FFFS 2019:26

Finansinspektionens författningssamling

Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se

ISSN 1102-7460

1

Föreskrifter

om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna

råd (FFFS 2015:13) om tillsynsrapportering för

försäkringsrörelse;

beslutade den 10 december 2019.

Finansinspektionen föreskriver med stöd av 7 kap. 2 § försäkringsrörelse-

förordningen (2011:257) och 15 § förordningen (2001:100) om den officiella

statistiken att 5 kap. 3 § och bilaga 3, 5, 7 och 9 till Finansinspektionens föreskrifter

och allmänna råd (FFFS 2015:13) om tillsynsrapportering för försäkringsrörelse ska

ha följande lydelse.

5 kap.

3 § De upplysningar som ett försäkringsföretag ska lämna enligt 6–13 och 15–

25 §§, ska vara värderade enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag

(1995:1560) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2019:23)

om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag, om inte annat

anges i bilagorna 2–9.

_______________

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2020.

ERIK THEDÉEN

Johannes Spansk

FFFS 2019:26

Utkom från trycket

den 17 december 2019

FFFS 2019:26

2

Bilaga 3

Anvisningar till blankett Kompletterande

tillsynsrapportering – livförsäkringsföretag

Begrepp och uttryck i blanketten och i dessa anvisningar har samma betydelse som

i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2019:23) om årsredovis-

ning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag, om inte annat anges.

Rapportering av års- och kvartalsupplysningar

Upplysningar lämnas enligt avsnitt A–M i blanketten:

A. Resultaträkning

kvartal

B. Resultaträkning

år

C. Balansuppgifter

kvartal

D. Balansräkning

år

E. Specifikation av resultatuppgifter

år

F. Nyteckning och premier

kvartal

G. Kapitalplaceringar och skulder

kvartal

H. Försäkringsbestånd

år

I. Gränsöverskridande verksamhet

år

J. Aktuariell resultatanalys

år

K. Försäkringstekniska avsättningar

år

L. Resultatanalys återbäringsberäkningar

år

M. Uppgifter för livförsäkringsföretag

med undantag

år

De avsnitt som rapporteras för aktuell period markeras med kryss i rutan i

blankettens innehållsförteckning.

Det går att förtydliga lämnade upplysningar under kommentarsfältet i varje avsnitt.

Inrapportering och rapporteringsformat

De kompletterande upplysningarna i blanketten ingår inte i den datapunktsmodell

och taxonomi som Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa)

utarbetat för kompletterande upplysningar till den EU-gemensamma

tillsynsrapporteringen, utan lämnas till Finansinspektionen i anvisat format.

Belopp

Samtliga belopp anges i heltal utan decimaler. Beloppen får avrundas till närmaste

tusental.

I blanketten anges kostnader som negativa värden med minustecken (även vid

specifikation av rena kostnadsposter), om inget annat anges.

FFFS 2019:26

3

Valuta

Den valuta som upplysningarna rapporteras i anges i rutan valuta. Valutan anges

enligt den internationella standarden ISO 4217.

Försäkringsgrenar

Fördelningen på försäkringsgrenar följer den indelning som beskrivs i 2 § bilaga 6

till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäk-

ringsföretag och tjänstepensionsföretag, om inget annat anges.

A. Resultaträkning, kvartal

Resultaträkning lämnas för kvartal 1–4. Redovisningen görs utan uppdelning på

försäkringsgrenar. Värden i resultaträkningen anges ackumulerade från årets början.

Intäkter från investeringsavtal särredovisas, oavsett under vilken post de redovisats

i årsredovisningen.

I fondförsäkringsrörelse redovisas kapitalavkastning som går att hänföra till till-

gångar för egen räkning i den icke-tekniska redovisningen. I traditionell livförsäk-

ringsrörelse redovisas däremot kapitalavkastningen i den tekniska redovisningen.

Om företaget driver såväl traditionell livförsäkringsrörelse som skadeförsäkrings-

rörelse redovisas kapitalavkastning i skadeförsäkringsrörelsen under den icke-

tekniska redovisningen.

Specifikationer kapitalavkastning

Specifikationer av kapitalavkastningen avser den totala kapitalavkastningen, dvs.

summan av kapitalavkastningen i försäkringsrörelsen och i finansrörelsen.

A28 Hyresintäkter och andra intäkter från byggnader och mark

Med hyresintäkter från byggnader och mark avses intäkter från fastigheter upptagna

på G53 Direktägda byggnader och mark. Räntebidrag räknas inte in i hyresintäkter,

utan ses som en räntesubvention.

A29 Driftskostnader för byggnader och mark

Med driftskostnader för byggnader och mark avses kostnader från fastigheter

upptagna på G53 S:a direktägda byggnader och mark avseende fastighetsförvaltning,

inklusive underhåll, hyresgästanpassningar, tomträttsavgäld och fastighetsskatt.

Däremot ingår inte räntekostnader och andra finansiella kostnader, avskrivningar

eller central administration.

A30 Ränteintäkter m.m.

Med ränteintäkter m.m. avses ränteintäkter på räntebärande placeringstillgångar som

tjänats in under räkenskapsåret, inklusive ränteintäkter för belopp upptagna under

G59 Kassa, banktillgodohavanden. Ränteintäkter från derivat specificeras under

A31.

FFFS 2019:26

4

A32 Räntekostnader m.m.

Med räntekostnader m.m. avses bland annat räntekostnader för fastighetslån,

reducerade med eventuella räntebidrag. Räntekostnader från derivat specificeras

under A33.

A34 Utdelning på aktier och andelar

Med utdelning på aktier och andelar avses utdelning på aktier och andelar inklusive

aktier i koncern- och intresseföretag. Utdelning på aktier och andelar för vilka

livförsäkringstagaren bär placeringsrisken ingår dock inte.

B. Resultaträkning, år

Resultaträkning lämnas årsvis. Redovisningen görs utan uppdelning på försäkrings-

grenar. Specifikation till resultatuppgifter lämnas under avsnitt E. Specifikation av

resultatuppgifter.

Intäkter från investeringsavtal särredovisas, oavsett under vilken post de redovisats

i årsredovisningen.

I fondförsäkringsrörelse redovisas kapitalavkastning som går att hänföra till till-

gångar för egen räkning i den icke-tekniska redovisningen. I traditionell livförsäk-

ringsrörelse redovisas däremot kapitalavkastning i den tekniska redovisningen.

Specifikationer av kapitalavkastningen avser den totala kapitalavkastningen, dvs.

summan av kapitalavkastningen i försäkringsrörelsen och i finansrörelsen.

Om företaget driver såväl traditionell livförsäkringsrörelse som skadeförsäkrings-

rörelse redovisas kapitalavkastning i skadeförsäkringsrörelsen under den icke-

tekniska redovisningen.

C. Balansuppgifter, kvartal

I detta avsnitt specificeras vissa uppgifter i balansräkningen. Summa tillgångar och

summa eget kapital, avsättningar och skulder redovisas. Dessutom redovisas

periodiserade intäkter och kostnader, placeringstillgångar för vilka livförsäkrings-

tagaren bär placeringsrisk samt försäkringstekniska avsättningar (före avgiven

återförsäkring) här.

Vissa poster specificeras även för tjänstepension (delas upp i förmånsbestämd

traditionell försäkring respektive avgiftsbestämd traditionell fond- och depå-

försäkring).

D. Balansräkning, år

I detta avsnitt redovisas balansräkningens poster. Bland annat redovisas tillgångar,

eget kapital, obeskattade reserver, efterställda skulder och försäkringstekniska

avsättningar. En uppdelning av D35 varav oreglerade skador görs under

Specifikation av oreglerade skador (D45–D50).

Vissa poster specificeras för tjänstepension (delas upp i förmånsbestämd traditionell

försäkring respektive avgiftsbestämd traditionell fond- och depåförsäkring).

FFFS 2019:26

5

E. Specifikation av resultatuppgifter, år

I detta avsnitt specificeras vissa uppgifter i resultaträkningen. Specifikationerna är i

vissa fall mer detaljerade än årsredovisningens specifikationer.

Specifikation av driftskostnader

Vid uppdelning av anskaffningskostnaderna i provisionskostnader och övriga

anskaffningskostnader inkluderas i provisionskostnader, provisioner till egen

personal. Med personalkostnader avses löner, sociala avgifter, pensioner och

arvoden m.m.

Förändringsposter i eget kapital

E65 Överförd vinst/förlust till försäkringstagare

Denna post avser garantier exempelvis vid uppnådd pensionsålder eller dödsfall.

Garantierna kan avse både avkastningsgarantier för traditionella försäkringar samt

premiegarantier för fond- och depåförsäkring. Här ingår också kostnader/vinster för

dödlighetsantaganden, sjukantaganden och driftskostnadsantaganden för vinst-

utdelande företag.

E66 Överfört till aktieägare

Denna post avser eventuell utdelning till aktieägare. Förklaring till posten ges i

kommentarsfältet.

E67 Tillskott från aktieägare

Denna post avser eventuellt aktieägartillskott och kapitaltillskott vid försäljningar

m.m. Förklaring till posten ges i kommentarsfältet.

Uppgift om antal anställda

Antal anställda motsvarar den uppgift som lämnas i årsredovisningen.

F. Nyteckning och premier, kvartal

Direkt försäkring av svenska risker, nyteckning och premier

Uppgifterna i F1–F25 avser verksamhet som klassats som livförsäkring och omfattar

inte skadeförsäkring. Skadeförsäkring redovisas under F26–F28 samt under

Specifikation av inbetalda premier och vissa utbetalningar.

Uppgifterna som redovisas avser endast det kvartal som redovisas och inte

ackumulerade värden. Samtliga värden redovisas som positiva värden även om dessa

klassas som kostnader i resultaträkningen.

Redovisningen avser:

•

nyteckning, engångspremie

•

nyteckning, årlig premie

•

inbetalda premier för totala beståndet

o varav inflyttat kapital

o varav uppräknade fribrev.

Redovisning av premier och utbetalningar görs för samtliga avtal om försäkring, dvs.

även för avtal som klassificeras som investeringsavtal.

FFFS 2019:26

6

Uppgifter om premier och utbetalningar anges brutto, dvs. effekter av återförsäkring

beaktas inte.

Även beståndsöverlåtelser och mottaget försäkringskapital p.g.a. utnyttjad flytträtt

redovisas som nyteckning av det mottagande företaget. I dessa fall är det dock endast

framtida avtalad premie som betraktas som nyteckning. Överföring av kapital vid

beståndsöverlåtelse och vid flyttning betraktas inte som nyteckning. Motsvarande

gäller även flyttning inom företaget mellan olika försäkringsgrenar (t.ex. mellan

traditionell livförsäkring och fondförsäkring).

Utökning av befintlig försäkring redovisas inte som nyteckningspremie.

Definitioner av verksamhet

F1–F15 Tjänstepensionsförsäkring

Med tjänstepensionsförsäkring avses livförsäkring enligt 2 kap. 11 § lagen

(2019:742) om tjänstepensionsföretag som har samband med yrkesutövning och där

utbetalning av försäkringsbelopp (engångsbelopp eller periodisk utbetalning) är

beroende av att en eller flera personer uppnår eller förväntas uppnå en viss ålder samt

försäkring som meddelas som tillägg till sådan livförsäkring.

En konkurrensutsatt försäkring är en sådan försäkring där det finns möjlighet att

välja mellan flera försäkringsgivare. Med tjänstepensionsförsäkring via valcentral

avses en tjänstepensionsförsäkring där den anställde själv har valt försäkringsgivare

och där en valcentral förmedlar premien från arbetsgivaren till försäkringsgivaren.

F3, F7, F10 och F13 Kapitalförsäkring för tjänstepension

Kapitalförsäkringar som har sitt upphov i tjänstepensionsutfästelser (exempelvis

direktpension) redovisas under dessa poster. Kapitalförsäkringar i form av

tjänstegruppliv (TGL) anges endast under F22.

F1–F3 och F4–F7 Förmånsbestämd respektive avgiftsbestämd

Med förmånsbestämd och avgiftsbestämd traditionell försäkring avses en försäkring,

enligt definitionen i 3 § i bilaga 6 till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna

råd om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag.

F11–F13 och F20–F21 Depåförsäkring

Med depåförsäkring avses en livförsäkring, vars premier placeras i värdepapper eller

i fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värdepapper eller fondandelar

som premierna placeras i. Dessa placeras i en depå. Om premier enbart får placeras

i fondandelar, anses en sådan försäkring vara en fondförsäkring

.

F16, F18 och F20 Pensionsförsäkring, privat

Här redovisas privat pensionsförsäkring av sparandetyp som är annan

pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. För denna sparandetyp är

försäkringstagaren också den försäkrade. Försäkringen tillhör skattekategori P.

F17, F19 och F21 Kapitalförsäkring, privat

Här redovisas privata kapitalförsäkringar enligt skattekategori K, som är av

sparandetyp. Privat grupplivförsäkring redovisas endast under F23. Om inbetalda

premier kan hänföras till s.k. privat kapitalpension (för definition, se under avsnitt

H. Försäkringsbestånd), får sådana premier inkluderas under motsvarande poster för

kapitalförsäkring.

FFFS 2019:26

7

F14 och F24 Premiebefrielseförsäkring

Premiebefrielseförsäkring särskiljs med avseende på om den tecknats av

arbetsgivare i anslutning till anställning som ”tjänste” eller om den har tecknats av

försäkringstagaren som ”privat”. Särredovisning av försäkringens innehåll görs

oavsett om den utgör tilläggsförsäkring till en försäkring inom företaget eller om den

tecknats separat (med huvudförsäkring i annat företag).

F15 och F25 Sjukförsäkring

Här redovisas sjukförsäkring som inte kan sägas upp av försäkringsföretaget och

därför har klassats inom livförsäkringsrörelse. Sjukförsäkring särskiljs med

avseende på om den tecknats av en arbetsgivare i anslutning till anställning som

”tjänste” eller om den tecknats av en försäkringstagare som ”privat”. Sjukförsäkring

som erbjuds inom ramen för tjänstepension redovisas under F15, oavsett om

försäkringen anses vara konkurrensutsatt eller inte.

F22 och F23 Gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring

Grupplivförsäkring särskiljs med avseende på om den tecknats av arbetsgivare i

anslutning till anställning som ”tjänste” eller om den tecknats av en försäkringstagare

som ”privat”.

Med privat grupplivförsäkring (F23) avses en sådan försäkring där gruppavtal har

tecknats och där gruppföreträdare vanligtvis finns. Här redovisas också redan

etablerade grupper som saknar en naturlig gruppföreträdare, men som använder

gruppbildningen som en möjlighet att utjämna eller reducera premien.

Nyteckning Engångspremie

En engångspremie räknas som nytecknad om försäkringen är såväl beviljad som

betald.

Nyteckning Årlig premie

Nytecknad årlig premie redovisas som summan av de avtalade premierna under de

tolv första månaderna. Detta gäller även om varje premie försäkringstekniskt

behandlas som en engångspremie. Den årliga premie som redovisas måste vara en

framtida stabilt löpande premie.

En årlig premie räknas som nytecknad om försäkringen är såväl beviljad som betald.

Inbetalda premier för totala beståndet

Premierna avser summan av premier för nytecknat och gammalt bestånd. I premier

inkluderas även omföringar från överskottsmedel.

varav inflyttat försäkringskapital

Med inflyttat försäkringskapital avses hela det försäkringskapital (inkl. återbärings-

kapital) som överförs genom inflyttning från annat företag för enskilda försäkrings-

tagare. Även flyttning inom företaget mellan olika försäkringsgrenar (t.ex. mellan

traditionell livförsäkring och fondförsäkring) beaktas. I uppgiften ingår också in-

komna premier (kapital) som avser beståndsöverlåtelser till företaget, även i fall

sådana belopp redovisas över balansräkningen.

varav uppräknade fribrev

Med uppräknade fribrev avses värdet av de tekniska premier som avser beslutade

höjningar av fribrevsförmåner inom förmånsbestämd – och i vissa fall – avgifts-

bestämd tjänstepensionsförsäkring.

I posten inkluderas även omföringar från överskottsmedel. Fribrevsuppräknings-

belopp får dock inte räknas som nytecknad premie.

FFFS 2019:26

8

F26–F28 Skadeförsäkring

Här redovisas skadeförsäkringsrörelse som bedrivs inom ett livförsäkringsföretag.

Med olycksfallsförsäkring avses sådan försäkring som tillhör försäkringsklass 1

inom skadeförsäkring enligt 2 kap. 11 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Med sjukförsäkring avses sådan försäkring som tillhör försäkringsklass 2 inom

skadeförsäkring enligt 2 kap. 11 § försäkringsrörelselagen.

Med annan förmögenhetsskada avses sådan försäkring som tillhör försäkringsklass

16 inom skadeförsäkring enligt 2 kap. 11 § försäkringsrörelselagen.

Specifikation av inbetalda premier och vissa utbetalningar

Uppgifterna i F29–F36 avser all svensk direktförsäkringsverksamhet.

F29 Inbetalda premier för totala beståndet

Här redovisas summerade premieuppgifter enligt samma anvisningar som anges

under Inbetalda premier för totala beståndet.

Tjänstepensionsförsäkring, totalt

Uppgiften i F29 motsvarar summan av F1–F15.

varav förmånsbestämd försäkring

Uppgiften i F29 motsvarar summan av F1–F3.

varav avgiftsbestämd traditionell försäkring

Uppgiften i F29 motsvarar summan av F4–F7.

varav fondförsäkring

Uppgiften i F29 motsvarar summan av F8–F10.

varav depåförsäkring

Uppgiften i F29 motsvarar summan av F11–F13.

Övrig livförsäkring

Uppgiften i F29 motsvarar summan av F16–F25.

Skadeförsäkring, totalt

Uppgiften i F29 motsvarar summan av F26–F28.

F31 Inflyttat försäkringskapital

Här redovisas summerade uppgifter enligt samma anvisningar som anges under

varav inflyttat försäkringskapital.

F32 Avflyttat försäkringskapital

Med avflyttat försäkringsavtal avses hela det försäkringskapital (tekniskt återköps-

värde samt återbäringskapital) som överförs genom avflyttning till annat företag för

enskilda försäkringstagare. I uppgiften ingår även det belopp som avser bestånds-

överlåtelser till mottagande företag, även om sådana belopp redovisas över balans-

räkningen.

FFFS 2019:26

9

G. Kapitalplaceringar och skulder, kvartal

Klassificering

Klassificeringen av emittenter baseras på Statistiska centralbyråns (SCB) register för

klassificering av institutionella enheter i Sverige.

Affärsdagsredovisning

I avsnittet tillämpas genomgående affärsdagsredovisning enligt 2 kap.

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkrings-

företag och tjänstepensionsföretag.

Marknadsvärde (verkligt värde)

Med marknadsvärde avses i detta avsnitt den värdering som tillämpas enligt

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkrings-

företag och tjänstepensionsföretag, om inte annat följer av dessa anvisningar.

Redovisning av obligationer, certifikat, lån, derivat och andra instrument görs till

marknadsvärde exklusive upplupna räntor. Upplupna räntor redovisas under G60

Upplupna ränteintäkter i vissa tillgångsposter.

Nettotransaktioner under perioden

Med nettotransaktioner avses förändringar i tillgångar och skulder som inte beror på

värdeförändringar eller omklassificeringar. Transaktioner uppkommer när tillgångar

eller skulder upprättas, avvecklas, bytes eller överlåts. Transaktionsvärdet omfattar

inte avgifter, arvoden, provisioner, courtage och liknande tjänster. Upplupna räntor

redovisas under G60 Upplupna ränteintäkter och G61 Upplupna hyresintäkter.

Ränteintäkter och räntekostnader redovisas inte här då de räknas som avkastning.

Med period avses det senaste kvartalet.

Transaktioner redovisas netto där en ökning av en tillgång/skuld anges med ett

positivt värde. En minskning av en tillgång/skuld anges med ett negativt värde.

Observera att affärsdagsredovisning gäller vid bestämning av transaktioner.

Exempel på vad som är en transaktion:

•

Köp eller försäljning av aktier, certifikat och obligationer.

•

Uttag/insättning i bank.

•

Upptagning och amortering av lån.

•

Värdepapper som förfallit under kvartalet.

•

Utdelningar på aktier och andelar: Om utdelningen görs i form av aktier

eller återinvesterade fondandelar är det en positiv transaktion på aktier och

andelar. En kontantutdelning redovisas däremot inte som en transaktion på

aktier och andelar.

•

Transaktioner i derivat: Premiebetalningar räknas som en transaktion. När

kontraktet avslutas eller utnyttjas ger den realiserade vinsten eller förlusten

upphov till en transaktion. En realiserad vinst för derivat med positiva

marknadsvärden ger upphov till motsvarande negativa transaktion på

tillgångssidan. En realiserad förlust för derivat med negativa

marknadsvärden ger en motsvarande negativ transaktion på skuldsidan.

FFFS 2019:26

10

Vid handel på andrahandsmarknaden redovisas ett köp som en positiv

transaktion och en försäljning som en negativ transaktion för derivat på

både tillgångs- och skuldsidan.

Där posterna är överstrukna redovisas inte nettotransaktioner.

Utländsk valuta

Placeringar i utländsk valuta räknas om till företagets redovisningsvaluta enligt

årsredovisningen. Vid värdering av en placering används de noterade stängnings-

kurserna på rapportdagen som balansvärde.

Transaktioner i annan valuta än företagets redovisningsvaluta räknas om till

företagets redovisningsvaluta enligt årsredovisningen. Vid omräkningen används

affärsdagens stängningskurs.

Utländska motparter

Med utländsk motpart avses en motpart som har utländsk hemvist. Det innebär att

ett svenskt dotterföretag eller en svensk filial i utlandet räknas som en utländsk

motpart. En utländsk filial i Sverige klassificeras på motsvarande sätt som en svensk

motpart. Se även avsnittet under rubriken Sektorklassificering.

Kapitalplaceringar med vissa skuldposter

G1–G6 Penningmarknadsinstrument

Med penningmarknadsinstrument avses överlåtbara värdepapper som certifikat och

statsskuldväxlar med en ursprunglig löptid (ej räntebindningstid) upp till ett år.

Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar penningmarknads-

instrument utgivna i svenska kronor och utländsk valuta av svenska respektive

utländska låntagare. Den andra delen är en sektorindelning av penningmarknads-

instrument utgivna av svenska låntagare.

G6 och G13 varav tillgångar i depåförsäkring

I denna post särredovisas hur stor del som tillhör depåförsäkring.

Med depåförsäkring avses en livförsäkring vars premier placeras i värdepapper eller

fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värdepapper eller fondandelar

som premierna placeras i. Dessa placeras i en depå. Om premier enbart får placeras

i fondandelar, anses försäkringen vara en fondförsäkring.

G7–G13 Obligationer

Med obligation avses överlåtbara värdepapper med en ursprunglig löptid (ej

räntebindningstid) över ett år. Även nollkupongsinstrument med ursprunglig löptid

över ett år klassificeras här som obligation.

Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar obligationer utgivna i

svenska kronor och utländsk valuta av svenska respektive utländska låntagare. Den

andra delen är en sektorindelning av obligationer utgivna av svenska låntagare.

G12 varav aktieindexobligationer

Med aktieindexobligation avses en finansiell produkt som består av en obligation (en

skuldförbindelse) och en option. Optionen är ofta kopplad till utvecklingen av ett

index eller ett urval av aktier.

FFFS 2019:26

11

Aktieindexobligationer redovisas med hela marknadsvärdet, dvs. utan uppdelning på

obligations- eller optionsdel. Aktieindexobligationer omfattar även produkter med

en likartad konstruktion där värdet är kopplat till annan tillgång än aktier.

G14–G18 Förlagsbevis och konverteringslån

Under denna rubrik redovisas långa upplåningsinstrument som är åtskilda från

obligationer t.ex. partial- och lånebevis, förlagsbevis inklusive förlagsbevis med

optionsrätt samt garantifondbevis. Här redovisas även alla konvertibla värdepapper,

inklusive konvertibla vinstandelsbevis.

Förlagsbeviset skiljer sig från obligationer på så sätt att långivaren tar en större risk

och därför kan få en högre ränta. Risken består i att långivaren har lägre prioritet än

övriga borgenärer vid en eventuell konkurs.

Med konverteringslån avses ett obligations- eller förlagslån, löpande på en viss tid,

utan amortering och med en fast kupong.

G19–G44 Aktier och andelar

G19 Svenska aktier noterade

Här redovisas aktier i svenska företag upptagna till handel på reglerad marknad eller

annan marknad som är föremål för regelbunden handel och öppen för allmänheten

enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Till denna kategori räknas även

OMX Nordiska Börs Stockholm och NGM Equity.

Även aktier i svenska företag med kontinuerlig notering vid marknadsmässig,

allmänt tillgänglig handelsplats redovisas här. Till denna kategori räknas även First

North Stockholm och Nordic MTF.

Ett företag anses som ett svenskt eller utländskt företag beroende på dess hemvist.

Även svenska företags aktier som handlas på motsvarande utländsk handelsplats

ingår här.

G22 Svenska aktier ej noterade

Här redovisas svenska företags aktier som inte är upptagna till handel på en reglerad

marknad eller på marknadsmässig och allmänt tillgänglig handelsplats.

G26 Utländska noterade aktier

Här redovisas innehav av aktier i utländska företag upptagna till handel på utländsk

handelsplats som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ och som

även i övrigt vad gäller reglering och funktion väsentligen motsvarar vad som gäller

anvisningen till G19 Svenska aktier noterade ovan.

Utländska företag noterade på svensk marknad, exempelvis via depåbevis eller

parallellnotering, ingår i utländska noterade aktier.

G27 Utländska ej noterade aktier

Här redovisas utländska företags aktier som inte är upptagna till handel på reglerad

marknad eller på marknadsmässig, allmänt tillgänglig handelsplats.

G29 Andelar i penningmarknadsfonder

Som andelar i penningmarknadsfonder tas andelar i Sverigeregistrerade värde-

pappersfonder och specialfonder upp. Som andelar i utländska värdepappersfonder

och specialfonder tas andelar i utlandsregistrerade fonder upp. Dessa specificeras

enligt SCB:s sektorkod.

FFFS 2019:26

12

Med Sverigeregistrerade värdepappersfonder avses värdepappersfonder enligt 1 kap.

1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Med Sverigeregistrerade specialfonder

avses specialfonder enligt 1 kap. 11 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa

investeringsfonder.

Fondplaceringar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken ingår i värde-

pappersfonder och specialfonder, och särredovisas även på G41 varav fondtillgångar

där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring).

G32 Andelar i värdepappersfonder och specialfonder utom penning-

marknadsfonder

Som andelar i svenska värdepappersfonder och specialfonder tas andelar i

svenskregistrerade värdepappersfonder och specialfonder, som inte är penning-

marknadsfonder, upp. Som andelar i utländska värdepappersfonder och special-

fonder tas andelar i utlandsregistrerade motsvarigheter till dessa upp.

Med Sverigeregistrerade värdepappersfonder avses värdepappersfonder enligt 1 kap.

1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Med Sverigeregistrerade specialfonder

avses specialfonder enligt 1 kap. 11 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa

investeringsfonder.

Fondplaceringar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken ingår i värdepappers-

fonder och specialfonder och särredovisas även på G41 varav fondtillgångar där

livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring).

G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar

Här redovisas även teckningsrättsbevis och andelar i riskkapitalfonder, andelar i

handelsbolag och ekonomiska föreningar. Uppdelningen på Sverige och utlandet

baseras på var företaget som gett ut andelarna har sin hemvist.

Observera att förlagsbevis med optionsrätt redovisas under Förlagsbevis och

konverteringslån.

G41 varav fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken

(fondförsäkring)

Med fondförsäkring avses en livförsäkring, vars premier enbart får placeras i

fondandelar. Försäkringstagaren anvisar själv hur premier och avkastning placeras i

en eller flera fonder. Fondandelarna ägs av försäkringsföretaget för försäkrings-

tagarens räkning. Fondtillgångar som innehas för egen räkning redovisas inte under

denna post.

G42 varav placeringar i korta och långa räntefonder

Här redovisas räntefonder vars placeringar till 100 procent utgörs av räntebärande

värdepapper. Denna post avser både räntefonder registrerade i Sverige och i utlandet.

G43 varav placeringar i riskkapitalfonder/private equity

Här redovisas placeringar i riskkapitalfonder/private equity som investerar i företag

för att utöka eller utveckla verksamheten i dessa företag. Posten avser både

riskkapitalfonder registrerade i Sverige och i utlandet.

G44 varav aktie- och fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär

placeringsrisken (depåförsäkring)

I denna post särredovisas hur mycket av totala aktier och andelar som tillhör

depåförsäkring.

FFFS 2019:26

13

G45–G50 Lån

Med lån avses i huvudsak reverser. Här redovisas bl. a. lån med bankgaranti, statlig

garanti, byggnadskreditiv, självrisklån, kapitalmarknadsreverser och skuldförbin-

delser med säkerhet i fast egendom och tomträtt samt företags- och fartygsin-

teckningar. Även livförsäkringslån och utlåning i form av dagslån ingår i lån.

Vidare redovisas även utlåning till kreditinstitut, där insatta medel är disponibla först

efter viss uppsägningstid eller andra uttagsrestriktioner här.

Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar utlåning i svenska kronor

och utländsk valuta till svenska respektive utländska låntagare. Den andra delen är

en sektorindelning av lån till svenska låntagare.

G51–G54 Direktägda byggnader och mark

Här avses endast direktägda byggnader och mark.

Observera att ägande av fastigheter via dotterföretag redovisas med en varav-post,

G40 varav aktier i helägda fastighetsbolag.

Marknadsvärdet avser den senast gjorda värderingen. Med svenska respektive

utländska byggnader och mark avses byggnader och mark belägna i Sverige

respektive i utlandet.

G54 varav för egna verksamheten

För ägande av byggnader och mark som används för den egna verksamheten

redovisas inga transaktioner.

G55 och G56 Repotransaktioner

G55 Omvända repor

Under posten omvända repor redovisas den erlagda köpeskillingen vid äkta

återköpsavtal. Transaktionen är en äkta återköpstransaktion om den mottagande

parten förbinder sig att sälja tillbaka tillgångarna vid en tidpunkt som har bestämts

eller kommer att bestämmas av den överförande parten.

Omvända repor och repor redovisas separat på G55 och G56, dvs. ingen

nettoredovisning.

Med omvända repor avses marknadstransaktioner där en aktör köper ett värdepapper

avista och samtidigt ingår avtal om återförsäljning av samma slags värdepapper på

termin.

Vid en äkta återköpstransaktion redovisar säljaren tillgångarna i sin balansräkning

(omvänd repa) och den mottagna köpeskillingen redovisas som skuld (repa).

Mottagaren redovisar i stället den erlagda köpeskillingen som en fordran på säljaren.

En oäkta återköpstransaktion (den mottagande parten har rätt, men inte skyldighet

att återlämna tillgångarna till ett i förväg fastställt pris) redovisas ändå som en äkta

återköpstransaktion om det är uppenbart att optionen, dvs. att återlämna tillgångarna,

kommer att utnyttjas.

Följande transaktioner anses inte vara återköpstransaktioner:

1. Valutaterminstransaktioner.

2. Optionsinstrument.

FFFS 2019:26

14

3. Transaktioner som omfattar emission av skuldebrev med förbindelse att

före förfallodagen återköpa hela emissionen eller delar av denna.

4. Andra liknande transaktioner.

En oäkta återköpstransaktion (rätt men inte skyldighet att återlämna tillgångarna) ska

ändå redovisas som en äkta återköpstransaktion om det är uppenbart att optionen att

återlämna tillgångarna kommer att utnyttjas.

G56 Repor

Under posten repor redovisas den erhållna köpeskillingen vid äkta återköpsavtal.

Repor och omvända repor redovisas separat, dvs. ingen nettoredovisning.

En äkta återköpstransaktion, s.k. repa, är ett avtal där parter kommit överens om att

först sälja av tillgångar (exempelvis växlar, fordringar eller överlåtbara värdepapper)

och sedan återköpa motsvarande tillgångar till ett bestämt pris. I övrigt gäller samma

anvisningar som för G55 Omvända repor.

G57–G59 Kassa, banktillgodohavanden

Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan

disponeras fritt.

Som svenska banker räknas även utländska bankers filialer i Sverige.

Transaktioner avseende kassa och banktillgodohavanden redovisas inte.

G60–G63 Vissa tillgångsposter

G60 Upplupna ränteintäkter

Här redovisas ränta som på rapportdagen är intjänad men ännu inte inbetald. Inga

nettotransaktioner redovisas i denna post.

G61 Upplupna hyresintäkter

Här redovisas hyresintäkter som på rapportdagen är intjänade men ännu inte

inbetalda. Inga nettotransaktioner redovisas i denna post.

G62 Övriga finansiella placeringar

Här redovisas sådana finansiella placeringar som inte omfattas av G1–G61. Här

ingår t.ex. fordringar avseende ej likviderade affärer. Andelar i riskkapitalfonder

redovisas under aktier och andelar, G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar.

G64–G66 Summa kapitalplaceringar

G65 varav kapitalplaceringar som ägs via utländsk filial

Utländska filialers sammanlagda ställning av G64 Summa Kapitalplaceringar.

Mellanhavanden mellan olika filialer exkluderas.

G66 varav depåförsäkring

I denna post särredovisas hur stor del av de totala kapitalplaceringarna som tillhör

depåförsäkring.

Med depåförsäkring avses en livförsäkring, vars premier placeras i värdepapper eller

fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värdepapper eller fondandelar

som premierna placeras i. Om premier enbart får placeras i fondandelar, anses

försäkringen vara en fondförsäkring.

FFFS 2019:26

15

G67–G72 Vissa skuldposter

G67 Efterställda skulder

Med efterställda skulder avses skulder som i händelse av likvidation eller konkurs

enligt avtal återbetalas först efter det att övriga borgenärer har tillgodosetts.

G68 Obligationslån

Här redovisas obligationslån och konvertibla lån som försäkringsföretaget har

utelöpande.

G69 Skulder till svenska MFI

Här redovisas in- och upplåning från svenska MFI. Se avsnitt under rubriken

Sektorklassificering. Här ingår även dagslån.

G70 Skulder till svenska finansiella företag, ej MFI

Här redovisas in- och upplåning från svenska finansiella företag som inte klassas

som MFI. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.

G71 Skulder till övriga svenska långivare

Här redovisas in- och upplåning från svenska långivare som inte är finansiella

företag. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.

G72 Skulder till utländska långivare

Här redovisas in- och upplåning från utländska långivare. Med utländska långivare

menas motparter med säte utomlands. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.

Information om derivat

G102–G107 Derivat med positiva marknadsvärden

Här redovisas finansiella derivat som redovisas på balansräkningen med positiva

marknadsvärden. Uppgifterna avser värdet på själva derivatkontraktet och inte

värdet på den underliggande tillgången. Observera att teckningsoptioner redovisas

under aktier och andelar, G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar, samt att

hela värdet på aktieindexobligationer redovisas under obligationer.

Marknadsvärdet för derivat delas upp på de underliggande tillgångarna aktier och

andelar, räntebärande papper, valuta samt övriga underliggande tillgångar. Övriga

underliggande tillgångar kan vara råvaruderivat där derivatets värde baseras på priset

på exempelvis olja eller guld. Övriga underliggande tillgångar kan också vara fall

där den underliggande tillgången inte kan klassificeras enligt någon av de andra

kategorierna, exempelvis sammansatta index. För transaktioner redovisas ingen

uppdelning på underliggande tillgång.

När kontraktet avslutas eller utnyttjas ger den realiserade vinsten eller förlusten

upphov till en transaktion. En realiserad vinst för derivat med positiva

marknadsvärden ger upphov till motsvarande negativ transaktion på tillgångssidan

medan en realiserad förlust för derivat med negativa marknadsvärden ger en

motsvarande negativ transaktion på skuldsidan. Att transaktionerna i båda fallen är

negativa beror på att derivat med negativa marknadsvärden redovisas med positivt

värde på skuldsidan.

Vid handel på andrahandsmarknad är köp en positiv transaktion och försäljning en

negativ transaktion oavsett om derivaten har positiva eller negativa marknadsvärden.

Även premiebetalningar räknas som transaktion.

FFFS 2019:26

16

Transaktioner under perioden, avseende derivat som inte längre finns i balans-

räkningen på rapporteringsdagen, förs till den sida de befann sig den senaste transak-

tionsdagen.

G107 varav kontrakt med svenska motparter

Avser motparter belägna i Sverige. Derivatets motpart avser derivatavtalets motpart,

inte handelsmotpart (köpare/säljare) eller utgivare av underliggande instrument. För

standardiserade kontrakt är det vanligtvis ett clearinginstitut som är motpart.

G108–G113 Derivat med negativa marknadsvärden

Här redovisas finansiella derivat som i balansräkningen redovisas med negativa

marknadsvärden. Uppgifterna avser värdet på själva derivatkontraktet och inte

värdet på underliggande tillgång.

Marknadsvärdet för derivat med negativa marknadsvärden redovisas som ett positivt

värde. Transaktioner redovisas positivt eller negativt beroende på typ av transaktion.

För derivat med negativa marknadsvärden gäller i övrigt samma anvisningar som för

derivat med positiva marknadsvärden.

Sektorklassificering

Sektorklassificeringen följer standard för institutionell sektorindelning, INSEKT

2014. Standarden finns publicerad på SCB:s hemsida och uppgiftslämnare kan även

få tillgång till information från SCB:s företagsregister som stöd vid klassificering av

svenska motparter. Nedan följer en sammanställning över vilka grupperingar av

sektorer som efterfrågas i detta avsnitt.

Penningmarknadsinstrument, Obligationer och Lån

1. Staten

Hit hänförs enheter som kontrolleras av staten och som inte är marknadsproducenter

samt enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet.

Även Riksgäldskontoret och de allmänna försäkringskassorna ingår här.

[SCB sektorkod 131110, 131120, 131130]

2. Kommuner och landsting

Hit hänförs enheter som kontrolleras av kommun, kommunalförbund eller landsting

och som inte är marknadsproducenter samt enheter som främst ägnar sig åt

omfördelning av inkomst och förmögenhet.

[SCB sektorkod 131311, 131312, 131313, 131321, 131322, 131323]

3. Icke-finansiella företag

Hit hänförs företag och företagsliknande enheter som är marknadsproducenter och

vars huvudsakliga aktivitet är produktion av varor eller icke-finansiella tjänster.

Här ingår bl.a. bostadsrättsföreningar, ekonomiska föreningar, bostadsstiftelser,

holdingbolag som kontrollerar icke-finansiella företag, s.k. internbanker som

kontrolleras av icke-finansiella företag, marknadsproducerande företag som

kontrolleras av den offentliga sektorn samt statliga affärsverk.

Till denna sektor räknas juridiska personer vars styrelse har sitt säte i Sverige eller

vars huvudkontor finns i Sverige samt utländska icke-finansiella företags filialer med

fast verksamhetsställe i Sverige. Här ingår även icke-finansiella företags icke-

vinstdrivande organisationer (t.ex. bransch- och arbetsgivarorganisationer).

[SCB sektorkod 111000, 112000, 113000, 114000]

FFFS 2019:26

17

4. Banker (MFI)

Hit hänförs finansiella företag vars verksamhet kännetecknas av att ta emot inlåning

på räkning från allmänheten. Här ingår bl.a. bankaktiebolag, sparbanker,

medlemsbanker samt utländska bankers filialer i Sverige.

[SCB sektorkod 122100, 122200]

5. Bostadsinstitut (MFI)

Hit hänförs kreditinstitut som enligt bolagsordningen har till huvuduppgift att ge

krediter för bostadsändamål. [SCB sektorkod 122300]

6. Övriga MFI

Hit hänförs övriga svenska företag som räknas som monetära finansinstitut enligt av

Sveriges Riksbank tillhandahållen förteckning. Det innefattar monetära kredit-

marknadsföretag, monetära värdepappersfonder och monetära värdepappersbolag

och fondkommissionärer. Även Sveriges Riksbank ingår under denna post.

[SCB sektorkod 121000, 122400, 122500, 122900, 123000]

7. Finansiella företag, ej MFI

Hit hänförs institut som ägnar sig åt finansförmedling genom att anskaffa medel på

annat sätt än genom inlåning. Det innefattar kreditmarknadsföretag, värdepap-

persfonder, värdepappersbolag och fondkommissionärer som inte klassas som

monetära finansinstitut enligt Sveriges Riksbanks förteckning.

Även riskkapitalbolag, private equity-fonder, investmentbolag, försäkringsföretag,

pensionsinstitut, finansiella serviceföretag och finansiella företags icke-vinst-

drivande organisationer ingår i denna kategori. Det som avser premiepensionen ingår

här i sektorn Försäkringsföretag och pensionsinstitut.

[SCB sektorkod 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100,

126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]

8. Övriga svenska låntagare

Hit hänförs socialförsäkringsfonder, hushåll och hushållens icke-vinstdrivande

organisationer (exempelvis ideella föreningar, fackföreningar och trossamfund).

[SCB sektorkod 131400, 141000, 142000, 143000, 144100, 144200, 144300,

151000, 152100, 152200]

Förlagsbevis och konverteringslån samt Vissa skulder

1. Svenska MFI

Se punkterna 4–6 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB sektorkod 121000, 122100, 122200, 122300, 122400, 122500, 122900,

123000]

2. Svenska finansiella företag, ej MFI

Se punkt 7 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB sektorkod 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100,

126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]

3. Övriga svenska låntagare/långivare

Se punkt 8 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB sektorkod 131400, 141000, 142000, 143000, 144100, 144200, 144300,

151000, 152100, 152200]

FFFS 2019:26

18

4. Utländska låntagare/långivare

Hit hänförs privatpersoner med hemvist i utlandet och företag belägna i utlandet som

har ekonomiska relationer med Sverige. Även utländska ambassader och konsulat i

Sverige räknas hit.

[SCB sektorkod 211100, 212100, 212100, 212200 och 220000]

Aktier och andelar

1. Finansiella företag

Se punkterna 4–7 ovan under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB sektorkod 122100, 122200, 122300, 121000, 122400, 122500, 122900,

123000, 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100, 126200,

127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]

2. Icke-finansiella företag

Se punkt 3 ovan under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB sektorkod 111000, 112000, 113000, 114000]

H. Försäkringsbestånd, år

Redovisning av utgående bestånd

Avsnittet avser både livförsäkrings- och skadeförsäkringsrörelse som drivs i

livförsäkringsföretag.

Avsnittet avser utgående bestånd under räkenskapsåret för direkt försäkring av

svenska risker.

Fördelning på verksamhet

Antal försäkringar, fördelade tillgångsvärden och belopp fördelas per verksamhet

totalt, därutöver specificeras försäkringar under periodisk utbetalning.

Definitioner av verksamhet

För definitioner av vilken verksamhet som avses, hänvisas till motsvarande och

relevanta delar under avsnitt F. Nyteckning och premier, med nedanstående

kompletteringar.

H19, H23 och H27 Kapitalpension

Kapitalpension är en privat försäkring som i skattehänseende innehåller regler som

kan hänföras både till kapitalförsäkring och till pensionsförsäkring. Denna

verksamhet särredovisas endast i detta avsnitt, då nyteckning av denna försäkrings-

produkt inte längre förekommer.

H30 Förtids- och sjukkapitalförsäkring inom privat grupplivförsäkring

Förtids- och sjukkapitalförsäkring inom privat grupplivförsäkring redovisas separat

från huvudförsäkringen.

H35 Annan förmögenhetsskada

Beroende på försäkringsförmånens karaktär redovisas antingen årligt belopp eller

försäkringsbelopp.

FFFS 2019:26

19

Kolumnredovisning

I redovisningen anges följande:

Antal försäkringar

Om det förekommer att ett försäkringsavtal avser fler än en försäkrad, redovisas antal

försäkrade och medförsäkrade i stället för antal försäkringar.

Om ett försäkringsavtal omfattar flera verksamheter, redovisas antal försäkringar för

respektive verksamhet.

Fördelade tillgångsvärden

Fördelade tillgångsvärden är tillgångsvärden som har fördelats på försäkringstagare

eller försäkringsavtal. Fördelade tillgångsvärden anges för samtliga relevanta poster.

Årligt belopp

Årligt belopp redovisas endast för de verksamheter som saknar fördelade

tillgångsvärden och där begreppet är relevant.

Försäkringsbelopp

Försäkringsbelopp avseende posterna H18, H22 samt H26 redovisas endast för de

kapitalförsäkringar för vilka företaget inte beräknat fördelade tillgångsvärden. Ett

exempel är en ren individuell riskförsäkring utan återköpsvärde.

För olycksfallsförsäkring under H33 redovisas försäkringsbeloppet vid 100 procent

invaliditet. Om olycksfallsförsäkringen saknar invaliditetsskydd, redovisas i stället

den högsta möjliga ersättningen.

Redovisning av bestånd under periodisk utbetalning

För varje relevant verksamhet görs dessutom en särredovisning av den andel av

samtliga gällande försäkringar som är under periodisk utbetalning vid kalenderårets

slut. Antal försäkringar och aktuella fördelade tillgångsvärden redovisas. En

försäkring vars första utbetalning görs efter årsskiftet medräknas normalt inte.

I. Gränsöverskridande verksamhet, år

Avsnittet syftar till att möjliggöra uppföljning av svenska livförsäkringsföretags

gränsöverskridande verksamhet, dvs. en svensk försäkringsgivare som meddelar

försäkring inom EES utan fast driftställe i det landet, fördelat på EES-land och

affärsgren. Redovisningen kompletterar blankett S.04.01.01 i kommissionens

genomförandeförordning (EU) nr 2015/2450 av den 2 december 2015 om fast-

ställande av tekniska genomförandestandarder med avseende på blanketter för

inlämning av uppgifter till tillsynsmyndigheterna i enlighet med Europaparlamentets

och rådets direktiv 2009/138/EG.

Uppgifter för sekundäretablering (filial, agentur eller liknande driftställe i annat

EES-land) liksom premier för en svensk försäkringsgivare som meddelar

försäkring inom EES utan fast driftställe i det landet redovisas för respektive

etablering i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

J. Aktuariell resultatanalys, år

Den aktuariella resultatanalysen redovisas för livförsäkringsrörelsen för direkt

försäkring av svenska risker. Resultatanalysen omfattar även de försäkringar där

inbetalning av premier och utbetalning av ersättningar görs över balansräkningen.

Observera att försäkringsgrenen gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring endast

FFFS 2019:26

20

redovisas under J25. I avsnitt K. Försäkringstekniska avsättningar lämnas en mer

utförlig analys av försäkringsgrenen gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring.

J1–J6 och J28–J33 Försäkringsrisker och driftskostnader

Resultat avseende dödsfallsdödlighet, livsfallsdödlighet, sjuklighet, driftskostnader,

flytt, återköp, annullationer, garantier och optioner specificeras i avsnittet för

respektive delområde och redovisas under relevanta poster.

J7 och J34 Förändring i avsättning för okända skador

Posten redovisas före avgiven återförsäkring. Okända skador inom sjuk- och

premiebefrielseförsäkring redovisas inte här, utan under Analys av sjuklighets-

antaganden.

J8 och J35 Omvärdering från premieantaganden till avsättningsantaganden

Posten avser vinst eller förlust vid omvärdering av framtida betalningar, exempelvis

försäkringsersättningar och driftskostnader från premieantaganden till

avsättningsantaganden.

J9 och J36 Återbäring och rabatter

Posten redovisas före avgiven återförsäkring.

J10 och J37 Avgiven återförsäkring

Här redovisas resultatet av avgiven återförsäkring inklusive depåräntor och

återförsäkrares andel i försäkringstekniska avsättningar. I posten ingår också

provisioner och vinstandelar.

J11 och J38 Förändring i avsättningar p.g.a. ändrade specifika antaganden

Här redovisas effekter av konvertering till nya beräkningsantaganden som är av den

karaktären att de inte kan hänföras till dödsfallsdödlighet, livsfallsdödlighet,

sjuklighet, driftskostnader, annullationer, återköp, flytt, optioner, garantier eller

kapitalavkastning. Om företaget har förbättrat sin beräkningsmodell och gör

bedömningen att den del av resultatet som beror på modellbytet skulle ge en

snedvriden bild om den togs med under respektive antaganden, kan denna resultatdel

i stället redovisas här. Frigjorda belastningar för säkerhetsantaganden redovisas här.

Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.

J12 och J39 Övriga ej specificerade försäkringsrisker

Här redovisas poster som i övrigt påverkar resultat för försäkringsrisker. Om posten

används ges förklaring i kommentarsfältet.

J13 och J40 Övriga ej specificerade driftskostnader

Här redovisas poster som i övrigt påverkar resultat för driftskostnader. Om posten

används ges förklaring i kommentarsfältet.

Kapitalavkastning

J15 och J42 Kapitalavkastning, netto

Här redovisas orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar samt

värdeökningar och värdeminskningar på placeringstillgångar för vilka

livförsäkringstagaren bär placeringsrisk. Posten redovisas efter avdrag för drifts-

kostnader för kapitalförvaltning och fastighetsförvaltning.

Avkastning på kapital som tillhör ägarna och förräntningsrörelseränta redovisas på

motsvarande plats som i företagets årsredovisning.

FFFS 2019:26

21

Depåräntor för avgiven återförsäkring redovisas under posten J10 och J37 Avgiven

återförsäkring.

J16 och J43 Kapitalavkastning tillförd FTA

Här redovisas den kapitalavkastning som enligt beräkningsunderlaget, före antagna

belastningar, påförs företagets olika former av försäkringstekniska avsättningar

(FTA). I de fall avsättningarna beräknats med realränteantagande, grundas

kapitalavkastningen på realräntan med tillägg av tillämpad uppräkning för värde-

säkring under året.

Tillämpningen av realistiska (marknadsmässiga) ränteantaganden inom såväl

tjänstepensionsförsäkring som övrig livförsäkring försvårar beräkningen av denna

post. Ett lämpligt tillvägagångssätt kan vara att skatta posten under förutsättning att

tillämpade marknadsräntor vid ingången av året förblir oförändrade. Den förändring

i avsättningarna som uppstår på grund av räntornas nivåer vid årets slut, redovisas

under J17 och J44.

J17 och J44 Förändring i avsättningar p.g.a. ändrat ränteantagande

Det nettoresultat som uppstår som effekt av skillnader i ränteantagande vid

premieberäkningar samt vid omedelbar livförsäkringsavsättning redovisas under J8

och J35. Se även anvisningar till J16 och J43.

Avkastningsskatt

J19 och J46 Skattekostnadsuttag, FTA

Här redovisas det uttag eller den uttryckliga belastning på den kapitalavkastning

enligt J16 och J43 och eventuellt J17 och J44 som gjorts för att täcka den

avkastningsskatt som företaget måste betala. Notera att både avkastningsskatt på

kapital och eventuell avkastningsskatt på premie redovisas här.

J20 och J47 Avkastningsskatt

Här redovisas den faktiska avkastningsskatt som hör till direkt försäkring av svenska

risker. Notera att både avkastningsskatt på kapital och eventuell avkastningsskatt på

premie redovisas här.

J22 och J49 Övrigt per försäkringsgren

Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.

J23 och J50 Oanalyserat belopp

Ett oanalyserat belopp beräknas för varje försäkringsgren på så sätt att summan av

delresultaten motsvarar posten J24 och J51. Posten redovisas för försäkringsgrenar

med verksamhet.

J24 och J51 Delresultat per försäkringsgren

Delresultat per försäkringsgren beräknas som summan av:

•

tekniskt resultat enligt årsredovisningens resultatanalys, och

•

avkastningsskatt som hör till årsredovisningens post direkt försäkring av

svenska risker, minskat med,

•

den del av årsredovisningens post kapitalavkastning överförd till finans-

rörelsen som hör till direkt försäkring av svenska risker.

J25 Delresultat för gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring

Här redovisas resultatet för försäkringsgrenen utan närmare specifikation och analys.

FFFS 2019:26

22

J26 Övrigt resultat, netto

Övrigt resultat är en summering av följande resultatposter:

•

tekniskt resultat för skadeförsäkringsrörelsen samt övriga

försäkringsgrenar inom livförsäkringsrörelsen,

•

kapitalavkastning – skadeförsäkringsrörelsen,

•

kapitalavkastning överförd från/till övriga försäkringsgrenar (t.ex.

mottagen återförsäkring) inom livförsäkringsrörelsen,

•

övriga och extraordinära intäkter/kostnader,

•

bokslutsdispositioner,

•

företagsskatt, samt

•

avkastningsskatt för övriga grenar inom livförsäkringsrörelsen.

J27 Årets resultat enligt årsredovisningen

Uppgiften motsvarar årets resultat i resultaträkningen.

Analys av dödlighetsantaganden

Här redovisas en jämförelse mellan de försäkringstekniska avsättningarnas

dödlighetsantaganden och verkligt utfall.

Redovisningen avser summerade uppgifter för respektive försäkringsgren med

undantag för gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring.

J53, J58, J64 och J69 Årsrisksumma

Med årsrisksumma avses de försäkrades genomsnittliga risksumma under

räkenskapsåret. Årsrisksumma redovisas med minustecken vid negativt värde.

J54 och J59 Riskpremie

Med riskpremie avses de försäkrades riskpremier under räkenskapsåret.

J65 och J70 Riskkompensation/Arvsvinst

Med riskkompensation/arvsvinst avses de försäkrades riskkompensation/arvsvinst

under räkenskapsåret. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde.

J55, J60, J66 och J71 Risksumma inträffade dödsfall

Här redovisas frigjorda/avsatta risksummor i de fall den försäkrade avlidit.

Risksummorna redovisas med minustecken vid negativt värde.

J56, J61, J67 och J72 Justeringspost p.g.a. ändrade antaganden

Om en reservförändring har skett p.g.a. förändrade beräkningsantaganden, avspeglas

denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att beräkna riskpremier

och risksummor, baserat på nya antaganden, får använda posten för att korrigera

resultatet. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används

redovisas förklaring i kommentarsfältet.

J63 Resultat dödsfallsdödlighet

Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J1 respektive J28 under

Resultatanalys.

J74 Resultat livsfallsdödlighet

Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J2 respektive J29 under

Resultatanalys.

Analys av sjuklighetsantaganden

Här redovisas en jämförelse mellan de försäkringstekniska avsättningarnas sjuklig-

hetsantaganden och verkligt utfall.

FFFS 2019:26

23

Denna del i avsnittet fylls i för den sjukförsäkring som tillhör

livförsäkringsverksamheten exklusive den som tillhör gruppliv- och tjänstegruppliv-

försäkring. Posterna redovisas med minustecken vid negativt värde.

Insjuknande

J75 Riskpremie för insjuknande

Riskpremien beräknas utan några explicita driftskostnadsbelastningar.

J76 Risksumma för nya skador under året

Med nya skador avses sådana sjukförsäkringar där utbetalning har påbörjats under

året. Här inkluderas även beräknad avsättning för sjukfall som ligger inom karens-

perioden och som företaget har fått vetskap om. Sådana beräkningar baseras på regler

i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget.

J77 Förändring i avsättning för okända skador

I de fall företaget inte känner till eller inte har registrerat sjukfall som ligger inom

karensperioden kan dessa inkluderas i avsättningen för okända skador.

Beräkningarna baseras på regler i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget och

görs utan att beakta explicita driftskostnadsbelastningar.

Sjukavveckling

J79 Beräknad frigjord avsättning p.g.a. avveckling

Beräkningen kvantifierar den avveckling av avsättningar för sjukförsäkringar som

skulle inträffat om beståndet följde företagets avvecklingsantaganden. Beräkning

görs utan beaktande av explicita driftskostnadsbelastningar.

För varje sjukfall görs beräkningen bäst genom numerisk kalkylering av integralen:

där x

= insjuknandeålder,

(t1,t2)

= redovisningens början respektive sluttidpunkt (kalenderår) uttryckt

som sjukperiodens duration i år,

a(x,t)

= avvecklingsintensiteten beaktat insjuknandeålder och duration,

V(t)

= sjukförsäkringsavsättningen vid tidpunkt t.

Andra approximativa metoder som ger ett likartat resultat kan accepteras.

J80 Verklig frigjord avsättning p.g.a. avveckling

Här redovisas den avsättning som gällde vid tidpunkten för avveckling.

J81 Justeringspost p.g.a. ändrade antaganden

Om en reservförändring har skett p.g.a. förändrade beräkningsantaganden avspeglas

denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att utföra beräkningar

baserade på det nya antagandet, får använda posten för att korrigera resultatet. Posten

redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används ges förklaring i

kommentarsfältet.

J83 Resultat sjuklighet

Resultatet motsvarar relevant post J3 respektive J30 under Resultatanalys.

FFFS 2019:26

24

Analys av driftskostnadsantaganden

Här redovisas en jämförelse mellan de försäkringstekniska avsättningarnas drifts-

kostnadsantaganden och verkligt utfall.

Driftskostnader

J84 och J92 Beräknade driftskostnader

Här redovisas förväntade frigjorda driftskostnadsbelastningar.

Observera att provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring inte tas upp här,

utan under J10 eller J37. Flytt, återköp och annullation redovisas separat.

J85, J86, J93 och J94 Verkliga anskaffningskostnader respektive Verkliga

administrations- och skaderegleringskostnader

Här redovisas verkliga driftskostnader exklusive kostnader för flytt, återköp och

annullationer som redovisas separat.

J87 och J95 Avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader

Här redovisas endast årets avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader.

J89 och J97 Återförd fondförvaltningsavgift

Här redovisas ersättning i form av så kallad kick-back eftersom den får anses som

en intäkt i driftskostnadssammanhang.

J90 och J98 Justeringspost p.g.a. ändrade antaganden

Om en reservförändring har gjorts p.g.a. förändrade beräkningsantaganden

avspeglas denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att utföra

beräkningar baserade på det nya antagandet, får använda posten för att korrigera

resultatet. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används

ges förklaring i kommentarsfältet.

J91 och J99 Resultat driftskostnader

Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J4 respektive J31 under

Resultatanalys.

Analys av antaganden om flytt, återköp och annullation

J100 Beräknad avgift vid flytt, återköp och annullation

Här redovisas förväntade avgifter vid flytt, återköp och annullation.

J101 Verklig kostnad vid flytt, återköp och annullation

Här redovisas verkliga kostnader vid flytt återköp och annullation.

J102 Beräknad minskad avsättning

Här redovisas frigjorda avsättningar vid flytt, återköp och annullation.

J103 Verkligt minskad avsättning

Här redovisas företagets realiserade frigjorda avsättningar vid flytt, återköp och

annullation.

J104 Justeringspost p.g.a. ändrade antaganden

Om en reservförändring har gjorts p.g.a. förändrade beräkningsantaganden

avspeglas denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att utföra

beräkningar baserade på det nya antagandet, får använda posten för att korrigera

resultatet. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används

ges förklaring i kommentarsfältet.

FFFS 2019:26

25

J105 Resultat flytt, återköp och annullationer

Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J5 respektive J32 under

Resultatanalys.

Analys av antaganden om garantier och optioner

Exempel på garantier är fall när kostnader realiseras vid årets slut eller vid

pensionsåldern för traditionella försäkringar samt när kostnader realiseras vid

pensionsåldern p.g.a. premiegarantier för exempelvis fondförsäkringar.

Exempel på optioner är tillägg av återbetalningsskydd vid familjehändelse samt

optioner att teckna försäkring för nyanställda utan hälsoprövning.

J106 och J110 Beräknad förändring i avsättning

Här redovisas den förväntade förändringen i avsättningen p.g.a. garantier och

optioner.

J107 och J111 Verklig förändring i avsättning

Här redovisas den verkliga förändringen i avsättningen p.g.a. garantier och optioner.

J108 och J112 Justeringspost p.g.a. ändrade antaganden

Om en reservförändring har skett p.g.a. förändrade beräkningsantaganden avspeglas

denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att utföra beräkningar

baserade på det nya antagandet får använda posten för att korrigera resultatet. Posten

avser nuvärdet av garantier och optioner och redovisas med minustecken vid negativt

värde. Om posten används ges en förklaring i kommentarsfältet.

J109 och J113 Resultat garantier, optioner

Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J6 respektive J33 under

Resultatanalys.

K. Försäkringstekniska avsättningar, år

I detta avsnitt analyseras förändringar i försäkringstekniska avsättningar (FTA)

under året uppdelat i olika poster. Posterna redovisas före återförsäkring. Utgående

FTA motsvarar summan av posterna D33 och D39 enligt avsnitt D. Balansräkning i

blanketten, exklusive skadeförsäkring. Flertalet av posterna i detta avsnitt motsvarar

värdena i avsnitt J. Aktuariell resultatanalys, men med omvänt tecken. För

försäkringsgrenen Grupplivförsäkring och tjänstegrupplivförsäkring saknas analys i

avsnitt J. Aktuariell resultatanalys, varför relevanta uppgifter redovisas här.

Redovisningen avser livförsäkringsrörelsen.

K1 och K18 Ingående försäkringsteknisk avsättning

Posten motsvarar föregående års utgående FTA.

K2 och K19 Inbetalning

Här redovisas alla inbetalningar och insättningar, exempelvis premier till fond- och

depåförsäkringar, traditionella försäkringar och riskförsäkringar, inflyttat kapital,

utdelningar och allokerad återbäring som överförs till FTA.

K3 och K20 Utbetalning

Här redovisas alla utbetalningar, exempelvis utbetalningar från fond- och

depåförsäkringar, traditionella försäkringar och riskförsäkringar, utflyttat kapital och

villkorad eller allokerad återbäring som minskar FTA.

FFFS 2019:26

26

K4 och K21 Kostnadsuttag

Här redovisas avgifter uttagna från försäkringen. Även premieavgift, och

administrativ avgift för riskförsäkringar redovisas här. Flytt, återköp och annullation

redovisas separat.

K5 och K22 Kapitalavkastning tillförd FTA

Här redovisas kapitalavkastning under året. Posten redovisas med minustecken vid

negativt värde. Posten omfattar bl.a. värdeförändring på fond- och depåförsäkringar

och framräkning av diskonterade värden.

K6 och K23 Förändring i avsättning p.g.a. ändrade antaganden

Här redovisas förändringen i avsättningen p.g.a. förändrad diskonteringsränta,

förändring i livslängdsantaganden (exempelvis beroende på observerade skillnader i

livslängd för företagets försäkringsbestånd), förändring i antaganden om

sjukavveckling samt förändring i driftskostnadsantaganden (exempelvis förändrad

provisionsmodell eller observerade skillnader hos försäkringsbeståndet).

K7 och K24 Förändring i avsättning okända skador

Okända skador förekommer för exempelvis grupplivförsäkring, tjänstegruppliv-

försäkring, livförsäkring och sjukförsäkring. För försäkringsgrenen Gruppliv-

försäkring och tjänstegrupplivförsäkring redovisas vilka antaganden som förändrats

i kommentarsfältet.

K8 och K25 Omvärdering från premieantaganden till avsättningsantaganden

Här redovisas vinst eller förlust vid omvärdering av framtida betalningar,

exempelvis försäkringsersättningar, driftskostnader och premier, från premie-

antaganden till avsättningsantaganden.

K9 och K26 Riskresultat

Här redovisas livsfallsresultat, dödsfallsresultat, resultat sjuklighet, dock inte poster

som avser justering för förändrade antaganden. I riskresultatet ingår även förändrad

avsättning som beror på frigjord reserv.

K10 och K27 Resultat flytt, återköp och annullationer

Här redovisas resultat av flytt, återköp och annullationer. Med annullation avses även

premieannullation.

K11 och K28 Resultat garantier, optioner

Här redovisas förändringen i avsättningen p.g.a. garantier och optioner. Exempel på

garanti är garanti för traditionella försäkringar, när kostnaden realiseras vid årets slut

eller vid pensionsålder samt premiegarantier för fondförsäkringar när kostnaden

realiseras vid pensionsålder. Exempel på option är option att komplettera med

återbetalningsskydd vid familjehändelse samt option att teckna försäkring för

nyanställda utan hälsoprövning.

K12 och K29 Skattekostnadsuttag

Här redovisas de kostnadsuttag för avkastningsskatt som belastat försäkringarna.

K13 och K30 Förändring i ej intjänade premier för riskprodukter

Här redovisas förändringen i avsättningen för ej intjänad premie för riskprodukter,

ännu ej kostnadsförd.

K14 och K31 Förändring av villkorad återbäring

Här redovisas förändring av avsättning avseende villkorad återbäring för

traditionella försäkringar.

FFFS 2019:26

27

K15 och K32 Övriga förändringar per försäkringsgren

Om posten är av väsentlig storlek ges en förklaring i kommentarsfältet.

K16 och K33 Oanalyserat belopp

Om posten är av väsentlig storlek ges en förklaring i kommentarsfältet.

K17 och K34 Utgående försäkringsteknisk avsättning

Utgående FTA motsvarar balansräkningens poster D33 och D39 enligt avsnitt D.

Balansräkning i blanketten.

L. Resultatanalys återbäringsberäkningar, år

Inledning

Avsnittet avser att ge en analys av tillämpade parametrar på återbäringsplanet (andra

ordningens plan) under räkenskapsåret för berörd verksamhet. Hanteringen av

framskrivning av retrospektivreserverna är centralt. Resultatet kan variera mellan

olika år, det är nödvändigt att titta på flera år för att avgöra om antagandena är

rimliga.

Det är enbart försäkringsgrenarna ”avgiftsbestämd traditionell tjänstepensions-

försäkring” samt ”individuell traditionell livförsäkring” som redovisas och där

eventuella överskott (även underskott) beräknas och fördelas för enskilda

försäkringar i form av framskrivning av retrospektivreserver V’. Avsnittet fylls i för

såväl ömsesidigt bedriven som vinstutdelande verksamhet.

L1 Uppdelning i delbestånd

I de fall företagen tillämpar olika regler och förutsättningar för att hantera t.ex.

sammansättning av investeringar (mot bakgrund av t.ex. olika garantiräntor) eller

andra delar av verksamheten (t.ex. olika dödlighetsantaganden) som påverkar

resultat och överskott, delas redovisningen upp på delbestånd A, B, C och D.

Ömsesidigt bedriven verksamhet där vissa bestånd har rätt till villkorad återbäring

(VÅB), redovisas specifikt i kolumnen som markerats med delbestånd D. För

vinstutdelande företag finns därmed möjlighet till uppdelning i fyra delbestånd

medan i ömsesidigt bedriven verksamhet endast tre delbestånd med allokerad

återbäring kan redovisas samt eventuellt delbestånd med rätt till VÅB. I den mån det

finns fler än fyra delbestånd i dessa avseenden, får lämplig sammanläggning göras.

Om förutsättningar för att göra uppdelning i delbestånd inom en försäkringsgren

saknas, redovisas endast delbestånd A. Delbestånden redovisas i fallande ordning

efter storlek på retrospektivreserv V’.

Företaget får avgöra hur delbestånden utifrån verksamhetens inriktning lämpligen

avgränsas, men måste förklara kortfattat hur avgränsningen gjorts och vad som

utmärker de olika bestånden på rad L1. Vald avgränsning behålls i redovisningen

under flera år framåt.

Övrigt om rapporteringen

För såväl vinstutdelande som ömsesidigt bedriven verksamhet med villkorad

återbäring görs analysen för tekniska återköpsvärden och villkorad återbäring

sammantaget.

Notera att avsnittet inte har någon direkt koppling till formell och offentlig

redovisning, till skillnad från annan redovisning i denna blankett inklusive

redogörelsen enligt avsnitt J. Aktuariell resultatanalys, även om vissa verkliga

värden kan hämtas från detta avsnitt (se mer nedan).

FFFS 2019:26

28

I avsnittet ställs tillämpade antaganden vid framskrivning av retrospektivreserverna

för långsiktig försäkringsverksamhet mot företagets verkliga utfall för kapital-

avkastning, avkastningsskatt, dödsfalls- och livsfallsdödlighet samt driftskostnader.

Därefter beräknas differenser. En positiv differens innebär att företaget (av olika

skäl) kompenserat, alternativt täckt upp, för utfallet mer än erforderligt, medan en

negativ differens innebär att V’ inte korrigerats tillräckligt mycket. Eftersom

avsnittet fokuserar på förändringarna av retrospektivreserven V’, medför det att

tecknen på värdena blir omvända jämfört med avsnitt J. Aktuariella resultatanalys.

Utgångspunkten i redovisningen är försäkringstagarnas perspektiv, inte det

rapporterande företagets.

Dessa jämförelser avser enbart direkt försäkring av svenska risker inom de angivna

försäkringsgrenarna.

Varje negativt värde som företaget redovisar i avsnittet, anges med minustecken. Vid

redovisning av positiva värden anges inget tecken.

Alla avvikelser från anvisningarna till avsnittet förklaras i kommentarsfältet.

I den mån det är svårt att ta fram exakta aggregerade uppgifter kan det vara

tillräckligt med medelvärdesberäkningar under året på lämpligt sätt. Även andra

former av skattningar kan ibland bli nödvändiga.

Differenser: Jämförelser mellan påverkan på V’ (andra ordningens plan) och

verkliga värden

Under posterna L2–L34 redovisas uppgifter som påverkat V’ och beräknade

differenser avser all påverkan under året, även för de försäkringar som tillkommit

eller upphört under året.

Kapitalavkastning

I denna redovisning utgör faktisk kapitalavkastning ett negativt värde, medan

förändringen av V’ utgör ett positivt värde. Även vid negativ faktisk kapital-

avkastning och vid negativ förändring av V’ beaktas detta när värdet redovisas.

L2 Kapitalavkastning, netto

Posten inkluderar orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar samt

värdeökningar och värdeminskningar på placeringstillgångar för vilka livförsäk-

ringstagaren bär placeringsrisk. Posten redovisas efter avdrag för driftskostnader

avseende kapitalförvaltning och fastighetsförvaltning.

Avkastning på kapital som tillhör ägarna exkluderas om företaget är vinstutdelande.

Förräntningsrörelseränta exkluderas också.

L3 Kapitalavkastning tillförd V’

Posten avser bruttoavkastning, dvs. kapitalavkastning före avdrag för avkastnings-

skatt och driftskostnadsavgifter och redovisas som ett positivt värde under

förutsättning att avkastningen är positiv. Om ett vinstutdelande företag utifrån

försäkringsvillkorens regler tvingats tillskjuta egna medel till V’ på grund av låg

faktisk kapitalavkastning inkluderas sådana värden i det redovisade beloppet som ett

positivt värde.

L4 Differens kapitalavkastning

För ett vinstutdelande företag utgörs denna post normalt av det belopp (redovisas

med minustecken) som företaget enligt försäkringsvillkorens regler om

avkastningsdelning har rätt till, under förutsättning att sådan delning kunnat göras,

dock med beaktande av vad som sagts under posten L3.

FFFS 2019:26

29

Avkastningsskatt

Här redovisas det faktiska avkastningsskattebeloppet som ett positivt värde medan

påförd belastning på V’ för avkastningsskatt redovisas som ett negativt värde.

L5 Avdrag för avkastningsskatt på V’

Beloppet redovisas som negativt värde.

L6 Avkastningsskatt, inbetald

Här redovisas endast den avkastningsskatt som hör till direkt försäkring av svenska

risker. Avkastningsskatt avseende tillgångar som tillhör ägarna i ett vinstutdelande

företag exkluderas. Beloppet redovisas som ett positivt värde.

L7 Differens avkastningsskatt

För ett vinstutdelande företag utgörs normalt denna differens av den skatt som

hänförs till de tillgångar som motsvarar den avkastningsdelning som företaget enligt

försäkringsvillkoren har rätt till.

Dödsfallsdödlighet

Här redovisas de faktiska uttagen ur V’ för riskpremie som ett negativt värde medan

tillförd risksumma på V’-värdet redovisas som ett positivt värde.

L8 och L12 Riskpremie på V’

Beloppet redovisas som ett negativt värde. Ren riskförsäkring utan återköpsvärde

exkluderas ur denna redovisning.

L9 och L13 Risksumma inträffade dödsfall (andra ordningens plan)

Beloppet redovisas som ett positivt värde. Ren riskförsäkring utan återköpsvärde

exkluderas ur denna redovisning.

L10 och L14 Vinst på avsaknad av förmånstagare (fmt) vid dödsfall

Här redovisas en kvantifiering av den vinst som uppstår på försäkringar (eller

försäkringsdelar) som ett positivt värde eller som noll i teknisk risksumma, där det

vid dödsfall under året visat sig att förmånstagare som kan uppbära förmån saknas

och att utbetalning därför inte kan ske. Risksumman redovisas som ett negativt

värde.

Livsfallsdödlighet

Här redovisas de faktiskt tillförda arvsvinsterna på V’ som ett positivt värde medan

de risksummor som frigörs ur V’-värdena redovisas som ett negativt värde

.

L17 och L20 Riskkompensation/arvsvinst på V’

Beloppet redovisas som ett positivt värde.

L18 och L21 Risksumma inträffade dödsfall (andra ordningens plan)

Beloppet redovisas som ett negativt värde.

Driftskostnader

Här redovisas de faktiska avgiftsuttagen ur V’ som ett negativt värde, medan de

verkliga driftskostnaderna i respektive verksamhet normalt redovisas som ett positivt

värde. Avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader redovisas som ett

negativt värde. Uppgifterna hämtas från avsnittet J. Aktuariell resultatanalys, men

redovisas här med omvänt tecken.

FFFS 2019:26

30

L26–L27 Verkliga anskaffningskostnader respektive verkliga administrations-

och skaderegleringskostnader

Här redovisas de verkliga driftskostnaderna enligt årsredovisningen. Posten

redovisas som ett positivt värde.

L28 Avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader

Här redovisas endast årets avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader.

Posten redovisas som ett negativt värde.

L30 Återförd fondförvaltningsavgift

Här redovisas ersättning i form av så kallad kick-back eftersom den får anses som

en intäkt för företaget i driftskostnadssammanhang och posten redovisas som ett

negativt värde.

L31 Differens driftskostnader

Här jämförs de uttagna avgifterna med de verkliga nettodriftskostnader som

företaget haft. En positiv differens betyder att uttagna avgifter inte täcker de faktiska

driftskostnaderna.

Vissa övriga uppgifter

L32 Engångsallokering/-reallokering

Här redovisas det belopp som momentant förändrat V’ positivt eller negativt under

året beroende på ekonomiskt utfall i verksamheten och som baserats på ett specifikt

företagsbeslut utifrån styrdokument avseende företagets kollektiva konsolidering.

L33 och L34 Förändringar av underskott under året med avseende på TÅKV

respektive VP

Med TÅKV avses tekniska återköpsvärden och med VP utbetalningsreserver för

gällande periodiska belopp inklusive tilläggsbelopp p.g.a. återbäring.

En ökning av underskottet redovisas som ett positivt värde, medan en reduktion

redovisas som ett negativt värde. Om underskott saknas redovisas värdet som noll.

Sammanställning av underskott, tekniska återköpsvärden,

utbetalningsreserver och retrospektivreserver

Med TÅKV avses tekniska återköpsvärden och med VP utbetalningsreserver för

gällande periodiska belopp inkl. tilläggsbelopp p.g.a. återbäring.

Uppdelning av försäkringsbestånden görs för bestånd som är under uppskovstid och

bestånd som är under periodisk utbetalning. En försäkring, vars periodiska

utbetalningar påbörjas vid årsskiftet ingår normalt i gruppen ”under uppskovstid”.

L35, L38 och L39 Utgående underskott i V’ med avseende på TÅKV samt VP

Här specificeras belopp under uppskovstid respektive utbetalningstid. Det högsta av

två angivna variabler (max-funktioner) indikerar ett positivt värde för underskott,

annars anges värdet som

noll.

L36 och L37 Utgående TÅKV och utgående V’

Här redovisas en summering av beståndets tekniska återköpsvärden respektive

retrospektivreserver under uppskovstid vid årets slut.

L40-L42 Utgående TÅKV, utgående VP och utgående V’

Här redovisas en summering av beståndets tekniska återköpsvärden dvs.

utbetalningsreserver baserat på gällande utbetalt belopp inkl. tilläggsbelopp p.g.a.

återbäring samt retrospektivreserver under utbetalningstiden vid årets slut.

FFFS 2019:26

31

L43 och L44 Utgående TÅKV och V’

Här redovisas den slutliga summeringen av TÅKV och V’ under såväl uppskovstid

som utbetalningstid.

Kollektiv konsolidering – ömsesidigt bedriven verksamhet

Här redovisas kollektiv konsolidering för all ömsesidigt bedriven verksamhet,

inklusive sådan som innehåller belopp kallade ”kollektivt men ännu inte individuellt

fördelad återbäring” för angivna försäkringsgrenar. Observera att även ömsesidigt

bedriven verksamhet med villkorad återbäring särredovisas (som Delbestånd D).

Vid denna redovisning bör vägledning om kollektiv konsolidering publicerad på

Finansinspektionens webbplats (fi.se) tillämpas. Vägledningen anger metoder för

hur kollektiv konsolidering bör beräknas. Avvikelser från angivna metoder förklaras

i kommentarsfältet.

M. Uppgifter för livförsäkringsföretag med undantag, år

Redovisningen omfattar uppgifter om kapitalbas, kapitalkrav och garantibelopp

enligt 3 kap. 1–11 §§ Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS

2015:9) om försäkringsföretag som har beviljats undantag beroende på storlek.

Kapitalbas

Uppgifter hämtas från balansräkningen i den senaste årsredovisningen samt när det

gäller ömsesidiga försäkringbolag från bolagsordningen.

M1 Inbetalat aktiekapital eller garantikapital

Här redovisas enbart inbetalat startkapital och eventuella kapitaltillskott.

Finansinspektionen kan efter ansökan medge att hälften av ännu ej inbetalat aktie-

eller garantikapital får medräknas i kapitalbasen.

M2 Övrigt eget kapital och obeskattade reserver

Här redovisas överkursfond, uppskrivningsfond och reservfond, dvs. summan av

posterna AA.II, AA.III, AA IV och AA.V(1) på balansräkningens skuldsida.

Livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst.

I posten ingår:

•

överkursfond (AA.II),

•

konsolideringsfond (AA.IV),

•

eventuell kapitalandelsfond (AA.V2a), och

•

obeskattade reserver (BB).

Livförsäkringsföretag som får dela ut vinst.

I posten ingår:

•

överkursfond (AA.II),

•

reservfond (AA.V1),

•

kapitalandelsfond (AA.V2),

•

övriga fonder (AA.V4), och

•

obeskattade reserver (BB).

Fond för verkligt värde jämställs i detta sammanhang med övervärden och redovisas

under M6.

FFFS 2019:26

32

M3 Balanserat resultat

Här redovisas summan av posterna övriga fonder och balanserad vinst eller förlust.

Här inkluderas den justering som gjorts av årsredovisningens post balanserad vinst

eller förlust till följd av att verkligt värde tillämpas som värderingsprincip.

M4 Årets resultat

Här redovisas årets resultat, inklusive orealiserad vinst eller förlust, (AA.VII på

balansräkningens skuldsida).

M5 Förlagslån upp till maximalt 25 procent (fast löptid) eller 50 procent av

kapitalkravet

Här redovisas endast förlagslån som Finansinspektionen medgivit efter ansökan.

Lånen är förenade med vissa villkor. Förlagslån får utgöra högst 50 procent av det

lägsta av kapitalbas och kapitalkrav, dock högst 25 procent om det är förlagslån med

fast löptid. I normala fall är kapitalkravet lägre än kapitalbasen. Kapitalkravet

beräknas först, för att fylla i det belopp som får räknas in i kapitalbasen.

Kapitalkravet utgörs av det högsta av kapitalkrav och garantibelopp enligt M24.

M6 Öppet redovisade övervärden (netto) i tillgångar

Här redovisas övervärden i redovisade tillgångar. Finansinspektionen får enligt 3

kap. 2 § andra stycket Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om

försäkringsföretag som har beviljats undantag beroende på storlek, medge att poster

utöver de som anges i den ovan angivna bestämmelsens första stycke får ingå i ett

försäkringsföretags kapitalbas.

Företag får medräkna tillgångar i sin kapitalbas genom att redovisa dessa i avsnittet.

Övervärden (netto) i tillgångar får medräknas under förutsättning att dessa

övervärden finns upptagna i företagets årsredovisning. Med övervärden jämställs i

detta sammanhang sådana övervärden i fond för verkligt värde hänförliga till

finansiella tillgångar som kan säljas samt materiella tillgångar. Andra övervärden än

de som redovisas i fond för verkligt värde måste framgå av tilläggsupplysningarna

eller förvaltningsberättelsen för att få medräknas i kapitalbasen.

Nettot av övervärden och undervärden i tillgångar får i förekommande fall tas upp

som öppet redovisade övervärden. Övervärden eller undervärden i posten fond för

verkligt värde beaktas före eventuell uppskjuten skatt. Även uppskjuten skatt på

orealiserade vinster som tidigare bokförts mot fond för orealiserade vinster får tas

upp under M6. Om ett sådant beräknat värde netto utvisar ett undervärde görs ett

avdrag från kapitalbasen under avdragspost M13.

M8 Immateriella poster i balansräkningen

Här redovisas, oavsett vilka redovisningsregler som tillämpas, avdrag för sådana

immateriella tillgångar som hänförs till posten B. Immateriella tillgångar i

balansräkningen enligt bilaga 1 lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkrings-

företag.

M9 Avdrag för stämmodispositioner

Här redovisas avdrag för stämmodispositioner, så som utdelning till aktieägare.

M10 Kassaflödessäkringsjustering

Kapitalbasen justeras för redovisade värdeförändringar i det egna kapitalet om dessa

hänför sig till derivatinstrument som ingår i kassaflödessäkringar för tillgångar och

skulder.

FFFS 2019:26

33

M11 Poster som har omklassificerats

Enligt äldre redovisningsregler får det i kapitalbasen ingå vad som skulle ha

klassificerats som eget kapital, men som enligt redovisningsregler anpassade till

IFRS klassificeras som skuld.

Enligt äldre redovisningsregler får det i kapitalbasen ingå vad som skulle ha

klassificerats som skuld, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS

klassificeras som eget kapital.

Med redovisningsregler anpassade till IFRS avses:

1. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i

försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag eller redovisningsföreskrifter

som ersätter dessa föreskrifter, och

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19

juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.

Med äldre redovisningsregler avses Finansinspektionens föreskrifter och allmänna

råd (FFFS 2003:13) om årsredovisning i försäkringsföretag med begränsningar och

tillägg enligt föreskrifter och allmänna råd i punkterna 4 och 5 i övergångsreglerna

till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2005:34) om

årsredovisning i försäkringsföretag.

Exempel på post som kan omklassificeras är inbäddade derivat som enligt äldre

redovisningsregler redovisats som en del av ett instrument vilket klassificerats som

skuld, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS kan klassificeras som

eget kapital.

M12 Förvaltningstillgångar och oredovisade pensionsförpliktelser

Om förvaltningstillgångar, eller motsvarande rättigheter till ersättning, värderas i

balansräkningen till ett belopp som överstiger därtill relaterade förpliktelser för

pensioner eller andra ersättningar till anställda, dras mellanskillnaden av från

kapitalbasen, efter att uppskjuten skatt har beaktats. Detta gäller dock inte sådant

överskott i pensionsstiftelse som kan tas i anspråk genom gottgörelse enligt lagen

(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Kapitalbasen reduceras även med ett enligt tillämpade redovisningsprinciper

beräknat negativt netto av aktuariella vinster och förluster samt andra beräknade

ökningar av förpliktelser för ersättningar till anställda, som inte redovisas direkt i

balansräkningen och inte heller täcks av därtill relaterade förvaltningstillgångar eller

motsvarande ersättningar enligt försäkringsbrev. Detta gäller dock inte om

förpliktelser för pensioner eller andra ersättningar till anställda redovisas i

balansräkningen med minst ett belopp motsvarande det som skulle ha redovisats om

företaget tillämpat beräkningsmetoder enligt lagen om tryggande av

pensionsutfästelse m.m. eller motsvarande utländska regler om tryggande av

pensionsutfästelser. Undantaget gäller under förutsättning att företagets externa

revisorer verifierat beloppen.

M13 Övriga avdrag

Här redovisas t.ex. avdrag för bokförda värdet av aktier och tillskott i vissa företag

enligt 3 kap. 3 § Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkrings-

företag som har beviljats undantag beroende på storlek.

FFFS 2019:26

34

Kapitalkrav

I kolumn 1 redovisas de totala värdena för respektive post och i kolumn 2 beräknad

kapitalkravsdel för respektive post.

M15 Försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring)

Här redovisas försäkringstekniska avsättningar med avdrag för återförsäkrares andel

av försäkringstekniska avsättningar enligt definitionerna i lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag. Villkorad återbäring läggs till vid beräkning av

kapitalkravet. Avsättning för fondförsärkingsåtagande samt återförsäkrares andel av

fondförsäkringsåtaganden beaktas inte vid kapitalkravsberäkningen. Uppgiften

motsvarar posterna D5, D33 och D36 enligt avsnitt D. Balansräkning i blanketten

och beräknas D33 plus D36 minus D5.

M16 Summan av alla positiva risksummor (efter avgiven återförsäkring)

Här redovisas företagets summa av alla positiva risksummor (efter avgiven

återförsäkring) i verkligt värde.

M17 Fastigheter, tomträtter och byggnader

Här redovisas företagets innehav av fastigheter, tomträtter och byggnader i verkligt

värde.

M18 Andelar eller aktier i företag som äger byggnader och mark

Här redovisas företagets innehav av andelar eller aktier i anknutna företag som äger

byggnader och mark i verkligt värde.

M20 Övriga innehav i aktier och andelar

Här redovisas företagets övriga innehav av aktier och andelar som inte ingår i M17

i verkligt värde.

M21 Andelar i värdepappersfonder m.m.

Här redovisas företagets innehav av andelar i värdepappersfonder och i sådana

fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder samt i

sådana specialfonder som avses i 1 kap. 11 § 23 lagen (2013:561) om förvaltare av

alternativa investeringsfonder, om de förvaltade tillgångarna huvudsakligen består

av tillgångar som får användas som förmånsrättstillgångar i verkligt värde. Vid

tillämpningen av denna punkt krävs inte en sådan anmälan från fondförvaltaren som

avses i 1 kap. 7 § lagen om värdepappersfonder.

M22 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Här redovisas företagets övriga innehav i obligationer och andra skuldförbindelser

som ett publikt aktiebolag eller motsvarande utländskt företag svarar för i verkligt

värde.

Värden av riskreducerande instrument

Om försäkringsföretaget använt sig av riskreducerande instrument ska försäkrings-

företaget även fylla i värdena av dessa samt hur kapitalkravet påverkas samt i

kommentarsfältet M37 fylla i vilken typ av riskreducerande instrument som använts.

M23 Byggnader och mark

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas

kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av

företagets innehav i fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar eller aktier i

företag som äger sådan egendom minskar med 20 procent.

FFFS 2019:26

35

M24 Övriga innehav i aktier och andelar

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas

kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av

företagets innehav av aktier som inte ingår i M23 minskar med 40 procent.

M25 Andelar i värdepappersfonder m.m.

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas

kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av

företagets innehav av tillgångar som avses i 2 kap. 3 § 19 minskar med 40 procent.

M26 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas

kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av

företagets innehav i obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt

aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för minskar med 20 procent.

M27 Kapitalkrav om riskreducerade instrument ej använts

Här redovisas kapitalkravet beräknat som summan av de andelar som anges i kolumn

2.

M28 Kapitalkrav om riskreducerade instrument använts

Här redovisas kapitalkravet beräknat som summan av de andelar som anges när

kapitalkravet beräknas med riskreducerande instrument samt M15

Försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) och M22 Summan

av alla positiva risksummor (efter avgiven återförsäkring).

FFFS 2019:26

36

Bilaga 5

Anvisningar till blankett Kompletterande

tillsynsrapportering – skadeförsäkringsföretag

Begrepp och uttryck i blanketten samt i dessa anvisningar har samma betydelse som

i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2019:23) om årsredovis-

ning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag, om inte annat anges.

Rapportering av års- och kvartalsupplysningar

Upplysningar lämnas enligt avsnitt A–J i blanketten:

A. Resultaträkning

kvartal

B. Resultaträkning

år

C. Balansuppgifter

kvartal

D. Balansräkning

år

E. Specifikation av resultatuppgifter

år

F. Uppgift om premier och försäkringsersättningar

kvartal

G. Kapitalplaceringar och skulder

kvartal

H. Trafik

år

I. Gränsöverskridande verksamhet

år

J. Uppgifter för skadeförsäkringsföretag

med undantag

år

De avsnitt som rapporteras för aktuell period markeras med kryss i rutan i

blankettens innehållsförteckning.

Det går att förtydliga lämnade upplysningar under kommentarsfältet i varje avsnitt.

Inrapportering och rapporteringsformat

De kompletterande upplysningarna i blanketten ingår inte i datapunktsmodell och

taxonomi som Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa)

utarbetat för kompletterande upplysningar till den EU-gemensamma tillsynsrap-

porteringen, utan lämnas till Finansinspektionen i anvisat format.

Belopp

Samtliga belopp anges i heltal utan decimaler. Beloppen får avrundas till närmaste

tusental.

I blanketten anges kostnader som negativa värden med minustecken (även vid

specifikation av rena kostnadsposter), om inget annat anges.

Valuta

Den valuta som upplysningarna rapporteras i anges i rutan valuta. Valutan anges

enligt den internationella standarden ISO 4217.

FFFS 2019:26

37

Försäkringsgrenar

Fördelningen på försäkringsgrenar följer den indelning som beskrivs i 2 § i bilaga 6

till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i

försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag, om inget annat anges.

Sjukaffär (affärsgren 29 ”Sjukförsäkring”) där den underliggande verksamheten

bedrivs som livförsäkring, redovisas som skadeförsäkring av skadeförsäkrings-

företag.

Husdjursförsäkring redovisas under ”Egendomsförsäkring, övrig egendom”.

A. Resultaträkning, kvartal

Resultaträkning lämnas för kvartal 1–4. Redovisningen görs utan uppdelning på

försäkringsgrenar. Värden i resultaträkningen anges ackumulerade från årets början.

Specifikationer kapitalavkastning

Specifikationer av kapitalavkastningen avser den totala kapitalavkastningen, dvs.

summan av kapitalavkastningen i försäkringsrörelsen och finansrörelsen.

A24 Hyresintäkter och andra intäkter från byggnader och mark

Med hyresintäkter från byggnader och mark avses intäkter från fastigheter upptagna

på G53 S:a direktägda byggnader och mark. Räntebidrag räknas inte in i

hyresintäkter, utan ses som en räntesubvention.

A25 Driftskostnader för byggnader och mark

Med driftskostnader för byggnader och mark avses kostnader för fastigheter

upptagna på G53 S:a direktägda byggnader och mark avseende fastighetsförvaltning,

inklusive underhåll, hyresgästanpassningar, tomträttsavgäld och fastighetsskatt.

Däremot ingår inte räntekostnader och andra finansiella kostnader, avskrivningar

eller central administration.

A26 Ränteintäkter m.m.

Med ränteintäkter m.m. avses ränteintäkter på räntebärande placeringstillgångar som

tjänats in under räkenskapsåret, inklusive ränteintäkter för belopp upptagna under

G59 S:a kassa, banktillgodohavanden. Ränteintäkter från derivat specificeras under

A27.

A28 Räntekostnader m.m.

Med räntekostnader m.m. avses bland annat räntekostnader för fastighetslån,

reducerade med eventuella räntebidrag. Räntekostnader för derivat specificeras

under A29.

A30 Utdelning på aktier och andelar

Med utdelning på aktier och andelar avses utdelning på aktier och andelar inklusive

aktier i koncern- och intresseföretag.

B. Resultaträkning, år

Resultaträkning lämnas årsvis. Redovisningen görs utan uppdelning på försäk-

ringsgrenar. Specifikation till resultatuppgifter lämnas under avsnitt E. Specifikation

av resultatuppgifter.

FFFS 2019:26

38

Specifikationer av kapitalavkastningen avser den totala kapitalavkastningen, dvs.

summan av kapitalavkastningen i försäkringsrörelsen och finansrörelsen.

C. Balansuppgifter, kvartal

I detta avsnitt specificeras vissa uppgifter från balansräkningen. Summa tillgångar

och summa eget kapital, avsättningar och skulder redovisas. Dessutom redovisas

periodiserade intäkter och kostnader samt försäkringstekniska avsättningar (före

avgiven återförsäkring) här.

D. Balansräkning, år

I detta avsnitt redovisas balansräkningens poster. Bland annat redovisas tillgångar,

eget kapital, obeskattade reserver, efterställda skulder och försäkringstekniska

avsättningar.

E. Specifikation av resultatuppgifter, år

I detta avsnitt redovisas vissa uppgifter i resultaträkningen. Specifikationerna är i

vissa fall mer detaljerade än i årsredovisningens specifikationer.

Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring), försäkringsersättningar (efter avgiven

återförsäkring) och driftskostnader redovisas för direkt försäkring respektive

mottagen återförsäkring. Uppdelning av direkt försäkring i svenska och utländska

risker görs här. Mottagen återförsäkring från utländska företag särredovisas. Vidare

specificeras kapitalavkastningen.

Med återförsäkrares andel i ingående/utgående avsättningar för ej intjänade premier

och kvardröjande risker åsyftas ej förbrukad andel i ingående/utgående avsättning

för återförsäkringspremie.

För utgående avsättning för inträffade och rapporterade försäkringsfall liksom för

utgående avsättning för inträffade men ej rapporterade försäkringsfall, exklusive

avsättning för skaderegleringskostnader, anges belopp före eventuell diskontering

(posterna E19 och E20). Under E23 anges det totala diskonteringsavdraget om

sådant gjorts. Utgående avsättning för skaderegleringskostnader särredovisas.

Fastställda skadelivräntor överförs till särredovisningen av skadelivräntor (E17) och

ska exkluderas ur E12 Utbetalda försäkringsersättningar.

Vid uppdelning av anskaffningskostnaderna i provisionskostnader och övriga

anskaffningskostnader inkluderas i provisionskostnader, provisioner till egen

personal. Med personalkostnader avses löner, sociala avgifter, pensioner och

arvoden m.m.

Antal anställda motsvarar den uppgift som lämnas i årsredovisningen.

F. Uppgift om premier och försäkringsersättningar, kvartal

Direktförsäkring av svenska risker, specificeras på försäkringsgrenar och rapporteras

brutto och netto (dvs. före och efter avgiven återförsäkring) för varje kvartal. Uppgift

om premieinkomst, utbetalda försäkringsersättningar för årets skador respektive

tidigare års skador anges ackumulerade.

FFFS 2019:26

39

Fördelningen mellan ”årets” och ”tidigare års” skador görs utifrån när skadan

inträffat (skadeår) och inte utifrån försäkringens teckningsår eller liknande.

Utbetalda försäkringsersättningar och avsättningar anges som positiva värden utan

minustecken.

G. Kapitalplaceringar och skulder, kvartal

Klassificering

Klassificeringen av emittenter baseras på Statistiska centralbyråns (SCB) register för

klassificering av institutionella enheter i Sverige.

Affärsdagsredovisning

I avsnittet tillämpas genomgående affärsdagsredovisning enligt 2 kap.

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkrings-

företag och tjänstepensionsföretag.

Marknadsvärde (verkligt värde)

Med marknadsvärde avses i detta avsnitt den värdering som tillämpas enligt

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkrings-

företag och tjänstepensionsföretag, om inte annat följer av dessa anvisningar.

Redovisning av obligationer, certifikat, lån, derivat och andra instrument görs till

marknadsvärde, exklusive upplupna räntor. Upplupna räntor redovisas under G60

Upplupna ränteintäkter i vissa tillgångsposter.

Nettotransaktioner under perioden

Med nettotransaktioner avses förändringar i tillgångar och skulder som inte beror på

värdeförändringar eller omklassificeringar. Transaktioner uppkommer när tillgångar

eller skulder upprättas, avvecklas, bytes eller överlåts. Transaktionsvärdet omfattar

inte avgifter, arvoden, provisioner, courtage och liknande tjänster. Upplupna räntor

redovisas under G60 Upplupna ränteintäkter och G61 Upplupna hyresintäkter.

Ränteintäkter och räntekostnader redovisas inte här då de räknas som avkastning.

Med period avses det senaste kvartalet.

Transaktioner redovisas netto där en ökning av en tillgång/skuld anges med ett

positivt värde. En minskning av en tillgång/skuld anges med ett negativt värde.

Observera att affärsdagsredovisning gäller vid bestämning av transaktioner.

Exempel på vad som är en transaktion:

•

Köp eller försäljning av aktier, certifikat och obligationer.

•

Uttag/insättning i bank.

•

Upptagning och amortering av lån.

•

Värdepapper som förfallit under kvartalet.

•

Utdelningar på aktier och andelar: Om utdelningen görs i form av aktier eller

återinvesterade fondandelar är det en positiv transaktion på aktier och andelar.

En kontantutdelning redovisas däremot inte som en transaktion på aktier och

andelar.

•

Transaktioner i derivat: Premiebetalningar räknas som en transaktion. När

kontraktet avslutas eller utnyttjas ger den realiserade vinsten eller förlusten

upphov till en transaktion. En realiserad vinst för derivat med positiva

FFFS 2019:26

40

marknadsvärden ger upphov till motsvarande negativa transaktion på tillgångs-

sidan. En realiserad förlust för derivat med negativa marknadsvärden ger en

motsvarande negativ transaktion på skuldsidan. Vid handel på andrahands-

marknaden redovisas ett köp som en positiv transaktion och en försäljning som

en negativ transaktion för derivat på både tillgångs- och skuldsidan.

Där poster är överstrukna redovisas inte nettotransaktioner.

Utländsk valuta

Placeringar i utländsk valuta räknas om till företagets redovisningsvaluta enligt

årsredovisningen. Vid värdering av en placering används de noterade stängnings-

kurserna på rapportdagen som balansvärde.

Transaktioner i annan valuta än företagets redovisningsvaluta räknas om till

företagets redovisningsvaluta enligt årsredovisningen. Vid omräkningen används

affärsdagens stängningskurs.

Utländska motparter

Med utländsk motpart avses en motpart som har utländsk hemvist. Det innebär att

ett svenskt dotterföretag eller en svensk filial i utlandet räknas som en utländsk

motpart. En utländsk filial i Sverige klassificeras på motsvarande sätt som en svensk

motpart. Se även avsnittet under rubriken Sektorklassificering.

Kapitalplaceringar samt vissa skuldposter

G1–G6 Penningmarknadsinstrument

Med penningmarknadsinstrument avses överlåtbara värdepapper som certifikat och

statsskuldväxlar med en ursprunglig löptid (ej räntebindningstid) upp till ett år.

Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar penningmarknads-

instrument utgivna i svenska kronor och utländsk valuta av svenska respektive

utländska låntagare. Den andra delen är en sektorindelning av penningmarknads-

instrument utgivna av svenska låntagare.

G6 och G13 varav tillgångar i depåförsäkring

I denna post särredovisas hur stor del som tillhör depåförsäkring.

^{Med depåförsäkring} avses en livförsäkring vars premier placeras i värdepapper

eller fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värdepapper eller

fondandelar som premierna placeras i. Dessa placeras i en depå. Om premier

enbart får placeras i fondandelar, anses försäkringen vara en fondförsäkring.

G7–G13 Obligationer

Med obligation avses överlåtbara värdepapper med en ursprunglig löptid (ej

räntebindningstid) över ett år. Även nollkupongsinstrument med ursprunglig löptid

över ett år klassificeras här som obligation.

Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar obligationer utgivna i

svenska kronor och utländsk valuta av svenska respektive utländska låntagare. Den

andra delen är en sektorindelning av obligationer utgivna av svenska låntagare.

FFFS 2019:26

41

G12 varav aktieindexobligationer

Med aktieindexobligation avses en finansiell produkt som består av en obligation (en

skuldförbindelse) och en option. Optionen är ofta kopplad till utvecklingen av ett

index eller ett urval av aktier.

Aktieindexobligationer redovisas med hela marknadsvärdet, dvs. utan uppdelning på

obligations- eller optionsdel. Aktieindexobligationer omfattar även produkter med

en likartad konstruktion där värdet är kopplat till annan tillgång än aktier.

G14–G18 Förlagsbevis och konverteringslån

Under denna rubrik redovisas långa upplåningsinstrument som är åtskilda från

obligationer t.ex. partial- och lånebevis, förlagsbevis inklusive förlagsbevis med

optionsrätt samt garantifondbevis. Här redovisas även alla konvertibla värdepapper,

inklusive konvertibla vinstandelsbevis.

Förlagsbeviset skiljer sig från obligationer på så sätt att långivaren tar en större risk

och därför kan få en högre ränta. Risken består i att långivaren har lägre prioritet än

övriga borgenärer vid en eventuell konkurs.

Med konverteringslån avses ett obligations- eller förlagslån, löpande på en viss tid,

utan amortering och med en fast kupong.

G19–G44 Aktier och andelar

G19 Svenska aktier noterade

Här redovisas aktier i svenska företag upptagna till handel på reglerad marknad eller

annan marknad som är föremål för regelbunden handel och öppen för allmänheten

enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Till denna kategori räknas även

OMX Nordiska Börs Stockholm och NGM Equity.

Även aktier i svenska företag med kontinuerlig notering vid marknadsmässig,

allmänt tillgänglig handelsplats redovisas här. Till denna kategori räknas i Sverige

exempelvis First North Stockholm och Nordic MTF.

Ett företag anses som ett svenskt eller utländskt företag beroende på dess hemvist.

Även svenska företags aktier som handlas på motsvarande utländsk handelsplats

ingår här.

G22 Svenska aktier ej noterade

Här redovisas svenska företags aktier som inte är upptagna till handel på reglerad

marknad eller på marknadsmässig och allmänt tillgänglig handelsplats.

G26 Utländska noterade aktier

Här redovisas innehav av aktier i utländska företag upptagna till handel på utländsk

handelsplats som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ och som

även i övrigt vad gäller reglering och funktion väsentligen motsvarar vad som gäller

anvisningen till G19 Svenska aktier noterade ovan.

Utländska företag noterade på svensk marknad, exempelvis via depåbevis eller

parallellnotering, ingår i utländska noterade aktier.

G27 Utländska ej noterade aktier

Här redovisas utländska företags aktier som inte är upptagna till handel på reglerad

marknad eller på marknadsmässig, allmänt tillgänglig handelsplats.

FFFS 2019:26

42

G29 Andelar i penningmarknadsfonder

Som andelar i penningmarknadsfonder tas andelar i Sverigeregistrerade värde-

pappersfonder och specialfonder upp. Som andelar i utländska värdepappersfonder

och specialfonder tas andelar i utlandsregistrerade fonder upp. Dessa specificeras

enligt SCB:s sektorkod.

Med Sverigeregistrerade värdepappersfonder avses värdepappersfonder enligt 1 kap.

1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Med Sverigeregistrerade specialfonder

avses specialfonder enligt 1 kap. 11 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa

investeringsfonder.

Fondplaceringar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken ingår i värde-

pappersfonder och specialfonder, och särredovisas även på G41 varav fondtillgångar

där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring).

G32 Andelar i värdepappersfonder och specialfonder utom

penningmarknadsfonder

Som andelar i svenska värdepappersfonder och specialfonder tas andelar i

svenskregistrerade värdepappersfonder och specialfonder, som inte är penning-

marknadsfonder, upp. Som andelar i utländska värdepappersfonder och special-

fonder tas andelar i utlandsregistrerade motsvarigheter till dessa upp.

Med Sverigeregistrerade värdepappersfonder avses värdepappersfonder enligt 1 kap.

1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Med Sverigeregistrerade specialfonder

avses specialfonder enligt 1 kap. 11 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa

investeringsfonder.

Fondplaceringar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken ingår i värdepappers-

fonder och specialfonder och särredovisas även på G41 varav fondtillgångar där

livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring).

G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar

Här redovisas även teckningsrättsbevis och andelar i riskkapitalfonder, andelar i

handelsbolag och ekonomiska föreningar. Uppdelningen på Sverige och utlandet

baseras på var företaget som gett ut andelarna har sin hemvist.

Observera att förlagsbevis med optionsrätt redovisas på förlagsbevis och

konverteringslån.

G41 varav fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken

(fondförsäkring)

Med fondförsäkring avses en livförsäkring, vars premier enbart får placeras i

fondandelar. Försäkringstagaren anvisar själv hur premier och avkastning placeras i

en eller flera fonder. Fondandelarna ägs av försäkringsföretaget för försäkrings-

tagarens räkning. Fondtillgångar som innehas för egen räkning redovisas inte under

denna post.

G42 varav placeringar i korta och långa räntefonder

I denna post redovisas räntefonder vars placeringar till 100 procent utgörs av

räntebärande värdepapper. Denna post avser både räntefonder registrerade i Sverige

och i utlandet.

G43 varav placeringar i riskkapitalfonder/private equity

I denna post redovisas placeringar i riskkapitalfonder/private equity som investerar

i företag för att utöka eller utveckla verksamheten i dessa företag. Posten avser både

riskkapitalfonder registrerade i Sverige och i utlandet.

FFFS 2019:26

43

G44 varav aktie- och fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär

placeringsrisken (depåförsäkring)

Under denna post särredovisas hur mycket av totala aktier och andelar som tillhör

depåförsäkring.

G45–G50 Lån

Med lån avses i huvudsak reverser. Här redovisas bl.a. lån med bankgaranti, statlig

garanti, byggnadskreditiv, självrisklån, kapitalmarknadsreverser och skuldförbin-

delser med säkerhet i fast egendom och tomträtt samt företags- och fartygs-

inteckningar. Även livförsäkringslån och utlåning i form av dagslån ingår i lån.

Vidare redovisas även utlåning till kreditinstitut, där insatta medel är disponibla först

efter viss uppsägningstid eller andra uttagsrestriktioner här.

Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar utlåning i svenska kronor

och utländsk valuta till svenska respektive utländska låntagare. Den andra delen är

en sektorindelning av lån till svenska låntagare.

G51–G54 Direktägda byggnader och mark

Här avses endast direktägda byggnader och mark.

Observera att ägande av fastigheter via dotterföretag redovisas med en varav-post,

G40 varav aktier i helägda fastighetsbolag.

Marknadsvärdet avser den senast gjorda värderingen. Med svenska respektive

utländska byggnader och mark avses byggnader och mark belägna i Sverige

respektive i utlandet.

G54 varav för egna verksamheten

För ägande av byggnader och mark som används för den egna verksamheten

redovisas inga transaktioner.

G55 och G56 Repotransaktioner

G55 Omvända repor

Under posten omvända repor redovisas den erlagda köpeskillingen vid äkta

återköpsavtal. Transaktionen är en äkta återköpstransaktion om den mottagande

parten förbinder sig att sälja tillbaka tillgångarna vid en tidpunkt som har bestämts

eller kommer att bestämmas av den överförande parten.

Omvända repor och repor redovisas separat på G55 och G56, dvs. ingen

nettoredovisning.

Med omvända repor avses marknadstransaktioner där en aktör köper ett värdepapper

avista och samtidigt ingår avtal om återförsäljning av samma slags värdepapper på

termin.

Vid en äkta återköpstransaktion redovisar säljaren tillgångarna i sin balansräkning

(omvänd repa) och den mottagna köpeskillingen redovisas som skuld (repa).

Mottagaren redovisar i stället den erlagda köpeskillingen som en fordran på säljaren.

En oäkta återköpstransaktion (den mottagande parten har rätt, men inte skyldighet

att återlämna tillgångarna till ett i förväg fastställt pris) redovisas ändå som en äkta

återköpstransaktion om det är uppenbart att optionen att återlämna tillgångarna

kommer att utnyttjas.

FFFS 2019:26

44

Följande transaktioner anses inte vara återköpstransaktioner:

1. Valutaterminstransaktioner.

2. Optionsinstrument.

3. Transaktioner som omfattar emission av skuldebrev med förbindelse att

före förfallodagen återköpa hela emissionen eller delar av denna.

4. Andra liknande transaktioner.

En oäkta återköpstransaktion (rätt men inte skyldighet att återlämna tillgångarna) ska

ändå redovisas som en äkta återköpstransaktion om det är uppenbart att optionen att

återlämna tillgångarna kommer att utnyttjas.

G56 Repor

Under posten repor redovisas den erhållna köpeskillingen vid äkta återköpsavtal

redovisas. Repor och omvända repor redovisas separat, dvs. ingen nettoredovisning.

En äkta återköpstransaktion, s.k. repa, är ett avtal där parter kommit överens om att

först sälja av tillgångar (exempelvis växlar, fordringar eller överlåtbara värdepapper)

och sedan återköpa motsvarande tillgångar till ett bestämt pris. I övrigt gäller samma

anvisningar som för G55 Omvända repor.

G57–G59 Kassa, banktillgodohavanden

Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan

disponeras fritt.

Som svenska banker räknas även utländska bankers filialer i Sverige.

Transaktioner avseende kassa och banktillgodohavanden redovisas inte.

G60–G63 Vissa tillgångsposter

G60 Upplupna ränteintäkter

Här redovisas ränta som på rapportdagen är intjänad men ännu inte inbetald.

Inga nettotransaktioner redovisas i denna post.

G61 Upplupna hyresintäkter

Här redovisas hyresintäkter som på rapportdagen är intjänade men ännu inte

inbetalda. Inga nettotransaktioner redovisas i denna post.

G62 Övriga finansiella placeringar

Här redovisas sådana finansiella placeringar som inte omfattas av G1–G61. Här

ingår t.ex. fordringar avseende ej likviderade affärer. Andelar i riskkapitalfonder

redovisas under Aktier och andelar, G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar.

G64–G66 Summa kapitalplaceringar

G65 varav kapitalplaceringar som ägs via utländsk filial

Utländska filialers sammanlagda ställning av G64 S:a kapitalplaceringar. Mellan-

havanden mellan olika filialer exkluderas.

G66 varav depåförsäkring

I denna post särredovisas hur stor del av de totala kapitalplaceringarna som tillhör

depåförsäkring.

^{Med depåförsäkring} avses en livförsäkring, vars premier placeras i värdepapper

eller fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värdepapper eller

FFFS 2019:26

45

fondandelar som premierna placeras i. Om premier enbart får placeras i fond-

andelar, anses försäkringen vara en fondförsäkring.

G67–G72 Vissa skuldposter

G67 Efterställda skulder

Med efterställda skulder avses skulder som i händelse av likvidation eller konkurs,

enligt avtal återbetalas först efter det att övriga borgenärer har tillgodosetts.

G68 Obligationslån

Här redovisas obligationslån och konvertibla lån som försäkringsföretaget har

utelöpande.

G69 Skulder till svenska MFI

Här redovisas in- och upplåning från svenska MFI. Se avsnitt under rubriken

Sektorklassificering. Här ingår även dagslån.

G70 Skulder till svenska finansiella företag, ej MFI

Här redovisas in- och upplåning från svenska finansiella företag som inte klassas

som MFI. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.

G71 Skulder till övriga svenska långivare

Här redovisas in- och upplåning från svenska långivare som inte är finansiella

företag. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.

G72 Skulder till utländska långivare

Här redovisas in- och upplåning från utländska långivare. Med utländska långivare

menas motparter med säte utomlands. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.

Information om derivat

G102–G107 Derivat med positiva marknadsvärden

Här redovisas finansiella derivat som redovisas på balansräkningen med positiva

marknadsvärden. Uppgifterna avser värdet på själva derivatkontraktet och inte

värdet på den underliggande tillgången. Observera att teckningsoptioner redovisas

under Aktier och andelar, G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar samt att

hela värdet på aktieindexobligationer redovisas under obligationer.

Marknadsvärdet för derivat delas upp på de underliggande tillgångarna aktier och

andelar, räntebärande papper, valuta samt övriga underliggande tillgångar. Övriga

underliggande tillgångar kan vara råvaruderivat där derivatets värde baseras på priset

på exempelvis olja eller guld. Övriga underliggande tillgångar kan också vara fall

där den underliggande tillgången inte kan klassificeras enligt någon av de andra

kategorierna, exempelvis sammansatta index. För transaktioner redovisas ingen

uppdelning på underliggande tillgång.

När kontraktet avslutas eller utnyttjas ger den realiserade vinsten eller förlusten

upphov till en transaktion. En realiserad vinst för derivat med positiva

marknadsvärden ger upphov till motsvarande negativ transaktion på tillgångssidan

medan en realiserad förlust för derivat med negativa marknadsvärden ger en

motsvarande negativ transaktion på skuldsidan. Att transaktionerna i båda fallen är

negativa beror på att derivat med negativa marknadsvärden redovisas med positivt

värde på skuldsidan.

FFFS 2019:26

46

Vid handel på andrahandsmarknad är köp en positiv transaktion och försäljning en

negativ transaktion oavsett om derivaten har positiva eller negativa marknadsvärden.

Även premiebetalningar räknas som transaktion.

Transaktioner under perioden, avseende derivat som inte längre finns i

balansräkningen på rapporteringsdagen, förs till den sida de befann sig den senaste

transaktionsdagen.

G107 varav kontrakt med svenska motparter

Avser motparter belägna i Sverige. Derivatets motpart avser derivatavtalets motpart,

inte handelsmotpart (köpare/säljare) eller utgivare av underliggande instrument. För

standardiserade kontrakt är det vanligtvis ett clearingsinstitut som är motpart.

G108–G113 Derivat med negativa marknadsvärden

Här redovisas finansiella derivat som i balansräkningen redovisas med negativa

marknadsvärden. Uppgifterna avser värdet på själva derivatkontraktet och inte

värdet på underliggande tillgång.

Marknadsvärdet för derivat med negativa marknadsvärden redovisas som ett positivt

värde. Transaktioner redovisas positivt eller negativt beroende på typ av transaktion.

För derivat med negativa marknadsvärden gäller i övrigt samma anvisningar som för

derivat med positiva marknadsvärden.

Sektorklassificering

Sektorklassificeringen följer Standard för institutionell sektorindelning INSEKT

2014. Standarden finns publicerad på SCB:s hemsida och uppgiftslämnare kan även

få tillgång till information från SCB:s företagsregister som stöd vid klassificering av

svenska motparter. Nedan följer en sammanställning över vilka grupperingar av

sektorer som efterfrågas i detta avsnitt.

Penningmarknadsinstrument, Obligationer och Lån

1. Staten

Hit hänförs enheter som kontrolleras av staten och som inte är marknadsproducenter

samt enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet.

Även Riksgäldskontoret och de allmänna försäkringskassorna ingår här.

[SCB:s sektorkod 131110, 131120, 131130]

2. Kommuner och landsting

Hit hänförs enheter som kontrolleras av kommun, kommunalförbund eller landsting

och som inte är marknadsproducenter samt enheter som främst ägnar sig åt

omfördelning av inkomst och förmögenhet.

[SCB:s sektorkod 131311, 131312, 131313, 131321, 131322, 131323]

3. Icke-finansiella företag

Hit hänförs företag och företagsliknande enheter som är marknadsproducenter och

vars huvudsakliga aktivitet är produktion av varor eller icke-finansiella tjänster.

Här ingår bl.a. bostadsrättsföreningar, ekonomiska föreningar, bostadsstiftelser, hol-

dingbolag som kontrollerar icke-finansiella företag, s.k. internbanker som kontrol-

leras av icke-finansiella företag, marknadsproducerande företag som kontrolleras av

den offentliga sektorn samt statliga affärsverk.

FFFS 2019:26

47

Till denna sektor räknas juridiska personer vars styrelse har sitt säte i Sverige eller

vars huvudkontor finns i Sverige samt utländska icke-finansiella företags filialer med

fast verksamhetsställe i Sverige. Här ingår även icke-finansiella företags icke-

vinstdrivande organisationer (t.ex. bransch- och arbetsgivarorganisationer).

[SCB:s sektorkod 111000, 112000, 113000, 114000]

4. Banker (MFI)

Hit hänförs finansiella företag vars verksamhet kännetecknas av att ta emot inlåning

på räkning från allmänheten. Här ingår bl.a. bankaktiebolag, sparbanker,

medlemsbanker samt utländska bankers filialer i Sverige.

[SCB:s sektorkod 122100, 122200]

5. Bostadsinstitut (MFI)

Hit hänförs kreditinstitut som enligt bolagsordningen har till huvuduppgift att ge

krediter för bostadsändamål. [SCB:s sektorkod 122300]

6. Övriga MFI

Hit hänförs övriga svenska företag som räknas som monetära finansinstitut enligt av

Sveriges Riksbank tillhandahållen förteckning. Det innefattar monetära kredit-

marknadsföretag, monetära värdepappersfonder och monetära värdepappersbolag

och fondkommissionärer. Även Sveriges Riksbank ingår under denna post.

[SCB:s sektorkod 121000, 122400, 122500, 122900, 123000]

7. Finansiella företag, ej MFI

Hit hänförs institut som ägnar sig åt finansförmedling genom att anskaffa medel på

annat sätt än genom inlåning. Det innefattar kreditmarknadsföretag, värdepap-

persfonder, värdepappersbolag och fondkommissionärer som inte klassas som

monetära finansinstitut enligt Sveriges Riksbanks förteckning.

Även riskkapitalbolag, private equity-fonder, investmentbolag, försäkringsföretag,

pensionsinstitut, finansiella serviceföretag och finansiella företags icke-vinst-

drivande organisationer ingår i denna kategori. Det som avser premiepensionen ingår

här i sektorn Försäkringsföretag och pensionsinstitut.

[SCB:s sektorkod 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100,

126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]

8. Övriga svenska låntagare

Hit hänförs socialförsäkringsfonder, hushåll och hushållens icke-vinstdrivande

organisationer (exempelvis ideella föreningar, fackföreningar och trossamfund).

[SCB:s sektorkod 131400, 141000, 142000, 143000, 144100, 144200, 144300,

151000, 152100, 152200]

Förlagsbevis och konverteringslån samt vissa skulder

1. Svenska MFI

Se punkterna 4–6 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB:s sektorkod 121000, 122100, 122200, 122300, 122400, 122500, 122900,

123000]

2. Svenska finansiella företag, ej MFI

Se punkt 7 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB:s sektorkod 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100,

126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]

3. Övriga svenska låntagare/långivare

Se punkt 8 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

FFFS 2019:26

48

[SCB:s sektorkod 131400, 141000, 142000, 143000, 144100, 144200, 144300,

151000, 152100, 152200]

4. Utländska låntagare/långivare

Hit hänförs privatpersoner med hemvist i utlandet och företag belägna i utlandet som

har ekonomiska relationer med Sverige. Även utländska ambassader och konsulat i

Sverige räknas hit.

[SCB:s sektorkod 211100, 212100, 212100, 212200 och 220000]

Aktier och andelar

1. Finansiella företag

Se punkterna 4–7 ovan under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB:s sektorkod 122100, 122200, 122300, 121000, 122400, 122500, 122900,

123000, 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100, 126200,

127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]

2. Icke-finansiella företag

Se punkt 3 ovan under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB:s sektorkod 111000, 112000, 113000, 114000]

H. Trafik, år

Detta är en särskild redovisning för försäkringsgrenen Trafik beroende på grenens

stora betydelse och speciella karaktär.

I avsnittet redovisas utbetalda försäkringsersättningar och avsättningar för skador

inträffade före utgången av år R, inklusive fastställda kapitalvärden för skade-

livräntor.

Utbetalda försäkringsersättningar och avsättningar anges normalt som ett positivt

värde. Negativa värden anges t.ex. om inbetalningar (återkrav) från andra företag

varit större än företagets egna utbetalningar.

Skadeuppgifter, utbetalningar och avsättningar anges brutto (dvs. före avgiven

återförsäkring) och fördelas på person- och egendomsskador (P-skador respektive E-

skador) och på skadeår (riskår). I E-skador ingår även annan ersättning som

uppkommit vid personskada. För en skadehändelse som medför både person- och

egendomsskadeersättning delas beloppen upp mellan de båda rubrikerna.

I H1–H17, företagets egna skador, redovisas som följer:

•

Utbetalda försäkringsersättningar för, tom R-1:

till och med året före det senaste räkenskapsåret ackumulerat utbetalda

försäkringsersättningar (H1 som avser alla skadeår äldre än skadeår H2–H15

fylls inte i)

•

Utbetalda försäkringsersättningar för, år R:

under senaste räkenskapsår utbetalda försäkringsersättningar

•

Avsättning för oreglerade skador, ultimo år R:

vid utgången av det senaste räkenskapsåret kvarstående avsättning för

oreglerade skador (exklusive skaderegleringskostnader).

I. Gränsöverskridande verksamhet, år

Avsnittets syfte är att möjliggöra uppföljning av svenska skadeförsäkringsföretags

gränsöverskridande verksamhet, dvs. en svensk försäkringsgivare som meddelar

försäkring inom EES utan fast driftställe i det landet, fördelat på EES-land och

FFFS 2019:26

49

affärsgren. Den här redovisningen kompletterar blankett S.04.01.01 i kommis-

sionens genomförandeförordning (EU) nr 2015/2450 av den 2 december 2015 om

fastställande av tekniska genomförandestandarder med avseende på blanketter för

inlämning av uppgifter till tillsynsmyndigheterna i enlighet med Europaparlamentets

och rådets direktiv 2009/138/EG.

Uppgifter för sekundäretablering (filial, agentur eller liknande driftställe i annat

EES-land) liksom premier för en svensk försäkringsgivare som meddelar försäkring

inom EES utan fast driftställe i det landet redovisas för respektive etablering i den

EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

J. Uppgifter för skadeförsäkringsföretag med undantag, år

Redovisningen omfattar uppgifter om kapitalbas, kapitalkrav och garantibelopp

enligt 3 kap. 1–11 §§ Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS

2015:9) om försäkringsföretag som har beviljats undantag beroende på storlek.

Kapitalbas

Uppgifter hämtas från balansräkningen i den senaste årsredovisningen samt när det

gäller ömsesidiga försäkringbolag från bolagsordningen.

J1 Inbetalat aktiekapital eller garantikapital

Här redovisas enbart inbetalat startkapital och eventuella kapitaltillskott.

Finansinspektionen kan efter ansökan medge att hälften av ännu ej inbetalat aktie-

eller garantikapital får medräknas i kapitalbasen.

J2 Övrigt eget kapital och obeskattade reserver

Här redovisas överkursfond, uppskrivningsfond och reservfond, dvs. summan av

posterna AA.II, AA.III, AA IV och AA.V(1) på balansräkningens skuldsida. Fond

för verkligt värde jämställs i detta sammanhang med övervärden och redovisas under

J6. Här redovisas även säkerhetsreserv och andra obeskattade reserver.

J3 Balanserat resultat

Här redovisas summan av posterna övriga fonder och balanserad vinst eller förlust.

Här inkluderas den justering som gjorts av årsredovisningens post balanserad vinst

eller förlust till följd av att verkligt värde tillämpas som värderingsprincip.

J4 Årets resultat

Här redovisas årets resultat, inklusive orealiserad vinst eller förlust, (AA.VII på

balansräkningens skuldsida).

J5 Förlagslån upp till maximalt 25 procent (fast löptid) eller 50 procent av

kapitalkravet

Här redovisas endast förlagslån som Finansinspektionen medgivit efter ansökan.

Lånen är förenade med vissa villkor. Förlagslån får utgöra högst 50 procent av det

lägsta av kapitalbas och kapitalkrav, dock högst 25 procent om det är förlagslån med

fast löptid. I normala fall är kapitalkravet lägre än kapitalbasen. Kapitalkravet

beräknas först, för att fylla i det belopp som får räknas in i kapitalbasen.

Kapitalkravet utgörs av det högsta av kapitalkrav och garantibelopp enligt J24.

J6 Öppet redovisade övervärden (netto) i tillgångar

Här redovisas övervärden i redovisade tillgångar. Finansinspektionen får enligt

3 kap. 2 § andra stycket Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om

försäkringsföretag som har beviljats undantag beroende på storlek, medge att poster

FFFS 2019:26

50

utöver de som anges i den ovan angivna bestämmelsens första stycke får ingå i ett

försäkringsföretags kapitalbas.

Företag får medräkna tillgångar i sin kapitalbas genom att redovisa dessa i avsnittet.

Övervärden (netto) i tillgångar får medräknas under förutsättning att dessa

övervärden finns upptagna i företagets årsredovisning. Med övervärden jämställs i

detta sammanhang sådana övervärden i fond för verkligt värde hänförliga till

finansiella tillgångar som kan säljas samt materiella tillgångar. Andra övervärden än

de som redovisas i fond för verkligt värde måste framgå av tilläggsupplysningarna

eller förvaltningsberättelsen för att få medräknas i kapitalbasen.

Nettot av övervärden och undervärden i tillgångar får i förekommande fall tas upp

som öppet redovisade övervärden. Övervärden eller undervärden i posten fond för

verkligt värde beaktas före eventuell uppskjuten skatt. Även uppskjuten skatt på

orealiserade vinster som tidigare bokförts mot fond för orealiserade vinster får tas

upp under J6. Om ett sådant beräknat värde netto utvisar ett undervärde görs ett

avdrag från kapitalbasen under avdragspost J13.

J8 Immateriella poster i balansräkningen

Här redovisas, oavsett vilka redovisningsregler som tillämpas, avdrag för sådana

immateriella tillgångar som hänförs till posten B. Immateriella tillgångar i balans-

räkningen enligt bilaga 1 till lagen (1995:1560) om årsredovisning i

försäkringsföretag.

J9 Avdrag för stämmodispositioner

Här redovisas avdrag för stämmodispositioner, så som utdelning till aktieägare.

J10 Kassaflödessäkringsjustering

Kapitalbasen justeras för redovisade värdeförändringar i det egna kapitalet, om dessa

hänför sig till derivatinstrument som ingår i kassaflödessäkringar för tillgångar och

skulder.

J11 Poster som har omklassificerats

Enligt äldre redovisningsregler får det i kapitalbasen ingå vad som skulle ha

klassificerats som eget kapital, men som enligt redovisningsregler anpassade till

IFRS klassificeras som skuld.

Enligt äldre redovisningsregler får det i kapitalbasen ingå poster som skulle ha

klassificerats som skuld, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS

klassificeras som eget kapital.

Med redovisningsregler anpassade till IFRS avses:

1. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i

försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag eller redovisningsföreskrifter

som ersätter dessa föreskrifter, och

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den

19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.

Med äldre redovisningsregler avses Finansinspektionens föreskrifter och allmänna

råd (FFFS 2003:13) om årsredovisning i försäkringsföretag med begränsningar och

tillägg enligt föreskrifter och allmänna råd i punkterna 4 och 5 i övergångsreglerna

till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2005:34) om

årsredovisning i försäkringsföretag.

FFFS 2019:26

51

Exempel på post som kan omklassificeras är inbäddade derivat som enligt äldre

redovisningsregler redovisats som en del av ett instrument vilket klassificerats som

skuld, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS kan klassificeras som

eget kapital.

J12 Förvaltningstillgångar och oredovisade pensionsförpliktelser

Om förvaltningstillgångar, eller motsvarande rättigheter till ersättning, värderas i

balansräkningen till ett belopp som överstiger därtill relaterade förpliktelser för

pensioner eller andra ersättningar till anställda, dras mellanskillnaden av från

kapitalbasen, efter att uppskjuten skatt har beaktats. Detta gäller dock inte sådant

överskott i pensionsstiftelse som kan tas i anspråk genom gottgörelse enligt lagen

(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Kapitalbasen reduceras även med ett enligt tillämpade redovisningsprinciper

beräknat negativt netto av aktuariella vinster och förluster samt andra beräknade

ökningar av förpliktelser för ersättningar till anställda, som inte redovisas direkt i

balansräkningen och inte heller täcks av därtill relaterade förvaltningstillgångar eller

motsvarande ersättningar enligt försäkringsbrev. Detta gäller dock inte om

förpliktelser för pensioner eller andra ersättningar till anställda redovisas i

balansräkningen med minst ett belopp motsvarande det som skulle ha redovisats om

företaget tillämpat beräkningsmetoder enligt lagen om tryggande av

pensionsutfästelse m.m. eller motsvarande utländska regler om tryggande av

pensionsutfästelser. Undantaget gäller under förutsättning att företagets externa

revisorer verifierat beloppen.

J13 Övriga avdrag

Här redovisas t.ex. avdrag för bokförda värdet av aktier och tillskott i vissa företag

enligt 3 kap. 3 § Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om

försäkringsföretag som har beviljats undantag beroende på storlek.

Kapitalkrav

I kolumn 1 redovisas de totala värdena för respektive post och i kolumn 2 beräknad

kapitalkravsdel för respektive post. En ökning av de riskreducerande instrumenten

vid stresstestet ska anges negativt tecken (-) och en minskning med positivt tecken

(+).

J15 Försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring)

Här redovisas försäkringstekniska avsättningar med avdrag för återförsäkrares andel

av försäkringstekniska avsättningar enligt definitionerna i lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag. Uppgiften motsvarar posterna D4 och D30

enligt avsnitt D. Balansräkning i blanketten och beräknas som D30 minus D4.

J16 Fastigheter, tomträtter och byggnader

Här redovisas företagets innehav av fastigheter, tomträtter och byggnader i verkligt

värde.

J17 Andelar eller aktier i företag som äger byggnader och mark

Här redovisas företagets innehav av andelar eller aktier i anknutna företag som äger

byggnader och mark i verkligt värde.

J19 Övriga innehav i aktier och andelar

Här redovisas företagets övriga innehav av aktier och andelar som inte ingår i J17 i

verkligt värde.

FFFS 2019:26

52

J20 Andelar i värdepappersfonder m.m.

Här redovisas företagets innehav av andelar i värdepappersfonder och i sådana

fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder samt i

specialfonder som avses i 1 kap. 11 § 23 lagen (2013:561) om förvaltare av

alternativa investeringsfonder, om de förvaltade tillgångarna huvudsakligen består

av tillgångar som får användas som förmånsrättstillgångar i verkligt värde. Vid

tillämpningen av denna punkt krävs inte en sådan anmälan från fondförvaltaren som

avses i 1 kap. 7 § lagen om värdepappersfonder.

J21 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Här redovisas företagets övriga innehav i obligationer och andra skuldförbindelser

som ett publikt aktiebolag eller motsvarande utländskt företag svarar för i verkligt

värde.

Värden av riskreducerande instrument

Om försäkringsföretaget använt sig av riskreducerande instrument ska försäkrings-

företaget även fylla i värdena av dessa samt hur kapitalkravet påverkas samt i

kommentarsfältet J36 fylla i vilken typ av riskreducerande instrument som använts.

J22 Byggnader och mark

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas

kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av

företagets innehav i fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar eller aktier i

företag som äger sådan egendom minskar med 20 procent.

J23 Övriga innehav i aktier och andelar

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas

kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av

företagets innehav av aktier som inte ingår i J22 minskar med 40 procent.

J24 Andelar i värdepappersfonder m.m.

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas

kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av

företagets innehav av tillgångar som avses i 2 kap. 3 § 19 minskar med 40 procent.

J25 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas

kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av

företagets innehav i obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt

aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för minskar med 20 procent.

J26 Kapitalkrav

om riskreducerade instrument ej använts

Här redovisas kapitalkravet beräknat som summan av de andelar som anges i kolumn

2.

J27 Kapitalkrav om riskreducerade instrument använts

Här redovisas kapitalkravet beräknat som summan av de andelar som anges när

kapitalkravet beräknas med riskreducerande instrument samt J15 Försäkrings-

tekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring).

FFFS 2019:26

53

Bilaga 7

Anvisningar till blankett Kompletterande

tillsynsrapportering – tilläggsuppgifter ECB

Begrepp och uttryck i blanketten och i dessa anvisningar har samma betydelse som

i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och Finans-

inspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2019:23) om årsredovisning i

försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag, om inte annat anges.

Rapportering av kvartals- och årsupplysningar

Upplysningar lämnas enligt avsnitt A–H i blanketten:

A. Balansräkning – kvartal (SE.02.01.17)

B. Balansräkning – år (SE.02.01.16)

C. Uppgifter om tillgångar – kvartal (SE.06.02.16)

D. Uppgifter om tillgångar – år (SE.06.02.16)

E. Depåer hos försäkringsföretag som avgivit återförsäkring – kvartal

(E.01.01.16)

F. Depåer hos försäkringsföretag som avgivit återförsäkring – år (E.01.01.16)

G. Analys av livförsäkringsåtaganden – pensionsförsäkring – år (E.02.01.16)

H. Försäkringstekniska avsättningar för skadeförsäkring för mottagen

återförsäkring samt fördelade på land – år (E.03.01.16)

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsupplysningar enligt blanketterna i den

EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Kompletterande upplysningar

Här anges endast en kort information om de olika avsnitt ovan som lämnats i

blanketten. Upplysningarna lämnas enligt blanketterna. Överblick över lämnade

uppgifter SE.01.01.16 eller SE.01.01.17 och endast följande alternativ kan väljas att

anges i blanketten:

1 – Rapporterat

2 – Ej rapporterat när liv- och sjukförsäkringsverksamhet/

skadeförsäkringsverksamhet saknas

3 – Ej tillämplig enligt instruktioner i avsnitten

6 – Undantag enligt artikel 35 punkterna 6 till och med 8 Europaparlamentets och

rådets direktiv 2009/138/EG

7 – Ej tillämplig då inga materiella förändringar inträffat sedan

kvartalsrapportering (endast tillämplig vid årsrapportering)

0 – Ej rapporterat (kräver särskild förklaring)

Inrapportering och rapporteringsformat

Dessa kompletterande upplysningar, s.k. ECB add-ons (tilläggsupplysningar till den

EU-gemensamma tillsynsrapporteringen), ingår i den datapunktsmodell och

taxonomi som Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa)

tagit fram och den utgår från kommissionens genomförandeförordning (EU)

nr 2015/2450 av den 2 december 2015 om fastställande av tekniska

FFFS 2019:26

54

genomförandestandarder med avseende på blanketter för inlämning av uppgifter till

tillsynsmyndigheterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv

2009/138/EG.

Datapunkter och valutakoder lämnas i enlighet med kraven i kommissionens

genomförandeförordning (EU) nr 2015/2450.

Värdering

Upplysningar som lämnas enligt blanketten värderas enligt 5 kap. försäkrings-

rörelselagen (2010:2043).

A. och B. Balansräkning – kvartal/år (SE.02.01.16/17)

Uppgifterna som redovisas i detta avsnitt är ett tillägg till blankett S.02.01 i

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2015/2450 av den 2 december

2015 om fastställande av tekniska genomförandestandarder med avseende på

blanketter för inlämning av uppgifter till tillsynsmyndigheterna i enlighet med

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG.

Omklassificering

Uppgifter om omklassificering redovisas när klassificeringen av finansiella instru-

ment ändrats jämfört med föregående rapporteringsperiod. Omklassificeringen avser

värdeförändringen som uppstår när instrumentklassificeringen korrigeras. Om inga

felaktiga klassificeringar förekommit redovisas inga uppgifter om detta.

Skulder till kreditinstitut och andra finansiella skulder än skulder till

kreditinstitut

Uppgifterna som redovisas är en specifikation till de upplysningar som lämnas i den

EU-gemensamma tillsynsrapporteringen för skulder till kreditinstitut och andra

finansiella skulder än skulder till kreditinstitut.

Skulder till kreditinstitut delas upp på kreditinstitut i Sverige (inklusive utländska

kreditinstituts svenska filialer), kreditinstitut inom euroområdet och övriga utlandet.

Dessa uppgifter exkluderar obligationer och andra räntebärande värdepapper.

Skulder till andra motparter än kreditinstitut delas upp på motparter i Sverige,

euroområdet och övriga utlandet. Dessa uppgifter exkluderar obligationer och andra

räntebärande värdepapper.

Utgivna obligationer och andra räntebärande värdepapper redovisas under andra

finansiella skulder.

C. och D. Uppgifter om tillgångar – kvartal/år (SE.06.02.16)

Uppgifterna som redovisas i detta avsnitt är ett tillägg till blankett S.06.02 i

kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2015/2450 av den 2 december

2015 om fastställande av tekniska genomförandestandarder med avseende på

blanketter för inlämning av uppgifter till tillsynsmyndigheterna i enlighet med

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG

och redovisas post för post.

FFFS 2019:26

55

Med CIC-kategorier avses kompletterande identifikationskoder som återfinns i den

EU-gemensamma tillsynsrapporteringen, bilaga III Kompletterande identifikations-

koder – tabell CIC, i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2015/2450.

Uppgift om position – Av- och nedskrivningar på lån

Uppgifterna redovisas om en minskning av nominella värdet på lån till följd av av-

och nedskrivningar gjorts sedan föregående års- eller kvartalsrapportering. En ned-

skrivning redovisas som ett positivt värde. En uppskrivning av tidigare av- eller

nedskrivningar redovisas som ett negativt värde. Av- eller nedskrivningar redovisas

netto. Uppgiften om position tillämpas endast för hypotekslån och andra lån (CIC

8).

Uppgift om tillgångar

Följande uppgifter kompletterar tillgångsposterna i den EU-gemensamma tillsyns-

rapporteringen:

– Emittentens sektor enligt ENS 2010

– Registreringsland för värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder

– Instrumentklassificering enligt ENS 2010

– Utgivningsdatum.

Uppgifterna kompletterar följande tillgångposter:

– Statsobligationer – (CIC 1)

– Företagsobligationer – (CIC 2)

– Aktier – (CIC 3)

– Investeringsfonder/företag för kollektiva investeringar – (CIC 4)

– Strukturerade produkter – (CIC 5)

– Värdepapperiserade lån och lån med ställda säkerheter – (CIC 6)

– Hypotekslån och andra lån – (CIC 8).

Emittentens sektor enligt ENS 2010

Med Emittentens sektor enligt ENS 2010 avses institutionell sektorindelning enligt

det europeiska systemet för nationella och regionala räkenskaper (ENS 2010). Med

sektor avses utgivaren av värdepappret eller lånet. Sektor enligt ENS motsvarar inte

den branschfördelning som används i kommissionens genomförandeförordning

(EU) nr 2015/2450 och som betecknas ”Emittentens sektor/Issuer Sector”.

Det svenska genomförandet av ENS 2010 kallas för SCB:s Standard för institutionell

sektorindelning, INSEKT 2014.

En förteckning över vilka institut i Sverige som är monetära finansinstitut publiceras

av Riksbanken. Europeiska centralbanken publicerar förteckningar över monetära

finansinstitut, investeringsfonder/företag för kollektiva investeringar och

värdepapperiseringsinstitut baserade inom euroområdet eller EU.

Sektorklassificeringen följer standard för institutionell sektorindelning, INSEKT

2014. Standarden finns publicerad på SCB:s hemsida och uppgiftslämnare kan få

tillgång till informationen från SCB:s företagsregister som stöd vid klassificering av

svenska motparter.

De sektorer som kan förekomma i avsnittet är (för svenska motparter anges

sektorkod enligt INSEKT 2014 inom hakparentes):

FFFS 2019:26

56

1. Centralbank [121000]

2. Monetära finansinstitut (MFI) utom centralbank och penningmarknadsfonder

[122100 + 122200 + 122300 + 122400 + 122500 + 122900]

3. Penningmarknadsfonder [123000]

4. Investeringsfonder utom penningmarknadsfonder [124000]

5. Andra finansförmedlare [125200 + 125300+ 125400 + 125900 + 126100 +

126200 + 127000]

6. Värdepapperiseringsinstitut [125100]

7. Försäkringsföretag [128100 + 128200 + 128300]

8. Pensionsinstitut [129100 + 129200 + 129300 + 129400]

9. Icke-finansiella bolag [111000 + 112000 + 113000 + 114000]

10. Offentlig förvaltning [131110 + 131120 + 131130 + 131200 + 131311 + 131312

+ 131313 + 131321 + 131322 + 131323 + 131400]

11. Hushåll inklusive icke-vinstdrivande organisationer [141000 + 142000 +

143000 + 144100 + 144200 + 144300 + 151000 + 152100 + 152200]

Depåbevis fördelas efter motpart utifrån det företag som gett ut de underliggande

aktierna.

Emittentens sektor enligt ENS 2010 redovisas för de tillgångar som redovisas utan

ISIN-kod (International Securities Identification Number) för CIC-kategorierna

1–3 och 5–6 samt för hypotekslån och andra lån (CIC 8). Tillgångar som redovisas

med annan internationell identifierare, såsom CUSIP eller SEDOL, betraktas som

utan ISIN-kod.

Registreringsland för värdepappersfonder och alternativa

investeringsfonder

Fondens registreringsland redovisas endast för investeringsfonder/företag för

kollektiva investeringar (CIC 4). Här anges var fonden, inte förvaltaren, är

registrerad. Till exempel om ett svenskt fondbolag förvaltar en fond registrerad i

Luxemburg, är det Luxemburg som redovisas som fondens registreringsland.

Registreringsland för värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder redo-

visas endast för fonder utan ISIN-kod.

Instrumentklassificering enligt ENS 2010

För vissa typer av instrument kan klassificeringen mellan värdepapper, aktier och

lån skilja sig åt mellan den EU-gemensamma tillsynsrapportering och statisti-

krapporteringen till ECB. Instrumentklassificeringen lämnas därför enligt CIC-

kategorierna:

Kategori 1 – Instrumentet är ett enkelt skuldebrev, ej överlåtbart räntebärande

värdepapper eller ej överlåtbart penningmarknadsinstrument t.ex. ett

omvänt återköpsavtal/omvänd repa

Kategori 2 – Instrumentet är en registrerad obligation (utgivaren för uppgift om

innehavaren)

Kategori 3 – Instrumentet är ett registrerat andelsbevis (participation certificates)

eller teckningsrättsbevis (subscription rights)

Kategori 9 – Annat instrument

FFFS 2019:26

57

Instrumentklassificering enligt ENS 2010 redovisas för alla tillgångar, med eller utan

ISIN för CIC-kategorierna 1–3 och 5–6.

Utgivningsdatum

Utgivningsdatum motsvarar det ursprungliga datum då instrumentet emitterades och

inte när tillgången köptes.

För omvända återköpsavtal/omvänd repa används transaktionens affärsdag, inte

utgivningsdatum för den mottagna tillgången.

Utgivningsdatum redovisas för tillgångar utan ISIN-kod för CIC-kategorierna 1–2

och 5–6. Utgivningsdatum redovisas också för alla hypotekslån och andra lån (CIC

8). I förekommande fall redovisas utgivningsdatum för lån till hushåll som ett viktat

medelvärde utifrån lånevolym då hypotekslån och andra lån till fysiska personer

aggregeras i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

E. och F. Depåer hos försäkringsföretag som avgivit återförsäkring

kvartal/år (E.01.01.16)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2015/2450 av den 2 december

2015 om fastställande av tekniska genomförandestandarder med avseende på

blanketter för inlämning av uppgifter till tillsynsmyndigheterna i enlighet med

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG redovisas depåer hos

försäkringsföretag som avgivit återförsäkring med CIC-koden 75, men där

landfördelningen saknas. I detta avsnitt delas depåer hos försäkringsföretag som

avgivit återförsäkring upp per land.

Uppgifterna i avsnittet är ett tillägg till blankett S.06.02 i kommissionens

genomförandeförordning (EU) nr 2015/2450.

Uppgiftens kod

Här redovisas kod för att identifiera uppgiften.

Emittentens land

Här redovisas det land i vilket försäkringsföretagets återförsäkrare har sin hemvist.

Valuta

Valutan för depån anges enligt ISO 4217.

Totalt Solvens 2-belopp

Här redovisas värdet för depån.

Upplupen ränta

Här redovisas upplupen ränta på depån. Upplupen ränta ingår även i totalt Solvens

2-belopp.

Nominellt belopp

Här redovisas kapital

värdet på

fordran

i nominellt belopp.

FFFS 2019:26

58

G. Pensionsförsäkringsåtaganden år (E.02.01.16)

Detta avsnitt innehåller uppgifter efterfrågade för statistiksyften om pensions-

försäkringsåtaganden (som är identifierade i S.14.01, C0100 klassificerade som ”4”

i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2015/2450 av den 2 december

2015 om fastställande av tekniska genomförandestandarder med avseende på

blanketter för inlämning av uppgifter till tillsynsmyndigheterna i enlighet med

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG).

Pensionsförsäkring

Uppgifterna om pensionsförsäkring som redovisas motsvaras av försäkringstekniska

avsättningar beräknade som helhet brutto och bästa skattning brutto.

Pensionsförsäkring omfattar både privat pensionsförsäkring och tjänstepensions-

försäkring.

varav: Tjänstepensionsförsäkring

Här redovisas en varav-post till pensionsförsäkring som avser uppgift om

tjänstepension.

Förmånsbestämd tjänstepension

Med förmånsbestämd tjänstepension avses försäkringsavtal för vilken förmånen

bestäms t.ex. som ett fast periodiskt belopp eller en viss procent av lönen.

Försäkringstekniska avsättningar beräknade som helhet brutto och bästa skattning

brutto av åtaganden inom förmånsbestämd tjänstepension motsvaras av nuvärdet av

aktuell utlovad förmån.

Avgiftsbestämd/premiebestämd tjänstepension

Med avgiftsbestämd/premiebestämd tjänstepension avses försäkringsavtal för vilken

avgiften (premien) t.ex. bestäms som ett fast periodiskt belopp eller en viss procent

av lönen.

I en fondförsäkring blir storleken på åtagandet genom detta beroende av värde-

utvecklingen på tillgångarna som är kopplade till försäkringen.

Försäkringstekniska avsättningar beräknade som helhet brutto och bästa skattning

brutto av åtagandet inom en traditionell avgiftsbestämd/premiebestämd tjänste-

pensionsförsäkring motsvaras av nuvärdet av aktuell utlovad förmån och baseras på

de premier som hitintills inbetalats.

Kombination förmåns- och avgiftsbestämd (hybrid) tjänstepension

Med kombination förmåns- och avgiftsbestämd (hybrid) tjänstepension avses

försäkringstekniska avsättningar beräknade som helhet brutto och bästa skattning

brutto av åtaganden enligt avtal som kombinerar förmåns- och avgiftsbestämd

tjänstepensionsförsäkring. Pensionsplaner som innehåller både förmåns- och

avgiftsbestämda delar (t.ex. ITPK inom ITP2 inom ITP) anses som separata förmåns-

respektive avgiftsbestämda försäkringsavtal.

FFFS 2019:26

59

H. Försäkringstekniska avsättningar för skadeförsäkring – mottagen

återförsäkring – fördelning på land per år (E.03.01.16)

Uppgifterna som redovisas avser de totala försäkringstekniska avsättningarna (FTA)

för mottagen återförsäkring, brutto fördelat på geografiskt område samt per land.

Både proportionell och icke-proportionell återförsäkring inkluderas.

Vid fördelning på respektive land får fördelningsnyckel användas.

Geografiskt område

Sverige (hemland) avser FTA för mottagen återförsäkring, mottagen från svenska

försäkringsföretag. Oavsett storlek redovisas alltid FTA för Sverige.

EES-länder utanför tröskelvärdet avser FTA för mottagen återförsäkring, mottagen

från återförsäkrare i länder inom EES (exklusive Sverige) som inte redovisats separat

per land.

Icke-EES-länder utanför tröskelvärdet avser FTA för mottagen återförsäkring,

mottagen från återförsäkrare utanför EES-länder och som inte redovisats separat per

land.

Per land

Här görs en separat redovisning per land upp till 90 procent av den totala andelen av

FTA för mottagen återförsäkring inklusive Sverige (hemland). Fördelning på land

görs utifrån återförsäkrarens hemvist. Sverige (hemland) redovisas endast under

geografiskt område.

FFFS 2019:26

60

Bilaga 9

Anvisningar till blankett Kompletterande

tillsynsrapportering – filialer

Begrepp och uttryck i blanketten och i dessa anvisningar har samma betydelse som

i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2019:23) om årsredovis-

ning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag, om inte annat anges.

Rapportering av kvartalsupplysningar

Upplysningar lämnas enligt avsnitt A i blanketten:

A. Specifikation av filialers balansräkningar – kvartal

Inrapportering och rapporteringsformat

De kompletterande upplysningarna i blanketten ingår inte i den datapunktsmodell

och taxonomi som Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa)

utarbetat för kompletterande upplysningar till den EU-gemensamma tillsyns-

rapporteringen, utan rapporteras till Finansinspektionen i anvisat format.

Värdering

Upplysningar som lämnas enligt blanketten värderas enligt 5 kap. försäkrings-

rörelselagen (2010:2043).

Belopp

Samtliga belopp anges i heltal utan decimaler. Beloppen får avrundas till närmaste

tusental.

Valuta

Den valuta som upplysningarna rapporteras i anges i rutan valuta. Valutan anges

enligt den internationella standarden ISO 4217.

Filialer

Med filial avses sekundäretablering i form av filial eller agentur.

A. Specifikation av filialers balansräkningar, kvartal

I avsnittet redovisas utländska filialers del av ett svenskt försäkringsföretags

balansräkning enligt den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen. Ett svenskt

försäkringsföretag som har utländska filialer redovisar en översiktlig balansräkning

för sina filialer, uppdelad per land där filialerna är etablerade. Skulle flera filialer

finnas i ett land summeras dessa. Mellanhavanden mellan filialer och den svenska

verksamheten inkluderas, liksom eventuella mellanhavanden mellan filialer.

Med värdepappersinnehav avses innehav av obligationer och andra räntebärande

värdepapper, aktier och andra ägarandelar samt andelar i värdepappersfonder och

alternativa investeringsfonder.

FFFS 2019:26

61

Med fordringar respektive skulder på svenska moderbolaget avses mellanhavanden

som filialen har mot den svenska delen av verksamheten. Även fordringar och

skulder på det svenska moderbolaget som inte bokförts i filialen redovisas här.

Uppdelning görs utifrån ursprunglig löptid

Med ursprunglig löptid avses tiden från det att lånet togs till dess att lånet löper ut.