FFFS 2022:7
Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2019:23) om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag
Finansinspektionens författningssamling
Utgivare: Chefsjurist Eric Leijonram, Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se
ISSN 1102-7460
1
Föreskrifter
om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna
råd (FFFS 2019:23) om årsredovisning i försäkringsföretag
och tjänstepensionsföretag;
beslutade den 15 mars 2022.
Finansinspektionen föreskriver med stöd av 4, 5, 7 och 8 §§ förordningen
(1995:1600) om årsredovisning i kreditinstitut, värdepappersbolag och försäk-
ringsföretag i fråga om Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd
(FFFS 2019:23) om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag
dels att 1 kap. 2 § och 3 § i bilaga 4 ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 6 kap. 5 §, och närmast före 6 kap. 5 § en ny
rubrik av följande lydelse.
Finansinspektionen lämnar även följande allmänna råd.
1 kap.
2 §1 I dessa föreskrifter och allmänna råd betyder
1. direktförsäkringsföretag: sådana försäkringsföretag som uteslutande eller huvud-
sakligen driver direkt försäkringsrörelse,
2. företag: försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag, försäkringsförenin-
gar, tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag, tjänstepensions-
föreningar och finansiella holdingföretag när de tillämpar bestämmelserna om
koncernredovisning, samt filialer och verksamheter som drivs från fasta driftställen
av generalagenter eller generalrepresentationer när de tillämpar bestämmelserna om
årsredovisning eller årsbokslut, om inte något annat anges,
3. försäkringsföretag: sådana företag som har tillstånd att driva försäkringsrörelse
enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043),
4. godkända internationella redovisningsstandarder: internationella redovisnings-
standarder som Europeiska kommissionen har antagit i enlighet med Europaparla-
mentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning
av internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen),
5. internationella redovisningsstandarder: International Accounting Standards
(IAS), International Financial Reporting Standards (IFRS), tolkningar från Standing
Interpretations Committee (SIC) och tolkningar från IFRS Interpretations
Committee (IFRIC Interpretations),
1 Ändringen innebär bl.a. att första stycket i de allmänna råden tas bort.
FFFS 2022:7
Utkom från trycket
den 21 mars 2022
FFFS 2022:7
2
6. investeringsavtal: sådana avtal om försäkring som redovisas som finansiella
instrument i enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument,
7. livförsäkringsföretag: detsamma som i försäkringsrörelselagen,
8. noterade försäkringsföretag: sådana försäkringsföretag som omfattas av artikel 4
i IAS-förordningen,
9. noterade tjänstepensionsföretag: sådana tjänstepensionsföretag som omfattas av
artikel 4 i IAS-förordningen,
10. onoterade försäkringsföretag: sådana försäkringsföretag som inte är noterade
försäkringsföretag,
11. onoterade tjänstepensionsföretag: sådana tjänstepensionsföretag som inte är
noterade tjänstepensionsföretag,
12. tjänstepensionsföretag: sådana företag som har tillstånd att driva tjänste-
pensionsverksamhet enligt 2 kap. 11 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,
och
13. tjänstepensionsverksamhet: tjänstepensionsverksamhet som drivs enligt 1 kap.
4 § och 2 kap. 11 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.
Allmänna råd
De företag som omfattas av artikel 4 i IAS-förordningen är företag vars värde-
papper är upptagna till handel på en reglerad marknad inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES).
2 kap.
Tillämpning av internationella redovisningsstandarder
Allmänna råd
1. Alla företag bör tillämpa godkända internationella redovisningsstandarder
om inte något annat krävs enligt lag eller annan författning, eller följer av
dessa föreskrifter och allmänna råd.
För följande standarder lämnas dessa förtydliganden:
IFRS 17 Försäkringsavtal. Ett företag bör inte tillämpa standarden.
IAS 33 Resultat per aktie. Standarden behöver endast tillämpas av företag
som omfattas av standardens tillämpningsområde.
Internationella redovisningsstandarder som inte är godkända får tillämpas i
den utsträckning de inte strider mot godkända standarder, lag, annan för-
fattning eller mot dessa föreskrifter och allmänna råd.
2. Alla företag bör tillämpa rekommendationen RFR 2 Redovisning för
juridiska personer från Rådet för finansiell rapportering, om inte annat följer
av lag, annan författning eller av dessa föreskrifter och allmänna råd.
FFFS 2022:7
3
Uttalanden från Rådet för finansiell rapportering (UFR) bör tillämpas på
samma sätt som RFR 2, om inte annat följer av lag, annan författning eller
dessa föreskrifter och allmänna råd.
3. Utöver vad som följer av punkten 2 tillämpas internationella redovisnings-
standarder med följande begränsningar på grund av lagen (1995:1560) om års-
redovisning i försäkringsföretag:
a) Företag redovisas inte som moderföretag och dotterföretag om en ägarandel
saknas. Se 1 kap. 3 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och
1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Om ett företag saknar ägar-
andel, men ändå har ett bestämmande inflytande över ett annat företag, bör det
förstnämnda företaget lämna tilläggsupplysningar för att ge en rättvisande
bild. Se 2 kap. 2 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och 2 kap. 3 §
årsredovisningslagen. I så fall bör det andra företaget ange vilket företag som
har bestämmande inflytande utan ägarandel och hur inflytandet kan utövas.
b) Redovisningen av ett instrument eller dess delar som en skuld eller eget
kapital, i enlighet med den ekonomiska innebörden av villkoren, tillämpas inte
hos utgivaren till den del instrumentet avser vad som ska klassificeras som ett
eget kapital enligt lag eller annan författning. Se 3 kap. 4 § lagen om års-
redovisning i försäkringsföretag och 3 kap. 10 a och 10 b §§ årsredovisnings-
lagen.
Utgivaren bör i en not lämna upplysningar om klassificeringen i enlig-
het med den ekonomiska innebörden.
c) Placeringstillgångar för vilka försäkringstagarna bär risk, ska enligt lagen
om årsredovisning i försäkringsföretag alltid värderas till verkligt värde. Se
d) Förutbetalda anskaffningskostnader för avtal om försäkring ska enligt lagen
om årsredovisning i försäkringsföretag under vissa förutsättningar tas upp som
en tillgång. Se 4 kap. 8 § samma lag.
e) Nedskrivningar som har gjorts innan lagen om årsredovisning i försäkrings-
företag trädde i kraft får inte återföras. Se punkten 5 i övergångsbestäm-
melserna vid införande av årsredovisningslagen. Upplysningar om att en
nedskrivning inte har återförts av detta skäl och bedömningen av effekten på
företagets ställning och resultat bör lämnas i en not.
f) IFRS 8 Rörelsesegment behöver inte tillämpas i årsredovisningen, oavsett
om företaget upprättar en koncernredovisning eller inte. För försäkrings-
företag och tjänstepensionsföretag vars rörelse omfattar flera försäkrings-
grenar finns i stället bestämmelser om resultatanalys i 2 kap. 1 § och 6 kap.
3 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag samt 6 kap. 3 § dessa före-
skrifter och allmänna råd.
g) Upplysningar om eget kapital enligt 3 kap. 4 § lagen om årsredovisning i
försäkringsföretag kan lämnas i en not, i en balansräkning, i en rapport över
förändring i eget kapital eller i en rapport som specificerar övrigt totalresultat.
Om upplysningen enbart lämnas i en rapport över förändringen i eget kapital
eller i en rapport som specificerar övrigt totalresultat, bör en notupplysning
lämnas med en hänvisning till den rapporten.
FFFS 2022:7
4
h) Ett onoterat försäkringsföretag eller ett onoterat tjänstepensionsföretag
behöver inte upprätta en kassaflödesanalys, jämför IAS 1 Utformning av
finansiella rapporter.
4. Utöver vad som följer av punkterna 2 och 3 tillämpas internationella
redovisningsstandarder, rekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska
personer från Rådet för finansiell rapportering samt uttalanden från Rådet för
finansiell rapportering (UFR) med följande anpassningar.
a) Avistaköp och avistaförsäljningar bör redovisas per affärsdagen även om
det inte krävs enligt lag. När det gäller transaktioner på den svenska
marknaden innebär avistaköp och avistaförsäljning avtal med leverans inom
två bankdagar på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden,
råvarumarknaden samt valutamarknaden.
b) Sådana Placeringstillgångar (C) som inte är finansiella instrument får
försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag omvärdera till verkligt värde
med stöd av särskilda bestämmelser i lagen om årsredovisning i försäkrings-
företag. Byggnader och Mark (C.1) kan därför värderas till verkligt värde, om
samtliga tillgångar i posten värderas på samma sätt. Se 4 kap. 5 § samma lag.
Rörelsefastigheter får till skillnad från det som anges i internationella
redovisningsstandarder redovisas och värderas på samma sätt som för-
valtningsfastigheter. Om undantaget utnyttjas bör upplysningarna om en
alternativ värdering med utgångspunkt i anskaffningsvärdet enligt 4 kap. 7 §
samma lag lämnas uppdelade på rörelsefastigheter och förvaltningsfastig-
heter.
c) Det som anges om balanserade vinstmedel i internationella redovisnings-
standarder eller i rekommendationerna från Rådet för finansiell rapportering,
bör i stället avse konsolideringsfond i livförsäkringsföretag och tjänste-
pensionsföretag som inte får dela ut vinst. Se 3 kap. 4 § lagen om års-
redovisning i försäkringsföretag.
d) Innehav för handel enligt IFRS 9 Finansiella instrument, bör redovisas som
Innehav för handelsändamål enligt årsredovisningslagen.
e) Ett företag bör inte tillämpa punkt 2 om IFRS 9 i RFR 2 Redovisning för
juridiska personer.
f) Ett företag får tillämpa lättnadsreglerna i IFRS 1 Första gången
International Financial Reporting Standards tillämpas, i den utsträckning det
är förenligt med punkt 2 om IFRS 1 i RFR 2 Redovisning för juridiska
personer.
g) Även företag som tillämpar undantaget från IAS 19 Ersättning till anställda
i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, och som redovisar förmåns-
bestämda pensionsplaner enligt de principer som anges där, får redovisa ränte-
delen av årets pensionskostnad som driftskostnad enligt 3 kap. 9 §.
Oavsett vad som följer av godkända internationella redovisningsstandarder
eller RFR 2, behöver inte IAS 19 eller punkt 1 om IAS 19 i RFR 2 tillämpas
på försäkringsföretags och tjänstepensionsföretags avtal om försäkring som
gäller ersättningar efter avslutad anställning till egna anställda.
FFFS 2022:7
5
h) Ett företag bör inte tillämpa punkt 1 om IAS 32 i RFR 2 Redovisning för
juridiska personer om klassificering av ett finansiellt instrument, såsom skuld
respektive eget kapital. I stället bör 3 b tillämpas.
5. Ett onoterat försäkringsföretag eller ett onoterat tjänstepensionsföretag,
vars balansomslutning för de två senaste räkenskapsåren inte överstiger
1 000 prisbasbelopp enligt 2 kap. 7 § socialförsäkringsbalken (2010:110),
behöver enbart lämna upplysningar enligt följande godkända internationella
redovisningsstandarder:
– IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar,
– IFRS 13 Värdering till verkligt värde,
– IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, i den del som avser upplysningar
om kapital, och
– IAS 40 Förvaltningsfastigheter, med det tillägg som framgår av punkt 3 vad
gäller IAS 40 i RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
Bestämmelserna i första stycket bör inte tillämpas om företaget
– upprättar en koncernredovisning eller omfattas av en sådan,
– har en internationell anknytning,
– är ett livförsäkringsföretag som driver verksamhet som avser tjänste-
pensionsförsäkringar enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen
(2015:700) om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043), eller
– är ett tjänstepensionsföretag.
Företaget bör i redogörelsen för tillämpade redovisningsprinciper ange om det
har tillämpat dessa bestämmelser.
I andra stycket betyder en internationell anknytning att företaget
– driver gränsöverskridande verksamhet eller har filial utomlands,
– ingår i samma koncern som minst ett utländskt finansiellt företag (ett
försäkringsföretag, tjänstepensionsinstitut, kreditinstitut eller värdepappers-
bolag), eller
– har en sådan verksamhet som avser skadeförsäkring, återförsäkring av
skadeförsäkring eller verksamhet som drivs i tjänstepensionsinstitut, och som
drivs från fasta driftställen av generalagenter eller generalrepresentationer
enligt 2 kap. 8 § bokföringslagen (1999:1078).
Oavsett första stycket behöver inte filialer till ett utländskt företag lämna några
upplysningar enligt godkända internationella redovisningsstandarder eller
RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
Undantaget i femte stycket får även tillämpas för sådan verksamhet som avser
skadeförsäkring, återförsäkring av skadeförsäkring eller verksamhet som
drivs i tjänstepensionsinstitut, och som drivs från fasta driftställen av general-
agenter eller generalrepresentationer enligt 2 kap. 8 § bokföringslagen.
4 kap.
3 § 2
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar ska tas upp till be-
lopp som motsvarar återförsäkrares ansvar för försäkringstekniska avsättningar
enligt ingångna återförsäkringsavtal.
2 Ändringen innebär att första stycket i de allmänna råden tas bort.
FFFS 2022:7
6
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar ska skrivas ned till åter-
vinningsvärdet, om ett direktförsäkringsföretags eller ett tjänstepensionsföretags
redovisade värden enligt ett avtal om avgiven återförsäkring av skadeförsäkring eller
avgiven återförsäkring av tjänstepensionsförsäkring väsentligt överstiger summan av
förväntade framtida inbetalningar (+), utbetalningar (−) och marknadsmässig åter-
försäkringspremie (+) för framtida återförsäkringsskydd (återvinningsvärdet [+/−]).
Om återvinningsvärdet är negativt och inte kan beaktas genom en nedskrivning, ska
beloppet redovisas som en ökning av posten Skulder avseende återförsäkring
(HH.II). Nedskrivningen eller skuldökningen ska belasta periodens resultat.
Återvinningsvärdet ska beräknas enligt en vedertagen försäkringsmatematisk metod.
Betalningar ska diskonteras endast om återförsäkrarens ansvar avser försäk-
ringstekniska avsättningar som diskonterats.
Nedskrivningen eller skuldökningen ska återföras när det skett en väsentlig förän-
dring i de antaganden som ledde fram till beslutet om nedskrivning eller skuldföring.
En återföring får inte medföra att det redovisade värdet överstiger vad som skulle ha
redovisats i balansräkningen om försäkringsföretaget eller tjänstepensionsföretaget
inte hade gjort någon nedskrivning eller skuldföring. Återföringen ska redovisas som
en intäkt i resultaträkningen.
Vid tillämpningen av andra–fjärde styckena ska återförsäkringsavtal som har ett
direkt samband med varandra värderas tillsammans.
Allmänna råd
Andra stycket är också tillämpligt när värdet av ett återförsäkringsavtal har
redovisats som en skuld i balansräkningen. När ett negativt återvinningsvärde
väsentligt överstiger den redovisade skulden, redovisas således en skuld-
ökning.
Med marknadsmässig återförsäkringspremie menas den premie som med
hänsyn till förhållandena när återförsäkringsavtalet ingicks skulle ha bestämts
mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse
av att transaktionen genomförs. Premien avser överföring av försäkringsrisk
samt täckande av återförsäkrarens omkostnader och vinstmarginal.
När ett försäkringsföretag eller ett tjänstepensionsföretag bedömer om
beräkningarna görs enligt en vedertagen försäkringsmatematisk metod bör det
beakta tillämpningen vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar
enligt 6–16 §§. Vid en diskontering av framtida betalningar bör försäkrings-
företaget eller tjänstepensionsföretaget använda de ränteantaganden som
anges i 14 § om diskonteringsränta.
Av paragrafen följer att återförsäkringsavtal som huvudregel värderas var för sig.
Sådana återförsäkringsavtal som har ett direkt samband med varandra värderas dock
kollektivt enligt femte stycket. Det bör anses att ett sådant samband finns, om avtalen
på ett naturligt sätt kan betraktas som en enhet för att de avser återförsäkring av en
och samma försäkringsrisk.
6 § För försäkringsavtal ska försäkringstekniska avsättningar redovisas enligt 4 kap.
9 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, och bestämmelserna
i 7–16 §§.
FFFS 2022:7
7
Avvikelser från första stycket får göras för att beräkna livförsäkringsavsättningar
enligt 7 § och vid diskontering av framtida betalningar som gäller avsättning för
oreglerade skador enligt 14 § om
a) det är förenligt med 4 kap. 9 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag,
b) avvikelsen ger en redovisning som är mer relevant men inte mindre tillförlitlig
eller som är mer tillförlitlig men inte mindre relevant, samt
c) upplysningar lämnas i not om vilken avvikelse som görs, skälen för avvikelsen
och effekten på berörda poster i balansräkningen, resultaträkningen och resultat-
analysen samt relevanta nyckeltal.
Beräkning av försäkringstekniska avsättningar ska utföras av en aktuarie eller annan
specialist med tillräckliga aktuariella kunskaper på grundval av erkända försäkrings-
matematiska metoder.
Allmänna råd
Ett försäkringsföretag eller tjänstepensionsföretag får dela upp försäkrings-
avtal i en försäkringsdel och en depositionsandel om företaget kan värdera
depositionsandelen separat.
Företaget får även dela upp försäkringsavtal i en diskretionär del och en
garantidel samt redovisa dem separat. Premierna för avtalen behöver inte delas
upp utan får redovisas som premieinkomst i sin helhet.
I fråga om avvikelser som ger en mer relevant och tillförlitlig redovisning än
den redovisning som tidigare tillämpats finns vägledning i IAS 8
Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel.
Företagets beräkningar av livförsäkringsavsättningar och diskonteringar av
oreglerade skador behöver inte fullständigt överensstämma med kriterierna i
standarden.
Bestämmelserna i 6 § andra stycket tillämpas bland annat på ränta för att
beräkna försäkringstekniska avsättningar.
Ett företag som avser att tillämpa undantaget i 6 § andra stycket, bör så snart
som möjligt lämna in en skriftlig redogörelse till Finansinspektionen med
sådana upplysningar som anges i 6 § andra stycket c.
Andra belopp än de som anges i 19 och 20 §§ i bilaga 4, som kan komma att
gottskrivas som återbäring och som inte följer av avtal om försäkring, bör
redovisas som eget kapital till dess bolagsstämman fastställt storleken.
Beloppet bör då omföras från eget kapital till villkorad eller garanterad åter-
bäring.
6 kap.
Upplysningar om risker
5 § Ett företag ska enligt 6 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk-
ringsföretag lämna upplysningar om vissa väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
som företaget står inför.
FFFS 2022:7
8
Allmänna råd
Företaget bör även lämna upplysningar om karaktären och omfattningen av
försäkringsrisker, både före och efter att risken minskat genom återförsäkring,
och marknadsrisker. Upplysningarna bör lämnas i form av en känslighets-
analys som visar hur resultatet och det egna kapitalet påverkas av förändringar
i relevanta risker. Företaget bör ange vilka metoder och antaganden som det
använder vid upprättandet av känslighetsanalysen.
7 kap.
5 § Ett företag som avses i 4 § ska i koncernredovisningen tillämpa följande bestäm-
melser i dessa föreskrifter:
a) 2 kap. 1 och 2 §§ om återköpstransaktioner och övertagna försäkringsbestånd,
b) 3
kap. om balansräkning och resultaträkning,
c) 4 kap. 1–16 §§ om värderingsregler,
d) 5 kap. om noter m.m., och
e) 2 § första stycket d och e om förvaltningsberättelse.
Allmänna råd
Företaget bör i koncernredovisningen tillämpa godkända internationella redo-
visningsstandarder som används i årsredovisningen i moderföretaget eller i
årsredovisningen i dotterföretag som ingår i koncernredovisningen. Detta
gäller om inte något annat krävs av lag eller annan författning, eller följer av
dessa föreskrifter och allmänna råd.
För följande standarder lämnas dessa förtydliganden:
a) IFRS 3 Rörelseförvärv och IFRS 10 Koncernredovisning bör tillämpas i
koncernredovisningen för innehav med ägarandelar i de delar som är förenliga
med 7 kap.1–4 §§ lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.
b) IFRS 16 Leasingavtal får tillämpas i koncernredovisningen även om
standarden inte tillämpas i årsredovisningen.
c) IFRS 17 Försäkringsavtal bör inte tillämpas i koncernredovisningen.
d) IAS 19 Ersättningar till anställda bör tillämpas i koncernredovisningen
oavsett om standarden tillämpas i årsredovisningen. Även uttalanden från
Rådet för finansiell rapportering (UFR) relaterade till IAS 19 bör tillämpas.
Detta gäller dock inte försäkringsföretags och tjänstepensionsföretags avtal
om försäkring som gäller ersättningar efter avslutad anställning till egna
anställda.
e) IAS 27 Separata finansiella rapporter bör inte tillämpas i koncern-
redovisningen.
_______________
FFFS 2022:7
9
Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 januari 2023.
ERIK THEDÉEN
Greta Wennerberg
FFFS 2022:7
10
Bilaga 3
4 § Post B.II – Andra immateriella tillgångar. Posten omfattar
1. balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande,
2. koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter och till-
gångar,
3. hyresrätter och liknande rättigheter, samt
4. förskott avseende immateriella tillgångar.
Allmänna råd
Vad som får redovisas som immateriell anläggningstillgång och vad som är
goodwill anges i 4 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag, jämför 4 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:1554).
Kompletterande regler finns i godkända internationella redovisnings-
standarder, jämför IAS 38 Immateriella tillgångar och Rådet för finansiell
rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
En avtalsenlig rätt att förvalta finansiella tillgångar för annans räkning är ett
exempel på en sådan liknande rättighet som avses i punkten 2. Den kan även
redovisas när företag delar upp försäkringskontrakt i en försäkringsdel och en
depositionsandel.
Immateriella tillgångar som uppstår när försäkringsavtal förvärvats via ett
företagsförvärv eller i en portföljöverlåtelse kan även redovisas här.
25 § Post H.II – Förutbetalda anskaffningskostnader. Posten omfattar sådana
anskaffningskostnader som har ett samband med tecknande av försäkringsavtal som
enligt 4 kap. 8 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ska tas
upp som tillgång.
Allmänna råd
En avtalsenlig rätt att förvalta finansiella tillgångar som tillhör någon annan
bör redovisas under Andra immateriella tillgångar (post B.II).
Förutbetalda anskaffningskostnader hänförliga till investeringsavtal, kan
redovisas under denna post. Detsamma gäller depositionsandelen när företag
delar upp ett avtal i en försäkringsdel och en depositionsandel.
32 § Post AA.IV – Konsolideringsfond. Här redovisar livförsäkringsaktiebolag,
ömsesidiga livförsäkringsbolag och livförsäkringsföreningar som inte får dela ut
vinst, sådana belopp som får användas för förlusttäckning och andra ändamål som
följer av bestämmelser i bolagsordningen enligt 11 kap. 19 §, 12 kap. 70 § och
13 kap. 22 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).
Här redovisar tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och
tjänstepensionsföreningar som inte får dela ut vinst, sådana belopp som får användas
för förlusttäckning och andra ändamål som följer av bestämmelser i bolagsordningen
enligt 10 kap.2, 21 och 49 §§ lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.
FFFS 2022:7
11
Livförsäkringsaktiebolag och tjänstepensionsaktiebolag som inte får dela ut vinst,
ska redovisa utgifter och inkomster för egna aktier mot konsolideringsfonden under
bundet eget kapital.
Allmänna råd
Livförsäkringsaktiebolag, ömsesidiga livförsäkringsbolag, livförsäkrings-
föreningar, tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och
tjänstepensionsföreningar som får göra avsättningar av årets vinst till
konsolideringsfond, behöver inte redovisa en uppdelning av diskretionära
delar avseende årets vinst och eget kapital.
46 § Post DD.4 – Återbäring och rabatter. Här redovisas avsättningar för ej för-
fallen återbäring samt rabatter till försäkringstagare eller andra förmånstagare i
skadeförsäkringsrörelse och tjänstepensionsverksamhet.
Allmänna råd
Ett försäkringsavtal kan innehålla både en diskretionär del och en garantidel.
När den diskretionära delen redovisas separat från garantidelen bör den tas
upp här som en särskild delpost, om den inte får redovisas under posten
Konsolideringsfond (post AA.IV.) eller Övriga fonder (post AA.V.5).
50 § Post EE.2 – Fondförsäkringsåtagande. Här redovisas sådana försäkrings-
tekniska avsättningar avseende försäkringsavtal och skulder avseende investerings-
avtal i fondförsäkringsrörelse som gjorts för att täcka åtaganden inom livförsäkring
och tjänstepensionsverksamhet, vars värde eller avkastning bestäms med ledning av
placeringstillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken.
Allmänna råd
Andra avsättningar med syfte att täcka dödsfallsrisker, driftskostnader eller
andra risker enligt försäkringsavtal, bör redovisas under posten Livförsäk-
ringsavsättning (DD.2). Villkorad återbäring redovisas under posten Villkorad
återbäring (EE.1).
Om försäkringsavtal delas upp i en försäkringsdel och en depositionsandel,
bör skulder avseende depositionsandelen redovisas här.
FFFS 2022:7
12
Bilaga 4
2 § Post I.1.a – Premieinkomst (före avgiven återförsäkring). Försäkrings-
företag som driver skadeförsäkringsrörelse ska som premieinkomst redovisa den
totala bruttopremien för direkt försäkring och mottagen återförsäkring som har
inbetalats eller kan tillgodoföras företaget för försäkringsavtal där försäkrings-
perioden påbörjats före räkenskapsårets utgång.
Som premieinkomst räknas också premier för försäkringsperioder som påbörjas först
efter räkenskapsårets utgång, om de enligt avtal förfaller till betalning under
räkenskapsåret.
Med bruttopremie menas den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden
efter avdrag för sedvanliga kundrabatter. Bruttopremien omfattar bland annat
a) ej aviserade premier som kan beräknas först vid räkenskapsårets utgång,
b) terminspremier som betalas in halvårsvis, kvartalsvis eller månadsvis och
ersättningar från försäkringstagare för utgifter som försäkringsföretaget haft i
samband med att försäkringsavtalet tecknades,
c) företagets andel av det totala premiebeloppet vid koassurans,
d) ersättningar från andra försäkringsföretag som avser övertagna försäkrings-
tekniska avsättningar enligt 2 kap. 2 § som inte redovisas över balansräkningen, och
e) återförsäkringspremier från cedenten och retrocedenten, inklusive portfölj-
premier, med avdrag för
– återförsäkringspremier som återbetalts till eller gottskrivits cedenten och
retrocedenten vid portföljåterdragning, eller förändring av andelen i återförsäk-
ringsavtalen, och
– annullationer.
Förnyelsepremier som inte är bekräftade av försäkringstagaren och premier för
nytecknade försäkringsavtal ska räknas in med de belopp som de beräknas inflyta
med.
Annullationer ska reducera premieinkomsten så snart beloppet är känt. Tilläggs-
premier ska räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med.
Posten ska redovisas exklusive skatter och andra offentliga avgifter som belastar
försäkringspremien.
Intäkter från avtal om försäkring som avser investeringsavtal redovisas inte här.
Allmänna råd
Vilka belopp som kan tillgodoföras räkenskapsåret bestäms av innehållet i
respektive avtal, oavsett om premierna har aviserats eller inte vid boksluts-
tillfället. Som premieinkomst tar försäkringsföretaget upp samtliga premier
där ansvarighet inträtt. Enligt första stycket bär försäkringsföretaget ansvar
när försäkringsperioden börjat löpa eller premien förfallit till betalning. Ett
exempel på det senare är vissa konsumentförsäkringar (teve, radio och vit-
varor) som tecknas och betalas vid inköpstillfället trots att försäkringsskyddet
inträder först efter att den sedvanliga garantin löpt ut.
Tidsperioden som försäkringsföretaget bär ansvar för framgår normalt av
försäkringsavtalet. För en terminspremie som aviseras och/eller förfaller till
betalning först efter räkenskapsårets utgång, avgörs frågan om ansvarighet av
om motsvarande termin är att betrakta som ett nytt försäkringsavtal eller som
FFFS 2022:7
13
en delbetalning av en årspremie. Om försäkringsföretaget enligt avtalet har
möjlighet att ändra villkoren vid varje termin, bör avtalet normalt betraktas
som ett nytt avtal.
Paragrafens första stycke innebär att vissa premier inte kommer att räknas in
i premieinkomsten. Det gäller premier som betalats in under räkenskapsåret
men vars förfallodag inträffar och vars försäkringsperiod inleds efter räken-
skapsårets utgång. En sådan premie betraktas som ett förskott och redovisas
som skuld till försäkringstagaren.
Med portföljpremie menas en avräkningspost mellan cedenten och återför-
säkraren som har till syfte att täcka återförsäkrarens ansvar för ännu inte in-
träffade skador enligt ett proportionellt återförsäkringsavtal – såväl vid byte
av återförsäkrare som vid ändring av återförsäkrarens andel av avtalet.
Belopp som uttaxerats på försäkringstagare i ömsesidiga försäkringsbolag och
på medlemmar i försäkringsföreningar enligt 12 kap. 11 § 9 respektive
13 kap. 6 § 8 försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska tas upp som premie-
inkomst det år som förlusten uppstått och som uttaxeringen avser att täcka.
Paragrafens sjunde stycke innebär att intäkter från investeringsavtal lämpligen
redovisas som en egen post. Posten bör namnges så att det tydligt framgår att
den avser intäkter från investeringsavtal, jämför 3 kap. 4 § tredje stycket
årsredovisningslagen (1995:1554) samt IAS 1 Utformning av finansiella
rapporter och IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder.
3 § Post II.1.a – Premieinkomst (före avgiven återförsäkring). Försäkringsföre-
tag som driver livförsäkringsrörelse och tjänstepensionsföretag ska som premie-
inkomst redovisa belopp som betalats in under räkenskapsåret enligt försäkringsavtal
för direkt försäkring samt inbetalda och tillgodoförda belopp för försäkringsavtal om
mottagen återförsäkring, oavsett om dessa helt eller delvis avser ett senare
räkenskapsår.
Denna post omfattar bland annat
a) återbäring som gottskrivits i form av premiereduktion och som enligt försäk-
ringsföretagets eller tjänstepensionsföretagets redovisningsprinciper ska tas upp här,
b) tilläggspremier vid terminsbetalningar samt ersättningar från försäkringstagare
för utgifter som försäkringsföretaget eller tjänstepensionsföretaget haft,
c) försäkringsföretagets eller tjänstepensionsföretagets andel av det totala premie-
beloppet vid koassurans,
d) ersättningar från andra försäkringsföretag som avser övertagna försäkrings-
tekniska avsättningar och konsolideringsfonder enligt 2 kap. 2 § som inte redo-
visas över balansräkningen, och
e) återförsäkringspremier från cedenten och retrocedenten, inklusive portfölj-
premier, efter avdrag för återförsäkringspremier som återbetalats till cedenten och
retrocedenten vid portföljåterdragning eller förändring av andelen i återförsäkrings-
avtalen.
Posten ska redovisas exklusive skatter och andra offentliga avgifter som belastar
försäkringspremien.
Intäkter från avtal om försäkring som avser investeringsavtal redovisas inte här.
FFFS 2022:7
14
Ett tjänstepensionsföretag som har tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet
enligt klass 1 b i 2 kap. 11 § lagen om (2019:742) tjänstepensionsföretag, får tilläm-
pa 2 § andra–femte styckena vid redovisning av premieinkomst.
Allmänna råd
Med portföljpremie menas en avräkningspost mellan cedenten och åter-
försäkraren som har till syfte att täcka återförsäkrarens ansvar för ännu inte
inträffade skador enligt ett proportionellt återförsäkringsavtal såväl vid byte
av återförsäkrare som vid ändring av återförsäkrarens andel av avtalet.
Paragrafens fjärde stycke innebär att intäkter från investeringsavtal lämpligen
redovisas som en egen post. Posten bör namnges så att det tydligt framgår att
den avser intäkter från investeringsavtal, jämför 3 kap. 4 § tredje stycket
årsredovisningslagen (1995:1554) samt IAS 1 och IFRS 15 Intäkter från avtal
med kunder.