FFS 2019:6

FÖRSVARETS

FÖRFATTNINGSSAMLING

FFS 2019:6

Utkom från trycket

2019-12-02

Försvarsmaktens föreskrifter om personaltjänst;

beslutade den 27 november 2019.

Försvarsmakten föreskriver med stöd av 1 kap. 3 § och 2 kap. 3 § förordningen

(1996:927) om Försvarsmaktens personal följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § I denna författning återfinns Försvarsmaktens föreskrifter om:

1. personalens indelning och tjänstegrader,

2. befälsrätt,

3. klädsel,

4. hälsning och annan hedersbevisning,

5. personalens medverkan i ceremonier, idrottstävlingar m.m., och

6. vissa åtgärder beträffande rättsärenden.

2 § I denna författning används följande begrepp och förkortningar med nedan

angiven betydelse.

Begrepp eller förkortning

Betydelse

Befattningsnivå

Befattningsnivå är en del av en alfa-

numerisk kod (BTK). Den tredje posit-

ionen i koden beskriver befattningsni-

vån, som anges av ett numeriskt värde

mellan 1 och 9. Befattningsnivån kan

också anges som G. Befattningsnivån

utgör det formella kravet på den indi-

vid som ska placeras på befattningen.

FFS 2019:6

Sida 2

Befattningstypkod (BTK)

En femställig alfanumerisk kod för en

viss befattningstyp i Försvarsmaktens

organisation.

Oberoende befattning

En befattning i Försvarsmaktens orga-

nisation som kan bemannas av anting-

en militär personal eller av civila

tjänstemän.

Civil tjänsteman

Den som är anställd i Försvarsmakten

med stöd av lagen (1982:80) om an-

ställningsskydd eller med stöd av an-

ställningsförordningen (1994:373).

Frivillig försvarsorganisation

En organisation som är förtecknad i

bilaga till förordningen (1994:524) om

frivillig försvarsverksamhet.

Förbandschef

Chef för organisationsenhet.

Militär personal

Detsamma som framgår av 2 kap. 2 §

förordningen (1996:927) om För-

svarsmaktens personal.

2 kap. Personalens indelning och tjänstegrader

1 § Personalgruppen yrkesofficerare delas in i personalkategorierna

1. officerare, och

2. specialistofficerare

2 § Med officer avses en yrkesofficer som innehar någon av de tjänstegrader

som anges i bilagan till officersförordningen (2007:1268).

3 § Med specialistofficer avses en yrkesofficer som innehar någon av de tjäns-

tegrader som anges i bilaga 1 till Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2019:3)

om grundläggande officersutbildning och tjänstegrader.

FFS 2019:6

Sida 3

Undergrupper till personalgruppen reservofficerare

4 § Personalgruppen reservofficerare delas in i personalkategorierna

1. officerare i reserven, och

2. specialistofficerare i reserven.

5 § Med officer i reserven avses en reservofficer som innehar någon av de

tjänstegrader som anges i bilagan till officersförordningen (2007:1268).

6 § Med specialistofficer i reserven avses en reservofficer som innehar någon

av de tjänstegrader som anges i bilaga 1 till Försvarsmaktens föreskrifter

(FFS 2019:3) om grundläggande officersutbildning och tjänstegrader.

Tjänsteställning

7 § Tjänsteställning är den inbördes turordningen i tjänsten för den militära

personalen.

8 § Personal med olika tjänstegrader ska räkna tjänsteställning efter tjänste-

gradernas inbördes ordningsföljd.

I Försvarsmakten finns följande tjänstegrader med angiven inbördes ord-

ningsföljd och förkortningar.

Ordningsföljd

Tjänstegrad

Förkortning

1

General och amiral

Gen och Am

2

Generallöjtnant och viceamiral

Genlt och Vam

3

Generalmajor och konteramiral

Genmj och Kam

4

Brigadgeneral och flottiljamiral

Bgen och Fljam

5

Överste och kommendör

Öv och Kmd

6

Överstelöjtnant och kommendör-

kapten samt regementsförvaltare och

flottiljförvaltare

Övlt och Kk samt

Regfv och Fljfv

FFS 2019:6

Sida 4

Utöver tjänstegrader enligt ovan finns också tjänstegraden kadett (Kd), vil-

ken är en tjänstegrad för befäl.

9 § Tjänstegrader enligt 8 § gäller för all militär personal.

10 § Personal med samma tjänstegrad eller olika tjänstegrader men på samma

ordningsföljd enligt 8 § ska räkna tjänsteställning efter vem som har högst

tjänsteålder.

Tjänsteålder är den tid under vilken vederbördande har innehaft tjänste-

graden. Tid under vilken någon konstituerats i högre tjänstegrad tillgodoräknas

endast som tjänsteålder i den ordinarie tjänstegraden.

11 § Personal med samma tjänsteålder enligt 10 § ska räkna tjänsteställning

efter levnadsålder, varvid den som är äldre har tjänsteställning före den som är

yngre.

7

Major och örlogskapten

Mj och Örlkn

8

Kapten och förvaltare

Kn och Fv

9

Löjtnant och fanjunkare

Lt och Fj

10

Fänrik och översergeant

Fk och Öserg

11

Sergeant

Serg

12

Överfurir

Öfu

13

Furir

Fu

14

Korpral

Krp

15

Vicekorpral

Vkrp

16

Menig 4

Men 4

17

Menig 3

Men 3

18

Menig 2

Men 2

19

Menig 1

Men 1

20

Menig

Men

FFS 2019:6

Sida 5

Befäl och meniga

12 § Av 2 kap. 1 § förordningen (1996:927) om Försvarsmaktens personal

framgår att Försvarsmaktens militära personal indelas i befäl och meniga.

13 § Tjänstegraderna enligt 8 § fördelas inom fyra tjänstegradsgrupper, där

tjänstegradsgrupperna 1–3 innehåller tjänstegrader för befäl och tjänstegrads-

grupp 4 innehåller tjänstegrader för meniga.

14 § Tjänstegrader och deras fördelning inom tjänstegradsgrupper framgår av

nedanstående tabell.

Tjänstegradsgrupp

Innehåll

Tjänstegrader

1

Tjänstegrader för

officerare

Enligt bilaga till officersförord-

ningen (2007:1268).

2

Tjänstegrader för

specialistofficerare

Sergeant, översergeant, fanjunkare,

förvaltare och regements- eller

flottiljförvaltare.

3

Tjänstegrader för

gruppbefäl

Korpral, furir och överfurir.

4

Tjänstegrader för

meniga

Menig, menig 1, menig 2, menig 3,

menig 4 och vicekorpral.

Tjänstegrad vid placering i oberoende befattning

15 § Den som är anställd som yrkesofficer eller reservofficer, eller som grupp-

befäl, soldat och sjöman, behåller sin tjänstegrad om placering sker i obero-

ende befattning.

FFS 2019:6

Sida 6

Tjänstegrader för officersaspiranter

16 § Den som antagits till utbildning vid Försvarshögskolan som leder till offi-

cersexamen, eller till grundläggande officersutbildning inom Försvarsmakten,

ska utnämnas till kadett.

17 § Officersaspirant som avskiljs från utbildningen återfår den tjänstegrad

denne hade innan utnämning till kadett.

18 § Officersaspirant som efter godkänd utbildning inte anställs i Försvarsmak-

ten ska erhålla tjänstegrad i enlighet med den befattningsnivå enligt 22 § där

individen placeras.

Tjänstegrader för civila tjänstemän

19 § Civila tjänstemän ska vid bärande av uniform bära tjänstegrad baserat på

befattningsnivå enligt nedan.

Befattningsnivå

Tjänstegrad som

G

Generallöjtnant, viceamiral, generalmajor

eller konteramiral

1

Brigadgeneral eller flottiljamiral

2

Överste eller kommendör

3

Överstelöjtnant eller kommendörkapten

4

Major eller örlogskapten

5

Kapten

6

Fänrik

7

Sergeant

8

Korpral

9

Menig 1

FFS 2019:6

Sida 7

20 § Försvarsmakten får besluta om vilken tjänstegrad som enligt 19 § ska bä-

ras för befattningsnivå G.

21 § Försvarsmakten får besluta att civila tjänstemän anställda som militär-

musiker får bära högre tjänstegrad än enligt 19 § om det finns särskilda skäl.

Tjänstegrader för totalförsvarspliktig personal

22 § Totalförsvarspliktig personal ska bära tjänstegrad baserat på den befatt-

ningsnivå där den totalförsvarspliktige placeras enligt följande.

Befattningsnivå

Tjänstegrad

4

Major eller örlogskapten

5

Kapten

6

Fänrik

7

Sergeant

8

Korpral

9

Menig 1

23 § Den som skrivits in för värnplikt efter att ha varit anställd som yrkes-

officer, reservofficer, eller som gruppbefäl, soldat och sjöman, behåller sin

tidigare tjänstegrad.

3 kap. Befälsrätt

Allmänt

1 § Av 3 kap. 1 § förordningen (1996:927) om Försvarsmaktens personal följer

att befälsrätt innebär rätt och skyldighet för den som tillhör den militära perso-

nalen att i tjänsten föra befäl över annan militär personal. Vidare framgår att

den som har befälsrätt över någon annan är dennes förman.

FFS 2019:6

Sida 8

2 § Befälsrätt utövas genom att militär personal är underställd eller lyder under

den som utövar befälsrätt.

3 § Underställd är ett bestående lydnadsförhållande som innebär att en befatt-

ningshavare står under en chefs befäl i alla avseenden utom sådana som har

undantagits i särskild ordning.

I förhållande till de chefer som utövar befälsrätt över honom eller henne i de

avseenden som har undantagits är han eller hon underlydande.

4 § Förman ska, inom sitt ansvarsområde, verka för upprätthållande av ordning

inom Försvarsmakten.

5 § Ett befäl får placeras i en befattning som medför befälsrätt över personal

med högre tjänsteställning.

6 § Förbandschef ska ha en ställföreträdare som ska utöva befälet när för-

bandschefen har förhinder.

Om det inte framgår på annat sätt vem som ska vara ställföreträdare ska

förbandschefen utse en sådan.

7 § Om ställföreträdaren enligt 6 § har förhinder ska den som har högst tjänste-

ställning ta befälet.

8 § Den som tar befälet ska ange detta på lämpligt sätt.

9 § Bestämmelserna om en chefs skyldigheter gäller också för chefs ställ-

företrädare.

Ställföreträdaren bör dock inte fatta beslut av större vikt som kan anstå utan

olägenhet.

FFS 2019:6

Sida 9

Befälsrätt avseende viss tjänsteutövning

10 § Förbandschef har i fråga om den inre tjänsten inom kasernområdet (mot-

svarande) befälsrätt även över förband, enheter eller personal från andra orga-

nisationsenheter som tillfälligt uppehåller sig inom området.

11 § Om förband, enheter eller personal uppehåller sig tillfälligt inom en för-

läggning eller på en övningsplats utanför kasernområdet (motsvarande) har den

till tjänsteställningen högste chefen befälsrätt i fråga om den inre tjänsten.

12 § Befälsrätt har också

1. vakthavande befäl ifråga om upprätthållande av ordning,

2. militär lärare och övningsledare över militära deltagare i verksamhet som

dessa leder,

3. chef för en enhet, som transporteras med motorfordon, över dem som

utför transporten i frågor som rör transporten med undantag för trafiksäkerhets-

frågor,

4. chef för fartygsförband eller fartyg i frågor som rör förflyttningar och

säkerhet samt ordning ombord, och

5. chef för flygförband eller luftfartyg i frågor som gäller rörelse och säker-

het samt ordningen ombord.

Undantaget för trafiksäkerhetsfrågor i punkt 3 gäller inte i krig.

Tagande av befäl i vissa fall

13 § Om genomförandet av en viss verksamhet kräver att någon utövar befäl,

utan att vara ordinarie förman över den berörda personalen, är den yrkes- eller

reservofficer som har högst tjänsteställning skyldig att ta befälet och utöva

detta till dess verksamheten har genomförts, eller övertagits av ordinarie för-

man.

FFS 2019:6

Sida 10

Om en yrkes- eller reservofficer inte är tillgänglig för att ta befälet är i stäl-

let den som är mest lämplig skyldig att ta befälet och utöva detta till dess att

verksamheten har genomförts, eller befälet övertagits av annan förman.

14 § Förman får inom sitt befälsområde för ett visst tjänsteuppdrag eller slag

av tjänsteuppdrag tilldela underställd och underlydande personal befälsrätt.

Särskilda bestämmelser

15 § En chef som har befälsrätt över en enhet i vilken ingår fartyg eller luftfar-

tyg får inte, utan att själv ha behörighet att framföra fartyget eller luftfartyget,

ge order om gång eller annan manöver, om chefen för enheten av säkerhetsskäl

motsätter sig detta.

I krig gäller inte denna begränsning om förhållandena kräver att åtgärden

ändå vidtas.

16 § Den som för viss tid har beordrats att vid sidan av sina ordinarie arbets-

uppgifter utföra annan tjänstgöring, lyder i fråga om den verksamheten under

den chef till vars befälsområde tjänstgöringen hör.

4 kap. Klädsel

1 § Av 6 kap. 1 § förordningen (1996:927) om Försvarsmaktens personal

framgår att militär personal och civil personal som tjänstgör i vakt- eller be-

vakningstjänst ska bära uniform, samt att civil personal som inte tjänstgör i

vakt- eller bevakningstjänst ska bära uniform när det är särskilt påkallat.

2 § Det är särskilt påkallat för civil personal att bära uniform:

1. vid deltagande i övningar,

2. vid deltagande i kombattantutbildning,

3. under arbetstid vid tjänstgöring som militärmusiker, och

4. under viss tid eller viss verksamhet om Försvarsmakten beslutat det.

FFS 2019:6

Sida 11

Försvarsmakten får besluta när det inte är särskilt påkallat att bära uniform

vid deltagande i övningar enligt första stycket 1.

3 § En uniform utgörs av fastställda uniformspersedlar med tillhörande tjänste-

tecken. Som tjänstetecken räknas av Försvarsmakten fastställda försvarsgrens-

och vapenslagstecken, gradbeteckningar, förbandstecken, utbildningstecken,

facktecken, mössmärken, uniformsknappar och andra emblem och armbindlar.

På uniform får dessutöver fästas av Försvarsmakten godkända utmärkelse-

tecken.

4 § Hur uniformspersedlar och tjänstetecken sätts samman till uniformer samt

hur de ska bäras regleras närmare i Försvarsmaktens reglemente med uni-

formsbestämmelser.

5 § Militär personal som tjänstgör utanför Försvarsmakten har rätt och i vissa

fall skyldighet att bära uniform.

Militär personal som i dessa fall bär uniform ska följa Försvarsmaktens

reglemente med uniformsbestämmelser.

6 § Uniformspersedlar, tjänstetecken och godkända utmärkelsetecken fastställs

av Försvarsmakten.

Av Försvarsmaktens arbetsordning framgår vem som fattar beslut om

uniformspersedlar, tjänstetecken och godkända utmärkelsetecken.

7 § Uniformspersedel med tjänstetecken får inte bäras till civil klädsel.

8 § För bärande av uniform utomlands kan krävas tillstånd av mottagande stat.

Tillstånd söks via Högkvarteret.

9 § Till uniform får bäras civil skyddshjälm samt civila skyddskläder enligt

förbandschefs eller garnisonschefs bestämmande.

FFS 2019:6

Sida 12

10 § Den som deltar i Försvarsmaktens eller frivillig försvarsorganisations

ungdomsverksamhet, praktikantläger eller motsvarande, får tilldelas uni-

formspersedlar.

11 § Den som genomför yrkespraktik i Försvarsmakten får tilldelas uniforms-

persedlar.

12 § Den som tilldelats uniformspersedlar enligt 10 eller 11 §§ får inte an-

vända dessa under höjd beredskap.

13 § Försvarsmakten får i fred besluta om undantag från kravet för militär per-

sonal att bära uniform enligt 1 §.

5 kap. Hälsning och annan hedersbevisning

1 § Av 7 kap. förordningen (1996:927) om Försvarsmaktens personal framgår

övergripande regelverk rörande hälsning och annan hedersbevisning.

2 § Närmare reglering av hälsning och annan hedersbevisning framgår av

Försvarsmaktens reglementen om ceremoniell verksamhet.

Anläggande av sorg

3 § Vid dödsfall inom en organisationsenhet får förbandschefen bestämma att

den anställda personalen ska bära sorgtecken till uniform till och med dagen

för begravningen.

Militärbegravning

4 § Med militärbegravning avses en begravning där Försvarsmakten deltar

med ceremoniella inslag samt bestrider kostnaderna för dessa.

FFS 2019:6

Sida 13

Militärbegravning genomförs i enlighet med regelverket i Försvarsmaktens

reglementen om ceremoniell verksamhet.

5 § Försvarsmakten ska erbjuda militärbegravning för militär personal som

omkommer i tjänsten. Beslut om erbjudande av militärbegravning fattas av

förbandschef.

Beslut om erbjudande av militärbegravning i annat fall fattas av förbands-

chef.

6 kap. Personalens medverkan i ceremonier, idrottstävlingar m.m.

1 § Militär personal med skyddsvaktsförordnande svarar för vakttjänsten vid

statschefens residens.

Vakttjänsten utgörs av en högvakt som tillika är statschefens ständiga hon-

nörsvakt och en del i statsceremonielet.

2 § Förbandschef får besluta om och när deltagande i träning inför idrottstäv-

ling eller en liknande tävling ska genomföras i tjänsten.

7 kap. Vissa åtgärder beträffande rättsärenden

1 § Vilka bestämmelser om disciplinansvar som finns inom Försvarsmakten

ska gås igenom med all disciplinansvarig personal.

2 § För var och en ska göras klart vilka disciplinpåföljder som kan komma i

fråga samt vilka bestämmelser som finns om

1. åtalsanmälan,

2. överklagande och omprövning, och

3. omhändertagande och kroppsvisitation och annan undersökning.

FFS 2019:6

Sida 14

8 kap. Bemyndiganden

1 § Överbefälhavaren, eller den som överbefälhavaren bestämmer, beslutar

om tjänstegrad enligt 2 kap. 20 §.

2 § Förbandschef, eller den som förbandschefen bestämmer, beslutar om

1. när det är särskilt påkallat att bära uniform enligt 4 kap. 2 § första

stycket 4,

2. när det inte är särskilt påkallat att bära uniform enligt 4 kap. 2 § andra

stycket, och

3. undantag enligt 4 kap. 13 §.

3 § Chefen för Livgardet, eller den som chefen för Livgardet bestämmer, be-

slutar om högre tjänstegrad för civila tjänstemän anställda som militärmusiker

enligt 2 kap. 21 §.

9 kap. Undantag

1 § Försvarsmakten får medge undantag från föreskrifterna i denna författ-

ning.

Överbefälhavaren, eller den som överbefälhavaren bestämmer, fattar be-

slut i ärenden om undantag.

FFS 2019:6

Sida 15

___________

1. Denna författning träder i kraft den 2 december 2019.

2. Genom författningen upphävs Försvarsmaktens föreskrifter

(FFS 2017:4) om personaltjänst.

Micael Bydén

Kerstin Bynander