FFFS 2019:21

Finansinspektionens författningssamling

Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se

ISSN 1102-7460

1

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

om tjänstepensionsföretag;

beslutade den 10 december 2019.

Finansinspektionen föreskriver¹följande med stöd av 5 kap. 2, 4, 5, 7 och 8 §§

förordningen (2019:809) om tjänstepensionsföretag och lämnar allmänna råd.

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om tjänstepensionsverksamhet som

drivs av tjänstepensionsföretag. Föreskrifterna kompletterar lagen (2019:742) om

tjänstepensionsföretag.

Det som sägs om tjänstepensionsföretag i 3 kap. dessa föreskrifter gäller även

utländska tjänstepensionsinstitut som avses i 1 kap. 5 § 3 lagen (1998:293) om

utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Definitioner

2 § Termer och uttryck i dessa föreskrifter har samma betydelse som i lagen

(2019:742) om tjänstepensionsföretag, om inte något annat anges.

3 § Ett tjänstepensionsföretags verksamhet som avser försäkringar som inte är

tjänstepensionsförsäkringar enligt 1 kap. 4 § lagen (2019:742) om tjänstepensions-

företag, utgör en ringa andel av företagets verksamhet enligt punkten 3 i övergångs-

bestämmelserna till samma lag om den understiger fem procent av företagets totala

försäkringstekniska avsättningar och eget kapital enligt lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag.

2 kap. Verksamhetsplan

1 § Det följer av 2 kap. 13 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag att en

ansökan om tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag

ska innehålla en plan för den tilltänkta verksamheten (verksamhetsplan).

2 § En verksamhetsplan ska innehålla

1. uppgifter om

a) den typ av risker eller åtaganden som tjänstepensionsföretagets verksamhet ska

omfatta, med fördelning på försäkringsklasser,

¹ Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om

verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, i den ursprungliga lydelsen.

FFFS 2019:21

Utkom från trycket

den 17 december 2019

FFFS 2019:21

2

b) uppskattat antal anställda och ett schema över företagets organisation,

c) företagets företagsstyrningssystem enligt 9 kap. 1 § lagen (2019:742) om tjänste-

pensionsföretag,

d) det huvudsakliga innehållet i de styrdokument och riktlinjer som företaget ska ha

för verksamheten,

e) grundprinciper för avgiven återförsäkring, och

f) uppskattade kostnader för att bygga upp företagets administration och övriga

nödvändiga företagsfunktioner samt för ändamålet avsatt kapital,

2. prognoser över

a) balansräkning enligt 3 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk-

ringsföretag, med uppgift om vilka värderingsprinciper som tjänstepensionsföretaget

använt enligt 4 kap. samma lag,

b) försäkringstekniska avsättningar enligt 5 kap. lagen om tjänstepensionsföretag

med uppgift om vilka värderingsprinciper som företaget använt,

c) kapitalbasens storlek, dess sammansättning och avräkningar enligt 7 kap. 2 och

4–7 §§ lagen om tjänstepensionsföretag, och

d) intäkter och kostnader för direkt försäkring samt för avgiven återförsäkring,

3. skattningar av

a) det riskkänsliga kapitalkravet enligt 8 kap. 1–6 §§ lagen om tjänstepensions-

företag, och

b) minimikapitalkravet enligt 8 kap. 7–12 §§ lagen om tjänstepensionsföretag med

uppgifter om beräkningen gjorts med utgångspunkt i premiebasen eller i ersättnings-

basen.

3 § Ett tjänstepensionsföretags skattningar av kapitalkraven enligt 2 § 3 a och b ska

grundas på den prognos över balansräkningen som avses i 2 § 2 a, och där de

försäkringstekniska avsättningarna ska grundas på den prognos som avses i 2 § 2 b.

4 § Ett tjänstepensionsföretags prognoser enligt 2 § 2 ska avse det antal år som det

beräknas ta till dess att företaget redovisar en bestående vinst.

Prognoserna ska dock alltid avse minst tre räkenskapsår.

5 § Ett tjänstepensionsföretag som ingår i, eller kan antas komma att ingå i, en sådan

grupp som avses i 16 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag eller 19 kap.

försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska i sin verksamhetsplan ha en schematisk

översikt över gruppens struktur och uppgifter om de enskilda företag som ingår i

gruppen och deras eventuella ägande i tjänstepensionsföretaget. Samtliga led som

ingår i ägarkedjan ska framgå av uppgifterna.

Företaget ska i verksamhetsplanen även ange om det ingår i, eller kan antas komma

att ingå i, ett finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över

finansiella konglomerat.

6 § Bestämmelserna i 2–5 §§ gäller i tillämpliga delar när ett tjänstepensionsföretag

ansöker om ändring av ett tillstånd som Finansinspektionen har meddelat.

FFFS 2019:21

3

3 kap. Information

Allmänt om information

1 § Bestämmelser om skyldighet att lämna information och pensionsbesked finns i

4 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag och 8 kap. lagen (1998:293) om

utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Information om förmånsbestämd tjänstepensionsförsäkring

2 § Bestämmelserna i 7 §, 9 § första stycket, 10–13 och 17 §§ gäller inte i fråga om

förmånsbestämd tjänstepensionsförsäkring.

Information innan tjänstepensionsförsäkring meddelas

3 § Ett tjänstepensionsföretag ska innan det meddelar en tjänstepensionsförsäkring

lämna den information som anges i 5–13 §§ till dem som har rätt att ansluta sig till

en pensionsplan och som företaget har kännedom om, men som inte ansluts

automatiskt.

Information när tjänstepensionsförsäkring har meddelats

Information vid automatisk anslutning till en pensionsplan

4 § Ett tjänstepensionsföretag ska, om en försäkrad har anslutits automatiskt till en

pensionsplan, lämna den information som anges i 5–13 §§ till den försäkrade så snart

som möjligt efter anslutning till försäkringsavtal som företaget meddelar.

Information om företaget

5 § Ett tjänstepensionsföretag ska informera de försäkrade om

1. företagets namn,

2. i vilken medlemsstat företaget är registrerat eller auktoriserat, och

3. vilken behörig myndighet som utövar tillsyn över företaget.

Allmän information om pensionsplanen

6 § Ett tjänstepensionsföretag ska informera de försäkrade om den pensionsplan

som de omfattas av. Informationen ska avse de delar av pensionsplanen som tjänste-

pensionsföretaget förvaltar. Det ska av informationen åtminstone framgå

1. om pensionsplanen innehåller förmånsbestämd eller premiebestämd tjänste-

pensionsförsäkring eller kombinationer av båda,

2. vilka valmöjligheter som finns i pensionsplanen, såsom val av traditionell

försäkring, fond- eller depåförsäkring och vilka former av efterlevandeförsäkring

som de försäkrade kan välja,

3. vid vilka alternativa åldrar utbetalning av tjänstepensionsförsäkring kan påbörjas,

4. vilka utbetalningsalternativ som finns,

5. samtliga ickevalsalternativ, och

6. var ytterligare information om pensionsplanen finns tillgänglig.

FFFS 2019:21

4

Information om garantier

7 § Om ett tjänstepensionsföretag garanterar en lägsta utbetalning från en tjänste-

pensionsförsäkring, ska de försäkrade informeras om detta. Företaget ska även upp-

lysa de försäkrade om vilken garanterad förräntning och vilken andel av en inbetald

premie som den garanterade lägsta utbetalningen baseras på. Ett företag som inte

garanterar en lägsta utbetalning, ska informera om det och förklara varför någon

sådan garanti inte lämnas.

Investeringsrisk

8 § Med investeringsrisk i 9–12 §§ avses marknadsrisker kopplade till de tillgångar

som ska täcka värdet på tjänstepensionsförsäkringar.

Information när tjänstepensionsföretaget bär investeringsrisken

9 § Ett tjänstepensionsföretag som bär investeringsrisken ska informera de för-

säkrade om vilka långsiktiga mål som företaget har fastställt för investeringarna.

Informationen ska vara översiktlig och fördelad på väsentliga tillgångsslag.

Om företaget beaktar miljöfaktorer, klimatfaktorer, sociala faktorer eller företags-

styrningsfaktorer i sin investeringsstrategi, ska företaget även informera om det och

på vilket sätt det beaktar faktorerna.

10 § Ett tjänstepensionsföretag som bär investeringsrisken, ska informera de för-

säkrade om företagets principer för hur överskott och underskott fördelas. Företaget

ska även informera de försäkrade om att överskottet får användas till förlusttäckning.

Företaget ska informera de försäkrade om vilken form av återbäring eller överskott

som kan komma tjänstepensionsförsäkringen tillgodo. Om återbäringen är villkorad

ska de faktorer eller villkor som återbäringen beror på anges.

Företaget ska även informera de försäkrade om sina principer för kollektiv

konsolidering samt för allokering och återtag av återbäring (reallokering). Det ska

framgå av informationen var en uppgift om aktuell konsolideringsnivå finns till-

gänglig.

Information när de försäkrade bär investeringsrisken

11 § När de försäkrade bär investeringsrisken ska tjänstepensionsföretaget infor-

mera de försäkrade om utbudet av investeringsalternativ. Företaget ska särskilt infor-

mera om vilka fonder eller finansiella instrument som premierna placeras i, om de

försäkrade inte gör ett aktivt val.

Företaget ska även informera om den historiska avkastningen och de avgifter som

tagits ut för investeringar som premierna har placerats i. Avkastningshistoriken ska

omfatta minst fem år, eller alla år som pensionsplanen förvaltats om den perioden

understiger fem år.

12 § När de försäkrade bär investeringsrisken ska tjänstepensionsföretaget infor-

mera de försäkrade om de avgifter som företaget tar ut för

1. eventuell skillnad i köp- och säljkurs för fondandelar eller andra investerings-

alternativ, och

FFFS 2019:21

5

2. avdrag från värdet på fondandelar eller andra investeringsalternativ.

Information om skatteregler och uttag av avgifter

13 § Ett tjänstepensionsföretag ska informera de försäkrade om huvuddragen av de

skatteregler som påverkar tjänstepensionsförsäkringens värde. Företaget ska även

informera de försäkrade om aktuella avgifter för att täcka företagets driftskostnader

och om företagets kapitalförvaltningskostnader.

Information om ändringar

14 § Ett tjänstepensionsföretag ska så snart som möjligt informera de försäkrade om

väsentliga förändringar i de villkor som gäller för tjänstepensionsförsäkringen.

Detsamma gäller om förutsättningarna för tjänstepensionsförsäkringen förändras

väsentligt. Företaget ska särskilt upplysa de försäkrade om de väsentliga föränd-

ringar som har skett.

Företaget ska därutöver lämna information om hur väsentliga förändringar av de

försäkringstekniska avsättningarna kan komma att påverka tjänstepensionsförsäk-

ringens värdeutveckling.

Pensionsbesked

Allmän information i pensionsbeskedet

15 § Pensionsbeskedet ska innehålla ordet pensionsbesked i rubriken. Det ska även

innehålla information om

1. tjänstepensionsföretagets namn och kontaktuppgifter,

2. den dag som informationen i pensionsbeskedet avser,

3. den försäkrades personuppgifter,

4. namn på den pensionsplan som den försäkrade tillhör, och

5. den pensionsålder som gäller den försäkrade och som antingen har fastställts i

pensionsplanen eller som tjänstepensionsföretaget eller den försäkrade har angett.

Information om förmåner

16 § Pensionsbeskedet ska innehålla information om samtliga aktuella utfästa

individuella förmåner och eventuella tilläggsbelopp. Om tilläggsbeloppet utgörs av

återbäring som är preliminärt fördelad mellan dem som är försäkrade (allokerad

återbäring), ska det i pensionsbeskedet anges att återbäringen kan återtas.

Om pensionsplanen omfattar efterlevandeförsäkring, ska pensionsbeskedet innehålla

information om förmånerna inklusive uppgift om eventuell återbäring som skulle ha

betalats ut vid dödsfall på den dag som informationen i pensionsbeskedet avser. Det

ska tydligt framgå om efterlevandeförmånerna betalas ut som ett engångsbelopp eller

periodiskt över tid.

Information om pensionskapitalet

17 § Pensionsbeskedet ska innehålla uppgifter om pensionskapitalets storlek vid

början och vid slutet av den period som pensionsbeskedet avser. Orsaker till föränd-

ringar i pensionskapitalet ska framgå av beskedet.

FFFS 2019:21

6

Informationen ska åtminstone innehålla uppgifter om

1. premier som har betalats in till försäkringen,

2. den kapitalavkastning som har kommit försäkringen till del,

3. den arvsvinst som har kommit försäkringen till del,

4. det pensionsbelopp som har betalats ut,

5. de avgifter som tagits ut för att täcka driftskostnader, med specificering av avgifter

för kapitalförvaltning,

6. de avgifter som har tagits ut för att täcka skatteuttag, och

7. den riskpremie som har tagits ut under den period som pensionsbeskedet avser.

Prognoser

18 § Pensionsbeskedet ska innehålla information om prognos för den försäkrades

ålderspension och en varning om att prognosen kan avvika från det slutliga värdet

av mottagna förmåner.

19 § Ett tjänstepensionsföretag ska beakta generella och produktspecifika faktorer

när det fastställer de antaganden som ska ligga till grund för beräkningen av prognos

enligt 18 §. Prognosen ska grundas på den pensionsålder som anges i 15 § 5.

De generella faktorerna ska utgöras av inflation, ekonomisk tillväxt i form av

inkomstutveckling, framtida premier, kapitalavkastning under spartid och av avkast-

ningsskatt.

De produktspecifika faktorerna ska utgöras av avgifter, efterlevandeförsäkring, arvs-

vinster, livslängdsantaganden och prognosräntor. För den enskilda produkten ska

faktiska värden användas om de finns tillgängliga och sakliga skäl inte talar emot

det.

Allmänna råd

När företaget beräknar prognoser bör det använda de antaganden som framgår

av Standard för pensionsprognoser.

Kompletterande information i pensionsbeskedet

20 § Det ska framgå av pensionsbeskedet var och hur den försäkrade kan ta del av

kompletterande information om

1. de valmöjligheter som den försäkrade har enligt pensionsplanen,

2. årsbokslut och förvaltningsberättelse samt investeringsriktlinjer,

3. fortsatta förmåner, om den försäkrade avser att avsluta sin anställning och det

påverkar förmånsnivån,

4. de investeringsalternativ som finns i de fall den försäkrade står investeringsrisk,

och

5. kollektiv konsolidering.

Information inför pensionering

21 § Ett tjänstepensionsföretag ska i god tid före den pensionsålder som avses i

15 § 5, eller på den försäkrades begäran, informera om den planerade utbetalningen

FFFS 2019:21

7

av individuella förmåner. Informationen ska innehålla uppgifter om de alternativ

som finns för utbetalning och om de villkor som gäller för återköp.

Information under utbetalningstiden

Pensionsbesked under utbetalning

22 § I det pensionsbesked som ett tjänstepensionsföretag lämnar till de försäkrade

under utbetalningstiden ska informationen som anges i 15 § 1–4, 16 och 17 §§ och

20 § 1, 2 och 4 framgå.

Information om utbetalning

23 § Om ett tjänstepensionsföretag bär investeringsrisken, ska företaget under ut-

betalningstiden informera de försäkrade och andra ersättningsberättigade om varje

förändring av de belopp som ska utbetalas.

Om de försäkrade bär investeringsrisken, ska företaget under utbetalningstiden

säkerställa att de försäkrade och andra ersättningsberättigade regelbundet får den

information som de behöver.

Företaget ska minst en gång per år informera om förmånens storlek. Om det finns

olika utbetalningsalternativ ska företaget även informera de försäkrade och andra

ersättningsberättigade om dessa alternativ.

Information om aktuell konsolideringsnivå

24 § Ett tjänstepensionsföretag som har avsatt en konsolideringsfond eller mot-

svarande ska lämna information om den aktuella kollektiva konsolideringsnivån.

Företaget ska i anslutning till informationen förklara begreppen kollektiv kon-

solidering och kollektiv konsolideringsnivå.

Informationen ska uppdateras per den sista dagen i varje månad.

Information som ska lämnas på begäran

25 § Ett tjänstepensionsföretag ska på begäran av de försäkrade eller andra ersätt-

ningsberättigade tillhandahålla företagets årsbokslut och förvaltningsberättelse samt

de investeringsriktlinjer som företaget ska upprätta enligt 9 kap. 4 § första stycket 8

lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

26 § Ett tjänstepensionsföretag ska på begäran av de försäkrade lämna information

om de antaganden som ligger till grund för de prognoser som avses i 18 §.

Hur informationen ska utformas och hur den ska lämnas

27 § Den information som ett tjänstepensionsföretag ska lämna enligt detta kapitel

ska vara på svenska och formulerad på ett enkelt och begripligt sätt. Informationen

ska uppdateras regelbundet och får inte vara vilseledande.

Företaget ska tillhandahålla informationen avgiftsfritt och den ska finnas tillgänglig

i elektronisk form på varaktiga medier, på företagets webbplats eller i pappersform.

FFFS 2019:21

8

På begäran av dem som enligt 4 kap. 3 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag

har rätt till pensionsbesked ska ett sådant lämnas i pappersform.

4 kap. Försäkringstekniska avsättningar

1 § Bestämmelser om försäkringstekniska avsättningar

finns i 5 kap. lagen

(2019:742) om tjänstepensionsföretag.

2 § I detta kapitel betyder

1. diskonteringsräntekurva: en räntekurva för beräkning av nuvärdet av framtida

kassaflöden för försäkringstekniska avsättningar,

2. räntekurva: räntesatser för olika löptider, och

3. ränteswap: ett avtal om byte av fast eller rörlig ränta.

Beräkning av försäkringstekniska avsättningar

3 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna de försäkringstekniska avsättningarna

med lämpliga försäkringsmatematiska och statistiska metoder.

4 § När ett tjänstepensionsföretag beräknar de försäkringstekniska avsättningarna

ska det beakta osäkerheter i

1. kassaflöden,

2. finansiella garantier, och

3. avtalade optioner.

5 § De framtida kassaflöden som avses i 5 kap. 2 § första stycket lagen (2019:742)

om tjänstepensionsföretag ska diskonteras med antagande om ränta beräknad enligt

11–15 §§.

6 § Ett tjänstepensionsföretag som har beviljats undantag från skyldigheten enligt

5 kap. 5 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag att beräkna de försäkrings-

tekniska avsättningarna minst en gång om året, ska de år som beräkningen inte görs

lämna in en rapport med en skattning av de försäkringstekniska avsättningarna till

Finansinspektionen.

Rapporten enligt första stycket ska ge en klar bild av utvecklingen av de försäkrings-

tekniska avsättningarna och av förändringarna av de risker som täcks.

Kassaflöden

7 § De framtida kassaflöden som avses i 5 kap. 2 § första stycket lagen (2019:742)

om tjänstepensionsföretag, ska omfatta åtminstone följande inkommande och

utgående kassaflöden:

1. avtalade framtida utbetalningar till de försäkrade och andra ersättningsberättigade,

2. samtliga kostnader som är knutna till försäkringsavtalen, och

3. avtalade framtida premieinbetalningar som är knutna till försäkringsavtalen.

FFFS 2019:21

9

Aktsamma antaganden vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar

8 § De antaganden som ett tjänstepensionsföretag enligt 5 kap. 3 § lagen (2019:742)

om tjänstepensionsföretag ska använda för att beräkna de försäkringstekniska

avsättningarna ska grundas på

1. uppdaterad och trovärdig information från de finansiella marknaderna,

2. uppdaterad och trovärdig information om framtida kostnader som är hänförliga

till att fullgöra försäkringsavtalet, och

3. egna och allmänt tillgängliga uppgifter om försäkringsrisker.

Företaget ska beakta särdragen hos de försäkrade och försäkringsavtalen när det fast-

ställer antaganden om försäkringsrisk. Företaget ska ta hänsyn till förväntade

förändringar i de relevanta riskerna.

9 § Ett tjänstepensionsföretag får använda approximationer när det beräknar de

försäkringstekniska avsättningarna, om företaget

1. inte har tillräcklig data av tillfredsställande kvalitet för att kunna använda en till-

förlitlig försäkringsmatematisk metod vid beräkningen, och

2. kan visa att användningen av approximationer är lämplig.

Jämförelse med gjorda erfarenheter

10 § Ett tjänstepensionsföretag ska regelbundet jämföra gjorda erfarenheter med de

antaganden som de försäkringstekniska avsättningarna bygger på.

Om en sådan jämförelse visar på en systematisk avvikelse mellan erfarenheter och

företagets beräkningar, ska företaget anpassa sina försäkringsmatematiska metoder

och antaganden.

Val av räntesatser vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar

11 § Ett tjänstepensionsföretag ska bestämma en diskonteringsräntekurva enligt den

metod som följer av 12–15 §§. När företaget tillämpar metoden ska det utgå från

1. gällande marknadsnoteringar för ränteswappar enligt 16 §, justerade enligt 17 §,

2. den långsiktiga terminsräntan beräknad enligt metoden i 18–22 §§,

3. den längsta löptiden för respektive valuta enligt 23 §, och

4. tidpunkten för konvergens för respektive valuta enligt 23 §.

Företaget ska fastställa en diskonteringsräntekurva för varje valuta som det har

tjänstepensionsåtaganden i.

Metod för att bestämma en diskonteringsräntekurva

12 § Diskonteringsräntan z(t) vid durationen t år ska bestämmas enligt formeln

𝑧𝑧(𝑡𝑡) = �(1 + 𝑓𝑓(𝑡𝑡 − 1, 𝑡𝑡)) ∙ (1 + 𝑧𝑧(𝑡𝑡 − 1))

𝑡𝑡−1

�

1/𝑡𝑡

− 1

där f(t – 1,t) är terminsräntan på diskonteringsräntekurvan. Denna ska bestämmas

enligt formeln

𝑓𝑓(𝑡𝑡 − 1, 𝑡𝑡) = (1 − 𝑤𝑤(𝑡𝑡)) ∙ 𝑓𝑓̃(𝑡𝑡 − 1, 𝑡𝑡) + 𝑤𝑤(𝑡𝑡) ∙ 𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈

𝑡𝑡

𝐵𝐵

,

FFFS 2019:21

10

där

𝑓𝑓̃ är motsvarande terminsränta förenlig med gällande marknadsnoteringar på ränte-

swappar enligt 16 §, justerade enligt 17 §,

vikterna w(t) är bestämda enligt 13 § och

𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈

𝑡𝑡

𝐵𝐵

är den långsiktiga begränsade terminsräntan enligt 18–22 §§.

För löptider som inte motsvarar helår ska ett tjänstepensionsföretag interpolera ränte-

satsen med lämplig metod.

13 § Vikterna 𝑤𝑤(𝑡𝑡) bestäms av löptiden 𝑡𝑡, den längsta löptiden (T1) och tidpunkten

för konvergens (T2) enligt följande:

𝑤𝑤(𝑡𝑡) = �

0 för 𝑡𝑡 ≤ 𝑇𝑇1

(𝑡𝑡 − 𝑇𝑇1)/(𝑇𝑇2 − 𝑇𝑇1 + 1) för 𝑇𝑇1 < 𝑡𝑡 ≤ 𝑇𝑇2

1 för 𝑡𝑡 > 𝑇𝑇2

Värden på T1 och T2 för olika valutor anges i 23 §.

Beräkningar av nollkupongräntor

14 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna nollkupongräntor genom att lösa

följande ekvationer för 𝑧𝑧̃(𝑡𝑡)

𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝(𝑡𝑡) ∙ �

1

(1 + 𝑧𝑧̃(𝑖𝑖))

𝑖𝑖

= 1 −

1

(1 + 𝑧𝑧̃(𝑡𝑡))

𝑡𝑡

𝑡𝑡

𝑖𝑖=1

där

𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝(𝑡𝑡) är den gällande marknadsnoteringen för en ränteswap enligt 16 § med löptid

t år, justerad enligt 17 §, och

𝑧𝑧̃(𝑡𝑡) är nollkupongräntan förenlig med gällande marknadsnoteringar vid löptiden t

år.

15 § Terminsräntan 𝑓𝑓̃(𝑡𝑡 − 1, 𝑡𝑡) bestäms av följande formel och är då förenlig med

gällande marknadsnoteringar:

𝑓𝑓̃(𝑡𝑡 − 1, 𝑡𝑡) = �1 + z�(t)�

𝑡𝑡

�1 + z�(t − 1)�

𝑡𝑡−1

�

− 1,

Om det saknas marknadsnotering för en given löptid ska ekvationerna lösas genom

att företaget antar konstanta terminsräntor mellan de löptider för vilka det finns

marknadsnoteringar.

Formlerna ska tillämpas för varje framtida duration t.

Marknadsnoteringar och justering

16 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det bestämmer diskonteringsräntekurvan

utgå från marknadsnoteringar för ränteswappar som handlas på aktiva marknader.

FFFS 2019:21

11

Allmänna råd

Företaget bör för svenska kronor använda ränteswappar med åtminstone de

löptider som Finansinspektionen publicerar på myndighetens webbplats när

det beräknar diskonteringsräntekurvan.

17 § Den justering som avses i 11 § första stycket 1 ska ett tjänstepensionsföretag

bestämma som ett fast avdrag på 15 baspunkter (bp) från gällande marknads-

noteringar för ränteswappar. Avdraget ska vara detsamma för samtliga löptider upp

till och med tidpunkten för konvergens och för relevanta valutor.

Metod för att bestämma den långsiktiga terminsräntan

Beräkning av den långsiktiga terminsräntan

18 § Ett tjänstepensionsföretag ska bestämma den långsiktiga terminsräntan för

varje år för valutan svenska kronor. Om företaget är exponerat mot valutorna norska

kronor, danska kronor, euro, brittiska pund eller US-dollar, ska den långsiktiga

terminsräntan årligen bestämmas även för de valutorna. För övriga valutor ska den

långsiktiga terminsräntan för svenska kronor användas.

För varje valuta enligt första stycket, ska förändringen i den långsiktiga termins-

räntan begränsas till en ökning eller minskning med 15 baspunkter (bp), eller förbli

oförändrad enligt följande

𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈

𝑡𝑡

𝐵𝐵

= �

𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈

𝑡𝑡−1

𝐵𝐵

+ 15 bp om 𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈

𝑡𝑡

≥ 𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈

𝑡𝑡−1

𝐵𝐵

+ 15 bp

𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈

𝑡𝑡−1

𝐵𝐵

− 15 𝑏𝑏𝑝𝑝 om 𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈

𝑡𝑡

≤ 𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈

𝑡𝑡−1

𝐵𝐵

− 15 bp

𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈

𝑡𝑡−1

𝐵𝐵

annars,

där

𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈

𝑡𝑡

𝐵𝐵

är den långsiktiga begränsade terminsräntan för år t,

𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈𝑈

𝑡𝑡−1

𝐵𝐵

är den långsiktiga begränsade terminsräntan för år t-1 och

UFR

t

är den långsiktiga terminsräntan för år t före begränsning i den årliga

förändringen och bestäms som summan

UFR

t

= E(R

t

) + E(I

t

),

där

E(R^t) är den förväntade realräntan och

E(I

t

) är den förväntade inflationstakten.

Den förväntade realräntan E(R

t

) är samma för alla aktuella valutor och bestäms enligt

19–21 §§, medan den förväntade inflationstakten E(I

t

) bestäms separat för varje

aktuell valuta enligt 22 §.

FFFS 2019:21

12

Allmänna råd

Företaget bör när det tillämpar 18 § använda den begränsade långsiktiga

terminsränta för svenska kronor som Finansinspektionen publicerar på

myndighetens webbplats.

Beräkning av den förväntade realräntan

19 § Den förväntade realräntan är ett enkelt aritmetiskt medelvärde av årliga

realräntor från år 1961 fram till och med året före omräkningen av den långsiktiga

terminsräntan enligt följande formel:

𝐸𝐸(𝑈𝑈

𝑡𝑡

) =

1

𝑛𝑛

𝑡𝑡

� 𝑝𝑝

1960+𝑖𝑖

𝑛𝑛

𝑡𝑡

𝑖𝑖=1

där

n

t

är antal år från slutet av 1960 och

r

1960+i

är den årliga realräntan för år 1960+i.

20 § För varje år sedan 1961 är den årliga realräntan det aritmetiska medelvärdet av

de årliga realräntorna för Amerikas förenta stater, Belgien, Frankrike, Italien,

Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. För varje land och varje år beräknas

den årliga realräntan som

realräntan = (kort nominell ränta – inflation)/(1 + inflation),

där

kort nominell ränta hämtas från Europeiska kommissionens årliga makro-

ekonomiska databas (AMECO database), och

inflation hämtas från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings

(OECD) databas Main Economic Indicators database.

21 § Den förväntade realräntan ska avrundas till jämna fem hundradels procent. Om

den inte avrundade realräntan är lägre än den avrundade realräntan året före, ska den

avrundas uppåt. Om den inte avrundade realräntan är högre än den avrundade

realräntan året före, ska den avrundas nedåt.

Beräkning av den förväntade inflationstakten

22 § Om aktuell centralbank har ett angivet inflationsmål, ska den förväntade

inflationen E(I

t

) för respektive valuta baseras på inflationsmålet enligt följande

Inflationsmål

Förväntad inflation E(I ^t )

Lägre än eller lika med 1 %

1 %

Högre än 1 % och lägre än 3 %

2 %

Lika med eller högre än 3 % och lägre än 4 %

3 %

Lika med eller högre än 4 %

4 %

Om en centralbank anger inflationsmålet som ett intervall, ska mittpunkten i detta

intervall användas.

FFFS 2019:21

13

Om en centralbank inte har angett ett inflationsmål, ska den förväntade inflationen

E(I

t

) bestämmas till 2 procent.

Längsta löptid och tidpunkt för konvergens

23 § Ett tjänstepensionsföretag ska tillämpa följande värden på den längsta löptiden

och tidpunkten för konvergens.

Valuta

Längsta löptid

(T1)

Tidpunkt för konvergens

till den långsiktiga

terminsräntan

(T2)

NOK

10 år

Längsta löptid + 10 år

DKK

20 år

Längsta löptid + 10 år

EUR

20 år

Längsta löptid + 40 år

GBP

50 år

Längsta löptid + 40 år

USD

30 år

Längsta löptid + 40 år

SEK och övriga

valutor

10 år

Längsta löptid + 10 år

Undantag

24 § Om det finns särskilda skäl, kan Finansinspektionen besluta om undantag från

11–23 §§.

Tillfällig metod för beräkning av den långsiktiga terminsräntan

25 § Ett tjänstepensionsföretag får använda en tillfällig metod för att beräkna den

långsiktiga terminsräntan, enligt vad som framgår av 26 §.

26 § Ett tjänstepensionsföretag får beräkna den långsiktiga terminsräntan som ett

viktat medelvärde mellan det värde som har beräknats enligt 18–22 §§ och värdet

4,2 procent. De vikter som ska tillämpas för värdet som beräknas enligt 18–22 §§,

respektive värdet 4,2 procent, vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar

för olika kalenderår framgår av följande tabell.

År

Vikten för värdet beräknat

enligt 18–22 §§

Vikten för värdet 4,2 %

2020 och 2021

0

1

2022

0,2

0,8

2023

0,4

0,6

2024

0,6

0,4

2025

0,8

0,2

2026 och senare

1

0

5 kap. Investeringar

1 § Bestämmelser om investeringar finns i 6 kap. lagen (2019:742) om tjänste-

pensionsföretag.

FFFS 2019:21

14

Derivatinstrument

2 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det använder derivatinstrument undvika en

överdriven exponering gentemot en och samma motpart och gentemot andra risker i

derivatverksamhet.

Värdering av skuldtäckningstillgångar till verkligt värde

3 § Ett tjänstepensionsföretag ska göra den värdering till verkligt värde av de till-

gångar som avses i 6 kap. 14 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag enligt

bestämmelserna om verkligt värde i lagen (1995:1560) om årsredovisning i

försäkringsföretag och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS

2019:23) om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag.

Skuldtäckningsregister

Grundläggande krav på att föra skuldtäckningsregister

4 § Ett tjänstepensionsföretag ska föra ett sådant skuldtäckningsregister som avses

i 6 kap. 16 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag vid företagets huvud-

kontor.

5 § Ett tjänstepensionsföretag ska föra och förvara sitt skuldtäckningsregister på ett

sådant sätt att registret vid varje tidpunkt kan användas för att fastställa den särskilda

förmånsrätt som gäller enligt 6 kap. 17 § lagen (2019:742) om tjänstepensions-

företag.

Allmänna råd

Företaget bör föra sitt skuldtäckningsregister i en läsbar och varaktig form.

Registret bör förvaras på ett sätt som uppfyller höga krav på tillgänglighet och

säkerhet mot skada.

6 § Ett tjänstepensionsföretag ska föra och förvara sitt skuldtäckningsregister på ett

sådant sätt att innehållet kan visas för varje tidpunkt under de senaste tolv

månaderna.

Innehåll i skuldtäckningsregister

7 § Av ett tjänstepensionsföretags skuldtäckningsregister ska det framgå vilka till-

gångar som motsvarar följande slag av försäkringstekniska avsättningar:

1. garanterade försäkringsåtaganden och garanterad återbäring, och

2. villkorad återbäring och försäkringsåtaganden där försäkringstagarna, de för-

säkrade eller andra ersättningsberättigade bär investeringsrisken.

8 § Ett tjänstepensionsföretags skuldtäckningsregister ska innehålla uppgifter om

1. storleken på de försäkringstekniska avsättningarna,

2. var tillgångar som används för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna

förvaras, och

3. värdet på varje enskild tillgång.

FFFS 2019:21

15

Registret ska också innehålla uppgifter om derivatinstrument som påverkar värdet

av de tillgångar som används för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna.

Uppgifterna ska vara så detaljerade att tillgångarna och derivatinstrumenten entydigt

kan identifieras och spåras av en utomstående part.

Instruktion för att föra skuldtäckningsregister

9 § Ett tjänstepensionsföretag ska ha en instruktion om hur företaget ska föra ett

skuldtäckningsregister.

Instruktionen ska innehålla uppgifter om hur företaget fördelar ansvar och befogen-

heter när det gäller att föra, kontrollera och övervaka ett skuldtäckningsregister.

Anmäla brister i skuldtäckningsregister

10 § Ett tjänstepensionsföretag ska omedelbart anmäla till Finansinspektionen, om

– företaget inte längre kan föra sitt skuldtäckningsregister enligt de författningar som

reglerar detta, eller

– registret inte upptar tillgångar som minst motsvarar de försäkringstekniska av-

^{sättningarna.}

6 kap. Kapitalbasen

Inledande bestämmelser

1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om vilka poster, utöver de som anges i

7 kap. 2 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, som får ingå i ett tjänste-

pensionsföretags kapitalbas, omfattningen av dessa poster och villkoren för att ta in

dem.

2 § Utöver de poster som anges i 7 kap. 2 § lagen (2019:742) om tjänstepensions-

företag kan ett tjänstepensionsföretag hos Finansinspektionen ansöka om att följande

poster ska ingå i kapitalbasen:

1. förlagslån,

2. värdepapper utan fast löptid och andra instrument,

3. öppet redovisade övervärden (netto) i tillgångar,

4. hälften av ännu ej inbetalt aktiekapital eller garantikapital, och

5. zillmeringsjustering.

3 § Ett tjänstepensionsföretag ska se till att dess kapitalbas motsvaras av tillgångar

som är fria från alla förutsebara förpliktelser.

4 § Med förlagslån avses i detta kapitel ett lån med villkor om att lånefordran,vid

likvidation eller konkurs, till såväl kapital som ränta, ska betalas först sedan övriga

borgenärer blivit tillgodosedda.

FFFS 2019:21

16

Ansökan

5 § Ett tjänstepensionsföretag ska i en ansökan om att få räkna in en sådan post som

avses i 2 § 1 eller 2 i kapitalbasen ange

1. syftet med att räkna in posten i kapitalbasen,

2. företagets kapitalbas och minimikapitalkrav, såväl inklusive som exklusive

posten, och

3. vilka förändringar företaget räknar med i fråga om sin kapitalbas och sitt minimi-

kapitalkrav under de närmaste tre åren.

En ansökan om att få räkna in en sådan post som avses i 2 § 1 i kapitalbasen ska,

utöver vad som anges i första stycket, innehålla det låneavtal som avses i 8 § 2.

En ansökan om att få räkna in en sådan post som avses i 2 § 2 i kapitalbasen ska,

utöver vad som anges i första stycket, innehålla det avtal som avses i 19 § 2.

6 § Ett tjänstepensionsföretag ska i en ansökan om återbetalning eller amortering av

en sådan post som avses i 2 § 1 eller 2, ange uppgifter enligt 5 § första stycket 2 och

3. Företaget ska även ange syftet med att återbetala eller amortera posten.

7 § Ett tjänstepensionsföretag ska i sin ansökan om att få räkna in en sådan post som

avses i 2 § 3–5 i kapitalbasen, ange uppgifter enligt 5 § första stycket 1–3.

Förlagslån

Förutsättningar för att få räkna in förlagslån i kapitalbasen

8 § Ett tjänstepensionsföretag får endast räkna in ett förlagslån i kapitalbasen

1. till den del det är helt betalt, och

2. om företaget har ingått ett bindande låneavtal om förlagslånet.

9 § Ett låneavtal enligt 8 § 2 ska innehålla villkor om att

1. förlagslånet har en efterställd betalningsrätt,

2. tjänstepensionsföretaget kan skjuta upp betalning av räntan om kapitalbasen

understiger eller riskerar att understiga minimikapitalkravet genom sådan betalning,

3. tjänstepensionsföretaget kan ta upplupna och uppskjutna räntor och kapitalbelopp

i anspråk för att täcka förluster så att företaget ges möjlighet att fortsätta sin verk-

samhet, och

4. lånet inte får sägas upp till betalning av innehavaren.

Låneavtalet ska även innehålla information om avtalets löptid och den modell för

ränteberäkning som företaget ska tillämpa. Företaget ska i sin ränteberäkning utgå

från en fast ränta eller en ränta som är relaterad till en räntebas. Om modellen för

ränteberäkning innehåller villkor som anger att räntan eller räntepåslaget höjs efter

en viss tid (step up-villkor), får ett sådant villkor inte innebära att räntan, eller ränte-

påslaget, ökar med mer än 1 procentenhet under lånets hela löptid.

10 § Ett låneavtal enligt 8 § 2 får inte innehålla villkor som innebär att förlagslånet

kan komma att förfalla till betalning före de avtalade förfallodagarna.

FFFS 2019:21

17

11 § Ett låneavtal enligt 8 § 2 får ändras endast om Finansinspektionen har lämnat

tillstånd till det.

Maximal andel som får ingå i kapitalbasen

12 § Förlagslån får ingå i kapitalbasen med högst 50 procent av det lägsta beloppet

av kapitalbasen och tjänstepensionsföretagets minimikapitalkrav. Högst 25 procent

av det lägsta beloppet av kapitalbasen och minimikapitalkravet får bestå av tids-

bundna förlagslån.

Uppsägningstid och återbetalning av eviga förlagslån

13 § Ett evigt förlagslån ska ha en uppsägningstid på minst fem år.

14 § Ett tjänstepensionsföretag får efter Finansinspektionens godkännande, åter-

betala ett evigt förlagslån i förtid. En ansökan om tillstånd till inlösen av lånet ska

göras senast sex månader före det datum då inlösen ska ske.

En förutsättning för att Finansinspektionen ska godkänna inlösen är att företagets

kapitalbas är tillfredsställande på lång sikt och att inlösen inte medför att kapital-

basen understiger, eller på lång sikt riskerar att understiga, minimikapitalkravet.

Löptid och återbetalning av tidsbundna förlagslån

15 § Ett tidsbundet förlagslån ska ha en ursprunglig löptid på minst fem år.

Ett tjänstepensionsföretag ska senast ett år före förfallodagen lämna

Finansinspektionen en plan för hur företaget ska kunna behålla kapitalbasen på en

nivå som överstiger minimikapitalkravet eller ökas till minimikapitalkravet när lånet

förfaller till betalning. Finansinspektionen ska godkänna planen.

Företaget behöver inte lämna in en plan enligt andra stycket om förlagslånets andel

av kapitalbasen gradvis har minskat under de senaste fem åren före förfallodagen,

och förlagslånet därmed inte längre kommer att ingå i kapitalbasen på förfallodagen.

16 § Ett tjänstepensionsföretag får, efter Finansinspektionens godkännande, åter-

betala eller amortera ett tidsbundet förlagslån före förfallodagen.

En förutsättning för att Finansinspektionen ska godkänna en återbetalning enligt

första stycket är att tjänstepensionsföretagets kapitalbas är tillfredsställande på lång

sikt och att den inte genom återbetalning eller amortering kommer att understiga,

eller på lång sikt riskerar att understiga, minimikapitalkravet.

17 § Om ett tjänstepensionsföretag har emitterat ett tidsbundet förlagslån med rätt

för företaget att lösa lånet före förfallodagen, ligger den tidigast möjliga åter-

betalningsdagen (call-dagen) till grund för beräkning av lånets löptid.

18 § Ett tjänstepensionsföretag får efter Finansinspektionens godkännande, räkna in

ett förlängt tidsbundet förlagslån i kapitalbasen.

Ett tidsbundet förlagslån som förlängs ska betraktas som ett nytt lån.

FFFS 2019:21

18

Värdepapper utan fast löptid och andra instrument

Förutsättningar för att få räkna in värdepapper utan fast löptid och andra

instrument i kapitalbasen

19 § Värdepapper utan fast löptid och andra instrument får räknas in i kapitalbasen

endast

1. till den del de är helt betalda, och

2. om ett tjänstepensionsföretag har ingått ett bindande avtal om värdepapperen eller

instrumenten.

20 § Ett låneavtal enligt 19 § 2 ska innehålla villkor om att

1. värdepapperet eller instrumentet har efterställd betalningsrätt,

2. tjänstepensionsföretaget kan skjuta upp betalning av räntan om kapitalbasen

understiger, eller riskerar att understiga, minimikapitalkravet genom en sådan

betalning,

3. tjänstepensionsföretaget kan ta upplupna och uppskjutna räntor och kapitalbelopp

i anspråk för att täcka förluster så att företaget ges möjlighet att fortsätta sin verksam-

het, och

4. avtalet inte får sägas upp till betalning av innehavaren.

Maximal andel som får ingå i kapitalbasen

21 § Värdepapper utan fast löptid och andra instrument får ingå i kapitalbasen med

högst 50 procent av det lägsta beloppet av kapitalbasen och minimikapitalkravet, för

det sammanlagda beloppet av värdepapper utan fast löptid och andra instrument och

sådana förlagslån som avses i 2 § 1.

Återbetalning av värdepapper utan fast löptid och andra instrument

22 § Ett tjänstepensionsföretag får efter Finansinspektionens godkännande, åter-

betala värdepapper utan fast löptid och andra instrument.

En förutsättning för att Finansinspektionen ska godkänna en återbetalning enligt

första stycket är att tjänstepensionsföretagets kapitalbas är tillfredsställande på lång

sikt och inte därigenom kommer att understiga, eller riskerar att på lång sikt under-

stiga, minimikapitalkravet.

Förutsättningar för att få räkna in öppet redovisade övervärden i tillgångar i

kapitalbasen

23 § Ett tjänstepensionsföretag får medräkna öppet redovisade övervärden i till-

gångar i kapitalbasen, om övervärdena inte är av exceptionell natur och de framgår

av företagets tilläggsupplysningar eller förvaltningsberättelse i årsredovisningen.

Förutsättningar för att få räkna in hälften av ännu ej inbetalt aktiekapital

eller garantikapital i kapitalbasen

24 § Ett tjänstepensionsföretag får medräkna hälften av ännu ej inbetalt aktiekapital

eller garantikapital i kapitalbasen, om den inbetalda delen uppgår till minst

25 procent av det ännu ej inbetalda aktiekapitalet eller garantikapitalet.

FFFS 2019:21

19

Posten får utgöra högst 50 procent av den lägsta av kapitalbasen och tjänstepensions-

företagets minimikapitalkrav.

Förutsättningar för att få räkna in zillmeringsjustering i kapitalbasen

25 § Ett tjänstepensionsföretag får i kapitalbasen medräkna skillnaden mellan en

inte zillmerad eller delvis zillmerad försäkringsteknisk avsättning, och en för-

säkringsteknisk avsättning zillmerad med en faktor som motsvarar det tillägg för

försäljningskostnader som ingår i premien, om

1. zillmering inte tillämpas, eller

2. om zillmering tillämpas, endast om skillnaden inte uppgår till de tillägg för

försäljningskostnader som ingår i premien.

Beloppet som avses i första stycket får inte överstiga 3,5 procent av summan av

skillnaderna mellan

1. kapitalbeloppen för livförsäkringar och tjänstepensioner, och

2. de försäkringstekniska avsättningarna för samtliga försäkringsavtal där zillmering

är möjlig.

Den skillnad som avses i andra stycket ska företaget minska med beloppet för varje

anskaffningskostnad som det redovisar som en tillgång och som därmed inte är

avskriven. Det gäller oavsett om beloppet har särredovisats eller ingår som fordran

på återförsäkrare.

7 kap. Kapitalkrav

Riskkänsligt kapitalkrav

1 § Bestämmelser om beräkning av det riskkänsliga kapitalkravet finns i 8 kap. 1–

6 §§ lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

2 § I detta kapitel betyder

1. externt ratinginstitut: ett kreditvärderingsinstitut som är registrerat eller certifierat

i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den

16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut,

2. infrastrukturenhet: en sådan enhet eller företagsgrupp som avses i artikel 1.55 b i

kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om

komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upp-

tagande och utövande av försäkringsverksamhet (Solvens II),

3. infrastrukturtillgångar: sådana tillgångar, strukturer, anläggningar, system eller

nätverk som avses i artikel 1.55 a i kommissionens delegerade förordning (EU)

2015/35,

4. kreditkvalitetssteg: kvalitetssteg i en objektiv kreditkvalitetsskala som används för

att placera ett externt ratinginstituts kreditvärderingar och som är fastställd genom

kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/633 av den 24 april 2018 om

ändring av genomförandeförordning (EU) 2016/1800 om fastställande av tekniska

genomförandestandarder för placeringen av externa ratinginstituts kreditvärderingar

FFFS 2019:21

20

på en objektiv kreditkvalitetsskala för kreditkvalitetssteg i enlighet med Europa-

parlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG, och

5. säkerställda obligationer: obligationer och andra jämförbara skuldförbindelser

enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda

obligationer samt exponeringar i form av obligationer som avses i artikel 52.4 i

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om

samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva

investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag).

Allmänt om beräkning av det riskkänsliga kapitalkravet

3 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna det riskkänsliga kapitalkravet, RKK,

enligt följande formel:

𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅 = 𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅

𝑀𝑀𝑀𝑀

+ 𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅

𝑂𝑂𝑂𝑂𝑂𝑂𝑂𝑂𝑂𝑂𝑡𝑡𝑖𝑖𝑂𝑂

+ 𝐽𝐽𝑏𝑏

där den justerade sammanläggningen av kapitalkraven för marknadsrisk och försäk-

ringsrisk, RKK

MF

, ska beräknas enligt följande formel:

𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅

𝑀𝑀𝑀𝑀

= �𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅

𝑀𝑀

2

+ 𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅

𝑀𝑀

2^,

där

– RKK M

är kapitalkravet för marknadsrisk, beräknat enligt 8–30 §§,

– RKK

F

är kapitalkravet för försäkringsrisk, beräknat enligt 31–43 §§,

– RKK

Operativ

är kapitalkravet för operativ risk, beräknat enligt 44 §, och

– Jb är ett justeringsbelopp (avdrag), beräknat enligt 45 §.

Fond- och depåförsäkringsverksamhet

4 § Ett tjänstepensionsföretag som driver fond- och depåförsäkringsverksamhet ska

när det beräknar kapitalkrav för marknadsrisk undanta tillgångar, skulder och

försäkringstekniska avsättningar för vilka försäkringstagarna bär risken.

Riskreducerande åtgärder

5 § När ett tjänstepensionsföretag beräknar det riskkänsliga kapitalkravet enligt 3 §

ska företaget beakta effekterna av de tekniker som det använder för att reducera sina

risker.

Justerad sammanläggning av kapitalkrav för risker

6 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkraven för marknadsrisk,

försäkringsrisk, aktiekursrisk och tilläggsrisk, använda följande formel för justerad

sammanläggning av kapitalkraven för de risker som ingår i respektive risk:

𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅

𝑅𝑅

= ��𝐶𝐶

𝑖𝑖,𝑗𝑗

∙ 𝑋𝑋

𝑖𝑖

∙ 𝑋𝑋

𝑗𝑗

𝑖𝑖,𝑗𝑗

I formeln är RKK

R

det riskkänsliga kapitalkravet för den aktuella risken. Kapital-

kraven för de risker som ingår i den aktuella risken är X

1

, X

2

, …, X

n

och Ci,j är

FFFS 2019:21

21

korrelationskoefficienten för beroendet mellan den i:te och j:te risken. Summan ska

innehålla alla möjliga kombinationer av i och j.

7 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för långlevnadsrisk

och dödlighetsrisk använda följande formel för den justerade sammanläggningen av

kapitalkraven för riskerna:

X

LR

= max[X

L

;X

D

],

där X

L

och X

D

är kapitalkraven för långlevnadsrisk respektive dödlighetsrisk.

Kapitalkrav för marknadsrisk

Allmänt om kapitalkrav för marknadsrisk

8 § Bestämmelser om vilka risker som ingår i kapitalkravet för marknadsrisk finns

i 8 kap. 3 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Beräkning av kapitalkrav för marknadsrisk

9 § Ett tjänstepensionsföretag ska använda den formel som anges i 6 § när det gör

den justerade sammanläggningen av de kapitalkrav som ingår i kapitalkravet för

marknadsrisk enligt 8 kap. 3 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Företaget ska när det beräknar enligt första stycket, använda följande korrelations-

matris:

i \ j

Ränte-

risk

Aktie-

kurs-

risk

Fastig-

hets-

prisrisk

Ränte-

skillnads-

risk

Valuta-

kursrisk

Koncen

trations-

risk

Ränterisk

1

0,50

0,50

0,50

0

0

Aktiekursrisk

0,50

1

0,75

0,50

0

0

Fastighets-

prisrisk

0,50

0,75

1

0,50

0

0

Ränteskillnads-

risk

0,50

0,50

0,50

1

0

0

Valutakursrisk

0

0

0

0

1

0

Koncentrations-

risk

0

0

0

0

0

1

Indirekta exponeringar

10 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för marknadsrisk

beakta riskerna i företagets indirekta exponeringar genom att genomlysa företagets

direkta exponeringar i fonder, kollektiva investeringar eller andra investeringar om

de innebär indirekta exponeringar för marknadsrisk (genomlysning).

När företaget tillämpar det som anges i första stycket, ska det beakta värdeför-

ändringen för sina indirekta exponeringar i respektive underkategori till marknads-

risk vid beräkningen av värdeförändringen i de direkta exponeringarna.

Företaget ska endast tillämpa genomlysningen på den del där information är till-

gänglig på den detaljnivå som krävs för beräkningen av kapitalkravet.

FFFS 2019:21

22

Genomlysningen ska inte tillämpas på sådana typ A-aktier och typ B-aktier som

avses i 16 § andra och tredje styckena.

11 § Ett tjänstepensionsföretag får, om det inte kan tillämpa genomlysning enligt

10 §, beräkna kapitalkravet för marknadsrisk på grundval av den eftersträvade under-

liggande tillgångsallokeringen i fonder, kollektiva investeringar eller andra investe-

ringar som innebär indirekta exponeringar.

Företaget får dock bara göra en sådan beräkning om

1. information om den eftersträvade tillgångsallokeringen är tillgänglig för företaget

på den detaljnivå för undergrupper som krävs för beräkningen av det riskkänsliga

kapitalkravet och de underliggande tillgångarna förvaltas enligt denna eftersträvade

allokering, och

2. företaget inte är ensam investerare eller utövar kontroll över tillgångsallokeringen

i de fonder, kollektiva investeringar eller andra investeringar som innebär indirekta

exponeringar för marknadsrisk där kapitalkravet beräknas på grundval av den efter-

strävade underliggande tillgångsallokeringen.

12 § Ett tjänstepensionsföretag som inte kan genomlysa exponeringar enligt 10 §

och som inte kan tillämpa 11 §, ska betrakta exponeringarna som typ C-tillgångar

enligt 16 § fjärde stycket.

Kapitalkrav för ränterisk

13 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för ränterisk som summan

av kapitalkraven för ränterisk för samtliga räntekänsliga exponeringar i form av till-

gångar, skulder och försäkringstekniska avsättningar.

Enligt 1 kap. 6 § förordningen (2019:809) om tjänstepensionsföretag ska risken för

negativa marknadsräntor inte beaktas. Om en sänkning av nivån för en viss mark-

nadsränta som ett tjänstepensionsföretag använder vid värderingen av sina ränte-

känsliga exponeringar innebär att räntenivån blir negativ, ska sänkningen anses vara

till marknadsräntan noll.

14 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkraven för ränterisk, för

de exponeringar som avses i 13 § första stycket, värdera exponeringarna med för-

ändrade marknadsräntor.

Kapitalkravet för ränterisk för varje räntekänslig exponering utgör den största minsk-

ningen av kapitalbasen som uppstår vid en sänkning eller en höjning av marknads-

räntorna enligt tredje och fjärde styckena.

Vid sänkning av marknadsräntorna ska företaget välja den största minskningen av

kapitalbasen som uppstår vid absolut sänkning respektive relativ sänkning enligt

tabellen nedan.

Vid höjning av marknadsräntorna ska företaget välja den största minskningen av

kapitalbasen som uppstår vid absolut höjning respektive relativ höjning enligt

tabellen nedan.

Med marknadsräntor ska i denna bestämmelse för försäkringstekniska avsättningar

avses justerade marknadsnoteringar enligt 4 kap. 11 § första stycket 1.

FFFS 2019:21

23

Löptid

(år)

Absolut förändring

(baspunkter)

Relativ förändring

≤1

± 50

± 41 %

2

± 53

± 38 %

3

± 56

± 36 %

4

± 60

± 33 %

5

± 62

± 32 %

6

± 64

± 30 %

7

± 65

± 28 %

8

± 66

± 27 %

9

± 67

± 26 %

10

± 68

± 25 %

12

± 69

± 23 %

15

± 70

± 22 %

≥ 20

± 70

± 20 %

För löptider som inte anges i tabellen ska förändringen beräknas genom linjär

interpolation.

Kapitalkrav för aktiekursrisk

Beräkning av kapitalkrav för aktiekursrisk

15 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk genom

en justerad sammanläggning av kapitalkraven för de typer av tillgångar som anges i

16 §, enligt formeln i 6 § och med användande av följande korrelationsmatris:

i/j

Typ A-

aktier

Typ B-

aktier

Typ C-

tillgångar

Typ A-aktier

1

0,75

0,75

Typ B-aktier

0,75

1

0,75

Typ C-tillgångar

0,75

0,75

1

Typer av tillgångar

16 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk för typ

A-aktier, typ B-aktier och typ C-tillgångar.

Med typ A-aktier avses aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad

eller handlas på en MTF-plattform. Dessutom avses aktier som handlas på en

handelsplats som motsvarar en reglerad marknad eller en MTF-plattform, utanför

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i en stat som är medlem i

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Med reglerad

marknad och MTF-plattform avses detsamma som i lagen (2007:528) om värde-

pappersmarknaden.

Med typ B-aktier avses andra aktier än typ A-aktier som handlas på handelsplatser

som motsvarar de handelsplatser som avses i andra stycket utanför EES och OECD.

Med typ C-tillgångar avses dels andra aktier än typ A-aktier och typ B-aktier, dels

tillgångar som inte omfattas av undergruppen för ränterisk, undergruppen för fastig-

hetsprisrisk eller undergruppen för ränteskillnadsrisk.

FFFS 2019:21

24

Beräkning av kapitalkrav för olika typer av tillgångar inom aktiekursrisk

17 § Kapitalkraven för olika typer av tillgångar enligt 16 § ska beräknas som

minskningen av kapitalbasen som blir följden av att värdet av tillgångarna minskar

enligt följande tabell:

Typ A-aktier

30 %

Typ B-aktier

40 %

Typ C-tillgångar

45 %

Kapitalkrav för fastighetsprisrisk

18 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för fastighetsprisrisk som

minskningen av kapitalbasen som blir följden av att marknadspriserna av företagets

investeringar i fastigheter och byggnader minskar med 25 procent.

Kapitalkrav för ränteskillnadsrisk

19 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för ränteskillnadsrisk,

RKK

Sp

, enligt följande formel:

𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅

𝑆𝑆𝑂𝑂

= � 𝑆𝑆𝑡𝑡𝑝𝑝𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆

𝑖𝑖

∙ 𝐼𝐼𝑛𝑛𝑛𝑛𝑆𝑆ℎ𝑝𝑝𝑎𝑎

𝑖𝑖

𝑖𝑖

där

– summeringen görs av företagets alla exponeringar i med ränteskillnadsrelaterad

duration i räntebärande tillgångar,

– Stress

i

är ränteskillnadsfaktorn och bestäms för varje exponering i ur tabellen

nedan genom att använda den formel och de parametrar a och b som gäller för

exponeringens kreditkvalitetssteg och duration (dur

i

),

– dur

i

är durationen för exponeringen i uttryckt i år, och

– Innehav

i

är marknadsvärdet för exponeringen i.

Kreditkvalitetssteg

Duration

(dur):

dur < 5 år 5 ≤ dur ≤ 15 år

dur > 15 år

Stress

(%):

b ∙ dur

i

a + b∙ (dur

i

- 5) a + b ∙ (dur

i

- 15)

SOBL

a

-

4,5

10,5

b

0,9

0,6

0,3

0

a

-

5

11

b

1

0,6

0,3

1

a

-

6

12

b

1,2

0,6

0,3

2

a

-

7

13

b

1,4

0,6

0,3

3

a

-

9

15

b

1,8

0,6

0,3

4/5

a

-

16

22

b

3,2

0,6

0,3

6

a

-

25

31

b

5

0,6

0,3

Inget kreditbetyg

a

-

10

16

b

2

0,6

0,3

FFFS 2019:21

25

Ränteskillnadsrisk för säkerställda obligationer (SOBL)

20 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkrav för ränteskillnads-

risk för sådana säkerställda obligationer som avses i artikel 52.4 i Europaparla-

mentets och rådets direktiv 2009/65/EG, om obligationerna har ett kreditbetyg som

motsvarar kreditkvalitetssteg noll eller ett, tillämpa kreditkvalitetssteg SOBL i 19 §.

Ränteskillnadsrisk för räntebärande tillgångar utgivna av stater eller institutioner

21 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkrav för ränteskillnads-

risk, undanta räntebärande tillgångar som är utgivna av

1. en stat,

2. sådana internationella institutioner som avses i artikel 180.2 i kommissionens

delegerade förordning (EU) 2015/35, eller

3. Kommuninvest i Sverige AB.

Det som anges i första stycket gäller endast om utgivaren har ett kreditbetyg som

motsvarar kreditkvalitetssteg noll eller ett. Om en internationell institution som avses

i första stycket 2 saknar kreditbetyg får företaget ändå undanta tillgångarna om det

land som institutionen tillhör har ett kreditbetyg som motsvarar kvalitetssteg noll

eller ett.

Ränteskillnadsrisk för infrastrukturinvesteringar

22 § När ett tjänstepensionsföretag beräknar kapitalkravet för ränteskillnadsrisk

enligt 19 §, ska företaget tilldela exponeringar i form av räntebärande tillgångar som

uppfyller kriterierna för godkänd infrastrukturinvestering enligt 28 § en riskvikt på

70 procent. Det innebär att exponeringen ska utgöra 70 procent av marknadsvärdet.

Duration

23 § När ett tjänstepensionsföretag tillämpar det som anges i 19 §, ska företaget

beräkna de räntebärande tillgångarnas duration, uttryckt i år. Företaget ska göra be-

räkningen genom att använda en marknadsvärdesviktad ansats. För räntebärande till-

gångar med rörlig ränta ska företaget beräkna durationen med den ränta som gäller

vid beräkningstillfället.

Kapitalkrav för valutakursrisk

Beräkning av kapitalkrav för valutakursrisk

24 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för valutakursrisk genom

att summera kapitalkraven enligt 25 § för valutakursrisk för varje valuta som före-

taget har valutaexponering mot.

Beräkning av kapitalkrav för valutakursrisk för varje valuta

25 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för valutakursrisk för

varje valuta som företaget har valutaexponering mot som den minskning av kapital-

basen som blir följden av att valutakursen skulle öka eller minska med 10 procent.

FFFS 2019:21

26

Kapitalkrav för koncentrationsrisk

26 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkrav för koncentrationsrisk,

RKK

Konc

, genom att aggregera kapitalkraven för koncentrationsrisk, Konc

i

, för varje

emittent i som företaget är exponerat mot. Företaget ska utföra aggregeringen enligt

följande formel:

𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅

𝐾𝐾𝐾𝐾𝑛𝑛𝐾𝐾

= ��𝑅𝑅𝐾𝐾𝑛𝑛𝐾𝐾

𝑖𝑖

2

𝑖𝑖

,

där

– summeringen görs av samtliga emittenter som företaget är exponerat mot, och

– Konc

i

är kapitalkravet för koncentrationsrisk för emittent i.

Beräkning av kapitalkrav för koncentrationsrisk för en och samma emittent

27 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkrav för koncentrationsrisk,

Konc

i

, för emittent i, enligt följande formel:

𝑅𝑅𝐾𝐾𝑛𝑛𝐾𝐾

𝑖𝑖

= 0,15 ∙ max (0; 𝐸𝐸

𝑖𝑖

− 0,05 ∙ 𝑇𝑇𝑖𝑖𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇å𝑛𝑛𝑇𝑇𝑝𝑝𝑝𝑝),

där

– E

i

är marknadsvärdet av företagets exponering mot emittent i, och

– Tillgångar är värdet av tjänstepensionsföretagets totala placeringstillgångar.

Vid beräkningen av E

i

för emittent i ska säkerställda obligationer ha en riskvikt på

25 procent, vilket innebär att exponeringen för dessa ska utgöra 25 procent av mark-

nadsvärdet.

Om en emittent ingår i en sådan grupp av emittenter som avses i 6 kap. 5 § lagen

(2019:742) om tjänstepensionsföretag, ska samtliga emittenter inom gruppen anses

utgöra en och samma emittent.

Sådana räntebärande tillgångar som företaget ska undanta från beräkningen av

kapitalkrav för ränteskillnadsrisk enligt 21 §, ska företaget även undanta från beräk-

ningen av koncentrationsrisk.

Särskilt om godkända infrastrukturinvesteringar

Kriterier för en godkänd infrastrukturinvestering

28 § Ett tjänstepensionsföretags godkända infrastrukturinvesteringar ska omfatta

investeringar i en infrastrukturenhet som uppfyller följande kriterier:

1. Företaget gör investeringen antingen i form av räntebärande tillgångar eller i

sådana typ C-tillgångar som avses i 16 § fjärde stycket.

2. De kassaflöden som infrastrukturenheten genererar åt sina kreditgivare och aktie-

investerare är förutsägbara.

FFFS 2019:21

27

3. Om företaget gör investeringen i form av räntebärande tillgångar, ska avtalsramen

omfatta begränsningar av infrastrukturenhetens förmåga att utföra verksamhet som

kan skada kreditgivarna. Det innebär att nya skulder kan utfärdas endast om de

befintliga kreditgivarna medger det, såvida inte sådana nya emissioner av skulder är

tillåtna enligt dokumentationen för den befintliga skulden.

4. Om en kreditvärdering av ett externt ratinginstitut är tillgänglig för infrastruktur-

enheten, ska enheten ha ett kreditbetyg som motsvarar ett kreditkvalitetssteg mellan

noll och tre.

5. Om företaget gör investeringen i form av tillgångar för vilka det inte finns en

kreditvärdering av ett externt ratinginstitut, ska tillgångarna finnas i länder som är

medlemmar i EES eller OECD.

6. Om företaget gör investeringen inom en fondstruktur med möjlighet till inlösen

av andelar, ska avtalsramen innehålla restriktioner för inlösen som syftar till att

säkerställa att alla andelsägare likabehandlas ekonomiskt.

7. Om infrastrukturenhetens intäkter inte kommer från betalningar från ett stort antal

användare, ska den part som har gått med på att köpa de varor eller tjänster som

infrastrukturenheten tillhandahåller vara något av följande:

a) en enhet som räknas upp i artikel 180.2 i kommissionens delegerade förordning

(EU) 2015/35, eller

b) en enhet med en värdering av ett externt ratinginstitut med ett kreditbetyg som

motsvarar ett kreditkvalitetssteg mellan noll och tre.

De kassaflöden som avses i första stycket 2 ska anses vara förutsägbara om allt utom

en försumbar del av intäkterna uppfyller åtminstone ett av följande kriterier:

1. Intäkterna omfattas av bestämmelser i lag som reglerar pris eller avkastning för

viss vara eller tjänst (avkastningsreglering).

2. Intäkterna omfattas av ett avtal som innehåller villkor om att en köpare ska betala

ett fastställt belopp om köparen inte fullföljer köpet enligt avtalet (take or pay-avtal).

3. Nivån på produktionen och prisnivån eller användningen och prisnivån uppfyller

var för sig ett av följande kriterier:

a) De är reglerade i lag eller i en annan författning.

b) De är fastställda i avtal.

c) De är förutsägbara på grund av låg efterfrågerisk.

Kapitalkrav för risken i godkända infrastrukturinvesteringar

29 § Kapitalkrav för risken i godkända infrastrukturinvesteringar som utgörs av

räntebärande tillgångar ska beräknas som kapitalkrav för ränteskillnadsrisk enligt

19–23 §§.

30 § Kapitalkrav för risken i godkända infrastrukturinvesteringar som utgörs av typ

C-tillgångar enligt 16 § fjärde stycket ska beräknas som kapitalkrav för fastighets-

prisrisk enligt 18 §.

FFFS 2019:21

28

Kapitalkrav för försäkringsrisk

Allmänt om kapitalkrav för försäkringsrisk

31 § Bestämmelser om vilka olika typer av risker som ingår i kapitalkravet för

försäkringsrisk finns i 8 kap. 4 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Utöver

dessa risker ska även tilläggsrisk ingå i den beräkning av kapitalkravet för försäk-

ringsrisk som ett tjänstepensionsföretag ska göra.

Aggregering av kapitalkraven för försäkringsrisk

32 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för försäkrings-

risk använda de formler som anges i 6 och 7 §§ vid den justerade sammanläggningen

av riskerna enligt 31 §. Kapitalkravet för långlevnadsrisk och dödlighetsrisk ska

aggregeras till ett kapitalkrav för livrisk.

Vid beräkningen enligt första stycket ska tjänstepensionsföretaget använda följande

korrelationsmatris:

i \ j

Livrisk

Sjuklig-

hetsrisk

Tilläggs-

risk

Annullations-

risk

Kostnads-

risk

Livrisk

1

0,25

0,25

0,25

0,5

Sjuklighets-

risk

0,25

1

0,75

0,25

0,5

Tilläggsrisk

0,25

0,75

1

0,25

0,5

Annullations-

risk

0,25

0,25

0,25

1

0,5

Kostnadsrisk

0,5

0,5

0,5

0,5

1

Kapitalkrav för livrisk

Beräkning av kapitalkrav för livrisk

33 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för livrisk som det största

av kapitalkraven för långlevnadsrisk enligt 34 § och dödlighetsrisk enligt 35 §, med

tillämpning av formeln som anges i 7 §.

Beräkning av kapitalkrav för långlevnadsrisk

34 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för långlevnadsrisk som

ökningen av de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. lagen (2019:742)

om tjänstepensionsföretag vid en minskning av sannolikheten att en person dör inom

ett år (ettårig dödssannolikhet) med 15 procent.

Företaget ska i beräkningen anta att minskningen av dödligheten gäller under hela

den återstående försäkringstiden. Beräkningen ska göras för hela beståndet av för-

säkringar.

Om det underlättar beräkningen kan företaget, i förekommande fall, vid stressningen

multiplicera tillämpad dödlighetsintensitet med faktorn 0,85.

FFFS 2019:21

29

Beräkning av kapitalkrav för dödlighetsrisk

35 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för dödlighetsrisk som

ökningen av de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. lagen (2019:742)

om tjänstepensionsföretag vid en ökning av de ettåriga dödssannolikheterna med 15

procent.

Företaget ska i beräkningen anta att den ökade dödligheten gäller under hela den

återstående försäkringstiden. Beräkningen ska göras för hela beståndet av försäk-

ringar.

Om det underlättar beräkningen kan företaget, i förekommande fall, vid stressningen

multiplicera tillämpad dödlighetsintensitet med faktorn 1,15.

Kapitalkrav för sjuklighetsrisk

36 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för sjuklighetsrisk som

ökningen av de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. lagen (2019:742)

om tjänstepensionsföretag när företaget tillämpar de stressfaktorer som framgår av

nedanstående tabell:

Sannolikheten att en person insjuknar inom ett år ökas

+ 40 %

Sannolikheten att en person tillfrisknar eller dör (avveckling)

inom ett år minskas

- 15 %

Invaliditetsgraden ökas

+ 15 %

Om företaget tillämpar en avvecklingsfunktion

λ

(x,t) ska den ökas så att [1-

λ

(x,t)]

ersätts med 0,85⋅[1-

λ

(x,t)] för alla åldrar x och durationer t. Invaliditetsgraderna igr

ska ökas så att (1-igr) ersätts med 0,85⋅(1-igr).

Kapitalkrav för tilläggsrisk

37 § Kapitalkravet för tilläggsrisk ska omfatta ersättning vid

1. inkomstbortfall på grund av olycksfall i arbetet, arbetsskador och yrkessjukdomar

(inkomstskydd),

2. arbetslöshet eller föräldraledighet (ekonomisk förlust), och

3. medicinsk behandling eller vård (sjukvårdskostnad).

Kapitalkrav för försäkringar med livrisk eller sjuklighetsrisk ska beräknas enligt

33–35 §§ respektive 36 §.

38 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för tilläggsrisk

göra en justerad sammanläggning av kapitalkraven för de underkategorier till

tilläggsrisk som framgår av 37 §, och tillämpa formeln i 6 § och använda följande

korrelationsmatris:

i\j

Inkomstskydd

Ekonomisk

förlust

Sjukvårdskostnad

Inkomstskydd

1

0,5

0,5

Ekonomisk

förlust

0,5

1

0,5

Sjukvårdskostnad

0,5

0,5

1

FFFS 2019:21

30

Beräkning av kapitalkrav för inkomstskydd

39 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för inkomstskydd, RKK

Is

,

enligt följande formel:

𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅

𝐼𝐼𝐼𝐼

= 2,1 ∙ �0,08

2

∙ 𝑉𝑉

𝑡𝑡𝑂𝑂

2

+ 0,12

2

∙ 𝑉𝑉

𝑀𝑀𝐹𝐹𝐹𝐹

2

+ 0,0096 ∙ 𝑉𝑉

𝑡𝑡𝑂𝑂

∙ 𝑉𝑉

𝑀𝑀𝐹𝐹𝐹𝐹

där V

tp

och V

FTA

är två volymmått bestämda av

– V

tp

= max[TP;TP

föregående

] + FTP

befintlig

+ FTP

följande

, och

– V

FTA

= försäkringstekniska avsättningar (FTA) för egen räkning för denna förmån,

där FTA är beräknad enligt 5 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

och

– TP betecknar en skattning av tekniska premier som ska intjänas av försäkrings-

företaget för denna förmån under de kommande tolv månaderna för egen räkning,

– TP

föregående

betecknar de tekniska premier som intjänats av försäkringsföretaget för

denna förmån under de föregående tolv månaderna för egen räkning,

– FTP

befintlig

betecknar det förväntade nuvärdet för de tekniska premierna som ska

intjänas av försäkringsföretaget för denna förmån efter de kommande tolv

månaderna för befintliga avtal för egen räkning, och

– FTP

följande

betecknar det förväntade nuvärdet för de tekniska premierna som ska

intjänas av försäkringsföretaget för denna förmån för avtal där det första redovis-

ningstillfället infaller under de följande tolv månaderna men utan de premier som

ska intjänas under de tolv månaderna efter första redovisningstillfället för egen

räkning.

Med tekniska premier avses riskpremien multiplicerat med 1,15, där riskpremien är

den del av premien som bedöms krävas för att täcka ersättningarna för upp-

kommande skador under de kommande tolv månaderna för denna förmån.

Beräkning av kapitalkrav för ekonomisk förlust

40 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för ekonomisk förlust,

RKK

Ef

, enligt följande formel:

𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅

𝐸𝐸𝐸𝐸

= 2,1 ∙ �0,13

2

∙ 𝑉𝑉

𝑡𝑡𝑂𝑂

2

+ 0,2

2

∙ 𝑉𝑉

𝑀𝑀𝐹𝐹𝐹𝐹

2

+ 0,026 ∙ 𝑉𝑉

𝑡𝑡𝑂𝑂

∙ 𝑉𝑉

𝑀𝑀𝐹𝐹𝐹𝐹

där V

tp

och V

FTA

är två volymmått bestämda av

– V

tp

= 1,3

∙

max[TP;TP

föregående

] + FTP

befintlig

+ FTP

följande

, och

– V

FTA

= försäkringstekniska avsättningar (FTA) för egen räkning för denna förmån,

där FTA är beräknad enligt 5 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

och

– TP betecknar en skattning av tekniska premier som ska intjänas av försäkrings-

företaget för denna förmån under de kommande tolv månaderna för egen räkning,

– TP

föregående

betecknar de tekniska premier som intjänats av försäkringsföretaget för

denna förmån under de föregående tolv månaderna för egen räkning,

– FTP

befintlig

betecknar det förväntade nuvärdet för de tekniska premierna som ska

intjänas av försäkringsföretaget för denna förmån efter de kommande tolv

månaderna för befintliga avtal för egen räkning, och

FFFS 2019:21

31

– FTP

följande

betecknar det förväntade nuvärdet för de tekniska premierna som ska

intjänas av försäkringsföretaget för denna förmån för avtal där det första redo-

visningstillfället infaller under de följande tolv månaderna men utan de premier som

ska intjänas under de tolv månaderna efter första redovisningstillfället för egen

räkning.

Med tekniska premier avses riskpremien multiplicerat med 1,15, där riskpremien är

den del av premien som bedöms krävas för att täcka ersättningarna för upp-

kommande skador under de kommande tolv månaderna för denna förmån.

Beräkning av kapitalkrav för sjukvårdskostnad

41 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för sjukvårdskostnad,

RKK

Sv

, enligt följande formel:

𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅

𝑆𝑆𝑂𝑂

= 0,04 ∙ 𝑆𝑆𝐸𝐸 ∙ 𝑛𝑛

där

– SE betecknar medeltalet av ersättningsbeloppen under de tre senaste åren avseende

sjukvårdskostnader, och

– n betecknar medeldurationen, uttryckt i år med två decimaler, av kassaflöden i de

försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. lagen (2019:742) om tjänste-

pensionsföretag för sådana förpliktelser.

Kapitalkrav för annullationsrisk

Beräkning av kapitalkrav för annullationsrisk

42 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för annullationsrisk,

RKK

Ann

, enligt följande formel:

RKK

Ann

= 0,0015∙PK

T

+ 0,0036∙PK

F

,

där

– PK

T

och PK

F

är pensionskapitalet för pensionsförmåner med flytträtt för

traditionell försäkringsverksamhet (T) respektive fond- och depåförsäkrings-

verksamhet (F).

Kapitalkrav för kostnadsrisk

Beräkning av kapitalkrav för kostnadsrisk

43 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för kostnadsrisk, RKK

Kost

,

enligt följande formel:

RKK

Kost

= 0,08∙Avskost

T

+ 0,75∙Kostnad

F

,

där

– Avskost

T

är företagets avsättning för fasta driftskostnader för verksamhet för

traditionell försäkring, och

FFFS 2019:21

32

– Kostnad

F

är företagets fasta driftskostnader för verksamhet för fond- och depå-

försäkring under de senaste tolv månaderna.

Med fasta driftskostnader avses företagets driftskostnader inklusive skadereglerings-

kostnader minskat med anskaffningskostnader.

Kapitalkrav för operativ risk

Beräkning av kapitalkrav för operativ risk

44 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna kapitalkravet för operativ risk,

RKK

Operativ

, enligt följande formel:

RKK

Operativ

= min[0,25∙RKK

MF

; Op] + 0,20∙Kostnad

F

,

där

– RKK

MF

beräknas enligt 3 §,

– Kostnad

F

är företagets fasta driftskostnader för verksamhet avseende fond- och

depåförsäkring under de senaste tolv månaderna, och

– Op beräknas som

Op = max (Op^Prem; Op

Avs

),

där

– Op

Prem

= 0,03 ∙ P^T + max [0; 0,03 ∙ (P^T – 1,2 ∙ pP^T)],

– Op

Avs

= 0,0035 ∙ FTA

T

,

– P

T

är företagets premieinkomst för verksamhet avseende traditionell försäkring

under de senaste tolv månaderna,

– pP

T

är företagets premieinkomst för verksamhet avseende traditionell försäkring

under de tolv månaderna före de senaste tolv månaderna, och

– FTA

T

är företagets försäkringstekniska avsättningar enligt 5 kap. lagen (2019:742)

om tjänstepensionsföretag för verksamhet avseende traditionell försäkring.

Med premieinkomst avses premier utan avdrag för premier för avgiven återförsäk-

ring.

Justeringsbelopp

45 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna justeringsbeloppet, Jb, för den förlust-

absorberande effekten av uppskjuten skatt och villkorad återbäring enligt följande

formel:

Jb = Jb

Skatt

+ Jb

Våb

,

där

– Jb

Skatt

är justeringsbeloppet för uppskjuten skatt, där avdrag görs för den minskning

av uppskjuten skatt som kan uppstå vid framtida förluster, och

– Jb

Våb

är justeringsbeloppet för villkorad återbäring som beräknas enligt följande

formel:

𝐽𝐽𝑏𝑏

𝑉𝑉å𝑏𝑏

= −max [0; min(𝑉𝑉å𝑏𝑏; 𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅

𝑀𝑀𝑀𝑀

− 𝑛𝑛𝑈𝑈𝑅𝑅𝑅𝑅

𝑀𝑀𝑀𝑀

)],

FFFS 2019:21

33

där

– Våb är den villkorade återbäringen enligt 5 kap. lagen (2019:742) om tjänste-

pensionsföretag ,

– RKK

MF

är den justerade sammanläggningen av kapitalkraven för marknadsrisk och

försäkringsrisk som anges i 3 §, och

– nRKK

MF

är beräknat på samma sätt som RKK

MF

men där företaget ska beakta de

förlustabsorberande effekterna av villkorad återbäring.

Företaget ska när det beräknar nRKK

MF

även beakta eventuella framtida förvalt-

ningsåtgärder samt rättsliga, regulatoriska och avtalsmässiga begränsningar vid för-

delning och minskning av villkorade förmåner.

8 kap. Företagsstyrning

1 § Bestämmelser om företagsstyrning finns i 9 kap. lagen (2019:742) om tjänste-

pensionsföretag.

2 § Bestämmelserna i 17–19 och 22–25 §§, 27 § första stycket, 28 § andra stycket,

31–36 och 39 §§, 40 § första stycket, 51, 52, 56, 58 och 67 §§, samt 70 § 2, 3, 6, 10

och 11 gäller inte för ett tjänstepensionsföretag som har

– mindre än fem miljarder kronor i tillgångar, eller

– mindre än 20 miljarder kronor i tillgångar och som driver tjänstepensionsverk-

samhet som huvudsakligen är avsedd för anställda i ett visst företag eller för personer

som tillhör en viss yrkesgrupp.

Särskilda bestämmelser som är anpassade för tjänstepensionsföretag som avses i

första stycket finns i 27 § andra stycket och 40 § andra stycket.

Lämplighetskrav

Det generella lämplighetskravet

3 § Ett tjänstepensionsföretag ska säkerställa att en person som avses i 9 kap. 3 §

första stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag har de insikter och den

erfarenhet som krävs genom att granska personens utbildning, erfarenhet och

kunskaper.

Tjänstepensionsföretaget ska, utöver vad som framgår av första stycket, se till att

personen i övrigt är lämplig för uppgiften genom att granska personens ärlighet och

ekonomiska ställning.

Allmänna råd

Tjänstepensionsföretagets granskning av personens ärlighet och ekonomiska

ställning bör baseras på dokumentation av personens anseende, uppträdande

och yrkesutövande. Den bör också ta hänsyn till relevanta straffrättsliga,

finansiella och tillsynsrelaterade aspekter.

4 § Ett tjänstepensionsföretag ska säkerställa att de personer som ingår i styrelsen

tillsammans har de insikter och den erfarenhet som är nödvändiga inom de områden

FFFS 2019:21

34

som är relevanta för företagets tjänstepensionsverksamhet, så att de kan styra

företaget på ett sunt och ansvarsfullt sätt.

Allmänna råd

Styrelsen i ett tjänstepensionsföretag bör ha nödvändiga insikter i och erfaren-

het av

1. tjänstepensionsmarknaden,

2. affärsstrategi och affärsmodeller,

3. företagsstyrning,

4. finansiell analys och aktuariell analys, och

5. regler som gäller för den tillståndspliktiga verksamheten.

5 § Bestämmelser om att ett tjänstepensionsföretag får uppdra åt någon annan att

utföra ett visst arbete och vissa funktioner (uppdragsavtal), finns i 9 kap. 23 § lagen

(2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Allmänna råd

Ett tjänstepensionsföretag som har uppdragit åt någon annan att utföra arbete

i en central funktion, bör utse en person inom det egna företaget som är

ansvarig för den utlagda verksamheten.

Personen bör ha de insikter i och den erfarenhet av funktionens uppgifter som

krävs, för att kunna kontrollera hur den utlagda verksamheten utförs och

resultat av uppdraget.

Företaget bör anmäla den ansvariga personen till Finansinspektionen.

Villkor för behörighet – funktionen för internrevision

6 § Ett tjänstepensionsföretag ska se till att funktionen för internrevision har

tillräckliga kunskaper om och erfarenhet av funktionens uppgifter.

Kunskaperna och erfarenheterna som avses i första stycket, ska vara relevanta för

företagets tjänstepensionsverksamhet och omfatta

1. processer och rutiner,

2. it-system,

3. risker,

4. de regler som gäller för verksamheten, inklusive regler för redovisning av

tillgångar och försäkringstekniska avsättningar, och

5. standarder för internrevision.

7 § En person som ansvarar för funktionen för internrevision i ett tjänstepensions-

företag som har ingått ett uppdragsavtal som omfattar funktionens samtliga upp-

gifter, behöver inte uppfylla kraven i 6 §, om minst en person som utför uppgifter i

funktionen enligt uppdragsavtalet uppfyller kraven.

FFFS 2019:21

35

Villkor för behörighet - aktuariefunktionen

8 § En person som utför uppgifter i aktuariefunktionen, ska ha kunskaper i

försäkrings- och finansmatematik på en nivå som är lämplig med hänsyn till

personens uppgifter i funktionen.

9 § En person som ansvarar för aktuariefunktionen, ska ha tillräckliga språkkun-

skaper med hänsyn till funktionens uppgifter.

Allmänna råd

Den ansvariga personen bör ha tillräckliga kunskaper i svenska språket för att

förstå de delar av regelverket om tjänstepensionsföretag som är av betydelse

för funktionens uppgifter.

10 § En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska ha fullgjort en grund-

utbildning vid ett svenskt universitet, eller en svensk högskola, som omfattar minst

120 högskolepoäng i matematik och matematisk statistik, varav minst 45 högskole-

poäng i vardera ämnet.

11 § Grundutbildningen som avses i 10 § ska omfatta eller vara kompletterad med

fullgjorda kurser i

1. svensk försäkringsredovisning och svensk försäkringsjuridik, och

2. livförsäkringsmatematik, skadeförsäkringsmatematik och finansiell matematik av

en sådan omfattning som är lämplig med hänsyn till funktionens uppgifter.

Allmänna råd

Grundutbildningen bör ha kompletterats med en masterexamen i försäkrings-

matematik.

12 § En person som ansvarar för aktuariefunktionen kan i stället för att ha fullgjort

en sådan utbildning som avses i 10 och 11 §§, uppnå motsvarande kunskaper genom

att ha fullgjort en annan likvärdig utbildning vid ett universitet eller en högskola i

Sverige eller utomlands. Utbildningen kan också ha anordnats av en aktuarieförening

eller en utbildningsorganisation.

Allmänna råd

En likvärdig utbildning kan exempelvis omfatta en äldre examen i matematisk

statistik eller en civilingenjörsexamen.

13 § En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska, om det behövs, genomgå

vidareutbildning för att uppfylla de krav på tillräckliga kunskaper som följer av

9 kap. 13 § andra stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Personens

kunskaper ska i relevanta delar hålla en god internationell standard.

14 § En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska när han eller hon utses till

ansvarig, under minst tre av de senaste sju åren ha arbetat praktiskt med sådana upp-

gifter som funktionen utför.

15 § En person som ansvarar för aktuariefunktionen i ett tjänstepensionsföretag som

har ingått ett uppdragsavtal som omfattar funktionens samtliga uppgifter, behöver

FFFS 2019:21

36

inte uppfylla kraven i 9–14 §§, om minst en person som utför uppgifter i funktionen

enligt uppdragsavtalet uppfyller kraven.

Styrdokument för riskhantering

Övergripande

16 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska innehålla en

beskrivning av den ansvarsfördelning samt de strategier, processer och rapport-

eringsrutiner som ska säkerställa att företaget löpande kan identifiera, värdera, över-

vaka, hantera och rapportera risker.

17 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska ha ett innehåll

som stämmer överens med företagets övergripande affärsstrategi.

Försäkringsrisker

18 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller

försäkringsrisker, innehålla en beskrivning av

1. företagets beslutade risktoleransgränser,

2. hur företaget ska bedöma och hantera risken för förlust eller negativ förändring av

de försäkringstekniska avsättningarna till följd av felaktiga tariffer och antaganden

om avsättningar,

3. hur företaget ska säkerställa att de uppgifter som ska beaktas i processen för

teckning av försäkringar och reservsättningsprocessen är tillräckliga och korrekta,

och

4. hur företaget ska säkerställa skaderegleringens ändamålsenlighet.

Allmänna råd

Tjänstepensionsföretagets styrdokument för riskhantering bör, vad gäller

försäkringsrisker, innehålla en beskrivning av hur företaget ska

1. avgöra vilka typer av försäkringsrisker som det ska acceptera,

2. säkerställa att premieinkomsterna täcker förväntade försäkringsfall och

kostnader,

3. identifiera risker som följer av företagets försäkringsåtaganden, inklusive

möjliga val och garanterade återköpsvärden i företagets produkter,

4. ta hänsyn till placeringsrestriktioner när företaget utformar nya försäkrings-

produkter och när det beräknar premier,

5. ta hänsyn till återförsäkring och andra riskreduceringstekniker när företaget

utformar nya försäkringsprodukter och när det beräknar premier, och

6. säkerställa att företaget gör en egen bedömning av försäkringsriskerna när

försäkringar tecknas genom försäkringsförmedlare.

Matchningsrisker

19 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller

matchningsrisker, innehålla en beskrivning av företagets

1. beslutade risktoleransgränser,

FFFS 2019:21

37

2. principer för att hantera strukturella brister i matchning av tillgångars och skulders

duration,

3. principer för att hantera beroenden mellan risker i tillgångar och skulder,

4. principer för att hantera exponeringar utanför balansräkningen, och

5. principer för att hantera riskreduceringsteknikers påverkan på företagets

matchningstekniker.

Allmänna råd

Tjänstepensionsföretagets styrdokument för riskhantering bör, vad gäller

matchningsrisker, i tillämpliga fall, innehålla en beskrivning av

1. de rutiner som finns för att identifiera och bedöma egenskaperna hos brister

i matchning mellan tillgångar och skulder, åtminstone när det gäller villkor

och valuta,

2. vilka riskreduceringstekniker som ska användas och teknikernas förväntade

effekt,

3. avsiktliga brister i matchning mellan tillgångar och skulder som är tillåtna,

4. den metodik som ska användas, och

5. hur ofta stresstester och scenarioanalyser ska utföras.

Investeringsrisker

20 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller

investeringsrisker, innehålla en redogörelse för

1. hur företaget ska säkerställa att investeringar utförs med den aktsamhet som följer

av 6 kap. 1 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

2. företagets beslutade risktoleransgränser för investeringsrisker, inklusive

exponeringar utanför balansräkningen,

3. hur företaget ska säkerställa att dess beslutade risktoleransgränser, solvens-

situation och långsiktiga riskexponering beaktas i företagets investeringar,

4. de metoder som företaget ska tillämpa för att mäta investeringsrisker, särskilt

marknadsrisk och motpartsrisk, även i de fall motparterna är stater, och

5. de metoder som företaget ska tillämpa när det utför stresstester och scenario-

analyser av extrema marknadsförändringar.

21 § Ett tjänstepensionsföretag som använder derivatinstrument ska i styrdokument

för riskhantering, vad gäller investeringsrisker, beskriva

1. hur dessa ska underlätta en effektiv portföljförvaltning eller bidra till att reducera

riskerna,

2. hur företaget ska bedöma risken med dessa instrument, och

3. vilka principer företaget ska använda för att hantera de risker som uppstår till följd

av användningen av dessa instrument.

Likviditets- och koncentrationsrisker

22 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller

likviditets- och koncentrationsrisker, innehålla en beskrivning av

1. företagets beslutade risktoleransgränser,

2. hur företaget ska hantera kortfristiga och långfristiga likviditetsrisker,

3. hur företaget ska bedöma ändamålsenligheten i tillgångarnas sammansättning, vad

gäller förmågan att reglera åtaganden när de förfaller till betalning,

FFFS 2019:21

38

4. hur förändringar i förväntade in- och utflöden av likvida medel ska hanteras,

5. hur relevanta orsaker till koncentrationsrisk för att säkerställa att risk-

koncentrationerna ligger inom beslutade risktoleransgränser ska identifieras, och

6. hur eventuella risker för spridning mellan koncentrerade exponeringar ska

identifieras och hanteras.

Operativa risker

23 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller

operativa risker, innehålla en beskrivning av

1. företagets beslutade risktoleransgränser, och

2. hur företaget ska fördela ansvaret för att regelbundet identifiera, dokumentera och

övervaka relevanta exponeringar för operativa risker.

Risker hänförliga till återförsäkring och andra riskreduceringstekniker

24 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller

risker hänförliga till återförsäkring och andra riskreduceringstekniker, i tillämpliga

fall, innehålla en beskrivning av

1. företagets beslutade risktoleransgränser,

2. hur företaget ska säkerställa att det väljer lämplig återförsäkring och andra lämp-

liga riskreduceringstekniker, och

3. hur företaget ska bedöma vilka typer av riskreduceringstekniker som är lämpliga

med hänsyn till de risker företaget åtagit sig och företagets förmåga att hantera risker

som är förknippade med dessa tekniker.

Miljörisker, sociala risker och företagsstyrningsrisker hänförliga till

investeringsportföljen

25 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller

miljörisker, sociala risker och företagsstyrningsrisker hänförliga till investerings-

portföljen och dess förvaltning, innehålla en beskrivning av företagets beslutade

risktoleransgränser.

Egen bedömning av externa kreditvärderingar

26 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för riskhantering ska, vad gäller den

egna bedömningen av externa kreditvärderingar som avses i 9 kap. 17 § lagen

(2019:742) om tjänstepensionsföretag, innehålla en beskrivning av

1. vilken omfattning den egna bedömningen ska ha och hur ofta den ska utföras,

2. hur den egna bedömningen ska utföras, inklusive vilka antaganden som ska

användas, och

3. hur ofta den egna bedömningen ska utvärderas och under vilka förutsättningar en

utvärdering av den egna bedömningen ska utföras.

Styrdokument för internkontroll

27 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för internkontroll ska innehålla en

beskrivning av ansvarsfördelning, mål och processer i företagets system för

FFFS 2019:21

39

internkontroll. Innehållet i styrdokumentet ska stämma överens med företagets

övergripande affärsstrategi.

Om ett tjänstepensionsföretag är ett sådant företag som avses i 2 § ska, i stället för

det som sägs i första stycket, företagets styrdokument för internkontroll innehålla en

beskrivning av företagets system för internkontroll.

Styrdokument för internrevision

28 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för internrevision ska innehålla en

beskrivning av ansvarsfördelning, mål, processer och rapporteringsrutiner.

Innehållet i styrdokumentet ska stämma överens med företagets övergripande affärs-

strategi.

Försäkringstekniska riktlinjer

29 § Ett tjänstepensionsföretags försäkringstekniska riktlinjer ska innehålla en

beskrivning av företagets viktigaste verksamheter och produkter.

30 § Ett tjänstepensionsföretags försäkringstekniska riktlinjer ska innehålla en

beskrivning av företagets principer för att

1. bestämma premier och förmåner,

2. beräkna försäkringstekniska avsättningar för solvensändamål och för finansiell

redovisning,

3. återköpa försäkringar,

4. överföra en försäkrings värde till en annan försäkring,

5. fördela återbäring och överskott till de försäkrade och andra ersättnings-

berättigade,

6. bestämma vilka belopp som ska utbetalas,

7. styra konsolideringsnivån, och

8. täcka underskott.

Med konsolideringsnivå avses kvoten mellan tillgångarnas marknadsvärden och

fördelade förmånsvärden. Fördelade förmånsvärden utgör summan av garanterade

åtaganden och preliminärt fördelad (allokerad) återbäring.

31 § Beskrivningen som följer av 30 § första stycket 1–6 ska, i tillämpliga fall, in-

kludera hur tjänstepensionsföretaget väljer antaganden om

1. avkastning,

2. dödlighet och livslängder,

3. sjuklighet, insjuknande och sjuktid, även för premiebefrielseskydd,

4. andra riskaspekter, exempelvis förhöjd risk och optioner inklusive att försäkringen

avslutas i förtid, och

5. skatt och driftskostnader.

I den beskrivning som följer av första stycket 2 och 3 ska det framgå vilken typ av

allmänt tillgänglig information som antagandena baseras på. Det ska även framgå

om justeringar har skett med hänsyn till egenskaperna i tjänstepensionsföretagets

egna försäkringsbestånd.

FFFS 2019:21

40

32 § Beskrivningen som följer av 30 § första stycket 2 ska, vad gäller skade-

försäkringsliknande verksamhet, inkludera hur tjänstepensionsföretaget beräknar

försäkringstekniska avsättningar för

1. ej intjänade premier,

2. kvardröjande risker,

3. oreglerade skador, och

4. skaderegleringskostnader.

33 § Beskrivningen enligt 30 § första stycket 3 och 4 ska, i tillämpliga fall, inklu-

dera hur tjänstepensionsföretaget

1. medger återköp och överföring av en försäkrings värde,

2. medger ändring av försäkringsavtal,

3. bestämmer hur stor andel av värdet av en överförd (mottagen) försäkring som ska

utgöra garanterad förmån, villkorad återbäring respektive allokeras som ej garant-

erad återbäring,

4. beräknar värden på en ändrad försäkring, och

5. bestämmer återköpsvärde och överföringsvärde.

Av beskrivningen enligt första stycket ska det framgå vilken möjlighet

tjänstepensionsföretaget har att kräva återköp, ändra försäkringsavtal och överföra

en försäkrings värde.

34 § Beskrivningen som följer av 30 § första stycket 5 ska, i tillämpliga fall, inklud-

era uppgifter om

1. vilka försäkringar eller grupper av försäkringar som har rätt till återbäring enligt

försäkringsavtal eller annat avtal såsom avtal mellan arbetsmarknadens parter,

2. huruvida det finns någon bestämmelse om fördelning av återbäring i tjänste-

pensionsföretagets bolagsordning eller stadgar,

3. huruvida överskott fördelas som återbäring enligt skälighetsprincipen, kontri-

butionsprincipen eller någon annan princip,

4. vilken metod som används för att fördela överskott, exempelvis retrospektiv-

reservmetoden, och skälen för vald metod,

5. hur företaget återtar preliminärt fördelad (allokerad) återbäring och nedsätter

kollektiv villkorad återbäring,

6. hur skillnader mellan försäkringars bidrag till resultatet av kapitalavkastning,

försäkringsrisker och driftskostnader påverkar fördelningen av återbäring,

7. hur ej garanterad återbäring allokeras,

8. hur garanterad återbäring gottskrivs,

9. hur villkorad återbäring gottskrivs, och

10. eventuella skillnader i fördelningen av återbäring mellan försäkringar med rätt

till överföring av en försäkrings värde och försäkringar utan sådan rätt.

35 § Om ett tjänstepensionsföretag har en konsolideringsfond eller liknande,

exempelvis kollektivt men ännu inte individuellt fördelad villkorad återbäring, ska

beskrivningen som följer av 30 § första stycket 7 inkludera inom vilka gränser

konsolideringsnivån normalt tillåts variera (konsolideringsintervall).

Av beskrivningen enligt första stycket ska det framgå inom vilken tidsram som en

återgång till intervallet bör ske om en avvikelse inträffar.

36 § Den beskrivning som avses i 30 § första stycket 8 ska inkludera hur underskott

i en försäkringsgren eller i olika försäkringar kan täckas med överskott från andra

FFFS 2019:21

41

försäkringsgrenar, eller från andra försäkringar, och hur en sådan uppkommen skuld

mellan grenar eller försäkringar ska regleras.

Försäkringstekniskt beräkningsunderlag

37 § Ett tjänstepensionsföretags försäkringstekniska beräkningsunderlag ska inne-

hålla information som, tillsammans med företagets försäkringstekniska riktlinjer och

annan dokumentation som följer av lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

behövs för att en person som har de kunskaper och den erfarenhet som krävs för att

utföra uppgifter i aktuariefunktionen, men inte är anställd i eller har ett uppdrags-

förhållande med företaget, ska kunna förstå och rekonstruera de försäkringstekniska

beräkningarna.

38 § Ett tjänstepensionsföretags försäkringstekniska beräkningsunderlag ska åtmin-

stone innehålla uppgifter om

1. de beräkningsformler och metoder som används,

2. de beräkningsparametrar som ingår i beräkningsformlerna,

3. de statistiska och ekonomiska modeller som företaget använder när det skattar

beräkningsparametrar,

4. eventuellt tillämpade expertbedömningar, och

5. ändringshistorik.

Styrdokument för verksamhet som omfattas av uppdragsavtal

39 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för verksamhet som omfattas av

uppdragsavtal ska innehålla en beskrivning av ansvarsfördelning, mål, processer och

rapporteringsrutiner. Innehållet i styrdokumentet ska stämma överens med företagets

övergripande affärsstrategi.

Allmänna råd

Beskrivningen av tjänstepensionsföretagets processer bör omfatta perioden

från att ett avtal ingås till dess att det löper ut. Styrdokumentet bör särskilt

ange principerna för

1. hur en uppdragstagare ska väljas ut,

2. hur och hur ofta tjänstepensionsföretaget ska bedöma uppdragstagarens

utförande och resultat inom ramen för den löpande uppföljningen, och

3. företagets beredskapsplaner, inklusive tillvägagångssätt för att avsluta ett

uppdragsavtal.

40 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för verksamhet som omfattas av

uppdragsavtal ska innehålla en beskrivning av

1. de förväntade följderna av att verksamhet omfattas av uppdragsavtal, och

2. de principer som företaget har för att löpande följa upp verksamhet som omfattas

av uppdragsavtal.

Om ett tjänstepensionsföretag är ett sådant företag som avses i 2 § ska, i stället för

det som anges i första stycket, företagets styrdokument för verksamhet som omfattas

av uppdragsavtal innehålla en beskrivning av hur företaget ska uppfylla de krav som

följer av 9 kap. 23 § andra stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

FFFS 2019:21

42

Styrdokument för uppgiftslämnande till Finansinspektionen och

kvalitetskontroll av uppgifterna

41 § Bestämmelser om att ett tjänstepensionsföretag ska upprätta och följa styr-

dokument för uppgiftslämnande till Finansinspektionen och kvalitetskontroll av upp-

gifterna finns i 9 kap. 4 § första stycket 6 lagen (2019:742) om tjänstepensions-

företag.

Allmänna råd

Tjänstepensionsföretagets styrdokument för uppgiftslämnande till Finans-

inspektionen och kvalitetskontroll av uppgifterna bör innehålla

1. uppgifter om vilka funktioner som ska ansvara för att upprätta och granska

de rapporter som ska skickas till Finansinspektionen, och

2. uppgifter om de rutiner och tidsramar som ska säkerställa att rapporterna i

1 upprättas, granskas, godkänns och skickas in i tid samt att uppgifterna i

rapporterna är tillförlitliga, fullständiga och enhetliga.

Styrdokument för ersättningar

42 § Ett tjänstepensionsföretags styrdokument för ersättningar ska innehålla en

beskrivning av

1. de allmänna principer för ersättningar som företaget ska tillämpa, och

2. de åtgärder som företaget ska vidta för att undvika intressekonflikter.

Innehållet ska

1. vara förenligt med tjänstepensionsföretagets verksamhet, riskprofil, mål, lång-

siktiga intressen, finansiella stabilitet och resultat som helhet,

2. bidra till att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt och motverka ett över-

drivet risktagande,

3. vara förenligt med en sund och effektiv riskhantering, och

4. vara förenligt med de långsiktiga intressen som de försäkrade och andra

ersättningsberättigade har.

43 § Ett tjänstepensionsföretag ska offentliggöra information om innehållet i styr-

dokument för ersättningar på sin webbplats.

Investeringsriktlinjer

44 § Ett tjänstepensionsföretags investeringsriktlinjer ska innehålla en beskrivning

av syftet med riktlinjerna.

45 § Ett tjänstepensionsföretags investeringsriktlinjer ska, vad gäller investerings-

strategi, innehålla en beskrivning av

1. vilka tillgångar företaget får investera i,

2. företagets avkastningsmål och hur företaget avser att nå detta mål,

3. den eftersträvade risknivån i företagets samlade investeringsportfölj, och

4. i tillämpliga fall, hur företaget ska tillämpa normal- eller referensportföljer.

46 § Ett tjänstepensionsföretags investeringsriktlinjer ska, vad gäller uppgifter som

avses i 9 kap. 7 § tredje stycket 1 och 2 lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

FFFS 2019:21

43

innehålla en beskrivning av vad som anges i företagets styrdokument för risk-

hantering vad gäller

1. metoder för att mäta investeringsrisker enligt 20 § 4 och 5, och

2. införda processer för riskhantering enligt 16 §.

47 § Ett tjänstepensionsföretags investeringsriktlinjer ska innehålla en beskrivning

av företagets hantering av likviditetsrisker.

48 § Ett tjänstepensionsföretags investeringsriktlinjer ska, vad gäller den fördelning

som avses i 9 kap. 7 § tredje stycket 2 lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

ange en uppdelning på tillgångsslag och olika marknader.

Konsekvensredogörelse

49 § Ett tjänstepensionsföretags konsekvensredogörelse, som följer av 9 kap. 7 §

andra stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, ska innehålla följande:

1. En beskrivning av företagets tillgångar och skulder.

2. En kvantifiering av den avkastning och risk som företagets investeringsstrategi

förväntas medföra och de beräkningar som kvantifieringen grundar sig på.

3. En beskrivning av vilka effekter på företagets tillgångar och skulder som miljö-

faktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer förväntas få – om företaget

har beaktat sådana faktorer i sina investeringsbeslut.

4. En beskrivning av risken för att företaget inte kommer att kunna uppfylla sina

åtaganden.

Uppgifter som utförs av de centrala funktionerna

Uppgifter som funktionen för riskhantering utför

50 § Bestämmelser om vissa uppgifter som funktionen för riskhantering ska utföra

finns i 9 kap. 10 § andra stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Därut-

över ska funktionen säkerställa att

1. den egna bedömningen av externa kreditvärderingar som följer av 9 kap. 17 §

lagen om tjänstepensionsföretag utförs, och

2. resultaten av den egna bedömningen beaktas vid beräkningen av försäkrings-

tekniska avsättningar och det riskkänsliga kapitalkravet.

Uppgifter som funktionen för regelefterlevnad utför

51 § Bestämmelser om vissa uppgifter som funktionen för regelefterlevnad ska

utföra finns i 9 kap. 11 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska

funktionen

1. bedöma om tjänstepensionsföretagets åtgärder för att förhindra bristande regel-

efterlevnad är ändamålsenliga,

2. upprätta och följa riktlinjer som beskriver funktionens ansvarsområden, befogen-

heter och rapporteringsskyldigheter, och

3. upprätta en arbetsplan som beskriver funktionens planerade aktiviteter med

hänsyn till företagets samtliga relevanta verksamhetsområden och dess exponering

för risken för bristande regelefterlevnad.

FFFS 2019:21

44

Uppgifter som funktionen för internrevision utför

52 § Bestämmelser om vissa uppgifter som funktionen för internrevision ska utföra

finns i 9 kap. 12 § första stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Därutöver ska funktionen

1. tillämpa en riskbaserad ansats,

2. upprätta och följa en revisionsplan som beskriver de granskningsåtgärder som ska

utföras,

3. informera styrelsen om revisionsplanen,

4. utfärda rekommendationer baserade på resultatet av de aktiviteter som har utförts

i enlighet med revisionsplanen, och

5. vid behov utföra granskningsåtgärder som inte ingår i revisionsplanen.

Uppgifter som aktuariefunktionen utför

53 § Bestämmelser om vissa uppgifter som aktuariefunktionen ska utföra finns i

9 kap. 13 § första stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska

aktuariefunktionen

1. bedöma om de metoder och antaganden som används vid beräkningen av de

försäkringstekniska avsättningarna är lämpliga för företagets verksamhet och det sätt

som tjänstepensionsföretaget styrs på,

2. bedöma om de it-system som används för att beräkna de försäkringstekniska

avsättningarna är ett tillräckligt stöd för de aktuariella och statistiska metoderna, och

3. utföra den jämförelse med gjorda erfarenheter som följer av 4 kap. 10 §.

54 § Aktuariefunktionen ska när den samordnar beräkningarna av de försäkrings-

tekniska avsättningarna

1. använda metoder och rutiner för att bedöma om de försäkringstekniska avsätt-

ningarna är tillräckliga och säkerställa att beräkningen uppfyller kraven i 5 kap. 3–

5 §§ lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

2. bedöma graden av osäkerhet i de skattningar som görs för att beräkna de försäk-

ringstekniska avsättningarna,

3. granska relevant information från finansiella marknader och allmänt tillgängliga

uppgifter om teckningsrisker samt säkerställa att relevant information om tecknings-

risker har beaktats vid beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna,

4. jämföra och motivera eventuella väsentliga skillnader i beräkningarna av de

försäkringstekniska avsättningarna för olika år,

5. säkerställa att eventuella brister i de uppgifter som används vid beräkningarna av

de försäkringstekniska avsättningarna hanteras på ett lämpligt sätt,

6. säkerställa att de mest lämpliga approximationerna som följer av 4 kap. 9 § i dessa

föreskrifter används vid beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna,

7. säkerställa att riskgrupper av försäkringsförpliktelser identifieras, med hänsyn till

underliggande risker, och

8. säkerställa att optioner och garantier som ingår i försäkringsavtal bedöms korrekt.

55 § Den information som aktuariefunktionen ska lämna till styrelsen och den verk-

ställande direktören om beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna, ska

inkludera en analys av

1. beräkningarnas tillförlitlighet och ändamålsenlighet,

2. de antaganden som ligger till grund för beräkningarna, och

3. graden av osäkerhet i beräkningarna.

FFFS 2019:21

45

Analysen som avses i första stycket ska stödjas av en känslighetsanalys som omfattar

en undersökning av hur känsliga de försäkringstekniska avsättningarna är för varje

väsentlig risk som ingår i de förpliktelser som täcks av de försäkringstekniska

avsättningarna.

Om aktuariefunktionen anser att det finns tveksamheter om huruvida de försäkrings-

tekniska avsättningarna är tillräckliga, ska funktionen redogöra för dessa tveksam-

heter.

56 § Aktuariefunktionen ska yttra sig över tjänstepensionsföretagets styrdokument

för riskhantering, vad gäller försäkringsrisker.

Yttrandet ska innehålla slutsatser om

1. huruvida de premier som ska intjänas är tillräckliga för att täcka framtida

kostnader, särskilt med hänsyn till underliggande risker (inklusive teckningsrisker)

och effekten av de optioner och garantier som ingår i försäkringsavtal,

2. effekten av inflation, rättsliga risker och förändringar i sammansättningen av

företagets försäkringsbestånd, och

3. huruvida ett bestånd av försäkringsavtal successivt tenderar att attrahera eller

behålla försäkrade personer med högre riskprofil (moturval).

57 § Aktuariefunktionen ska minst en gång per år lämna en skriftlig rapport till

styrelsen och den verkställande direktören.

I rapporten ska aktuariefunktionen beskriva alla aktiviteter som funktionen har utfört

och resultatet av dessa. Aktuariefunktionen ska också ta upp de brister som har

identifierats och lämna rekommendationer om hur de bör åtgärdas.

Riskhantering

Systemet för riskhantering

58 § Bestämmelser om vad systemet för riskhantering ska omfatta finns i 9 kap. 15 §

lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska systemet innehålla

tydligt definierade tillvägagångssätt för företagets beslutsprocess.

59 § Ett tjänstepensionsföretag ska säkerställa att företagets väsentliga risker

analyseras och aktivt övervakas.

60 § Ett tjänstepensionsföretag ska inom ramen för sitt system för riskhantering, och

vid behov, genomföra stresstester och scenarioanalyser som beaktar företagets

relevanta risker.

Regelbundna utvärderingar av känsligheten i de försäkringstekniska

avsättningarna

61 § Ett tjänstepensionsföretags regelbundna utvärderingar av känsligheten i de

försäkringstekniska avsättningarna, ska omfatta en bedömning av känsligheten för

förändringar i antagandena om

1. vilka finansiella instrument som har använts som underlag för interpoleringen och

extrapoleringen,

2. nivåerna på den långsiktiga terminsräntan, och

FFFS 2019:21

46

3. hur snabbt räntesatserna vid långa löptider närmar sig den långsiktiga termins-

räntan.

Egen bedömning av externa kreditvärderingar

62 § Ett tjänstepensionsföretag ska i fråga om företagets egen bedömning av externa

kreditvärderingar, dokumentera

1. hur den egna bedömningen utförs och resultaten av denna, och

2. i vilken utsträckning resultaten av den egna bedömningen beaktas vid beräk-

ningarna av de försäkringstekniska avsättningarna och det riskkänsliga kapital-

kravet.

63 § Ett tjänstepensionsföretag ska utvärdera den egna bedömningen av externa

kreditvärderingar när det behövs, dock minst en gång per år.

Egen risk- och solvensbedömning

64 § I dokumentationen av den egna risk och solvensbedömningen ska ett tjänste-

pensionsföretag ange

a) hur det beaktar den egna risk- och solvensbedömningen i företagets besluts-

processer, och

b) de åtgärder som företaget ska vidta för att komma tillrätta med avvikelser från

företagets risktoleransgränser, i de fall utfallet av den egna risk- och solvens-

bedömningen indikerar sådana avvikelser.

65 § I de bedömningar som ett tjänstepensionsföretag ska göra enligt 9 kap.

20 § andra stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, ska företaget beakta

a) riskhanteringssystemets effektivitet,

b) riskerna för försäkrade och andra ersättningsberättigade vad gäller utbetalningen

av deras pensionsförmåner, inklusive en beskrivning av effektiviteten i eventuella

korrigerande åtgärder och, i tillämpliga fall, med beaktande av indexerings-

mekanismer,

c) mekanismerna för att skydda pensionsförmåner, i tillämpliga fall, inklusive

– garantier,

– överenskommelser eller andra typer av finansiellt stöd från arbetsgivaren,

– försäkring eller återförsäkring från ett företag som omfattas av Solvens II-

direktivet,

– täckning genom ett pensionsgarantisystem till förmån för tjänstepensionsföretaget

eller de försäkrade och andra ersättningsberättigade, och

d) miljörisker, sociala risker och företagsstyrningsrisker hänförliga till investerings-

portföljen och dess förvaltning, om sådana risker beaktas i företagets investerings-

beslut.

Allmänna råd

Styrelsen bör delta aktivt i den egna risk- och solvensbedömningen genom att

styra processen och ifrågasätta slutsatserna.

66 § Om en sådan väsentlig förändring som avses i 9 kap. 21 § lagen (2019:742) om

tjänstepensionsföretag har skett och förändringen endast avser en viss pensionsplan,

behöver tjänstepensionsföretagets nya egna risk- och solvensbedömning bara

omfatta den pensionsplanen.

FFFS 2019:21

47

67 § Ett tjänstepensionsföretag ska när det bedömer företagets totala solvensbehov

beakta

1. eventuella framtida förändringar av företagets riskprofil på grund av företagets

affärsstrategi och finansiella miljö, inklusive operativa risker,

2. storlek och kvalitet på kapitalbasposter eller andra resurser som är lämpliga för att

täcka de risker som utgör grund för de totala solvensbehoven,

3. de tidsperioder som är relevanta för att beakta riskerna som företaget möter på

lång sikt,

4. regler för värdering och redovisning som är lämpliga för företagets verksamhet

och riskprofil, och

5. företagets internkontroll och riskhanteringssystem samt godkända risktolerans-

gränser.

Allmänna råd

Tjänstepensionsföretaget bör, i tillämpliga fall, genomföra stresstester och

scenarioanalyser av företagets väsentliga risker som underlag till

bedömningen av sitt totala solvensbehov.

68 § Ett tjänstepensionsföretags rapportering till Finansinspektionen av den egna

risk- och solvensbedömningen, ska innehålla

1. de kvalitativa och de kvantitativa resultaten av den egna risk- och solvens-

bedömningen samt de slutsatser som företaget har dragit av dessa resultat,

2. information om vilka metoder och huvudsakliga antaganden som har tillämpats i

den egna risk- och solvensbedömningen,

3. information om företagets totala solvensbehov och en jämförelse mellan dessa

solvensbehov, de lagstadgade kapitalkraven och företagets kapitalbas,

4. kvalitativ information om i vilken utsträckning företagets kvantifierbara risker

inte beaktas i beräkningen av det riskkänsliga kapitalkravet.

Om ett tjänstepensionsföretag identifierar betydande avvikelser mellan företagets

kvantifierbara risker och de risker som beaktas i beräkningen av det riskkänsliga

kapitalkravet, ska rapporteringen innehålla kvantitativ information om dessa

avvikelser.

Uppdragsavtal

69 § Ett tjänstepensionsföretag som ingår ett uppdragsavtal som är av väsentlig

betydelse för företagets tjänstepensionsverksamhet, ska välja uppdragstagare med

omsorg genom att säkerställa att uppdragstagaren

1. har de kunskaper, den kapacitet och de rättsliga tillstånd som krävs för att utföra

uppdraget på ett tillfredsställande sätt,

2. har säkerställt att det inte finns någon uttalad intressekonflikt, eller risk för

intressekonflikt, som kan leda till att uppdragstagaren inte kan utföra uppdraget på

ett ändamålsenligt sätt, och

3. omfattas av de regler som gäller för tjänstepensionsföretaget när det gäller

informationssäkerhet för företaget eller dess försäkrade och andra ersättnings-

berättigade.

FFFS 2019:21

48

Allmänna råd

Tjänstepensionsföretaget bör bedöma och dokumentera om ett uppdragsavtal

är av väsentlig betydelse för tjänstepensionsverksamheten. Företaget bör

basera bedömningen på om verksamheten eller funktionen som omfattas av

uppdragsavtalet behövs för företagets tjänstepensionsverksamhet och om

företaget utan denna verksamhet eller funktion inte skulle kunna tillhandahålla

tjänster till försäkringstagare, försäkrade eller andra ersättningsberättigade.

70 § Ett tjänstepensionsföretag som ingår ett uppdragsavtal som är av väsentlig

betydelse för företagets tjänstepensionsverksamhet, ska säkerställa att det av upp-

dragsavtalet framgår följande:

1. Uppdragstagaren ska åta sig att följa de regler som är tillämpliga för uppdraget.

2. Uppdragstagaren ska åta sig att följa de styrdokument som tjänstepensions-

företaget har antagit och som är relevanta för uppdraget.

3. Uppdragstagaren ska åta sig att samarbeta med Finansinspektionen när det gäller

den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet.

4. Uppdragstagaren ska informera om alla händelser som kan innebära att denne inte

längre har förmåga att utföra uppdraget effektivt och i enlighet med tillämpliga lagar

och föreskrifter.

5. Uppsägningstiden ska vara tillräckligt lång för att tjänstepensionsföretaget ska

kunna hitta en alternativ lösning om uppdragstagaren vill häva avtalet.

6. Tjänstepensionsföretaget ska vid behov kunna avsluta uppdragsavtalet utan att det

inkräktar på försäkringstagarnas, de försäkrades eller andra ersättningsberättigades

möjlighet till tillfredsställande och fortlöpande service.

7. Tjänstepensionsföretaget ska ha rätt att få information från uppdragstagaren om

den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet och dess

resultat.

8. Tjänstepensionsföretaget ska ha rätt att utfärda allmänna vägledningar och

enskilda instruktioner till uppdragstagaren om vad som måste beaktas vid utförandet

av den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet.

9. Uppdragstagaren ska skydda alla konfidentiella uppgifter om tjänstepensions-

företaget och alla personer som tjänstepensionsföretaget har uppgifter om.

10. Tjänstepensionsföretaget, dess revisorer och Finansinspektionen ska ges tillgång

till uppgifter som rör den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdrags-

avtalet.

11. Finansinspektionen, tjänstepensionsföretaget och dess revisorer ska ges faktiskt

tillträde till uppdragstagarens lokaler.

12. Finansinspektionen ska, när det krävs för tillsynen, få ställa frågor direkt till

uppdragstagaren och uppdragstagaren ska besvara frågorna.

13. De villkor som ska gälla för att uppdragstagaren ska få lägga ut den verksamhet

eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet på underentreprenad.

FFFS 2019:21

49

14. Uppdragstagarens skyldigheter och ansvar enligt avtalet ska inte påverkas av att

uppdragstagaren använder sig av en underentreprenör.

75 § Ett tjänstepensionsföretag som ingår ett uppdragsavtal som är av väsentlig

betydelse för företagets tjänstepensionsverksamhet, ska löpande följa upp den

verksamhet som omfattas av uppdragsavtalet genom att

1. säkerställa att uppdragstagarens riskhanterings- och internkontrollsystem är

ändamålsenligt i förhållande till de krav som följer av 9 kap. 24 § första stycket 1

och 2 lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

2. beakta de verksamheter och funktioner som omfattas av uppdragsavtal i sitt eget

riskhanterings- och internkontrollsystem på ett ändamålsenligt sätt i förhållande till

de krav som följer av 9 kap. 24 § första stycket 1 och 2 lagen om tjänstepensions-

företag,

3. kontrollera att uppdragstagaren har de ekonomiska resurser som krävs för att

utföra uppdraget,

4. kontrollera att de personer som utför uppdraget har de insikter och den erfarenhet

som krävs,

5. säkerställa att uppdragstagaren har ändamålsenliga beredskapsplaner för att

hantera krissituationer eller störningar i de verksamheter och funktioner som

omfattas av uppdragsavtalet, och

6. säkerställa att uppdragstagaren vid behov regelbundet testar systemen för

säkerhetskopiering i de verksamheter och funktioner som omfattas av uppdrags-

avtalet.

9 kap. Lämplighetsprövning

Lämplighetsprövning av ledning och ansvariga för centrala funktioner

1 § Ett företag ska i samband med att det ansöker om tillstånd enligt 2 kap. 4 eller

5 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag skriftligen lämna de uppgifter som

framgår av bilaga 2 a och bilaga 2 b. Uppgifterna som framgår av bilaga 2 a ska

lämnas för de personer som avses i 2 kap. 4 § andra stycket 2 lagen om

tjänstepensionsföretag.

Ett tjänstepensionsföretag ska, i samband med en sådan anmälan som avses i 9 kap.

3 § andra stycket lagen om tjänstepensionsföretag, skriftligen lämna de uppgifter

som framgår av bilaga 2 a, och i tillämpliga fall bilaga 2 b.

Lämplighetsprövning av kvalificerade ägare

2 § Ett företag och dess ägare ska skriftligen lämna de uppgifter till

Finansinspektionen som framgår av 3–7 §§.

Ansökan om tillstånd att förvärva aktier

3 § En fysisk eller juridisk person ska, när den ansöker om tillstånd att förvärva

aktier eller andelar i ett tjänstepensionsföretag, skriftligen lämna de uppgifter som

framgår av bilaga 1 a eller bilaga 1 b.

FFFS 2019:21

50

Ansökan om tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet

4 § Till en ansökan om tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet, ska det för en

fysisk person som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget

bifogas de uppgifter som framgår av avsnitt 2 i bilaga 1 a. Om ägaren är en juridisk

person, ska de uppgifter bifogas som framgår av avsnitt 2 i bilaga 1 b.

För en styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör och dennes ställ-

företrädare i ett företag som har ett kvalificerat innehav, ska det till en ansökan om

tillstånd att driva verksamhet bifogas de uppgifter som framgår av bilaga 1 c.

Förenklad ansökan för juridisk person under finansiell tillsyn

5 § En juridisk person som står under tillsyn av Finansinspektionen eller en behörig

myndighet inom EES, behöver inte lämna de uppgifter som framgår av avsnitten

2.4.2 och 2.9 i bilaga 1 b, om inte Finansinspektionen begär detta.

Förenklad ansökan för juridisk eller fysisk person som är kvalificerad ägare eller

ingår i ett finansiellt företags ledning eller styrelse

6 § En juridisk eller fysisk person som är kvalificerad ägare eller som ingår i

ledningen eller styrelsen för ett finansiellt företag, och som tidigare har ägarprövats

eller ledningsprövats av Finansinspektionen eller en behörig myndighet inom EES,

behöver inte lämna de uppgifter som framgår av avsnitten 2.4.2 och 2.9 i bilaga 1 b

respektive avsnitten 2.3, 2.11.1, 2.11.2 och 2.11.3 i bilaga 1 a, om inte

Finansinspektionen begär detta.

Om en prövning har gjorts av en annan behörig myndighet inom EES ska den

juridiska eller fysiska personen bifoga en handling som styrker detta.

Ändring i ledningen i ett företag som har ett kvalificerat innehav i ett

tjänstepensionsföretag

7 § En anmälan om ändring i ledningen i ett företag som har ett kvalificerat innehav

i ett tjänstepensionsföretag ska innehålla de uppgifter som framgår av bilaga 1 c.

Undantag från informationskrav

8 § Finansinspektionen kan besluta om undantag från kravet att lämna viss

information som framgår av bilagorna 1 a–1 c samt bilaga 2 a och bilaga 2 b.

10 kap. Överlåtelse av försäkringsbestånd

1 § Ett tjänstepensionsföretag ska göra ett avtal om överlåtelse av försäkrings-

bestånd till ett utländskt tjänstepensionsinstitut tillgängligt för den som enligt 11 kap.

13 § första stycket lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag ska ta ställning till

om överlåtelsen ska godkännas. Avtalet ska göras tillgängligt minst en månad innan

ett godkännande inhämtas. Ett godkännande ska vara skriftligt.

11 kap. Åtgärdsplan och finansiell saneringsplan

1 § Bestämmelser om åtgärdsplan och finansiell saneringsplan finns i 15 kap. lagen

(2019:742) om tjänstepensionsföretag.

FFFS 2019:21

51

Innehåll i en åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan

2 § Ett tjänstepensionsföretags åtgärdsplan och finansiella saneringsplan ska inne-

hålla uppgifter om företagets ekonomiska situation vid tidpunkten för planens upp-

rättande och en beskrivning av de åtgärder som företaget avser att vidta för att åter

uppfylla kapitalkraven.

Om företaget avser att utnyttja rätt till uttaxering eller garantier från arbetsgivare,

ska handlingar som styrker denna rätt bifogas.

3 § En åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan ska innehålla uppgifter vid tid-

punkten för planens upprättande och prognoser om

1. driftskostnader, särskilt i fråga om anskaffningskostnader och administrations-

kostnader,

2. premieinkomst och försäkringsersättningar, med specifikation av avgiven återför-

säkring,

3. balansräkning,

4. kapitalbas enligt 7 kap. lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

5. riskkänsligt kapitalkrav, och

6. minimikapitalkrav.

4 § Ett tjänstepensionsföretag ska till en åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan

bifoga

1. de uppgifter som finns i företagets skuldtäckningsregister vid tidpunkten för

planens upprättande, och

2. prognoser för skuldtäckningstillgångar som visar hur de åtgärder som tjänste-

pensionsföretaget avser att vidta påverkar de försäkrades och andra ersättnings-

berättigades förmånsrätt.

_______________

Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 januari 2020.

ERIK THEDÉEN

Leonard Weber Landgren

_______________

Bilaga 1 a. Ansökan ägarprövning – fysisk person

Bilaga 1 b. Ansökan ägarprövning – juridisk person

Bilaga 1 c. Ansökan/anmälan för ledningspersoner i ett ägarbolag till ett

tjänstepensionsföretag

Bilaga 2 a. Ansökan/anmälan – lämplighetsprövning av ledningspersoner och

ansvariga för centrala funktioner

Bilaga 2 b. Ansökan/anmälan – styrelsens samlade kompetens

FFFS 2019:21

52

Bilaga 1 a

Ansökan ägarprövning – fysisk person

Fyll i uppgifter i formuläret nedan genom att markera aktuell svarsruta eller lämna

svar på anvisad plats. Vissa mer omfattande uppgifter kan lämnas i separata bilagor.

Se Checklista för bilagor på formulärets sista sida.

Med förvärv avses

– förvärv enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) jämfört med

12 kap. 1 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, eller

– ägande i det företag som ansöker om tillstånd enligt 2 kap. 1 § lagen om tjänste–

pensionsföretag att driva tjänstepensionsverksamhet.

Med målbolag avses det företag som ansöker om tillstånd att driva tjänstepensions-

verksamhet enligt 2 kap. 1 § lagen om tjänstepensionsföretag eller det företag som

förvärvet avser.

Med förvärvare avses den fysiska ägaren till det företag som ansöker om tillstånd att

driva tjänstepensionsverksamhet enligt 2 kap. 1 § lagen om tjänstepensionsföretag

eller som ansöker om tillstånd enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen jämfört med

12 kap. 1 § lagen om tjänstepensionsföretag att förvärva ett målbolag.

Finansinspektionen tar i samband med ägarprövningen in uppgifter från t.ex.

Polismyndigheten, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och före-

tag som erbjuder kreditupplysningar.

1 Allmänt

1.1 Grundläggande uppgifter

1. Avser prövningen

□

tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet enligt 2 kap. 1 § lagen

(2019:742) om tjänstepensionsföretag, eller

□

tillstånd till förvärv enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen

(2010:43) jämfört med 12 kap. 1 § lagen om tjänstepensionsföretag.

2. Ange förvärvarens namn och personnummer eller motsvarande

3. Ange målbolagets namn och organisationsnummer

4. Finns det ytterligare företag under Finansinspektionens tillsyn som påverkas av

förvärvet?

☐

Ja

☐

Nej

Om ja, vilket/vilka företag, inklusive organisationsnummer?

FFFS 2019:21

53

1.2 Kontaktuppgifter

Vem ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna prövning?

Förnamn:

Efternamn:

Titel:

Företagets namn:

Adress:

Telefonnummer:

E-post:

2 Information om förvärvaren

2.1 Personuppgifter

Om du är folkbokförd i Sverige – fyll i följande uppgifter

Förnamn:

Efternamn:

Personnummer:

Hemadress:

Telefonnummer:

Om du inte är folkbokförd i Sverige – fyll i följande uppgifter och bifoga en

vidimerad kopia av identitetshandling

Förnamn:

Efternamn:

Personnummer eller

motsvarande:

Födelsedatum:

Födelseort:

Hemadress:

Telefonnummer:

Nationalitet:

Passnummer:

Eventuell tidigare

nationalitet:

Eventuellt tidigare

namn:

FFFS 2019:21

54

2.2 Undantag från att lämna viss information

Ansöker du om undantag enligt 9 kap. 8 § i dessa föreskrifter från att lämna viss

information?

☐

Ja

☐

Nej

Om du svarat ja, redogör för omständigheterna kring detta.

2.3 Cv

Bifoga ett cv där det framgår relevanta uppgifter om din utbildning, arbetslivserfa-

renhet och andra uppdrag. När det gäller utbildning, ange typ av utbildning (t.ex.

högskola eller utbildningsföretag), utbildningsområde (t.ex. finansiell analys), tids-

period, omfattning och utbildningssäte. I fråga om arbetslivserfarenhet ska det fram-

gå vilket företag som avses, företagets verksamhet, din position, arbetsuppgifter och

tidsperiod.

2.4 Ekonomiska förhållanden

Redogör för

– dina inkomster för föregående och innevarande kalenderår (inklusive varifrån

inkomsterna kommer),

– dina nuvarande tillgångar och skulder samt borgensåtaganden, ställda garantier

och andra åtaganden, och

– eventuella ytterligare faktorer som påverkar din finansiella ställning.

2.5 Beskriv ägarkedjan

Bifoga en beskrivning eller skiss över ägarkedjan före och efter förvärvet.

Ägarandelar ska anges i procent i förhållande till utgivna ägarandelar. Om antal röst-

rätter skiljer sig från ägarandelar, ange även antal röster i procent i förhållande till

samtliga rösträtter.

Redovisa även ägare som på annat sätt har ett väsentligt inflytande över det företag

som förvärvet avser, målbolaget. Ange verksamhet och säte för samtliga företag i

FFFS 2019:21

55

ägarkedjan. Redovisa även de företag som står under Finansinspektionens eller

motsvarande utländsk myndighets tillsyn.

2.6 Uppdrag i styrelse och ledning

Ange samtliga företag där du är utsedd till styrelsemedlem, verkställande direktör

eller verkställande direktörens ställföreträdare.

Företag

(inklusive

organisations-

nummer)

Verksamhetens art Företagets säte

Position i

styrelsen och

befattning

2.7 Ägande som innebär kontroll

Ange i vilka företag du har ett ägande som innebär att du har kontroll. Vad som anses

utgöra kontroll framgår av avsnitt 4.

Företag

(inklusive

organisations-

nummer)

Verksamhetens art Företagets säte

Innehav i

procent

2.8 Nära anhöriga med ägarandelar

1. Har du en nära anhörig som äger andelar i målbolaget, eller i ett annat företag,

som i sin tur innehar ägarandelar i målbolaget?

Med nära anhörig avses make/maka, registrerad partner, sambo, barn, föräldrar och

andra närstående som du har gemensamt hushåll med.

☐

Ja

☐

Nej

FFFS 2019:21

56

2. Finns det andra finansiella relationer mellan dina nära anhöriga?

☐

Ja

☐

Nej

3. Om du svarat ja på någon av frågorna under 1 och 2, redogör för omständig-

heterna:

2.9 Gemensamma intressen

Har du någon form av gemensamt intresse med någon eller några av personerna

nedan, som kan påverka inflytandet i målbolaget?

– Annan aktieägare.

– Annan röstberättigad.

– Annan person eller företag som utan att vara aktieägare har möjlighet att utöva

motsvarande inflytande över målbolaget.

– Verkställande direktör, dennes ställföreträdare eller styrelsemedlem.

Med gemensamt intresse som kan påverka inflytandet avses t.ex. aktieägaravtal eller

andra avtal eller överenskommelser om gemensamt agerande.

☐

Ja

☐

Nej

Om ja, redogör för detta:

2.10 Intressekonflikter

Uppstår det i och med förvärvet någon eller några eventuella intressekonflikter?

☐

Ja

☐

Nej

FFFS 2019:21

57

Om ja, redogör för intressekonflikterna och hur dessa ska hanteras:

2.11 Förvärvarens anseende

1. Har du

a) under de senaste tio åren blivit dömd vid svensk eller utländsk domstol, eller

formellt blivit delgiven misstanke om brott i pågående förundersökning, för

ekonomisk brottslighet där fängelse ingår i straffskalan?

☐

Ja

☐

Nej

b) under de senaste tio åren blivit dömd till fängelse vid svensk eller utländsk

domstol för annat brott än enligt a?

☐

Ja

☐

Nej

c) under de senaste fem åren varit medlem i en styrelse eller varit verkställande

direktör eller dennes ställföreträdare i ett rörelsedrivande företag där styrelsen inte

har beviljats ansvarsfrihet?

☐

Ja

☐

Nej

d) under de senaste fem åren blivit avskedad från en anställning i ett finansiellt

företag, en anställning som ledande befattningshavare, eller från ett uppdrag som

styrelsemedlem eller revisor i ett annat rörelsedrivande företag?

☐

Ja

☐

Nej

2. Har, såvitt du känner till, du eller något företag där du är eller har varit ledande

befattningshavare eller styrelsemedlem – alternativt har eller har haft kontroll över –

a) under de senaste fem åren varit (eller är) part i ett skiljenämndsförfarande, en

civilrättslig process eller en förvaltningsprocess som rör skatt eller närings-

verksamhet?

☐

Ja

☐

Nej

FFFS 2019:21

58

b) under de senaste fem åren varit (eller är) föremål för skuldsanering, ackord,

företagsrekonstruktion, eller försatts i konkurs i Sverige, eller varit föremål för

motsvarande förfaranden utomlands?

☐

Ja

☐

Nej

c) varit föremål för ett ingripande (exempelvis särskild avgift, sanktionsavgift,

föreläggande om att vidta åtgärder, en anmärkning, varning eller återkallelse av ett

tillstånd) av tillsynsmyndighet i Sverige eller utomlands?

☐

Ja

☐

Nej

d) under de senaste tio åren, i Sverige eller utomlands, fått avslag på en ansökan,

blivit utesluten eller på annat sätt begränsats vad gäller rätten att utföra verksamhet

eller yrke som kräver tillstånd, registrering eller liknande?

☐

Ja

☐

Nej

e) under de senaste tio åren lämplighetsprövats av en utländsk behörig myndighet?

☐

Ja

☐

Nej

Om ja, bifoga en kopia av den utländska myndighetens beslut.

3. Om du svarat ja på någon av frågorna under 1 och 2, redogör för omständigheterna

kring detta:

FFFS 2019:21

59

3 Information om förvärvet

3.1 Storleken på förvärvet

Ange hur stort innehav du avser att förvärva i målbolaget. Antal ägarandelar ska

anges i procent i förhållande till antal utgivna ägarandelar. Ange antal ägarandelar

före och efter förvärvet (direkt och indirekt). Om antalet rösträtter avviker från

antalet ägarandelar, ange även antalet röster i procent i förhållande till samtliga

rösträtter.

3.2 Förvärvsdag

Ange beräknad förvärvsdag.

3.3 Förvärvets syfte

Ange syftet med förvärvet. Besvara inte denna fråga om uppgifterna framgår av

4.1.1 a.

3.4 Finansiering av förvärvet

1. Ange hur du avser att finansiera förvärvet. Redovisa bakgrunden till samtliga

finansieringsposter (monetära medel eller tillgångar av annat slag), värde och vem

^{de tillhör samt i vilken jurisdiktion de finns. Bifoga dokumentation som styrker detta.}

FFFS 2019:21

60

2. Ange om du har något samarbete med en fysisk eller juridisk person när det gäller

finansiering av förvärvet.

☐

Ja

☐

Nej

Om ja, redogör för omständigheterna:

4 Affärsplan och detaljerade uppgifter om förvärvet

Lämna uppgifter om förvärvet enligt något av följande alternativ:

– När ägandet innebär kontroll, jfr 1 kap. 4 § i årsredovisningslagen (1995:1554)

(4.1).

– När ägandet inte innebär kontroll, men uppgår till 20 procent eller mer och när

ägandet är kvalificerat men understiger 20 procent (4.2).

Om Finansinspektionen behöver ytterligare information för att bedöma förvärvarens

lämplighet kan myndigheten även begära in uppgifter enligt avsnitt 4.1 nedan.

4.1 Uppgifter när ägandet innebär kontroll

En förvärvare har kontroll över målbolaget om förvärvaren direkt eller indirekt får

majoriteten av rösterna eller andelarna. Vidare har en förvärvare kontroll över mål-

bolaget om förvärvaren är aktieägare och

– har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i målbolagets styrelse,

eller

– genom avtal med andra delägare i målbolaget förfogar över mer än hälften av

rösterna för samtliga aktier eller andelar.

Affärsplan

Om ditt ägande innebär kontroll, bifoga en affärsplan som innehåller följande:

1. En strategisk utvecklingsplan med en beskrivning av

a) syfte och mål med förvärvet och hur dessa ska uppnås,

b) planerade förändringar av verksamheten i målbolaget, t.ex. produkter, kunder

samt eventuell omplacering av tillgångar,

c) planerad integration av målbolaget i förvärvarens eventuella koncern, och

d) information om förvärvarens avsikt och förmåga att skjuta till kapital till

målbolaget om det behövs.

FFFS 2019:21

61

2. Prognoser för de närmaste tre åren för målbolaget.

Följande uppgifter ska lämnas i en prognos:

a) balans- och resultaträkning,

b) väsentliga nyckeltal, och

c) solvensberäkning.

3. En beskrivning av hur förvärvet kommer att påverka styrning och organisation i

målbolaget. Ange särskilt om förvärvet kommer att påverka

a) sammansättning i styrelse och företagsledning,

b) organisationens operativa struktur (bifoga organisationsplan), och

c) utlagd verksamhet (outsourcing).

4.2 Uppgifter när ägandet är kvalificerat men inte innebär kontroll

Om förvärvet innebär att ägandet är kvalificerat, men inte innebär att kontroll uppnås

över målbolaget, ska följande uppgifter bifogas:

1. uppgift om huruvida förvärvaren avser att inom överskådlig framtid öka eller

minska sitt innehav i målbolaget, och

2. uppgift om huruvida förvärvaren avser att aktivt söka utöva inflytande över

företaget (ange i så fall omständigheterna kring detta).

5 Upplysningar

Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.

Härmed intygas att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga.

Datum:

………………..………………..

Namnteckning

………………..………………..

Namnförtydligande

FFFS 2019:21

62

Checklista – dokument som ska bifogas ansökan om

ägarprövning för fysisk person

Följande dokument ska

bifogas

Finns bifogad

Om ej bifogad, ange skäl

Om du inte är folkbokförd i

Sverige: en vidimerad

kopia av identitetshandling,

enligt avsnitt 2.1.

Cv, enligt avsnitt 2.3.

En beskrivning eller en

skiss över hela ägarkedjan,

före och efter förvärvet,

enligt avsnitt 2.5.

Om du har lämplig-

hetsprövats av en utländsk

behörig myndighet de

senaste 10 åren: en kopia av

den utländska myndig-

hetens beslut, enligt

punkten 2 e i avsnitt 2.11.

En dokumentation som

styrker finansieringen av

förvärvet, enligt avsnitt 3.4.

En affärsplan och

information, enligt avsnitt

4.1 och 4.2.

FFFS 2019:21

63

Bilaga 1 b

Ansökan ägarprövning – juridisk person

Fyll i uppgifter i formuläret nedan genom att markera aktuell svarsruta eller lämna

svar på anvisad plats. Vissa mer omfattande uppgifter kan lämnas i separata bilagor.

Se Checklista för bilagor på formulärets sista sida.

Med förvärv avses

– förvärv enligt 15 kap.1 §försäkringsrörelselagen (2010:2043) jämfört med 12 kap.

1 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, eller

– ägande i det företag som ansöker om tillstånd enligt 2 kap. 1 § lagen om

tjänstepensionsföretag att driva tjänstepensionsverksamhet.

Med målbolag avses det företag som ansöker om tillstånd att driva tjänstepensions-

verksamhet enligt 2 kap. 1 § lagen om tjänstepensionsföretag eller det företag som

förvärvet avser.

Med förvärvare avses den fysiska ägaren till det företag som ansöker om tillstånd att

driva tjänstepensionsverksamhet enligt 2 kap. 1 § lagen om tjänstepensionsföretag

eller som ansöker om tillstånd enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen jämfört med

12 kap. 1 § lagen om tjänstepensionsföretag att förvärva ett målbolag.

Finansinspektionen tar i samband med ägarprövningen in uppgifter från t.ex.

Polismyndigheten, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och före-

tag som erbjuder kreditupplysningar.

1 Allmänt

1.1 Grundläggande uppgifter

1. Avser prövningen

□

tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet enligt 2 kap. 1 § lagen

(2019:742) om tjänstepensionsföretag, eller

□

tillstånd till förvärv enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen

(2010:43) jämfört med 12 kap. 1 § lagen om tjänstepensionsföretag.

2. Ange förvärvarens namn och personnummer eller motsvarande

3. Ange målbolagets namn och organisationsnummer

4. Finns det ytterligare företag under Finansinspektionens tillsyn som påverkas av

förvärvet?

☐

Ja

☐

Nej

Om ja, vilket/vilka företag, inklusive organisationsnummer?

FFFS 2019:21

64

1.2 Kontaktuppgifter

Vem ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna prövning?

Förnamn:

Efternamn:

Titel:

Företagets namn:

Adress:

Telefonnummer:

E-post:

2 Information om förvärvaren

2.1 Uppgifter om företaget

Företagets namn:

Organisationsnummer

eller motsvarande:

Adress:

Telefonnummer:

Företagets

verksamhet:

2.2 Registreringsbevis

Bifoga ett registreringsbevis som är högst två månader gammalt.

2.3 Ekonomiska förhållanden

1. Lämna uppgifter om de ekonomiska förhållandena enligt något av följande tre

alternativ:

a) Bifoga den senast fastställda årsredovisningen om sådan finns.

b) Om fastställd årsredovisning saknas, bifoga balans- och resultaträkning för det

senaste året.

c) Om balans- och resultaträkning saknas för det senaste året, bifoga en proforma

balans- och resultaträkning för de kommande tre åren.

2. Om kreditbetyg finns, bifoga detta.

FFFS 2019:21

65

2.4 Styrelse- och ledningspersoner

1. Ange styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direktör samt dennes

ställföreträdare.

Namn

Personnummer

(alt. födelsedatum)

Position

eller

befattning

2. Samtliga personer som anges ovan ska fylla i och skriva under bilaga 1 c.

2.5 Beskriv ägarkedjan

Bifoga en beskrivning eller skiss över ägarkedjan före och efter förvärvet.

Ägarandelar ska anges i procent i förhållande till utgivna ägarandelar. Om antal

rösträtter skiljer sig från ägarandelar, ange även antal röster i procent i förhållande

till samtliga rösträtter.

Redovisa även ägare som på annat sätt har ett väsentligt inflytande över det företag

som förvärvet avser, målbolaget. Ange verksamhet och säte för samtliga företag i

ägarkedjan. Redovisa även de företag som står under Finansinspektionens eller

motsvarande utländsk myndighets tillsyn.

2.6 Beskriv eventuell grupp

Bifoga en beskrivning eller skiss över eventuell grupp, enligt definitionen i

16 kap. 1 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, efter förvärvet.

Antal ägarandelar ska anges i procent i förhållande till antal utgivna ägarandelar. Om

antal rösträtter skiljer sig ifrån antal ägarandelar, ange även antal röster i procent i

förhållande till samtliga rösträtter.

Redovisa också ägare som på annat sätt har ett väsentligt inflytande över målbolaget.

Redovisa även de företag som står under Finansinspektionens eller motsvarande

utländsk myndighets tillsyn.

Ange för varje företag som ingår i en sådan grupp om det

– är ett sådant företag som avses i 16 kap. 2 § 3 b lagen om tjänstepensionsföretag,

– är ett försäkringsholdingföretag,

– är ett blandat finansiellt holdingföretag,

– står under Finansinspektionens eller motsvarande utländsk myndighets tillsyn,

eller

– inte står under sådan finansiell tillsyn.

FFFS 2019:21

66

2.7 Gemensamma intressen

Har du någon form av gemensamt intresse med någon eller några av personerna

nedan, som kan påverka inflytandet i målbolaget?

– Annan aktieägare.

– Annan röstberättigad.

– Annan person eller annat företag som utan att vara aktieägare har möjlighet att

utöva motsvarande inflytande över målbolaget.

– Verkställande direktör, dennes ställföreträdare eller styrelsemedlem.

Med gemensamt intresse som kan påverka inflytandet avses t.ex. aktieägaravtal eller

andra avtal eller överenskommelser om gemensamt agerande.

☐

Ja

☐

Nej

Om ja, redogör för detta:

2.8 Intressekonflikter

Uppstår det i och med förvärvet någon eller några eventuella intressekonflikter?

☐

Ja

☐

Nej

Om ja, redogör för intressekonflikterna och hur dessa ska hanteras:

2.9 Förvärvarens anseende

1. Ange om företaget

a) under de senaste fem åren varit (eller är) part i något skiljenämndsförfarande eller

någon civilrättslig process eller förvaltningsprocess som rör skatt eller närings-

verksamhet?

☐

Ja

☐

Nej

FFFS 2019:21

67

b) under de senaste fem åren varit (eller är) föremål för ackord eller företags-

rekonstruktion, i Sverige, eller varit föremål för motsvarande förfaranden

utomlands?

☐

Ja

☐

Nej

c) varit föremål för ett ingripande (exempelvis särskild avgift, sanktionsavgift,

föreläggande om att vidta åtgärder, en anmärkning, varning eller återkallelse av ett

tillstånd) av tillsynsmyndighet i Sverige eller utomlands?

☐

Ja

☐

Nej

d) under de senaste tio åren i Sverige eller utomlands fått avslag på en ansökan, blivit

utesluten eller på annat sätt begränsats vad gäller rätten att utföra verksamhet som

kräver tillstånd, registrering eller liknande?

☐

Ja

☐

Nej

e) under de senaste tio åren har lämplighetsprövats av en utländsk behörig

myndighet?

☐

Ja

☐

Nej

Om ja, bifoga en kopia av den utländska myndighetens beslut.

2. Om ni svarat ja på någon av frågorna under 1, redogör för omständigheterna kring

detta:

3 Information om förvärvet

3.1 Storleken på förvärvet

Ange hur stort innehav företaget avser att förvärva i målbolaget. Antal ägarandelar

ska anges i procent i förhållande till antal utgivna ägarandelar. Ange antal

ägarandelar före och efter förvärvet (direkt och indirekt). Om antal rösträtter avviker

FFFS 2019:21

68

från antal ägarandelar, ange även antal röster i procent i förhållande till samtliga

rösträtter.

3.2 Förvärvsdag

Ange beräknad förvärvsdag.

3.3 Förvärvets syfte

Ange syftet med förvärvet. Besvara inte denna fråga om uppgifterna framgår

av 4.1.1 a.

3.4 Finansiering av förvärvet

1. Ange hur företaget avser att finansiera förvärvet. Redovisa bakgrunden till

samtliga finansieringsposter (monetära medel eller tillgångar av annat slag), värde

och vem de tillhör och i vilken jurisdiktion de finns. Bifoga dokumentation som

styrker detta.

2. Finns det något samarbete med en fysisk eller juridisk person när det gäller

finansiering av förvärvet?

☐

Ja

☐

Nej

FFFS 2019:21

69

Om ja, redogör för omständigheterna:

4 Affärsplan och detaljerade uppgifter om förvärvet

Lämna uppgifter om förvärvet enligt något av följande tre alternativ:

– när ägandet innebär kontroll, jfr 1 kap. 4 § i årsredovisningslagen (1995:1554)

(4.1),

– när ägandet inte innebär kontroll, men uppgår till 20 procent eller mer (4.2), eller

– när ägandet är kvalificerat men understiger 20 procent (4.3).

Om Finansinspektionen behöver ytterligare information för att bedöma förvärvarens

lämplighet kan myndigheten även begära in uppgifter enligt avsnitt 4.1 eller 4.2

nedan.

4.1 Uppgifter när ägandet innebär kontroll

En förvärvare har kontroll över målbolaget om förvärvaren direkt eller indirekt får

en majoritet av rösterna eller andelarna. Vidare har en förvärvare kontroll över mål-

bolaget om förvärvaren är aktieägare, och

– har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i målbolagets

förvaltnings- lednings- eller tillsynsorgan, eller

– genom avtal med andra delägare i målbolaget förfogar över mer än hälften av

rösterna för samtliga aktier eller andelar.

Affärsplan

Om företagets ägande innebär kontroll, bifoga en affärsplan som innehåller följande:

1. En strategisk utvecklingsplan med en beskrivning av

a) syfte och mål med förvärvet och hur dessa ska uppnås,

b) planerade förändringar av verksamheten i målbolaget, t.ex. produkter, kunder

samt eventuell omplacering av tillgångar,

c) planerad integration av målbolaget i förvärvande företags koncern, och

d) information om förvärvarens avsikt och förmåga att tillskjuta kapital till

målbolaget om det behövs.

2. En solvensberäkning för förvärvstidpunkten eller på senast fastställda siffror före

förvärvstidpunkten, om förvärvet innebär att målbolaget tillsammans med

förvärvaren kommer att ingå i en grupp enligt definitionen i 16 kap. lagen (2019:742)

om tjänstepensionsföretag.

FFFS 2019:21

70

3. En specificerad lista över väsentliga riskkoncentrationer och stora exponeringar

som förvärvaren har vid förvärvstidpunkten, om förvärvaren är ett finansiellt företag.

4. Prognoser för de närmaste tre åren för målbolaget. Om förvärvet innebär att

målbolaget tillsammans med förvärvaren kommer att ingå i en grupp enligt

definitionen i 16 kap. lagen om tjänstepensionsföretag ska prognoser även lämnas

för gruppen.

Följande uppgifter ska lämnas i en prognos:

a) balans- och resultaträkning,

b) väsentliga nyckeltal, och

c) solvensberäkning.

5. En beskrivning av hur förvärvet kommer att påverka styrning och organisation i

målbolaget. Ange särskilt om förvärvet kommer att påverka

a) sammansättning i styrelse och företagsledning,

b) organisationens operativa struktur (bifoga organisationsplan), och

c) utlagd verksamhet (outsourcing).

4.2 Uppgifter när ägandet inte innebär kontroll, men uppgår till 20

procent eller mer

Om förvärvet inte innebär att kontroll uppnås över målbolaget, men att innehavet

uppgår till 20 procent eller mer, ska följande uppgifter om förvärvet bifogas:

1. uppgift om huruvida förvärvaren har för avsikt att inom överskådlig framtid öka

eller minska sitt innehav i målbolaget,

2. uppgift om huruvida förvärvaren avser att aktivt söka utöva inflytande över

företaget (ange i så fall omständigheterna kring detta),

3. en solvensberäkning för förvärvstidpunkten eller på senast fastställda siffror före

förvärvstidpunkten, om förvärvet innebär att målbolaget tillsammans med

förvärvaren kommer att ingå i en grupp enligt definitionen i 16 kap. lagen (2019:742)

om tjänstepensionsföretag, och

4. en specificerad lista över väsentliga riskkoncentrationer och stora exponeringar

som förvärvaren har vid förvärvstidpunkten, om förvärvaren är ett finansiellt företag.

4.3 Uppgifter när ägandet är kvalificerat men understiger 20 procent

Om förvärvet innebär att innehavet uppgår till mindre än 20 procent men fort-farande

är ett kvalificerat innehav ska följande uppgifter om förvärvet bifogas:

1. uppgift om huruvida förvärvaren har för avsikt att inom överskådlig framtid öka

eller minska sitt innehav i målbolaget, och

FFFS 2019:21

71

2. uppgift om huruvida förvärvaren avser att aktivt söka utöva inflytande över

företaget (ange i så fall omständigheterna kring detta).

5 Upplysningar

Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.

Härmed intygas att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga.

Datum:

………………..………………..

Namnteckning

………………..………………..

Namnförtydligande

FFFS 2019:21

72

Checklista – dokument som ska bifogas ansökan om

ägarprövning för juridisk person

Följande dokument ska

bifogas

Finns bifogad

Om ej bifogad, ange skäl

Ett registreringsbevis som

är högst två månader

gammalt, enligt avsnitt 2.2.

Fastställd årsredovisning

eller motsvarande för det

senaste räkenskapsåret,

enligt avsnitt 2.3.

Kreditbetyg, enligt avsnitt

2.3.

Bilaga 1 c för samtliga

personer, enligt avsnitt 2.4.

En beskrivning eller en

skiss över hela ägarkedjan,

före och efter förvärvet,

enligt avsnitt 2.5.

En beskrivning av en

eventuell grupp, enligt

avsnitt 2.6.

En dokumentation som

styrker finansieringen av

förvärvet, enligt avsnitt 3.4.

En affärsplan och

information, enligt avsnitt

4.1–4.3.

FFFS 2019:21

73

Bilaga 1 c

Ansökan/anmälan för ledningspersoner i ett ägarbolag till ett

tjänstepensionsföretag

Fyll i uppgifter i formuläret nedan genom att markera aktuell svarsruta eller lämna

svar på anvisad plats. Vissa mer omfattande uppgifter kan lämnas i separata bilagor.

Se Checklista för bilagor på formulärets sista sida.

Med målbolag avses det företag som ansöker om tillstånd att driva tjänstepensions-

verksamhet enligt 2 kap. 1 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag eller det

företag som förvärvet avser.

Finansinspektionen tar i samband med prövningen in uppgifter från t.ex.

Polismyndigheten, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och

företag som erbjuder kreditupplysningar.

1 Allmänt

1.1 Grundläggande uppgifter

1. Ange målbolagets namn och organisationsnummer

2. Ange det ägarföretag som du ska prövas i som styrelsemedlem, verkställande

direktör eller dennes ställföreträdare (inklusive organisationsnummer)

3. Är ägarföretaget ägare till ytterligare företag under Finansinspektionens tillsyn?

☐

Ja

☐

Nej

Om ja, ange vilket/vilka företag (inklusive organisationsnummer)

1.2 Kontaktuppgifter

Vem ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna prövning?

Förnamn:

Efternamn:

Titel:

Företagets namn:

Adress:

Telefonnummer:

E-post:

FFFS 2019:21

74

1.3 Position eller befattning

Vilken position eller befattning i ägarföretaget avser prövningen?

□

styrelseordförande

□

styrelseledamot

□

styrelsesuppleant

□

verkställande direktör

□

verkställande direktörens ställföreträdare

Avser prövningen en arbetstagarrepresentant?

☐

Ja

☐

Nej

2 Information

2.1 Personuppgifter om ledningspersonen som prövas

Om du är folkbokförd i Sverige – fyll i följande uppgifter

Förnamn:

Efternamn:

Personnummer:

Hemadress:

Telefonnummer:

Om du inte är folkbokförd i Sverige – fyll i följande uppgifter och bifoga en

vidimerad kopia av identitetshandling

Förnamn:

Efternamn:

Personnummer eller

motsvarande:

Födelsedatum:

Födelseort:

Hemadress:

Telefonnummer:

Nationalitet:

Passnummer:

Ev. tidigare

nationaliteter:

Ev. tidigare namn:

FFFS 2019:21

75

2.2 Cv

Bifoga ett cv där det framgår relevanta uppgifter om din utbildning, arbetslivs-

erfarenhet och andra uppdrag. När det gäller utbildning, ange typ av utbildning (t.ex.

högskola eller utbildningsföretag), utbildningsområde (t.ex. finansiell analys),

tidsperiod, omfattning och utbildningssäte. I fråga om arbetslivserfarenhet ska det

framgå vilket företag som avses, företagets verksamhet, din position, arbetsuppgifter

och tidsperiod.

2.3 Ledningspersonens anseende

1. Har du

a) under de senaste tio åren blivit dömd vid svensk eller utländsk domstol, eller

formellt blivit delgiven misstanke om brott i pågående förundersökning, för

ekonomisk brottslighet där fängelse ingår i straffskalan?

☐

Ja

☐

Nej

b) under de senaste tio åren blivit dömd till fängelse vid svensk eller utländsk

domstol för annat brott än enligt 1 a?

☐

Ja

☐

Nej

c) under de senaste fem åren varit medlem i en styrelse eller varit verkställande

direktör eller dennes ställföreträdare i ett rörelsedrivande företag där styrelsen inte

har beviljats ansvarsfrihet?

☐

Ja

☐

Nej

d) under de senaste fem åren blivit avskedad från en anställning i ett finansiellt

företag, en anställning som ledande befattningshavare, eller från ett uppdrag som

styrelsemedlem eller revisor i ett annat rörelsedrivande företag?

☐

Ja

☐

Nej

FFFS 2019:21

76

2. Har, såvitt du känner till, du eller något företag där du är eller har varit ledande

befattningshavare eller styrelsemedlem – alternativt har eller har haft kontroll över –

a) under de senaste fem åren varit (eller är) part i ett skiljenämndsförfarande, en

civilrättslig process eller en förvaltningsprocess som rör skatt eller

näringsverksamhet?

☐

Ja

☐

Nej

b) under de senaste fem åren varit (eller är) föremål för skuldsanering, ackord,

företagsrekonstruktion, eller försatts i konkurs i Sverige, eller varit föremål för

motsvarande förfaranden utomlands?

☐

Ja

☐

Nej

c) varit föremål för ett ingripande (exempelvis särskild avgift, sanktionsavgift,

föreläggande om att vidta åtgärder, en anmärkning, varning eller återkallelse av ett

tillstånd) av tillsynsmyndighet i Sverige eller utomlands?

☐

Ja

☐

Nej

d) under de senaste tio åren i Sverige eller utomlands fått avslag på en ansökan, blivit

utesluten eller på annat sätt begränsats vad gäller rätten att utföra verksamhet eller

yrke som kräver tillstånd, registrering eller liknande?

☐

Ja

☐

Nej

e) under de senaste tio åren lämplighetsprövats av en utländsk behörig myndighet?

☐

Ja

☐

Nej

Om ja, bifoga en kopia av den utländska myndighetens beslut.

3. Om du svarat ja på någon av frågorna under 1 och 2, redogör för omständigheterna

kring detta.

FFFS 2019:21

77

3 Upplysningar

Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.

Härmed intygas att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga.

Datum:

………………..………………..

Namnteckning

………………..………………..

Namnförtydligande

FFFS 2019:21

78

Checklista – dokument som ska bifogas

Följande dokument ska

bifogas

Finns bifogad

Om ej bifogad, ange skäl

Om du inte är folkbokförd

i Sverige: en vidimerad

kopia av identitets-

handling, enligt avsnitt

2.1.

Cv, enligt avsnitt 2.2.

Om du har lämplighets-

prövats av en utländsk

behörig myndighet de

senaste 10 åren: en kopia

av den utländska myndig-

hetens beslut, enligt punkt-

en 2 e i avsnitt 2.3.

FFFS 2019:21

79

Bilaga 2 a

Ansökan/anmälan – lämplighetsprövning av

ledningspersoner och ansvariga för centrala funktioner

Fyll i uppgifter i formuläret nedan genom att markera aktuell svarsruta eller lämna

svar på anvisad plats. Vissa mer omfattande uppgifter kan lämnas i separata bilagor.

Se Checklista för bilagor på formulärets sista sida.

Finansinspektionen tar i samband med lämplighetsprövningen in uppgifter från t.ex.

Polismyndigheten, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och före-

tag som erbjuder kreditupplysningar.

1 Allmänt

1.1 Grundläggande uppgifter

Ange det företag som prövningen avser (inklusive organisationsnummer)

1.2 Kontaktuppgifter

Vem ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna prövning?

Förnamn:

Efternamn:

Titel:

Företag:

Adress:

Telefonnummer:

E-post:

1.3 Position eller befattning

Vilken position eller befattning i företaget avser prövningen?

□

styrelseordförande

□

styrelseledamot

□

styrelsesuppleant

□

verkställande direktör

□

verkställande direktörens ställföreträdare

□

ansvarig för funktionen för riskhantering

□

ansvarig för funktionen för regelefterlevnad

□

ansvarig för funktionen för internrevision*

□

ansvarig för aktuariefunktionen**

FFFS 2019:21

80

* Den person som ansvarar för funktionen för internrevision ska även uppfylla de

särskilda villkor för behörighet som anges i 8 kap. 14–15 §§ i dessa föreskrifter.

** Den person som ansvarar för aktuariefunktionen ska även uppfylla de särskilda

villkor för behörighet som anges i 8 kap. 7–13 §§ i dessa föreskrifter.

Avser prövningen en arbetstagarrepresentant?

☐

Ja

☐

Nej

Om prövningen avser ansvar för en eller flera centrala funktioner, omfattas de

uppgifter som utförs av den centrala funktionen/de centrala funktionerna av

uppdragsavtal (outsourcing)?

☐

Ja

☐

Nej

Ange om du redan har lämplighetsprövats av Finansinspektionen för en annan

position/befattning i det nu aktuella företaget.

☐

Ja

☐

Nej

Om du svarat ja, ange position/befattning.

2 Information om personen som lämplighetsprövas

2.1 Personuppgifter

Om du är folkbokförd i Sverige – fyll i följande uppgifter

Förnamn:

Efternamn:

Personnummer:

Hemadress:

Telefonnummer:

Om du inte är folkbokförd i Sverige – fyll i följande uppgifter och bifoga en

vidimerad kopia av identitetshandling

Förnamn:

Efternamn:

Personnummer eller

motsvarande:

Födelsedatum:

FFFS 2019:21

81

Födelseort:

Hemadress:

Telefonnummer:

Nationalitet:

Passnummer:

Ev. tidigare

nationaliteter:

Ev. tidigare namn:

2.2 Anställning och uppdrag i ledning samt ansvarig för centrala

funktioner:

Ange om du är anställd eller har ett stadigvarande uppdrag, t.ex. om du är utsedd till

verkställande direktör, styrelsemedlem eller är ansvarig för en central funktion (ange

även positioner som avser det företag som prövningen avser). Ange även om du har

fler befattningar i samma företag.

Företag

(inklusive organisa-

tionsnummer)

Verksamhetens art Företagets

säte

Position

2.3 Cv

Bifoga ett cv där det framgår relevanta uppgifter om din utbildning, arbetslivs-

erfarenhet och andra uppdrag. När det gäller utbildning, ange typ av utbildning (t.ex.

högskola eller utbildningsföretag), utbildningsområde (t.ex. finansiell analys),

tidsperiod, omfattning och utbildningssäte. I fråga om arbetslivserfarenhet ska det

framgå vilket företag som avses, företagets verksamhet, din position, arbetsuppgifter

och tidsperiod.

2.4 Kvalificerat ägande

1. Ange om du direkt eller indirekt har ett kvalificerat innehav i det företag som

lämplighetsprövningen avser eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande:

FFFS 2019:21

82

2. Ange i vilka övriga företag du har ett direkt eller indirekt kvalificerat innehav eller

på annat sätt ett väsentligt inflytande:

Företag

(inklusive organisa-

tionsnummer)

Verksamhetens

art

Företagets säte Innehav i

procent

2.5 Nära anhöriga med ägarandelar

1. Finns det någon nära anhörig till dig som äger andelar i målbolaget, eller i ett annat

företag, som i sin tur innehar ägarandelar i målbolaget?

Med nära anhörig avses make/maka, registrerad partner, sambo, barn, föräldrar och

andra närstående som du har gemensamt hushåll med.

☐

Ja

☐

Nej

2. Finns det andra finansiella relationer mellan ovanstående?

☐

Ja

☐

Nej

3. Om du svarat ja på någon av frågorna under 1 och 2, redogör för omständig-

heterna:

2.6 Intressekonflikter

Uppstår det, i och med den position som prövningen avser samt dina övriga

engagemang, någon eller några eventuella intressekonflikter?

☐

Ja

☐

Nej

FFFS 2019:21

83

Om ja, redogör för intressekonflikterna och hur dessa ska hanteras:

2.7 Anseende

1. Har du

a) under de senaste tio åren blivit dömd vid svensk eller utländsk domstol, eller

formellt blivit delgiven misstanke om brott i pågående förundersökning, för

ekonomisk brottslighet där fängelse ingår i straffskalan?

☐

Ja

☐

Nej

b) under de senaste tio åren blivit dömd till fängelse vid svensk eller utländsk

domstol för annat brott än enligt 1 a?

☐

Ja

☐

Nej

c) under de senaste fem åren varit medlem i en styrelse eller varit verkställande

direktör eller dennes ställföreträdare i ett rörelsedrivande företag där styrelsen inte

har beviljats ansvarsfrihet?

☐

Ja

☐

Nej

d) under de senaste fem åren blivit avskedad från en anställning i ett finansiellt

företag, en anställning som ledande befattningshavare, eller från ett uppdrag som

styrelsemedlem eller revisor i ett annat rörelsedrivande företag.

☐

Ja

☐

Nej

2. Är du part i pågående brottmål?

☐

Ja

☐

Nej

3. Har, såvitt du känner till, du själv eller något företag där du är eller har varit

ledande befattningshavare, haft annan nyckelfunktion eller varit styrelse-

medlem – alternativt har eller har haft kontroll över –

FFFS 2019:21

84

a) under de senaste fem åren varit (eller är) part i ett skiljenämndsförfarande, en

civilrättslig process eller en förvaltningsprocess som rör skatt eller närings-

verksamhet?

☐

Ja

☐

Nej

b) under de senaste fem åren varit (eller är) föremål för skuldsanering, ackord,

företagsrekonstruktion, eller försatts i konkurs i Sverige, eller varit föremål för

motsvarande förfaranden utomlands?

☐

Ja

☐

Nej

c) varit föremål för ett ingripande (exempelvis särskild avgift, sanktionsavgift,

föreläggande om att vidta åtgärder, en anmärkning, varning eller återkallelse av ett

tillstånd) av tillsynsmyndighet i Sverige eller utomlands?

☐

Ja

☐

Nej

d) under de senaste tio åren i Sverige eller utomlands fått avslag på en ansökan, blivit

utesluten eller på annat sätt begränsats vad gäller rätten att utföra verksamhet eller

yrke som kräver tillstånd, registrering eller liknande?

☐

Ja

☐

Nej

e) under de senaste tio åren lämplighetsprövats av en utländsk behörig myndighet?

☐

Ja

☐

Nej

Om ja, bifoga en kopia av den utländska myndighetens beslut.

4. Avser den aktuella lämplighetsprövningen en position i ett företag som bedriver,

eller planerar att bedriva, försäkringsdistribution?

☐

Ja

☐

Nej

Om svaret är nej, motivera detta i fältet till fråga 6.

5. Om svaret på fråga 4 är ja, har du

a) under de senaste fem åren haft skulder som överstiger 100 000 kronor och som

verkställs hos Kronofogdemyndigheten?

☐

Ja

☐

Nej

FFFS 2019:21

85

b) under de senaste fem åren fått ett tillstånd eller medlemskap återkallat eller

upphävt – eller en registrering återkallad eller upphävd – efter beslut av ett tillsyns-

eller regeringsorgan alternativt en yrkes- eller branschorganisation?

☐

Ja

☐

Nej

c) under de senaste fem åren

– ingått i ledningen för en juridisk person som fått ett tillstånd eller medlemskap

återkallat eller upphävt – eller en registrering återkallad eller upphävd – efter beslut

av ett tillsyns- eller regeringsorgan, alternativt en yrkes- eller branschorganisation,

eller

– ingått i ledningen för en sådan juridisk person inom sex månader före åter-

kallelsen?

☐

Ja

☐

Nej

d) under de senaste fem åren förklarat dig avstå från, eller ingått i ledningen för en

juridisk person som förklarat sig avstå från, tillstånd att driva sådan verksamhet som

faller under Finansinspektionens tillsyn?

☐

Ja

☐

Nej

e) under de senaste fem åren drivit verksamhet, eller ingått i ledningen för en juridisk

person som drivit verksamhet som står under Finansinspektionens tillsyn utan att ha

det tillstånd som krävs?

☐

Ja

☐

Nej

f) under de senaste fem åren drivit verksamhet, eller ingått i ledningen för en juridisk

person som drivit verksamhet med försäkringsförmedling eller försäkrings-

distribution som fått sitt tillstånd återkallat för att förutsättningarna för tillstånd inte

längre uppfylldes eller för att tillståndspliktig verksamhet inte utövats under en

sammanhängande tid av sex månader?

☐

Ja

☐

Nej

FFFS 2019:21

86

6. Om du svarat ja på någon av frågorna under 1–3, eller nej på fråga 4 ovan, redogör

för omständigheterna:

3 Upplysningar

Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.

Härmed intygas att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga.

Person som ansökan/anmälan avser

Datum:

………………..………………..

Namnteckning

………………..………………..

Namnförtydligande

Behörig firmatecknare för tjänstepensionsföretaget

Härmed intygas att företaget har säkerställt att den person som anmälan/ansökan

avser uppfyller de krav som ställs enligt lagen (2019:742) om tjänstepensions–

företag och Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2019:21) om tjänstepensions–

företag.

Datum:

………………..………………..

Namnteckning (behörig firmatecknare)

………………..………………..

Namnförtydligande

FFFS 2019:21

87

Checklista – dokument som ska bifogas lämplighetsprövning

av ledningspersoner och ansvariga för centrala funktioner

Följande dokument ska

bifogas

Finns bifogad

Om ej bifogad, ange skäl

Om du inte är folkbokförd

i Sverige: en vidimerad

kopia av identitets-

handling, enligt avsnitt

2.1.

Cv, enligt avsnitt 2.4.

Om du har lämplighets-

prövats av en utländsk

behörig myndighet under

de senaste 10 åren: en

kopia av den utländska

myndighetens beslut,

enligt punkten 3 e i avsnitt

2.7.

FFFS 2019:21

88

Bilaga 2 b

Ansökan/anmälan – styrelsens samlade kompetens

Fyll i uppgifter i formuläret nedan genom att lämna svar på anvisad plats. Vissa mer

omfattande uppgifter kan lämnas i separata bilagor. Se Checklista för bilagor på

formulärets sista sida.

1 Allmänt

1.1 Grundläggande uppgifter

Ange det företag som prövningen avser (inklusive organisationsnummer)

1.2 Kontaktuppgifter

Vem ska Finansinspektionen kontakta med anledning av denna prövning?

Förnamn:

Efternamn:

Titel:

Företag:

Adress:

Telefonnummer:

E-post:

2 Information om styrelsen

2.1 Uppgifter om styrelsens sammansättning

Ange styrelsens sammansättning

Namn

Personnr.

(alt. födelse-

datum)

Position

Ordförande /

Ledamot

Tillträder /

Avgår /

Oförändrat

FFFS 2019:21

89

2.2 Styrelsens samlade kompetens

Bifoga en redogörelse av företagets bedömning av varje ledamots utbildning och

erfarenhet inom de kompetensområden som anges nedan i a–e. Redogörelsen ska

även innehålla företagets bedömning av styrelsens samlade kompetens.

a)

Tjänstepensionsmarknaden

b)

Affärsstrategi och affärsmodeller

c)

Företagsstyrning

d)

Finansiell analys och aktuariell analys

e)

Regler som gäller för den tillståndspliktiga verksamheten

3 Upplysningar

Lämna eventuella övriga upplysningar till Finansinspektionen nedan.

Behörig firmatecknare för tjänstepensionsföretaget

Härmed intygas att företaget har säkerställt att styrelsen uppfyller de krav på samlad

kompetens som ställs i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2019:21) om

tjänstepensionsföretag.

Datum:

………………..………………..

Namnteckning (behörig firmatecknare)

………………..………………..

Namnförtydligande

FFFS 2019:21

90

Checklista – dokument som ska bifogas ansökan/anmälan om

styrelsens samlade kompetens

Följande dokument ska

bifogas

Finns bifogad

Om ej bifogad, ange skäl

Företagets redogörelse för

styrelsens samlade

kompetens, enligt avsnitt

2.2.