra utdelningen av jordbruksproduk­

ter och barns matvanor riktar sig till barn som regelbundet går i

en grundskola eller gymnasieskola eller på daghem, förskola

eller andra fritidsaktiviteter som förvaltas eller har godkänts av

behöriga myndigheter i medlemsstaterna.

U n d e r a v s n i t t 1

P r o g r a m f ö r f r u k t o c h g r ö n s a k e r i s k o l a n

Artikel 23

Stöd till utdelning av frukt och grönsaker, bearbetade

produkter av frukt och grönsaker och bananprodukter till

barn

1. Unionsstöd ska beviljas

a) för utdelning till barn, inom de verksamheter som avses i

artikel 22, av produkter från sektorerna för frukt och grön­

saker, bearbetade produkter av frukt och grönsaker respek­

tive bananer, och

b) för vissa därmed sammanhängande kostnader knutna till

logistik och distribution, utrustning, publicitet, uppföljning,

utvärdering och kompletterande åtgärder.

2. Medlemsstater som önskar delta i programmet ska först

upprätta en strategi på nationell eller regional nivå för hur det

ska genomföras. De ska också besluta om de kompletterande

åtgärder som krävs för att programmet ska fungera effektivt,

vilket kan innefatta information om åtgärder för utbildning

om sunda matvanor, om lokala livsmedelskedjor samt om be­

kämpning av slöseri med livsmedel.

3. När medlemsstaterna utarbetar sina strategier, ska de upp­

rätta en förteckning över produkter av frukt och grönsaker,

bearbetade produkter av frukt och grönsaker och bananproduk­

ter som kan komma i fråga inom deras respektive program.

Förteckningen får inte innehålla produkter som är förtecknade

i bilaga V.

I vederbörligen motiverade fall, till exempel när en medlemsstat

vill säkerställa ett brett urval av produkter i sitt program eller

vill göra det mer attraktivt, får den dock i strategin ange att

sådana produkter kan omfattas av programmet, om endast be­

gränsade mängder har tillsatts av de ämnen som anges i den

bilagan.

Medlemsstaterna ska se till att deras behöriga hälsomyndigheter

godkänner förteckningen över sådana produkter som kan

komma i fråga inom ramen för programmet.

Medlemsstaterna ska välja ut produkterna på grundval av ob­

jektiva kriterier som får inbegripa hälso- och miljöhänsyn, när

produkten har säsong, sort eller tillgänglighet för produkter, i

möjligaste mån med företräde för produkter med ursprung i

unionen, särskilt lokala inköp, lokala marknader, korta leverans­

kedjor och miljöfördelar.

4. Åtgärder för att fastställa unionsstödet enligt punkt 1 ska

antas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i EUF-fördraget.

5.

Unionsstödet enligt punkt 1 ska tilldelas varje medlemsstat

på grundval av objektiva kriterier med utgångspunkt i andelen

barn i åldrarna 6–10 år.

De medlemsstater som deltar i programmet ska varje år ansöka

om unionsstöd på grundval av den egna strategin som avses i

punkt 2.

Åtgärder för fastställande av det lägsta beloppet för unionsstöd

till varje medlemsstat som deltar i systemet och av den preli­

minära och definitiva tilldelningen av stöd till medlemsstaterna

ska antas av rådet i enlighet med artikel 43.3 i EUF-fördraget.

6. Unionsstöd enligt punkt 1 får inte utnyttjas för att ersätta

finansieringen av redan förekommande nationella program för

frukt och grönsaker i skolan som tillhandahåller frukt och grön­

saker, bearbetade produkter av frukt och grönsaker samt bana­

ner eller andra program för distribution i skolor som omfattar

sådana produkter.

Om en medlemsstat redan har infört ett program som berättigar

till unionsstöd enligt denna artikel och avser att utöka det eller

att effektivisera det, inklusive programmets målgrupp, dess var­

aktighet eller stödberättigande produkter, får dock unionsstöd

beviljas förutsatt att gränserna enligt artikel 43.3 i EUF-fördraget

respekteras vad avser unionsstödets andel av det totala natio­

nella bidraget. I ett sådant fall ska medlemsstaten i sin genom­

förandestrategi ange hur den tänker utöka programmet eller

effektivisera det.

7.

Medlemsstaterna får, utöver unionsstödet, bevilja nationellt

stöd i enlighet med artikel 217.

8. Unionens program för frukt och grönsaker i skolan ska

inte påverka enskilda nationella program för frukt och grönsa­

ker i skolan som är förenliga med unionslagstiftningen.

SV

20.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/697

Ds 2015:13

Bilaga 2

102

9. Unionen får även i enlighet med artikel 6 i förordning

(EG) nr 1306/2013 finansiera åtgärder för information, uppfölj­

ning och utvärdering avseende programmet för frukt och grön­

saker i skolan, inklusive åtgärder som syftar till att öka allmän­

hetens medvetenhet om programmet och därmed sammanhäng­

ande åtgärder för upprättande av nätverk.

10.

Medlemsstater som deltar i programmet ska på de platser

där livsmedel delas ut ge publicitet åt sin medverkan i stöd­

programmet och åt att det subventioneras av unionen.

Artikel 24

Delegerade befogenheter

1. För att främja goda matvanor hos barn och för att se till

att stödet riktas till barn i den målgrupp som avses i artikel 22

ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i

enlighet med artikel 227 med avseende på regler om

a) ytterligare kriterier som avser medlemsstaternas mål­

inriktning av stödet,

b) medlemsstaternas godkännande och urval av de sökande,

c) utarbetandet av de nationella eller regionala strategierna och

om kompletterande åtgärder.

2. För att säkerställa att unionens medel används effektivt

och målinriktat ska kommissionen ges befogenhet att anta de­

legerade akter enligt artikel 227 med avseende på

a) den metod för omfördelning av den preliminära fördel­

ningen av stöd mellan medlemstaterna som avses i arti­

kel 23.5 på grundval av de ansökningar om stöd som har

inkommit,

b) de utgifter i medlemsstaternas strategier som berättigar till

unionsstöd och möjligheten att fastställa ett totalt maximi­

belopp för specifika kostnader,

c) medlemsstaternas skyldighet att övervaka och utvärdera ef­

fektiviteten i sina program för frukt och grönsaker i skolan.

3. För att öka medvetenheten om programmet ska kommis­

sionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227

som innebär att medlemsstater med program för frukt och

grönsaker i skolan blir skyldiga att ge publicitet åt unionsstödets

subventionerande roll.

Artikel 25

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsför­

farandet

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa åt­

gärder som krävs för tillämpningen av detta underavsnitt, in­

begripet

a) den information som medlemsstaternas strategier ska inne­

hålla,

b) stödansökningarna och stödutbetalningarna,

c) metoderna för att ge publicitet och skapa nätverk i anknyt­

ning till programmet,

d) utformningen av och innehållet i de övervaknings- och ut­

värderingsrapporter som ska lämnas av medlemsstater som

deltar i unionens program för frukt och grönsaker i skolan.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransk­

ningsförfarande som avses i artikel 229.2.

U n d e r a v s n i t t 2

S k o l m j ö l k s p r o g r a m

Artikel 26

Stöd till utdelning av mjölk och mjölkprodukter till barn

1. Unionsstöd ska beviljas för utdelning till barn vid utbild­

ningsanstalter som avses i artikel 22 av vissa mjölkprodukter

och bearbetade mjölkprodukter som omfattas av KN-nummer

0401, 0403, 0404 90 och 0406 eller KN-nummer 2202 90.

2. Från och med den 1 augusti 2015 ska medlemsstater som

önskar delta i programmet på nationell eller regional nivå först

ha en strategi för hur programmet ska genomföras. De får också

besluta om de kompletterande åtgärder, vilka kan innefatta in­

formation om åtgärder för utbildning om sunda matvanor, om

lokala livsmedelskedjor samt om bekämpning av slöseri med

livsmedel, som krävs för att programmet ska fungera effektivt.

3. När medlemsstaterna utarbetar sina strategier, ska de upp­

rätta en förteckning över stödberättigad mjölk och stödberätti­

gade mjölkprodukter enligt respektive program i enlighet med

de regler kommissionen antar med stöd av artikel 27.

4. Utom när det gäller gratis utdelning av måltider till barn

vid utbildningsanstalter, får unionsstöd enligt punkt 1 inte ut­

nyttjas för att ersätta finansieringen av eventuella redan före­

kommande nationella program för mjölk och mjölkprodukter

eller andra program för utdelning i skolor som även avser

sådana produkter. Om en medlemsstat redan har infört ett pro­

gram som berättigar till unionsstöd enligt denna artikel och

avser att utöka det eller att effektivisera det, inklusive program­

mets målgrupp, dess varaktighet eller stödberättigande produk­

ter, får dock unionsstöd beviljas. I sådana fall ska medlemsstaten

i sin genomförandestrategi ange hur den tänker utöka program­

met eller effektivisera det.

SV

L 347/698

Europeiska unionens officiella tidning

20.12.2013

Ds 2015:13

Bilaga 2

103

5. Medlemsstaterna får utöver unionsstödet bevilja nationellt

stöd i enlighet med artikel 217.

6. Unionens program för mjölk och mjölkprodukter i skolan

ska inte påverka eventuella enskilda nationella program för att

uppmuntra konsumtion av mjölk och mjölkprodukter i skolan

som är förenliga med unionsrätten.

7. Åtgärder för att fastställa unionsstödet för all mjölk och

mjölkprodukter och maximal kvantitet som berättigar till

unionsstöd enligt punkt 1 ska antas av rådet i enlighet med

artikel 43.3 i EUF-fördraget.

8. Medlemsstater som deltar i programmet ska på de platser

där livsmedel delas ut ge publicitet åt sin medverkan i stöd­

programmet och åt att det subventioneras av unionen.

Artikel 27

Delegerade befogenheter

1. För att ta hänsyn till hur konsumtionsmönster för mejeri­

produkter utvecklas, till innovationer och utvecklingen på mark­

naden för mejeriprodukter, tillgången på produkter på unionens

olika marknader, och näringsmässiga aspekter ska kommissio­

nen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227

för att fastställa

a) vilka produkter som kan komma i fråga för programmet, i

enlighet med bestämmelserna i artikel 26.1 och med beak­

tande av näringsmässiga aspekter,

b) medlemsstaternas upprättande av de nationella eller regio­

nala strategierna, inbegripet kompletterande åtgärder i före­

kommande fall, och

c) åtgärder som krävs för övervakning och utvärdering.

2. För att säkerställa att unionsstödet används effektivt och

ändamålsenligt ska kommissionen ges befogenhet att anta dele­

gerade akter enligt artikel 227 med avseende på

a) regler om stödberättigandet för mottagare och sökande,

b) kravet på att sökande måste godkännas av medlemsstaterna,

c) användningen av mejeriprodukter som får stöd vid tillag­

ningen av måltider i skolor.

3. För att se till att de som ansöker om stöd uppfyller sina

skyldigheter ska kommissionen ges befogenhet att anta delege­

rade akter enligt artikel 227 med avseende på kravet att en

säkerhet ska ställas när det betalas ut ett förskott av stödet.

4. För att öka medvetenheten om programmet ska kommis­

sionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt arti­

kel 227, för att närmare ange villkoren för hur medlemsstaterna

ska ge publicitet åt sitt deltagande i programmet och det faktum

att programmet subventioneras av unionen.

5. För att säkerställa att stödet avspeglas i det pris till vilket

produkterna görs tillgängliga inom ramen för programmet ska

kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlig­

het med artikel 227 för att fastställa regler om upprättande av

prisövervakning inom programmet.

Artikel 28

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsför­

farandet

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställande

åtgärder som krävs för tillämpningen av detta underavsnitt, in­

begripet

a) förfaranden för att säkra att de maximikvantiteter som kan

komma i fråga för stöd iakttas,

b) förfaranden för och storleken på den säkerhet som ska ställas

när det betalas ut ett förskott av stödet,

c) den information som ska läggas fram för medlemsstaterna

för godkännande av sökande, stödansökningar och utbetal­

ningar,

d) metoder för offentliggörandet av ordningen,

e) förvaltningen av prisövervakningen i enlighet med

artikel 27.5.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransk­

ningsförfarande som avses i artikel 229.2.

A v s n i t t 2

S t ö d

i n o m

s e k t o r n

f ö r

o l i v o l j a

o c h

b o r d s o l i v e r

Artikel 29

Program för stöd till sektorn för olivolja och bordsoliver

1. Unionen ska finansiera treåriga arbetsprogram som ska

upprättas av de producentorganisationer som erkänns enligt

artikel 152, sammanslutningar av producentorganisationer

som erkänns enligt artikel 156 eller branschorganisationer

som erkänns enligt artikel 157 på ett eller flera av följande

områden:

a) Uppföljning och styrning av marknaden inom sektorn för

olivolja och bordsoliver.

SV

20.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/699

Ds 2015:13

Bilaga 2

104

b) Miljöförbättrande åtgärder i samband med olivodling.

c) Konkurrenskraftsförbättrande åtgärder i samband med oliv­

odling genom modernisering.

d) Kvalitetsförbättrande åtgärder i samband med produktionen

av olivolja och bordsoliver.

e) Åtgärder för spårbarhet, certifiering och skydd av kvaliteten

på olivolja och bordsoliver, särskilt kontroll av kvaliteten på

olivolja som säljs till slutkonsumenter, under översyn av de

nationella förvaltningarna.

f) Spridning av information om åtgärder som producentorga­

nisationer, deras sammanslutningar eller branschorganisatio­

ner genomfört för att förbättra kvaliteten på olivolja och

bordsoliver.

2. Unionsstödet till de arbetsprogram som avses i punkt 1

ska vara följande:

a) 11 098 000 EUR per år till Grekland,

b) 576 000 EUR per år till Frankrike och

c) 35 991 000 EUR per år till Italien.

3. Unionsstödet till de arbetsprogram som avses i punkt 1

ska högst motsvara de belopp som hålls inne av medlemssta­

terna. Stödnivåerna ska högst vara

a) 75 % för verksamhet i de områden som avses i punkt 1 a, b

och c,

b) 75 % för investeringar i fasta tillgångar och 50 % för annan

verksamhet inom det område som avses i punkt 1 d,

c) 75 % för arbetsprogram som genomförs i minst tre tredje­

länder eller icke-producerande medlemsstater av erkända or­

ganisationer enligt punkt 1 från minst två medlemsstater

med produktion inom de områden som anges i punkt 1 e

och f och 50 % för annan verksamhet inom dessa områden.

Medlemsstaten ska stå för kompletterande finansiering med upp

till 50 % av de kostnader som inte täcks av unionsstödet.

Artikel 30

Delegerade befogenheter

För att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av

det unionsstöd som föreskrivs i artikel 29 och för att förbättra

produktionskvaliteten på olivolja och bordsoliver ska kommis­

sionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227

med avseende på

a) vilka särskilda åtgärder som kan finansieras via unionsstöd

och vilka verksamheter och kostnader som inte kan finan­

sieras i samband med de områden som avses i artikel 29.1,

b) medlemsstaternas lägsta tilldelning av unionsfinansiering till

särskilda områden,

c) kravet att ställa en säkerhet när en ansökan om godkän­

nande av ett arbetsprogram lämnas in och om det betalas

ut ett förskott av stödet,

d) de kriterier som medlemsstaterna ska beakta i samband med

urval och godkännande av arbetsprogram.

Artikel 31

Genomförandebefogenheter i enlighet med granskningsför­

farandet

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de

åtgärder som krävs för tillämpningen av detta avsnitt om

a) genomförandet av arbetsprogram och ändringar av dessa,

b) utbetalningen av stöd, inklusive förskott av stöd,

c) förfarandena för och storleken på den säkerhet som ska

ställas när en ansökan om godkännande av ett arbetspro­

gram lämnas in och det betalas ut ett förskott av stödet.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransk­

ningsförfarande som avses i artikel 229.2.

A v s n i t t 3

S t ö d i n o m s e k t o r n f ö r f r u k t o c h g r ö n s a k e r

Artikel 32

Driftsfonder

1. Producentorganisationer inom sektorn för frukt och grön­

saker och/eller deras sammanslutningar får inrätta driftsfonder.

Fonderna ska finansieras genom

a) ekonomiska bidrag från

i) medlemmarna i producentorganisationen och/eller själva

producentorganisationen, eller

ii) sammanslutningar av producentorganisationer genom

medlemmarna i dessa sammanslutningar,

b) ekonomiskt stöd från unionen, som får beviljas producent­

organisationer eller deras sammanslutningar, om dessa sam­

manslutningar presenterar, förvaltar och genomför ett verk­

samhetsprogram eller ett partiellt verksamhetsprogram, i en­

lighet med de villkor som ska antas av kommissionen ge­

nom delegerade akter i enlighet med artikel 37 och genom­

förandeakter i enlighet med artikel 38.

SV

L 347/700

Europeiska unionens officiella tidning

20.12.2013

Ds 2015:13

Bilaga 2

105

2. Driftsfonderna får endast användas för att finansiera verk­

samhetsprogram som lämnats in till medlemsstaterna och god­

känts av dessa.

Artikel 33

Verksamhetsprogram

1. Verksamhetsprogrammen inom sektorn för frukt och

grönsaker ska avse minst tre år och högst fem år. De ska ha

minst två av de syften som avses i artikel 152.1 c eller två av

följande syften:

a) Produktionsplanering, inbegripet prognoser och uppföljning

av produktion och konsumtion.

b) Förbättrad produktkvalitet, oavsett om de är färska eller be­

arbetade.

c) Ökat handelsvärde för produkterna.

d) Säljfrämjande åtgärder för produkterna, oavsett om de är

färska eller bearbetade.

e) Miljöåtgärder, särskilt sådana som avser vatten, och produk­

tionsmetoder som tar hänsyn till miljön, inbegripet ekolo­

giskt jordbruk.

f) Krisförebyggande och krishantering.

Verksamhetsprogrammen ska lämnas in till medlemsstaterna för

godkännande.

2. Sammanslutningar av producentorganisationer får också

lägga fram ett helt eller partiellt verksamhetsprogram, som be­

står av åtgärder som fastställts men inte genomförts av med­

lemsorganisationerna inom ramen för dessas verksamhetspro­

gram. Verksamhetsprogram för sammanslutningar av pro­

ducentorganisationer ska omfattas av samma regler producent­

organisationernas verksamhetsprogram och ska övervägas sam­

tidigt som medlemsorganisationernas verksamhetsprogram.

I detta syfte ska medlemsstaterna säkerställa att

a) åtgärderna inom ramen för verksamhetsprogrammen för en

sammanslutning av producentorganisationer helt och hållet

finansieras genom bidrag från den sammanslutningens med­

lemsorganisationer och att sådan finansiering tas från dessa

medlemsorganisationers driftsfonder,

b) åtgärderna och motsvarande finansiella andel anges i verk­

samhetsprogrammet för varje medlemsorganisation,

c) det inte förekommer någon dubbelfinansiering.

3. Krisförebyggande och krishantering enligt punkt 1 första

stycket f ska gå ut på att undvika samt hantera kriser på frukt-

och grönsaksmarknaderna och ska i samband därmed omfatta

a) investeringar för en effektivare förvaltning av de volymer

som släpps ut på marknaden,

b) utbildningsåtgärder och utbyte av bästa praxis,

c) marknadsföring och kommunikation, i förebyggande syfte

eller under krisperioden,

d) stöd för administrativa utgifter för bildande av gemensamma

fonder,

e) återplantering av fruktträdgårdar om detta är nödvändigt

efter obligatorisk röjning av hälsoskäl eller växtskyddsskäl

på uppmaning av medlemsstatens behöriga myndighet,

f) återtag från marknaden,

g) grön skörd eller obärgad skörd av frukt och grönsaker,

h) skördeförsäkring.

Stöd för skördeförsäkring ska bidra till att trygga producenter­

nas intäkter vid förluster förorsakade av naturkatastrofer,

ogynnsamma väderförhållanden, sjukdomar eller skadedjurs­

angrepp.

I försäkringsavtalen ska det ingå krav på att stödmottagarna

vidtar nödvändiga riskförebyggande åtgärder.

Åtgärder inom krisförebyggande och krishantering, inklusive

återbetalning av kapital och ränta enligt femte stycket, får inte

uppgå till mer än en tredjedel av utgifterna enligt verksamhets­