Prop. 1957:175

('angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1957/58, m. m.',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

1

Nr 175

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1957/58, m. m.; given Stockholms slott den 26 april 1957.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till 1) förordning om allmän energiskatt; 2) förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 21 maj 1954 (nr 260) om brännoljeskatt; samt

3) lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angåen­ de statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen före­ dragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges på sedvanligt sätt förslag till komplettering av riksstatsförslaget. Därvid lämnas i anslutning till den reviderade national- budgeten för år 1957 en översikt över det ekonomiska läget. På grundval härav uppdras riktlinjerna för den ekonomiska politiken.

Nya beräkningar över budgetläget på kortare och längre sikt framlägges. I samband därmed föreslås att uttagningsprocenten för statlig inkomstskatt under senare halvåret 1957 och första halvåret 1958 skall vara oförändrat 100.

Vidare föreslås införandet av en allmän energiskatt samt en höjning av skatten på cigarretter. Energiskatten skall utgå för de viktigaste slagen av fasta och flytande bränslen, d. v. s. kol och koks, kolbriketter och stybb, bensin och motorsprit, motorbrännolja och eldningsoljor, samt därjämte för elkraft.

Den föreslagna energiskatten är hl. a. att se mot bakgrunden av ett om­ fattande investeringsprogram på energiområdet. Under den närmaste fem­ årsperioden beräknas 500 milj. kr. för atomenergiområdet, närmare 600

1 Dihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 175

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

milj. kr. för lagring av olja och bensin -—därav 350 milj. kr. i direkta stats­ bidrag —- samt 50 milj. kr. för upprustning av landsbygdens elnät.

Förslaget till allmän energiskatt bygger på en inom finansdepartementet upprättad promemoria, men i förhållande till denna har vissa begränsningar och omfördelningar gjorts i skatteuttaget. Begränsningarna avser främst bensin och borgerlig förbrukning av elkraft. Skatteuttaget blir omkring 150 milj. kr. lägre än enligt promemorian. Regeringsförslaget innebär skatte­ intäkter av omkring 375 milj. kr. Häri ingår 50 milj. kr. motsvarande den nuvarande elskatten.

Med hänsyn till begränsningarna i energibeskattningen har det ansetts nödvändigt att genom konsumtionsbeskattning tillföra staten ytterligare ca 50 milj. kr. Detta föreslås ske genom att böja cigarrettskatten med omkring ett öre per styck. Totalt blir skatteintäkterna av energiskatten och höjning­ en av cigarrettskatten ungefär 425 milj. kr.

Energiskatten föreslås utgå för stenkol med 12 kr. per ton och för koks med 14 kr. per ton. Beträffande motorbrännolja samt eldningsoljorna 1 och 2 är den föreslagna skattesatsen 25 kr. per m3. För eldningsoljorna 3, 4 och högre skall enligt förslaget skatt erläggas med 16 kr. per m3.

I fråga om bensin och motorsprit är den föreslagna skattesatsen 4 öre per liter.

Den nuvarande skatten på industriell elkraft skall med oförändrat ut­ tag — 10 procent av kraftvärdet —- ingå i den allmänna energiskatten. I an­ slutning härtill föreslås den nuvarande elskatteförordningen bli upphävd. Den borgerliga förbrukningen av elkraft skall enligt förslaget beskattas med 5 procent av kraftavgifterna. Däremot skall järnvägarnas och spårvägarnas elkraft inte beskattas.

Genom en föreslagen ändring i den nuvarande beskattningen av motor­ brännolja tillses, att den tunga motorfordonstrafiken i stort sett blir oberörd av energiskatten. Restitution förutsättes skola medges av skatt på brännolja, som användes i jordbrukstraktorer. I konsekvens härmed skall inte heller iotogen bli föremål för beskattning. Likaså skall enligt propositionen bräns­ len till järnvägarna, sjöfarten och lufttrafiken lämnas utanför beskattningen.

När bränsle användes som råvara, t. ex. för framställning av kalciumkar­ bid, eller när det nyttjas exempelvis för reduktionsändamål, skall skatt inte utgå. Det föreslås också, att industrier med särskilt hög bränsle- och kraft­ förbrukning skall kunna få skattenedsättning.

Förslaget är så utformat, att från beredskapssynpunkt betydelsefulla lager av kol, koks och brännoljor kan uppläggas skattefritt.

Energiskatten skall i princip tillämpas fr. o. m. juli månad år 1957. I propositionen förutsättes, att investeringsavgiften bortfaller fr. o. m. den 1 januari 1958.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

3

Förslag

till

förordning om allmän energiskatt

Härigenom förordnas som följer.

Allmänna bestämmelser

1 §•

Allmän energiskatt skall i enlighet med bestämmelserna i denna förord­

ning till staten erläggas för

a) bensin och motorsprit,

b) bränsle, som angives i en vid denna förordning fogad förteckning, och

c) elektrisk kraft.

2

§.

Skatt utgår icke för inhemska fasta bränslen.

Skatt utgår ej heller för elektrisk kraft, som

a) framställes inom riket av producent, som förfogar över en installe­

rad generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt och som icke yrkesmässigt

distribuerar elektrisk kraft,

b) till lägre effekt än 50 kilowatt utan avgift levereras av producent eller

distributör till någon, som ej står i intressegemenskap med producenten el­

ler distributören,

c) framställes och förbrukas å fartyg eller annat transportmedel, eller

d) nyttiggöres inom rörelse för produktion eller distribution av elektrisk

kraft eller bortgår till följd av förluster vid överföring, transformering eller

omformning hos producent eller distributör.

3 §.

Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t bestämmer äger, då syn­

nerliga skäl därtill äro, medgiva befrielse från eller återbäring av skatt.

Om bensin och motorsprit

4 §.

Vad som stadgas i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt

å bensin och motorsprit skall, med undantag av vad däri sägs angående

skattens storlek, äga tillämpning jämväl å allmän energiskatt å bensin och

motorsprit.

5

§.

Energiskatten å bensin och motorsprit utgår med fyra öre för liter.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Om andra bränslen än bensin och motorsprit samt om elektrisk kraft

A. Andra bränslen än bensin och motorsprit

6

§.

Den som inom riket producerar skattepliktigt flytande bränsle är skyldig att hos kontrollstyrelsen vara registrerad såsom producent av dylikt bränsle.

Den som i större omfattning återförsäljer eller i egen rörelse förbrukar skattepliktigt bränsle eller håller sådant bränsle i lager må efter ansökan re­ gistreras hos kontrollstyrelsen såsom återförsäljare eller förbrukare av dy­ likt bränsle.

7 §•

Skatten skall erläggas av den som är registrerad enligt 6 §. Införes bränsle till riket av annan än den som är sålunda registrerad skall dock skatten er­ läggas av den som inför bränslet.

8 §•

Skattskyldighet inträder

a) för den som är registrerad enligt 6 §, då bränsle av honom levereras till köpare, som icke är sålunda registrerad, eller tages i anspråk för annat ändamål än försäljning, och

b) för den som, utan att vara registrerad enligt 6 §, inför bränsle till riket, vid införseln.

9 §•

Upphör skattskyldig att vara registrerad enligt 6 §, skall han erlägga skatt för det bränsle som ingår i hans lager vid tidpunkten för registrering­ ens upphörande. Skatten skall erläggas inom tid som kontrollstyrelsen be­ stämmer.

10

§.

Skatten utgår med i förteckningen angivet belopp för vikt- eller volym­ enhet.

Det ankommer på kontrollstyrelsen att i fråga om fasta bränslen fastställa skattesatser för hektoliter som svarar mot de i förteckningen angivna skatte­ satserna för ton.

Ingår vid industriell tillverkning kostnaden för bränsle till mera bety­ dande del i tillverkningskostnaden, må beskattningsmyndigheten medgiva skälig nedsättning av skatten.

B. Elektrisk kraft

11

§•

Den som inom riket yrkesmässigt distribuerar eller förbrukar av honom producerad skattepliktig elektrisk kraft eller yrkesmässigt distribuerar av annan producerad dylik kraft är skyldig att hos kontrollstyrelsen vara re­ gistrerad såsom producent eller distributör av elektrisk kraft.

Vid tillämpning av denna förordning skall den för vars räkning elektrisk kraft överföres till riket ävensom den som utan att erlägga avgift därför emottager elektrisk kraft, för vilken skatt skall utgå, anses hava produ­ cerat kraften.

12

§.

Skatten för elektrisk kraft skall erläggas av den som förbrukat kraften. Skyldighet att redovisa skatt till statsverket inträder då den elektriska kraften distribueras till förbrukare, som icke är registrerad enligt 11 §

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

5

(skattepliktig distribution), eller då kraften av den som är sålunda registre­ rad nyttjas i egen rörelse (skattepliktig egenförbrukning).

Vid skattepliktig distribution skall skatten av föi*brukaren erläggas till den registrerade distributören, i förekommande fall genom icke registrerad distributör. Har producent yrkesmässigt distribuerat kraft till förbrukare, är producenten med avseende å distributionen av sådan kraft att anse så­ som registrerad distributör.

Har den, som enligt 11 § registrerats såsom producent, till annan distri­ buerat elektrisk kraft utan att detta skett yrkesmässigt, skall kraften anses vara förbrukad i den förstnämndes rörelse.

13 §.

Registrerad distributör åligger att debitera och till statsverket inleverera skatten. Har debiterad skatt ej erlagts, skall den registrerade distributören till statsverket likväl inleverera ett däremot svarande belopp, såvida icke annat följer av vad i 25 § tredje stycket stadgas.

Vid skattepliktig egenförbrukning skall förbrukaren inleverera skatten till statsverket.

14 §.

1 mom. Skatten utgår

a) för elektrisk kraft, som förbrukas i industriell rörelse med en förbruk­ ning av mer än 40 000 kilowattimmar för driftställe under helt beskattnings­ år, med tio procent av kraftens beskattningsvärde och

b) för annan elektrisk kraft med fem procent av kraftens beskattnings­ värde.

Såsom driftställe skall anses varje i tekniskt avseende självständig indu­ striell anläggning, dock att närliggande anläggningar, som drivas av samma ägare eller innehavare, skola anses såsom ett enda driftställe om kraftan­ skaffningen är i huvudsak gemensam.

Med beskattningsår förstås tiden 1 juli—30 juni. Beskattningsvärdet är lika med summan av de avgifter, som förbrukaren har att erlägga för den elektriska kraften. I den mån producent eller registre­ rad distributör själv förbrukar kraften, är beskattningsvärdet lika med sum­ man av de avgifter, som skulle hava utgått, därest kraften försålts för lik­ artad användning som hos producenten eller distributören. I beskattnings­ värdet ingår icke skatt.

2 mom. Kan under löpande beskattningsår icke avgöras, huruvida förbruk­ ningen i industriell rörelse kommer att överskjuta 40 000 kilowattimmar, men har förbrukningen under den närmast före beskattningsåret tillända- lupna tolvmånadersperioden överskjutit nämnda energikvantitet, skall för­ brukaren erlägga preliminär skatt med belopp motsvarande tio procent av kraftens beskattningsvärde. Vad i denna förordning stadgas om skatt skall i tillämpliga delar gälla här avsedd preliminär skatt.

3 mom. Där under ett beskattningsår förbrukningen i industriell rörelse överskjutit 40 000 kilowattimmar men skatt för den förbrukade kraften er­ lagts med allenast fem procent av kraftens beskattningsvärde, skall till stats­ verket i efterhand inlevereras skatt med ytterligare fem procent av beskatt­ ningsvärdet.

Har under ett beskattningsår förbrukningen i industriell rörelse icke över- skjutit 40 000 kilowattimmar men har skatt för den förbrukade kraften erlagts med tio procent av kraftens beskattningsvärde, skall snarast efter beskattningsårets utgång hälften av den erlagda skatten restitueras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

15 §.

1 mom. Kontrollstyrelsen äger, när särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förordna, att skatten skall utgå med visst belopp för kilowattimme. Beloppet skall fastställas så att det för de förbrukare, varom fråga är, så nära som möjligt motsvarar den skatt som skulle hava utgått vid tillämpning av 14 § 1 mom.

2 mom. På ansökan må kontrollstyrelsen medgiva förbrukare inom distri­ butionsområde med onormalt höga kraftavgifter eller anslutningsavgifter nedsättning av skatten.

16 §.

1 mom. Vid beräkning av beskattningsvärde för skattepliktig egenför­ brukning skall kontrollstyrelsen eftersträva att såvitt möjligt enhetliga vär­ den erhållas för kraft, som användes för likartade ändamål inom områden med i huvudsak enahanda taxesättning.

När synnerliga skäl föranleda därtill, må kontrollstyrelsen nedsätta be­ skattningsvärdet för kraft som nyss sagts.

2 mom. För kraft som av producent eller registrerad distributör levereras till förbrukare, med vilken producenten eller distributören står i sådan in­ tressegemenskap att denna kan antagas hava inverkat på prissättningen, ävensom för kraft, som levereras såsom ersättning för förlorad vattenkraft, må kontrollstyrelsen fastställa beskattningsvärde enligt i huvudsak samma normer, som tillämpas i fråga om skattepliktig egenförbrukning.

17 §.

Kontrollstyrelsen äger även i andra fall än som avses i 15 och 16 §§ före­ skriva de avvikelser från stadgandena angående skattens bestämmande, som med hänsyn till särskilda omständigheter må finnas påkallade, dock att skatt icke i något fall må bestämmas att utgå med högre belopp än som eljest skolat följa av bestämmelserna i denna förordning.

18 §.

Vid kontrollstyrelsens sida skall finnas en särskild rådgivande nämnd (elskattenämnden) med uppgift att till styrelsen avgiva yttrande och förslag i ärenden rörande energiskatt å elektrisk kraft. Innan kontrollstyrelsen fat­ tar beslut i dylika ärenden av principiell betydelse eller eljest av större vikt, skall styrelsen höra elskattenämnden.

Elskattenämnden skall utgöras av ordförande och fyra ledamöter. Ord­ föranden skall vara eller hava varit domare. Av ledamöterna skall en vara företrädare för kontrollstyrelsen, en för kommerskollegium, en för distri­ butörer av elektrisk kraft samt en för detalj förbrukare i allmänhet av sådan kraft. Vid behandling av ärende, som berör antingen jordbruksnäringen eller industrien eller ock handeln och hantverket, skall, där det utan olägenhet kan ske, sistnämnda ledamot ersättas av ledamot, som representerar ve­ derbörande näringsgren.

För ordförande och envar ledamot i nämnden skall utses en suppleant. I fråga om suppleant skall gälla vad nyss sagts om ordförande eller ledamot, som suppleanten skall ersätta.

Ordförande, ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Maj :t för viss tid, dock högst fyra år.

I

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

C. Uppbörd, och kontroll

19 §.

Beskattningsmyndighet är, i fall där skatt skall erläggas vid införsel till riket av bränsle, generaltullstyrelsen och i övriga fall kontrollstyrclsen.

20

§.

1 mom. Anmälan för registrering ävensom ansökan om registrering skall göras skriftligen hos kontrollstyrelsen och skall innehålla uppgift angående vederbörandes fullständiga namn och postadress, företagets namn, rörelsens art och belägenhet samt dagen för verksamhetens påbörjande.

1 anmälan för registrering, som avses i It §, skall uppgift jämväl lämnas angående belägenheten av och den installerade generatoreffekten för varje kraftverk, som skall nyttjas i rörelsen. Skall elektrisk kraft inköpas, skall uppgivas det eller de företag varifrån inköpen skola ske.

Distributör av elektrisk kraft skall i anmälan för varje konsumentgrupp lämna uppgift angående de perioder under året, beträffande vilka debitering av kraftavgifter verkställes, ävensom angående de tidpunkter då sådana de­ biteringar i allmänhet äro slutförda.

Om verkställd registrering skall kontrollstyrelsen utfärda särskilt bevis. 2 mom. Den som är registreringsskyldig enligt 6 § första stycket eller It § skall göra anmälan för registrering senast fjorton dagar före rörelsens upptagande. Utan hinder härav må den, som övertagit annans rörelse, bedriva densamma under förutsättning att anmälan för registrering göres inom fjorton dagar efter övertagandet.

3 mom. Inträder ändring i förhållande, varom uppgift lämnats i anmälan eller ansökan om registrering, är den registrerade skyldig att inom fjorton da­ gar underrätta kontrollstyrelsen därom.

Den som vill bliva avregistrerad skall göra anmälan därom till kontroll­ styrelsen.

21

§.

Åsidosätter den som är registrerad enligt 6 § andra stycket grovt vad ho­ nom åligger enligt denna förordning eller med stöd av densamma meddelade föreskrifter, må kontrollstyrelsen förordna om hans avregistrering.

22

§.

Skatt, som skall erläggas till kontrollstyrelsen, skall redovisas för bestäm­ da redovisningsperioder. Dessa äro

a) i fråga om skatt för bränsle, kalenderkvartal, och

b) i fråga om skatt för elektrisk kraft, debiteringsperiod, eller vad angår kraft som framställts av producent utan yrkesmässig distribution, kalender­ kvartal.

Med debiteringsperiod skall förslås

a) i fråga om konsumentgrupp, för vilken utfärdas räkningar, som för hela gruppen avse i huvudsak en och samma tid (månad, kvartal eller an­ nan tidsperiod utgörande år eller del därav): ifrågavarande tid, även om flera avläsningar skett under tiden, samt

b) i fråga om konsumentgrupp, för vilken avläsningar ske successivt och utfärdade räkningar i anslutning härtill för olika abonnenter inom samma grupp avse olika tider: den tidsperiod (månad, kvartal eller annan tidsperiod utgörande år eller del därav), under vilken avläsning beräknas ske för hela eller den väsentliga delen av konsumentgruppen.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Kontrollstyrelsen äger, om särskilda skäl därtill äro, fastställa annan tids­

period såsom redovisningsperiod.

23 §.

1 mom. Den som är registrerad enligt 6 § skall senast vid utgången av ka­

lendermånaden efter varje redovisningsperiod till kontrollstyrelsen insända

en på heder och samvete avgiven deklaration angående de bränslen, beträf­

fande vilka skattskyldighet inträtt under redovisningsperioden.

2 mom. Den som är registrerad enligt 11 § skall å tid och i ordning som

i 1 mom. sägs insända en på heder och samvete avgiven deklaration angåen­

de skattepliktig distribution och skattepliktig egenförbrukning under redo­

visningsperioden.

3 mom. I deklarationen skall angivas den på redovisningsperioden belö­

pande bruttoskatten, så ock avdrag enligt 24 eller 25 §.

Deklarationens nettoskattebelopp skall, där beloppet icke utgöres av helt

tiotal kronor, utföras med närmaste lägre tiotal kronor.

Kontrollstyrelsen äger, om särskilda skäl därtill äro, föreskriva att deklara­

tion skall insändas inom annan tid än som i 1 mom. sägs.

Deklaration skall upprättas å blankett enligt formulär, som fastställes av

kontrollstyrelsen.

24 §.

1 mom. I deklaration som avses i 23 § 1 mom. må avdrag göras för bräns­

le, som

a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen

rörelse,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag för bandrift el­

ler därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för förbrukning i fartyg eller luftfartyg, samt

e) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller till

svensk frihamn.

2 mom. På särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer, huruvida

och i vad mån avdrag jämväl må göras för

a) bränsle, som skattskyldig förbrukat eller försålt för förbrukning för

annat ändamål än energialstring,

b) bränsle, som skattskyldig förbrukat för framställning av skattepliktigt

bränsle,

c) bränsle, som skattskyldig återtagit annorledes än i samband med åter­

gång av köp,

d) bränsle, vars försäljning förorsakat den skattskyldige förlust på grund

av bristande betalning från köparen, samt

e) skatt för elektrisk kraft, som förbrukats vid framställning av skatte­

pliktigt bränsle.

25 §.

I deklaration som avses i 23 § 2 mom. skall avdrag göras för elektrisk

kraft, som

a) levererats till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat

ändamål, samt

b) överförts till annat land.

På särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer, huruvida och i vad

mån avdrag må göras för skatt för bränsle som förbrukats vid produktion

av elektrisk kraft.

9

På särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer tillika, huruvida och i vad mån skatt för elektrisk kraft må nedsättas på grund av bristande be­ talning från förbrukare eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft.

26 §.

Senast vid den tidpunkt, då deklaration skall hava insänts, skall enligt deklarationen upplupen skatt erläggas genom insättning å kontrollstyrelsens postgirokonto. Finner kontrollstyrelsen att avdrag bör ske med högre belopp än den redovisade bruttoskatten, skall det överskjutande beloppet restitue- ras.

Insändes icke deklaration inom föreskriven tid, skall senast vid nämnda tidpunkt och i angiven ordning erläggas preliminär skatt svarande mot det högsta skattebelopp, som upplupit under någon redovisningsperiod inom se­ nast förflutna tolv kalendermånader, eller det lägre belopp kontrollstyrelsen bestämmer. Har någon erlagt preliminär skatt, äger han, sedan felande de­ klaration insänts, i samband med inbetalning av skatt för en senare redo­ visningsperiod tillgodoräkna för mycket erlagd preliminär skatt. Har den preliminära skatten understigit den deklarerade, skall felande skatt erläggas samtidigt med deklarationens insändande. Vad i denna förordning stadgas om skatt skall i tillämpliga delar gälla bär avsedd preliminär skatt.

27 §.

Där skatt för bränsle skall erläggas vid införsel till riket, skall skatten erläggas till tullverket i den ordning som är föreskriven beträflande tull. Bränsle, för vilket energiskatt skall utgå, skall med avseende å rätten till uppläggning å tullager likställas med till riket inkommande tullbelagd vara i allmänhet.

Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd eller utebliven betalning gäller beträffande skatt som skall erläggas till tull­ verket vad rörande tull finnes stadgat.

28 §.

Beträffande bränsle, som införes till riket under sådana förhållanden att för detsamma åtnjutes tullfrihet enligt 5, 6 eller 8 § tulltaxeförordningen eller ock tullindring enligt 9 § samma förordning, eller, i fråga om icke tull- pliktigt bränsle, skulle hava åtnjutits enligt något av dessa stadganden,^ om det varit tullbelagt, skall skyldighet att erlägga skatt föreligga allenast såvitt fråga är om återinförsel av bränsle, för vilket skatt icke erlagts eller för vil­ ket erlagd skatt restituerats.

För bränsle, som införts till riket men sedermera utförts ur riket eller till svensk frihamn, må restitution av skatt åtnjutas i den ordning och omfatt­ ning Kungl. Maj :t bestämmer.

29 §.

Insändes icke deklaration eller befinnes insänd deklaration oriktig, äger kontrollstyrelsen fastställa den skatt, som rätteligen skall utgå, och den tid, inom vilken skatten skall erläggas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

BO §.

Försummar någon att inbetala skatt, som han enligt denna förordning skall erlägga till kontrollstyrelsen, må skatten på framställning av styrelsen omedelbart utmätas.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning, där för­

brukare eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft underlåter att

erlägga skatt för dylik kraft.

31 §.

För utövande av kontroll över den allmänna energiskatten äger kontroll­

styrelsen anlita biträde av särskilda kontrolltjänstemän. Kontrolltjänste-

man äger på anfordran erhålla tillträde till samtliga lokaler och utrymmen,

vilka den som är registrerad enligt denna förordning använder för tillverk­

ning, lagerhållning eller försäljning av skattepliktiga bränslen eller för pro­

duktion eller distribution av elektrisk kraft.

32 §.

Den som är registrerad enligt denna förordning är pliktig att ordna sin

bokföring och, vad angår distribution av elektrisk kraft, jämväl sin statis­

tik på sådant sätt att enligt kontrollstyrelsens beprövande kontroll möjlig-

göres

a) i fråga om skattepliktiga bränslen, över tillverkning, inköp, försälj­

ning samt förbrukning i egen rörelse av dylika bränslen ävensom

b) i fråga om elektrisk kraft, över inköpt och försåld samt eljest motta­

gen och levererad elektrisk energi samt över den elektriska energi, som

inom rörelsen producerats, förbrukats och bortgått såsom överföringsförlust

in. m., så ock över debiterade och erlagda kraftavgifter.

Den som är registrerad skall vidare på anfordran tillhandahålla kon­

trollstyrelsen eller kontrolltjänsteman sina handelsböcker med tillhörande

handlingar samt i förekommande fall sin statistik. Han skall därjämte ställa

sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som kontrollstyrelsen för er­

hållande av en betryggande kontroll över skattens behöriga utgörande med­

delar, ävensom de anvisningar kontrolltjänsteman i enlighet med kontroll­

styrelsens föreskrifter kan komma att läijina.

Där kontrollstyrelsen så påfordrar skall distributör av elektrisk kraft för­

anstalta om att anordning för uppmätning av dylik kraft med avseende å

energi och effekt inrättas.

33 §.

Den som, utan att vara registrerad enligt denna förordning, producerar,

försäljer eller förmedlar försäljning av skattepliktigt bränsle eller produce­

rar eller distribuerar elektrisk kraft är skyldig att på anfordran lämna så­

dana uppgifter om sin rörelse, som kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman

finner erforderliga för skattekontrollen, ävensom att, där kontrollstyrelsen

finner det påkallat för kontrollens utövande, tillhandahålla sina handelsböc­

ker med tillhörande handlingar.

D. Ansvarsbestämmelser m. m.

34 §.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,

stadgas i skattestrafflagen.

Har någon i annat fall än i första stycket avses uppsåtligen eller av grov

oaktsamhet i deklaration rörande elektrisk kraft lämnat oriktig uppgift,

ägnad att leda till inleverans av för låg skatt, straffes med dagsböter eller

fängelse i högst sex månader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

11

35 §.

Underlåter den som är registreringsskyldig enligt 6 § första stycket eller 11 § att göra föreskriven anmälan för registrering, straffes med dagsböter, ej under tjugu.

Underlåter någon i andra fall än som avses i första stycket att fullgöra vad honom åligger enligt denna förordning eller med stöd av densamma meddelade föreskrifter, straffes med böter, högst trehundra kronor. Vad nu sagts gäller dock icke åliggande att inbetala skatt.

36 §.

Brott, som avses i 35 § andra stycket, må av åklagare åtalas allenast efter anmälan av kontrollstyrelsen.

37 §.

Kontrollstyrelsen må vid vite förelägga den som är registrerad enligt den­ na förordning att fullgöra vad honom åligger enligt förordningen eller med stöd av densamma meddelade föreskrifter, dock att föreläggande icke må avse inbetalande av skatt.

38 §.

Vad som inhämtats vid skattekontroll enligt denna förordning må ej yp­ pas i vidare mån än som erfordras för vinnande av det med kontrollen av­ sedda ändamålet. Bryter någon häremot, straffes med dagsböter eller fängel­ se i högst sex månader, där ej gärningen är belagd med straff i strafflagen.

Brott som nu sagts må, där det ej innefattar ämbetsbrott, av åklagare åtalas allenast efter angivelse av målsägande.

39 §.

Kungl. Maj :t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforder­ liga föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft, såvitt angår elektrisk kraft, den 20 juni 1957 samt i övrigt den 1 juli 1957; dock att förordningens bestämmelser skola gälla redan före ikraftträdandet i avseende å åtgärder, som erfordras för tillämpningen därefter.

Genom förordningen upphäves elskatteförordningen den 1 juni 1951 (nr 374). Utan hinder härav skall skatt enligt nämnda förordning utgå för redo­ visningsperiod, som till någon del hänför sig till tiden före den 20 juni 1957, dock att, om under dylik redovisningsperiod avläsning av energiförbrukning sker sistnämnda dag eller därefter, skatt enligt elskatteförordningen skall utgå allenast för tiden intill första avläsningen efter den 19 juni 1957. Elskatte­ förordningen skall även i övrigt äga tillämpning beträffande förhållanden som hänföra sig till tiden intill utgången av dylik redovisningsperiod eller, i förekommande fall, intill nämnda avläsning.

I samband med ikraftträdandet skall i övrigt iakttagas följande.

1. Där verksamhet som avses i 6 § första stycket eller 11 § bedrives vid förordningens ikraftträdande skall den i 20 § omförmälda anmälan för re­ gistrering göras senast den 10 juli 1957.

2. Oaktat registrering efter anmälan icke skett, skall den som vid förord­ ningens ikraftträdande bedriver verksamhet som i första punkten sägs anses vara registrerad hos kontrollstyrelsen från och med den 1 juli 1957, när fråga är om verksamhet som avses i 6 § första stycket, och från och med den 20 juni 1957, när fråga är om verksamhet som avses i 11 §.

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

3. Den som vid förordningens ikraftträdande bedriver i 6 § andra stycket avsedd verksamhet och som därefter gör ansökan om registrering hos kon­ trollstyrelsen skall i särskild deklaration uppgiva i vad män hans lager av i författningsrummet avsett skattepliktigt bränsle minskat eller ökat från ut­ gången av juni månad 1957 till tidpunkten för ansökningens insändande. Har lagret minskat, skall såsom villkor för registrering gälla att belopp motsvarande den å minskningen belöpande skatten inbetalas till kontroll­ styrelsen. Har lagret ökat, äger, där registrering sker, den registrerade i deklaration göra avdrag för den å ökningen belöpande skatten.

4. Skattskyldighet enligt denna förordning föreligger icke i fråga om elektrisk kraft, för vilken kraftavgift helt eller delvis utgår efter uppmätt energiförbrukning: för tiden före första avläsningen av energiför­ brukning efter den 19 juni 1957, eller i fråga om annan elektrisk kraft: för redovisningsperiod, som till någon del hänför sig till tiden före den 20 juni 1957.

5. Vid restitution av särskild skatt å bensin och motorsprit enligt förord­ ningen den 3 maj 1929, nr 62, skall allmän energiskatt anses hava erlagts för varan i den mån denna utförts ur riket eller till svensk frihamn eller förbrukats efter den 30 juni 1957.

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

13

Förteckning

över

vissa bränslen, för vilka allmän energiskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning hänförliga till nedanstående

statistiska nummer

Statistiskt nr

Bränsle

Skattesats

420, 421, 422

Stenkol................................................................................................... 12 kronor för ton

420:1, 421:1,

Stybb av stenkol ..............................................................................

6 kronor för ton

423

424: 1, 424: 3,

Koks.......................................................................................................

14 kronor för ton

ur 424: 4 ur 424: 4 Stybb av koks .................................................................................. 6 kronor för ton 425:1—2

441

Kolbriketter ....................................................................................... Mineraloljor:

motorbrännolja och pannbrännolja,

oraffinerade: skatte- viskositet klass cSt-enheter

I högst 20 vid 20° C................................ II fler än 20 vid 20° C ............................

6 kronor för ton

25 kronor för m3 16 kronor för m3

ur 582: 5

Spritblandningar, avsedda för användning till motordrift ..

Anm. Allmän energiskatt skall icke erläggas för inom riket

framställd spritblandning, avsedd för användning till motordrift, där energiskatt erlagts för i blandningen in­ gående produkter, för vilka dylik skatt skall erläggas.

4 öre för liter

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 21 maj 1954

(nr 260) om brännoljeskatt

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 21 maj 1954 om bränn­ oljeskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

3 §•

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Brännoljeskatt utgår med trettio- Brännoljeskatt utgår med trettio två öre för liter. öre för liter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1957.

Kungl. AIaj:ts proposition nr 175 år 1957

15

Förslag

till

lag om ändrad lydeke av 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående

statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror

Härigenom förordnas, att 16 § lagen den 11 juni 1943 angående statsmo­ nopol å tillverkning och import av tobaksvaror1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

16 §.

I varje tobaksvaras riktpris skall skatt ingå dels med ett belopp, vilket motsvarar nedanstående procent av riktpriset, dels ock med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag

Vikt för 1 st. gram

För inom riket till­ verkad vara

För till riket införd vara

Procent av rikt­ priset

Belopp för Procent av rikt­ priset

Belopp för

1 st. öre

1 kg kr.

1 st. öre

1 kg kr.

Cigarrer .............. . grupp I t. o. m. 5,0 35 4,3

_

35 12,4

_

> ...........

II över 5,0 35 5,6

—

35 15,6

—

Cigarrcigarretter.. . »

I

t. o. m. 1,7

35

4,0

— 35

6,6

—

T>

. »

II

över 1,7 35

6,0

—

35 9,5

—

Cigarretter ..........

I t. o. m. 0,75 40

2,74 — 40 3,74 —

>

II över 0,75 40 4,78

—

40 6,13

—

Röktobak ............

—

40

—

24: 60 40

— 31: —

Tuggtobak............

—

40

—

3:70 40

—

7: —

Snus ....................

— 40 — 3:80

40

— 5: —

I skattehänseende------------ 3,3 gram.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1957. Härvid skall iakttagas, att vad i lagen stadgas om riktpris intill den 1 januari 1960 skall hava avseende å priskurantpris.

1 Senaste lydelse se 1957: 00.

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 april 1957.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Undén,

statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Andersson, Hedlund, Persson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che­ fen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, frågan om komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1957/58 och vissa därmed sammanhängan­ de spörsmål. Föredraganden anför därvid följande.

I. Det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken

1. Den internationella ekonomiska utvecklingen. Samtidigt som det väst­ europeiska konjunkturuppsvinget nu gått in i sitt femte år har det blivit mer sårbart genom att vissa störningsmoment tillkommit, konstateras i den reviderade nationalbudgeten (bihang C). Sålunda har en snedbelastning i de olika ländernas betalningsläge uppstått. Frankrike, Storbritannien och Ne­ derländerna hör till de länder som fått sin valutaställning starkt försämrad under år 1956, medan Västtyskland visar den största förskjutningen i po­ sitiv riktning. Prisnivån fortsatte att stiga i samtliga västeuropeiska länder under fjolåret. Suez-krisen fick väsentligt mindre verkningar på den eko­ nomiska utvecklingen än man befarat men medförde dock att de västeuro­ peiska valutareserverna belastades och att tendensen till större prisstabilitet i många länder bröts. Den ogynnsamma utvecklingen av bytesbalansen och den fortsatta glidningen uppåt av priser och löner har utlöst en skärpning av den ekonomiska politiken. En dämpning har mast ske av takten hos den investeringsökning som bildat grundvalen för de senaste årens kon­ junkturuppsving. Delvis på grund av att dessa åtgärder dämpat efterfrågan och delvis på grund av det faktum att tidigare lediga produktionsresurser successivt absorberats, har en avsaktning av expansionstakten i produktio­ nen inträffat i flertalet länder under år 1956. Den västeuropeiska utvecklingen torde under innevarande år komma att kännetecknas av fortsatt expansion. Även om den snabba ökningen i investe­ ringarna och i aktiviteten inom olika länders kapitalvaruindustrier har däm­ pats påtagligt, torde investeringarna i Västeuropa fortsätta att stiga under

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

17

år 1957. Det existerar på detta område expansiva krafter som nu hålls till­ baka av den ekonomiska politiken. I Storbritannien har vissa lättnader ge­ nomförts i den ekonomiska politiken kring årsskiftet; en uppgång i kon­ sumtionsutgifterna — och därvid främst på bilområdet — har ägt rum i början av år 1957. Frankrike har däremot nyligen skärpt importbestämmel­ serna. Enligt många bedömare står de västeuropeiska länderna i större eller mindre utsträckning inför ett dilemma, som innebär ett val mellan å ena sidan en fortsatt expansion i samband med prisstegring och risk för försäm­ rad bytesbalans och å andra sidan en dämpning av den inhemska efterfrågan och de inhemska prisstegringstendenserna till priset av en minskad expan- sionstakt.

Det ekonomiska läget i Förenta staterna under år 1956 visade en i vissa avseenden splittrad bild. Inom ramen för en allmän högkonjunktur med inflationistiska inslag berördes en del sektorer — främst bil- och bostads­ produktionen -— av stagnerande eller vikande efterfrågan och produktion. Inte heller utsikterna för den vidare utvecklingen i Förenta staterna under år 1957 är entydiga. Man kan dock räkna med att produktion och sysselsätt­ ning ligger kvar på en hög nivå under den närmaste framtiden. Liksom före­ gående år finns det vissa återhållande faktorer; bland dessa kan nämnas bostadsbyggandet. Ökande offentliga utgifter och privat konsumtion väntas dock mer än balansera stagnerande eller vikande efterfrågan för andra än­ damål. Redan under år 1956 steg konsumtionspriserna med närmare tre procent och en ytterligare dragning uppåt av prisnivån är inte osannolik.

2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Huvuddragen i den bild av den ekonomiska utvecklingen inom landet under år 1956, som gavs i den preliminära nationalbudgeten, finns alltjämt kvar sedan reviderade beräk­ ningar nu utförts. Utvecklingen under fjolåret visar sig dock ha varit något gynnsammare än vad som tidigare beräknats. Sålunda tyder de reviderade kalkylerna på att uppskattningarna vid årsskiftet av produktionsuppgången och lagerökningen var något för försiktigt hållna. Trots att den totala pro­ duktionsökningen från år 1955 till år 1956 nu beräknas ha uppgått till två och en halv procent, ligger den dock fortfarande under genomsnittet för 1950-talets första hälft. Den snabbaste standardökningen 1955—1956 ägde rum på den offentliga konsumtionens område (ökning med fyra procent), medan den privata konsumtionen steg mindre (eller med två och en halv procent). Bruttoinvesteringarna beräknas totalt ha ökat med två procent; uppgången var för den privata delen tre procent och för den offentliga en procent. De personliga inkomsterna beräknas ha legat sju å åtta procent högre än år 1955, medan konsumentprisnivån i genomsnitt låg fem procent högre. Det personliga sparandet låg år 1956 i stort sett kvar på 1955 års nivå, som i sin tur låg väsentligt högre än 1954 års. Beträffande utsikterna för år 1957 är den väsentliga innebörden av de i den reviderade nationalbudgeten presenterade beräkningarna, att en pro­ duktionsökning, som är något större än föregående års, och en minskning i

2

Ilihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 175

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

lageruppbyggnaden kommer att utgöra grundval för en väsentlig ökning av investeringarna, en moderat ökning av den privata konsumtionen och en fortsatt stegring i normal efterkrigstakt av den offentliga konsumtionen. Produktionsuppgången beräknas vidare räcka till för att utjämna bytesba­ lansen trots försämrade relationer mellan export- och importpriser.

För den privata konsumtionens del pekar de kalkyler som nu kan göras på en relativt måttlig ökning från år 1956 till år 1957. Visserligen förutsätts de personliga inkomsterna sliga med 2 700 miljoner kronor, men höjda priser och ökade skatteinbetalningar gör dock att den reala konsumtionsökningen antagits inskränka sig till inte fullt två procent. En reservation uttalas på denna punkt i nationalbudgeten för de stora variationer som enligt tidigare erfarenhet kan förekomma i det personliga sparandet år från år.

Den offentliga konsumtionen väntas öka med drygt fem procent. Den kraf­ tigaste stegringen, sju procent, faller på den kommunala konsumtionen. Den statliga beräknas öka med fyra procent, varav drygt hälften är en följd av ökade militära utgifter.

Investeringsprognosen tyder på en kraftigare stegring av de totala brut­ toinvesteringarna år 1957 än de två föregående åren. Enligt de bedömningar som gjorts skulle nämligen dessa öka med fyra procent från år 1956 till år 1957. De privata investeringarna väntas stiga med knappt 250 miljoner kro­ nor eller närmare tre procent. Av allt att döma kommer industriinveste­ ringarnas nivå att bli ungefär oförändrad även år 1957 liksom den varit de närmast föregående två åren. För de offentliga investeringarnas del förutses en ökning med sex procent. De statliga investeringarna ingår med en ökning på två procent och de kommunala med en ökning på tolv procent.

På utrikeshandelns område ingår i exportkalkylen en prisstegring med drygt en procent och en volymökning med drygt sex procent. Exportök­ ningen skulle till väsentlig del kunna hänföras till kapitalvaror, främst järnmalm och verkstadsprodukter. Även nettot av sjöfart och andra tjänster väntas stiga kraftigt. Totalimporten förutses komma att öka med knappt sju procent. Något mer än hälften beräknas hänföra sig till en höjning av den genomsnittliga prisnivån. Bytesbalansen förutsättes gå jämnt ut år 1957. Detta resultat skulle uppnås trots att man räknar med att prisrela­ tionerna i utrikeshandeln försämras med omkring tre procent. Under de tre första månaderna i år minskade den totala valutareserven med 134 mil­ joner kronor (se tabell).

Under åren 1955 och 1956 skedde en stark lagerökning, dock i avtagande takt (1 000 miljoner kronor respektive 750 miljoner kronor). Det var fram­ för allt verkstadsindustrin som byggde upp sina lager bl. a. av varor under arbete. För år 1957 förutsätter nationalbudgeten en relativt måttlig lager­ ökning, vilket innebär minskade anspråk på våra resurser för lagrings- ändamål jämfört med år 1956.

Den totala produktionen beräknas öka med närmare tre procent år 1957, vilket är en något större ökning än föregående år. När risken för bränsle­ brist nu kan anses övervunnen, har en uppjustering av kalkylerna i den

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

19

V alu t areserv en

Miljoner kronor

31/12 1954

31/12 1955

31/3 1956

30/6 1956

30/9 1956

31/12 1956

31/3 1957

1. Riksbankens valutareserv: Guld och dollar..................... EPU-valutor .........................

+ 2 009 + 422 + 43

+ 2159 + 303

+ 2 263 + 135 - 52

+ 2172 + 164 - 87

+ 2 248 + 208 - 141

+ 2 375 + 235 - 162

+ 2 336 + 291 - 164

Övriga valutor .....................

- 32

Summa + 2 474 + 2 430 + 2 346 + 2 249 + 2 315 + 2 448 + 2 463

2. Affärsbankernas valutabe­ hållning .................................... + 39 + 121 + 119 +

23 + 238 + 317 + 168

Summa totalt + 2 513 + 2 551 + 2 465 + 2 272 + 2553 + 2 765 + 2 831

preliminära nationalbudgeten företagits framför allt beträffande industri­ produktionen. Denna kan uppskattas öka med omkring tre procent från år 1956 till år 1957. Byggnads- och anläggningsverksamhetens bidrag till brut­ tonationalprodukten beräknas stiga med fyra procent. Skogsbrukets bidrag väntas däremot minska något till följd av en nedgång i avverkningsvolymen. För jordbrukets del väntar man vid normal väderlek en produktionsökning med fem procent, vilket är mindre än vad som tidigare antogs.

En sammanfattning av förändringarna på olika områden under angivna antaganden redovisas i tabellen med den reviderade nationalbudgeten för år 1957.

Om den reviderade nationalbudgeten förverkligas skulle detta i flera vik­ tiga avseenden innebära en fortsatt utveckling efter samma mönster som år 1956. En ökande export skulle leda till en fortsatt måttlig förbättring av bytesbalansen; löner och priser skulle ligga på en högre nivå än föregående år. Det kan konstateras, att bytesbalansen har utvecklats i önskad riktning sedan den ekonomiska politiken skärptes år 1955, medan prisutvecklingen varit mindre gynnsam. Nationalbudgeten understryker å ena sidan, att en större prisstabilitet och ytterligare förbättring i bytesbalansen på kort sikt knappast kan uppnås utan att ytterligare ekonomiskt-politiska åtgärder vid­ tages. Det är å andra sidan inte uteslutet att en ökad efterfrågan skulle kunna leda till att en något högre produktionsnivå uppnåddes. En större konsumtionsefterfrågan, eventuellt genom minskad personlig sparkvot, är ett i nationalbudgeten antytt alternativ, vid vars förverkligande trycket mot så­ väl prisnivå som bytesbalans skulle skärpas.

Utsträckes perspektivet till år 1958, finns det anledning att stanna inför nya faktorer i utvecklingen. Det är inte säkert, att den internationella kon­ junkturen ger oss möjligheter till samma exportexpansion detta år. Inom landet inleds en treårsperiod av arbetstidsförkortningar. Barnbidragen och de kommunala ortsavdragen höjs. Samtidigt kan ett avskaffande av inves- teringsavgiften leda till ökad investeringsefterfrågan. Betydande risker för ökade spänningar i samhällsekonomin år 1958 existerar sålunda.

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Reviderad nationalbudget för år 1957

Miljoner kronor i 1956 års priser

1956

1957 Förändring 1956-57

Miljoner kronor

Procent

Tillgång

Produktion ....................................................................... 52 700 54 100

+ 1400

+ 3

Import ...............................................................................

11450 11750 + 300 + 3

Summa tillgång

C4 ISO

(Jo 850 + 1700 + 3

Användning

Privata investeringar......................................................

9 050 9 300 + 250 + 3

Statliga investeringar...................................................... 3 800 3 900

+ 100

+ 2

Kommunala investeringar.............................................. 2 750 3 050

+ 300

+ 12

Ökning av lager............................................................... 750 250

- 500

Export ...............................................................................

11250 11950 + 700 + 6

Privat konsumtion...........................................................

30 150

30 650 + 500 + 2

Statlig konsumtion........................................................... 2 600

2 700 + 100 + 4

Kommunal konsumtion................................................... 3 800

4 050 + 250

+ 7

Summa användning 64150 65 850

+ 1700

+ 3

Anm. De offentliga investeringarna beräknas öka med 6 och den offentliga konsumtionen med drygt 5 procent.

3. Den ekonomiska politiken. Den reviderade national bil dgeten ger ett säk­ rare underlag för de ekonomiskt-politiska övervägandena än de kalkyler och bedömningar som kunde göras under det i flera avseenden flytande lä­ get vid årsskiftet, när statsverkspropositionen och den ursprungliga natio- nalbudgeten utarbetades. Varje försök att vid årsskiftet tränga in i de eko­ nomiska framtidsperspektiven hämmas regelmässigt av den ovisshet som föranledes av att eftersläpningarna i statistiken inte tillåter ett fullständigt ekonomiskt bokslut för det utlöpande året och därmed också omöjliggör en fast utgångspunkt för uppskattningen av tendenserna i den framförliggan­ de utvecklingen. Förutom dessa återkommande svårigheter förelåg denna gång de särskilda vanskligheterna att överblicka Suez-konfliktens återverk­ ningar på det ekonomiska livets gestaltning inom landet. Vi stod vidare in­ för de betydelsefulla avtalsuppgörelserna på arbetsmarknaden. Kunskapen om produktions- och investeringsplanerna i näringslivet var dessutom täm­ ligen dålig. En ny enkät några månader in på året ansågs böra avvaktas, innan ett tillförlitligt omdöme kunde fällas om den fortsatta aktiviteten hos de privata företagen. På finanspolitikens område saknades, när statsverks­ propositionen utarbetades, ännu hållpunkter för beräkningen av viktiga bud­ getposter på såväl inkomst- som utgiftssidorna, eftersom varken skattein­ täkterna eller de statliga lönekostnaderna kunde bestämmas, förrän de all­ männa avtalsförhandlingarna liksom löneförhandlingarna med statstjänste- männens organisationer slutförts. Slutligen återstod avgörandena beträf­ fande bostadspolitiken och pensionsreformen.

21

Under sådana förhållanden fanns det ingen möjlighet att i statsverkspro­ positionen redovisa den slutgiltiga utformningen av statsbudgeten eller pre­ cisera behovet av ytterligare åtgärder för att påverka budgetbalanseringen och det statliga sparandet. Det framhölls emellertid, att det totala sparan­ det i samhället borde främjas genom andra åtgärder från statsmakternas sida, om förutsättningar inte fanns att öka det statliga budgetsparandet i önskad utsträckning. Vissa tänkbara alternativ antyddes för de övervägan­ den i detta syfte som förutsattes kommia till stånd. Även beträffande före­ tagsbeskattningen uttalades, att en omprövning fick anstå till dess det läng­ re fram kunde överblickas, huruvida konsumtions- och sparandeutveckling­ en lämnade utrymme för en ökning av investeringarna. Med hänsyn till des­ sa kommande ställningstaganden och till de vid årsskiftet föreliggande osä­ kerhetsfaktorerna betecknade jag uttryckligen statsverkspropositionen fi­ nansplan såsom delvis preliminär och förutskickade en mera definitiv re­ dovisning av den ekonomiska politiken i kompletteringspropositionen mot vårriksdagens slut. En sådan ordning ansluter sig helt till den praxis som utbildats under efterkrigstiden.

När nu tidpunkten är inne för ifrågavarande kompletteringsproposition, kan det konstateras, att de tidigare ofullständiga avsnitten av de ekono­ miska sammanhangen under loppet av de nu tillryggalagda månaderna av år 1957 kunnat fogas samman till en någorlunda överskådlig bild av den kommande utvecklingen under resten av året, givetvis med de felmargina­ ler som alltid måste reserveras för ett dynamiskt ekonomiskt skeende med oförutsebara världspolitiska komplikationer. Det viktigaste nytillkomna mo­ mentet är väl de slutförda avtalsförhandlingarna. Genom den modesta lö­ neuppgörelsen har arbetsmarknadens parter lämnat ett påtagligt bidrag till stabiliseringssträvandena, samtidigt som resultatet för löntagarnas del mås­ te betraktas som relativt hyggligt, om hänsyn tas till de totala löneinkoms­ ternas beräknade ökning i förhållande till fjolårets lönesumma.

Ett annat väsentligt drag i det hittillsvarande förloppet är, alt Suez-kon- flikten visat sig få mindre ödesdigra konsekvenser för vår ekonomi än be­ farat. Försörjningssituationen har gestaltat sig bättre än väntat. Bortsett från bränslepriserna har prisutvecklingen nu i allmänhet anknutit till ni­ vån före konflikten. Även för bränsleprisernas del håller en återgång på att äga rum. Över huvud taget ter sig prisutsikterna något gynnsammare än i fjol, fastän en viss uppgång i prisnivån framstår såsom oundviklig. Den måttliga ökningen av de avtalsmässiga lönerna ger förhoppning om att kon­ sekvensprisstegringarna skall bli tämligen begränsade. De nu förutsedda prishöjningarna hänför sig främst till uppjusteringar av taxor, indirekta skat­ ter och hyror. Liksom var fallet med prisuppgången i höstas är därför den aktuella prisutvecklingen inte uttryck för ett inflationsdrivande efterfråge- överskott utan har, konjunkturpolitiskt sett, karaktären av en köpkrafls- reducerande utjämningsfaklor.

För att stabilisera priset på konsumtionsmjölken har frågan om eu för­ längning till årets utgång av hittills gällande överenskommelse diskuterats

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

med jordbrukets organisationer. Dessa diskussioner har emellertid icke lett till sådant resultat att frågan nu kan anmälas för riksdagen. Under förut­ sättning att fortsatta diskussioner leder till en uppgörelse i huvudsaklig an­ slutning till det fram till den 1 juli gällande arrangemanget för regleringen av priset på konsumtionsmjölk, kommer chefen för jordbruksdepartementet att under nästa budgetår göra hemställan om äskande av erforderliga an­ slagsmedel.

Förutom de pågående avtalsförhandlingarna på arbetsmarknaden och ovissheten om Suez-konfliktens ekonomiska konsekvenser angavs i stats­ verkspropositionen behovet av ytterligare material för att belysa läget i den industriella sektorn vara anledningen till att finansplanen och dess redo­ visning av den fortsatta ekonomiska politiken betecknades såsom prelimi­ när. Särskilt ansåg jag mig böra avbida kommerskollegii sedvanliga vår­ enkät angående industrins investeringsplaner, innan tendenserna på pro­ duktions- och investeringsområdet kunde uppskattas med den tillförlitlig­ het som erfordras för en avvägning av styrkan och inriktningen av den fortsatta ekonomiska politiken. Resultatet av nämnda enkät har nyligen re­ dovisats. Därur kan avläsas, att investeringsaktiviteten i industrin åtminsto­ ne inte är lägre än som framgick av motsvarande undersökning i höstas. Vis­ serligen pekar uppgifterna genomsnittligt sett på eu oförändrad investe­ ringsvolym för den totala industrin, men detta genomsnitt döljer en avse­ värd expansion av investeringarna inom de progressiva industribranscher­ na. Sålunda planerar gruv-, livsmedels-, verkstads- och pappersindustrier­ na ökade investeringar medan en planerad nedgång registreras för textil-, trä- samt jord- och stenindustri. Dessutom förutses betydande investe­ ringsökningar på andra områden inom den privata sektorn, vilket medför, att den sammanlagda ökningen av den privata investeringsverksamheten under år 1957 för närvarande uppskattas till nära tre procent mot tidigare antagna två procent. Att situationen i industrisektorn ingalunda utmärkes av stagnation, understryks också av de nya produktionsberäkningarna. Des­ sa innebär en uppjustering av den preliminära nationalbudgetens kalkyler beträffande industriproduktionen, vilken nu uppskattas komma att öka med omkring tre procent under innevarande år. Under de två första månaderna låg den industriella produktionen inte mindre än sex procent högre än fjol- årsnivån.

Ej heller för kommunernas del ger de nya siffrorna anledning till eu om­ värdering av styrkan i den rådande konjunkturen. Snarast förstärkes in­ trycket av en våldsam kommunal investeringsexpansion. I den preliminära nationalbudgeten uppgavs den kommunala investeringsvolymen växa med inte mindre än tio procent. Nu pekar uppgifterna på en ökning av hela tolv procent. Detta betyder en väsentligt starkare stegringstakt än för övriga investeringsområden. Som jämförelse må nämnas att de statliga investe­ ringarna under året beräknas stiga med endast två procent och de privata, som nyss angivits, med inte fullt tre procent. Samtidigt växer den kommu­ nala konsumtionsvolymen med sju procent mot fyra procent för staten och knappt två procent för de privata inkomsttagarna.

23

Redan i finansplanen framhöll jag angelägenheten av att de kommunala enheterna eftersträvar ett ökat sparande i sin hushållning. Jag erinrade också om att 1956 års riksdag med anledning av en motion i hithörande ämne hänvisat till den av stabiliseringsnämnden väckta frågan om regle­ rande bestämmelser beträffande skattefinansieringen av de kommunala in­ vesteringarna. I sammanhanget meddelade jag, att nämndens förslag för närvarande var föremål för en kompletterande utredning inom finansdepar­ tementet. Det är uppenbart, att den nu iakttagbara tendensen i den kommu­ nala hushållningen ytterligare aktualiserar frågan om skattefinansieringen av de kommunala investeringarna. Givetvis måste man vara medveten om att bostadsbyggandet och tätortsbildningen, liksom den samhälleliga utveck­ lingen i övrigt, medför ansenliga krav på kommunerna. Även i den statliga verksamheten anmäler sig emellertid en rad trängande investeringsbehov, utan att det för den skull ansetts möjligt att släppa fram en expansion av den omfattning som kommunerna uppvisar. Det allmänna måste — vare sig det gäller stat eller kommun — ålägga sig den stränga återhållsamhet som krävs för att resursernas ram inte skall sprängas och den samhällsekono­ miska jämvikten äventyras. Detta är inte liktydigt med att de angelägna be­ hoven eftersättes, men väl att de tillgodoses successivt inom ramen för en rimlig expansionstakt.

Allmänt sett innebär den nu reviderade nationalbudgeten förhållandevis små avvikelser från de beräkningar som presenterades i statsverksproposi­ tionen. Den ekonomiska utvecklingen tycks i stort sett forma sig efter det mönster som avtecknade sig i den ursprungliga nationalbudgetanalysen och som till sina huvuddrag motsvarar fjolårets samhällsekonomiska kontur. Läget kan alltjämt karakteriseras såsom en balanserad högkonjunktur med starka spänningar som hålls i schack av den ekonomiska politiken. Konjunkturen är närmast mindre splittrad nu än förut och pekar mera en­ tydigt uppåt än tidigare. Härav följer, att finansplanens — på den prelimi­ nära nationalbudgeten grundade — bedömning av förutsättningarna för den ekonomiska politiken alltjämt står sig, och närmast befästes av den nya konjunkturanalysen.

I den mån förändringar från kalkylerna vid årsskiftet redovisas i den revi­ derade nationalbudgeten, går de närmast i positiv riktning. Jag har redan erinrat om att investeringsverksamheten synes bli något större än som förut antagits. Samma sak gäller förskjutningen mot en ökad export vid disposi­ tionen av produktionsresultatet. Den privata konsumtionsökningen får be­ tecknas som måttlig. Ett frågetecken utgör dock utvecklingen av det per­ sonliga sparandet. Den totala produktionen i landet anses numera komma att växa med närmare tre procent i år, vilket är något mera än enligt den ur­ sprungliga nationalbudgeten. Denna ökningstakt är liksom fjolårets något svagare än den genomsnittliga under efterkrigstiden. Såsom jag redan fram­ höll i finansplanen, får avsaktningen i framåtskridandets takt betraktas som priset för skyddet av penningvärdet och valutareserven. Särskilt kräver strävandena att förbättra bytesbalansen och förstärka valutareserven eu dämpning av den inhemska efterfrågan.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Det är givet, att en dämpning av efterfrågan inom landet i syfte att sti­

mulera exporten och skapa återhållsamhet på importsidan måste utlösa en

försämrad avsättningskonjunktur på vissa inhemska produktionsområden.

Överföring av arbetskraft och omställning av produktionen från retarde­

rande branscher till alltjämt expanderande näringsgrenar kan inte genomfö­

ras utan friktioner och produktivitetssänkande störningar. Resultatet blir

under en övergångstid en nedbromsning av den genomsnittliga ökningstak­

ten i den svenska samhällsekonomin. Lyckas man emellertid stävja infla-

tionsmentaliteten och normalisera förhållandena inom näringslivet, bör,

såsom jag underströk i finansplanen, förutsättningar skapas för en lugnare

löne- och konsumtionsutveckling, och därmed också betingelser föreligga för

en jämnare och snabbare utveckling på produktions- och investeringsområ­

det samt för en gynnsammare gestaltning av pris- och valutaläget. Det val

som vi här har att göra mellan, å ena sidan, en fortsatt stark expansion

med risker för prisstegring och försämrad bytesbalans och, å andra sidan, en

dämpning av den inhemska efterfrågan på bekostnad av ökningstakten i pro­

duktionen, är vi inte ensamma om; övriga västeuropeiska länder befinner

sig i dag i samma predikament, såsom jag redan inledningsvis berört på tal

om den internationella ekonomiska utvecklingen.

Vid detta val mellan inflationistisk expansion och balanserad utveckling

i lugnare takt bör för vårt lands del ingen tvekan råda om vad som är att

föredra. Det finns enligt min mening för närvarande ingen anledning att

frångå den inställning, som kom till synes i finansplanen, om nödvändighe­

ten av att med oförminskad styrka fortsätta den restriktiva ekonomiska poli­

tiken. En viss förskjutning av stabiliseringspolitikens tyngdpunkt kan be­

höva övervägas — och jag återkommer strax därtill — men någon generell

lättnad av den samlade tyngden i de efterfrågebegränsande åtgärderna kan

inte få ifrågakomma, så länge nuvarande spänning mellan tillgång och efter­

frågan på olika punkter i det ekonomiska livet består. En generell uppmjuk­

ning i dag av den återhållande politiken skulle endast leda till en avtappning

av valutareserven och försämra den balans på arbets- och varumarknaden

som uppnåddes genom skärpningarna år 1955 och som enligt nationalbudge-

tens bedömning kunnat bibehållas under år 1956. De slutsatser som kan

dras av den reviderade nationalbudgeten med avseende på den samhälls­

ekonomiska balansen under innevarande år är närmast, att en större pris­

stabilitet och en fortsatt förbättring i bytesbalansen knappast kan uppnås

utan att ytterligare ekonomiskt-politiska åtgärder vidtas.

Med detta vill jag inte påstå, att omkastningar i läget skulle vara uteslut­

na. Därest en klar avmattning i den allmänna aktiviteten inom landet skul­

le inträtta, och då nänmast till följd av en omsvängning i den internationella

konjunkturen, ändras givetvis förutsättningarna för den ekonomiska politiken

i vårt land. Ett aktgivande härpå och ett upprätthållande av en tillfredsstäl­

lande beredskap för att möta dylika jämviktsstörningar hör till den ekono­

miska politikens självfallna uppgifter. Skyddet mot depression och arbets­

löshet stärks emellertid inte, utan försvagas i stället, om vi i förtid uppmju­

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

25

kar den nuvarande barriären mot de krafter på inflationssidan som i dag hotar att rubba stabiliteten.

Särskilt med tanke på beredskapen mot störningar av den fulla syssel­ sättningen till följd av depressiva tendenser på världsmarknaden och ar- belslöshetsskapande rubbningar i utrikeshandeln, är det nödvändigt, att vi ägnar tillräcklig omsorg åt arbetet på att förstärka valutareserven och för­ bättra bytesbalansen. Detta kan endast ske genom en motsvarande begräns­ ning av den inhemska efterfrågan under inflytande av en återhållande eko­ nomisk politik. Att döma av nationalbudgetkalkylerna har också bytesba­ lansen utvecklats i rätt riktning sedan den ekonomiska politiken skärptes år 1955. Resultatet är dock icke till fyllest. Valutareserven har visserligen inte direkt krympt ihop under de senaste åren, men dess relativa värde — beräknat på importens storlek — har sjunkit. Kraftiga ansträngningar mås­ te därför alltfort göras med sikte på en utbyggnad av valutareserven, så att denna kan få erforderlig styrka såsom buffert mot fluktuationer i den in­ ternationella konjunkturen. Inte minst detta motiverar en fortsatt restrik­ tiv ekonomisk politik i vårt land. I den mån denna blir framgångsrik och lyckas hålla anspråken på varor och arbetskraft inom ramen för de till­ gängliga resurserna, bidrar den likaledes till att dämpa pris- och kostnads- stegringar och befordrar därmed en förbättring av det svenska näringsli­ vets internationella konkurrenskraft, varigenom en grund läggs för ansträng­ ningarna att i tider av vikande världskonjunkturer upprätthålla produk­ tion och sysselsättning i vårt land. Utifrån denna aspekt framstår den kon- junkturdämpande politik, jag förordar i nuvarande läge, icke blott som föranledd av dagens överkonjunktur tendenser utan även som ett led i be­ redskapen mot framtida arbetslöshetsrisker.

Huvudelementen i den efterfrågebegränsande politik, som jag sålunda alltjämt finner nödvändig för att bevara den samhällsekonomiska balan­ sen och skydda prisstabiliteten och valutareserven, måste, som jag konstate­ rat i finansplanen, liksom hittills vara av kreditpolitisk och finanspolitisk natur. Till dessa generellt verkande medel ansluter sig byggnadstillstånds- givningen såsom den enda återstående mera väsentliga detaljregleringen. Man bör kunna utgå från att den med sådana instrument arbetande politi­ ken, vilken lett fram till den förbättrade jämvikten och den balanserade expansionen under de senaste två åren, också är väl avpassad för den på det hela taget likartade konjunktur som nu råder och som, att döma av natio- nalbudgeten, sannolikt blir förhärskande även i år.

Kreditpolitikens primära verkningssätt måste i nuvarande läge med nöd­ vändighet ligga i beskärningen av kreditinstitutens utlåningsmöjligheter. En nedpressning av efterfrågan på krediter med hjälp av höga räntesatser blir däremot föga effektiv i ett överkonjunkturtillstånd med utpräglade för­ väntningar om gynnsamma avsättnings-, pris- och vinstförhållanden. Rän­ tan kan därför i rådande situation inte bli ett självständigt instrument för den ekonomiska politiken, utan endast ett subsidiärt medel vid riksbankens allmänna strävanden att strama åt penning- och kapitalmarknaden i syfte

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

att hindra företagen att kreditvägen mobilisera medel och skapa underlag för en ytterligare inflationistisk påspädning av expansionstendenserna på investeringsområdet. En sådan åtstramning på kreditmarknaden med sikte på en kvantitativ utlåningsbegränsning förutsätter en ränterörlighet som ger riksbanken den erforderliga handlingsmarginalen. Utan denna rörlighet skulle riksbanken av hänsyn till ränteutvecklingen bli tvingad att lätta på likviditets- och kreditknappheten även i lägen då detta inte vore samhälls­ ekonomiskt riktigt. De räntehöjningar som vidtagits under de senaste åren, och som nu fört upp diskontot till fyra procent samt inteckningslånerän- tan för bottenlån i bostadsfastigheter till omkring fem procent, har därför ej utgjort ett självändamål, utan varit en nödvändig följd av kreditåtstram­ ningen, ett uttryck för att denna lett till den avsedda knappheten på kredi­ ter och likvida medel.

Kreditåtstramningen har främst åstadkommits genom en fixering av maxi­ migränser för kreditinrättningarnas utlåning (exklusive bostadsbyggnads- krediter). Maximigränsen motsvarar för affärsbankernas del i dag 95 pro­ cent av utlåningen vid utgången av juli månad år 1955. Regler i samma syf­ te, men anpassade efter vederbörande kreditinstituts art, gäller för spar­ bankerna och centralkassorna. Denna metod med ett »tak» för kreditgiv- ningen har haft effekt. Så låg t. ex. affärsbankernas utlåning till allmänhe­ ten — exklusive byggnadskreditiv — ultimo mars i år 238 miljoner kro­ nor under utlåningen vid motsvarande tidpunkt i fjol. Resultatet innebär i själva verket en desto starkare real nedpressning av kreditgivningen — exklusive byggnadskreditiv -— än som direkt kan utläsas av siffrorna, efter­ som omsättning och priser stigit under perioden, vilket automatiskt ökat det faktiska kreditbehovet. I detta sammanhang bör kanske understrykas, att byggnadskreditiven både nominellt och realt stigit kraftigt under året.

Otvivelaktigt har kreditpolitiken verksamt bidragit till den dämpning av överkonjunkturen i näringslivet som inträffat under de senaste åren och som bland annat tagit sig uttryck i den industriella investeringsviljan. På­ frestningarna och svårigheterna på grund av kreditåtstramningen har bli­ vit kännbara på så gott som alla punkter i det ekonomiska livet. Detta är ofrånkomligt vid varje effektiv kreditpolitik. Avsikten med en sådan är ju, att de enskilda företagens produktions- och investeringsplaner lika väl som kommunernas verksamhetsprogram skall beskäras och jämkas, så att de tillsammantagna kan rymmas inom den ram som landets tillgängliga resurser oeftergivligt sätter för möjligheterna att tillgodose alla de anspråk som ständigt anmäler sig. På ett eller annat sätt måste önskemålen och behoven begränsas. Det kan inte undvikas, att detta i det individuella fal­ let ter sig såsom ett irriterande utslag av hårdheten i den förda politiken. Först när balans mellan den totala tillgången och den totala efterfrågan i samhället, och då närmast mellan sparande och investeringar, uppnåtts genom en målmedveten och uthållig stabiliseringspolitik, kan emellertid den nuvarande kreditpolitiken lättas.

Kreditåtstramningen har blivit kännbarast på den långa kapitalmarkna­

Kungi. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

27

den. Bostadsbyggandet, kraftverksanläggningarna och de kommunala in­ vesteringarna, vilka kräver långfristigt kapital, har träffats av de största finansieringssvårigheterna. Att kreditåtstramningen blivit speciellt accentue­ rad på den långa kapitalmarknaden, är åtminstone delvis ett strukturellt fenomen, även om den avgörande orsaken till knapphetsläget på denna lik­ som övriga marknader är den, att sparandet inte svarar mot dagens inves- teringsönskemål. Som jag i annat sammanhang tidigare framhållit, är or­ saken delvis den bristande anpassningen mellan den realekonomiska ut­ vecklingen och den långa kapitalmarknadens gestaltning. Denna bristande anpassning sammanhänger bland annat med sparandets inriktning i den nutida ekonomin. Knapphetstillståndet på den långa kreditmarknaden vål­ lar allvarliga bekymmer för den fortsatta utbyggnaden av vitala delar av samhällsekonomin. Det måste vara en av de mest angelägna uppgifterna för politiken på längre sikt att angripa och lösa detta problem. I stabilise- ringsutredningens direktiv har också införts ett uppdrag att behandla hithörande frågekomplex. Uppenbarligen förtjänar frågan skärpt uppmärk­ samhet även utanför utredningsmännens krets. Det gäller att bland annat undersöka utvägarna att inom ramen för en totalt sett bibehållen stramhet ernå en förskjutning av kreditgivningskapaciteten från den korta till den långa marknaden.

Finanspolitiken kommer här direkt in i bilden såsom en faktor med vars hjälp en överföring av medel till långfristig kapitalbildning kan ernås. En finansiering av samtliga statsutgifter med verkliga inkomster i stället för med lån — alltså en totalbalansering av statsbudgeten -— innebär, att sta­ ten genom indragning av köpkraft från konsumenter och företag skapar det långfristiga sparande som behövs för dess egna investeringar. Härigenom kan staten undvika att belasta lånemarknaden, vilket vid rådande institu­ tionella förhållanden på penning- och kapitalmarknaden bör underlätta riks- bankspolitiken och minska den tillspetsning av finansieringssvårigheterna på den långa marknaden, som på grund av de strukturella komplikationerna inträder vid den allmänna kreditåtstramningen.

Bortsett från nu berörda kreditmarknadstekniska problem som alltså re­ dan de motiverar en stark, icke-lånefinansierad statsbudget, måste kredit­ politiken av rent realekonomiska skäl i den fulla sysselsättningens samhälle stödjas av en aktiv och kraftfull finanspolitik. I den fulla sysselsättningens ekonomi förmår nämligen kreditpolitiken ej ensam hålla stånd mot det för en sådan ekonomi karakteristiska efterfrågetrycket. Finanspolitiken bör, så länge den totala efterfrågan i landet tenderar att överstiga de tillgängliga re­ surserna, sikta till att totalt och på särskilt strategiska punkter reducera efterfrågan och köpkraften. Denna verkan måste framkomma såsom en nettoeffekt av statens utgiftsdispositioner, å ena sidan, och skattepolitiken, å andra sidan. Statsutgifterna betyder direkt eller indirekt en ökning av efterfrågan på varor och arbetskraft inom landet, och skatterna samt övriga statsinkomster en neutraliserande indragning av köpkraft från allmän­ heten.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Nu kan det visserligen teoretiskt sägas, att statsutgifternas och skatternas

samhällsekonomiska verkningar ej utan vidare får anses vara kominensu-

rabla och att därför det uppkommande saldot ej är entydigt i fråga om

sin stabiliseringspolitiska effekt, varför denna strängt taget endast kan

bedömas på grundval av en ingående analys av de skilda budgetkomponen­

ternas återverkningar på den ekonomiska utvecklingen. De undersökningar

enligt vetenskaplig metod som de senaste åren företagits inom finansdeparte­

mentet pekar emellertid på alt under nu rådande förutsättningar och vid nu­

varande budgetära mönster en positiv utveckling av totalbudgetens saldo är

en praktisk indikator på att finanspolitikens stabiliseringseffekt förstärks.

Jag vill därför med eftertryck slå fast, att det i nu bestående konjunktur

måste vara en riktpunkt för finanspolitiken att åstadkomma en totalbudget

där samtliga statsutgifter täcks av verkliga statsinkomser. En sådan total-

balansering framstår såsom ytterst angelägen under de aktuella stabilise­

ringspolitiska betingelserna. Vid de fortsatta överväganden om budgetens

utformning, som i enlighet med vad jag förutskickat i finansplanen pågått

under våren, har jag därför ansett det nödvändigt att tillvarata alla möjlig­

heter att förbättra totalbudgetens saldo för det kommande budgetåret i för­

hållande till det i statsverkspropositionen framlagda förslaget. Jag har vi­

dare i det sedvanliga cirkulär om budgetarbetet som jag nyligen låtit utsända

till fackdepartementen beträffande budgetåret 1958/59 understrukit, att

riktpunkten för utgiftsprövningen även för nämnda år kommer att vara en

totalbalansering av budgeten i syfte att undvika statlig upplåning.

Emellertid vill jag inte inge några illusioner om vad som kan uträttas

vid en aldrig så noggrann och sträng prövning av anslagsäskandena. Vi har

redan mer eller mindre formellt bundit oss för en rad kostnadskrävande re­

former. Jag vill framför allt peka på barnbidragen, den med statliga bidrag

finansierade sänkningen av kommunalskatten och folkpensionsreformen.

Härutöver framhöll jag i finansplanen utgiftsökningarna till följd av den

pågående upprustningen av skolväsendet, den högre utbildningen och forsk­

ningen. Jag pekade likaså på de trängande behoven inom sjukvården, nyk-

terhetsvården, fångvården och ungdomsvården, de väldiga kraven på stats­

kassan för bostadsförsörjningen, vattenvården och atomenergins utnyttjan­

de. Slutligen nämnde jag i finansplanen de omfattande anspråken från för-

svarsväsendets sida. Till detta kommer de växande lönekostnaderna för

statsverket och den erfarenhetsmässigt betydande automatiska utgiftssteg-

ringen till följd av statsverksamhetens, statsbidragens och de socialpolitis­

ka utgifternas stigande omfattning i kraft av tidigare fastställda regler och

normer. Befolkningsutvecklingen framstår härvidlag som en mäktig häv­

stång för statsutgifternas ansvällning på de flesta områden av samhällslivet.

I den av mig inledningsvis återgivna reviderade nationalbudgeten fram-

hålles, att de reformer som nu står inför sitt genomförande kommer att inne­

bära risker för ökade spänningar i samhällsekonomin under år 1958. För

min del vill jag tillägga, att det budgetära perspektivet ter sig dystert på fle­

ra års sikt, därest inte staten genom en aktiv skattepolitik tillförsäkras in­

komster utöver dem scxm förutsatts vid uppgörandet av statsverkspropositio­ nen.

Bakom de anslag som för närvarande är uppförda på budgeten står en klart dominerande riksdagsmajoritet och i sista hand det stora flertalet av svenska folket. En överväldigande majoritet motsätter sig en reduktion eller avveckling av dessa anslag med hänsyn till de konsekvenser detta skulle få för den av samhället ledda verksamheten och den sociala trygghe­ ten. Så länge detta är förhållandet, är det endast en skenfäktning att påstå, att en avgörande förbättring av budgetläget i praktisk politik skulle kunna åstadkommas genom en utgiftsbegränsning. Detta hindrar inte att alla möj­ ligheter till besparingar genom rationaliseringar och genom utrensningar av ej längre behövliga utgiftsposter bör tillvaratas och energiskt efterforskas. Men den under en följd av år bedrivna noggranna utgiftsgranskningen ger grund för antagandet, att några i totalsammanhanget väsentliga rationalise­ ringsvinster inte är att vänta.

Det finns en benägenhet hos dem, som motsätter sig ökade skatter och i stället kräver skattesänkningar, att peka på utgiftsposter som borde kunna nedskäras eller borttagas. Emellertid visar det sig oftast, att samma perso­ ner i ett annat sammanhang anmärker på bristande statliga insatser på om­ råden som anses speciellt behjärtansvärda för vederbörande. I sådana fall föreligger närmast en annan angelägenhetsgradering beträffande statsverk­ samhetens inriktning än den som budgeten representerar, medan däremot resultatet med avseende på budgetens totala omslutning förblir oförändrat. 1 själva verket finns det i dag knappast någon sektor av den statliga verk­ samheten där det inte reses synnerligen starka och många gånger välmoti­ verade krav på utökad statlig aktivitet. Under sådana omständigheter är det fåfängt att tro, att en av stabiliseringssträvandena påkallad aktiv finans­ politik huvudsakligen skulle kunna få formen av en nedpressning av stats­ utgifterna. Menar man allvar med önskemålet om en inflationsbekämpande ekonomisk politik, och vill man inte i en farlig felbedömning sätta hela sin lit till kreditpolitiken vid värnandet av den samhällsekonomiska jämvik­ ten, måste man i dagens läge acceptera åtgärder för att skattevägen förbättra budgetläget. Jag ser mig därför nödsakad att nu förorda vissa skattehöj­ ningar. Då vi just genomfört en sänkning av den direkta statsskatten och står i begrepp att sänka kommunalskatten — skattesänkningar som närmast motiverats av behovet att trygga ett rimligt existensminimum och att lätta skattetrycket i de närmast däröver liggande inkomstskikten — måste den erforderliga ökningen av skatteinkomsterna ske över den indirekta beskatt­ ningen. Jag kommer i det följande att föreslå dels en höjning av tobaks­ skatten och dels införandet av en ny allmän energibeskattning.

Vid övervägandena angående ytterligare åtgärder i syfte att skärpa fi­ nanspolitiken och stärka budgetläget har jag eftersträvat att ernå en för­ skjutning av den samlade ekonomiska politikens tyngdpunkt i riktning mot en starkare begränsning av konsumtionsefterfrågan. Detta har för övrigt varit ett önskemål under de senaste årens utformning av stabiliseringspoli-

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

29

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

tiken. Såväl i fjolårets som i årets finansplan deklarerade jag, att den eko­ nomiska politikens mål på längre sikt bör vara att bereda ett vidgat ut­ rymme för investeringsverksamheten, så att investeringskvoten i samhället bibehålies och om möjligt höjes. Förutsättningar har dock ej förelegat att i önskad utsträckning följa dessa principer vid avvägningen av de medel som stått till buds för den inflationsbekämpande politiken. På grund härav har den direkta dämpningseffekten av den förda politiken i hög grad kom­ mit att riktas mot investeringsverksamheten och aktiviteten i företagssek­ torn. Det ligger sålunda i sakens natur, att kreditpolitiken huvudsakligen lägger en hämsko på efterfrågan för produktions- och investeringsända- mål. Sak samma gäller företagsbeskattningen och byggnadsregleringen.

Helt har dock inte konsumtionsefterfrågan undgått att röna inflytande i återhållande riktning av den förda ekonomiska politiken. Först och främst bör påpekas, att strävandena att uppnå en totalbalansering av statsbudge­ ten avsevärt påverkar konsumtionsefterfrågan, eftersom den alldeles över­ vägande delen av skatteintäkterna och avgifterna i övrigt till statsverket härrör från de enskilda konsumenterna. Den genomgående försiktiga in­ ställningen till skattesänkningar för fysiska personer har också varit ett uttryck för en direkt strävan att låta återhållsamheten drabba inte blott in­ vesterings- utan även konsumtionssidan, såsom jag redan framhöll i fi­ nansplanen. Direkta ingripanden mot konsumtionen har heller inte sak­ nats. Jag vill erinra om omsättningsskatten på bilar, om fjolårets av nykter- hetspolitiska skäl motiverade höjning av spritbeskattningen samt om den skärpning av tobaksskatten som jag nu ämnar föreslå. Ytterligare bör näm­ nas anstalterna för att begränsa avbetalningshandeln. Ärets bostadspolitiska proposition med förslag till en skärpning av amorteringskravet beträffande bostadslånen in. m. innebär via den därav föranledda hyreshöjningen lika­ ledes en åtgärd som träffar konsumtionen. I finansplanen framhöll jag vi­ dare, att den allmänna kreditåtstramningen, i den mån den drabbar konsum- tionskrediterna och påskyndar amorteringen av enskildas bankkrediter, ut­ övar ett hämmande inflytande på tendenserna till konsumtionsökning. Slut­ ligen påpekade jag i finansplanen, att i den mån de olika ekonomiskt-poli- tiska åtgärderna verkar återhållande beträffande efterfrågan på arbetskraft, får de via löneutvecklingen också en dämpande effekt på konsumtionsefter­ frågan.

Tillsammantagna får de här uppräknade faktorerna direkt eller indi­ rekt en inte oväsentlig inverkan i dämpande riktning på konsumtionsut- vecklingen. Vid bedömningen av styrkefördelningen i den samlade restrik­ tiva politiken bör också betänkas, att expansionstrycket i allmänhet varit större i företagsledet än i konsumtionsledet. Det har därför varit motiverat att stämma inflationstendenserna så nära källan som möjligt genom att medelst kreditåtstramning och skattepolitik dämpa en i förhållande till de faktiska resurserna orimligt uppdriven investeringsvilja, vilken hotar att ge ytterligare näring åt överkonjunkturen.

Att inte den restriktiva politiken, trots tonvikten på åtgärder riktade mot

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

31

företagssektorn, stått i strid med det principiella önskemålet att befordra förskjutningen mot en ökad investeringskvot, visar den faktiska utveck­ lingen under efterkrigstiden. Investeringarnas andel av de disponibla resur­ serna har under denna tid stigit från cirka 25 procent till drygt 30 procent. Den totala investeringsvolymen har sedan år 1946 — d. v. s. det första efter- krigsåret — ökat med drygt 50 procent, medan den totala konsumtionsvoly- men vuxit med inte fullt 35 procent, samtidigt som landets totala produk­ tionsvolym gått upp med drygt 40 procent.

Den nu uppnådda investeringskvoten är, såsom jag underströk i finans­ planen, mycket hög, internationellt sett. Oavsett om man räknar bruttoin­ vesteringar i förhållande till bruttonationalprodukten eller per invånare, lig­ ger vårt land i toppen. En viss avsaktning av utvecklingen mot ökad in- vesteringsandel konstaterades i finansplanen ha ägt rum sedan den ekono­ miska politikens skärpning år 1955. Den reviderade nationalbudgeten visar nu emellertid klart, att investeringarna under år 1957 åter tenderar att växa snabbare än konsumtionen. För den totala investeringsvolymen för­ utses i de nya nationalbudgetkalkylerna en ökning av fyra procent mot en ökning av två procent för den totala konsumtionsvolymen. Detta skulle alltså innebära en fortsatt och glädjande förbättring av investeringskvoten.

Med hänsyn till de angelägna och fundamentala investeringsbehov som för närvarande anmäler sig, framstår också en förbättring av investeringskvo­ ten såsom nödvändig. Inte minst önskemålen om en fortsatt snabb höjning av den individuella levnadsstandarden och det personliga välståndet utgör ett motiv för ytterligare företräde åt investeringarna. Med nuvarande kon- sumtionsinriktning förutsätter nämligen varje steg i standardhöjningen be­ tydande investeringar. Detta gäller exempelvis den konsumtionsefterfrågan som riktar sig mot bostäder, bilar och television, liksom de ökade utbild- ningskraven. Det är föga bevänt att släppa fram en ökad konsumtionsefter­ frågan på dessa områden, om samhället inte är berett att sörja för de in­ vesteringar som korresponderar häremot. Genomför man nämligen inte de investeringar som utgör underlaget för den önskade höjningen av konsum- tionsstandarden, uppslår köbildning och spänningar mellan tillgång och efterfrågan, vilket utlöser dolda eller öppna prisstegringar. På samma sätt som konsumtionsefterfrågans inriktning numera skapar avsevärda investe­ ringsbehov, leder teknikens snahba framsteg och förändringarna inom be­ folkningspyramiden till trängande behov av ökade investeringar.

Ytterligare belysning av investeringsbehovens räckvidd har framkommit vid den nu avslutade remissbehandlingen av 1955 års långtidsutrednings betänkande. Remissinstanserna har så gott som enstämmigt vitsordat nöd­ vändigheten av krafttag för att vidga investeringsutrymmet i snabbare takt än som skulle erhållas vid en konstant investeringskvot av den successivt växande produktionen. Till övervägande delen har de hörda myndigheterna och organisationerna förordat ett större invcsteringsutrymme för sina re­ spektive investeringsområden än vad långtidsutredningen kunnat tillmäta inom ramen för sin allmänna avvägning av resursernas fördelning mellan

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

konsumtion och investeringar. Uppenbarligen omfattas kravet på en snabb

ökning av investeringarna av vida kretsar i vårt land. Glädjande är också,

att önskemålen om vidgade investeringar numera allmänt förbindes med

insikten om att detta betyder en motsvarande begränsning av takten i höj­

ningen av konsumtionsnivån. Denna insikt bör tillföra den ekonomiska de­

batten en ökad grad av realism i fortsättningen och underlätta en rationell

ekonomisk politik.

Av det nu sagda följer, att långtidsutredningens rekommendation till för­

mån för en stark ökning av investeringsvolymen och en motsvarande åter­

hållsamhet beträffande konsumtionens tillväxt bör kunna läggas till grund

för den ekonomiska politiken under de närmaste åren. Givetvis kan lång­

tidsutredningens program inte uppfattas såsom en plan i egentlig mening

eller som ett strängt fixerat schema, utan blott såsom en principiell diskus­

sion av riktpunkterna för politiken på längre sikt. Rekommendationerna

bör kunna tjäna såsom vägledning vid framtida ståndpunktstaganden be­

träffande den ekonomiska politiken, varvid de givetvis får vägas mot öv­

riga målsättningar som existerar eller kan komma att uppställas. Det är

min avsikt att i serien statens offentliga utredningar låta trycka de in­

komna remissyttrandena över utredningens betänkande, enär dessa yttran­

den innehåller ett flertal värdefulla kompletterande synpunkter. Ställning

till de olika detalj synpunkterna som inryms i betänkandet och remissva­

ren torde få tas vid kommande överväganden på respektive områden. För

det ändamålet torde tryckta exemplar av betänkandet och remissvaren få

överlämnas för kännedom till respektive fackdepartement.

Vid sidan av långtidsutredningen har en rad kommittéer på senaste tiden

understrukit investeringsbehoven på speciella områden. Särskild uppmärk­

samhet torde böra fästas vid de undersökningar av investeringsbehoven på

energiområdet som nyligen verkställts av bränsleutredningen 1951 och av

1955 års oljelagringskommitté. Dessa undersökningar ådagalägger klart nöd­

vändigheten av att det allmänna i stegrad utsträckning påtar sig ansvaret

för energiförsörjningen. Den situation sam uppkom under Suez-krisen bär

påtagligt illustrerat vårt lands utsatta läge i fråga om oljetillförseln. Oljan

jämte övriga importbränslen svarar numera för omkring tre fjärdedelar av

det totala energibehovet. Av allt att döma kommer utvecklingen i fortsätt­

ningen att kännetecknas av en ännu större andel för importbränslena.

Under sådana förhållanden blir det en uppgift av högsta angelägenhets-

grad för statsmakterna att säkerställa energiförsörjningen mot störningar

utifrån. Den inhemska energibasen måste breddas, vilket, med tanke på att

vår vattenkraft snart är fullständigt utbyggd, på längre sikt huvudsakligen

måste ske genom ett tillgodogörande av atomenergin. Samtidigt erfordras

en uppläggning av stora buffertlager importerade bränslen. I sammanhanget

får också observeras, att det föreligger ansenliga behov av investeringar för

en upprustning av eldistributionen. Ifrågavarande investeringsbehov pa

energiområdet representerar ytterst betydande medelsanspråk. Statsmakter­

na kan emellertid inte frånsäga sig ansvaret för dessa investeringar och

33

deras finansiering. Behoven av ökade statliga insatser är så överhängande, att ett uppskov inte är tillrådligt, trots de finanspolitiska och allmänt stabi- liseringspolitiska betänkligheter som måste hysas gentemot nya statsutgit- ter och nya krav på investeringsutrymme.

Efter samråd med vederbörande departementschefer vill jag därför för­ orda, att statsmakterna för den närmaste femårsperioden binder sig för ett aktivt handlingsprogram för energiområdet som går ut på statsutgifter med inalles 500 miljoner kronor för atomenergiområdet, cirka 350 miljoner kronor för lagring av olja och bensin och 50 miljoner kronor för upprust­ ning av landsbygdens el-nät. Beträffande lagringsprogrammet för olja och bensin förutsättes finansiell medverkan av de privata företagen, varför den totala insatsen under femårsperioden här avses bli cirka 600 miljoner kronor.

Det nu förordade investeringsprogrammet för energiområdet ger ökat ef­ tertryck åt nödvändigheten av målmedvetna ansträngningar för att vidga investeringsutrymmet. Detta förutsätter emellertid en stegring av sparan­ det. I finansplanen har jag utförligt diskuterat möjligheterna att åväga­ bringa ett ökat sparande. Jag framhöll därvid, att det gällde att utnyttja alla tänkbara sparkällor, såväl genom en stimulans av det frivilliga sparan­ det hos enskilda och företag som genom särskilda åtgärder för att fram­ kalla ett stegrat sparande i statlig eller kommunal regi.

På tal om det personliga sparandet framhöll jag i finansplanen, att detta redan för närvarande är relativt högt i Sverige, såväl historiskt som inter­ nationellt sett. Detta hindrar dock inte, att en ytterligare ökning av det personliga sparandet bör eftersträvas. Ett studium av erfarenheterna från andra länder med de mest skiftande betingelser i fråga om de faktorer som anses påverka sparandet ger emellertid vid handen, anförde jag, att man inte får göra sig några illusioner om möjligheterna att härvidlag snabbt nå utomordentliga resultat. För en snabb ökning av det totala sparandet får man därför främst lita till de övriga sparformerna, d. v. s. företagsspa- randet och det statliga budgetsparandet. Jag påpekade emellertid, att en alltför stark koncentration till företagssparandet inte är förenlig med kra­ vet på samhällsekonomisk jämvikt. De skäl härför, som jag framdrog i fi­ nansplanen, torde jag nu inte behöva upprepa. Vare nog sagt, att ett om­ fattande företagssparande är liktydigt med stora vinstmarginaler, vilka svårligen låter sig förena med den moderation i lönerörelserna som i nu­ varande samhällsekonomiska läge framstår som eftersträvansvärd. Jag kom från detta konstaterande i finansplanen fram till slutsatsen, att ett omfat­ tande offentligt sparande hos stal och kommun inte kan avvaras i ett sam­ hälle som utan avkall på full sysselsättning och ekonomisk jämvikt vill tillgodose väldiga investeringsbehov på områden vilka till väsentlig del lig­ ger utanför den privata företagsamhetens lält. 'Jill större delen är det lråga om basinvesteringar för energi och samfärdsel samt för samhällsbildningen och skolväsendet, allt typiska uppgifter för det allmänna.

Från dessa utgångspunkter fann jag del vara ett naturligt minimikrav,

llihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 175

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

att staten åtminstone svarar för så stor del av sparandet som behövs för

att finansiera dess egna investeringar. I finansplanen kunde dock den upp­

ställda riktpunkten inte helt uppnås, i det att totalbudgeten utvisade ett

underskott av nära 300 miljoner kronor. Jag förutskickade i detta läge yt­

terligare överväganden i syfte att öka budgetsparandet liksom sparandel i

övrigt.

När tidpunkten nu är inne att redovisa resultatet av ifrågavarande över­

väganden, vill jag först framhålla, att ytterligare utgifter nu kan förutses

för det kommande budgetåret. Vid i övrigt oförändrade förutsättningar

skulle därför budgetbalansen försämras. Det program för energipolitiken jag

nyss framlagt innebär, som berörts, en betydande belastning på statsfinan­

serna, en belastning som kommer att framträda ännu starkare under de på­

följande budgetåren. Detta skärper följaktligen finansplanens argumente­

ring i fråga om behovet av direkta ingripanden från statsmakternas sida

för att framkalla en ökning av det totala sparandet i samhället utöver den

redan nu i och för sig höga nivån.

Från nämnda utgångspunkter framstår det befogat, att nya initiativ nu

tas för att stimulera det personliga sparandet. Såsom ett bidrag härtill har

jag för avsikt att inom den närmaste tiden sammankalla en konferens med

representanter för löntagarna, arbetsgivarna, sparinstituten och de poli­

tiska ungdomsorganisationerna med ändamål att dryfta betingelserna för

en aktivering av ungdomssparandet. Jag tänker mig bär närmast en rekom­

mendation från arbetsmarknadens ledande organisationer till en mera all­

män utbredning på arbetsplatserna av det organiserade lönsparandet. Ton­

vikten synes böra läggas på ungdomen, som bör ha en betydande spar-

kraft fram till den tid då den bildar familj och hushåll. Det bör också vara

ett direkt intresse för den unga generationen att genom sparande skapa

förutsättningar för en snabb utbyggnad av den produktionsapparat som i

framtiden skall bilda underlaget för dess egen standardhöjning och för dess

försörjning av nästa generation barn och åldringar.

Inom departementet har en utredning utförts rörande ett obligatoriskt

alternativ för ungdomssparandet, baserat på ett till källskattebetalningarna

knutet sparavdrag. En relativt smidig teknisk lösning på frågan har därvid

framkommit. Emellertid bar jag, efter att ha vägt synpunkterna för och

emot, stannat för att icke förorda ett sådant alternativ. Jag hoppas i stället,

att arbetsmarknadsorganisationerna och sparinstituten skall visa redobo-

genhet till energiska insatser för att övertyga de yngre arbetsföra om värdet

av sparande och därigenom skapa fram en frivillig ökning av sparandet.

I sammanhanget vill jag erinra om att riksdagen i år på Kungl. Maj:ts

förslag beslutat om en höjning av skatteavdraget för kapitalinkomster, vilket

innebär en ökad premiering av det personliga sparandet.

Även om här berörda och andra utvägar att stegra det personliga spa­

randet prövas, framstår det mot bakgrunden av de väldiga investerings­

behoven i samhället såsom ofrånkomligt, att förnyade kraftansträngningar

görs för att också förstärka det statliga budgetsparandet. Detta ter sig så

35

mycket mera motiverat som investeringsbehoven i hög grad hänför sig till områden för vilka det allmänna har ansvaret. Det nyss formulerade pro­ grammet för de statliga insatserna i fråga om energiinvesteringarna ger särskild relief åt denna synpunkt. Av vad jag i det föregående utvecklat om nödvändigheten av en effektiv finanspolitik som stöd för kreditpolitiken bör likaledes ha framgått det nödvändiga i att förstärka budgetbalansen, vilket i så fall blir liktydigt med en ökning av det statliga sparandet. Såsom jag re­ dan meddelat, kommer jag därför i det följande att föreslå en höjning av tobaksskatten och införandet av en allmän energiskatt.

Dessa båda skatteåtgärder, som vid fullt genomslag brutto beräknas ge 425 miljoner kronor, träffar till väsentlig del konsumtionen. Detta innebär ett led i förskjutningen av den efterfrågebegränsande politiken i önskad riktning, så att förutsättningar skapas för en vidgning av investeringsut- rymmet på bekostnad av konsumtionen. För att ytterligare markera denna förskjutning vill jag härmed förorda, att den nuvarande investeringsavgif- ten, som utlöper vid utgången av innevarande år, inte ytterligare förlänges.

Därest dessa förslag vinner bifall, kommer realekonomiskt sett under­ skottet i totalbudgeten att nedbringas till cirka 150 miljoner kronor. Då en del av statsinkomsterna enligt gällande regler skall insättas i riksbanken, och alltså inte står till förfogande för finansiering av statsutgifterna, kom­ mer emellertid det nominella beloppet för nyupplåning under nästa budget­ år att med dessa beräkningar bli i runt tal en halv miljard kronor. Det samhällsekonomiskt väsentligaste är emellertid det förstnämnda beloppet för totalbudgetens kassamässiga saldo. Fastän det sålunda beräknade saldot innebär, att man inte når upp till en hundraprocentig totalbalansering, vil­ ket i enlighet med det föregående i och för sig hade varit önskvärt, och även om de allvarliga problem, som avtecknar sig i det långsiktiga budgetper­ spektivet, ingalunda funnit sin slutliga lösning, får resultatet likväl anses såsom förhållandevis gott vid de faktiska förutsättningar för en praktiser- bar finanspolitik som för dagen förelegat.

Fn ekonomisk politik efter de linjer jag nu angivit och med de kom­ pletterande åtgärder jag förordat bör vara väl ägnad att utgöra en grund för det fortsatta framåtskridandet. Det är en politik med betydande pro­ gressiva och framåtsyftande inslag, på samma gång som den vill under­ stryka, att det uppnådda välståndet och de nu vunna ekonomiska och sociala framstegen skulle äventyras av inflationistiska störningar, om det allmänna uraktläte att tygla dagens våldsamma expansionsdrift på hart när alla fält av vår ekonomi.

Framstegsotåligheten och de otillfredsställda förväntningarnas missnöje motverkar i detta hänseende den fortsatta välståndsutvecklingen. Ytligt sett kan en effektivt arbetande stabiliseringspolitik onekligen te sig som eu irrite­ rande broms för enskilda och företag i deras framåtsträvande verksamhet. Påfrestningar och svårigheter, liksom tvång att ändra och beskära idealpla­ ner och idealprogram, måste emellertid ofrånkomligt bli följden av en effek­ tiv ekonomisk stabiliseringspolitik — eljest vore denna ett slag i luften. Del

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

är det allmännas uppgift att se till, att anspråken håller sig inom ramen för de disponibla resurserna. Skulle statsmakterna svikta i denna uppgift, bleve konsekvenserna bara inflation och valutauttömning och i det långa loppet sänkt framstegstakt; någon reell vinning skulle en okontrollerad expansion ingalunda ge.

De missnöjesanledningar som en återhållande ekonomisk politik kan ge upphov till, skapar tvivelsutan en bördig jordmån för kverulans och över- budstaktik. Frestelserna till osaklighet och ansvarslös löftespolitik är be­ tydande. Jag vågar dock räkna med att medborgarna i vårt land har en så­ dan ekonomisk mognad, att de inser, att den ekonomiska verkligheten inte ger något gratis, att det alltid är fråga om ett val mellan tillgodoseendet av olika önskemål och att detta val innebär försakelse och uppoffring av vissa intressen till förmån för behov som anses mera väsentliga och trängande. Organisationer och enskilda, företag och konsumenter, det allmännas re­ presentanter och de privata intressenas företrädare har här en uppgift att i samverkan finna konstruktiva förslag till lösningar på de problem som den dynamiska utvecklingen av samhällsekonomin ständigt erbjuder. Finns en sådan positiv vilja till saklig lösning av de ekonomiska frågorna, borde det föreligga förutsättningar för uppslutning kring den ekonomiska politik som här redovisas och som syftar till att skapa ett stabilt underlag för en fortsatt standardhöjning och en bättre beredskap mot framtida påfrest­ ningar.

IL Förslag till allmän energibeskattning

Inledning

I anslutning till de nyss redovisade övervägandena har inom finansde­ partementet upprättats en promemoria (stencilerad) angående en allmän energibeskattning. Promemorian innehåller förslag till förordning om all­ män energiskatt. Enligt förslaget skall sådan skatt utgå för flertalet slag av fasta och flytande bränslen samt för elektrisk kraft. Skatteintäkterna beräknas till ca 500 milj. kronor för år. Den föreslagna energiskatten är hl. a. avsedd att träda i stället för den nuvarande elskatten, som uttages för industriell elkraft. Vidare förutsättes, att den allmänna investeringsavgif- ten inte skall erhålla förlängd giltighet.

Över promemorian bär ijitranden avgivits av statskontoret, generaltull­ styrelsen (med bifogande av utlåtanden från tulldirektionerna i Stockholm, Göteborg och Malmö), kontrollstyrelsen (med överlämnande av utlåtande från elskattenämnden), kommerskollegium (med överlämnande av ytt­ randen från rikets handelskammare), vattenfallsstyrelsen, statens handels- och industrikommission, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, statens pris- och kartellnämnd, fullmäktige i riksbanken och i riksgälds-

37

kontoret, Sveriges industriförbund (med överlämnande av skrivelser från Jernkontoret, Sveriges kemiska industrikontor och Svenska trämasseför- eningen), Sveriges lantbruksförbund, Sveriges grossistförbund, Riksförbun­ det Landsbygdens folk, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation, Kooperativa förbundet, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, Svensk indu­ striförening, Svenska elverksföreningen, Svenska värmeverksföreningen, Svenska vattenkraftföreningen, Svenska petroleum institutet, Svenska sten- kolsimportörers förening, Svenska gasverksföreningen, Sveriges redareför­ ening och Svenska vägföreningen.

Sveriges industriförbund och Stockholms handelskammare åberopar ett av delegerade för nämnda organ, Svenska bankföreningen och Svenska för­ säkringsbolags riksförbund upprättat yttrande. Detta betecknas i fortsätt­ ningen såsom avgivet av näringslivets skattedelegation.

Därjämte har skrivelser inkommit från bl. a. Svenska skifferolje aktie­ bolaget, Stockholms superfosfat fabriks aktiebolag, Norrbottens järnverk aktiebolag, De vanföras riksförbund och Sveriges handelsträdgårdsmästare- förbund.

Jag övergår nu till att redogöra för innehållet i promemorian och de däröver avgivna yttrandena.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 ur 1957

Promemorian

Investeringsbehov inom energiförsörjningen

Utformningen av en aktiv energipolitik i vårt land har, framliålles det i promemorian, under den senaste tiden alltmer framstått som en av de viktigaste uppgifterna för den ekonomiska långtidsplaneringen. Utveck­ lingen på energiförsörjningens område efter andra världskriget har känne­ tecknats av å ena sidan eu fortgående ökning av förbrukningen —- omkring 5 procent per är — och å andra sidan ett, trots intensiv utbyggnad av in­ hemska vattenkraftresurser, alltmera tilltagande beroende av importerade bränslen. Importbränslena täcker sålunda numera omkring tre fjärdedelar av det totala energibehovet och deras andel tenderar att öka. Oljeimporten har under 1950-talet stigit med över 10 procent per år.

I promemorian erinras vidare om att sårbarheten i den svenska energi­ försörjningen har tydligt framträtt på sistone. Den stränga senvintern 195(5 med dess ishinder för sjöfart i Östersjön liksom i ännu högre grad Suez- krisen har klart avslöjat vårt lands utsatta läge med avseende å beroendet framför allt av olja. Den nuvarande lagringsskyldigheten på detta område har, uttalas del, visat sig helt otillräcklig för att möta situationer av detla slag. Rörande behovet av åtgärder på energiförsörjningens område göres i promemorian följande uttalande.

Målsättningen för en aktiv energipolitik måste i detta läge inriktas på alt så långt möjligt säkerställa försörjningen mot störningar i den löpande

38

Kungl. Mcij:ts proposition nr 175 år 1957

bränsletillförseln utifrån och därjämte att skapa den breddning av energi­ basen, som utgör en nödvändig förutsättning för fortsatt produktionsök­ ning och välståndsutveckling i vårt land. Ett intensifierat tillvaratagande av ekonomiskt utnyttjningsbara inhemska energitillgångar, på längre sikt främst atomenergien, blir härvidlag av central betydelse liksom tillskapan­ det av erforderliga buffertlager av importerade bränslen för att möta oför­ utsedda händelseutvecklingar utom landets gränser.

I promemorian framhålles vidare, att hithörande problem har uppmärk­ sammats i olika utredningssammanhang på senare tid. De mera långsiktiga perspektiven för Sveriges energiförsörjning har redovisats av Bränsleutred­ ningen 1951 i dess betänkande »Bränsleförsörjningen i atomåldern, Del I— II» (SOU 1956: 46 och 58). Ett konkret upplagringsprogram för olja har framlagts av 1955 års oljelagringskommitté i betänkandet »Oljelagring» (SOU 1957:4). Riktlinjerna för utvecklingsarbetet på atomenergiens om­ råde har utretts av 1955 års atomenergiutredning, som avgav sitt betänkan­ de i mars 1956, »Atomenergien» (SOU 1956: 11). Slutligen har 1955 års långtidsutredning från sina utgångspunkter berört även utvecklingen på energiområdet i belänkandet »Balanserad expansion» (SOU 1956: 53).

I det följande lämnas en kortfattad översikt över de behov som inom skilda sektorer av energiförsörjningen anmäler sig för de närmast framför­ liggande åren.

Oljelagringskommitténs program för oljelagring omfattar en ut­ byggnad av lagringen under perioden 1958—62. Kostnaderna för program­ met — efter prisläget hösten 1956 före Suez-krisen — har angetts till sam­ manlagt 600 milj. kr. Ansvaret för upplagringen skulle enligt förslaget kom­ ma att åvila — förutom oljebolag och oljeraffinaderier — vissa större kon­ sumenter och återförsäljare. Oljehandelns andel har beräknats till 500 milj. kr. och storkonsumenternas till 100 milj. kr.

Beträffande finansieringen av oljehandelns utbyggnadsprogram föreslår kommittén att 40 milj. kr. per år, d. v. s. ca 40 procent, skulle tillskjutas av branschen själv, 20 milj. kr. skulle årligen erhållas genom ett gemen­ samt förlagslån och resterande 40 milj. kr. per år skulle tillskapas genom särskilda pristillägg på oljekonsumtionen under perioden. För storkon­ sumenternas del föreslås ett något avvikande system av dock i huvudsak samma innebörd.

I promemorian uttalas i fråga om oljelagringen följande. Kommitténs förslag är nu efter remiss föremål för behandling i handels­ departementet. Proposition i ämnet torde inom kort föreläggas riksdagen. Någon anledning att avvika från den av kommittén förordade kvantitativa målsättningen för lagringen har icke framkommit. Beträffande finansiering­ en har däremot tvekan yppats bl. a. rörande de praktiska möjligheterna att i marknaden placera förlagslån av tänkt storleksordning, varför från vissa håll föreslagits att pristilläggen på den löpande konsumtionen i mot­ svarande mån ökas. Detta skulle innebära, att i runt tal 60 procent av kapi­ talkostnaden för upplagringsprogrammet eller 350 milj. kr. (ca 70 milj. kr. per år) skulle frambringas genom särskilda pristillägg, som lämpligen bor­ de uttas genom statens försorg.

Kungi. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

39

I detta sammanhang bör även nämnas att vid sidan av oljelagringskom- mitténs program vissa andra kostnader för oljelagring uppkommer under de närmaste åren. Sålunda erfordras exempelvis för fullföljande av stats- bidragsberättigade bergrumsanläggningar ytterligare ca 10 milj. kr. av stats­ medel utöver det anslag som upptagits i budgeten för 1957/58 samt för lagringsanläggningar i Trondheim ca 20 milj. kr.

I promemorian erinras vidare om att riksdagen våren 1956 antog en atom­ energilag och anslöt sig till av Kungl. Maj :t framlagda riktlinjer för utveck­ lingsarbetet på atom energiområde t. Statsmakternas beslut inne­ bar fastläggandet av ett självständigt svenskt atomenergiprogram, syftan­ de till att på längre sikt begränsa landets beroende av bränsleimport. Ett av atomenergiutredningen framlagt reaktorprogram lades till grund för den allmänna planeringen på området. Det upptog utbyggnad av 5 å 6 atom­ värmeverk under den närmaste tioårsperioden samt en mera utbredd an­ vändning av dylika värmeverk för liden därefter. Ett första atomkraftverk borde färdigställas under förra hälften av 1960-talet och den svenska uran­ produktionen ökas. Bakgrunden till detta ställningstagande är att atomener­ gien på längre sikt framstår såsom den avgjort främsta inhemska energi­ tillgången, vars snabba tillgodogörande måste utgöra ett huvudsyfte i en aktiv energipolitik.

I promemorian yttras följande om kostnaderna för atomenergiprogram­ met.

Framställningen av uran och det hittillsvarande utvecklingsarbetet på atomenergiområdet har varit koncentrerat till AB Atomenergi, i vilket sta­ ten äger fyra sjundedelar av aktiekapitalet. I statsanslag har bolaget t. o. m. budgetåret 1956/57 erhållit sammanlagt nära 100 milj. kr. Såsom stödjande organ för forskning och utbildning av specialister har atomkommittén fun­ gerat. Kommittén har hittills erhållit sammanlagt ca 25 milj. kr. i statsan- slag.

För nästa budgetår och på tilläggsstat för innevarande budgetår har äs­ kats sammanlagt över 70 milj. kr. till AB Atomenergis verksamhet, varav mera än hälften avser investeringar bl. a. för påbörjandet av de första kom­ mersiella reaktoranläggningarna. Ytterligare 2 milj. kr. har för budgetåret 1957/58 upptagits i anslag till vattenfallsstyrelsen för en kommersiell atom­ energianläggning.

Fullföljandet av de reaktorprojekt, som påbörjats eller nu föreslagits sko­ la påbörjas, beräknas för kommande budgetår kräva ytterligare ca 65 milj. kr. Härtill kommer vissa följ dinvesteringar bl. a. för kemisk separation av atombränsle samt för avsevärt ökad uranproduktion. För fyraårsperioden 1958/59—1961/62 har det sammanlagda investeringsbehovet inom AB Atom­ energi, utom investeringarna i reaktorer, uppskattats till ca 100 milj. kr. och bolagets anslagsbehov för löpande utgifter under samma tid till ca 150 milj. kr. För fullföljande av den allmänna målsättningen på området förut­ ses ytterligare reaktorprojekt utöver nu påbörjade eller föreslagna. Medels- behovet för dessa kan under ifrågavarande fyraårsperiod uppskattas till ca 150 milj. kr. En mindre del av dessa kostnader kan komma att avse svenskt deltagande i gemensamma internationella, främst europeiska, atom- energianläggningar, varigenom erfarenheter kan förvärvas av mera avan­ cerade framlida konstruktioner, vilka eljest skulle ligga utom våra ekono­ miska möjligheter.

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Sammanlagt skulle sålunda för de fem budgetåren 1957/58—1961/62 me­ delsbehovet för atomenergiverksamheten kunna uppskattas till ca 530 milj. kr. eller drygt 100 milj. kr. per år.

Ett atomenergiprogram av denna omfattning avser främst att utforma prototypreaktorer av väsentlig betydelse för fullföljandet av det avsedda re­ aktorprogrammet i större skala. Behoven av att nyttiggöra atomenergien för produktion av elkraft liksom för industriellt ändamål och för uppvärm­ ning torde i successivt ökad takt komma att anmäla sig längre fram under 1960-talet. Under 1970-talet torde huvuddelen av nyproduktionen av elkraft behöva baseras på atomenergi.

Det anmärkes slutligen, att utöver förut nämnda i statlig regi bedrivna verksamhet tillkommer den investeringsverksamhet på området som kan förutses i kommunal och privat regi.

Beträffande elkraft försörj ningen framhålles i promemorian att elkraftutredningen av år 1943 i sitt huvudbetänkande, »Elkraftförsörj­ ningen» (SOU 1954:12), föreslår, att elkraftförsörjningen på landsbygden förbättras i olika avseenden. Förslaget förutsätter i huvudsak viss utbygg­ nad av tillsynsverksamheten, ändringar i lag och författningar på områ­ det samt ekonomisk stödverksamhet från statens sida, främst avseende upp­ rustning av de befintliga distributionsnäten.

Angående kostnaderna för upprustningen av landsbygdens elnät framhål­ les följande i promemorian.

Kostnaderna för upprustningen uppskattades av utredningen till minst 400 milj. kr. De årliga statliga kostnaderna för denna rationaliseringsverk- samhet uppskattades därvid, bortsett från räntebärande lån, till 15 milj. kr. och upprustningsperiodens längd till 15 å 20 år. Av beloppet skulle 4 milj. kr. per år enligt förslaget täckas genom statliga anslag och återstoden ge­ nom upptagande av en särskild elaccis med 0,1 öre per producerad eller im­ porterad kilowattimme.

Vissa av elkraftutredningens förslag har redan blivit föremål för åtgär­ der. Vidare förberedes för närvarande förslag till 1957 års riksdag beträf­ fande erforderliga lagstiftningsåtgärder på eldistributionsområdet.

De ökade statliga kostnaderna för åtgärder beträffande eldistributionen kan under en femårsperiod uppskattas till ca 50 milj. kr.

Finansieringsfrågor

Enligt promemorian är det, såsom framgår av den lämnade översikten, högst betydande medelsanspråk som för de framförliggande åren anmäler sig på energiområdet. Sett ur statsfinansiell synpunkt är det främst oljelag­ ringen och atomenergiprogrammet som representerar väsentligen nya led i energipolitiken. Därtill kommer upprustning av eldistributionen. Slutlig ställning till de olika förslag rörande forsknings- och försöksverksamhet på bränsleområdet, som framlagts av bränsleutredningen, har, framhålles det vidare, ännu inte tagits, men även här torde ökade anslagsbehov anmäla sig. Detsamma gäller utbyggnaden av skifferoljeproduktionen. Det torde sålun­ da, enligt vad i promemorian anföres, kunna förutses att, vid sidan av den traditionella investeringsverksamheten på kraftverksområdet, medelsbeho­

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

41

vet för statliga insatser för att trygga energiförsörjningen under åtminstone en femårsperiod framöver kommer att uppgå till högst betydande belopp.

Angående finansieringen av de sålunda påvisade medelsbehoven och vissa ytterligare tillkommande utgifter anföres i promemorian följande.

De nya insatserna på energipolitikens område kommer alltså att direkt påverka det statsfinansiella läget. Även kortsett härifrån är det emellertid uppenbart, att anspråken på budgeten under de närmaste åren kommer att bli mycket omfattande. Det framhölls i årets finansplan, att det måste fram­ stå såsom ett naturligt minimikrav i det aktuella läget, att staten åtminstone svarade för så stor del av det samhälleliga sparandet som behövdes för alt finansiera dess egna investeringar. En totalbalansering av statsbudgeten ha­ de därför varit riktpunkten för budgetarbetet. Den eftersträvade totalbalan- seringen hade dock inte kunnat förverkligas. Det framhölls likaledes i stats­ verkspropositionen att en bedömning av budgetlägets utveckling på längre sikt gav anledning till allvarlig eftertanke. Mot en relativt begränsad steg­ ring av statsinkomsterna stod enligt gjorda bedömningar en råd ofrånkomli­ ga eller angelägna utgiftsstegringar. Det allvarliga budgetperspektivet har sedan statsverkspropositionen framlades fält ökad skärpa. För budgetåret 1957/58 kan nu förutses ytterligare utgifter. Under mellantiden har också pensionsberedningens betänkande framlagts, vari ingår ett av alla parter accepterat krav på snar förbättring av folkpensionsförmånerna. Detta pe­ kar på mycket betydande statsutgifter redan under de närmast liggande åren. De anspråk, som statliga upplåningsbehov skulle ställa på kreditmark­ naden under budgetåret 1957/58 och följande budgetår, är av så betydande storlek att de inte utan att statsinkomsterna förstärkes går att förena med eu balanserad samhällsekonomisk utveckling. Mot bakgrunden av de finan­ siella anspråk som de redovisade energibehoven ställer och av de allmänna budgetutsikterna synes vissa beskattningsåtgärder erforderliga. Då det öka­ de medelsbehovet i hög grad sammanhänger med investeringar på energi­ områdei, synes det skäligt att beskattningsåtgärderna tar formen av en all­ män energibeskattning, i princip lagd på alla för energialstring lämpade bränslen samt på elektrisk kraft. Eu allmän energibeskattning bör dessutom kunna bli ett led i strävandena att trygga den samhällsekonomiska balansen.

Investeringarna på energiområdet utgör dock bara en del av de mycket betydande investeringsbehov som föreligger på skilda områden av vår sam­ hällsekonomi. En utbyggnad av kapitalutrustningen framstår som allt mer angelägen i perspektivet av våra framtida oavvisliga behov. För att kunna möta dessa utan att förbruka vår valutareserv får vår snabbt stigande kon­ sumtion i viss mån dämpas. Allmän enighet synes i princip råda om önsk­ värdheten av att en större del av våra totala resurser används för en utbygg­ nad av vår produktionskapacitet.

Den i promemorian behandlade energiskatten skulle komma alt direkt falla på såväl den löpande konsumtionen som produktionen. Man måste emellertid, framhålles det i promemorian, i detta sammanhang beakta, att den här föreslagna energiskatten i vad den avser skatt på elektrisk kraft hos större förbrukare inte innebär någon ökad belastning för näringslivets vidkommande då den i praktiken blott ersätter nu utgående industriella el- skatt. Vidare förutsättes i promemorian att invcsteringsavgifl icke längre skall uttagas för investeringar som göres eller 1957 års utgång. Det är inte möjligt alt i detta komplex av olika faktorer exakt ange verkningarna av de föreslagna åtgärderna ur konsumtionens synpunkt. Uppenbart är emellertid,

42

Kungl. Mnj:ts proposition nr 175 år 1957

enligt vad i promemorian anföres, att den föreslagna energiskatten i kom­ bination med slopandet av investeringsavgiften relativt sett kommer att för­ skjuta beskattningens tyngdpunkt från investering mot konsumtionen. Så­ väl genom sin omedelbara effekt på densamma som sin indirekta återver­ kan via andra områden skulle energiskatten i flera avseenden principiellt få samma verkningar som en begränsad omsättningsskatt.

Med ledning av de här anförda synpunkterna har förslag utarbetats till en allmän energibeskattning, där skattesatserna så avvägts, att det totala skatteutfallet kan beräknas till ca 500 milj. kronor per år.

Beskattning sområde

I promemorian framliålles, att beskattningsområdet vid en allmän energi­ beskattning i princip bör göras så vidsträckt, att det omfattar alla för energi­ alstring lämpade bränslen samt elektrisk kraft. Undantag bör göras endast där inom ett visst begränsat område en beskattning av kontrolltekniska skäl lämpligen icke kan genomföras eller det eljest föreligger särskilda skäl mot beskattning.

Vid bedömandet av frågan vilka undantag som bör göras bör enligt pro­ memorian särskilt uppmärksammas huruvida prissättningen på ett visst bränsle är sådan att bränslet i händelse av skattefrihet kan antagas bli an­ vänt i stället för beskattade bränslen. Ett övervägande av risken för en dylik övergång från beskattat till obeskattat bränsle måste naturligen ske med beaktande av de olika bränslenas värmevärde och användbarhet i öv­ rigt.

I fråga om de varor, som bör läggas under beskattning, anföres i prome­ morian följande.

I enlighet med anförda synpunkter bör under beskattning läggas bensin och motorsprit, stenkol, koks, kolbriketter, för motordrift och eldning av­ sedda oljor (motorbrännoljor och eldningsoljor) samt fotogen ävensom elek­ trisk kraft. Av kontrolltekniska skäl torde torv, torvbriketter, ved och trä­ kol icke böra omfattas av beskattningen. Ett undantagande av dessa bräns­ len från beskattning torde icke komma att medföra övergång från beskatta­ de bränslen till de nu nämnda. Ej heller bör skatt lämpligen uttagas för den i intäktshänseende obetydliga inhemska produktionen av kolbriketter och brytningen av kol. Gasframställningen blir beskattad genom att skatt ut­ tages för gaskolen. Den vid Kvarntorp framställda gasolen bör ej beskattas, då gasframställningen där torde få anses utgöra försöksverksamhet.

Även elektrisk kraft bör, enligt vad i promemorian anföres, i sin helhet omfattas av beskattningen.

Elektrisk kraft för industriellt bruk är redan belagd med skatt, däremot ej den kraft som förbrukas av kommunikationsföretag för bandrift och där­ med jämställda ändamål. Vid införande av en allmän energibeskattning bör emellertid beskattningen av elektrisk kraft utvidgas att omfatta, förutom kraft för sistnämnda ändamål, även den borgerliga förbrukningen. Skattefri­ het för elkraft bör ej, såsom tidigare, gälla för Gotland. Skattefriheten till­ kom på sin tid med anledning av att Gotland då icke, såsom nu är fallet, var anslutet till kraftnätet på fastlandet utan kraften fick framställas vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

43

ångkraftverk på ön, vilket resulterade i höga råkraftpriser. Då elektrisk kraft delvis genereras vid värmekraftverk, bör för undvikande av dubbelbe­ skattning restitution ske till kraftverken av skatt för kol och olja som för­ brukas för kraftgenerering.

Skattesatser och skatteintäkter

Den nuvarande skatten å elkraft för industriellt bruk utgår såsom värdeskatt med 10 procent av kraftens pris. En skärpning av elbeskattning- en i denna del torde enligt promemorian icke böra ifrågakomma. Härvid är särskilt att märka, att stora svårigheter skulle föreligga att restituera elskatt till exportindustrierna — detta skulle kunna bli erforderligt vid en skärpt beskattning — och att skatten träffar industrierna något ojämnt genom att kostnaden för den elektriska kraften i vissa fall, särskilt i de elektrokemiska och elektrotermiska industrierna, utgör en väsentlig del av framställnings- kostnaden. Jämväl för kraft som förbrukas av kommunikationsföretag för bandrift och därmed jämställda ändamål synes enligt vad i promemorian anföres skatten böra utgå med 10 procent av kraftens värde.

För elektrisk kraft, som detaljdistribueras för s. k. borgerliga ändamål, föreslås att skatten i princip skall utgå med 2 öre för kilowattimme (kWh). Angående beräkningen av detta belopp framhålles i promemorian följande.

Vad angår kraft för s. k. borgerliga ändamål kan priset för hela riket be­ räknas till 12,1 öre för kWh, varav fast avgift 3,9 öre och rörlig avgift 8,2 öre. Priserna är emellertid ganska varierande i olika delar av riket, och även varandra närliggande orter kan uppvisa betydande prisdifferenser. Det kan vid dylikt förhållande, såsom framhölls av föredragande departementschefen i proposition till 1951 års riksdag med förslag till elskatteförordning (prop. 143, s. 53), icke vara lämpligt att de debiterade elkraftavgifterna lägges till grund för skattens bestämmande. Härigenom skulle nämligen redan förut höga kraftavgifter, exempelvis på landsbygden, stiga mera än kraftavgifterna å de orter, där kraften av olika omständigheter kunnat hållas billig. Skat­ ten å elektrisk kraft för borgerligt bruk bör med hänsyn härtill, liksom fal­ let var 1951, fastställas att utgå med visst belopp för kWh (styckeskatt). Föl­ en dylik anordning talar också, att en styckeskatt för elverken och distribu- tionsföretagen i övrigt är enklare ur debiterings- och uppbördssynpunkt än en värdeskatt.

Vid en kategoriklyvning av kraftförbrukarna efter skattetyp uppkommer, framhålles det i promemorian, vissa gränsdragningssvårigheter. Under bud- getåret 1951/52, då skattskyldighet för all elkraft förelåg, drogs gränsen principiellt efter leveransspänningen så att styckeskatt utgick för lågspänd kraft, som uppmättes, och värdeskatt utgick för högspänd kraft och för lågspänd kraft som icke uppmättes. Med lågspänd kraft förstods kraft med leveransspänning understigande 450 volt och med högspänd kraft annan kraft. Då elkraften i allmänhet distribuerades såsom högspänd till industrier och kommunikationsföretag, där elskatten studie beräknas efter värde, ut­ gjorde leveransspänningen en enkel och någorlunda tillförlitlig måttstock vid bedömningen av huruvida skatten skulle utgå såsom värdeskatt eller styckeskatt. Vissa jämkningar erfordrades naturligen och enligt elskatte-

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

förordningen i dess ursprungliga lydelse ägde Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, kontrollstyrelsen medgiva de avvikelser från bestämmelserna angående skattens bestämmande, som med hänsyn till sär­ skilda omständigheter kunde finnas påkallade.

Angående den gränsdragning, som blir aktuell vid återinförande av en ge­ nerell elkraftsbeskattning, anföres i promemorian följande.

Lämpligen torde, därest elskatt ånyo skall uttagas för kraft för borgerliga ändamål, gränsdragningen i princip kunna göras efler leveransspänningen så att styckeskatt utgår för lågspänd kraft, som uppmätes, och värdeskatt ut­ går för annan kraft. Även nu torde Kungl. Maj :t och — i andra hand — kon­ trollstyrelsen böra bemyndigas att i vissa fall medgiva avsteg från huvudre­ geln. Sålunda torde elskatt böra beräknas efter värde i fråga om lågspänd kraft, som levereras för industriändamål, för bandrift och därmed likartade ändamål, för jordbruksdrift, för uppvärmning av kyrkor i vissa fall samt för överskottskraft. Då svårighet kan föreligga att bestämma värdet av den låg­ spända kraft, som användes för jordbruksdrift — denna kraft och kraften för husliållsändamål uppmätes som regel gemensamt — torde det bli nöd­ vändigt att bestämma nämnda värde efter viss schablon. Å andra sidan bör elskatten i vissa fall utgå såsom styckeskatt, ehuru kraften levereras såsom högspänd, exempelvis beträffande kraft som levereras för användning inom handel, hantverk eller hushåll.

Vad beträffar bränslen framhålles i promemorian, att skatten för dessa liksom för varor i allmänhet kan bestämmas att utgå med viss pro­ centuell del av priset (värdeskatt) eller med visst belopp för vikt- eller vo­ lymenhet (specifik skatt). I promemorian förordas en specifik skatt. Skälen härför redovisas på följande sätt.

Vid en värdebeskattning kan beskattningsvärdet utgöras antingen av fakturanettovärdet eller av ett på visst sätt bestämt pris vid varans försälj­ ning. Såsom av det följande framgår bör skatten på bränslen uttagas, för­ utom hos tillverkare och importörer, även hos företag som förbrukar bräns­ len i större omfattning. Tillämpas fakturanettovärde såsom beskattnings­ värde, blir skattens storlek per enhet bränsle på grund av förekommande rabatter vid försäljning av större kvantiteter beroende av köparens behov och möjligheter att inköpa stora kvantiteter. Tillämpas i stället ett på visst sätt bestämt pris vid varans försäljning såsom beskattningsvärde, undvi- kes visserligen att skattens storlek blir beroende av den försålda postens storlek, men en dylik anordning torde medföra betydande svårigheter när det gäller den del av de skattskyldiga som icke bedriver försäljning av utan endast förbrukar bränsle. På grund av vad nu sagts och då värdeskatte- alternativet ur kontrolltekniska synpunkter torde vara underlägset alter­ nativet med specifik skatt, synes skatten höra utgå enligt sistnämnda al­ ternativ.

Vid skattesatsernas avvägning bör enligt promemorian hänsyn tagas till priset och värmevärdet för olika bränslen, då eljest i det enskilda fallet skatten kan föranleda till en i övrigt icke betingad övergång till annat bräns­ le. I tabell I lämnas följande sammanställning av priserna på bränslen före och efter Suez-krisen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Tabell I

45

Bränsle Cif-pris, kr. Konsumentpris, kr.

Före Suez- krisen

Nuvarande Före Suez- krisen

Nuvarande

Stenkol ............................................................... ca 130/ton ca 130/ton

142/ton 168/ton

Koks (hushålls-).............................................. ca 151 » ca 151 » 186 » 186 » Kolbriketter.......................................................

ca 74 » ca 74 » 97 »

97 *

Bensin..................................................................

164/m3 199/m3

0,61/1

0,68/1

Motorbrännolja .............................................. 157 * 203 » 0,225 *

0,29»

Eldningsolja 1..................................................

154 * 209 »

176/m3

244/m3

» 2................................................... 144 »

199 » 163 » 231 »

» 3...................................................

120 * 180 »

136 »

210 »

» 4 o. högre ..............................

108 » 173 » 127 » 201 »

Fotogen............................................................... 162 » 202 » 0,245/1

0,31/1

I anslutning härtill vill jag nämna att vissa prissänkningar företagits efter promemorians avlämnande. Sålunda har konsumentpriset på stenkol gått ned till 150 kronor per ton. De nuvarande priserna på oljeprodukter är följande. I

Cif-pris, kr. Konsumentpris, kr.

Bensin ........................................... . .

189/m3

0,66/1

Motorbrännolja............................ . .

191 »

0,30 »

Eldningsolja 1 ............................ . .

191 »

226/m3

»> 2 ............................ . . 182 »

215 »

» 3 ............................ . . 161 »

188 »>

» 4

och högre . . . .

152 »

178 »

Fotogen........................................... .. 192 »

0,30/1

I fråga om grunderna för skattesatsernas bestämmande anföres i pro­ memorian i huvudsak följande.

Skattesatserna för flytande bränslen bör i princip stå i samma inbördes relation som dessa bränslens konsumentpriser före Suez-krisen och skatte­ satserna för fasta bränslen bestämmas med ett visst beaktande av de relativa värmevärdena för dessa bränslen och för eldningsoljorna. Genom en dylik skatteavvägning kan de tyngre eldningsoljorna, som har högt värmevärde, gynnas i skattehänseende, vilket torde få betraktas som en fördel ur in­ dustriens synpunkt. Skattesatserna för motorbrännolja och fotogen bör, då dylika oljor kan användas såsom eldningsolja och vice versa, vara desam­ ma som för eldningsolja 1, ehuru konsumentpriset för de förra oljorna är högre än för den senare. Med hänsyn till att de fasta bränslena i stort sett har samma användningsområden som de tyngre eldningsoljorna men läg­ re värmevärde än dessa bör skattesatserna för de fasta bränslena sättas lägre än som skulle följa av prisrelationerna mellan dessa bränslen och de tyngre eldningsoljorna.

Med iakttagande av nu anförda synpunkter och till alt intäkterna av energiskatten på bränslen bör uppgå till omkring 320 milj. kr. har i pro­ memorian framräknats de skattesatser som framgår av tabell It, i vilken även angivits skatteintäkternas fördelning å de olika slagen av bränsle.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Tabell II

Bränsle/Energiart

Kvantitet Skattesats

Intäkt, mkr

Stenkol ..............................................................

2,9 milj. ton 10 kr./ton

29

Koks ..................................................................

2,4

» »

12 » »

29

Kolbriketter1 I ..................................................

» »

6 » »

Bensin och motorsprit .................................. 1,7

»

m3 80 kr./m3

136

Motorbrännolja .............................................. 0,8

» »

20 » »

16

Eldningsolja 1.................................................. 1,8

» »

20 » »

36

» 2..................................................

1,1

’

»

19 » »

21

» 3.................................................. » 4 o. högre ..............................

} 4,2

» »

13 * » 12 » »

| 52

Fotogen.............................................................. 0,5

» »

20 » »

10

Industriell elkraft .......................................... 15,0 mdr kWh 10 % på värdet 250 Elkraft till kommunikationer...................... 1,7

» »

10 % på värdet = ungefär 0,3 öre/kWh 5

Elkraft för borgerliga behov ...................... 8,0

»

» 2 öre/k\Yh

3150

534

Avgår skatt för kol och olja, förbrukade för elkraftgenerering.................................. Netto energiskatt .......................................................................................................................

49 525

1 Importen av kolbriketter är obetydlig, varför den icke redovisats i tabellen. 2 Enligt statsverkspropositionen för budgetåret 1957/58. 3 Beloppet har avrundats nedåt, då det förutsättes att värdeskatt, som ger mindre än 2 öre för kWh, i viss omfattning skall utgå för kraft för borgerliga ändamål. 4 Uppskattat värde.

Kvantitetsuppgifterna hänför sig till konsumtionen under år 1956, som kan anses som ett normalår. För den elektriska kraften, beträffande vilken kon­ sumtionen stiger med 3 å 4 procent per år, har den beräknade energien för år 1957 angivits. De föreslagna skattesatserna innebär, att skatten, räknat i procent av konsumentprisen före Suez-krisen, skulle utgöra för stenkol, koks och kolbriketter 6 å 7 procent, för bensin omkring 12 procent och för andra flytande bränslen omkring 10 procent. I fråga om elkraft för borger­ lig förbrukning motsvarar den föreslagna skattesatsen genomsnittligt 16 å 17 procent av konsumentpriset.

Skattskyldiga

I promemorian konstateras, att energiskatten på sätt eljest i allmänhet gäller vid indirekt beskattning kan uttagas av inhemsk tillverkare vid le­ verans till köpare och av importör vid införseltillfället. Enligt vad i prome­ morian framhålles bör energiskatten å bränslen emellertid i princip uttagas först vid bränslets försäljning eller, vad angår vissa större förbrukare, först vid bränslets ianspråktagande. I promemorian anföres på denna punkt föl­ jande.

Därest energiskatten uttages efter gängse normer, skulle detta medföra, att uppläggning av bränslelager måste ske med beskattade varor. Särskilt i fråga om flytande bränslen skulle ett skatteuttag redan vid införseln verka ogynnsamt. Härigenom skulle nämligen de svenska raffinaderier, som bearbetar importerad råolja, och de oljebolag, som svarar för införsel

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

47

samt parti- och delvis även detaljdistribulionen av petroleumprodukter, nöd­

gas förskottera skatt för sina betydande lager av petroleumprodukter. Be­

skattningen bör fördenskull utformas på sådant sätt, att nämnda företag

icke har att erlägga skatten förrän vid petroleumprodukternas försäljning.

Detta gäller även ett mindre antal företag, som för återförsäljning till riket

inför flytande bränslen.

1955 års oljelagringskommitté har funnit det påkallat, att större kon­

sumenter medverkar vid genomförandet av kommitténs lagringsprograin

(SOU 1957:4). För underlättande av den avsedda ökade lagerhållningen

bör därför även lager av flytande bränslen hos de konsumenter, som kan

förväntas bli lagringsskyldiga eller som frivilligt håller lager av minst sam­

ma storlek som de obligatoriska minimilagren, vara obeskattade.

Liknande synpunkter som nu framförts beträffande flytande bränslen kan

även läggas på fasta bränslen.

Den ifrågasatta ordningen med obeskattade bränslelager hos de större

konsumenterna kan ernås genom att dessa konsumenter mot företeende av

bevis av statlig myndighet om lagringsplikt eller om frivilligt lagringsåta-

gande tår utan att skatt påföres inköpa bränsle till viss angiven kvantitet,

motsvarande lagerökningen. Av olika skäl — främst att frågan om skatte-

påföring vid lagerökning icke bör göras beroende av särskilt beslut och att

speciell kontroll över lagerhållningen icke erfordras om de större konsu­

menterna blir skattskyldiga — är det emellertid lämpligare, att även de ifrå­

gavarande konsumenterna medgives inköpa bränslen utan att skatt påföres

och sålunda får erlägga skatten först i samband med att bränslet förbru­

kas.

Den inhemska produktionen av stenkol är obetydlig, varför såsom vid

behandlingen av beskattningsområdet angivits beskattningen av stenkol och

koks kan begränsas till importen av dylika bränslen. Detsamma gäller kol­

briketter. I fråga om stenkol, koks och kolbriketter har man i enlighet här­

med vid beräkningen av antalet skattskyldiga att uteslutande taga hänsyn

till importföretag och större förbrukare. Beträffande den sistnämnda kate­

gorien, som kan innefatta både industriföretag och värmecentraler, bör rätt

att erlägga skatt först i samband med förbrukningen medgivas i fall där

årsförbrukningen överstiger förslagsvis 7 500 ton. 'Denna kvantitet svarar

med hänsyn till värmevärdet ungefär mot 5 000 in3 eldningsolja, vilken

kvantitet av oljelagringskommittén föreslagits som gräns för obligatorisk

lagring. Även om årsförbrukningen icke uppgår till 7 500 ton, men lager­

hållningen är sådan att den svarar mot en dylik förbrukning, bör medgivas

rätt att erlägga skatt först i samband med förbrukningen. Gränsen bör'här­

vid lämpligen sättas vid en lagerhållning av 2 000 ton stenkol, koks och kol­

briketter.

Vad härefter angår flytande bränslen har man att såsom skattskyldiga

räkna med producenter inom landet, ett mindre antal större företag som

svarar för importen och partidistributionen av oljor — de stora oljebola­

gen däri inräknade — samt vissa förbrukare, främst industrier, med större

import eller med förbrukning eller lagerhållning, överstigande eu viss stör­

re kvantitet. Denna kvantitet bör i anslutning till oljelagringskommitténs

nyss åberopade förslag om lagringsskyldighet sättas vid en årlig förbruk­

ning av 5 000 in3 eller en lagerhållning av förslagsvis 500 in3.

Producenterna inom landet är A. Johnson & Co. med raffinaderier i Ny­

näshamn och Malmö, Koppartrans Olje AB med raffinaderi i Göteborg samt

Kvarntorpsverket. Raffinaderierna inför råolja och utvinner ur denna olika

petroleumprodukter. Tyngdpunkten lägges bär på motorbrännolja och eld­

ningsoljor. I Kvarntorp framställcs bensin och eldningsoljor ur oljeskiffer.

48

Antalet skattskyldiga kan enligt vad i promemorian konstateras med an­

givna utgångspunkter beräknas i enlighet med följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Skattskyldiga

Fasta

bränslen

Flytande

bränslen

Summa

Producenter..............................

_

3

3

Importörer (återförsäljare och

100

100

200

konsumenter) ......................

Konsumenter (utan egen im-

340

543

port) ......................................

140

200

I promemorian påpekas att vissa av företagen skulle bli skattskyldiga för

såväl fasta som flytande bränslen, varför de är dubbelredovisade i samman­

ställningen. Å andra sidan förekommer naturligen fall, där ett företags sam­

manlagda förbrukning eller lagerhållning av fasta och flytande bränslen

är sådan att medgivande att erlägga skatt först i samband med förbrukning­

en bör lämnas. Totala antalet skattskyldiga skulle enligt promemorian kun­

na antagas icke komma att överstiga 500. Bestämmelser angående villko­

ren för att konsument skall medgivas erlägga skatt först i samband med

förbrukningen föreslås skola meddelas av Kungl. Maj :t.

Teknisk utformning

Av de ifrågasatta skatteobjekten är bensin och motorsprit, brännolja samt

elektrisk kraft redan lagda under beskattning; elektrisk kraft såsom redan

angivits dock endast till den del den förbrukas i industriell rörelse.

Beskattningen av bensin och motorsprit är reglerad genom förordningen

den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit (omtryckt

1948, nr 368). Förordningen har erhållit ändrad lydelse genom förordning­

ar den 18 februari 1955, nr 65, den 11 mars 1955, nr 131, den 17 februari

1956, nr 42, och den 11 maj 1956, nr 200. Tillämpningsföreskrifter har läm­

nats i kungörelsen den 26 juni 1948, nr 370, med ändringar utfärdade den

18 februari 1955, nr 66, och den 11 maj 1956, nr 201. Skatten på bensin ut­

går med 32 öre per liter. För bensin, som tillverkas av Svenska skifferolje

aktiebolaget genom utvinning ur inhemsk skiffer, utgår dock skatten med

endast 7 öre per liter. Denna skattelättnad för skifferbensin är avsedd att

gälla t. o. in. den 30 juni 1959.

För bensin som införes till riket erlägges skatten till tullverket samtidigt

med tullen. Uppbörden av och kontrollen över skatten på inom riket tillver­

kad bensin handhaves av kontrollstyrelsen.

Skatten på motorsprit är bestämd till 19 öre per liter, dock att den för

tiden intill utgången av juni månad 1957 skall utgå med 13 öre per liter.

Kontrollstyrelsen är beskattningsmyndighet.

Skatt på brännolja för drift av motorfordon utgår sedan den 1 januari

1937. Beskattningen är fr. o. in. den 1 januari 1955 reglerad i förordningen

den 21 maj 1954 (nr 260) om brännoljeskatt. Skatt utgår med 32 öre per

liter för brännolja, som användes för drift av i vägtrafikförordningen av­

sedda motorfordon, därvid skatt skall erläggas av den som i bilregister är

registrerad som ägare av brännoljedrivet motorfordon.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

49

Beskattningsmyndigliet är kontrollstyrelsen. Skatt å elektrisk kraft infördes genom förordningen den 1 juni 1951, nr ,174, vilken trädde i kraft den 20 juni 1951. Viss ändring av förordningen innebärande i huvudsak en begränsning av beskattningen till kraft för indu­ striell användning vidtogs genom förordningen den 23 maj 1952, nr 358. 1 kungörelsen den 1 juni 1951, nr 375, ändrad genom kungörelsen den 30 maj 1952, nr 359, lämnas vissa tillämpningsföreskrifter till förordningen. En­ ligt elskatteförordningen i dess lydelse efter ändringen den 23 maj 1952 föreligger skatteplikt för kraft, som användes i industriell rörelse vid drift­ ställe med större förbrukning än 40 000 kWh för beskattningsår (1 juli—30 juni). Skatten utgår med 10 procent av kraftens beskattningsvärde. Sist­ nämnda värde är i princip lika med summan av de avgifter, som förbrukaren bär att erlägga för kraften. Kraftförbrukare, som producerar eller yrkes­ mässigt distribuerar kraft, inlevererar själv skatten till statsverket. Övriga kraftförbrukare erlägger skatten till kraftleverantören samtidigt med kraft­ avgifterna, varefter kraftleverantören har att redovisa och inbetala skatten till statsverket.

Beskattningsmyndigliet är kontrollstyrelsen.

I fråga om bensin och motorsprit föreligger enligt promemorian möjlighet att uttaga energiskatten genom en höjning av skattesatserna i 1929 års för­ ordning med belopp som svarar mot energiskatten. Det skulle emellertid få anses önskvärt att de grundläggande bestämmelserna om beskattningsom- råde och skattesatser, avseende energiskatten, samlas i en författning. I den­ na, i det följande kallad energiskatteförordningen, borde angivas att energi­ skatt skall erläggas för bensin och motorsprit och med vilket belopp skatten skall utgå. I fråga om uppbörd, skattekontroll in. m. borde det däremot vara tillräckligt att i energiskatteförordningen hänvisning göres till 1929 års för­ ordning. Beräkningen av de intäkter som skall avskiljas såsom energiskatt och således inte reserveras för vägändamål skulle kunna göras genom en proportionering efter respektive skattesatser.

Stenkol, koks, kolbriketter och eldningsoljor är för närvarande icke be­ skattade. Beträffande dessa varor bör fördenskull fullständiga bestämmelser intagas i energiskatteförordningen.

Angående beskattningen av andra bränslen än bensin och motorsprit samt av elektrisk kraft anföres i promemorian.

Brännoljebeskattningen regleras, såsom angivits, i brännoljeskatteförord- ningen, vilken i dess nuvarande utformning endast avser förbrukningen av brännolja i motorfordon; detta till skillnad från bensinskatteförordningen, som reglerar beskattningen av all bensin, oberoende av användningen. Nå­ gon hänvisning till bestämmelserna i brännoljeskatteförordningen kan där­ för icke göras i energiskatteförordningen, utan bestämmelserna för stenkol, koks, kolbriketter och eldningsoljor bör även avse brännoljor för motordrift.

Även i fråga om energiskatten på elkraft torde övervägande skäl tala för att bestämmelserna härom införes i energiskatteförordningen. Således bör som tidigare anförts energiskattens grundläggande bestämmelser vara sam­ lade i en författning. Härtill kommer att ett flertal bestämmelser rörande redovisning, uppbörd och skattekontroll samt ansvarsbcstämmelsci m. m. kan göras gemensamma för elkraft och bränslen.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 175

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Med nu angivna utgångspunkter har utarbetats förslag till förordning om

allmän energiskatt. Förslaget innebär, vad angår skatt å elektrisk kraft, i

huvudsak en överarbetning av bestämmelserna i elskatteförordningen i dess

ursprungliga lydelse. Bestämmelserna i övrigt ansluter sig nära till stadgan-

den i olika författningar på den indirekta beskattningens område.

Energiskattens fördelning på olika konsumentgrupper

I promemorian lämnas vissa uppgifter om hur energiskatten kan antagas

fördela sig på olika konsumentgrupper. Fördelningen framgår av den i ta­

bell III lämnade sammanställningen. Vad beträffar stenkol och koks samt

flytande bränslen har fördelningen skett med ledning av statistiska upp­

gifter meddelade av handels- och industrikommissionen.

Tabell III

Milj. kronor

Konsument­

grupp

Stenkol

och koks

Flytande

bränslen

Elkraft

Totalt

Industri..............

21

48

50

119

Trafiken..............

4

150

5

159

Borgerlig kons...

30

67

150

247

Sammanlagt

55

265

205

525

Förbrukningen av fasta och flytande bränslen inom industrien samt den

av energiskatten på nämnda bränslen föranledda kostnadsökningen har

likaledes beräknats i promemorian. Beräkningarna framgår av tabell IV, i vil­

ken procenttalen har uträknats på grundval av förhållandena under år 1954.

Som kostnadsökning har angivits endast den av energiskatten föranledda

stegringen av den direkta produktionskostnaden inom resp. företag. Hänsyn

har således icke tagits till de genom energiskatten ökade kostnaderna för

råvaror, investeringar och transporter.

Tabell IV

Industrigrupp

Stenkol och koks

Flytande bränslen

Kostn.-

ökn. till

följd av

skatten i

% av till-

verknings-

kostn.

Procent­

andel av

industriens

förbruk­

ning

Procent­

andel av

bränsle-

förbrukn.

inom resp.

grupp

Procent­

andel av

industriens

förbruk­

ning

Procent­

andel av

bränsle-

förbrukn.

inom resp.

grupp

Massa- och pappersindustri

Metall- och verkstadsindu-

13

19

27

63

0,3

stri ......................................

39

46

25

48

0,2

Jord- och stenindustri ....

21

47

13

47

0,8

Livsmedelsindustri..............

3

15

9

73

0,1

Kemisk-teknisk industri ..

3

16

9

79

0,1

Textil- och sömnadsindustri

2

15

7

80

0.1

El-, gas- och vattenverk ..

14

62

5

37

0,2

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

51

I fråga om energiskattens verkningar såvitt avser elektrisk kraft för in­ dustriell användning hänvisas i promemorian till den redogörelse härför, som lämnades i samband med elskattens införande (prop. 1951: 143).

Till detalj förbrukningen (förbrukningen av kraft för borgerliga behov) räknas förbrukningen av all elkraft, som ej användes av industrien eller kommunikationsföretagen. Hit hör alltså hushålls-, jordbruks- och yrkes- konsumtionen samt förbrukningen för gatubelysning, i skolor, sjukhus, kyr­ kor in. in. Hushållskonsumtionen av elkraft är ganska varierande, beroende på om fråga är om elhushåll eller gashushåll. Den totala kraftförbrukningen inom denna sektor — omkring 8 mdr kWh — uppgives i promemorian kunna antagas fördela sig sålunda.

Konsumtionsgrupp Förbrukning Mdr kWh Elhushåll.................................................................... 3,1 Gashushåll ................................................................ 0,5 Jordbruk .................................................................... 1,5 Yrken ........................................................................ 2,2 Allmänna inrättningar m. in................................. 0,7

Med ledning av det specifika energibehovet räknat efter vissa genomsnitts­ siffror för några användningsområden i hushåll skulle den av skatten för­ anledda kostnadsökningen vid en skattesats av två öre för kWh kunna be­ räknas sålunda.

Användningsområde Kostnadsökning kr. per Belysning...................................................... 0,04 m2 golvyta och år Radio .......................................................... 1 hushåll och år Dammsugare .............................................. 0,4—0,7 » » » Kylskåp

kompressionsskåp.................................. 3(

I » » »

absorptionsskåp...................................... 9/ \(6 mån. användning) Matlagning.................................................. 7 person och år

Till den del överskottskraft förbrukas inom elhushåll, t. ex. för uppvärm- ningsändamål, eller kraft användes för ren jordbruksdrift skulle enligt för­ slaget utgå värdeskatt, vilket skulle innebära en väsentligt lägre skattebe­ lastning, uppskattningsvis 0,5 å 1,0 öre för kWh, beroende på tariffen i det enskilda fallet. I fråga om jordbruksdrift är de största posterna vattenupp­ värmning, gröpning och krossning av fodersäd, bevattning, maskinmjölk- ning och vattenpumpning. Totalförbrukningen för dessa ändamål inom jord­ bruksdriften skulle kunna beräknas utgöra omkring 0,35 mdr kWh för år.

Kontrollmyndighet och kontrollorganisation

I promemorian beröres även något frågan om vilken myndighet som skall fungera som beskattningsmyndighet och hur dess organisation bör vara uppbyggd. Härom anföres följande.

En allmän energibeskattning bör i likhet med vad i allmänhet gäller i fråga om indirekta skatter stå under kontrollstyrelsens tillsyn.

52

Kungi. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Behovet av personal för uppbörd och kontroll av energiskatten kan vad angår skatten på elektrisk kraft bedömas med ledning av erfarenheterna från den period, under vilken elskatteförordningen var tillämplig även på elektrisk kraft som förbrukades för borgerliga ändamål. På grundval av dessa erfarenheter synes den nuvarande avdelningen för elskatt inom kon­ trollstyrelsens tredje byrå böra förstärkas med 1 förste byråinspektör i 27 lönegraden, 1 befattningshavare i reglerad befordringsgång för amanuenser,

1 kanslibiträde i It lönegraden och 4 biträden för skriv- och kontorsgöro-

mål. För den lokala kontrollen torde erfordras en förstärkning med 5 kon­ trolltjänstemän i nämnda befordringsgång. Vad angår personalbehovet för uppbörden och kontrollen av energiskatten på bränslen torde beskattningen av bensin och motorsprit icke kräva någon nyanställning. Däremot torde för uppbörden och kontrollen av skatten på andra bränslen än bensin och motor­ sprit erfordras nyanställning för centrala arbetsuppgifter av 1 befattnings­ havare i reglerad befordringsgång för amanuenser, 1 kanslibiträde ill löne­ graden och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål samt för den lokala kon­ trollen av 2 kontrolltjänstemän i angivna befordringsgång. De sistnämnda synes emellertid icke böra vara placerade vid kontrollstyrelsens lokalförvalt­ ning utan hos styrelsen. Kostnaderna för den personal, som enligt vad ovan sagts bör nyanställas, uppgår till omkring 220 000 kronor för år. Härtill kommer kostnader föranledda av de organisatoriska förändringar inom kon­ trollstyrelsen, som kan finnas påkallade av att uppbörden och kontrollen av den allmänna energiskatten uppdrages åt styrelsen. Sålunda torde det bl. a. vara erforderligt att 2 byrådirektörstjänster inrättas för ledning av en ny energiskatteavdelning och för handläggning av där förekommande delvis mycket svårbedömliga skattejuridiska spörsmål. Tillförandet av bestyret med den allmänna energibeskattningen till kontrollstyrelsen torde föranleda en uppräkning av styrelsens omkostnadsanslag med omkring 70 000 kronor, varav för rese- och traktamentsersättningar omkring (50 000 kronor. En­ gångskostnaderna torde kunna beräknas till omkring 35 000 kronor.

Remissyttrandena

Allmänna synpunkter

I remissyttrandena understrykes genomgående de i departementsprome­ morian redovisade utbyggnadsbehoven på energiområdet. Likaså föreligger enighet om önskvärdheten av att totalt sett dämpa konsumtionens stegrings- takt till förmån för investeringsutrymmet.

Fullmäktige i riksbanken tillstyrker den föreslagna energibeskattningen samt anför därvid följande.

Enligt de kalkyler som framlades i den preliminära nationalbudgeten för innevarande år, beräknades vid där gjorda prognoser för produktionsutveck­ ling och investeringsökning m. m. utrymmet för den vid oförändrade priser godtagbara ökningen i den privata konsumtionen till ca 1 %. Redan när dessa kalkyler utfördes, torde det på grundval av erfarenheterna av kon- sumtionsutvecklingen under de senaste åren ha stått klart, att möjligheterna att hålla den faktiska konsumtionsökningen inom nämnda ram voro rätt små. Det kan numera också förutses, att även med den löneutveckling som årets i och för sig moderata avtalsuppgörelse indicerar, ökningen i den pri­ vata konsumtionsefterfrågan i varje fall för det följande året kommer att bli betydligt större än det i nationalbudgeten beräknade utrymmet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

53

Dagens ekonomiska läge ger även i andra hänseenden anledning till be­ tänksamhet. Sålunda må erinras om att utfallet av utrikeshandeln, som un­ der fjolårets första tre kvartal visade tecken till någon förbättring, under det fjärde kvartalet samma år och framför allt under de två första månader­ na i år svängt om till en försämring. Medan underskottet t. ex. under måna­ derna januari och februari i fjol uppgick till ca 365 mkr, steg det under samma månader i år till ca 480 mkr. Om denna förändring till det sämre inom utrikeshandeln skulle visa sig bli bestående, kommer ytterligare behov av restriktiva åtgärder i syfte att begränsa efterfrågan ofrånkomligen att anmäla sig.

Till det sagda kommer att det statsfinansiella läget under innevarande budgetår utvecklats på ett sådant sätt, att det stöd för stabiliseringspolitiken som den ursprungligen överbalanserade totalbudgeten skulle ha utgjort, icke längre föreligger. Att döma av utvecklingen under den del av budgetåret som hittills redovisats, sålunda månaderna juli t. o. in. februari, har budget­ utfallet närmast förvärrats i jämförelse med motsvarande period ett år tidi­ gare. Det kassamässiga underskottet för nämnda period kan nämligen be­ räknas till ca 1 600 mkr i år mot ca 1 500 mkr i fjol. Underskottet kommer visserligen att delvis neutraliseras under budgetårets sista tredjedel, då nor­ malt ett betydande överskott uppstår på budgeten, men det förefaller ändå vara allvarlig risk för att utfallet för hela det nu löpande budgetåret icke blir bättre än under det föregående. Det synes även i år nödvändigt att räkna med ett totalt budgetunderskott, som innan några fonderingar vidtagits, uppgår till betydligt över 1/2 miljard kronor.

Med hänsyn till de förändringar som det ekonomiska läget sålunda under­ gått och de risker för ökade balansrubbningar som det innefattar, dela full­ mäktige den uppfattning som kommit till uttryck i promemorian, att ytter­ ligare åtgärder nu äro erforderliga för att vår ekonomi skall kunna stabili­ seras. Framför allt böra dessa åtgärder inriktas mot konsumtionsökningen och syfta till att så begränsa denna, att en nedpressning av investeringsvoly­ men kan undvikas. Den ökning av statsinkomsterna under det kommande budgetåret, som skulle bli en följd av att det nu framlagda energiskatteför- slaget genomfördes, skulle vid oförändrad statlig utgiftsvolym kunna bi­ draga till att tillgodose detta önskemål och utgöra ett väsentligt finanspoli­ tiskt led i stabiliseringspolitiken. Fullmäktige, som i övrigt icke ansett sig ha anledning taga ställning till detaljer i förslagets utformning, få därför för sin del tillstyrka detsamma.

En minoritet inom riksbanksfullmäktige (herrar Rubbestad, Kollberg och

Svärd) avstyrker emellertid det framlagda förslaget. Därvid uttalar herr

Rubbestad, att förslaget komme att medföra olika belastning för skilda folk­ grupper, varigenom särskilt småindustrien och jordbruket skulle drabbas betydligt hårdare än andra. Herrar Kollberg och Svärd påpekar, att betän­ kandet från 1952 års kommitté för indirekta skatter borde ha avvaktats innan förslaget om en allmän energibeskattning framlades. Därför finner de sig icke kunna tillstyrka en indirekt skatt av sådan räckvidd och med sådana konsekvenser som de i promemorian föreslagna.

Fullmäktige i riksguldskontoret tillstyrker förslaget med följande moti­ vering.

Tryggandet av vår energiförsörjning på längre sikt får anses vara en av de mest angelägna samhällsuppgifterna för närvarande. Några särskilt vä­ gande skäl för finansiering av de statliga investeringarna inom cncrgiområ-

54

Kungl. Mcij.ts proposition nr 175 år 1957

det genom en speciell energiskatt liar visserligen icke förebragts i prome­

morian. Emellertid anser fullmäktige, att även oavsett det medeisbeliov, som

aktualiseras genom utbyggnaden av energiförsörjningen, olika åtgärder

med konsumtionsbegränsande verkan är påkallade. I detta sammanhang vill

fullmäktige erinra om att långtidsutredningen i sitt nyligen framlagda be­

tänkande belyst de svårigheter att uppnå balans på skilda områden inom

samhällsekonomien, som nu föreligger och som — om den ekonomiska poli­

tiken icke avsevärt förändras — kan väntas bestå under den närmaste fram­

tiden. I sitt till Herr Statsrådet den 21 mars 1957 avgivna remissyttrande

över betänkandet framhöll fullmäktige bl. a., att en begränsning av kon­

sumtionen vore ofrånkomlig, om strävandena att stabilisera penningvärdet

och hålla tillbaka de inflationistiska spänningarna skulle ha någon utsikt

till framgång. Alt under rådande förhållanden investeringarna borde ges

ökad andel av produktionsökningen på bekostnad av konsumtionen fann

fullmäktige obestridligt.

Såsom i promemorian framhålles, skulle den föreslagna energiskatten

i förening med slopandet av investeringsavgiften otvivelaktigt komma att i

viss mån medföra en förskjutning av den inflationsdärnpande politikens

tyngdpunkt från investering mot konsumtion. Ur fullmäktiges här ovan an­

givna synpunkter synes utformningen av den nya skatten därför innebära

påtagliga fördelar. Då härtill kommer, att det knappast torde vara lämp­

ligt eller ens möjligt att i rådande läge vare sig genom en skärpning av den

direkta beskattningen eller genom upplåning på marknaden uppbringa de

stora belopp, det här är fråga om, har fullmäktige, utan att ingå på en

granskning av förslagets detaljer, funnit sig böra godtaga den i promemorian

föreslagna allmänna energibeskattningen.

En minoritet inom riksgäldsfullmäktige (herrar Hagberg, W. Svensson

och Pettersson) har yrkat avslag på förslaget. I särskilda uttalanden till

fullmäktiges protokoll har herr Hagberg framhållit att en energibeskattning

skulle försvaga de svenska företagens konkurrenskraft på såväl export- som

hemmamarknad. Herr W. Svensson uttalar, att om nya skatter skall beslu­

tas bör hela det statsekonomiska fältet belysas både i fråga om sannolika ut­

gifter och i fråga om inkomster samt att departementspromemorian inte ger

en sådan överblick att den bör läggas till grund för ett beslut om nya skatter.

Herr Pettersson anför bland annat att en energibeskattning skulle komma

att verka inflationsdrivande. Fullmäktiges ordförande herr Nordlander an­

för i ett särskilt yttrande att enligt hans uppfattning bör det belopp, som

man åsyftar att tillföra statsverket genom en ny beskattning, icke överstiga

vad som motsvarar medelsbehovet för de i promemorian redovisade statliga

engagemangen för energiförsörjningens ordnande. Beskattningen borde vi­

dare utformas så, att man undviker att belasta sådana områden, där påtag­

lig risk finns för att skatten kan komma att verka fördyrande på produk­

tionen.

Kommerskollegium understryker nödvändigheten att vidtaga konsum­

tionsbegränsande åtgärder och framhåller därvid följande.

I den remitterade promemorian behandlas ett av de avsnitt inom sam­

hällslivet — nämligen energiområdet — där avsevärda investeringar måste

göras för att förhindra skadliga följder. Kollegium har tidigare i skilda sam­

manhang understrukit nödvändigheten av att trygga vår energiförsörjning

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

55

och kollegium liar därvid också som sin mening framhållit, att detta är en

av de mest angelägna samhällsuppgifterna för närvarande. Kollegium kan

sålunda till fullo instämma i de synpunkter som härutinnan anförts i pro­

memorian. Såsom av långtidsutredningens betänkande bäst framgår kunna

de i promemorian angivna investeringsanspråken, vilka dock måste betrak­

tas såsom ett minimum, icke tillgodoses vid sidan av alla övriga angelägna

investeringsbehov, med mindre utgifterna för konsumtionen minskas eller

i vart fall icke öka.

Av det anförda torde framgå att kollegium är berett att godtaga lämp­

liga åtgärder, syftande till att begränsa utgifterna för konsumtionen för att

därigenom ett utrymme skall kunna skapas för investeringar till främjan­

de av bl. a. energiförsörjningen. Viktigt är emellertid att åtgärderna icke

utformas så att ur allmän synpunkt menliga följder för produktionen uppstå.

Kollegium avstyrker förslaget under åberopande av att en energibeskatt­

ning är mindre önskvärd ur social synpunkt, att den kan få allvarliga följ­

der för våra viktigare exportindustrier och att den alltför hårt skulle komma

att belasta hantverk och småindustri.

Kollegium bar, såsom redan nämnts, infordrat yttranden från rikets han­

delskammare. Av dessa anför handelskammaren i Gefle bl. a. följande.

Genom de förslag, som framföras i promemorian, anser man sig i viss mån

vinna en lösning av två för vår samhällsekonomi synnerligen angelägna

uppgifter, nämligen dels säkerställande av kapital för utbyggnaden av ener­

giproduktionen, dels en länge eftersträvad dämpning av den alltför starkt

stigande konsumtionen. Otvivelaktigt anvisar förslaget härvid framkomliga

vägar. Enligt handelskammarens uppfattning bör dock skattevägen icke be­

trädas annat än i yttersta nödfall, d. v. s. när andra möjligheter icke stå

till buds.

Vad beträffar den inskränkning i konsumtionen, som eftersträvas, är han­

delskammaren enig med förslagsställaren om att en sådan åtstramning i viss

utsträckning skulle komma att äga rum. För produktionens del kommer man

givetvis att ytterligare öka sina ansträngningar att uppnå eu god bränsle­

ekonomi liksom man än ivrigare kommer alt söka bekämpa energiförlus­

terna. Men det är förnämligast i form av den borgerliga värme- och elkraft­

förbrukningen, som man bar att räkna med mera betydande besparingar

genom konsumtionens inskränkning. Eftersom produktionen i samband

med energiskattens införande befrias från vissa skatter kommer enligt pro­

memorian beskattningens tyngdpunkt att förskjutas från investeringar till

konsumtion. Detta är otvivelaktigt rätt liksom också att en allmän energi­

beskattning i flera avseenden får samma verkningar som en begränsad om­

sättningsskatt. Men just detta att den är begränsad till vissa områden och

alltså icke drabbar all »över»-konsumtion med samma potentiella styrka,

är helt säkert energiskattens främsta olägenhet. Att beskatta eu ur hälso­

synpunkt nödvändig rumstemperatur eller den energiförbrukning, som ound­

gängligen åtgår för familjernas matlagning och oumbärliga belysning, kan

icke sägas vara konsuintionsbegränsande. Skattens olyckliga verkningar

framträda i eu särskilt bjärt dager, då man erinrar om att samtidigt exem­

pelvis konsumtionen av sydfrukter, konserver och nylonstrumpor allenast

beskattas genom tullar, som internationellt sett tillhöra de lägsta i världen.

Östergötlands och Södermanlands handelskammare framhåller.

Förslaget, som det framlägges i promemorian, torde icke sakna förtjäns­

ter. 1 den del det medför eu beskattning av den borgerliga konsumtionen

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

verkar det till en bättre balans emellan direkt och indirekt beskattning i

statsbudgeten och torde därför kunna accepteras. Samma omdöme torde

kunna fällas om den del av den ökade skattebelastningen på näringslivet,

som genom pris- och taxehöjningar övervältras på konsumenterna. Till åter­

stående del blir emellertid den allmänna energibeskattningen en tunga, som

utöver tidigare skatter kommer att drabba näringslivet och ytterligare för­

svåra dess situation. Såsom den allmänna energibeskattningen är upplagd,

torde det emellertid icke vara möjligt att genomföra endast den del av be­

skattningen, som får karaktären av en allmän konsumtionsskatt. Med hän­

syn därtill måste förslaget bedömas som en helhet.

Ur näringslivets synpunkt kan det framlagda förslaget till en allmän ener­

gibeskattning icke accepteras, därest icke väsentliga skattelättnader inom den

direkta beskattningens område samtidigt vidtagas. Handelskammaren tän­

ker härvid i första hand på de nyligen genomförda höjningarna av bolags-

beskattningen, även dessa betecknade som tillfälliga, men även på den mera

»ordinarie» delen av den direkta bolagsskatten. Kan samtidigt med energi­

beskattningens införande en 25—30-procentig reduktion ske av den direkta

statliga företagsbeskattningen, anser Handelskammaren, att förslaget kan

accepteras. Vid detta bedömande har Kammaren fäst stort avseende vid mo­

tiven till skattens införande. Nödvändigheten av stora utgifter för den fram­

tida energifrågans lösning anser Kammaren vara så klart dokumenterad, att

Kammaren kan ansluta sig till vad promemorieförfattaren härutinnan an­

för.

Med hänsyn till angelägenheten av att finansieringsmöjligheter säkras för

de föreliggande investeringsbehoven på energiförsörjningens område vill

Landsorganisationen ej principiellt motsätta sig en energibeskattning av

den föreslagna typen. Uet är därvid, framhåller Landsorganisationen, ange­

läget att undantag ej göres för någon särskild grupp eller del av de varuslag

som utvalts i departementspromemorian. I yttrandet anföres vidare.

LO finner emellertid den föreslagna tidpunkten för energibeskattningens

ikraftträdande olämplig. Med hänsyn till det nyligen träffade avtalet mel­

lan arbetsmarknadens huvudorganisationer måste det nämligen vara av

största vikt att förebygga alla icke ofrånkomliga prishöjningar. Fackför­

eningsrörelsen, som med hänsyn till det ekonomiska läget ålagt sig en myc­

ket stor moderation vid årets avtalsförhandlingar, kan icke acceptera att

en skatt av den föreslagna typen nu genomföres. LO föreslår därför att av­

görandet av frågan om en energibeskattning får anstå till en senare tid­

punkt, då lämpligheten därav kan bättre bedömas med hänsyn till den kom­

mande inkomst- och prisutvecklingen. Ett uppskov underlättas av att de i

promemorian redovisade motiven för en energiskatt är mycket långsiktiga.

Vidare vill LO såväl av principiellt konjunkturpolitiska skäl som med hän­

syn till den för närvarande av olika tecken att döma tilltagande investe-

ringsbenägenheten ifrågasätta lämpligheten av ett beslut i nuvarande ovissa

läge om att avskaffa investeringsavgiften.

Tjänstemännens centralorganisation har ej ansett sig kunna närmare ingå

på en prövning av de olika utbyggnadsprogram beträffande energi- och bräns­

leförsörjningen som åberopats i promemorian men finner att de redovisade

uppgifterna tyder på att stora ekonomiska krav under de närmaste åren kom­

mer att göra sig gällande för tryggande av den framtida energiförsörjningen.

Organisationen uttalar bl. a. följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 är 1057

57

Vid ställningstagande till dem föreslagna energibeskattningen vill TCO framhålla, att organisationen inte anser sig böra ingå på en bedömning av det statsfinansiella läget. Organisationen vill emellertid fästa uppmärksam­ heten på det förhållandet, att även om betydande anspråk under de när­ maste åren kommer att ställas på den statliga budgeten för utbyggnaden av energiförsörjningen i landet, motiverar detta i sig självt knappast att even- tuell erforderlig ökning i beskattningen får formen av en energibeskattning. Direkt anknytning mellan särskilda utgifter och för detta ändamål avvägda inkomster finnes endast i obetydlig grad i den svenska statsbudgeten och enligt TCO:s mening synes man icke utan närmare överväganden böra slå in på nya linjer i detta avseende. Såsom också påpekas i promemorian sam­ manhänger emellertid behovet av ökade statsinkomster ej endast med tryg­ gandet av energiförsörjningen, utan är en följd av omfattningen av den stat­ liga verksamheten såsom helhet betraktad.

Därest ökade statsutgifter är ofrånkomliga har TCO i och för sig ingen­ ting att erinra mot att man för täckande härav använder indirekt beskatt­ ning. Ifråga om utformandet av en lämplig indirekt beskattning vill orga­ nisationen erinra om att 1952 års kommitté för indirekta skatter inom den närmaste tiden väntas framlägga sitt betänkande. Det hade enligt TCO:s mening varit lämpligt att avvakta detta och remissbehandlingen härav innan ytterligare utredningar rörande utformandet av tänkbara indirekta skatter ägde rum. TCO vill vidare erinra om sin vid skilda tillfällen tillkännagivna uppfattning, att därest ökad indirekt beskattning kommer till användning denna bör utformas så att den erhåller allmän karaktär.

De skäl som anföres rörande beskattningsområdets avgränsning i det nu föreliggande förslaget synes TCO knappast bärande. Av denna anledning anser organisationen att en indirekt beskattning av mera allmän typ hade varit att föredra, därest ökad beskattning befinnes erforderlig.

Sveriges akademikers centralorganisation instämmer helt i vad som i pro­ memorian anföres om det allvarliga budgetperspektivet men framhåller i denna fråga att möjligheten och lämpligheten av kapitalimport bör närma­ re undersökas samt att en begränsning av statsutgifterna, framför allt vissa transfereringar, främst planerade folkpensionshöjningar, framstår som oundgängligen nödvändig. Vidare anföres i yttrandet.

I och för sig är SACO positivt inställd till en ökad indirekt beskattning. Denna får emellertid icke leda till en ökning av skattetrycket, utan måste kombineras med en sänkning av den statliga inkomstskatten.

När det gäller utformningen av en indirekt beskattning har otvivelaktigt en allmän energibeskattning vissa fördelar och har i flera avseenden prin­ cipiellt samma verkningar som en begränsad omsättningsskatt. Om skatten övervältras på konsumenterna och dessa icke i sin tur övervältrar den, torde den nämligen leda till en inskränkning av konsumtionen icke i första hand av energi men väl av andra nyttigheter.

En indirekt skatt begränsad till energiområdet har emellertid även be­ tydande svagheter.

Sålunda kommer energiskatten icke att kunna inräknas i den typ av in­ direkta skatter, som enligt avtalet mellan SAF och DO icke skall påverka lönerna via konsumentprisindex. Detta är uppenbart redan av det skälet, att energiskattens inverkan på konsumentprisindex omöjligen på ett till­ fredsställande sätt kan beräknas, enär de prisstegringar, som skatten med­ för i olika led i produktions- och distributionsprocessen, icke kan renodlas. Delta problem behöver icke uppstå vid eu allmän omsättningsskatt.

58

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

Den föreslagna energiskatten kommer i och för sig att drabba även in­ vesteringarna. I sådana fall kan den endast på mycket lång sikt övervältras på konsumenterna.

Vidare måste man, mot bakgrund av vad ovan anförts, räkna med att konsumenterna, i den mån skatten övervältras på dem, kommer att i sin tur söka övervältra den på arbetsgivarna (via lönerna) och på det allmänna (via t. ex. hyressubventioner). En sådan övervältring torde lättare kunna komma till stånd vid en energibeskattning än vid en allmän omsättnings­ skatt som kombineras med en motsvarande sänkning av den statliga in­ komstskatten.

Man kan ej heller bortse från att en punktbeskattning av detta slag kan ha vissa snedvridande effekter i produktionsledet.

SACO finner således en allmän energibeskattning mindre lämplig än en allmän omsättningsskatt. SACO avstyrker därför det framlagda förslaget, men förordar införandet av en allmän omsättningsskatt kombinerad med en sänkning av den statliga inkomstskatten.

Av de i ärendet hörda organisationerna, som representerar jordbrukets intressen, har Sveriges lantbruks förbund anfört följande.

Lantbruksförbundet utgår från att det är nödvändigt att vidtaga åtgärder för att på längre sikt säkerställa energiförsörjningen genom utökad lagring samt utbyggnad av anläggningar för inhemsk energiproduktion och distri­ bution. Förbundet delar uppfattningen, att finansieringen av de erforderliga investeringarna bör ske på sådant sätt, att i första hand konsumtionen be­ lastas och dess stegring dämpas. Den föreslagna energiskatten får tydligen delvis en sådan verkan och kan ur den synpunkten synas utgöra en lämplig finansieringsmetod. Ävenså kan det sägas vara riktigt, att energiförbru­ karna får betala utbyggnadskostnaderna på detta område. Men avsikten är tydligen att genom energiskatten erhålla medel även för andra ändamål. De enligt promemorian beräknade och förutsedda behoven belöper på cirka 1 200 milj. kr under en femårsperiod. Den föreslagna skatten skulle emel­ lertid under samma lid ge en nettoinkomstökning för staten av omkring 375 miljoner, om hänsyn tas till att nuvarande investeringsavgift samt el- skatten för storförbrukare bortfaller. För en hel femårsperiod torde in­ komstökningen, om förbrukningsökningen för bensin och elkraft beaktas, icke komma att understiga 2 000 milj. kr. I promemorian har inte närmare redovisats, vartill merbeloppel, sammanlagt cirka 800 milj. kr, skall an­ vändas, men av allt att döma avses alt därmed förstärka budgeten och ge medel till diverse andra statsutgifter. Förbundet ifrågasätter, huruvida det är lämpligt, att just energiförbrukningen belastas härmed.

Lantbruksförbundet påpekar vidare att den föreslagna energiskatten drab­ bar inte blott konsumtionen utan i avsevärd mån även produktionen och att den innebär en ny och betydande slcattebeläggning av jordbruksdriften.

Större delen av den kostnadshöjning, som direkt drabbar företagen, kom­ mer förmodligen att övervältras på konsumenterna genom prishöjningar. Så torde också vara avsett. Emellertid finns det delar av näringslivet, för vilka detta icke är möjligt. Detta gäller sådan produktion, som står i direkt konkurrensförhållande med utlandsmarknaderna. Dit hör det svenska jord­ bruket, vars priser numera i huvudsak är beroende av prisvariationerna på världsmarknaden. Jordbrukarna kan alltså icke genom höjda priser på sina produkter kompensera sig mot kostnadsstegringar i jordbruksproduktionen under de år, som är kvar av den nuvarande prissättningsperioden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

59

Härtill kommer, att den tilltänkta skatten i särskilt hög grad skulle för­

dyra sådan produktion, för vilken omfattande transporter är nödvändig.

Hit hör kanske främst jordbruksproduktionen. En mycket stor del av kost­

naderna i jordbruksdriften utgöres nämligen av transporter, dels inom går­

den, huvudsakligen med traktor, och dels till och från gården med för­

nödenheter som handelsgödsel, kalk, kraftfoder, utsäde in. in. och produkter

som spannmål, potatis, sockerbetor, mjölk in. in. Dessa senare transporter ut-

föres i regel med lastbil. Jordbearbetning, grödornas skötsel och skörd drab­

bas i hög grad genom skattläggningen av drivmedlen för traktorerna. Vi­

dare bör observeras, att personbilen numera, sedan hästarna reducerats så

starkt, i betydande utsträckning utnyttjas för jordbruksdriften.

Förutom den ovan berörda kostnadsfördyringen för jordbrukspoduktio-

nen drabbas jordbrukarna helt naturligt liksom andra grupper i egenskap

av konsumenter av den föreslagna skatten. Härvid är att märka, att jord­

brukarna i likhet med övriga invånare på landsbygden på grund av glesbe­

byggelsen får vidkännas stora utgiftshöjningar för pålagor, som drabbat

kommunikationerna och då särskilt biltrafiken. Den föreslagna stora höj­

ningen av skatten på bensin blir här särskilt kännbar. Å andra sidan har

jordbrukarna som konsumenter en fördel däri att veden, som utgör deras

viktigaste bränsle för bostadsuppvärmning, icke beskattas.

Den föreslagna skatten på elkraft skall bl. a. möjliggöra en mycket väl­

behövlig upprustning av landsbygdens eldistributionsnät. Även om detta

noteras med tillfredsställelse, måste dock konstateras, att skatteläggningen

av elkraften blir oproportionerligt stor. Det torde kunna ifrågasättas, om

det är lämpligt med en så hög beskattning av en inhemsk energikälla.

Lantbruksförbundet finner, att energiskatten i föreslagen utformning icke

är — vare sig allmänt eller med speciell hänsyn till produktionen — till­

fredsställande och speciellt icke ur jordbrukets synpunkt.

Lantbruksförbundet framhåller också afl enligt dess bestämda mening

kan den föreslagna energiskatten icke betraktas såsom en allmän omsätt­

ningsskatt eller system med omfattande punktskatter med liknande verkan

som en omsättningsskatt, varför densamma ej kan föranleda en korrigering

av konsumentprisindex i enlighet med bestämmelserna i jordbruksprisreg­

leringen och i den centrala överenskommelsen mellan Svenska arbetsgiva­

reföreningen och Landsorganisationen.

Riksförbundet Landsbygdens folk förutsätter i den sistnämnda frågan,

att en eventuell skatt icke skulle tillåtas påverka konsumentprisindex, så att

kompensationskrav i form av höjda löner kan resas. I övrigt anför riksför­

bundet bl. a.

Enligt riksförbundets mening är det nödvändigt att avvägningen mellan

investeringar och konsumtion sker så att investeringarna erhåller ökad an­

del av våra resurser. Detta synes knappast kunna ske på annat sätt än ge­

nom alt konsumtionen hålles tillbaka. En väg alt nå detta bör kunna vara

att omfördela skattebördan så, atl den i större utsträckning direkt drabbar

konsumtionen. Eu sådan uppfattning har riksförbundet tidigare givit ut­

tryck åt.

Syltet med de förslag, som frainlägges i föreliggande PM angående all­

män energibeskattning, förefaller bl. a. vara alt uppnå eu sådan omfördel­

ning. Samtidigt skulle medel erhållas för eu utbyggnad av vår oljebered-

skap samt produktion och distribution av elkraft.

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Riksförbundet har icke några invändningar gentemot förslagets allmänna syfte vad det gäller avvägningen mellan konsumtion och investeringar. Där­ emot kan riksförbundet icke tillstyrka den föreslagna formen av beskatt- ning.

En bedömning av huruvida det är lämpligt att införa en begränsad om­ sättningsskatt varom här är fråga borde ske med kännedom om vilka alter­ nativ, som härvidlag kan föreligga. Det är därför ägnat att förvåna, att för­ slag till allmän energiskatt framlägges vid en tidpunkt, då man inom en snar framtid har att vänta ett betänkande, som behandlar indirekt beskatt­ ning. Enda motivet härför skulle vara, att det ekonomiska läget blivit så­ dant att mycket skyndsamma åtgärder vore nödvändiga för att begränsa konsumtionen. Läget synes emellertid knappast vara sådant, att ett invän­ tande av de förslag, som kan tänkas framkomma genom den pågående ut­ redningens arbete, skulle medföra några betydande olägenheter.

Med hänsyn härtill och då det synes erforderligt att få bedöma det nu framlagda förslaget i jämförelse med andra alternativ till konsumtionsbe- skattning, anser sig riksförbundet inte nu kunna ta definitiv ställning till tidpunkten och formen för en eventuell konsumtionsbeskattning.

Riksförbundet påpekar att för jordbruk, hantverk och småindustri skulle en energiskatt — i motsats till vad som gäller för den större industrien — betyda direkta kostnadsökningar, och dessa produktionsgrenar — i vart fall jordbruket — skulle komma i en missgynnad ställning. I detta sammanhang anför riksförbundet.

Genom den uppgörelse angående prissättningen på jordbruksprodukter, som ingicks våren 1956, har priserna bundits för en period om tre år. Ge­ nom överenskommelsen har jordbruket icke möjligheter att såsom de flesta andra näringsgrenar kompensera sig för kostnadsstegringar genom höjda priser. Härigenom kommer jordbrukets lönsamhet att försämras i förhål­ lande till vad som avsågs vid uppgörelsen. Den del av energiskatten, som drabbar jordbrukaren som företagare, måste bäras av honom själv. Han kommer sålunda att belastas dels av den skatt, som utgår på hans privata förbrukning, dels av den skatt, som utgår på förbrukningen i företaget.

Med hänsyn till prisöverenskommelsen beträffande jordbruksprodukter synes mycket goda skäl föreligga för att jordbruket undantages från skatt, vad gäller den del som avser själva jordbruksdriften. Det förtjänar påpekas, att jordbruket därigenom inte skulle undgå beskattning. Kostnadsökningen inom jordbrukets förädlingsindustri skulle sålunda direkt komma att på­ verka det pris, som kan avräknas till jordbrukarna. Genom prissättnings- systemets konstruktion kan nämligen icke heller dessa kostnader kompen­ seras genom ökade priser, utan måste resultera i lägre produktpris till jord­ brukarna. Dessutom kommer kostnaderna för förnödenheter att stiga ge­ nom ökade transportkostnader.

I frågan om den föreslagna energiskattens verkan på konsumentprisindex anför statens pris- och kartellnämnd.

Pris- och kartellnämnden har inte att taga ställning till frågan om i vad mån de prisstegringar, som kunna komma att följa av energibeskattningen, böra beaktas vid tillämpningen av de avtal, som gälla på arbetsmarknaden samt för prissättningen på jordbrukets produkter. För den händelse att man i princip skulle anse sig böra helt bortse från återverkningarna av denna beskattning, synes det emellertid böra framhållas att det i många fall kan ställa sig omöjligt att vid varje särskilt tillfälle avgöra i vad mån det varit

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Cl

energibeskattningen eller någon annan faktor som förorsakat en inträffad

prisförändring. Speciellt svårt att i det enskilda fallet klargöra energibe­

skattningens priseffekt torde vara, när denna yttrar sig i form av utebliven

prissänkning. Skulle energibeskattningen på det ena eller andra sättet med­

verka till att den s. k. 5-procentsregeln för prissättningen på jordbrukspro­

dukter eller indexklausulen i avtalet mellan Svenska arbetsgivareföreningen

och Landsorganisationen sättes i kraft, finge man självfallet räkna med

vissa ytterligare återverkningar på prisbildningen.

Vad som hittills anförts utgår från den allmänna förutsättningen att före­

tag och näringsgrenar som inte äro utsatta för kännbar internationell kon­

kurrens komma att kunna övervältra energiavgifterna genom prisstegring.

Denna förutsättning är inte självklar. En teoretisk möjlighet vore att åt­

gärden skulle få en så stark efterfrågehegränsande effekt att priserna räk­

nat exklusive energiavgifter skulle pressas i så hög grad att det över huvud

taget inte skulle inträda någon stegring av konsumentprisnivån. Det synes

närmast bli beroende av den allmänna ekonomiska politikens utformning

huruvida den föreslagna åtgärden kommer att föranleda någon begränsning

av den totala efterfrågan eller om den efterfrågebegränsning, som energi-

skatteuppbörden i och för sig kommer att innebära, kommer att motvägas

av ökad efterfrågan på andra områden. Det synes vidare böra framhållas

att en begränsning av den totala efterfrågan inom landet inte med nödvän­

dighet kommer att få något utslag i prissänkande riktning. Effekten skulle

ju i stället i första hand kunna tänkas bli att exportvolymen stiger eller att

produktion och sysselsättning sjunker. Skulle den föreslagna åtgärden inte

föranleda någon begränsning av den totala efterfrågan, har man å andra

sidan att räkna med den möjligheten att man härigenom kan förebygga

uppkomsten av ett efterfrågeöverskott, vilket till äventyrs skulle kunnat ge

upphov till större prisstegringar än dem som direkt kunna komma att ut­

lösas av energiskattens införande.

Enligt pris- och kartellnämndens beräkningar synes energibeskattningens

direkta inverkan på konsumentpriserna bli sådan att dessa i genomsnitt

kommer att ligga 0,6 procent högre än eljest skulle ha varit fallet. Genom

övervältring av den del av beskattningen som kommer på producenterna

kan konsumentprisnivån tänkas komma att stiga ytterligare 0,6 ä 0,7 pro­

cent, men denna övervältring kommer sannolikt att försiggå med viss efter­

släpning.

Kooperativa förbundets styrelse yttrar.

Styrelsen önskar först framhålla, att den inte anser sig kunna fälla något

omdöme om den sannolika storleksordningen av de berörda investerings­

behoven på energiförsörjningens område. Långtidsutredningen har i sitt be­

tänkande påpekat den kraftigt stigande energiförbrukningen och behovet

av ökade investeringar för att utvidga den inhemska energiproduktionen.

Av årsförbrukningen av primär energi täcks nära tre fjärdedelar av import

och något mer än en fjärdedel av inhemsk produktion. De statliga investe­

ringarna för en expansion av den inhemska energiförsörjningen kan därför

antagas behöva bli omfattande. Beträffande finansieringen av dessa och

andra statliga investeringar mot bakgrunden av en balanserad samhällseko­

nomisk utveckling, kan styrelsen instämma med det i departementets PM

gjorda uttalandet, »att det måste framstå som ett minimikrav i det aktuella

läget, att staten åtminstone svarade för så stor del av det samhälleliga spa­

randet som behövdes för att finansiera dess egna investeringar».

G2

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Det med all sannolikhet mycket snart inträdande behovet av en skärp­

ning av beskattningen för att kunna bevara den samhällsekonomiska balan­

sen har i olika sammanhang framhållits av styrelsen i nyligen avgivna ytt­

randen till statsmakterna. Styrelsen har därvid beaktat sannolikheten för

att en skärpt indirekt beskattning bleve erforderlig. Styrelsen har emellertid

i olika sammanhang understrukit betydelsen av en samordning av den di­

rekta och indirekta beskattningen för att åstadkomma en så jämn fördel­

ning av skattebördan som möjligt och en sådan konstruktion av skattesy­

stemet i dess helhet, som i så hög grad som möjligt tillgodosåge behovet av

vidgade investeringar i folkhushållet. I sitt nyligen avgivna yttrande till

Kungl. Socialdepartementet om pensionsberedningens förslag till pensions­

reform underströk styrelsen behovet för de närmast liggande åren av kon-

sumtionsbegränsande åtgärder inom den ekonomiska politiken. Till sådana

komme då, i betraktande av genomförda och ytterligare ifrågasatta lätt­

nader ifråga om den direkta beskattningen, att höra anordningar för en

skärpning av den indirekta beskattningen som alternativ till en fortskri­

dande försämring av penningvärdet.

Förbundets styrelse påpekar, att del förhållandet att tyngdpunkten i be­

skattningen överflyttas från investeringarna till konsumtionen i sig självt

är att betrakta som en positiv sida hos förslaget, men framhåller att den

form för beskattningen, som föreslagits, inte kommer att låta skatten en­

dast påverka konsumtionen i sista hand inom riket utan också att direkt

medföra en ojämn belastning av produktionskostnaderna för olika områden

av produktionslivet. I yttrandet framhålles att exportindustrierna i särskilt

hög grad kan komma att drabbas av en energibeskattning. Styrelsen föror­

dar att det framlagda förslaget måtte tagas under omprövning både beträf­

fande sin omfattning och sin konstruktion och att denna omprövning torde

ske i samband med beredningen av betänkandet från 1952 års kommitté

för indirekta skatter. I detta sammanhang anföres i yttrandet.

Om särskilt tillskott till statsinkomsterna i form av indirekt skatt anses

behövligt för att tillgodose behoven för investeringar för här berörda spe­

ciella ändamål, torde det enligt styrelsens mening böra övervägas att be­

gränsa omfattningen av denna beskattning till vad som erfordras för att

täcka dessa behov. Därvid torde också en omkonstruktion av den föreslagna

beskattningen höra företagas med sikte på att förlägga tyngdpunkten på

konsumtionen i sista hand och företaga en sådan omjustering av skattesat­

serna, som för de kraftförbrukande produktionsföretagens räkning innebär

en anpassning till deras bärkraft. Detta skulle också betyda, att möjligheter

till restitution öppnades för företag inom exportindustrierna.

Näringslivets sknttedelegntion anser att energiskatten över huvud är en

olämplig form av företagsbeskattning och att den skulle drabba företagen

utomordentligt ojämnt och nyckfullt. Det framhålles även, att skatten skulle

minska de svenska företagens konkurrenskraft gentemot utlandet.

Delegationen ansluter sig till vad i promemorian anföres angående nöd­

vändigheten av en aktiv, kostnadskrävande energipolitik. Beträffande frå­

gan om den föreslagna beskattningens investeringsfrämjande syfte anföres

emellertid följande.

Uttalandet i promemorian, att energiskatten i kombination med slopan­

det av investeringsavgiften relativt sett komme att förskjuta beskattningens

63

tyngdpunkt från 'investering mot konsumtion, ger icke en rättvisande och

fullständig bild av beskattningseffekten. För det första är det av skäl som

ovan anförts inte befogat att i förevarande sammanhang verkställa en

kvittning mellan investeringsavgiften och energiskatten på bränsle. Enig­

het torde råda om att någon särskild belastning på investeringarna icke i

längden kan bibehållas. Det är den eventuella förskjutningen från produk­

tion till konsumtion som är av det största intresset. Något material för en

beräkning av en sådan eventuell förskjutning föreligger icke. För det tredje

innebär förslaget icke allenast en förskjutning av beskattningen utan en

ökad skattebelastning såväl på konsumtionen som på produktion och distri­

bution — och detta även om kvittningen med investeringsavgiften verk­

ställes.

I den mån energiskatten skulle medföra någon överflyttning av skatte­

trycket på den privata konsumtionen, är den väl icke enligt vår mening

ägnad väcka rent principiella invändningar. En sådan förskjutning skulle

stå i god överensstämmelse med den uppfattning rörande beskattningssyste-

mets önskvärda utformning som kommit till uttryck i Sveriges Industriför­

bunds yttrande över 1955 års långtidsutrednings betänkande (SOU 1956:

53). Vi ansluter oss till vad i berörda yttrande härutinnan anförts. En ökad

belastning av förevarande storleksordning på privat konsumtion kräver

emellertid överväganden i olika avseenden och synes utan större olägenhet

kunna anstå så att frågan kan prövas i ett större sammanhang mot bakgrun­

den av den utredning som kan komma att företes i det väntade betänkandet

om den indirekta beskattningen.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation anför inledningsvis i sitt

yttrande.

Organisationen vill till en början understryka nödvändigheten för vårt

näringsliv av att det underlag för vår produktion som landets energiresur­

ser utgör tryggas och utvidgas. Suez-krisen har tydligt visat vilka risker

Sverige genom sin geografiska belägenhet löper vid ett avbrott i bränsle-

och drivmedelsleveranserna.

Den tekniska utvecklingen medför ett för varje år alltmer ökat behov av

utvidgad energiförsörjning. Även inom den grupp organisationen företrä­

der, hantverket och den mindre industrin, sker i detta avseende en ständig

utveckling mot ökad energiförbrukning och därmed ökad produktivitet. Or­

ganisationen har därför på sina medlemmars vägnar all anledning tillstyrka

att erforderliga resurser inom nationalhushållet avsättes för en successiv

och tillräcklig utbyggnad av vårt lands energiförsörjning. Härvidlag öppnar

icke minst atomenergins framtida möjligheter stora perspektiv. I promemo­

rian uttalas att användningen av atomenergi för produktion av elkraft, för

industriella ändamål och för uppvärmning kommer att successivt öka redan

under 1960-talet och att under 1970-talet huvuddelen av nyproduktionen av

elkraft behöver baseras på atomenergi. Betr. den del av promemorian, där

utvecklingsbehovet för vår energiförsörjning skisseras, har organisationen

ingen erinran alt göra.

Organisationen vänder sig emellertid mot att förslaget motiverats med

behovet av ökade utgifter just på energiområdet och att det föreslagna skat­

tebeloppet överstiger det redovisade behovet på detta område. Organisatio­

nen anför vidare.

I det föregående har närmast berörts den del av förslaget som innebär

att genom en ny skatt finansiera vissa angelägna investeringar. Förslaget

Kungl. Mnj.ts proposition nr 175 år 1957

64

har emellertid även ett annat syfte, nämligen att begränsa förbrukningen

av bränsle och elenergi och skapa bättre hushållning med landets resurser

på detta område. Med hänsyn till den knapphet som råder särskilt på el­

energiområdet finner organisationen förslaget i denna del motiverat. Såvitt

organisationen kan bedöma, borde emellertid förslaget för statens del i detta

avseende endast innebära en fråga om avvägning mellan olika skatteformer.

Organisationen har sålunda i och för sig ingenting att invända mot en

rimligt avvägd avgiftsbeläggning, men endast under den uttryckliga förut­

sättningen att motsvarande lättnad av de permanenta skatterna kommer

till stånd på andra områden. Då denna förutsättning ej föreligger i den

remitterade promemorian, anser sig organisationen nödsakad att bestämt

avstyrka införandet av den föreslagna energiskatten.

Svensk industriförening understryker liksom övriga i ärendet hörda or­

ganisationer behovet av en utbyggnad på energiområdet. I övrigt uttalar

föreningen.

Det andra motivet för den föreslagna allmänna energiskatten utgöres av

önskemålet att söka dämpa den alltför snabba konsumtionsökningen såsom

ett led i strävandena att trygga den samhällsekonomiska balansen. Ur denna

synpunkt anser föreningen att den föreslagna energiskatten skulle ha kun­

nat vara ett steg i rätt riktning därest dess verkningar riktats uteslutande

mot konsumtionen. Från såväl föreningens som andra näringsorganisatio-

ners sida har under de gångna åren gång på gång understrukits, att rubb­

ningar i den samhällsekonomiska balansen som tagit sig uttryck i att ett

latent inflationshot med oberäkneliga eruptioner i form av »engångsin-

flationer» icke framgångsrikt kan bekämpas med ingrepp mot näringslivet

med produktionsstörningar och minskningar av produktionsökningstakten

som följd. Dylika balansrubbningar borde i stället bekämpas genom angrepp

på konsumtionssidan och genom tjänliga bromsar på den enskildes lust att

konsumera sina överskottsmedel. Det skulle nu kunna påstås att en allmän

energiskatt borde ligga i linje med detta resonemang och att näringslivet

sålunda fått en av sina samhällsekonomiska rekommendationer förverk­

ligad. Ett dylikt påstående är såtillvida sant som en allmän energiskatt rik­

tar sig mot konsumtionen och minskar den enskildes ekonomiska svängrum.

Denna ur den samhällsekonomiska balansens synpunkt i dagens läge önsk­

värda verkan neutraliseras emellertid avsevärt av den omständigheten att

den föreslagna allmänna energibeskattningen drabbar även produktionen, i

vissa fall, t. o. in. anmärkningsvärt hårt.

Föreningen påpekar vidare att den föreslagna beskattningen i alltför hög

grad skulle drabba småföretagarna och anför slutligen.

Som av det anförda framgått ställer sig föreningen rent principiellt tvek­

sam till den föreslagna energibeskattningen evad det gäller dess karaktär

av instrument för dämpande av konsumtionsstegringstakten och klart av­

visande mot densamma i dess roll av ny skattepålaga på näringslivet. Skall

konsumtionsökningstakten neddämpas genom en beskattning av konsum­

tionen är enligt föreningens mening punktskatter, t. ex. en energiskatt olämp­

liga och i stället bör en konsumtionsbeskattning av allmän karaktär använ­

das. En begränsning bör dock göras vid utformningen av en allmän kon-

sumtionsskatt såtillvida, att densamma i första hand insättes endast mot

s. k. umbärliga varor och alltså icke mot sådana som är nödvändiga för li­

vets nödtorft. Med hänsyn till det oundgängliga behovet för vårt land att

snarast bredda sin energibas och särskilt skapa förutsättningar för ett prak-

Kungl. Maj:Is proposition nr 175 ur 1957

65

tiskt och fredligt utnyttjande av atomkraftens nära nog outtömliga energi­

källor vill föreningen emellertid under vissa förutsättningar icke motsätta

sig att de för dessa ändamål erforderliga kapitalmedlen anskaffas genom

den föreslagna energibeskattningen. Föreningen vill emellertid betona att

en dylik åtgärd att anskaffa nödigt kapital för samhälleliga investeringar

måste betraktas som en nödlösning och alt de mest energiska ansträng­

ningar måste göras för att återskänka vårt land en sund och normalt funge­

rande kredit- och kapitalmarknad. Det kan nämligen icke godtagas att even­

tuellt nya samhälleliga investeringar av samma storleksordning och för lika

angelägna ändamål i framtiden skall få lov att finansieras endast genom

all lägga på konsumenter och näringsliv en ny skatt. Förutsättningen för

föreningens biträdande av en allmän energiskatt är emellertid, dels att el-

skatt liksom nu är fallet icke skall drabba elförbrukning i rörelse som upp­

går till högst 40 000 kWh per år, dels att företagsbeskattningen mildras så,

att förutom att investeringsavgiften borttages tidigare liberala regler för

avskrivningar, värderingar av varulager etc. återinföres, kort sagt att de

senaste skattepålagorna på näringslivet undanröjas.

Be skattning sområde och skattesatser

I några av yttrandena förordas skattefrihet eller skattenedsättning för

bränslen och elkraft, som användes som råvara eller som förbrukas i

särskilt energikrä vande produktion.

Näringslivets skattedelegation lämnar följande uppgifter angående den

procentuella andel av saluvärdet å produktionen inom skilda verksamhets­

grenar, som motsvarar kostnaden för inköpt bränsle och elenergi. Uppgif­

terna avser 1954 och är hämtade ur Kommersiella meddelanden nr 6 för

1956, artikeln Industriens produktionskostnader åren 1953 och 1954, Tab. 3. I

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Bränsle

Elenergi

Summa

Järn- och stålverk............................................. ............... 9,8

3,7

13,5

Kalk- och kritbruk ........................................ ............... 23,5

2,3

25,8

Cementfabriker .................................................. ............... 22,8

5,9

28,7

Tegelbruk ............................................................. ............... 12,9

3,4

16,3

Glasindustri............................................................. ............... 7,3

2,9

10,2

Träsliperier............................................................. ............... 0,6

7,4

8,0

Cellulosafabriker.................................................. ............... 4,3

2,4

6,7

Pappersbruk och pappfabriker ............... ............... 4,0

3,2

7,2

Wallboardfabriker............................................. ............... 7,2

3,5

10,7

Konstfiberfabriker............................................. ............... 5,8

1,4

7.2

Rent kemisk industri ................................... ............... 2,2

5,9

8,1

I anslutning till sammanställningen framhålles i yttrandet följande.

Under förutsättning att befrielse från energiskatt icke med tillämpning

av 2 § i författningsförslaget medgives kan den direkta kostnadsstegringen,

soin en under år 1954 uttagen energiskatt skulle ha förorsakat, beräknas

till cirka 10 % av den i sista' kolumnen angivna summan. Kostnadsökningen

för järn och stål skulle således ha uppgått till inemot 1,5 %, för cement till

i det närmaste 3 % och för tegel till mer än 1,5 %. Dessa procentsatser ger

dock uttryck för allenast en del av den kostnadsstegring, som införandet av

en energiskatt skulle förorsaka. Till de angivna procentsatserna skall läg­

gas den kostnadsstegring å råvaror, investeringsvaror och transporter, som

5

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 175

66

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

energiskatten skulle medföra. Vidare bör beaktas, att de ovanstående pro­

centsatserna i tredje kolumnen trots stegringen av råvarukostnader och

arbetslöner oftare torde ha förskjutits uppåt än nedåt på grund av steg­

rade priser för bränsle och elkraft — det må erinras om den aktuella taxe-

höjningen med 20 % — samt icke minst på grund av energikrävande rationa­

lisering och automatisering, en utveckling som måste fortsätta, om vårt nä­

ringsliv skall kunna hävda sig i den alltmer hårdnande konkurrensen. Det

förefaller icke osannolikt att energiskatten, om den utan jämkning uttoges

enligt förslaget, i vissa fall skulle resultera i en kostnadsökning upp till

måhända det dubbla av det som framkommit genom ovanstående beräk­

ningar.

Då den av företaget direkt uttagna energiskatten visas förorsaka en icke

helt oväsentlig kostnadsstegring å för export avsedd produktion, bör förut­

sättning för rätt till befrielse från eller restitution av energiskatt föreligga.

Stadgandet bör kunna utformas så, att befrielse resp. restitution skall ske,

om företaget visar att den kostnadsstegring, som den direkt uttagna energi­

skatten föranlett, överstigit viss procentsats, skäligen 0,2 %, av saluvärdet.

'I dylikt fall bör skatten reduceras med ett belopp, motsvarande vad som

överstigit en sådan procentsats.

För att förhindra alltför stor ojämnhet i skattebelastningen bör vad som

ovan föreslagits beträffande exporten gälla jämväl övrig produktion i de

fall, då kostnadsstegringen visas vara särskilt betydande, förslagsvis större

än 2 %.

Jernkontoret framhåller, att den föreslagna energiskatten för järnhante­

ringens vidkommande kommer att medföra en väsentlig stegring av produk­

tionskostnaderna såväl för kokstackjärn som för järnsvamp och handels-

järn. Denna produktionskostnadsstegring blir enligt jernkontorets uppfatt­

ning så betydande, att den kommer att påverka produktionsbetingelserna

för järnhanteringens huvudprodukter i sådan grad, att tillverkarna av koks­

tackjärn måste räkna med minskade avsättningsmöjligheter med därav föl­

jande minskad arbetstillgång. Importtackjärn skulle komma att användas

i ökad omfattning, vilket i sin tur medför ökade valutautgifter. Genom för­

dyringen av järnsvampen skulle våra möjligheter att hävda oss i konkur­

rensen i fråga om kvalitetsstål på exportmarknaderna minskas.

Den föreslagna energiskatten kommer enligt jernkontorets beräkningar

att i genomsnitt fördyra kokstackjärnet med ca 8 å 9 kronor per ton eller

med ca 2 %. Fn annan omständighet av särskild betydelse för koks, men

även för kol för metallurgiska ändamål, är den av de kontinentala och brit­

tiska tillverkarna tillämpade dubbelprissättningen. Härom anför jernkon­

toret.

Nu gällande notering för westfalisk grovkoks fritt å vagn förbrukaren i

Ruhrområdet per ton motsvarar sv. kr. 96: 70. Priset i Sverige fritt å vagn

mellansvenskt bruk är f. n. sv. kr. 170:—. För stenkol »nuts» är priset i

Västtyskland omräknat till sv. kr. 82: 20 under det att priset i Sverige är

kr. 161: — per ton.

Då koksförbrukningen uppgår till mellan 800—1 000 kg per ton tackjärn

är det svenska utgångsläget i och för sig mycket oförmånligt gentemot de

kontinentala tillverkarna. Varje ytterligare ökning av denna känsliga kost­

nadspost nedsätter de svenska verkens konkurrensförmåga.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

67

Den totala förbrukningen av koks inom järnhanteringen utgör f. n. ca

900 000 ton per år, vilket är icke mindre än ca 70 å 75 % av hela den indu­

striella förbrukningen. Från producenternas av kokstackjärn sida måste där­

för med skärpa framföras kravet, att metallurgisk koks skall undantagas

från energiskatt.

Jernkontoret berör även frågan om skattesatsen för koksstybb, som använ­

des vid framställning av järnsvamp.

Koksstybb förbrukas i rätt stor omfattning i vissa järnsvampsverk och

även vid tillverkning av sinter för tackjärnstillverkningen. Denna vara be­

tingar i dag ett pris av ca 70 å 80 kronor per ton eif svensk hamn. Energi­

skatten om 12 kronor per ton betyder sålunda en skatt på detta lågvärdiga

bränsle om icke mindre än 17 å 20 %. Koksstybben har alldeles särskild

betydelse för produktion av vissa slag av järnsvamp. Kostnadsfördyringen

för denna produkt kommer att enbart på grund av skatten på stybben uppgå

till mer än 3 %. Största delen av denna järnsvamp är råmaterial för till­

verkning av kvalitetsstål och ersätter järnskrot.

Kemikontoret behandlar bl. a. frågan om beskattningen av bränslen där

dessa användes som råvaror. Kemikontoret anför.

I 1954 års industristatistik redovisas i tabell V (icke i tabell VI, som avser

förbrukningen av bränsle och elenergi) en förbrukning av 66 802 ton koks

och 7 069 ton stenkol (huvudsakligen antracit) såsom råvara (ej bränsle)

inom kemisk industri. Dessa siffror avse nästan helt och hållet dels förbruk­

ningen av koks (resp. antracit) för tillverkning av kalciumkarbid vid Stock­

holms Superfosfat Fabriks AB:s anläggningar i Stockvik och Trollhättan,

och dels förbrukningen av koks för tillverkning av ammoniak vid AB Sven­

ska Salpeterverkens anläggning i Köping.

I de stenkolsproducerande länderna är användningen av koks för dylika

syntetiska tillverkningar av kemikalier av mycket större omfattning än i

vårt land, emedan man i utlandet kan räkna med väsentligt billigare priser

å koksråvaran. Den svenska industrien på området är handikappad till

följd av denna skillnad i råvarupriser, vilken under senare år visat en stark

tendens till ökning. Det vore då orimligt om man genom införandet av en

skatt å koksråvaran nu ytterligare ökade detta handikapp. Den föreslagna

skatten av 12 kr. per ton koks skulle öka tillverkningskostnaderna för de

kvävegödselmedel som tillverkas av de nämnda företagen — kalkkväve

resp. kalkammonsalpeter — med omkring 60 öre per deciton eller 2 %.

För de kemikalier, som i första hand erhållas vid tillverkningen — kal­

ciumkarbid resp. ammoniak, av vilka kemikalier bland annat de nämnda

gödselmedlen framställas — blir den procentuella fördyringen genom skat­

ten än större. För ammoniak har tillverkaren angivit en fördyring av icke

mindre än 5 %, därest den använda koksen skulle belastas med den före­

slagna energiskatten.

Tvivelsutan föreligga i de två bär nämnda fallen »synnerliga skäl» för att

den som råvara använda koksen icke skall drabbas av den föreslagna energi­

skatten. Kemikontoret utgår också från att Kungl. Maj:t eller den myndig­

het Kungl. Maj :t bestämmer skulle, om förslaget i princip antages, komma

att begagna sig av sin befogenhet enligt 2 § alt medgiva hel befrielse från

resp. återbäring av skatten i dessa fall. Men Kemikontoret måste hemställa

att vederbörande departementschef i motiveringen måtte göra ett princi­

piellt uttalande av nämnda innebörd och att detta berör samtliga i förteck­

ningen upptagna »bränslen» i den män de användas som råvara för synte­

tisk framställning av kemikalier.

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Kemikontoret framhåller även önskvärdheten av att en petroleumkemisk

industri uppbygges inom landet samt uttalar, att det är uppenbart, att en

dylik industri ej kan bära någon som helst beskattning av oljeråvaran.

Stockholms superfosfat fabriks aktiebolag som är den ende tillverkaren

i landet av kalciumkarbid framhåller, att normalårsförbrukningen av koks

och kol för karbidtillverkningen utgjorde 43 000 resp. 5 000 ton. Med till-

lämpning av de i promemorian angivna skattesatserna skulle detta svara

mot ett årligt skattebelopp av 566 000 kronor.

Fosfatbolaget upptager även frågan om beskattningen av elektrisk kraft,

som har karaktär av s. k. processkraft. Bolaget erinrar om att Kungl. Maj :t

medgivit att beskattningsvärdet för elkraft, förbrukad i elkemisk tillverk­

ning, skall utgöra 1 öre för kWh — skatten alltså 0,1 öre för kWh — samt

fortsätter.

Under hänvisning till nu gällande beskattningsregler uttalas i promemo­

rian, att »En skärpning av elbeskattningen i denna del torde icke böra ifrå-

gakomma». I det sammanhanget hänvisas bl. a. till elkemiens särställning.

Skulle det i promemorian framförda förslaget leda till lagstiftning, hem­

ställer emellertid Fosfatbolaget, att man eliminerar den enligt en sällsynt

enhällig uppfattning föreliggande oformlighet, som ligger i att elektrisk kraft

använd som råvara över huvud taget göres till föremål för beskattning. Som

skäl emot denna sakligt befogade korrigering kan icke åberopas, att det av

tekniska skäl icke låter sig göra att från förordningens tillämpningsområde

avskilja kraftförbrukning av viss typ, d. v. s. processkraft. Det steget tog

Kungl. Maj :t, som ovan framhållits, i princip redan 1952, och klara riktlin­

jer få anses ha blivit uppdragna för hur beslutet praktiskt skall tillämpas. I

I några remissyttranden förordas skattefrihet för vissa

bränslen eller jämkade skattesatser.

Svenska stenkolsimportörers förening framhåller, att det mot bakgrun­

den av den utomordentligt ogynnsamma prisutvecklingen för kol- och koks-

förbrukarna jämfört med utvecklingen för oljekonsumenterna icke kan vara

rimligt att belasta kolförbrukarna med en omsättningsskatt. Föreningen

fortsätter.

Man kan icke räkna med att förbrukarna av eldningsolja övergår till

fasta fossila bränslen om dessa undantages från beskattning. Däremot

skulle ett sådant arrangemang eventuellt medföra en viss uppbromsning av

den övergång i motsatt riktning, som med tillfälliga avbrott ägt rum fram

till hösten 1956, och som kan väntas fortsätta i accelererat tempo så snart

Suez-konflikten bilagts. En sådan uppbromsning måste vara önskvärd ur

beredskapssynpunkt. Redan med nuvarande förbrukning anses industrins

och oljehandelns lagringsutrymmen för flytande bränslen helt otillräckliga

medan för kolhandelns vidkommande situationen är den motsatta. Härtill

kommer att tillförseln av kol och koks icke i samma grad som oljeimporten

är känslig för internationella förvecklingar. Det kan därför icke råda någon

tvekan om att landets bränsleförsörjning blir sårbarare i samma mån som

förbrukningen av eldningsoljor ökar på bekostnad av kol och koks.

Föreningen hemställer sålunda att de fasta fossila bränslena undantages

från den föreslagna skatten. Med denna principiella reservation framställer

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

69

föreningen vissa önskemål beträffande utformningen av skatten på kol och koks samt kol- och koksstybb.

Kolen (exklusive antracit) förbrukas till alldeles övervägande del av in­ dustrin. Den för kol föreslagna skatten, 10:— kr. per ton, bör därför stå i rimlig relation till skatten på eldningsolja IV. En skatt av 12:— kr. per in3 för eldningolja IV motsvarar med hänsyn till värmevärdena och oljans speci­ fika vikt 8: 25—8: 50 kr. per ton för kol. Då skatten på eldningsoljor även är avsedd att finansiera kostnaderna för oljehandelns utbyggnadsprogram och då dessa kostnader icke bör belasta andra konsumenter än oljeförbrukarna, föreslår föreningen att skatten på kol icke sätts högre än 7: — kr. per ton. Be­ träffande antracitkol har föreningen icke någon erinran emot den föreslagna skattesatsen, 10: — kr. per ton.

Med stybb avses i regel styckestorleken 0—10 mm. Detta sortiment är ur handelssynpunkt en utskottsvara, som framkommer vid sorteringen och som endast kan säljas med avsevärd förlust. För koksstybb kan man så­ lunda i regel icke räkna med att få ut mer än omkring 30 % av utförsälj- ningspriset på koks; i vissa delar av landet är avsättningsmöjligheterna så begränsade att stybben måste reexporteras. För kolstybb är prisrelationen gynnsammare och torde ligga vid ungefär 50 %. Då det icke är möjligt att för dessa utskottsvaror av förbrukarna få ut en mot den föreslagna skatten svarande prishöjning hemställer föreningen att såvitt gäller koksstybb skatten helt slopas eller i varje fall icke sättes högre än 4:— kr. per ton, och att skatten på kolstybb sättes till högst hälften av skatten på kol.

Föreningen anmärker vidare, att kol och koks i betydande omfattning le­ vereras i hektoliter samt upptager därvid frågan om omräkning av skatte­ satserna för dylika fall.

Koks för fastighetsuppvärmning levereras huvudsakligen i hektoliter. Volymvikten varierar beroende på bl. a. råvarans beskaffenhet, tillverknings­ metoden och koksens styckestorlek. Av praktiska skäl bleve det nödvändigt att fastställa vissa schabloner för omräkning från ton till hektoliter och vice versa. Därvid kunde man givetvis tänka sig att använda olika omräk­ ningstal för olika sortiment. Schablonerna måste emellertid bli ungefär­ liga med konsekvens att den skattskyldige respektive hans underleverantör gör en motsvarande vinst eller förlust. Styckestorlekarna företer eu mång­ fald variationer, som delvis täcker varandra och är svåra att avgränsa vid en differentiering av omräkningstalen. Föreningen föreslår därför, att skatten fastställes även per hektoliter och med ett och samma belopp för alla stycke­ storlekar, förslagsvis till en tjugondei av skatten per ton. Härigenom skulle även redovisningsförfarandet och kontrollen förenklas, bl. a. såtillvida som alla hektoliterleveranser kan anges i en klumpsumma idan uppdelning på olika styckestorlekar.

Beträffande kolleveranser i hektoliter gör sig i viss mån samma synpunk­ ter gällande, varför skatten bör fastställas även i hektoliter, förslagsvis med eu trettondel respektive för antracitkol en elftedel av skatten per ton.

Svenska petroleum institutet ifrågasätter eu sänkning av skattesatsen på bensin, då den förordade skattesatsen skulle främja övergången till diesel- bränslen, vilket enligt institutets mening inte är önskvärt. Institutet anför.

Den föreslagna kraftiga snedbelastningen av bensinbränsle i förhållande till andra motorbränslen synes kunna medföra icke avsedda konsekvenser. Om samma norm skulle följas som vid skattläggningen av motorbrännolja

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

och motorfotogen, borde energiskatten på bensin utgå med högst 3 öre per

liter. Ur försörjningssynpunkt på lång sikt måste det vara mindre välbe­

tänkt att genom konstlade åtgärder forcera fram en övergång till diesel-

bränslen, som redan tidigare varit en produkt med relativt knapp tillgång

på världsmarknaden. I fråga om bensin har det däremot sedan flera år

märkts en tydlig tendens till överproduktion, icke minst i Europa med dess

starka behov av eldningsoljor.

Näringslivets skattedelegation förordar skattefrihet för eldningsolja 4 och

högre, då dessa oljor praktiskt taget uteslutande användes av industrien,

som även själv lagrar sitt behov därav. Detta skulle, framhålles det, icke i

någon mån komplicera tillämpningen, och härigenom skulle beskattningens

kostnadsfördyrande verkningar på produktionen minskas.

Svenska vägföreningen hemställer, att förslaget om allmän energibeskatt­

ning icke måtte leda till någon åtgärd i vad avser bensin och brännoljor.

Denna föreningens hemställan har tillkommit efter samråd med Bilverkstä­

dernas Riksförbund, Kungl. Automobil Klubben, Motorförarnas Helnykter­

hetsförbund, Motormännens Riksförbund, Svenska Droskbilägareförbundet,

Svenska Lasttrafikbilägareförbundet, Svenska Omnibusägareförbundet, Sve­

riges Automobilhandlareförbund, Sveriges Automobilimportörförbund och

Sveriges Automobilindustriförening.

Föreningen framhåller, att avsevärt högre skattesatser föreslagits för ben­

sin än för andra bränslen. Föreningen anför.

Det förefaller orimligt att som föreslagits i promemorian uttaga en sär­

skild energiskatt även på drivmedelsskatten, som är avsedd för vägändamål

och alltså ej avser någon form av energiförbrukning. De för övriga produk­

ter föreslagna skattesatserna, vilka redan de synes vara för högt tilltagna,

skulle motsvaras av 3 öre per liter eller 30 kr. per m3 för bensin.

Härefter erinrar föreningen om att bilismen redan nu belastas med for­

dons- och drivmedelsskatter samt med en särskild omsättningsskatt på nya

bilar. Det heter vidare i föreningens yttrande.

Föreningen måste med bestämdhet protestera mot den behandling som

bilismen i beskattningshänseende varit utsatt för på senare år. Riksdagen

har fastslagit principen att beskattningen avses för vägändamål. Fastställd

investeringsplan har icke genomförts och genom investeringsbegränsningar

har undandragits så stora medel för produktivt byggande, att exempelvis

drivmedelsbeskattningen endast skulle behöva vara ungefär 2/3 av vad den

är. Utfästelserna om ett mera omfattande vägbyggnadsprogram enligt 1954

års plan har sålunda icke effektuerats. Bilismen och vägväsendet har där­

för konsekvent missgynnats och detta ter sig så mycket mer allvarligt som

delegationen för översiktlig vägplanering konstaterat, att ett betydligt större

vägprogram måste genomföras än vad 1954 års investeringsplan innebär. Det

måste under sådana förhållanden vara orimligt att lägga ytterligare pålagor

på bilismen i form av särskild omsättningsskatt på drivmedel, s. k. energi­

skatt. Föreningen måste bestämt taga avstånd från denna metod att lagra

skatter ovanpå varandra.

I fråga om den ökade lagerhållningen av bensin och brännolja, som moti­

veras av försvarspolitiska skäl, anser föreningen, att den skall tillgodose så

allmännyttiga ändamål, att icke bilismen bör belastas därmed. I övrigt kan

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

71

en viss lagerhållning, ehuru av mindre omfattning, erfordras för dessa driv­

medel för att motverka störningar i införseln genom åtgärder, som ligger

utom svensk kontroll. För dessa anordningar, som föreningen anser är av

mindre kostnadskrävande art, skulle bilismen möjligen böra delta i kost­

nadsansvaret.

Då energiskattemedlen skall användas för bl. a. utbyggnad av bränslela­

ger och utvecklingsarbete inom energiförsörjningen särskilt av atomkraften,

anser Svenska värmeverksföreningen, att skattefrihet bör föreligga för bräns­

len, som förbrukas av de kommunala värmeverken. Föreningen yttrar.

Då föreningens samtliga medlemsverk vad bränslelagring beträffar inom

något eller några år komma att fylla de föreslagna statliga kraven och då de

bedriva ett omfattande utvecklingsarbete för ekonomisering med bränslen

och för utnyttjande av atomenergi för stadsuppvärmning, trots att de ha ett

svårt konkurrensläge genom att de måste finansiera sina anläggningar med

dyrare pengar än bostadsföretagen, får föreningen hemställa, att departe­

mentet måtte i sina direktiv för energiskatten medgiva, att skatt icke skall

uttagas för det bränsle, som de kommunala värmeverken förbruka, eller

den värme, som de leverera till sina abonnenter.

Generaltullstyrelsen påpekar, att lättbentyl och andra liknande motor­

bränslen innehållande bensin och sprit bör upptagas bland skattepliktiga

bränslen med en skattesats av 9 öre för liter. Styrelsen anför.

Nedanstående uppställning visar hur tull och skattebeläggningen för 1 kg

(motsvarande omkring 1,33 1) inhemsk respektive importerad lättbentyl

skulle komma att förändras, därest det framlagda förslaget om allmän

energiskatt i vad detsamma avser de skattepliktiga varuslagen i oförändrat

skick genomföres. Därvid förutsättes att den inhemska lättbentylen fram­

ställts av importerad bensin och sprit.

Tull

Skatt

Summa tull och skatt

kr, kg

kr/kg

kr/kg

Inhemsk lättbentyl:

före 1 juli 1957.............................. ......................... 0:03

0:36

0: 39

efter 1 juli 1957 ......................... ......................... 0:03

0:49

0: 52

Utländsk lättbentyl:

före 1 juli 1957.............................. ......................... 0: 40

—

0: 40

efter 1 juli 1957 ......................... ......................... 0: 40

—

0: 40

Av uppställningen framgår, att med nu gällande beskattning det ställer

sig dyrare att importera lättbentyl än att blanda lättbentylen inom riket,

medan förhållandet blir helt omvänt, därest det nu framlagda förslaget om

allmän energiskatt genomföres. På grund härav anser Styrelsen det ofrån­

komligt att lättbentyl och liknande motorbränslen innehållande bensin och

sprit upptagas i förteckningen över bränslen, för vilka allmän energiskatt

skall erläggas. Beträffande lättbentyl torde den lämpliga skattesatsen vara

9 öre för liter. Härvid har förutsatts att särskild skatt å motorsprit enligt

1929 års förordning från och med den 1 juli 1957 kommer att utgå med 19

öre för liter.

Då lättbentyl utgör »annat bränsle än bensin och motorsprit», torde det

på grund av författningsförslagets konstruktion för undvikande av dubbel­

beskattning bliva nödvändigt att bestämmelse utfärdas om att för lättbentyl,

som blandats inom riket av redan beskattade produkter, allmän energiskatt

icke skall utgå.

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Vad beträffar de i förteckningen upptagna varuslagen framhåller gene­

raltullstyrelsen att till statistiskt nummer 445: 1 hänförlig tungbensin (an­

nan tungbensin än sådan, som tulltaxeras såsom bensin enligt stat. nr 439)

endast torde komma till användning för andra tekniska ändamål än motor­

drift, varför det kan ifrågasättas huruvida anledning finnes att uttaga ener­

giskatt å detta speciella slag av bränsle.

Riksncimnden för ekonomisk försvarsberedskap finner det lämpligt att,

såsom i promemorian föreslås, torvbränslen, ved och träkol undantages från

beskattning, då genom en dylik ordning en icke minst ur beredskapssyn-

punkt önskvärd användning av inhemska bränslen kan tänkas bli upp­

muntrad. Den föreslagna skatteeftergiften för de inhemska stenkolen fram­

står däremot för nämnden såsom mera tveksam.

De inhemska kolfyndigheterna böra nämligen ur beredskapssynpunkt be­

varas för intensifierat utnyttjande under förhållanden, då importmöjlighe­

terna med avseende på bränslen av en eller annan anledning äro beskurna.

Riksnämnden ifrågasätter lämpligheten av den gynnsammare behandling

som i promemorian ges de tyngre eldningsoljorna jämfört med fasta fossila

bränslen, enär en dylik skatteavvägning torde uppmuntra till en ur bered­

skapssynpunkt icke eftersträvansvärd ytterligare övergång till flytande im­

portbränslen.

Frågan om värdeskatt eller styckeskatt för elektrisk

kraft samt om gränsdragningen mellan de kategorier som skall ha att er­

lägga elskatt efter den ena eller andra normen behandlas av flera av remiss­

instanserna.

Elskattenämnden anför på denna punkt.

Beträffande grunderna för elskattens beräkning föreslås i promemorian

en differentiering efter ändamålet med kraftförbrukningen; i princip utgår

sålunda enligt förslaget skatten för den borgerliga förbrukningen såsom

en styckeskatt med två öre per förbrukad kWh medan en värdeskatt ansetts

lämpligare för kraft, som levereras till industriändamål, till bandrift

eller därmed likartade ändamål, till jordbruksdrift samt i vissa fall såsom

överskottskraft. Att konsumtionen sålunda differentieras efter ändamålet

och beskattas efter olika grunder har nämnden icke i princip något att erinra

emot. Erfarenheterna från åren 1951 och 1952, då även den borgerliga kon­

sumtionen beskattades och ett likartat system med både stycke- och värde­

skatt tillämpades, var övervägande goda. Härtill kommer att metoden med

styckeskatt för den borgerliga förbrukningen innebär ett mera återhål­

lande moment och mera uppmuntrar till ekonomisering med tillgängliga

resurser än en värdeskatt.

Av den förordade uppdelningen av kraftförbrukningen efter ändamålet

följer, att kraft som förbrukas inom hantverk och småindustri i princip

borde beskattas efter samma grunder som gäller för kraftförbrukningen

inom industrin i allmänhet. Något rimligt skäl att i skatteavseende diskri­

minera hantverket och småindustrin finns uppenbarligen icke. Emellertid

uppkommer här liksom inom jordbruket vissa tekniska komplikationer.

Den kraft, som levereras till hantverk, småindustri och jordbruksdrift

uppmätes nämligen i stor utsträckning gemensamt med kraft som användes

av de skattskyldiga i deras hushåll. Då det av kostnadsskäl får anses uteslu-

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

73

let att i de förekommande fallen mera allmänt installera skilda mätare, upp­

kommer frågan om förbrukningen av kraften kan på annat sätt lämpligen

åtskiljas. I promemorian har i fråga om jordbrukskraften framhållits att

viss schablon skulle kunna användas härför. Även i fråga om kraft, som

levereras till hantverk och småindustri, skulle en schablonberäkning kunna

komma i fråga. En sådan skulle kunna utformas på olika sätt. Med hänsyn

till det stora antal förbrukare det här gäller måste emellertid stor vikt läggas

vid att beräkningen av skatten och debiteringen av densamma blir så enkel

som möjligt. Skall vederbörlig hänsyn tagas härtill, torde det icke vara möj­

ligt att för den ifrågavarande beräkningen använda någon metod, som i

nämnvärd omfattning tar hänsyn till individuella skillnader i inriktningen

av kraftförbrukningen eller till prisvariationer å kraften. I stället finge man

tänka sig en viss utjämning av skattebelastningen de olika företagarna emel­

lan.

Elskattenämnden anser att det med hänsyn till vad sålunda anförts är

lämpligast att beskattningen av kraft som förbrukas inom jordbruk, hant­

verk och småindustri anordnas såsom en styckebeskattning. I fråga om

skattesatsens storlek anför nämnden.

Skattesatsen bör därvid fastställas till ett värde per kWh, som nära an­

sluter sig till vad en värdebeskattning skulle ha givit men uppräknas något

med hänsyn till att för flertalet förbrukare kraft för hushållsändamål även

ingår i förbrukningen. Då de genomsnittliga kraftpriserna för jordbruk,

hantverk och småindustri torde uppgå till 10—15 öre per kWh synes en

lämplig skattesats för beskattning av nu avsedda kraftförbrukare vara 1,5

öre per kWh.

Nämnden ingår härefter på gränsdragningen mellan olika förbrukarkate-

gorier.

Om beskattningen anordnas på sält nu föreslagits för de ifrågavarande

förbrukarna, synes dock en gränsdragning med hänsyn till storleken av

kraftförbrukningen vara erforderlig såväl uppåt som nedåt. De största för­

brukarna med ett årligt kraftuttag av förslagsvis mer än 40 000 kWh, bör

sålunda 1'å erlägga värdeskatt för hela sin kraftförbrukning. De minsta för­

brukarna bör av praktiska skäl erlägga normal styckeskatt för hela sin för­

brukning. Var den undre gränsen bör gå, fordrar närmare undersökning.

I fråga om jordbruk skulle man kunna tänka sig en gräns vid 3 hektar odlad

jord med hänsyn till alt vid tariffenhetsberäkning enligt gällande standard­

tariffer för detaljdistribution på landsbygden särskild tariffenhet räknas

först då den odlade arealen uppgår till tre hektar. Beträffande hantverk och

småindustri synes motsvarande avgränsning böra göras vid viss ansluten

effekt, visst antal tariff- eller anslutningsenheter eller ock kan en kombina­

tion av dessa faktorer komma till användning för avgränsningen. Gränsen

bör väljas så att den blir ungefärligen jämbördig med den som gäller i fråga

om jordbruket.

Ett annat förhållande, som måste beaktas i detta sammanhang är att del

även förekommer alt hantverk bedrives i kombination med handel, för vil­

ken senare skatt i princip skall utgå efter 2 öre per kWh. Uppmätning av

kraftförbrukningen för vartdera ändamålet särskilt för sig sker därvid ofta

icke. Det kan i dylikt fall beroende på den inbördes storleken av förbruk­

ningen för de båda ändamålen vara motiverat att uttaga skatt för hela för­

brukningen efter endera skattesatsen. Är förbrukningen för något av ända­

74

Kungi. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

målen exempelvis helt övervägande synes anledning föreligga att för hela

förbrukningen tillämpa den för den huvudsakliga rörelsegrenen gällande

skattesatsen. I vissa andra fall kan en differentierad beskattning av för­

brukningen för de olika ändamålen eventuellt visa sig erforderlig.

Det synes böra ankomma på kontrollstyrelsen att efter hörande av el-

skattenämnden utfärda närmare föreskrifter för avgränsning i de hänseen­

den, som nu berörts, av beskattningen av kraft till jordbruk, hantverk och

småindustri.

Vattenfallsstyrelsen framhåller, att en hög styckeskattesats skärper nack­

delarna med alternativet styckeskatt. Styrelsen anför.

Den föreslagna storleken 2 öre per kWh för styckeskatten innebär en be­

tydande skärpning från förra gången tillämpade 1 öre per kWh och från

det då någorlunda föreliggande jämviktsläget mellan värdeskatt och stycke­

skatt. Enligt promemorian har 2 öre per kWh valts väsentligen av avrund-

ningsskäl, icke för åstadkommande av ett å priori önskat skattebelopp. Det

framstår som otillfredsställande att på sådan grund belasta elskattebetalarna

med 40 å 60 milj. kronor per år extra, helst som avrundningsskälet icke är

alldeles tvingande. Obalansen mellan styckeskatten 2 öre per kWh och vär­

deskatten 10 procent kommer därjämte att försvåra och öka antalet pro­

blem med gränsdragning mellan de båda skattebetalargrupperna. Enligt

vattenfallsstyrelsens mening är, om styckeskatt skall användas, ett lägre

belopp att föredraga, med hänsyn till förväntade tariff höjningar kanske dock

så högt som 1,5 öre per kWh. En hög styckeskatt skärper därjämte väsent­

ligt de skäl, som tala mot den skatteformen. I

I fråga om värdeskattens och styckeskattens verkningar gör vattenfalls­

styrelsen följande uttalanden.

Värdeskatt och styckeskatt för elkraft ha båda betydande olägenheter,

som emellertid äro något olika fördelade, så att i vissa hänseenden mest den

förra skatteformen, i andra hänseenden mest den senare fungerar otillfreds­

ställande. Det kan också för vardera formen påvisas speciella leveransför­

hållanden, då den verkar irrationellt eller rent destruktivt. Vid vägningen

av de båda formerna är emellertid så mycket klart, som att endast värde­

skatt kan ifrågakomma för högspänningslevereranser till industrier och

kommunikationsinrättningar, varför övervägandena kunna begränsas till

den andra skattebetalargruppen och då främst detalj konsumenterna i sam­

hällena och på landsbygden. Mot värdeskatt för dessa talar de olikheter i

taxeläge, som förekomma på grund av reella kostnadsskillnader, olikheter

ifråga om finansieringssätt in. m. Att märka är emellertid, att sedan år 1950

härutinnan torde ha inträtt en icke oväsentlig utjämning. Särskilt ha detalj­

taxorna på landsbygden förenhetligats, under det att enstaka städer och då

särskilt i Norrland fortfarande kunna ha ett relativt lågt taxeläge. Den korta

remisstiden har icke möjliggjort någon undersökning, men överslagsvis be­

dömt äro differenserna icke större än att en värdeskatt för detaljdistribu­

tionen skulle vara tolerabel. Dessutom finns vid den skatteformen möjlig­

heten att vid felfunktion i specialfall tillämpa särskilt fastställda beskatt­

ningsvärden. Ytterligare är besvärande vid värdeskatt, att avgifterna bero

av fördelningen av överföringskostnaderna mellan leverantör och konsu­

ment. Om den senare själv ombesörjer transformering från hög spänning

får han lägre avgift — och åtföljande mindre procentuell skatt — än lik­

ställda förbrukare, vilka taga ut kraft vid lägre spänning. Sådana oregel­

bundenheter förekomma emellertid redan vid nuvarande begränsade elskatt

Kungi. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

75

och bli efter föreslagen utvidgning icke mera betänkliga än att av två likar­ tade leveranser den ena kan få värdeskatt och den andra styckeskatt.

För styckeskatt åter sammanhänger den största felfunktionen med det förhållandet, att konsumenternas förbrukning av elkraft rätt mycket på­ verkas av det pris, som får betalas för ny förbrukning. Om delta pris är lågt, vare sig till följd av att distributören över liuvud taget bar lågt kost­ nadsläge eller sådant just för merförbrukning på grund av därpå inriktad taxeutformning, föranledes konsumenten att använda elkraft mera än an­ norstädes och att härför anskaffa mer eller mindre dyra förbrukningsappa- rater. En onyanserad styckeskatt rubbar grundvalarna för konsumenternas bedömning och medför därmed uppenbara orättvisor. Kraftuttagningarna sammanhänga dock icke entydigt med energipriserna utan bero även av yttre förhållanden — i Norrland förbrukas av naturliga skäl mera än i lan­ dets sydligare delar — och av varje konsuments individuella läggning. Även en värdeskatt blir därför orättvis, om än i något mindre grad än stycke­ skatt. Som exempel på extremt otymplig inverkan av den föreslagna elskat- ten skola här nämnas endast de konsumenter inom gruvsamhällena i Norr­ botten, vilka på grundval av en särskild taxa använda elenergi för åtskil­ liga värmeändamål och därvid betala i genomsnitt 3,5 å 4 öre per kWh, samt vidare de som utnyttja nattenergi — vilken icke utgör överskottskraft — till det för närvarande gällande priset 4,5 öre per kWh. En styckeskatt om 2 öre per kWh skulle i dessa fall medföra en revolutionerande omkast­ ning för ifrågavarande kraffanvändningar. Vilken skatteform som än väl- jes, blir det vidare komplikationer ifråga om sådant som gatubelysning och mer eller mindre subventionerade leveranser till tjänstebostäder.

Givetvis kunna de mera extrema missförhållandena i någon mån rättas till medelst de undantagsmöjligheter, som ingå i förslaget till skatteförord­ ning. Att konstatera är, att många anledningar att utnyttja nämnda möj­ ligheter för att reducera orättvisor komma att föreligga.

Vattenfallsstyrelsen sammanfattar sina synpunkter på förevarande spörs­ mål sålunda.

Slutsatsen är enligt vattenfallsstyrelsens mening, att ett alternativ med värdeskatt även för lågspänningsleveranser nu bör betraktas som minst jämbördigt med det i promemorian framlagda förslaget. Särskilt gäller det­ ta, ifall värdeskatten sättes till 10 procent över hela linjen, ty då bortfaller flertalet gränsdragningsproblem. Ökningen av elskatteinkomslen till följd av en utsträckning av 10-procentskatten till alla konsumenter synes bli ungefär densamma som vid tillämpning av en styckeskatt om 1,5 öre per kWh, om hänsyn tages till väntade höjningar av detaljtarifferna. Minsk­ ningen relativt det i promemorian angivna beräknade värdet skulle sålunda bli 30 ä 35 milj. kronor per år. Även en sådan likformig procentuell skatt innebär, att konsumtionen belastas mera än produktionen, detta på grund av den stora nivåskillnaden mellan lågspännings- och högspänningspriser. Skall skattebelastningen fortfarande vara olika — därvid torde med hänsyn till nyssnämnda tariffhöjningar 13 procent för lågspänningsleveranser ge ungefär samma skatteinkomst som 2 öre per kWh i styckeskatt — så kvar­ stå gränsdragningssvårigheterna. Även om värdeskatt i princip tillämpas generellt, torde möjlighet att i undantagsfall använda styckeskatt böra förutses. Värdeskatlealternativet torde eljest vara något smidigare med hän­ syn till behövliga undantag, i del att sådana kunna ordnas med hjälp av särskilt fastställda beskattningsvärden för resp. leveranser.

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Även frågan om gränsdragningen mellan olika förbrukarkategorier be-

röres något i styrelsens yttrande.

I promemorian har föreslagits, att lågspänd kraft, som levereras för indu­

striändamål, jordbruksdrift och uppvärmning av kyrkor samt som över-

skottskraft, skall föranleda värdeskatt och icke styckeskatt. Däremot skall

för kraft, som användes inom handel och hantverk, erläggas styckeskatt

och det även om den uttages vid högspänning. I här förevarande avseende

synes icke finnas anledning att inordna hantverket i annan kategori än

industri och jordbruk. Det är i och för sig ofta svårt att draga en gräns

mellan småindustri och hantverk och synes rent principiellt icke finnas

anledning alt förvägra hantverkarna samma särbehandling som jordbru­

karna. Även för handeln kunna liknande synpunkter göra sig gällande.

De här avhandlade undantagen äro av sådan omfattning och sådan princi­

piell betydelse, att de helst böra vara angivna i skatteförordningen. Vid

tillämpning av generell 10 procents värdeskatt bortfaller behovet av dem.

Vattenfallsstyrelsen behandlar också frågan om den tekniska utform­

ningen vid olika skattesystem.

Med hänsyn till det tekniska uttagandet av elskalten bereda högspän-

ningsleveranserna föga bekymmer och detsamma gäller för proceduren hos

alla små distributionsenheter, som väsentligen verkställa kraftdebitering­

en »för hand». Stora vanskligheter föreligga däremot i alla de fall, då kraft­

debiteringen är en masshantering för 10 000-tals abonnenter eller mera.

Detta gäller för åtskilliga stadselverk och för vissa företag med omfattande

detalj distribution på landsbygden. Hos nämnda organ har under de se­

naste åren nedlagts ett betydande arbete på att införa arbetsbesparande

debiteringsförfaranden med hjälp av kontorsmaskiner av olika slag, och

det är mer eller mindre en slump, huruvida uttagandet av elskatt låter sig

inpassas i resp. system utan väsentliga omläggningar av detta, maskin-

byten in. in. Gemensamt för så gott som alla är, att det icke blir möjligt att

på räkningarna angiva skattebeloppen separat, utan man får åtnöja sig

med att på räkningsblanketterna trycka ett påpekande om att skatt av

viss storlek ingår i slutbeloppet. Avsikten är, att skatteredovisningsupp-

giften skall läggas på distributionsföretagen utan att någon ersättning för

åtföljande kostnader lämnas. De senare kunna bli betydande i sådana fall,

då skatten icke kan inpassas i det förefintliga debiteringssystemet, utan

provisorier och extra förfaranden bli nödvändiga. För vattenfallsstyrelsen

och andra kraftföretag, som bland sina arbetsuppgifter ha kundservice, blir

det merkostnader för att hjälpa återdistributörerna med elskattens hand-

havande. Det vore önskvärt, att någon form av ersättning åt de skatteredo-

visande distributörerna ordnades.

Generellt gäller också, att varje undantag från en enhetlig behandling av

detalj konsumenterna, t. ex. värdeskatt i stället för styckeskatt för någon

enstaka sådan, dylik omläggning för delar av vissa konsumenters förbruk­

ning eller användning av olika styckeskattebelopp, vållar oproportionerligt

besvär, extra kontrollomgångar o. dyl. Den förutsatta särbehandlingen av

jordbruks- och eventuellt hantverksbelastning kännetecknas dessutom av att

dubbel osäkerhet föreligger. Dels mätes icke ifrågavarande förbrukning för

sig, dels är det icke givet vilka delar av de fasta avgifterna, som skola hän­

föras till den. I promemorian angives, att ett schablonförfarande torde få

tillämpas. Enda möjligheten härför är enligt vattenfallsstyrelsens mening

att tillämpa en nedsatt styckeskatt, t. ex. 1,2 öre per kWh, om styckeskat­

ten i allmänhet är 2 öre per kWh, men även detta bryter som nämnts sön­

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år

7.957

77

der rationella debiteringssystem. Att på något sätt rätta nedsättningen av

styckeskatten efter berörda konsumenters individuella förhållanden skulle

innebära ett omfattande administrativt merarbete.

Det av Vattenfallsstyrelsen tillämpade debiteringsförfarandet ger möj­

lighet att tillämpa energiavgifter i öre per kWh med en decimal, och alltså

kan även eu styckeskatt med en decimal inpassas i systemet. Det torde dock

förekomma, att man från början räknat endast med heltalsvärden för ener­

giavgiften. Den möjligheten finnes dock, fast den icke är så tilltalande, att

distributören rättar till sin egen taxa, så att summan av dess energiavgift

och styckeskatten blir ett helt tal. Vad värdeskatt beträffar, så kan även

sådan inpassas i styrelsens system, men det fordras då, att procenttalet är

detsamma för varje sambehandlad grupp av leveranser. På andra håll torde

emellertid en sådan behandling av värdeskatt vara omöjlig, men den ytter­

ligare möjligheten finnes då, att samtliga i tarifferna ingående avgiftsbe­

lopp räknas om, så att de inkludera vederbörligt värdeskattetillägg.

Svenska elverksföreningen erinrar om de i promemorian föreslagna möj­

ligheterna till avsteg från huvudregeln att värdeskatt skall utgå för hög­

spänd kraftuttagning och styckeskatt för borgerlig förbrukning samt fort­

sätter.

Dessa undantag synas komma att innebära, att värdeskatteberäkning även

skall tillämpas i fråga om lågspänd kraft, som levereras för industriända­

mål, för bandrift och därmed likartade ändamål, för jordbruksdrift, för

uppvärmning av kyrkor i vissa fall samt för överskottskraft. Vissa av dessa

undantag äro lätta att strikt definiera, andra däremot synnerligen svåra

vilket torde komma att medföra besvärliga tolkningsproblem.

Som ett exempel må nämnas tanken att dela upp energiförbrukningen

vid jordbruken i en värdebeskattad och en styckebeskattad del. Uppmätningen

av förbrukningen sker här så gott som alltid i en mätare och schablonmässi­

ga beräknings- och fördelningsgrunder måste vid en uppdelning komma att

tillämpas. Här skall man icke endast dela upp själva energiförbrukningen

på själva jordbruksdriften och på hushållsbehoven utan även avgöra hur

stora delar av de fasta avgifterna, som skola anses tillkomma den ena eller

andra förbrukningsdelen. Systemet kommer för distributörerna att medföra

mycket omfattande och absolut improduktivt arbete.

Föreningen kan för övrigt icke finna något skäl varför denna differen­

tiering mellan hushållsenergi och jordbruksenergi skall göras på en lant­

gård och avstyrker därför denna princip. Ett ytterligare motiv härför är

att den sänkning av elskatten för jordbruksdriftens 350 miljoner kWh, som

uppstår vid övergång från stycke- till värdeskatt, blir mycket liten, särskilt

när jordbruksdriften belastas med sina andelar av gårdens fasta avgifter.

Föreningen finner det vidare principiellt oriktigt att basera gränsdrag­

ningen mellan skattesystemen på leveransspänningen.

Leveransspänningen bestämmes i regel av leverantören efter tekniska be­

dömningsgrunder och abonnenten kan normalt icke välja mellan hög- och

lågspänningsleverans. Vidare må påpekas att abonnenter av en viss typ, som

i ett distributionsnät genomgående anslutas till lågspänning, kanske i ett

annat alltid anslutas till högspänning. Som korrektiv har i skatleförslaget

förutsatts att vissa justeringar i gränsdragningen skulle göras, så att borger­

lig förbrukning vid högspänning skulle få styckeskatt, medan industri vid låg­

spänning — enligt promemorian men ej enligt författningstexten — skulle

fä värdeskatt. Bortsett från alt begreppet borgerlig förbrukning inkluderar

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

även småindustri och att smärre industrier ofta — särskilt på landsbygden

— ha gemensam mätning med bostäder eller affärer, måste man av skatte-

förslaget kunna kräva väsentligt större klarhet beträffande gränsdragning­

en. Det måste under alla förhållanden undvikas, att den skatteredovisande

distributören pålägges ansvaret för gränsdragningen, som, hur den än gö-

res, kommer att medföra stora orättvisor.

Även begreppet överskottskraft i den föreslagna förordningen kommer

enligt föreningen att förorsaka stora olägenheter. Ett kriterium på dylik

kraft, säger föreningen, plägar vara, att den är avkopplingsbar, när vatten­

förhållandena försämras. Energi för rumsuppvärmning, som levereras till

mycket låga priser, torde knappast kunna betecknas som överskottsenergi

men det är å andra sidan orimligt alt belasta den med en ökning av priset

med 2 öre/kWh.

Den mest rationella beskattningsprincipen är enligt föreningen att till-

lämpa värdeskatt över hela linjen.

Flertalet gränsfall försvinner och beskattningsarbetet underlättas. Den

borgerliga konsumtionen kommer att — såsom önskas — drabbas betydligt

hårdare än industrin. Distributionsföretagens väl avvägda och inarbetade

system för avvägning av kostnaderna för olika uttagningsändamål kommer

icke att beröras. Tariffregleringar och annat utvecklingsarbete fortgår ostört

av skatten och även själva uppbörden kommer att förenklas i hög grad.

Föreningen vill här framhålla, att kraftavgifterna för olika grupper av

förbrukare numera äro i hög grad utjämnade. Utvecklingen på tariffområ­

det bar nämligen, icke minst under de sex år som förflutit sedan 1951, fort­

satt i allt snabbare takt. Elkraftutredningens standardtariffer för särskilt

landsbygdsdistribution användas sålunda nu inom större delen av distribu­

tionen och motsvarande tariffer ha med mycket små avvikelser nyligen re­

kommenderats för tillämpning även i städer och större samhällen. Undantag

med högre priser finnas givetvis men dessa äro relativt få och uppvägas helt

säkert av undantag i andra riktningen.

Vidare bör påpekas att abonnenternas elkraftkonsumtion i stor utsträck­

ning är en direkt följd av prispolitiken. När sålunda låga kraftpriser kunna

tillämpas, t. ex. inom vissa områden i Norrland, har detta lett till en stor

förbrukning av elkraft. Det synes klart orättvist, att en sådan förbrukare —

som kanske investerat betydande belopp i elektrisk installation och appara­

ter — skall drabbas av en skatt, som kan bli väsentligt större än för motsva­

rande förbrukare, t. ex. en jordbrukare eller ett hushåll, inom annat område.

Än större blir betänksamheten, om man granskar yrkesabonnenterna, bu­

tiker, hantverk m. in., med deras varierande förbrukning och konsumtions­

vanor. En prishöjning genom styckeskatten av 50 % på kraft uttagen natte­

tid — en för kraftdistributionen förmånlig belastningstyp — måste leda

till bortfall av sådan belastning till skada för folkhushållet på längre sikt.

Yrkesabonnenternas relativt stora förbrukning och lägre genomsnittspris le­

der med styckeskattsystemet även till att de få bära en alltför stor del av

skattebördan, tvärt emot den deklarerade avsikten att i första hand belasta

konsumtionen. De i promemorian anförda skälen mot att använda värde­

skatt även för borgerlig kraft äro alltså icke hållbara.

Frågan om värdeskatt eller styckeskatt sammanhänger emellertid också

med den hos elverk och distributörer tillämpade debileringsrutinen. För de

mycket små distributörerna är problemet kanske ej så stort, då debiteringen

i regel sker manuellt, varvid intetdera systemet kan ges företräde. En av

79

föreningen till elverk och andra större distributörer för ett par dagar sedan

utsänd snabbrundfråga visar däremot, att hos distributörer som svara för

flertalet av landets abonnenter metoden med värdeskatt är antingen lämplig

eller acceptabel. Det finns dock en betydande grupp företag, som anser styc­

keskatten lämpligare om än värdeskatten icke heller där är alldeles otänk­

bar överallt.

På grundval av dessa undersökningar och överväganden vill föreningen

föreslå, att skatten på borgerlig förbrukning normalt skall utgå som värde­

skatt men att dispens att använda styckeskattmetoden efter ansökan skall

kunna lämnas av Kontrollstyrelsen till de företag, som på grund av använda

debiteringssystem ej utan stora svårigheter kunna genomföra värdebeskatt­

ning.

Vid valet av procentsats äro endast två värden aktuella, nämligen 10 %

eller 15 %. Det lägre procenttalet tar bort alla gränsfall, vilket vore till stor

fördel, det högre gör det nödvändigt att skilja mellan industri och icke in­

dustri men har egenskapen att ge i stort sett samma totalskatt som den i

promemorian uppskattade styckeskatten på den borgerliga förbrukningen

eller 150 Mkr/år.

Vid alternativet 10 % skulle motsvarande styckeskatt, om sådan behöver

användas, för närvarande uppgå till 1,2 öre/kWh. Någon svårighet att an­

vända brutna tal torde icke föreligga. Vid det andra alternativet med 15 %

värdeskatt skulle styckeskatten för närvarande bli ca 1,8 öre/kWh.

Efter den tidpunkt, då dessa värden fastställdes, ha taxehöjningar skett

och ytterligare höjningar ha förebådats inom en nära framtid. Därigenom

kommer ovan angivet värde, 1,2 öre/kWh, att ändras till ca 1,5 öre/kWh.

Då konsumtionen samtidigt är i stigande, torde den lägre procentsatsen,

som — såsom nämnt — är betydligt enklare i tillämpningen att ganska snart

ge samma skatteinkomst som den i skatteförslaget angivna styckeskatten,

2 öre/kWh.

Föreningen berör slutligen några speciella frågor. En fråga, som enligt

föreningen torde uppkomma, gäller beskattningen av kommunikationsföre­

tagen, vilken enligt förslaget beräknas belöpa sig till 0,3 öre/kWh, motsva­

rande ett energipris av 3 öre/kWh. Föreningen anför härom.

Detta medelpris är synbarligen starkt påverkat av att SJ uttager kraften

vid råkraftföretagens leveranspunkter. För större kommunala spårvägsföre-

tag, som uttaga kraften med transformerings- och omformningskostnaderna

inräknade, äro avgifterna givetvis väsentligt högre. För Stockholms spårvä­

gar skulle sålunda värdeskatten utfalla med över 0,8 öre/kWh och trafiken

där alltså bli nästan tre gånger så hårt beskattad som genomsnittligt beräk­

nats. En korrigering i form av en avdragspost eller en lägre skatteprocent

skulle bär kunna lösa problemet.

Samma frågeställning uppkommer även vid industrier av medelstor typ,

som ibland äro anslutna till bögspänningsnätet och ibland till lågspän-

ningsnätet. Även bär uppstår en prisskillnad, beroende på att strömdistribu­

tören i ena fallet levererar varan i mera bearbetat skick och en korrigering

synes också bär vara önskvärd.

Det förefaller mindre motiverat att ge all icke uppmätt lågspännings-

förbrukning eu privilegierad ställning, i synnerhet som denna i och för sig

visserligen obetydliga förbrukning ofta gäller reklambelysning, bilmotor-

värmare etc.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

80

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

Svensk industriförening finner det orättvist att jordbrukare och industri-

idkare för elektrisk kraft skall erlägga den lägre värdeskatten medan t. ex.

hantverkare skall erlägga slyckeskatt. Alla företagarkategorier bör enligt

föreningen behandlas lika. Föreningen summerar.

Sammanfattningsvis vill föreningen i fråga om den föreslagna elskatten

föreslå, att densamma, om den införes, utformas på så sätt att dess olyck­

liga och olämpliga belastning av småföretagarna elimineras. Detta kan på

ett enkelt sätt genomföras genom att den nuvarande förbrukningssiffran

40 000 kWh per år bibehålies som skattegräns. Elskatt skulle sålunda kom­

ma att utgå blott på elförbrukning över nämnda gräns. Föreningen är härvid

angelägen påpeka, att en sådan bestämmelse innebär en viss ändring i för­

hållande till nuvarande bestämmelser, enligt vilka hela förbrukningen skat-

tebelägges när densamma överskrider 40 000 kWh per år. Enligt föreningens

förslag skulle blott den förbrukning, som överstiger nämnda siffra beskat­

tas.

Sveriges lantbruksförbund erinrar om att skatten för jordbrukarnas el­

kraft, vad angår den del av kraften som användes i jordbruksdriften, enligt

förslaget skall utgå efter samma normer som skatten för industriförbruk-

ningen d. v. s. med 10 procent av värdet och, i fråga om den privata konsum­

tionen, liksom beträffande övrig privat konsumtion med 2 öre för kWh samt

att fördelningen av kostnaderna för elkraften på jordbruksdriften och den

privata konsumtionen skall göras efter viss schablon. Förbundet fortsätter.

Det bör härvid observeras, att den föreslagna 10 %-iga skatten leder till

en större skatt per kWh räknat för mindre landsbygdsföretag än för in­

dustrin, eftersom de förra till följd av större överföringskostnader har att

betala ett högre pris per kWh. Det bör därför övervägas, om inte den läg-

spända förbrukning, som ansetts böra värdebeskattas, i stället borde påläg­

gas styckeskatt så avvägd, att denna motsvarar vad industrin i genomsnitt

betalar per kWh.

Skattefrihet i vissa fält

Sveriges redareförening anser det vara synnerligen angeläget att sjöfarts­

näringen inte bara såsom i promemorian föreslagits, i fråga om trafiken på

utlandet, utan även vad gäller inrikestrafiken undantages från skatt. Denna

gren av den svenska sjöfarten är nämligen enligt föreningen utsatt för en

mycket hård konkurrens från utländska fartyg och är därför i synnerligen

stort behov av lättnader i sina driftskostnader.

Svenska skifferolje aktiebolaget framhåller, att beskattning av för visst

ändamål förbrukad pannbrännolja skulle medföra dubbelbeskattning och

anför härom.

Enligt ordalagen i den föreslagna energiskatteförordningen skulle energi­

skatt uppenbarligen utgå även för intern förbrukning av pannbrännolja för

eldning av vissa pyrolysugnar. Detta synes med hänsyn till nämnda för­

bruknings samband med oljeproduktionen, vilken under vissa omständig­

heter förutsätter en viss förbrukning av pannbrännolja för att erhålla den

säljbara nettoproduktionen, icke rimligt och skulle för bolaget medföra en

extra, icke övervältringsbar kostnadsbelastning, vilken därjämte skulle in­

nebära en dubbelbeskattning av motsvarande salufärdiga olja. På grund här­

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

81

av förutsätter bolaget, att generell befrielse från energiskatt skall efter an­

sökan jämlikt förordningens § 2 erhållas jämväl för pannbrännoljekvanti-

teter, som förbrukas för industriändamål inom skifferoljeverket.

Svenska elkverksföreningen ifrågasätter skattefrihet för elektrisk kraft

till gatubelysning.

En principiell fråga, som belystes år 1951 och som nu åter skall beröras,

är att den nya förordningen skulle komma afl medföra en statlig beskatt­

ning av kommunerna, särskilt i samband med gatu- och vägbelysningen.

Gatubelysningsenergin i samhällen har statistiskt beräknats uppgå till 35 å

40 kWh/invånare och år för närvarande, varför styckeskatten skulle innebära

en skatt av 70 ä 80 öre/invånare och år. För Stockholm medför detta en

skatt av ca 600 000 kr ./år. Det kan här gälla kostnadsökningar för energin

med minst 20—25 %, om styckeskatt uttages. Man kan för övrigt mot bak­

grunden av ansträngningarna att i trafiksäkerhetens intresse förbättra gatu­

belysningen fråga, om icke största samhällsnyttan skulle ernås, om gatube­

lysningen befrias från elskatt.

Svensk industriförening erinrar om Kungl. Maj:ts den 25 augusti 1955

lämnade bemyndigande för kontrollstyrelsen att i fråga om bygdekvarnarna

medgiva befrielse från eller återbäring av elskatt såvitt avser kraft, som

från och med den 1 juli 1955 förbrukats eller kommer att förbrukas för

foderförmalning av spannmål eller eljest för tillverkning av fodermedel,

där skattebefrielse med hänsyn till kraftkostnad, rådande konkurrensläge

och andra därmed jämförliga förhållanden kan befinnas i lika mån påkal­

lad. I anslutning härtill framhåller föreningen nödvändigheten av att bygde­

kvarnarna även i fortsättningen får behålla sin av speciella förhållanden

betingade befrielse från skatt på elektrisk kraft.

Uppläggning av obeskattade bränslelager

Beträffande rätten att erhålla registrering såsom skattskyldig och där­

med få möjlighet att lägga upp obeskattade lager av andra bränslen än ben­

sin och motorsprit anför riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

beträffande de i promemorian föreslagna villkoren följande.

Enligt förslaget förutsättes att den obligatoriska oljelagring, som enligt

oljelagringskonnnitténs förslag skulle komma att åläggas förbrukare med

en årsförbrukning av eldningsolja överstigande 5 000 m3, skall vara obe­

skattad. Detsamma gäller frivillig beredskapslagring av kolbränslen hos

företag med en årsförbrukning av 7 500 ton dylika bränslen ävensom hos

företag som, utan att komma upp till de nämnda årsförbrukningarna, hålla

lager av minst 2 000 ton stenkol, koks eller kolbriketter resp. 500 m3 fly­

tande bränslen. Denna minimilagring motsvarar ca 25 % av den angivna

förbrukningen då det gäller kolbränslen men allenast 10 % i fråga om fly­

tande bränslen. Den för kolbränslen föreslagna lagringsnormen synes i stort

sett överensstämma med den av 1955 års oljelagringskommitté beräknade

obligatoriska lagringen för storkonsumenter, medan promemorians motsva­

rande lagringsvolym för flytande bränslen avsevärt underskrider oljclag-

ringskommitténs nyssnämnda norm.

Riksnämnden har ingenting att erinra mot promemorieförslaget med av­

seende på lagringen av flytande bränslen men vill dock ifrågasätta huruvida

(t Dilmng till riksdagens protokoll It)

57. I samt. Nr 175

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

icke också i fråga om kolbränslen lagergränsen för skattefrihet bör sänkas

till överensstämmelse med vad som föreslagits för de flytande bränslena el­

ler m. a. o. till 750 ton i stället för 2 000 ton, varigenom bl. a. en ytterligare

stimulans till övergång till eldningsolja undvikes.

Efter att ha konstaterat att all beredskapslagring av mindre kvantiteter

än de ovan nämnda synes komma att bli beskattad fortsätter nämnden.

Ur beredskapssynpunkt framstår detta såsom olyckligt, då därigenom en

beredskapsmässigt värdefull spridning av lagren till även mindre förbru-

karkategorier av skilda slag, t. ex. inom jordbruket, kommunikationsföre­

tag, mindre industrier, fastigheter m. m., kan komma att hämmas. Riks-

nämnden anser det därför principiellt önskvärt, om all beredskapslagring

—■ till kvantiteten stor eller liten — kunde undantagas från beskattningen.

Nämnden är emellertid medveten om de svårigheter av administrativ natur,

som ett sådant generellt undantagande skulle komma att medföra.

Även Kooperativa förbundet anser att all för beredskap lagrad olja bör

vara obeskattad tills den uttagits för förbrukning. Den i promemorian före­

slagna gränsdragningen synes förbundet inte bara innebära en ekonomisk

diskriminering av de mindre företagen — industrier, värmecentraler, trans­

portföretag, handelsföretag, jordbruk — vilka därigenom ålägges att betala

skatten i förskott, utan också oändamålsenligt med tanke på vikten ur be­

redskapssynpunkt att sprida lagren så mycket som möjligt.

Svenska gasverksföreningen finner det önskvärt att samtliga gasverk be­

handlas lika. I enlighet härmed bör enligt föreningen även några mindre

gasverk, som har en stenkolslörbrukning understigande 7 500 ton per år,

kunna registreras och därmed få rätt att erlägga skatten först vid förbruk­

ningen av stenkolen.

Kostnadsfrågor

Beträffande de tjänster, som enligt promemorian bör inrättas vid kon­

trollstyrelsen i samband med genomförandet av en allmän energibeskatt­

ning, anför statskontoret följande.

Behovet av de föreslagna nya tjänsterna undandrager sig statskontorets

säkra bedömande. Beträffande byrådirektörstjänsterna må dock ifrågasät­

tas, om föreliggande utredning kan tjäna som underlag för en sådan föränd­

ring i organisatoriskt hänseende av tredje byrån, som inrättandet av de två

byrådirektörstjänsterna får anses utgöra. I kontrollstyrelsens medelsäskan­

den för nästkommande budgetår (1957 års statsverksproposition VII h. t.

sid. 83) har framhållits önskvärdheten av en omorganisation av verket, var­

vid en delning av tredje byrån vore synnerligen angelägen. Med hänsyn

bland annat till att de förslag, som 1952 års kommitté för indirekta skat­

ter kunde komma att framlägga, kunde påverka styrelsens befattning

med nämnda skatter, föreslogs emellertid icke någon dylik omorganisa­

tion. Då således förslag om mera genomgripande organisationsförändringar

lära vara att förvänta, i vart fall i samband med prövningen av nyssnämnda

kommittébetänkande, vill statskontoret förorda, att försiktighet iakttages

med inrättande av högre tjänster på tredje byrån, så att en erforderlig om­

organisation av byrån ej föregripes. Sålunda torde i varje fall de skattejuri-

diska spörsmålen tills vidare böra beredas av den förste byråsekreteraren

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

83

i Ca 29, som är föreståndare för byråns allmänna avdelning, där frågor av

juridisk natur prövas. Däremot vill det förefalla ämbetsverket, som om vissa

skäl talade för att en byrådirektörstjänst avses för chefen för den nya ener­

giskatteavdelningen. Om en dylik tjänst inrättas, torde denna böra hänföras

till 31 lönegraden. Såväl angivna tjänst som övriga befattningar, vilka må

komma att nyinrättas i anledning av föreliggande förslag, böra tills vidare

upptagas som extra.

Kontrollstyrelsen finner den i promemorian föreslagna personalförstärk­

ningen i stort sett tillfyllest men anser att tillförandet av arbetet med energi­

skatten till styrelsen bör föranleda delning av styrelsens tredje byrå (skatte-

byrån). Härom anför styrelsen.

I kontrollstyrelsens skrivelse den 31 augusti 1956 angående anslagsäskan-

den för budgetåret 1957/58 har styrelsen inledningsvis omnämnt bl. a., att

styrelsen i sina anslagsäskanden för budgetåren 1955/56 och 1956/57 upp­

tagit frågan om omorganisation av ämbetsverket till övervägande. Styrelsen

underströk i skrivelsen, att en delning av tredje byrån vore synnerligen an­

gelägen men stannade likväl för att icke för det dåvarande framlägga något

förslag till omorganisation. Frågan om delning av skattebyrån har sålunda

varit aktuell sedan ett par år tillbaka.

Till belysning av omfattningen av arbetsbördan på skattebyrån må näm­

nas, att antalet skattskyldiga, vilkas redovisning kontrolleras av denna byrå,

under år 1954 uppgick till omkring 5 000. Genom kontrollstyrelsens överta­

gande från länsstyrelserna från och med den 1 januari 1955 av uppbörden

och kontrollen av brännoljeskatten ökade antalet skattskyldiga med omkring

16 000. En ytterligare ökning i byråns arbetsbörda inträffade genom den sär­

skilda kontroll av utskänkningsskatten, som från och med den 1 oktober

1955 infördes, vilket medförde att antalet skattskyldiga ökade med omkring

1 200. Vidare har byrån att från och med den 1 december 1956 utöva kon­

troll m. in. hos omkring 100 skattskyldiga enligt förordningen om omsätt­

ningsskatt på motorfordon. Totala antalet skattskyldiga, beträffande vilka

närmaste ansvaret för skattekontroll m. m. åvilar skattebyrån, uppgår för

närvarande till omkring 25 000. Vid ett genomförande av" nu föreliggande

förslag till allmän energiskatt torde antalet skattskyldiga öka med bortåt

^ uuu.

Statsverkets intäkter av de skatter, beträffande vilka skattebyrån har att

verkställa uppbörd och kontroll, har under ett vart av budgetåren 1953/54

1955/56 uppgått till 354, 342 och 494 miljoner kronor och kan för bud-

getaret 1956/57 beräknas till 530 miljoner kronor. Då såsom framgår av fö­

religgande promemoria den allmänna energiskatten beräknas tillföra stats-

verket ett årligt belopp av omkring 525 miljoner kronor, skulle skattebyrån

vid olorandrad organisation handha bestyret med uppbörd och kontroll av en

total skatteintäkt å tillhopa över en miljard kronor, fördelad på ca 27 000

skattskyldiga.

Byråns ökade arbetsmängd har under årens lopp medfört en betydande

personal förstärkning. Sålunda uppgick antalet tjänstemän på skattebyrån

td omkring 30 den 31 december 1947 och till omkring 45 den 1 juli 1948

och ar för narvarande omkring 60. Även styrelsens lokala skattekontroll

har i anslutning härtill personellt förstärkts. Antalet tjänstemän i denna kon-

Irollorgamsation uppgick den 1 juli 1948 till omkring 15 och utgör för när­

varande omkring 75. Vid ett genomförande av nu föreliggande förslag till

allmän energiskatt skulle enligt promemorian erfordras personalförstärkning

pa skattebyrån med 12 tjänstemän och i den lokala skattekontrollen med

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

5 tjänstemän, varigenom skattebyrån sålunda skulle komma att omfatta

omkring 72 tjänstemän och lokala skattekontrollen omkring 80.

Kontrollstyrelsen vill ånyo understryka, att byrån redan nu med hänsyn

till arten och omfattningen av dess arbetsuppgifter är så svåradministre-

rad och ohanterlig att ett tillförande av ytterligare arbetsuppgifter icke rim­

ligen låter sig göra inom den nuvarande organisationens ram. Med hänsyn

härtill vill styrelsen föreslå, att skattebyrån delas vid tillkomsten av den all­

männa energiskatten. I sak innebär bifall till detta förslag, att en av de före­

slagna byrådirektörstjänsterna utbytes mot en byråchefstjänst.

Vid delningen av tredje byrån på två byråer skulle enligt styrelsen på den

ena handläggas ärenden rörande varuskatt, försäljningsskatt, maltdrycks-

skatt, läskedrycksskatt, pälsvaruskatt, fettvaruavgifter, accis å fettemulsion

och omsättningsskatt å motorfordon samt på den andra ärenden rörande

skatt å inhemsk bensin och motorsprit, brännoljeskatt och allmän energi­

skatt.

Beträffande organisationen i övrigt anför styrelsen, att inom tredje byrån

för närvarande finns en allmän avdelning under ledning av en förste byrå­

sekreterare i 29 lönegraden, på vilken i främsta rummet ankommer att

handlägga och till föredragning bereda ärenden av juridisk karaktär. Då

avdelningen vid en delning av byrån kommer att handlägga ärenden be­

rörande flera byråer, bör densamma enligt styrelsen icke längre organisa­

toriskt vara knuten till en av dessa byråer. Den allmänna avdelningen bör

därför enligt styrelsens mening utgöra en självständig avdelning direkt

underställd överdirektören och med den andre av de i promemorian angivna

byrådirektörerna såsom chef.

Den av styrelsen föreslagna byråchefstjänsten ävensom byrådirektörs-

tjänsten å avdelningen för juridiska ärenden bör enligt styrelsen inrättas

såsom ordinarie under det att den i promemorian föreslagna tjänsten såsom

förste byråinspektör i 27 lönegraden bör inrättas såsom extra ordinarie.

I fråga om den personella förstärkningen av styrelsens lokala skattekon­

troll finner styrelsen — med hänvisning till att av ty'ra begärda skrivbiträ­

dest jänster för denna kontroll i årets statsverksproposition upptagits endast

två — att utöver den i promemorian föreslagna kontrollpersonalen ytterli­

gare två skrivbiträdestjänster bör inrättas.

Departementschefen

Allmänna synpunkter

I samband med min redovisning i det föregående av den ekonomiska poli­

tikens inriktning har jag lagt fram de samhällsekonomiska skälen för att

genomföra en allmän energibeskattning. I den nyss återgivna departements­

promemorian har synpunkterna på behovet av en sådan beskattning ytter­

ligare utvecklats.

De i departementspromemorian redovisade stora utbyggnadsbehoven på

energiområdet har verifierats av de i ärendet hörda myndigheterna och or­

ganisationerna. I remissyttrandena understrykes vidare önskvärdheten av

85

att utrymme skapas för en utbyggnad på detta och andra viktiga områden

genom att konsumtionsökningen begränsas. Enighet synes också i stort sett

råda om att denna begränsning bör åstadkommas genom någon form av indi­

rekt beskattning. Det i departementspromemorian framlagda förslaget till-

styrkes av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, medan övriga

remissinstanser, i den mån de berört principfrågan, av olika skäl ställt sig

mer eller mindre avvisande till detsamma. De som inte avstyrkt en energi­

beskattning som sådan har i allmänhet förordat att frågan tas upp först i

samband med behandlingen av det betänkande angående indirekt beskatt­

ning som nyligen framlagts.

Gentemot det sistnämnda argumentet får jag framhålla, att betänkandet

angående indirekt beskattning måste bli föremål för en omfattande remiss­

behandling, och det kommer att ta avsevärd tid innan man kan ta ställning

till om betänkandet bör läggas till grund för konkreta åtgärder. Som jag

tidigare påpekat, måste emellertid redan nu åtgärder vidtagas för att skapa

utrymme för nödvändiga investeringar.

I flera av remissyttrandena göres gällande, att en energibeskattning skulle

få ojämna verkningar på olika samhällsgrupper. Jag återkommer till denna

fråga i samband med att skattealternativ och skattesatser behandlas. Jag

vill dock här understryka, att av i dagens läge tänkbara alternativ en be­

skattning av energiförbrukningen enligt min mening synes vara det som i

detta avseende har de minst ogynnsamma verkningarna. Den kritik som rik­

tats mot förslaget i fråga om dess verkningar på jordbruk, hantverk, små­

industri och transportväsende bör dock föranleda vissa begränsningar och

omfördelningar av skatteuttaget. Hänsyn härtill har tagits vid förslagets

slutliga utformning.

I detta sammanhang vill jag omnämna en framställning angående stöd

åt näringslivet i övre Norrland. Däri påpekas, att en energibeskattning sär­

skilt hårt skulle drabba befolkningen i denna landsdel. Det framhålles ock­

så, att en betydande del av vattenkraften produceras i övre Norrland. I fram­

ställningen uttalas att det är ett skäligt krav att en del av skattemedlen i

någon form reserveras för Norrlands näringsliv. Med anledning härav för­

ordas bildandet av en fond på förslagsvis 100 miljoner kronor, avsedd att

bevara och utbygga näringslivet i de fyra nordligaste länen. De synpunkter

beträffande de norrländska problemen, som sålunda framförts, synes mig

värda beaktande. En närmare prövning av dessa frågor synes dock böra

anstå till dess resultat föreligger av den år 1956 tillsatta utredningen om

avsättning av viss del av statens vinst å malmbrytningen i Luossavaara-Kii-

runavaara AB till stöd för utvecklings- och forskningsarbete inom närings­

livet.

Flera remissinstanser bar som skäl mot en energibeskattning anfört, att

den skulle kunna komma att försvaga de svenska företagens konkurrens­

förmåga gentemot utlandet. I vilken utsträckning så kan komma att bli fal­

let torde det vara ytterst vanskligt att uttala sig om. Man torde emellertid

utan tvekan kunna konstatera, att de farhågor som uttalats från nämnda

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

86

remissinstansers sida är överdrivna. I vad män den svenska industriens kost­

nadsläge jämfört med utlandet relativt sett skulle försämras i förhållande

till nuläget är givetvis beroende på kostnadsutvecklingen i utlandet. Såvitt

nu kan bedömas finns det inte anledning antaga att kostnadsutvecklingen

— även inklusive en energibeskattning — kommer att bli ogynnsammare i

Sverige än i andra länder. Den föreslagna skattens kostnadshöjande effekt

torde dessutom i icke ringa grad kunna motverkas genom att företagen, som

handelskammaren i Gefle anför, torde kunna antagas komma att öka sina

ansträngningar att uppnå en god bränsleekonomi. Jag vill i detta samman­

hang särskilt understryka att energibeskattningen också måste ses som ett

led i strävandena att bryta de inflationistiska tendenserna i vårt samhälle. I

den mån den har denna effekt, bidrar den till att förhindra en inflalionis-

tisk kostnadsstegring, som skulle kunna få mycket allvarliga verkningar för

vår konkurrensförmåga.

Kommerskollegium anser att en energibeskattning är mindre önskvärd ur

social synpunkt. Denna invändning torde kunna resas mot snart sagt varje

torm av indirekt beskattning. I ifrågavarande fall beskattas visserligen varor

som till större delen måste anses oumbärliga. Men för det första kommer

merkostnaden för den enskilde afl bli relativt liten. För det andra måste det

ligga i den enskildes intresse att det skapas möjligheter att bygga ut energi­

försörjningen. I annat fall skulle man på litet längre sikt kunna tvingas att

tillgripa en ransonering av energiförbrukningen. Detta senare torde för den

enskilde framstå som ett ännu större ingripande. Jag vill dessutom påpeka,

att ett av syftena med den föreslagna beskattningen är att försöka begränsa

just energiförbrukningen, ett syfte som icke skulle uppnås om beskattning­

en lades på andra varor.

Av vad jag tidigare anfört i samband med redogörelsen för det ekono­

miska läget och budgetpolitiken torde ha framgått, att skälen för den ifråga­

satta energibeskattningen är så starka, att de uppväger de anmärkningar,

som remissinstanserna i övrigt anfört mot densamma.

Energiskattens utformning

Såsom framgår av det anförda, har jag funnit mig böra förorda, att en all­

män energiskatt införes på grundval av förslaget i promemorian. Jag har

emellertid även antytt, att vissa begränsningar och omfördelningar av skat­

teuttaget kan vara påkallade. Min avsikt är nu att närmare ingå på de spörs­

mål som härvid anmäler sig.

Dessförinnan vill jag endast framhålla, att jag ansluter mig till den i pro­

memorian uttalade uppfattningen, att beskattningsområdet i princip bör

göras så vidsträckt att det omfattar alla för energialstring lämpade bränslen

samt elektrisk kraft. Till frågan om undantag från skatteplikten skall jag

återkomma i det följande. Redan här bör emellertid påpekas, att för sådana

undantag bör kunna åberopas särskilda skäl. Eljest skulle risk föreligga för

en övergång från beskattat till obeskattat bränsle. Uppenbart är, att de vik­

Kungi. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

87

tigaste slagen av fasta och flytande bränslen jämte elkraften bör ingå i be- skattningsområdet.

I promemorian har föreslagits förhållandevis höga skattesatser för ben­ sin, motorsprit samt borgerlig förbrukning av elkraft. Skatteintäkterna härav skulle tillsammans uppgå till nära 300 milj. kronor för år eller mer än hälften av de totala intäkterna från energibeskattningen.

Promemorians ståndpunkt i denna del är att se mot bakgrunden av det allmänna syftet att undvika alltför betungande belastning av produktionen. Den synes också naturlig med tanke på att den privata förbrukningen av bensin och elkraft i viss utsträckning bör kunna bli föremål för besparingar utan att avgörande olägenheter därav uppstår. På båda områdena sker dess­ utom för närvarande en stark expansion. Det kan vidare förtjäna att erinras om att beskattningen av bensin i vårt land är låg i jämförelse med många andra europeiska länder.

Vad som framkommit vid remissbehandlingen har emellertid bibragt mig den övertygelsen, att en sänkning av de föreslagna skattesatserna likväl bör ske. Det är ofrånkomligt, att en beskattning av bensin och borgerlig elför­ brukning i viss omfattning även drabbar produktionen. Detta gäller inte minst jordbruket och den mindre företagsamheten överhuvud taget. Vad bensinen beträffar skulle ett förhållandevis högt skatteuttag accentuera de ojämnheter som sammanhänger med skilda näringsgrenars olikartade bero­ ende av transporter. Ett jämförelsevis högt skatteuttag för borgerlig kon­ sumtion av elkraft skulle, såsom antytts i promemorian och närmare belysts i flera yttranden, medföra svårbemästrade gränsdragningsproblem. Det kan vidare förtjäna påpekas, att en mera betydande höjning av bensinpriset skul­ le bli särskilt kännbar för landsbygdsbefolkningen. På likartat sätt är all­ mänheten på vissa orter, främst i Norrland, särskilt beroende av tillgång till billig elkraft.

Med hänsyn till det anförda anser jag mig inte kunna förorda en högre skattesats för bensin än fyra öre per liter. Samma skattesats bör gälla be­ träffande lättbentyl och motorsprit.

Även i fråga om den borgerliga förbrukningen av elektrisk kraft bör skat­ teuttaget bli avsevärt lägre än som föreslagits. Jag skall senare återkomma härtill i samband med den tekniska utformningen av energiskatten på elek­ trisk kraft.

De skäl som talar för en begränsning av det ifrågasatta skatteuttaget på bensin får enligt min mening ännu större tyngd, när det gäller motorbränn- oljan. Åtskilliga bussföretag har för närvarande att dragas med ekonomiska svårigheter. Detsamma gäller i viss utsträckning även företag, som driver yrkesmässig lastbilstrafik. Utredning pågår rörande dessa branscher. I detta läge anser jag skäligt att den tunga motortrafiken i huvudsak undgår ökad skattebelastning. Av tekniska skäl torde det inte vara möjligt att un­ dantaga motorbrännolja från energibeskattningen. I stort sett samma resul­ tat synes emellertid kunna uppnås genom att företa en mot energiskatten sva­ rande sänkning av brännoljeskatten. Denna lösning synes kunna förordas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Av den här intagna ståndpunkten bör enligt min mening följa, att även el­

kraft, som användes för kommunikationsändamål, och bränsle, som förbru­

kas i järnvägarnas ånglok och motordrivna rälsfordon, hålles utanför be­

skattningen. Detsamma bör gälla fotogen. Denna vara användes till bety­

dande del inom jordbruket för traktordrift. Såsom redan nämnts kommer

jordbruket att drabbas förhållandevis hårt av energiskatten på bensin. Ett

särskilt skäl att undantaga fotogen från beskattningen ligger enligt min me­

ning däri, att denna vara alltjämt på sina håll användes till belysning och

matlagning. Att särskilt belasta de ekonomiskt svaga befolkningsgrupper

varom här i regel är fråga synes icke tilltalande från social synpunkt. — De

nyss angivna skälen talar också för att man bör undvika en belastning av

de jordbrukstraktorer som drives med motorbrännolja. Detta synes lämpli­

gen kunna ske genom en schablonmässigt avvägd restitution, baserad på

den genomsnittliga oljeförbrukningen i sådana traktorer och motsvarande

den nedsättning av brännoljeskatten som nyss förordats för den tunga ino-

tortrafiken. Det torde få ankomma på statens jordbruksnämnd att närmare

utreda denna fråga, vilken därefter torde få föreläggas 1958 års riksdag.

De begränsningar och undantag i beskattningen som jag nu förordat med­

för betydande minskningar i de beräknade intäkterna av energiskatten. Till

någon del kan dessa minskningar kompenseras av den höjning i cigarrett-

skatten som jag i annat sammanhang föreslår. Det synes emellertid även

böra övervägas att företaga mindre uppjusteringar av de i promemorian fö­

reslagna skattesatserna för kol, koks och brännoljor. Sådana upp­

justeringar bör så mycket mindre kunna föranleda berättigade erinringar

som förbrukarna av dessa varor, inte minst industrien, genom vad jag nyss

förordat får minskad belastning på sina transportkostnader.

I detta sammanhang vill jag även med några ord beröra de yrkanden som

vid remissbehandlingen framförts rörande skattesatserna för kol och koks.

Från branschens sida har sålunda gjorts gällande, att dessa bränslen borde

vara skattefria eller beskattas efter lägre skattesatser än de i promemorian

föreslagna. Såsom skäl för dessa yrkanden har främst åberopats att priserna

på kol och koks under senare år stigit betydligt mera än på eldningsoljor.

Häremot vill jag erinra om att skälig hänsyn tagits till nämnda omständig­

heter redan vid avvägningen av de i promemorian föreslagna skattesatserna.

För eldningsoljorna ligger sålunda skattesatserna i princip på en högre nivå

än för kol och koks. Såsom nyss påpekats bör en mindre uppjustering ske

av skattesatserna. I enlighet härmed förordar jag att energiskatten utgår

med 12 kronor per ton för stenkol och 14 kronor per ton för koks.

Däremot finner jag inte anledning att höja den i promemorian föreslagna

skattesatsen, sex kronor per ton, för kolbriketter. Samma skattesats bör till-

lämpas för kolstybb och koksstybb.

Såsom påpekats från branschens sida bör möjlighet finnas att beräkna

skatten på kol och koks per hektoliter. Det torde få ankomma på kontroll­

styrelsen att härvidlag utfärda erforderliga anvisningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

89

Även beträffande eldningsoljorna bör såsom tidigare påpekats en upp­

justering av skattesatserna övervägas. I samband härmed bör framhållas, att

eldningsoljorna 1 och 2 ligger nära varandra i fråga om egenskaper, använd­

ningsområde och priser. Motsvarande gäller förhållandet mellan eldningsol­

jorna 3, 4 och högre. Detta avspeglar sig också i de skattesatser som före­

slagits i promemorian. För att förenkla bestyret med skatten för både myn­

digheterna och de skattskyldiga finner jag lämpligt, att enhetliga skattesat­

ser tillämpas inom de båda grupperna eldningsolja. På sätt framhållits i

promemorian bör skattesatsen för motorbrännolja vara densamma som för

eldningsolja 1.

I enlighet härmed förordar jag, att skattesatsen för eldningsoljorna 1 och

2 samt för motorbrännolja bestämmes till 25 kronor för m3 samt att skatten

för eldningsoljorna 3, 4 och högre skall utgöra 16 kronor för m3.

Energiskatten på motorbrännolja bör i enlighet med vad förut anförts

motsvaras av en ungefär lika stor sänkning av den nuvarande skatten på

motorbrännolja. Härigenom vinnes, att den tunga motorfordonstrafiken i

stort sett blir oberörd av energiskatten. Skatten på motorbrännolja, som nu

utgår med 32 öre per liter, bör sålunda bestämmas till 30 öre per liter.

Beträffande förutsättningarna för rätt att lägga upp obeskattade lager av

bränsle har bl. a. riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framhållit,

att alla beredskapslager oberoende av den lagrade kvantitetens storlek såvitt

möjligt borde vara obeskattade tills de förbrukas. En dylik ordning är otvi­

velaktigt ur flera synpunkter önskvärd men låter sig icke genomföra på

grund av därmed förenade svårigheter av administrativ natur. Jag finner

mig emellertid såtillvida kunna biträda de framställda yrkandena, att jag

förordar att minimilagerhållningen av fasta bränslen bör utgöra 750 ton i

stället för 2 000 ton som föreslagits i promemorian. Gasverken, vilka är till­

verkare av skattepliktigt bränsle, d. v. s. koks, bör alltid oberoende av la­

gerhållningen kunna bli registrerade och kommer därigenom att få åtnjuta

här avsedd förmån.

En fråga, som äger samband härmed, är på vad sätt man lämpligen kan

tillse, att den koks som framkommer vid gastillverkning icke skall bli dub-

belbeskattad. Jag vill förorda ett förfaringssätt, innebärande att skatt be­

räknas för hela den vid gasframställningen förbrukade kvantiteten gaskol

men att avdrag medgives för skatten å den framkomna koksen. Sistnämnda

vara blir således beskattad först då densamma försäljes.

I övrigt anser jag mig kunna godtaga de i promemorian föreslagna regler­

na om uppläggning av obeskattade lager av kol, koks och brännoljor.

I detta sammanhang torde ställning vidare böra tagas till några särskilda

problem som sammanhänger med avgränsningen av de skattepliktiga bräns­

lena.

Sålunda har Sveriges redareförening hemställt, att den i promemorian

föreslagna skattefriheten vid bunkring av fartyg måtte utsträckas att jämväl

gälla den inrikes sjöfarten. Med hänsyn till den bårda konkurrens som den

inhemska sjöfarten är utsatt för från främmande länders sida och till att

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

vissa svårigheter av kontrollteknisk natur är förenade med den i promemo­

rian ifrågasatta skattefriheten för enbart trafiken på utlandet, vill jag icke

motsätta mig skattefrihet jämväl för bränsle som förbrukas i inrikes fart. I

detta sammanhang får jag framhålla, att jag även ansett mig böra föreslå

skattefrihet för bränsle som förbrukas i luftfartyg i såväl utrikes som inri­

kes trafik.

Sveriges kemiska industrikontor utgår i sitt yttrande från att Kungl.

Maj:t, därest förslaget om energiskatt antages, kommer att med begagnande

av sin dispensrätt medgiva befrielse från resp. återbäring av skatt i sådana

fall där beskattat bränsle användes såsom råvara inom kemisk industri. De

kvantiteter koks och kol som kommer till dylik användning (enligt 1954 års

industristatistik 66 802 resp. 7 069 ton) förbrukas enligt kemikontoret till

alldeles övervägande delen för tillverkning av kalciumkarbid och ammoniak,

av vilka produkter framställes bl. a. kvävegödselmedel. Enligt min mening

bör med hänsyn till den föreslagna beskattningens karaktär skatt icke be­

lasta bränsle som användes för annat ändamål än energialstring. Möjlighet

bör därför finnas att göra avdrag för skatt för dylikt bränsle. I förevarande

sammanhang vill jag även beröra Jernkontorets hemställan om skattefrihet

för koks som användes för metallurgiska ändamål. Den koks som nyttjas

vid framställning av kokstackjärn förbrukas såväl för reduktion av järnet

som för alstrande av det för smältningen erforderliga värmet. Då sålunda

viss del av den förbrukade koksen användes för annat ändamål än energi­

alstring, bör i enlighet med vad jag nyss sagt skatt för den förbrukade kok­

sen i varje fall ej utgå med högre belopp än som svarar mot den del av kok­

sen som åtgår för värmealstring.

Skäl, liknande dem som talar för skattefrihet i nyss angivna fall, synes

även kunna åberopas för att nedsätta skatten för industrier som vid sin pro­

duktion förbrukar särskilt stora mängder fasta eller flytande bränslen.

Denna fråga har även aktualiserats i några av yttrandena. Näringslivets

skattedelegation framhåller sålunda, att en under år 1954 införd energiskatt

skulle ha föranlett en kostnadsstegring av inemot 1,5 procent för järn och

stål, i det närmaste 3 procent för cement och mer än 1,5 procent för tegel.

Det ligger i sakens natur, att en på bränsleförbrukningen lagd skatt för

olika produkter måste få en i viss mån skiftande prisfördyrande effekt. Det­

samma gäller den nuvarande elskatten, och i fråga om denna skatt har med­

givits jämkad skattesats i vissa fall, varigenom skattebelastningen på de sär­

skilt kraftkrävande produkterna, t. ex. ferrolegeringar och elektrolytiskt

framställda kemiska föreningar, blir väsentligt nedsatt. En liknande anord­

ning synes böra tillämpas i fråga om energiskatten å bränslen. Kontrollsty­

relsen bör sålunda äga medgiva skattenedsättning i fråga om bränslen, som

förbrukas i särskilt energikrävande produktion. Jag vill i anslutning härtill

framhålla, alt skatten för de mera bränslekrävande industrierna, t. ex. kalk-

och kritbruken samt cementfabrikerna, bör nedsättas så att den ungefärli­

gen svarar mot den genomsnittliga skattebelastningen för industrien i all­

mänhet. Viss hänsyn torde också kunna tagas till marknadsläget för mera

energikrävande exportprodukter.

91

Slutligen får jag nämna, att jag ansett överflödigt att medtaga råolja bland

de skattepliktiga bränslena. Denna vara torde nämligen åtminstone för när­

varande inte i obearbetat skick användas för energialstring.

Med förut angivna avvikelser tillstyrker jag den avgränsning av beskatt-

ningsområdet för bränslen som föreslagits i promemorian liksom den där

verkställda tekniska utformningen av skatten på dessa varor.

Jag övergår nu till att närmare behandla de frågor som sammanhänger

med energibeskattningen av elektrisk kraft.

Skatt å elektrisk kraft beslutades vid 1951 års vårriksdag att

gälla fr. o. m. den 20 juni 1951. Under budgetåret 1951/52 uttogs skatt för

all elektrisk kraft. Traditionellt skiljer man på kraft för industriellt bruk,

kraft för kommunikationsändamål och kraft för s. k. borgerliga ändamål

(detaljförbrukning), d. v. s. kraft för hushåll, jordbruk, yrkesanvändning

(främst småindustri och hantverk) samt allmänna behov (t. ex. skolor,

sjukhus och utomhusbelysning). Skatten utgick för kraft, som förbrukades

inom industrien eller för kommunikationsändamål, med 10 procent av kraf­

tens pris. Då kraftprisen inom detalj distributionen var synnerligen vari­

erande och då man önskade underlätta distributörernas arbete med skatte-

redovisningen bestämdes alt skatten för kraft för borgerliga ändamål skulle

utgå med 1 öre för kilowattimme (kWh). Denna styckeskatt motsvarade

ungefär en värdeskatt av 10 procent. Det genomsnittliga kraftpriset i detalj­

distributionen utgjorde nämligen vid denna tidpunkt ungefär 11 öre för

kWh. Då industrien liksom kommunikationsföretagen i regel är avnämare

av högspänd kraft under det att detaljdistributionen till den helt domine­

rande delen sker vid lågspänning, var det naturligt att värdeskatt skulle

utgå för högspänd kraft och styckeskatt för lågspänd kraft. Av praktiska

skäl fastställdes gränsen mellan högspänning och lågspänning till 450 volt i

skatteförfattningen. Genom olika särstadganden möjliggjordes uttagande i

vissa fall av värdeskatt vid lågspänning och styckeskatt vid högspänning.

Skatten på detaljdistributionen liksom på kraft för kommunikationsända­

mål avvecklades efter ett år. Under tiden sedan den 1 juli 1952 har elskatt

följaktligen endast utgått för kraft för industriellt bruk. Gränsen har där­

vid bestämts så att skatt skall erläggas av den som i industriell rörelse för­

brukar mer än 40 000 kWh för år och driftställe.

Därest elskatten på detalj förbrukning nu skall återinföras såsom ett led

i en allmän energibeskattning, uppkommer liksom 1951 frågan om gränsdrag­

ning mellan olika förbrukarkategorier. Hur denna fråga skall lösas är själv­

fallet beroende av vilket skatteuttag som skall ske på olika slags förbruk­

ning. Jag har redan tidigare tillkännagivit, att skatteuttaget på borgerlig

förbrukning bör vara avsevärt lägre än som svarar mot den skattesats om 2

öre för kWh som föreslagits i promemorian.

Beträffande kraft för industriellt bruk finner jag av skäl som anförts i

promemorian, att någon skatteskärpning icke bör ifrågakomma. Jag biträ­

der följaktligen på denna punkt promemoricförslaget, enligt vilket energi­

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

92

skatt skall utgå med 10 procent av värdet å kraft som förbrukas inom indu­

strien. Däremot bör, såsom tidigare förordats, elkraft som förbrukas av kom­

munikationsföretag för bandrift eller jämförligt ändamål hållas utantör be­

skattningen. I fråga om den industriella kraften bör på sätt nu är fallet

möjlighet finnas till dispens från skattebestämmelserna. Jag avser, att se­

dan riksdagen fattat beslut över den föreslagna energibeskattningen, anmä­

la frågan huruvida fortsatt giltighet bör ges åt vissa dispensbeslut som med­

delats med stöd av den nuvarande elskatteförordningen.

För elkraft, som distribueras för borgerlig förbrukning har i promemo­

rian ifrågasatts en styckeskatt. De remissinstanser, som representerar dis-

tributörsintressena, nämligen vattenfallsstyrelsen och elverksföreningen,

har emellertid samstämmigt förordat en värdeskatt med hänsyn till att en

dylik skatteform vore mindre tariffrubbande och därjämte enklare ur upp­

börds- och redovisningssynpunkt. De önskemål som sålunda uttalats av

distributörerna bör enligt min mening beaktas. Jag förordar fördenskull,

att skatten å elektrisk kraft, som detalj distribueras, uttages såsom värde­

skatt. Vid mitt ställningstagande på denna punkt har jag särskilt tagit fasta

på elverksföreningens uttalande, att kraftavgifterna för olika grupper av

förbrukare numera är i hög grad utjämnade. Möjlighet bör dock, såsom ock­

så framhållits av vattenfallsstyrelsen och elverksföreningen, öppnas för

kontrollstyrelsen att förordna om styckeskatt i fall där en värdebeskattning

med hänsyn till särskilda förhållanden skulle erbjuda tekniska svårigheter.

Framställning bör i dylika fall göras av vederbörande distributör och skatte­

satsen bör avvägas efter det genomsnittliga priset för detaljdistributionen.

I promemorian är skattesatsen för borgerlig förbrukning som nyss nämnts

upptagen till 2 öre för kWh, vilket enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar

skulle svara mot en värdeskatt av 13 procent. Sveriges lantbruksförbund

har erinrat om att den föreslagna 10-procentiga skatten för kraft till

jordbruksdrift leder till en större skatt per kWh räknat för jordbruket än

för industrien, eftersom jordbruket till följd av större överföringskostnader

har att betala ett högre pris per kWh. Lantbruksförbundet anser därför, att

det bör övervägas om inte den lågspända förbrukningen i stället borde på­

läggas styckeskatt så avvägd, att den motsvarar vad industrien i genomsnitt

betalar per kWh. Andra remissinstanser har framhållit, att beskattnings­

reglerna icke bör utformas så att småindustrien och hantverket träffas av

högre elskatt än storindustrien.

Såsom framgår av remissutlåtandena från vattenfallsstyrelsen och elverks­

föreningen är det av tekniska skäl vanskligt att tillämpa annan beskattnings-

norm för kraftförbrukningen i hemmen än för kraftförbrukningen i jord­

bruk, småindustri, hantverk eller eljest vid yrkesutövning.

Med dessa och förut angivna utgångspunkter finner jag mig icke kunna

förorda högre skattebelastning än 5 procent för detalj förbrukningen. —

Kontrollstyrelsen bör äga befogenhet att nedsätta denna skatt inom områ­

den med onormalt hög taxenivå.

Vad jag här förordat innebär, att industriell kraft liksom hittills beskat­

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

93

tas efter 10 procent å kraftvärdet, att kraft till kommunikationsföretag för

bandrift eller liknande ändamål hålles utanför beskattningen samt att kraft

för borgerlig förbrukning beskattas efter 5 procent av kraftvärdet. Beträf­

fande gränsdragningen mellan kraft för industriellt bruk och kraft för bor­

gerligt bruk bör den nuvarande 40 000 kWli-regeln tillämpas. Omläggning­

en skulle följaktligen för elkraftens del innebära, att den hittills skattefria

förbrukningen för borgerliga ändamål skattebelägges efter 5 procent av

kraftvärdet.

Med de ändringar som föranledes av det nu anförda tillstyrker jag det

framlagda förslaget i vad det avser energiskatt på elektrisk kraft.

Intäktsberäkningar

I promemorian har verkställts vissa beräkningar angående intäkterna av

den föreslagna allmänna energiskatten. De för beräkningarna angivna kvan-

titetsuppgifterna för bränslen hänför sig till konsumtionen under år 195fi,

som kan anses som ett normalår. För den industriella elkraften är såsom

intäkt angiven den i statsverkspropositionen för budgetåret 1957/58 beräk­

nade elskatten. Intäkten av elkraft för borgerliga ändamål är angiven med

utgångspunkt från den beräknade förbrukningen under år 1957.

Med samma utgångspunkter har intäkterna av energiskatten enligt de

av mig i det föregående förordade grunderna beräknats till belopp för helt

år räknat, som framgår av nedanstående sammanställning. Hänsyn har vid

beräkningarna icke tagits till de relativt obetydliga kvantiteterna kolbriket­

ter, kol- och koksstybb eller motorsprit, ej heller till den skattefrihet eller

skattenedsättning, som kan medgivas i vissa fall.

Bränsle/Energiart

.Kvantitet

Skattesats

Intäkt, mkr

Stenkol...............................................................

2,9 milj. ton

12 kr./ton

35

Koks ..................................................................

2,4

»

»

14

» »

34

Bensin och motorsprit............................

1,7

»

in3

40 kr./m3

68

Motorbrännolja, eldningsolja 1 och 2

3,7

»

»

25

» >>

93

Eldningsolja

3

och högre.......................

4,2

»

»

16

» »

67

Industriell elkraft ......................................

15,0 mdr kWh

10

%

50

Elkraft för borgerligt behov...............

8,0

»

»

5 %

50

Summa intäkter

397

Avgår skatt för kol och olja, för­

brukade för elkraftgenerering

12

Netto

energiskatt

385

Avgår minskade intäkter av bränn-

oljeskatt

10

Återstår

375

Under budgetåret 1957/58 torde man kunna räkna med något ökad för­

brukning av vissa bränslen. Å andra sidan kommer av uppbördstekniska

skäl en del av skatteintäkterna för bränslen, som förbrukas under budget­

året, att inflyta först efter detta års utgång. Med beaktande härav torde

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

energiskatten för budgetåret 1957/58 kunna beräknas till 315 milj. kr. I

detta belopp ingår 50 milj. kr. motsvarande nuvarande industriell elskatt.

De i statsverkspropositionen beräknade intäkterna av brännoljeskatt torde

komma att nedgå med i runt tal 10 milj. kr.

Intäkterna av energiskatten bör redovisas under en särskild inkomsttitel,

benämnd Energiskatt, varvid inkomsttiteln Skatt å elektrisk kraft utgår.

Anmärkas kan, att skatteintäkterna av bensin bör fördelas mellan inkomst­

titlarna Bensinskatt och Energiskatt efter förhållandet mellan skattesat­

serna.

Beskattningsmijndighet

Såsom föreslagits i promemorian bör kontrollen över energiskatten och

uppbörden därav handhavas av kontrollstyrelsen, bortsett från de fall då skat­

ten för bränsle skall upptagas vid införsel till riket; i sistnämnda fall bör

generaltullstyrelsen vara beskattningsmyndighet.

Beträffande behovet av de personalökningar i kontrollstyrelsen och sty­

relsens lokala skattekontroll som föranledes av energibeskattningen ansluter

jag mig i huvudsak till den uppfattning som uttalats i promemorian. Kost­

naderna synes i stort sett böra beräknas i enlighet med vad där angivits. Då

risst förberedande arbete av betydande omfattning måste utföras, innan

den nya lagstiftningen träder i kraft, synes vissa kostnadsökningar erforder­

liga redan under innevarande budgetår. De nya tjänsterna bör, bortsett från

dem som avses för biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad beford-

ringsgång, tills vidare uppföras såsom extra.

I enlighet med det sagda bör riksdagens medgivande inhämtas att för

budgetåren 1956/57 och 1957/58 överskrida den i avlöningsstaten för kon­

trollstyrelsen upptagna anslagsposten till Avlöningar till icke-ordinarie per­

sonal med erforderligt belopp, vilket för budgetåret 1957/58 synes kunna

beräknas till i runt tal 300 000 kr. För överskridande av kontrollstyrelsens

omkostnadsanslag och motsvarande anslag för den lokala skattekontrollen

torde särskilt bemyndigande inte behöva inhämtas.

Kontrollstyrelsen har i sitt yttrande framhållit, att den nu föreslagna be­

skattningen nödvändiggör en uppdelning av styrelsens skattebyrå på två så­

dana byråer. Goda skäl synes tala för den av styrelsen uttalade uppfattning­

en. Jag anser mig emellertid inte böra uppta denna fråga i detta samman­

hang. Den bör prövas vid budgetbehandlingen under den kommande hösten.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att

dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag

till

1) förordning om allmän energiskatt; samt

2) förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den

21 maj 1954 (nr 260) om brännoljeskatt;

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

95

dels ock medgiva att för budgetåren 1956/57 och 1957/58 den i avlöningsstaten för kontrollstyrelsen upptagna anslags­ posten till Avlöningar till icke-ordinarie personal må över­ skridas för bestridande av de kontrollkostnader som betingas av vad i det föregående förordats.

m. Förslag till höjd beskattning av cigarretter

Av det tidigare anförda framgår, att jag med hänsyn till företagna be­ gränsningar i den ifrågasatta energibeskattningen ansett nödvändigt att ge­ nom konsumtionsbeskattning tillföra staten ytterligare ca 50 milj. kr. om året. Såsom beskattningsobjekt har härvid nämnts cigarretterna.

Enligt 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror utgår tobaksskatten med viss pro­ cent av varans priskurantpris (värdeskatt) samt med visst efter varans myckenhet bestämt belopp (myckenhetsskatt).

De nuvarande skattesatserna har beslutats av 1954 års riksdag på grund­ val av propositionen nr 28. Beslutet innebar en genomsnittlig prishöjning för svenska cigarretter med ca 0,5 öre och för importerade cigarretter med ca 0,75 öre per styck. Tekniskt genomfördes detta så, att myckenhetsskatten höjdes med 0,26 öre för svensktillverkade och 0,35 öre för utländska cigar­ retter i grupp II. Beträffande cigarretter i grupp I (cigarretter med mun­ stycke) lämnades skattesatsen oförändrad. Samtidigt företogs en viss re­ duktion av skattesatserna för cigarrer och cigarrcigarretter.

Gällande skattesatser framgår av följande sammanställning.

Varuslag

Vikt för 1 st. gram

För inom riket till­ verkad vara

För till riket införd vara

Procent av pris- kurant- priset

Belopp för

Procent av pris- kurant- priset

Belopp för

1 St. öre 1 kg kr.

1 st. öre

1 kg kr.

Cigarrer ..............

t. o. m. 5,0 35

4,3

_

35 12,4

>

II över 5,0 35 5,6

—

35 15,6

—

Cigarrcigarrelter..

>

I t. o. m. 1,7 35 4,0

—

35 6,6

—

*

>

II

över 1,7 35 6,0

—

35 9,5

—

Cigarretl er ..........

I

t. o. m. 0,75 40

2,5

—

40

3,5

—

>

II

över 0,75 40

4,3

—

40

5,65

—

Röktobak ............

—

40

24:60 40

_

31: —

Tuggtobak............

—

40

—

3: 70 40

—

7: —

Snus ....................

—

40

—

3:80 40

—

5: —

Vid innevarande riksdag har på grundval av propositionen nr 50 beslu­ tats en omläggning inom detaljhandeln med tobaksvaror. Denna omlägg­ ning, som skall tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1960, har även föranlett en ändring i skattebestäminelserna såtillvida, att värdeskatten skall beräk­

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

nas på grundval av det riktpris som tobaksmonopolet åsätter varan och inte

såsom nu på grundval av ett fast priskurantpris.

Under år 1956 har försålts 5 069,4 milj. st. svensktillverkade och 609,5

milj. st. utländska cigarretter av grupp II samt 35 milj. st. resp. 0,3 milj. st.

cigarretter av grupp I eller sålunda sammanlagt 5 714,2 milj. st. Till jäm­

förelse kan nämnas, att den totala cigarrettförsäljningen år 1952 utgjorde

5 121 milj. st. och år 1954 5 289,3 milj. st. Tendenser till stagnation har för­

märkts under år 1956. I vad mån dessa tendenser kan väntas bli bestående

torde icke med säkerhet kunna förutses. — Försäljningen av andra tobaks-

varor än cigarretter har under senare år genomgående visat tillbakagång.

Såsom jag nyss framhållit torde det vara nödvändigt att utöver den all­

männa energibeskattning som tidigare förordats tillföra staten ytterligare

ca 50 milj. kronor om året genom konsumtionsbeskattning. Att därvid

tobaksvaror nämnts som beskattningsobjekt sammanhänger bl. a. med att

nivån för denna beskattning i förhållande till penningvärdet och de stora

konsumentgruppernas köpkraft sjunkit sedan 1954, då de nuvarande skat­

tesatserna fastställdes. Förhållandet har varit likartat med spritskatterna,

vilka nyligen undergått en betydande höjning.

Av tobaksvarorna 'synes endast cigarretterna representera en sådan skat­

tekraft att en skatteskärpning bör företagas. Med hänsyn till konsumtionens

storlek skulle, enligt vad jag under hand inhämtat från tobaksmonopolet,

en höjning av skatten med omkring ett öre per styck vara tillräcklig för att

tillföra staten det nyss angivna beloppet.

I enlighet med det anförda förordar jag, att skatten på cigarretter höjes

med omkring ett öre stycket. Någon skillnad synes härvid inte böra göras

mellan svensktillverkade och importerade cigarretter. Med tanke på att

förbrukningen av cigarretter med munstycke (grupp I) är helt obetydlig —

mindre än en procent av totalförbrukningen — synes emellertid skattehöj­

ningen för dessa varor böra begränsas till ungefär ett halvt öre stycket.

Skattehöjningen bör genomföras på det sättet att myckenhetsskatten be­

stämmes till 4,78 öre per styck för svensktillverkade och 6,13 öre för im­

porterade cigarretter i grupp II; nuvarande skattesatser utgör 4,3 respektive

5,65 öre stycket. På motsvarande sätt bör skatten för cigarretter i grupp I

höjas från 2,5 respektive 3,5 öre per styck till 2,74 öre för svenska cigarret­

ter och 3,74 öre för utländska. Med dessa nya skattesatser kommer pris­

höjningen att bli ett öre för cigarretter utan munstycke och 0,5 öre för ci­

garretter med munstycke.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa,

att ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag

om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 19i3 (nr 3i6)

angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaks­

varor måtte genom proposition föreläggas riksdagen till an­

tagande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

97

IV. Budgetläget

1. Inledning

I två särskilda skrivelser den 22 mars 1957 har riksräkenskapsverket

framlagt dels förslag till slutlig beräkning av statsverkets inkomster under

budgetåret 1957/58 och dels redogörelse för approximativ beräkning röran­

de utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1956/57.

I det följande redogöres först för utfallet av driftbudgeten för budgetåret

1956/57.

I fråga om driftbudgeten för budgetåret 1957/58 anmäles till en början

den nya beräkningen av inkomsterna. Härefter redovisas förändringarna av

utgifterna i förhållande till förslaget i statsverkspropositionen. Vidare kom­

mer jag att anmäla den slutliga beräkningen av avskrivningsbehovet för

budgetåret 1957/58.

Beträffande kapitalbudgeten framlägges definitivt förslag till investerings­

plan för budgetåret 1957/58 jämte därtill fogade investeringsstater.

I anslutning till en sammanfattning av det statsfinansiella läget framläg­

ges slutligen förslag rörande den uttagningsprocent för den statliga inkomst­

skatten som bör tillämpas under nästa budgetår.

2. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1956/57

I sin förenämnda skrivelse den 22 mars 1957 har riksräkenskapsverket be­

räknat, att inkomstutfallet i förhållande till den för löpande bud­

getår fastställda riksstaten, i vilken inkomsterna upptagits till 11 309,4 mil­

joner kronor, kommer att visa ett underskott av 268,75 miljoner kronor och

således uppgå till 11 040,7 miljoner kronor. Ämbetsverkets beräkning är

baserad på under år 1956 gällande grunder för statstjänstemännens löner

och på vid 1957 års ingång gällande taxor för de statliga affärsverken.

Inkomsterna å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förut-

sättes komma att överstiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med

25,07 miljoner kronor, vilket praktiskt taget helt motsvarar ett överskott

å de till automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna.

Ifrågavarande överskott är sammansatt av beräknade merinkomster av ben­

sinskatten och den särskilda investeringsavgiften för motorfordon å 30

respektive 5 miljoner kronor samt en minskning av fordonsskatten med 10

miljoner kronor.

För de inkomsttitlar som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden

redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en nettobrist å 293,82 miljoner

7 liihang till riksdagens protokoll 1957. i samt. Nr 17

98

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

kronor. Inkomsterna å titeln för skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

beräknas komma att understiga det i riksstaten upptagna beloppet med

400 miljoner kronor, medan övriga mot budgetutjämningsfonden reglerade

inkomsttitlar sammanlagt beräknas utvisa ett nettoöverskott på 106,18 miljo­

ner kronor. Bland titlar vilka beräknas ge överskott märkes arvslottsskatt,

gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt med 15 miljoner kronor, tullmedel med

40 miljoner kronor, varuskatt med 10 miljoner kronor, införselavgift och

accis å fettvaror m. m. med 6 miljoner kronor, omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å spritdrycker med 100 miljoner kronor samt statlig nöjesskatt

med 6 miljoner kronor. Den nytillkomna inkomsttiteln omsättningsskatt å

motorfordon upptages till 50 miljoner kronor. För diverse inkomster be­

räknas en ökning med 12 miljoner kronor. Å andra sidan räknas med en

minskning i förhållande till riksstaten för titeln omsättnings- och expedi-

tionsstämplar m. m. med 7 miljoner kronor samt för titlarna tobaksskatt,

omsättnings- och utskänkningsskatt å vin och maltdrycksskatt med 20, 5 re­

spektive 17 miljoner kronor. Inkomsterna av statens affärsverksfonder be­

räknas av riksräkenskapsverket utvisa en nettominskning i förhållande till

riksstaten om sammanlagt 83 miljoner kronor.

Enligt vad riksräkenskapsverket vidare anför i sin skrivelse beräknas u t-

gifterna å driftbudgeten i fråga om de mot budgetutjämnings­

fonden reglerade anslagen bortsett från reservationsanslagen komma att ut­

visa en nettomerutgift å 62 miljoner kronor. De belopp, som för de olika

huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas i anspråk från

respektive överföras till budgetutjämningsfonden, anges i efterföljande sam­

manställning.

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna............................... —

—

II. Justitiedepartementet................................................. 8,99

—

III. Utrikesdepartementet................................................... —

0,13

IV. Försvarsdepartementet................................................ 45,32

—

V. Socialdepartementet.................................................... 44,20

—

VI. Kommunikationsdepartementet............................... —

20,04

VII. Finansdepartementet.................................................. —

3,93

VIII. Ecklesiastikdepartementet......................................... 20,13

—

IX. Jordbruksdepartementet............................................ 3,90

—

X. Handelsdepartementet................................................ 6,51

—

XI.

Inrikesdepartementet.................................................... 14,69

—

XII. Civildepartementet........................................................ —

83,07

XIII. Oförutsedda utgifter .................................................. —

0,78

XIV. Riksdagen och dess verk m. m................................. 0,30

—

Säger 144,04

107,95

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

99

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden.............................................................. 1,13

II. Riksgäldsfonden............................................................. 25,00

IV. Avskrivning

av oreglerade kapitalmedelsförluster

•—

—

Säger

26,13

—

Summa

170,17

107,95

Nettomerutgift

62,22

I fråga om utfallsberäkningen å utgiftssidan anför riksräkenskapsverket

följande:

Såsom framgår av sammanställningen, utvisar civildepartementets huvud­

titel den största avvikelsen från beräkningarna i riksstat och tilläggsstat med

en uppskattad nettobesparing å 83,07 miljoner kronor. Denna besparing, som

är att hänföra till det å riksstaten uppförda anslaget till täckning av beräk­

nat överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsförmåner,

sammanhänger emellertid med att detta anslag i enlighet med vad som förut­

satts vid anslagets beviljande beräknas i allmänhet icke bliva taget i an­

språk av de avlöningsutbetalande myndigheterna, vilket leder till en mot­

svarande merbelastning av myndigheternas avlöningsanslag. Efter korri­

gering med hänsyn härtill av de olika huvudtitlarnas belastning märkas bland

mera betydande merutgifter överskridande av anslagen till avlöningar och

omkostnader för fångvårdsanstalterna med 5,20 miljoner kronor, av ar­

méns anslag till bränsle och mathållning med 6,22 respektive 6,05 miljoner

kronor, av anslagen under socialdepartementets huvudtitel till allmänna

barnbidrag, till bidragsförskott, till kapitalmedelsförluster och ränteefter-

gifter å vissa bostadsbyggnadslån samt bostadsrabatter, till bidrag till folk­

pensioner in. in. och till understöd åt flyktingar m. in. och vissa kostnader för

ungerska flyktingar med 4,56 respektive 4,77, 11,05, 20,63 och 8,26 miljoner

kronor samt av anvisade medel till räntor å statsskulden med 25 miljoner

kronor. Bland större besparingar må nämnas besparingar å anslaget under

socialdepartementets huvudtitel till bidrag till erkända arbetslöshetskassor

med 5,00 miljoner kronor, å anslaget under finansdepartementets huvud­

titel till anordnande av vinstutlottning in. m. i samband med återbetalningen

av överskjutande preliminär skatt med 5,85 miljoner kronor samt å anslaget

under ecklesiastikdepartementets huvudtitel till bidrag till driften av lokala

yrkesskolor med 6,86 miljoner kronor. Vidare må framhållas, att budgetut­

jämningsfonden förutsättes på grund av merinkomster å de till automobil-

skattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna komma att via ansla­

get till avsättning till statens automobilskattemedelsfond tillföras 22,00 mil­

joner kronor. Det enligt riksstaten och tilläggsstaten beräknade överskottet

å automobilskattemedlens specialbudget, 46,11 miljoner kronor, beräknas så­

lunda vid realiserandet av budgeten komma att stiga till 68,11 miljoner kro­

nor.

Riksräkenskapsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å

driftbudgetens reservationsanslag. Den ger vid handen, att under löpande

budgetår beloppet av kvarstående behållningar å dessa anslag kan förväntas

totalt sett förbli oförändrat. Beräkningen framgår av följande sammanställ­

ning.

100

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

ökning (+) resp.

Minskning (—)

Milj. kr.

Beräknad förändring i beloppet av kvarstående behållningar å reser­

vationsanslag:

IV. Försvarsdepartementet.................................................................... —110,00

V. Socialdepartementet......................................................................... — 15,00

VI. Kommunikationsdepartementet.................................................... -f- 160,00

IX. Jordbruksdepartementet................................................................. — 25,00

Övriga huvudtitlar............................................................................ — 10,00

Summa

+ 0

Liksom i december 1956 har riksräkenskapsverket även nu räknat med en

avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel med netto

200 miljoner kronor mot 300 miljoner kronor enligt riksstaten.

Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket beräknat ett överskott

å driftbudgeten att tillföras budgetutjämningsfon­

den för löpande budgetår av ca 175 miljoner kronor. Ämbetsverket har där­

vid utgått från motsvarande i den ursprungliga riksstaten beräknade över-

skottssaldo mellan inkomster och utgifter å 706,77 miljoner kronor, vilket

minskats med dels den till 293,82 miljoner kronor beräknade nedgången av

inkomsterna, dels de till 62,22 miljoner kronor beräknade merutgifterna å

anslag, dels ock den till 175,40 miljoner kronor uppgående summan av de

anslag, som äskats å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Nyssnämnda i den ursprungliga riksstaten upptagna saldo mellan inkoms­

ter och utgifter å i runt tal 705 miljoner kronor avser till ett belopp av (300

+ 75 -f- 110 =) 485 miljoner kronor särskilda avsättningar till budgetut­

jämningsfonden av kommunalskattemedel, av vissa tillfälliga, konjunktur-

politiskt betingade inkomster samt av medel avsedda för framtida investe­

ringar i LKAB. Återstående (705 — 485 =) 220 miljoner kronor utgör

det i riksstaten beräknade formella överskottet å statsregleringen. Det nu

beräknade saldot mellan inkomster och utgifter å 175 miljoner kronor skall

på motsvarande sätt reduceras med de nämnda avsättningarna. Dessa be­

gränsar sig med hänsyn till den beräknade minskade avsättningen av kom­

munalskattemedel till (200 -f- 75 + 110 =) 385 miljoner kronor. Härigenom

förbytes enligt riksräkenskapsverkets kalkyler det formella överskottet å

riksstaten i ett formellt underskott å (385 — 175 =) 210 miljo­

ner kronor.

För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska utbetal­

ningarna å driftbudgetens anslag skall det angivna överskottet (före avsätt­

ningarna) å 175 miljoner kronor korrigeras med hänsyn till eventuella för­

ändringar i behållningen å driftbudgetens reservationsanslag. Då emellertid

riksräkenskapsverket enligt det föregående räknat med att ökningarna och

minskningarna av behållningarna kommer att uppväga varandra, utgör siff­

ran 175 miljoner kronor också ett mått på det kassamässiga över­

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

101

skottet å driftbudgeten. Sistnämnda summa motsvarar således

det belopp, varmed de sammanlagda inkomsterna för innevarande budgetår

enligt ämbetsverkets kalkyl kan beräknas komma att överstiga de totala ut­

gifterna på driftbudgeten. — Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning

av det kassamässiga utfallet av driftbudgeten kan också, om man utgår från

de totala inkomsterna och utgifterna enligt riksstat och tilläggsstat, uttryc­

kas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat har utgifterna upptagits till

sammanlagt (10 602,65 -j- 175,40 =) 10 778,05 miljoner kronor. De faktiska

utgifterna beräknas av riksräkenskapsverket överstiga detta belopp med

87,29 miljoner kronor. Samtliga utgifter kan således beräknas till i runt

tal 10 865 miljoner kronor. Eftersom inkomsterna beräknas till avrundat

11 040 miljoner kronor, kan alltså det kassamässiga överskottet beräknas

till cirka 175 miljoner kronor.

Vid bedömningen av budgetutfallet bör utöver vad riksräkenskapsverket

anfört i sin skrivelse även beaktas verkningarna av dels den av riksdagen

beslutade löneplansrevisionen liksom den generella höjning av statstjänste-

männens löner och pensioner för år 1957 varom avtal nu träffats, dels ock

de förändringar av affärsverkens taxor som beslutats eller föreslagits under

innevarande år. Enligt vad som anförts i en av riksräkenskapsverket med

skrivelse den 16 april 1957 överlämnad promemoria innebär nettoresultatet

av löne- och taxehöjningarna för affärsverkens del en ytterligare minsk­

ning av överskotten med sammanlagt 15 miljoner kronor. De inkomster

som nu beräknas av statens affärsverksfonder utgör för postverket 8, tele­

verket 40, statens järnvägar 10, statens vattenfallsverk 110 samt för domän­

verket 34 miljoner kronor. Å driftbudgetens utgiftssida motsvaras kostnaden

för löne- och pensionshöjningarna av det anslag å 90 miljoner kronor till

täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och

pensionsförmåner, varom chefen för civildepartementet senare denna dag

kommer att göra hemställan.

Nu berörda förhållanden medför således i jämförelse med riksräkenskaps­

verkets beräkning av den 22 mars, att det kassa mässiga överskot­

tet å driftbudgeten minskar med 105 miljoner kronor till (175—105 =)

70 miljoner kronor. Det formella underskottet påverkas i mot­

svarande mån och ökar därför till (210 -)- 105 =) 315 miljoner kronor.

3. Driftbudgeten för budgetåret 1957/58

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar

I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa

av 11 890,8 miljoner kronor, varav 11 179,9 miljoner kronor hänförde sig till

egentliga statsinkomster och 710,9 miljoner kronor till inkomster av sta­

tens kapitalfonder.

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades

i statsverkspropositionen inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet

in. m. ge 6 100 miljoner kronor. Inkomsttitlarna kupongskatt, fondskatt,

skogsvårdsavgifter, arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lot-

terivinstskatt samt omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. upptogs till

7, 15, 8, 85, 53 respektive 75 miljoner kronor. I automobilskattemedel be­

räknades inflyta 1 005 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknades ge

sammanlagt 3 384 miljoner kronor, varav tullmedel G25 miljoner kronor,

varuskatt 220 miljoner kronor, omsättningsskatt å motorfordon 140 miljo­

ner kronor, regleringsavgift och accis å fettvaror m. in. 47 miljoner kronor,

skatt å kaffe 20 miljoner kronor, tobaksskatt 690 miljoner kronor, skatter å

alkoholhaltiga drycker och läskedrycker sammanlagt 1 530 miljoner kro­

nor, nöjesskatt 62 miljoner kronor samt skatt å elektrisk kraft 50 miljoner

kronor. Uppbörden i statens verksamhet upptogs till 176 miljoner kronor.

Under diverse inkomster inflytande medel beräknades till sammanlagt 270

miljoner kronor, varav 95 respektive 115 miljoner kronor i tips- och lotteri­

medel.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspro­

positionen, under förutsättning av oförändrade löner och taxor, till samman­

lagt 267 miljoner kronor, varav för postverket 12 miljoner kronor, telever­

ket 70 miljoner kronor, statens järnvägar 10 miljoner kronor, statens vat-

tenfallsverlc 125 miljoner kronor och för domänverket 50 miljoner kronor.

I sin förut nämnda skrivelse den 22 mars 1957 har riksräkenskapsverket

jämlikt gällande instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av

statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1957/

58. Vid beräkningens verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare

år från vederbörande myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de

större inkomsttitlarna ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkäns­

liga inkomsttitlar. Beträffande de allmänna förutsättningarna för beräk­

ningarna har riksräkenskapsverket anfört följande.

Som grundval för sin beräkning i december förutsatte riksräkenskaps­

verket en fortsatt måttlig produktionsuppgång, full sysselsättning och något

ökande utrikeshandel under 1957. Även för 1958 förutsattes fortsatt ekono­

misk expansion i ungefär samma takt som under åren dessförinnan. För de

inkomsttitlar, som direkt påverkades av de vidtagna regleringsåtgärderna

beträffande oljan, nämligen fordonsskatt, bensinskatt och den nya skatte-

titeln omsättningsskatt å motorfordon, räknade dock riksräkenskapsverket

med mindre inkomster än vad som skulle följa av de allmänna förutsätt­

ningarna.

De allmänna förutsättningarna beträffande den ekonomiska utveckling­

en, som angåvos i riksräkenskapsverkets decemberberäkning, synas alltjämt

kunna läggas till grund för en beräkning av statsverkets inkomster under

budgetåret 1957/58. Däremot synes icke längre en särbehandling av titlar­

na fordonsskatt etc. motiverad tack vare det sedan december förbättrade för­

sörj ningsläget för oljan.

Vad gäller de förnyade beräkningarna under de olika inkomsttitlarna har

riksräkenskapsverket anfört i huvudsak följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

103

Skatt å inkomst och förmögenhet in. m. över denna tilel redovisas upp­

börden av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln men där­

jämte även kommunalutskylder samt vissa andra skatter, avgifter och bi­

drag, som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden. I stats­

verkspropositionen uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 6 100

miljoner kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag.

Genom källskattesystemet påverka variationer i den sammanlagda in­

komsten för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storle­

ken av den preliminära A-skatten. I inkomstberäkningen i december 1956

angav riksräkenskapsverket vissa förutsättningar för beräkning av lönein­

komstens utveckling under 1956 och 1957, vilka alltjämt synas äga giltighet.

Sålunda påpekades, att en viss glidning uppåt vid sidan av de avtalsmässiga

höjningarna syntes ha inträffat under 1956, varigenom lönenivån vid in­

gången av 1957 översteg den för 1956 genomsnittliga. En mindre sysselsätt­

ningsökning liksom fortsatt överflyttning av arbetskraft från lägre till högre

betalda yrken syntes likaså ha bidragit till en stegring av den totala löne­

summan under 1956. Sammanlagt beräknades den lolala lönesumman un­

der 1956 bliva 8 procent större än under 1955. Även för 1957 ansågs, med

hänsyn till antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen,

en fortsatt löneglidning uppåt kunna förutsättas liksom en fortsatt över­

gång från lägre till högre betalda yrken. Den ökning av lönesumman, som

därutöver kunde komma att bli en följd av årets avtalsrörelse, lät sig givet­

vis icke överblickas. Det syntes emellertid icke osannolikt, att avtalsrörelsen

för flera områden skulle komma att leda till mindre lönehöjningar än för

1956. I kalkylerna räknades dock med en stegring av den sammanlagda löne­

summan med 8 procent från 1956 till 1957. För 1958 räknades schablonmäs­

sigt med en 4-procentig stegring.

För 1956 synes enligt nu tillgängliga uppgifter fortfarande kunna räknas

med en 8-procentig ökning av lönesumman. Den centralt träffade tvååriga

uppgörelsen mellan Landsorganisationen och Arbetsgivarföreningen kan för

1957 beräknas komma att medföra en genomsnittlig löneökning med om­

kring 2 procent för berörda löntagargrupper. För de löntagargrupper där

glidning vid sidan av avtalen är obetydlig kunna dock de avtalsmässiga löne­

höjningarna beräknas komma att bli högre. I detta sammanhang kan även

erinras om, att statstjänstemännens löner redan genom de av riksdagen nu

beslutade nya löneplanerna i genomsnitt kunna beräknas stiga med ca 7 pro­

cent från 1956 till 1957. En ytterligare höjning synes kunna påräknas med

hänsyn till avtalsresultaten på den allmänna marknaden. Även på det kom­

munala området kunna motsvarande löneförändringar väntas. Enligt riksrä­

kenskapsverkets mening synes ingen anledning finnas att nu frångå det

förut gjorda antagandet om den totala lönesummans ökning under 1957.

Likaledes saknas anledning att ändra det i decemberberäkningen gjorda

schablonmässiga antagandet om en ökning av lönesumman under 1958.

Vid sin beräkning i december 1956 kunde riksräkenskapsverket utnyttja

uppgifter om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördster-

minen i september 1956. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek

under uppbördslcrminerna i november 1956 och januari 1957 visa något

mindre belopp än vad riksräkenskapsverket antog i sin senaste beräkning.

Till följd härav har den preliminära A-skallen nu antagits inflyta med nå­

got mindre belopp under uppbördsåret 1957—58 och efterföljande upp­

bördsår, än vad som tidigare antagits. De i proposition den 22 februari 1957

(nr 97) framförda förslagen om höjning av de kommunala ortsavdragen till

samma nivå som de statliga komma under förutsättning av riksdagens bifall

att påverka uppbörden av preliminär A-skatt från och med uppbördsåret

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

1958—59. Riksräkenskapsverket beräknar att tillämpningen av de höjda

kommunala ortsavdragen kommer att innebära ett bortfall av preliminär

A-skatt av ca 100 miljoner kronor under budgetåret 1957/58, vilket dock

mer än motvägs av att utbetalningarna av kommunalskattemedel komma

att minskas med 240 miljoner kronor.

Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst

synes ingen anledning föreligga att i detta sammanhang utgå från annat an­

tagande än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1956 och som

innebar en fortsatt stegring under 1957. För ifrågavarande inkomsttagare,

vilka i huvudsak erlägga preliminär B-skatt, kunna de föreslagna nya kom­

munala ortsavdragen förutsättas komma att påverka skatteuppbörden först

under uppbördsåret 1960—61.

I proposition den 8 februari 1957 (nr 71) föreslås vissa åtgärder för att

i beskattningshänseende neutralisera verkningarna av den höjning av taxe­

ringsvärdena, som kan förutses vid 1957 års allmänna fastighetstaxering, in­

nebärande bl. a. en sänkning av repartitionstalet från 4 till 2,5 procent. I

samma proposition föreslås vidare en höjning av beloppet för skattefri för­

mögenhet från 50 000 kronor till 80 000 kronor samt att det extra avdrag

om 100 kronor för ensamstående och 200 kronor för äkta makar, som för

närvarande medges vid beräkning av inkomst av kapital, höjes till 300 kro­

nor respektive 600 kronor. Den sammanlagda effekten av de föreslagna åt­

gärderna på inkomstskattetiteln under nästkommande budgetår beräknas

bli av obetydlig storleksordning.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen en uppgång

av den sammanlagda taxerade inkomsten med 2 procent både mellan verk­

samhetsåren 1955 och 1956 och mellan verksamhetsåren 1956 och 1957. Riks­

räkenskapsverket har icke funnit anledning att nu ändra dessa antaganden.

Fyllnadsinbetalningarna av preliminärskatt, vilka till övervägande del

fullgöras av bolag, ha av riksräkenskapsverket nu uppskattats till samma

belopp som i decemberberäkningen 1956, eller till 650 miljoner kronor för

innevarande budgetår och till 600 miljoner kronor för budgetåret 1957/58.

Liksom vid sin beräkning i december 1956 har riksräkenskapsverket härvid

förutsatt att fyllnadsinbetalningar komma att verkställas under våren 1957

och våren 1958 i sådan omfattning, att den kvarstående skatten för bolagens

del enligt taxeringarna 1957 och 1958 blir av obetydlig storleksordning.

Beträffande kvarstående skatt, avgifter och bidrag från större arbetsgi­

vare till yrkesskade- och sjukförsäkringarna, tillkommande skatt och infly­

tande restantier visa riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar inga eller

endast obetydliga avvikelser i jämförelse med decemberberäkningen.

Vad utgifterna på titeln beträffar ha utbetalningarna av kommunalskatte-

medel upptagits med ett 200 miljoner kronor lägre belopp än i december-

beräkningen. Härvid bar förutsatts att den förutnämnda föreslagna böj­

ningen av de kommunala ortsavdragen, innebärande en minskning i utbe­

talningarna av kommunalskattemedel med 480 miljoner kronor per budgetår,

kommer alt tillämpas från och med år 1958 samt att den genomsnittliga

kommunala utdebiteringen under år 1958 kommer att uppgå till 12,75 kro­

nor per skattekrona eller 25 öre mera än vad som förutsattes i december-

beräkningen.

I beloppen för förskott in. m. till sjukkassorna, som beräknats på grund­

val av uppgifter från riksförsäkringsanstalten i skrivelse den 9 mars 1957,

ingå för budgetåret 1956/57 76 miljoner kronor utgörande den del av arbets-

givarbidragen för år 1955 som skall överföras till den allmänna sjukförsäk­

ringsfonden. I december 1956 uppskattades avsättningen till 55 miljoner

kronor. I det under ifrågavarande rubrik upptagna beloppet för budgetåret

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

105

1957/58 ingå 40 miljoner kronor avseende arbetsgivarbidrag för år 1956,

som av riksförsäkringsanstalten föreslagits skola avsättas till allmänna sjuk­

försäkringsfonden.

För överskjutande skatt, övriga restitutioner och omlöringar ha uppta­

gits samma belopp som i beräkningen i december 1956.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna

tidpunkt föreligger vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket den

behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. för

budgetåret 1956/57 till 5 600 miljoner kronor och förordar, att titeln i det

slutliga riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 6 100 miljoner kronor.

Beträffande de avsättningar till och återföringar från budgetutjämnings­

fonden av kommunalskattemedel, som enligt de förnyade beräkningarna böra

verkställas under budgetåren 1956/57 och 1957/58 finnes icke skäl till änd­

ring av de i december 1956 beräknade beloppen. De beräknade avsättning­

arna och återföringarna under de båda budgetåren ha sammanställts i ne­

danstående tablå (miljoner kronor):

1956/57

1957/58

Avsättning .......................................................... 300

400

Återföring.............................................................. 100

275

Nettoavsättning................................................. 200

125

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositio­

nen är denna inkomsttitel uppförd med 85 miljoner kronor. I skrivelse till

riksräkenskapsverket den 8 mars 1957 förordar generalpoststyrelsen, att ifrå­

gavarande inkomster upptages med oförändrat belopp i den definitiva riks-

staten. Generalpoststyrelsen framhåller, att inkomsterna av kvarlåtenskaps-

skatten visserligen kunna komma att påverkas något under budgetårets se­

nare del av den höjning av gränsen för beräkning av kvarlåtenskapsskatt,

varom förslag framlagts i Kungl. Maj :ts proposition nr 71/1957, men att in­

komsterna från arvslottsskatten å andra sidan har visat en stadigt stigande

tendens under de senaste åren. Riksräkenskapsverket, som för innevarande

budgetår beräknar inkomsterna på titeln till 85 miljoner kronor, föreslår, att

det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för budgetåret 1957/58 får

kvarstå oförändrat.

Lotterivinstsknlten har i statsverkspropositionen uppförts med 53 miljo­

ner kronor. Generalpoststyrelsen har i sin ovannämnda skrivelse anfört, att

ifrågavarande inkomster för budgetåret 1957/58, med hänsyn till ovissheten

om det särskilda penninglotteriet och skattelotteriet komma att anordnas

även under 1958, icke synas böra upptagas till högre belopp än som av sty­

relsen förutsetts för innevarande budgetår eller 53 miljoner kronor. Riks­

räkenskapsverket, som för innevarande år beräknar inkomsterna på titeln

till 54 miljoner kronor, föreslår, att de i den definitiva riksstaten uppföras

med oförändrat 53 miljoner kronor.

Omsättnings- och expeditionsstämplar in. in. Denna titel har i statsverks­

propositionen uppförts med 75 miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse

förordar generalpoststyrelsen att ifrågavarande inkomster i den definitiva

riksstaten uppföras med oförändrat belopp. Riksräkenskapsverket föreslår

likaledes, att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för budgetåret

1957/58 får kvarstå oförändrat.

Fordonsskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen

till 325 miljoner kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i de­

cember 1956. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräknades

samtidigt till 300 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och

106

länsstyrelserna inhämtade uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten

vid den ordinarie uppbördsstämman i februari 1957 till 283,8 miljoner kro­

nor, vilket är 7 procent högre än det föregående år debiterade beloppet. Ge­

nom bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande

av automobilskatt för år 1957 (SFS 556/1956) kunna drygt 11 miljoner

kronor beräknas inflyta först under budgetåret 1957/58. Å andra sidan inne­

buro motsvarande bestämmelser för år 1956 att omkring 8 miljoner kronor

avseende debiteringen i februari 1956 inlevererades först under innevarande

budgetår. Med utgångspunkt från de anförda uppgifterna och under anta­

gande, att den vid sidan av huvuddebiteringen inflytande fordonsskatten

kommer att öka i samma takt som den ordinarie uppbörden, beräknar riks-

räkenskapsverket inkomsterna på titeln till 305 miljoner kronor för budget­

året 1956/57. Beträffande utvecklingen av fordonsbeståndet under nästkom­

mande budgetår finner ämbetsverket ingen anledning revidera de i decem­

berberäkningen gjorda antagandena. Riksräkenskapsverket föreslår därför,

att titeln fordonsskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med samma

belopp som i statsverkspropositionen, 325 miljoner kronor.

Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 680 miljoner

kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i december 1956. In­

komsterna på titeln för innevarande budgetår, som ämbetsverket i decem­

ber 1956 med liänsyn till de vidtagna åtgärderna för begränsning av bensin­

förbrukningen icke ansåg sig böra beräkna till ett högre belopp än 630 miljo­

ner kronor, beräknas nu till 670 miljoner kronor. Under hänvisning till den­

na uppräkning och till det i jämförelse med decemberberäkningen oföränd­

rade antagandet om fordonsbeståndets utveckling föreslår riksräkenskaps­

verket, att inkomsttiteln bensinskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppfö­

res med 725 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor mera än i stats­

verkspropositionen.

Tullmedel. Denna titel beräknades av riksräkenskapsverket i december

till 625 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverksproposi­

tionen. I skrivelse den 8 mars 1957 har generaltullstyrelsen funnit sig sakna

anledning frångå den i november 1956 gjorda beräkningen enligt vilken

uppbörden av tullmedel upptagits till 625 miljoner kronor. Med ledning av

nu tillgängliga uppgifter har styrelsen visserligen ansett sig böra räkna med

någon minskning respektive ökning i bruttouppbörden för vissa varugrup­

per, men samtidigt funnit sig kunna förutsätta att dessa jämkningar i stort

sett komma att uppväga varandra.

Tullinkomsterna ha av riksräkenskapsverket för innevarande budgetår

beräknats till 610 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mera än vad

sonr antogs i december 1956 och 40 miljoner kronor mera än vad som upp­

tagits i riksstaten. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln tullmedel un­

der förutsättning av i huvudsak oförändrade tulltaxor i det slutliga riksstats-

törslaget uppföres med 650 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor

mera än i statsverkspropositionen.

Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel uppta­

gits 220 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förny­

ade beräkningar ge tillsammans ett belopp av 223 miljoner kronor, vilket

innebär en böjning med 2 miljoner kronor från vad som uppskattades i

november 1956. För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket,

att titeln skall lämna en inkomst av 220 miljoner kronor. Riksräkenskaps­

verket förordar att titeln varuskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres

med 225 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mera än i statsverks­

propositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna inkomsttitel är i statsverkspro-

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

107

positionen upptagen till 140 miljoner kronor i enlighet med riksräkenskaps-

verkets förslag i december 1957. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln

uppföres med oförändrat belopp i det slutliga riksstatsförslaget.

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel har i

statsverkspropositionen upptagits med 47 miljoner kronor, vilket belopp

byggde på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräk­

ningar. Dessa myndigheter ha vid förnyade beräkningar bibehållit tidigare

belopp. Riksräkenskapsverket föreslår att det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet för budgetåret 1957/58 får kvarstå oförändrat.

Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1956 denna titel

till 690 miljoner kronor, vilket belopp uppförts i statsverkspropositionen.

Tobaksmonopolet har vid förnyad beräkning den 9 mars 1957 föreslagit

670 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än vid dess be­

räkning i oktober 1956. Riksräkenskapsverket, som uppskattar inkomstut­

fallet för löpande budgetår till 670 miljoner kronor, föreslår, alt titeln to­

baksskatt i det slutliga riksstatsförslaget upptages till likaledes 670 miljo­

ner kronor, vilket i förhållande til! statsverkspropositionen innebär en ned-

räkning med 20 miljoner kronor.

Rusdrycksmedel av parlihandelsbolag och rusdrycksmede.l av detaljhan­

delsbolag. Ifrågavarande titlar ha i statsverkspropositionen uppförts med

13 respektive 30 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse den 6

mars 1957 förordat, att sistnämnda belopp ändras till 26 miljoner kronor

med hänsyn till de förslag som framlagts av 1953 års utskänkningsvinst-

kommitté och som sedermera förelagts riksdagen i proposition den 1 mars

1957 (nr 94). Riksräkenskapsverket föreslår att ifrågavarande belopp i det

slutliga riksstatsförslaget uppföras med 13 respektive 26 miljoner kronor,

vilket beträffande sistnämnda belopp innebär en minskning med 4 miljoner

kronor i förhållande till statsverkspropositionen.

Omsättnings- och utskänkningsskatt ä spritdrycker. Denna titel angavs

av riksräkenskapsverket i december 1956 till 1 300 miljoner kronor, vilket

belopp upptagits i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen, som i novem­

ber 1956 uppskattade inkomsterna till 1 200 miljoner kronor, har i skrivelse

den 6 mars 1957 angivit inkomsterna på titeln till 1 200 miljoner kronor.

För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna till

1 150 miljoner kronor eller till samma belopp som i december 1956. I pro­

position den 1 mars 1957 (nr 94) angående ekonomiska villkor för rus-

drycksutskänkningen föreslås vissa omläggningar, som beräknas medföra

ett bortfall på ca 23 miljoner kronor för år i inkomsterna från utskänk­

ningsskatt. Enligt propositionen skulle de nya bestämmelserna träda i kraft

den 1 oktober 1957. Riksräkenskapsverket föreslår, alt titeln omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker under förutsättning av bifall till det

i ovannämnda proposition framförda förslaget till omläggning av utskänk-

ningsbeskattningen i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 1 250 mil­

joner kronor, vilket är 50 miljoner kronor mindre än i statsverksproposi­

tionen.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel

beräknades i december 1956 av riksräkenskapsverket till 45 miljoner kronor

i anslutning lill kontrollstyrelsens förslag. Samma belopp har även upp­

lagils i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräk­

ning angivit inkomsterna lill 55 miljoner kronor, ltiksräkeniskapsverket,

som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna till 50 miljoner kro­

nor, föreslår i överensstämmelse med kontrollstyrelsens beräkning att ifrå­

gavarande lilel i del slutliga riksstatsförslaget uppföres med 55 miljoner

kronor, vilket är 10 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 95 miljoner

kronor i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag. Kontrollstyrelsen har

i sin förnyade beräkning angivit inkomsterna till oförändrat 95 miljoner

kronor. För innevarande budgetår räknar riksräkenskapsverket nu med en

inkomst på titeln av 93 miljoner kronor mot 95 miljoner kronor i december

1956. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln maltdrycksskatt i det slut­

liga riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 95 miljoner kronor.

Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 47 mil­

joner kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkning i

december 1955. Kontrollstyrelsen har vid förnyad beräkning angivit inkoms­

terna till 45 miljoner kronor, vilket är samma belopp som vid dess beräk­

ning i november. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i det slutliga riks­

statsförslaget uppföres med oförändrat 47 miljoner kronor.

Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen be­

räknats till 62 miljoner kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsver­

kets beräkning i december 1956. För innevarande budgetår beräknar riks­

räkenskapsverket nu inkomsterna till 65 miljoner kronor, vilket är 5 mil­

joner kronor mera än i decemberberäkningen. De ändrade bestämmelser

i fråga om nöjesbeskattningen, som föreslås i proposition den 25 januari

1957 (nr 66), kunna beräknas medföra elt skattebortfall på ca 7 miljoner

kronor för statens del. Riksräkenskapsverket föreslår, under förutsättning

av bifall till nyssnämnda proposition, att inkomsterna på titeln nöjesskatt

i det slutliga riksstatsförslaget uppföras med 60 miljoner kronor, vilket

ar 2 miljoner kronor lägre än i statsverkspropositionen.

Skatt å elektrisk kraft har i statsverkspropositionen upptagits med 50

miljoner kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkning

i december 1956. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i det slutliga

riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 50 miljoner kronor.

Inkomst av myntning och justering. Denna inkomsttitel har i statsverks­

propositionen i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag upptagits till

11 miljoner kronor. Mynt- och justeringsverket, som i oktober 1956 uppskat­

tade ifrågavarande inkomster till 10,6 miljoner kronor, har vid förnj^ad be­

räkning den 4 mars 1957 sänkt detta belopp till 9,4 miljoner kronor. Riks­

räkenskapsverket föreslår, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres

med ett till 10 miljoner kronor avrundat belopp, vilket är 1 miljon kronor

mindre än i statsverkspropositionen.

Totalisatormedlen ha i statsverkspropositionen beräknats till 25 miljoner

kronor i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag i december 1956. Riks­

räkenskapsverket föreslår, att ifrågavarande inkomsttitel i det slutliga riks­

statsförslaget uppföres med oförändrat 25 miljoner kronor.

Tipsmedel. I statsverkspropositionen ha inkomsterna på denna titel upp­

tagits med 95 miljoner kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsver­

kets beräkning i december 1956. För innevarande budgetår uppskattar riks­

räkenskapsverket nu inkomsterna till 86 miljoner kronor. Riksräkenskaps­

verket föreslår, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 90

miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverksproposi­

tionen.

Lotterimedlen upptogos i statsverkspropositionen till 115 miljoner kronor

i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag i december 1956. Riksräken­

skapsverket, som beräknar inkomsterna under titeln lotterimedel till 111

miljoner kronor för innevarande budgetår, föreslår, att titeln i de! slutliga

riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 115 miljoner kronor.

Statens affärsverksfonder. Genom de av riksdagen beslutade nya lönepla-

nerna för statstjänstemännen höjas de affärsdrivande verkens driftkost-

109

nåder. De ytterligare höjningar av driftkostnaderna, vilka kunna bli följ­

den av de nu pågående avtalsförhandlingarna för statstjänstemannen kun­

na för närvarande icke överblickas. För att möta de ökade driftkostnaderna

har hittills televerket medgivits vissa taxehöjningar och förslag framlagts i

proposition den 8 mars 1957 (nr 108) om höjning av vissa postavgifter.

Till följd av svårigheterna att förutsäga avtalsresultatet för statstjänste­

mannen och möjligheten att taxehöjningar kunna bli aktuella även för and­

ra affärsverk än de ovan nämnda, anser sig riksräkenskapsverket för när­

varande icke kunna göra en realistisk uppskattning av affärsverkens inleve­

rerade överskott under det kommande budgetåret. Riksräkenskapsverket har

därför vid sin förnyade inkomstberäkning utgått från de i statsverks­

propositionen angivna beloppen.

Riksräkenskapsverket har slutligen framhållit, att de nu verkställda be­

räkningarna liksom den tidigare inkomstberäkningen är grundade på för­

utsättningarna, att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett

detsamma som för närvarande samt att den ekonomiska utvecklingen icke

störes genom mera omfattande arbetskonflikter.

I den under föregående avsnitt omnämnda promemorian av den 16 april

har riksräkenskapsverket jämväl gjort en förnyad beräkning av affärsver­

kens överskott under nästkommande budgetår. Ämbetsverket har därvid

räknat med en generell tvåprocentig stegring av lönesatserna under år 1957

utöver den s. k. nollställningen och en generell ytterligare treprocentig löne­

ökning under år 1958. De inkomster som nu beräknas av affärsverksfonder-

na utgör för postverket 17, televerket 65, statens vattenfallsverk 120 samt

för domänverket 50 miljoner kronor; för statens järnvägars del räknas nu

inte med någon inleverans av överskottsmedel. Sammanlagt innebär detta en

nettominskning å 15 miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositio­

nen.

För statens järnvägar gäller den ordningen, att det bokföringsmässiga

överskottet för visst budgetår tillföres riksstaten först påföljande budgetär.

Då enligt vad riksräkenskapsverket under hand inhämtat från järnvägs­

styrelsen ett underskott å 50 miljoner kronor nu förutses för innevarande

budgetår kan någon inleverans icke påräknas till riksstaten för budgetåret

1957/58. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att ingen inkomsttitel upp­

föres för statens järnvägar i det slutliga riksstatsförslaget. Ämbetsverket

förutsätter därvid, att uppkommande underskott täckes genom särskild

medelsanvisning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Förändringar av utgifterna

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för bud­

getåret 1957/58 upptogs utgifter å sammanlagt 10 890 miljoner kronor.

Härav föll 9 916 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 974 miljoner

kronor på utgifter för statens kapitalfonder.

I särskilda propositioner har Kungl. Mai:! framlagt förslag till ett flertal

ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida. Vidare har riksdagen i

no

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

fråga om Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskan-

den i åtskilliga fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen har därvid i

vissa fall medfört förändringar av beloppen.

Anslagen under fjärde huvudtiteln ökar med netto 0,3 miljon kronor.

Bland ökningarna må nämnas 0,6 miljon kronor till avlöningar till personal

vid marinförvaltningen samt 0,2 miljon kronor till ersättning till vardera

flygvapnets och befästningars delfond av försvarets fastighetsfond. Å andra

sidan minskar bland annat armétygförvaltningens och flygförvaltningens

avlöningsanslag samt anslaget till avlöningar till aktiv personal m. fl. vid

marinen med 0,3 respektive 0,2 och 0,1 miljon kronor.

För femte huvudtiteln beräknas en anslagsmässig ökning med samman­

lagt 34,1 miljoner kronor. Till ett belopp av 21 miljoner kronor avser ök­

ningen det i propositionen nr 100 slutligt äskade anslaget till bostadsra-

batter, medan en ökning om 5 miljoner kronor hänför sig till det i samma

proposition äskade anslaget till kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter

å vissa bostadsbyggnadslån. Vidare har i propositionen nr 98 äskats 0,3

miljon kronor till statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare

för en vårdavdelning i Fagersta samt tillsammans 0,7 miljon kronor till

avlöningar, omkostnader och inventarier vid statens vårdanstalt å Gudhem

för alkoholmissbrukare. Slutligen torde under förevarande huvudtitel kom-

mia att äskas sammanlagt 7 miljoner kronor för kostnader i samband med

höstens folkomröstning i pensionsfrågan.

Det bör anmärkas, att i årets statsverksproposition anslagen till bidrag

till folkpensioner m. m. samt till särskilda barnbidrag till änkors och in­

validers barn m. m. beräknades på grundval av vid beräkningstillfället ut­

gående fyra indextillägg. Sedan numera ett femte indextillägg tillkommit,

torde den faktiska belastningen på ifrågavarande anslag öka med 37,2

miljoner kronor.

Under sjätte huvudtiteln ökar anslagssumman med 33,6 miljoner kro­

nor till följd av bland annat höjningar med 30 miljoner kronor av anslaget

till vägunderhållet och med 3,5 miljoner kronor av anslaget till bidrag till

anläggningar för vattenförsörjning och avlopp.

För sjunde huvudtiteln medför det i propositionen nr 97 äskade anslaget

till skatteersättning till kommunerna, in. in. en ökning med 8,2 miljoner

kronor.

Anslagen under åttonde huvudtiteln ökar med netto 0,3 miljon kronor,

främst till följd av vissa i förhållande till statsverkspropositionen nytill­

komna anslag. Bland dessa märkes anslagen till vissa kostnader för läkar­

utbildningen å 1,1 miljoner kronor, till driftkostnader för särskilda försöks­

skolan i Linköping å 0,6 miljon kronor samt till bidrag till nordiska insti­

tutet för teoretisk atomfysik å 0,2 miljon kronor. Å andra sidan utgår

anslaget å 0,6 miljon kronor till särskilda försöksskolor och minskar an­

slaget till avlöningar för folkskoleseminarierna med 1 miljon kronor.

Elfte huvudtiteln företer en nettoökning med 0,1 miljon kronor. Å ena

sidan minskar karolinska sjukhusets avlöningsanslag med 0,1 miljon kro­

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

111

nor, anslaget till bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhu­

set i Göteborg m. m. med 0,5 miljon kronor samt anslaget till engångsan-

skaffning av materiel till civilförsvaret med 0,4 miljon kronor. Å andra si­

dan tillkommer bland annat ett anslag till bidrag till vissa byggnadsarbeten

vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn m. in. å 0,2 miljon

kronor. Vidare torde under förevarande huvudtitel komma att äskas ett an­

slag å 1,0 miljon kronor till administration av 1957 års folkomröstning.

För tolfte huvudtiteln medför det av chefen för civildepartementet senare

denna dag äskade anslaget till täckning av beräknat överskridande av an­

slagsmedlen för vissa löne- och pensionsförmåner en ökning med 245 mil­

joner kronor.

Av utgifterna för statens kapitalfonder ökar underskottet å riksgälds-

fonden med 40 miljoner kronor. Huvudtiteln avskrivning av nga kapital­

investeringar minskar med 31,9 miljoner kronor, medan en ökning med 35

miljoner kronor äskas under huvudtiteln avskrivning av oreglerade kapi­

talmedels förluster.

Den totala nettoökningen av driftbudgetens utgifter i förhållande till stats­

verkspropositionen uppgår till 364,7 miljoner kronor.

4. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1957/58

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning

upptagna med allenast beräknade belopp, beroende på att motsvarande in-

vesteringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla de

förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt av för­

slag om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen be­

räknade.

Under statens allmänna fastig lietsfond har i propositio­

nen nr 98 äskats 4 215 000 kronor till vissa byggnadsarbeten vid statens

vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare. Detta anslag bör i enlighet

med gällande regler avskrivas med 50 procent, varför motsvarande avskriv-

ningsanslag äskas med 2 107 500 kronor. I årets statsverksproposition har

preliminärt 34 000 000 kronor beräknats till vissa byggnadsarbeten vid sta­

tens sinnessjukhus m. in. Sedermera har i propositionen nr 103 ett belopp

av 33 050 000 kronor äskats för ifrågavarande ändamål. Motsvarande av-

skrivningsanslag, som i statsverkspropositionen preliminärt uppförts med

17 000 000 kronor, sänks nu till 16 525 000 kronor. Till statens anstalt för

fallandesjuka: Om- och ulbyggnadsarbeten har i statsverkspropositionen

preliminärt upptagits ett investeringsanslag å 1 100 000 kronor samt ett där­

emot svarande avskrivningsanslag å 550 000 kronor. I propositionen nr 84

har emellertid för nästa budgetår äskats en medelsanvisning å 825 000 kro­

nor, varför avskrivningsanslaget nedräknas till 412 500 kronor. Anslaget till

utbyggande av karolinska sjukhuset bar definitivt äskats med det i stats-

112

verkspropositionen beräknade beloppet. Motsvarande avskrivningsanslag upp­

tagas alltså med det tidigare, preliminärt äskade beloppet.

Under statens utlåningsfonder har i propositionen nr 100 an­

slaget till lånefonden för bostadsbyggande definitivt äskats med 560 000 000

kronor, innebärande en sänkning av det preliminärt beräknade beloppet med

140 000 000 kronor. Då den i propositionen föreslagna höjningen av räntorna

å tertiär- och egnahemslånen icke kan beräknas beröra de lån som utbetalas

under nästa budgetår torde hittills gällande 25-procentigä avskrivning böra

tillämpas, vilket innebär att det preliminära avskrivningsanslaget å

175 000 000 kronor sänkes till 140 000 000 kronor.

Under fonden för låneunderstöd har vidare i propositionen nr

100 föreslagits, att anslaget till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksam-

het skall ersättas med ett anslag benämnt Räntefria lån till bostadsbyggande.

Det preliminärt uppförda beloppet å 100 000 000 kronor har samtidigt höjts

till 240 000 000 kronor. Det nya anslaget innefattar dels kapital subventio­

nerna till egnahem, som tidigare inräknats under anslaget till lånefonden för

bostadsbyggande, dels tilläggslånen till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Av-

skrivningsbehovet för dessa båda ändamål bör i överensstämmelse med av

1955 års riksdag godkända regler (statsverkspropositionen 1955, bil. 19;

rskr. nr 328) täckas genom avsättning till fonden för oreglerade kapital-

medelsförluster. Till beräkningen härav återkommer jag senare.

Beträffande det i propositionen nr 68 äskade anslaget å 300 000 kronor till

lån till Gotlands läns landsting för utbyggande av lasarettet i Visby torde

total avskrivning böra tillämpas. Det i propositionen nr 103 äskade anslaget

till lån till föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatorium för vissa

ombyggnadsarbeten å 950 000 kronor samt de i propositionen nr 84 äskade

anslagen till lån till Ervallahemmet för ombyggnadsarbeten å 220 000 kro­

nor, till lån till svenska diakonsällskapet för vissa byggnadsarbeten å 85 000

kronor och till ytterligare lån till föreningen Röingegården u. p. a. för vissa

byggnadsarbeten m. in. å 50 000 kronor, vilka sistnämnda lån avses skola

vara ränte- och amorteringsfria, avskrives helt.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till stats-

verkspropositionens förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinves­

teringar framgår av följande översikt.

ökning (+)

Minskning (—)

Kronor

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Statens allmänna fastighetsfond:

Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Gudhem för

alkoholmissbrukare (prop. nr 98) ................................................ + 2 107 500

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. in. (prop.

nr 103) ...................................................................................................... —475 000

Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och utbyggnadsarbeten

(prop. nr 84) ......................................................................................... — 137 500

Statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsbyggande (prop. nr 100) ......................... —35 000 000

Fonden för låneunderstöd:

Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande av lasarettet i

Visby (prop. nr 68) ........................................................................... -f 300 000

Lån till föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatorium

för vissa ombyggnadsarbeten (prop. nr 103) ......................... -f- 950 000

Lån till Ervallahemmet för ombyggnadsarbeten (prop. nr 84)

-f- 220 000

Lån till svenska diakonsällskapet för vissa byggnadsarbeten

(prop. nr 84) ......................................................................................... -{- 85 000

Ytterligare lån till föreningen Röingegården u. p. a. för vissa

byggnadsarbeten m. m. (prop. nr 84) ........................................... -j- 50 000

Summa — 31 900 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

113

Det torde få ankomma på riksdagen att vidtaga de kompletteringar och

justeringar av de under förevarande huvudtitel äskade anslagen, som i an­

ledning av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan på­

kallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budget­

året 1957/58 i härefter angivna fonder anvisa följande re­

servationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

Vissa bgggnadsarbelen vid statens vårdanstalt

å Gudhem för alkoholmissbrukare................ 2 107 500

Inrikesdepartementet :

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjuk-

hus m. m..................................................................... 16 525 000

Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och ut-

byggnadsarbeten .................................................. 412 500

Utbyggande av karolinska sjukhuset................ 1 662 500

Statens utlåningsfonder

Socialdepartementet :

Lånefonden för bostadsbyggande ....................... 140 000 000

Fonden för låneunderstöd

Inrikesdepartementet :

Lån till Gotlands låns landsting för utbyggan­

de av lasarettet i Visby....................................... 300 000

N llilumg till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Xr 175

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Lån till föreningen Kronprinsessan Victorias

kustsanatoriuin för vissa ombyggnadsarbe­

ten ............................................................................. 950 000

Lån till Ervallahemmet för ombqqqnadsarbe-

ten ........................................................................... 220 000

Lån till svenska diakonsällskapet för vissa

byggnadsarbeten .................................................. 85 000

Ytterligare lån till föreningen Röingegården

u. p. a. för vissa byggnadsarbeten m. m. . .

50 000

5. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för budgetåret 1957/58

Med hänsyn till den förebådade särskilda propositionen angående ansla­

gen för budgetåret 1957/58 till främjande av bostadsförsörjningen m. in.

npptogs i årets statsverksproposition investeringsanslagen för bostadsfi­

nansieringen samt däremot svarande anslag för avskrivning av nya kapital­

investeringar liksom anslaget till avskrivning av oreglerade kapilalmedels-

förluster med preliminära belopp. Vid min beräkning i det föregående av an­

slagen till avskrivning av nya kapitalinvesteringar har jag framhållit, att

sedan numera i propositionen nr 100 under fonden för låneunderstöd äskats

ett investeringsanslag till räntefria lån till bostadsbyggande å 240 000 000

kronor, innefattande räntefria stående delar av egnahemslån och tilläggslån

till flerfamiljshus, härför erforderligt avskrivningsbehov finge — i enlighet

med gällande regler — täckas genom avsättning till fonden för oreglerade

kapitalmedelsförluster. I likhet med vad som gällt för budgetåren 1955/56

och 1956/57 torde emellertid även för nästkommande budgetår böra tilläm­

pas den av riksdagen godkända maximeringsregeln, innebärande att i syfte

att ernå ett utjämningsförfarande mellan de olika budgetåren avskrivnings-

anslagen för de löpande investeringarna på bostadsområdet begränsas till

sammanlagt 350 miljoner kronor (rskr. nr 328/1955, 284/1956). Med beak­

tande av att jag vid anmälan av huvudtiteln Avskrivning av nya kapital­

investeringar äskat anslag med 140 miljoner kronor till avskrivning av in­

vesteringarna i lånefonden för bostadsbyggande, beräknar jag således för

förevarande ändamål ett belopp av (350 — 140 =) 210 miljoner kronor. Det­

ta innebär en ökning av medelsbehovet i förhållande till det preliminärt be­

räknade beloppet i årets statsverksproposition (bil. 20, s. 3—4) med 35 mil­

joner kronor. Å andra sidan föreligger en minskning med motsvarande be­

lopp under huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Skillnaden

betingas av den föreslagna anslagstekniska omläggningen av medelsanvis­

ningen för bostadslånegivningen.

Till frågan om de åtgärder på avskrivningsområdet som aktualiseras av

de i propositionen nr 100 framlagda förslagen med avseende på tidigare

beviljade kapitalsubventioner till bostadsbyggandet torde jag få återkomma

i statsverkspropositionen till nästa års riksdag.

115

Liksom i statsverkspropositionen torde under förevarande anslag ett be­

lopp av 1 miljon kronor beräknas för avskrivning av smärre oreglerade ka-

pitalmedelsförluster. Anslaget uppföres alltså med (210 -f 1 =) 211 miljoner

kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 211 000 000 kro­

nor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

6. Kapitalbudgeten för budgetåret 1957/58

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverks-

proposition en beräknad investeringsplan för budgetåret 1957/58 jämte där­

vid fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas

riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medels­

äskandena i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,

samt därjämte de nya investeringsanslag som äskats i särskilda propositio­

ner. En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande fall av riks­

dagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning

framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag på

2 294 miljoner kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida har i de

följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar under

huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka hänför sig till

i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de avskrivnings-

anslag under samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare under riksdagen

framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte har de i investe-

ringsstaterna uppförda posterna avskrivningsmedel inom fonderna och öv­

riga kapitalmedel underkastats översyn.

En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna un­

der olika kapitalfonder ger följande resultat.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ................................................. 2 903 000

B. Televerkets fond................................................... 268 900 000

C. Statens järnvägars fond.................................... 317 301 000

D. Statens vattenfallsverks fond............................ 360 000 000

E. Domänverkets fond............................................. 962 500

II. Luftfartsfonden ......................................................................................

III. Statens allmänna fastighetsfond.....................................................

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond............................................... 104 900 000

B. Försvarets fabriksfond.................................................. 3 600 000

950 066 500

5 401 000

111 867 100

108 500 000

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

V. Statens utlåningsfonder...................................................................... 597 150 100

VI. Fonden för låneunderstöd............................................................... 288 355 100

VII. Fonden för statens aktier ............................................................... 200 000 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.................................................. 3 600 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.. 26 701 000

B. Jordfonden................................................................ 2 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond................... 659 000

29 360 000

Summa kronor 2 294 299 800

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ..................................................... 5 901 000

B. Televerkets fond..................................................... 221 400 000

C. Statens järnvägars fond .................................... 206 809 000

D. Statens vattenfallsverks fond............................ 92 000 000

E. Domänverkets fond............................................. 1550 000

II. Luftfartsfonden......................................................................................

III. Statens allmänna fastighetsfond.....................................................

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond ................................... 85 048 000

B. Försvarets fabriksfond........................................ 3 601 000

V. Statens utlåningsfonder......................................................................

VI. Fonden för låneunderstöd ..............................................................

VII. Fonden för statens aktier..............................................................

VIII. Fonden för förlag till statsverket.................................................

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 21 070 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond................. 251 000

Summa kronor

527 660 000

1 581 000

64 578 200

88 649 000

162 500 000

31 707 600

1000

1 000 000

21 321 000

898 997 800

Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena beräk­

nas till de belopp som framgår av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1957/58

I. Statens affärsverksfonder:

II.

III.

A. Postverkets fond.....................

B. Televerkets fond.....................

C. Statens järnvägars fond ....

D. Statens vattenfallsverks fond

E. Domänverkets fond...............

Luftfartsfonden................................

Statens allmänna fastighetsfond

— 2 998 000

47 500 000

110 492 000

268 000 000

— 587 500 422 406 500

...................... 3 820 000

..................... 47 288 900

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

117

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond.................................. 19 852 000

B. Försvarets fabriksfond......................................... —1000

19 851000

V. Statens utlåningsfonder.................................................................... 434 650 100

VI. Fonden för låneunderstöd............................................................... 256 647 500

VII. Fonden för statens aktier................................................................ 199 999 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.................................................. 2 600 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 5 631 000

B. Jordfonden.............................................................. 2 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond ............... 408 000

8 039 000

Säger 1 395 302 000

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster.................................. 211000 000

övrig kapitalåterbetalning............................................... 21115 000 232 115 000

Summa kronor 1 163 187 000

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bihang B.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar, som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investerings-

anslag efter denna dag, fastställa investeringsplan för bud­

getåret 1957/58 jämte därtill fogade stater i enlighet med

här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda

budgetår å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringspla­

nen svarande inkomsttitel sålunda

Lånemedel .................................................... kronor 1 163 187 000

7. Sammanfattning av det statsfinansiella läget

Budgetåret 1956/57. Vid min anmälan av årets statsverksproposition fram­

höll jag, att utfallet av budgeten för 1956/57 kunde förväntas bli avsevärt

ogynnsammare än den fastställda riksstaten. Orsakerna härtill var att söka

såväl i en försämring av inkomstutfallet som i en ökning av utgifterna på

drift- och kapitalbugeten. Kassamässigt bedömdes totalbudgeten komma att

visa ett underskott å 225 miljoner kronor, jämfört med riksstatens överskott

å nära 500 miljoner kronor. Behovet av statlig nyupplåning beräknades i

statsverkspropositionen till inemot 700 miljoner kronor.

De förnyade beräkningar av budgetutfallet för 1956/57 som nu företagits

understryker ytterligare den inträdda omsvängningen i det statsfinansiella

läget. Totalbudgetens kassamässiga underskott kan nu uppskattas till drygt

400 miljoner kronor och behovet av nynpplåning till ca 870 miljoner kro­

nor.

Beträffande driftbudgetens inkomster har riksräkenskaps-

verket på grundval av tillgängligt material bedömt en fortsatt nedräkning

erforderlig. Statsinkomsterna beräknas nu komma att uppgå till 11 026 mil­

joner kronor, vilket är 81 miljoner kronor mindre än enligt kalkylerna i

statsverkspropositionen. Förändringen hänför sig främst till inkomstskatte-

titeln. I fråga om driftbudgetens utgifter har sedan statsverks­

propositionen framlades genom äskanden å tilläggsstat II tillkommit ytter­

ligare 207 miljoner kronor, varav dock ca 100 miljoner kronor förutsågs

redan i statsverkspropositionen. Återstående belopp utgöres till 92 miljoner

kronor av avskrivningsanslag. Härjämte beräknas nu anslagsöverskridan-

den å 87 miljoner kronor. Förändringarna på inkomst- och utgiftssidorna

jämfört med kalkylerna i statsverkspropositionen återspeglas i en ytterli­

gare nedräkning av driftbudgetens inkomstöverskott från ca 620 till ca 420

miljoner kronor.

Beträffande kapitalbudgeten har sedan statsverkspropositionen

framlades endast en mindre ökning av investeringsanslagens summa skett

genom tilläggsstatsäskanden. Ökningen uppvägs mer än väl av en beräknad

minskning i förbrukningen av äldre anslagsmedel. Tillgången på avskriv-

ningsmedel m. in. för investeringarnas genomförande har stigit tack vare

de nyssnämnda, på tilläggsstat äskade avskrivningsanslagen på driftbud­

geten; denna ökning reduceras dock genom det nu förutsedda underskottet

i statens järnvägars rörelse, vilket under innevarande budgetår medför ett

bortfall av avskrivningsmedel inom ifrågavarande kapitalfond. Sedan hänsyn

tagits till att myndigheternas disposition av rörliga krediter i riksgäldskon-

toret nu beräknas bli 50 miljoner kronor större än som förutsågs vid års­

skiftet, framkommer såsom resultat av de inträffade förändringarna prak­

tiskt taget samma medelsbehov för kapitalbudgetens finansiering som be­

räknades i statsverkspropositionen eller ca 840 miljoner kronor.

Förändringarna i det beräknade budgetutfallet för 1956/57 i förhållande

till den ursprungliga riksstaten framgår av följande översikt.

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Miljoner

kronor

Totalbudgetens kassamässiga överskott enligt riksstaten ................................ -f- 493

I nkomstförändringar:

Minskning å inkomstskattetiteln ................................................. — 400

Nytillkommen omsättningsskatt å motorfordon ................... + 50

Merinkomster å rusdrycksskattetitlarna .................................... + 81

Minskning av affärsverkens överskott......................................... — 98

Övriga inkomstförändringar (netto)............................................. + 83

— 284

Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslag):

Höjning av statstjänstemannens löner (exkl. affärsverken) — 90

Övriga anslag....................................................................................... — 83

— 173

Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten:

Supplementär jordbrukskredit och lån till företagareföreningar — 80

Lån till bostadsbyggande .............................................................. — 165

Övriga anslag ................................................................................... — 47

— 292

Ytterligare anslagsöverskri danden .................................................................. — 54

Minskade avskrivningar inom statens järnvägars fond ............................ — 50

Ökad disposition av rörliga krediter.............................................................. — 100

Minskad förbrukning av anslagsbehållningar å kapitalbudgeten...........

+ 25

Ökad fondering hos riksgäldskontoret av sjukkassorna tillkommande

arbetsgivarbidrag för 1955............................................................................... + 21

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

119

Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga underskott ................................ — 414

Sammanställningen visar, att försämringen av totalbudgetutfallet sedan

riksstaten fastställdes uppgår till drygt 900 miljoner kronor. Härav svarar

inkomstminskningar för (netto) inte fullt 800 miljoner kronor. Tilläggs-

slater och ytterligare överskridanden har medfört utgiftsökningar om drygt

500 miljoner kronor. Medräknas bland de senare även den kostnadsökning

som lönehöjningarna för de anställda inom de statliga affärsverken kan

beräknas medföra, stiger det belopp varmed budgeten för 1956/57 belas­

tats genom tilläggsstater, överskridanden och lönehöjningar sedan rikssta­

ten fastställdes till inemot 600 niiljoner kronor.

Budgetåret 1957/58. Jag övergår härefter till alt behandla det komplette­

rade riksstatsförslaget för budgetåret 1957/58. Förskjutningarna i jäm­

förelse med det ursprungliga förslaget i statsverkspropositionen samman­

hänger främst med ett nettotillskott av statsinkomster som ett resultat av

de i det föregående föreslagna skattepolitiska åtgärderna. Däremot har re­

sultatet av den allmänna löneuppgörelsen mellan arbetsmarknadens par­

ter icke inneburit sådana avvikelser från statsverkspropositionens anta­

ganden att en justering av skatteinkomsterna av detta skäl befunnits er­

forderlig. Klarhet har nu vidare vunnits rörande de ökade kostnaderna till

följd av 1957 och 1958 års generella lönehöjningar för de statsanställda.

Härutöver har utgiftssidan undergått en höjning till följd av i olika särpro­

positioner gjorda äskanden m. in. Nettoresultatet av de inträffade föränd­

ringarna innebär en minskning av totalbudgetens kassamässiga underskott

från i statsverkspropositionen beräknade 282 miljoner kronor till 157 mil­

joner kronor och eu motsvarande minskning i behovet av statlig nyupplå­

ning (från 657 till 532 miljoner kronor).

Driftbudgeten. I del i statsverkspropositionen framlagda budgetförslaget

upptogs inkomster och utgifter till 11 891 respektive 10 890 miljoner kronor,

varjämte förutsågs dels en till 150 miljoner kronor uppgående förbrukning

av reservationsmedel, dels också vissa tillkommande utgifter för löneplans-

revision samt anslagsöverskridanden med sammanlagt 240 miljoner kronor.

Vidare föreslogs avsättningar till budgetutjämningsfonden av kommunal-

skattemedel med (netto) 125 miljoner kronor samt av vissa tillfälliga, kon-

120

Kungl. Maj:Is proposition nr 175 år 1957

junkturpolitiskt betingade inkomster (investeringsavgiften) med 100 miljo­

ner kronor. Med utgångspunkt från dessa siffror beräknade jag överskottet

ä statsregleringen till (11 891 — 10 890— 125 — 100 =) 776 miljoner kro­

nor, vilket med hänsyn tagen också till reservationsmedelsförbrukning och

vissa kända, tillkommande utgifter reducerades till (776 -— 150 — 240 =)

386 miljoner kronor. Då de föreslagna fondavsättningarna — liksom den

under socialdepartementets huvudtitel föreslagna avsättningen med 275

miljoner kronor för framtida pensionsändamål — tills vidare inte represen­

terade en verklig utgift för staten, kunde överskottet å driftbudgeten efter

korrigering härför angivas till (776 — 150 — 240 + 125 + 100 -f 275 =)

886 miljoner kronor. I dessa kalkyler hade hänsyn icke kunnat tagas till

eventuella generella lönetillägg under år 1957 eller 1958 för de statsan­

ställda.

De förnyade beräkningar av driftbudgetens inkomster som riksrä-

kenskapsverket företagit innebär en nedjustering i förhållande till stats-

verkspropositionens siffror med 12 miljoner kronor. Resultatet av å ena

sidan de för 1957 och 1958 överenskomna lönehöjningarna för affärsver­

kens personal och å andra sidan de beslutade eller föreslagna taxehöj-

ningarna kan förväntas bli eu minskning av affärsverkens inlevererade

överskott med 15 miljoner kronor. Häremot står en uppräkning av andra

inkomsttitlar med (netto) 3 miljoner kronor. Sålunda har ämbetsverket

upptagit bensinskatte titeln med ett 45 miljoner kronor högre belopp än

som ansågs berättigat vid årsskiftet med dåvarande osäkra bedömnings­

grunder i vad gällde bränsletillgången. Vidare har titlarna tullmedel och

varuskatt höjts med 25 respektive 5 miljoner kronor. Å andra sidan har

ämbetsverket funnit det motiverat att inkomsterna från tobaksskatten och

från alkoholbeskattningen i det slutliga riksstatsförslaget nedräknas med

tillsammans 64 miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositionen.

I fråga om de förändringar i jämförelse med statsverkspropositionen av

beräkningen av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår som för­

ordats av riksräkenskapsverket, ansluter jag mig till ämbetsverkets förslag

med följande undantag.

I enlighet med vad jag tidigare anfört bör i den slutliga riksstaten titeln

skatt å elektrisk kraft, av riksräkenskapsverket beräknad till 50 miljoner

kronor, utgå samt en ny titel, benämnd energiskatt, uppföras. För budgetåret

1957/58 torde denna få beräknas till 315 miljoner kronor. Titeln bensinskatt

bör minskas med 10 miljoner kronor till 715 miljoner kronor. Slutligen tor­

de titeln tobaksskatt, vilken ämbetsverket beräknar till 670 miljoner kronor,

nu upptagas med 720 miljoner kronor.

1 propositionen nr 65 har föreslagits ett ändrat uppbördsförfarande be-

träftande avgifter för alkoholanalys vid statens rättskemiska laboratorium.

Ändringen medför en minskning av de beräknade inkomsterna under upp-

bördstiteln inkomster vid statens rättskemiska laboratorium med 500 000

kronor.

Med hänsyn till att statens järnvägars rörelse under innevarande budget­

är torde komma att redovisa ett underskott kan — såsom rik sräkenskaps-

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

121

verket erinrat — någon inleverans av överskottsmedel från statens järn­

vägars fond icke påräknas under budgetåret 1957/58. Inleverans av över­

skottsmedel avseende ett budgetårs rörelse sker nämligen först påföljande

budgetår. Inkomsttiteln Statens järnvägar bör därför i enlighet med riks-

räkenskapsverkets förslag utgå ur riksstaten för nästa budgetår.

Den dominerande posten på inkomstsidan, nämligen inkomstskattetiteln,

har riksräkenskapsverket beräknat till samma belopp som i statsverkspro­

positionen eller 6 100 miljoner kronor. Vissa revideringar av beräkningens

delposter har likväl vidtagits, såsom framgår av följande, på ämbetsverkets

uppgifter byggda sammanställning.

1955/56

1956/57

1957/58

Inkomster

Utfall

Enl. stv.

Ny

Enl. stv.

Ny

prop. 1957 beräkn.

prop. 1957

beräkn.

Preliminärskatt inklusive fyll-

nadsinbetalningar ...............

8 995

9 810

9 770

10 610

10 460

Kvarstående skatt...................

Y rkesskadef örsäkringsavgifter,

594

900

900

900

900

bidrag till sjukförsäkringen

och byggnadsforskningsav-

gifter från större arbets­

givare ....................................

218

260

275

260

275

Tillkommande skatt, restan-

tier m. m..................................

233

310

310

310

310

Summa inkomster 10 040

11 280

11 255

12 080

11 945

Utgifter

Kommunalskattemedel...........

3 719

4 240

4 240

4 600

4 400

Överskjutande skatt...............

667

570

570

600

600

Övriga restitutioner ...............

Yrkesskadeförsäkringsavgifter,

39

40

40

40

40

bidrag till sjukförsäkringen

och byggnadsforskningsav-

gifter från större arbets-

givare.......................................

Förskott m. m. till sjukkas­

sorna 1 .....................................

Omföringar................................

218

378

29

260

480

30

275

470

30

260

440

30

275

470

30

Summa utgifter

5 050

5 620

5 625

5 970

5 815

Inkomster utöver utgifter....

4 990

5 660

5 630

6 no

6 130

Nettoinkomst på titeln

(avrundat)

4 990

5 700

5 600

6 100

6 100

1 Varav för utbetalning av sjuk­

kassorna tillkommande arbets-

givarbidrag för 1955 resp. 1956,

avsedda att fonderas hos riks-

gäldskontorct..................................

55

76

40

122

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 är 1957

Vid sidan av vissa smärre förändringar liar — såsom framgått av den ti­

digare redogörelsen för riksräkenskapsverkets inkomstberäkning — i kalky­

len infogats konsekvenserna av de framlagda förslagen till höjning av de

kommunala ortsavdragen. Vid bifall till dessa uppstår nämligen ett bortfall

av preliminärskatt under 1957/58 av storleksordningen 100 miljoner kro­

nor, medan å andra sidan i fråga om utbetalningarna av kommunalskatte­

medel en minskning med ca 240 miljoner kronor kan förväntas. Den så­

lunda beräknade nettoeffekten under nästa budgetår av kommunalskalte-

reformen har emellertid av riksräkenskapsverket inte ansetts motivera en

motsvarande uppräkning av titelns nettoinkomst, bland annat till följd av

att erfarenheterna vid uppbördstillfällena i november 1956 och januari 1957

föranlett en nedjustering i jämförelse med decemberkalkylen av den beräk­

nade källskatteuppbörden från löntagare.

De grundläggande antagandena rörande inkomstutvecklingen in. in. har

icke blivit föremål för någon ändring sedan decemberberäkningen. Bakom

kalkylerna ligger alltjämt ökningstal för lönesumman i samhället om 8 pro­

cent för 1957 och 4 procent för 1958. Riksräkenskapsverket har i sin skri­

velse starkt understrukit de osäkerhetsmoment som föreligger beträffande

såväl dessa som andra antaganden rörande inkomstskatteliteln, t. ex. de

uppställda förutsättningarna med avseende på aktiebolagens inkomster,

fyllnadsinbetalningarnas omfattning in. in. Jag vill ansluta mig till denna

uppfattning och betona, att inkomstantagandena för innevarande kalender­

år torde få anses tämligen optimistiska mot bakgrunden av bland annat

de beräkningar rörande inkomstvolymens utveckling som återges i den

reviderade nationalbudgeten. Å andra sidan kan mot bakgrunden av det nu

träffade tvåårsavtalet på arbetsmarknaden hävdas, att ämbetsverkets ut­

gångspunkt vid uppskattningen av skatteunderlagets förändringar under

1958 är försiktigt vald. För egen del finner jag mig emellertid kunna godta­

ga den föreslagna beräkningen av titelns nettoinkomst för nästa budgetår,

nämligen 6 100 miljoner kronor.

I detta sammanhang vill jag i korthet redogöra för de större komponen­

terna i inkomstskattetiteln. I det för 1957/58 angivna beloppet kan sålun­

da den statliga inkomstskatten beräknas ingå med ca 3,6 miljarder kronor

från fysiska personer samt med i runt tal 1,5 miljarder kronor från svens­

ka aktiebolag och övriga skattskyldiga. Sammanlagt skulle inkomstskatten

således svara för ca 5,1 miljarder kronor av nettobehållningen på titeln.

Från fysiska personer torde vidare komma att uppbäras ca 160 miljoner

kronor i förmögenhetsskatt samt i runt tal 675 miljoner kronor i folk-

pensionsavgifter. Slutligen uppskattas inyesteringsavgiften ingå med ca

100 miljoner kronor. Den på fysiska personer fallande andelen av ovan­

nämnda totalsiffra, 6,1 miljarder kronor, uppgår till drygt tre fjärdedelar.

I enlighet med vad jag nu anfört skulle inkomsterna på driftbudgeten

komma att uppgå till 12 183 miljoner kronor eller ca 300 miljoner kronor

mer än som beräknades i statsverkspropositionen. Detta innebär en ökning

i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår med inemot 900

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

123

miljoner kronor och i förhållande till det beräknade utfallet med inte fullt

1 200 miljoner kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att riksräkenskapsverket icke

funnit anledning till justering av tidigare gjorda uppskattningar rörande

dels eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel, dels ock­

så under budgetåret inflytande investeringsavgifter. Den förra bör således

alltjämt föranleda en avsättning till budgetutjämningsfonden med netto 125

miljoner kronor. Investeringsavgiften beräknades i statsverkspropositionen

till 100 miljoner kronor. Ehuru avgiften för år 1957 kan komma att påföras

med mindre belopp än vad tidigare ansetts sannolikt — en följd av att den

nu förutsättes icke skola utgå efter år 1957 — torde anledning dock saknas

att räkna med en mera väsentlig avvikelse från nämnda belopp. På sätt

som föreslagits i statsverkspropositionen bör därför ett belopp av 100 mil­

joner kronor upplagas i riksstaten för avsättning till budgetutjämnings­

fonden.

Beträffande utgifterna på driftbudgeten bar såsom tidigare om­

nämnts mera betydande förändringar i jämförelse med statsverksproposi-

tionens siffror inträffat på blott ett fåtal punkter såsom en följd av äskan­

den i särskilda propositioner eller på grund av riksdagens beslut. Den största

avvikelsen från riksstatsförslaget uppstår genom det anslag för täckande

av kostnaderna för höjda löner och pensioner åt de statsanställda å 245 mil­

joner kronor vilket senare denna dag äskas av chefen för civildepartemen­

tet. Till den del detta belopp avser den i statsverkspropositionen föreslagna

löneplansrevisionen hade emellertid hänsyn till ifrågavarande kostnad ta­

gits såsom en tillkommande utgift redan i de vid årsskiftet presenterade

beräkningarna.

Bland övriga större förändringar på driftbudgetens utgiftssida märkes

uppräkningen av anslagen under femte huvudtiteln till kapitalmedelslör-

luster och ränteeftergifter samt till bostadsrabatter med sammanlagt 26

miljoner kronor. Vidare beräknas anslag å 8 miljoner kronor för höstens

folkomröstning i pensionsfrågan, varav 7 miljoner kronor under femte och

en miljon kronor under elfte huvudtiteln. Den närmare bedömningen av me­

delsbehovet för nästa budgetår i samband med kommunalskatterefonnen

har medfört en uppräkning av ifrågavarande anslag under sjunde huvud­

titeln med ca 8 miljoner kronor. Ytterligare må erinras, dels att riksdagen

vidtagit en höjning med 30 miljoner kronor av anslaget till vägunderhållet,

dels ock att underskottet å riksgäldsfonden nu beräknas överstiga stats­

verkspropositionen förslag med 40 miljoner kronor.

Sedan hänsyn tagits även till övriga förändringar i fråga om driftbud­

getens anslag, blir resultatet en höjning i förhållande til! statsverkspropo­

sitionen av de sammanlagda utgifterna enligt riksstatsförslaget med 365

miljoner kronor till It 255 miljoner kronor. Bedan nu kan emellertid förut­

ses alt budgetutfallet kommer att uppvisa ytterligare utgifter till följd av

reservationsmedelsförbrukning, överskridanden av anslag samt tilläggssta-

ter. Jag återkommer i del följande härtill.

124

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 195

7

Drift-

Miljoner

1951/52

1952/53

Inkomster......................................................................

Utgifter....................................................................................

7 507

6423

11084

7 808

7 647

1161

Överskott

Avsättning till budgetutjämningsfonden:

av kommunalskattemedel (netto) ........................................................

av medel som skall överföras till särskilt konto i riksbanken:

motsvarande vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade in­

komster ..................................................................

—

—

avsedda för framtida Investeringar i LKAB................................

—

—

Överskott eller underskott

1084

4161

Härav hänförligt till:

allmänna budgeten..........

automobilskattebudgeten

+ 929

+ 17

+ 396

- 214

Reservationsmedelsförändringar..................................................................

Tillkommande utgifter (anslagsöverskridanden m. m.) ......................

(+ 138)

(- 21)

över- eller underskott inkl. reservationsmedelsförändringar och

tillkommande utgifter

-fl 084

+ 161

1 Reservationsmedelsförändringar inräknade.

2 Därav tilläggsstater 265 mkr.

3 Förutsett överskridande med 33 mkr till följd av ytterligare ett indextillägg å folk­

pensioner.

4 Förutsedda överskridanden omkring 50 mkr, löneplansrevision 104 mkr.

5 Förutsedda överskridanden omkring 40 mkr, löneplansrevision 200 mkr.

6 Förutsatt överskridande med 37 mkr till följd av ytterligare ett indextillägg å folkpen­

sioner. 1

Kapital-

Miljoner

1951/52

1952/53

Investeringsanslag ..........................................................................................

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida medel..........................

1408

- 632

1838

- 818

Återstående medelsbehov

■ 776

31020

Ökning (—) eller minskning (+) av anslagsbehållningarna..............

ökning (+) eller minskning (—) av rörliga krediter..........................

(+ 6)

+ 374

(+ 57)

+ 137

Totalt återstående medelsbehov för kapitalbudgeten (inkl. rörliga

krediter och förändring av anslagsbehållningarna)

1150

1157

1 Därav 292 mkr å tilläggsstater I och II.

2 Därav 92 mkr å tilläggsstat II.

3 Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.

budgeten

kronor

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

125

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

enl. riks-

staten

enl. stv.

prop. 1957

ny be­

räkning

enl. stv.

prop. 1957

ny be­

räkning

8 535

8130

8 907

8 619

10 072

9 691

11309

10 602

11107

10 661

11026

* 10 868

11891

10 890

12183

11265

1 405

1 288

1 381

707

446

158

1001

928

—

—

- 250

-300

-200

- 200

- 125

- 125

—

—

- 275

- 81

- 75

- in

- 75

- in

- 75

- 109

- 100

- 100

1 405

1 288

1 — 225

221

60

-226

776

703

+ 319

- 89

+ 129

+ 83

-409

+ 205

+ 160

+ 61

+ 34

+ 26

-297

+ 71

+ 455

+ 321

+ 377

+ 326

(+ 175)

(+ 76)

(- 21)

s - 33

4 - 154

- 87

- 150

6 - 240

- 150

•- 37

+ 405

+ 288

- 225

+ 188

- 94

- 313

+ 386

+ 516

bndgeten

kronor

1953/54

1954/56

1955/56

1956/57

1957/58

enl. riks-

staten

eni. stv.

prop. 1957

ny be­

räkning

enl. stv.

prop. 1957

ny be­

räkning

1947

2102

2 272

1805

2 091

1 2 097

2 245

2 294

- 914

- 1025

- 1244

- 1394

- 1394

2 - 1 436

- 1127

- 1 131

»1033

* 1077

31 028

411

697

661

1118

1163

(- 103)

(+ 193)

(+ 134)

+ 100

+ 100

+

75

+

50

+

25

+ 20

-

4

-

49

—

+ 50

+ 100

—

+

25

1053

1073

979

511

847

836

1 168

1213

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna å

driftbudgeten för nästa budgetår som i enlighet med vad i det föregående

anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositio­

nen torde såsom bihang D få fogas till detta protokoll.

Som resultat av de i det föregående angivna siffrorna för riksstatsför-

slagets inkomst- och utgiftssidor framkommer ett överskott å driftbudgeten

av (12 183 — 11 255 =) 928 miljoner kronor. Härifrån skall emellertid i

första hand dragas de belopp som i enlighet med vad jag i det föregående

angivit bör avsättas till budgetutjämningsfonden, nämligen dels 125 miljo­

ner kronor utgörande den beräknade eftersläpningen (netto) i utbetalning­

arna av kommunalskattemedel, dels också 100 miljoner kronor i tillfälliga,

konjunkturpolitiskt betingade inkomster motsvarande den under budgetåret

inflytande investeringsavgiften. Det därefter kvarstående överskottet

på driftbudgeten uppgår till 703 miljoner kronor, fördelat med 326

miljoner kronor på automobilskattebudgeten och 377 miljoner kronor på

den allmänna budgeten.

För att erbjuda grund för en realistisk bedömning av läget på driftbud­

geten måste emellertid, såsom jag redan omnämnt, de nu angivna över-

skottssiffrorna justeras med hänsyn till reservationsmedelsförändringar res­

pektive med säkerhet tillkommande utgifter i form av anslagsöverskridan-

den. Reservationsmedelsförbrukningen kan liksom skedde i statsverkspro­

positionen antagas uppgå till 150 miljoner kronor under nästa budgetår.

Beträffande överskridanden in. m. kan redan nu förutses merutgifter med

ca 37 miljoner kronor till följd av att ytterligare ett indextillägg på folk­

pensionerna tillkommit från och med februari månad 1957. Vidare får för­

utsättas, att — såsom riksräkenskapsverket förordat — särskild medelsan­

visning sker till täckning av i statens järnvägars rörelse uppkommande un­

derskott för 1956/57. Denna fråga torde få upptagas till närmare behand­

ling sedan bokslutet fastställts.

Några hållpunkter för en bedömning av vilka belopp som under nästa

budgetår kan komma att äskas på tilläggsstat finnes självfallet icke på

detta stadium. All erfarenhet visar emellertid, att oförutsedda utgiftsbehov

uppkommer under budgetårets lopp. Under de senaste fem budgetåren har

sålunda i genomsnitt tillkommit utgifter, exklusive täckningsanslag för lö­

nehöjningar, å i det närmaste 200 miljoner kronor genom anvisningar på

tilläggsstat. Det torde därför — även om all möjlig restriktivitet tillämpas

vid behandlingen av tillkommande anslagsbehov — linnas fog för antagan­

det att nu angivna siffror för driftbudgetöverskottet kommer att ytterligare

reduceras, även om några förskjutningar i de här redovisade allmänna för­

utsättningarna i fråga om inkomster och utgifter icke äger rum.

Sammanfattningsvis vill jag i anslutning till den lämnade tabellariska

redovisningen av driftbudgeten angiva det nu föreliggande slutliga riks-

statsförslaget för 1957/58 på följande sätt. Inkomsterna kan beräknas till

12 183 miljoner kronor. Driftbudgetens anslagssumma kan anges till 11 255

miljoner kronor. Sedan föreslagna avsättningar till budgetutjämningsfon­

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

127

den med 225 miljoner kronor frånräknats, kvarstår ett formellt överskott

på statsregleringen å (12 183 — 11 255 — 225 =) 703 miljoner kronor. Re-

servationsmedelsförändringar och tillkommande utgifter kan förväntas re­

ducera överskottet med (150 -J- 37 =) 187 miljoner kronor till 516 miljoner

kronor. Eventuella tilläggsstatsanslag skulle ytterligare minska detta över­

skott.

Kapitalbudgeten. I fråga om kapitalbudgeten hänför sig de förändringar

som inträffat sedan statsverkspropositionen avlämnades huvudsakligen till

dels de i propositionen nr 117 äskade anslagen å 35 miljoner kronor till

aktieteckning i Aktiebolaget Statens skogsindustrier och å ca 35 miljoner

kronor till en formell reglering av bolagets krediter i riksgäldskontoret och

hos domänverket, dels anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens vård­

anstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare å drygt 4 miljoner kronor, dels

också bortfallet av det till 25 miljoner kronor preliminärt beräknade an­

slaget till utbyggnad av storflygplats. Vidare märkes en anslagsteknisk om­

läggning av de i propositionen nr 100 definitivt äskade investeringsanslagen

för bostadslånegivningen, vilket dock icke medfört någon förändring av

det sammanlagda anslagsbeloppet för ändamålet i fråga. Nettoeffekten av de

förändringar som sålunda inträffat å kapitalbudgeten innebär en ökning av

investeringsanslagen med 49 miljoner kronor. Förbrukningen av äldre an­

slagsmedel har upptagits med något lägre belopp än i statsverkspropositio­

nen eller med 25 miljoner kronor. Vidare har antagits, att myndigheternas

disposition av rörliga krediter kommer att öka med 25 miljoner kronor. Jag

vill härvid erinra om att Kungl. Maj :t i propositionen nr 105 föreslagit att

statens järnvägars rörliga kredit i riksgäldskontoret höjes med 50 miljo­

ner kronor, varav 30 miljoner kronor förutsatts bli tagna i anspråk redan

innevarande budgetår.

Av vad jag nu sagt framgår att anslagen på kapitalbudgeten, vilka i

statsverkspropositionen upptagits med 2 245 miljoner kronor, nu kan beräk­

nas till ett 49 miljoner kronor högre belopp eller 2 294 miljoner kronor. De

avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande dels i

form av anslag på driftbudgeten, dels såsom avskrivningsmedel in. in. inom

de olika kapitalfonderna, beräknas komma att uppgå till 1 131 miljoner

kronor. För investeringarnas genomförande kvarstår således ett finansie­

ringsbehov av (2 294— 1 131 =) 1 163 miljoner kronor, till vilket belopp

även bör läggas den beräknade förbrukningen av äldre anslagsmedel samt

den uppskattade ökningen av i riksgäldskontoret disponerad rörlig kredit,

sammanlagt (25 -f- 25 =) 50 miljoner kronor. Det totala medelsbehovet

för kapitalbudgetens del kan sålunda anges Lill 1 213 miljoner kronor eller

45 miljoner kronor mer än som beräknades i statsverkspropositionen. Här­

utöver kan vissa kostnader för eu storflygplats beräknas tillkomma. Vidare

kan, såsom förutskickats i propositionen nr 144, väntas tillkomma medels-

äskanden för finansieringen av oljelagringsanläggningar. Under nästa bud­

getår torde även aktualiseras eu överföring till LKAB av viss del av de

belopp som under budgetåren 1955/56 och 1956/57 reserverats på budget­

128

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

utjämningsfonden för framlida investeringar i bolaget. Medelsbehovet här­

för — vilket såsom i propositionen nr 171 till 1956 års riksdag förutsatts

skola täckas genom anvisande i vanlig ordning av anslag på kapitalbudge­

ten — kan ännu icke närmare angivas. Denna fråga torde därför få upp­

tagas i annat sammanhang. Jag vill emellertid understryka, att ifrågava­

rande överföring icke medför något lånebehov under budgetåret, då mot

fondavsättningarna svarande belopp insatts på särskilt konto i riksbanken.

Totalbudgeten. I det föregående har jag återgivit de antaganden som lig­

ger till grund för och de beräkningar som leder fram till det formella över­

skottet på driftbudgeten och det formella medelsbehovet på kapitalbudge­

ten, såsom dessa torde komma att redovisas i riksstaten. Jag har också sökt

precisera de viktigaste av de faktorer som redan nu kan förutses komma att

påverka budgetutfallet, utan att fördenskull hänsyn kunnat tagas till dem

inom ramen för den hävdvunna uppställningen av riksstaten.

Såsom jag erinrat om vid tidigare tillfällen och senast i statsverkspx-o-

positionen kan emellertid riksstatens siffror inte ograverade läggas till grund

för en bedömning av statsbudgetens roll sonn en viktig faktor i samhälls­

ekonomin. För detta ändamål måste i första hand den i detta sammanhang

underordnade, av önskemålen om en riktig förmögenhetsredovisning föran­

ledda gränsdragningen mellan drift- och kapitalbudgetutgifter avlägsnas.

Beräkningarna måste även i andra avseenden justeras i syfte att ge en rätt­

visande bild av de specifikt samhällsekonomiska — till skillnad från de

bokföringsmässiga — konsekvenserna av de budgetpolitiska åtgärderna. En

dylik bearbetning kan göras mer eller mindre ingående. I finansplanen till

årets statsverksproposition anmälde jag resultatet av ett försök att analyse­

ra budgetförslagets verkningar i expansiv respektive kontraktiv riktning in­

om olika sektorer av samhällsekonomin. Någon aktualisering av de då gjor­

da beräkningarna har icke nu vidtagits. Däremot har på vanligt sätt utförts

en omgruppering av riksstatsförslaget utifrån dess kassamässiga

aspekter. Den nämnda bearbetningen redovisas i följande sammanställning.

Totalbudgetens kassamässiga utfall

Miljoner kronor

Driftbudgeten

1956/57

Enl. stv.

prop. 1957

Ny beräk­

ning

1957/58

Enl.

stv.

prop. 1957

Ny beräk­

ning

Överskott (+) eller underskott (—)

+ 60

— 226

+ 776

+

703

Reservationsmedelsminskning ....

Tillkommande utgifter (anslags-

-

150

150

överskridanden m. m.)...............

Fondering hos riksgäldskontoret

av sjukkassorna tillkommande

arbetsgivarbidrag för 1955 resp.

- 154

- 87

- 240

37

1956 .................................................

+ 55

+ 76

—

4“

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

129

Avsättning av kommunalskatte-

medel (netto)................................

Avsättning till särskilt konto i

+ 200

+ 200

+ 125

+ 125

riksbanken:

av medel avsedda för fonde-

ring för framtida pensionsän-

damål .........................................

+ 275

+ 275

+ 275

+ 275

av tillfälliga, konjunkturpoli-

tiskt betingade inkomster....

av medel avsedda för framtida

+ 75

+ 75

+ 100

+ 100

investeringar i LKAB ...........

+ in

+ 109

—

—

+ 622

+ 422

+ 886

+ 1056

Kapitalbudgeten

Medelsbehov efter avdrag för av-

skrivningar o. dyl........................

— 697

— 661

- 1 118

- 1 163

Minskning av anslagsbehållningar

- 100

- 75

-

50

-

25

Ökad disposition av rörliga krediter

- 50

— 100

—

-

25

-847

- 836

- 1 168

— 1 213

Totalbudgetens underskott...........

- 225

-414

- 282

- 157

I denna översikt har hänsyn tagits till att varken de avsättningar som

skall göras till budgetutjämningsfonden och till särskilt konto i riksban­

ken eller fonderingen hos riksgäldskontoret av sjukkassorna tillkommande

arbetsgivarbidrag tills vidare representerar verkliga utgifter för staten i real-

ekonoanisk mening. Då de ju emellertid i det föregående införts såsom fak­

torer vilka påverkar driftbudgetens formella överskott i reducerande rikt­

ning, bör de i en kassamässig sammanställning åter inräknas bland plus­

posterna.

Det framgår av översikten att ett underskott på totalbudgeten om 157 mil­

joner kronor kan väntas uppkomma under nästa budgetår. I jämförelse med

statsverksproposilionens siffra innebär detta en minskning med 125 miljo­

ner kronor. I förhållande till det nu beräknade utfallet för innevarande bud­

getår reduceras underskottet med 257 miljoner kronor.

Vid en bedömning av i vilken mån staten kan komma att belasta låne-

marknaden under nästa budgetår ger det framräknade totalbudgetsaldot

inte något uttömmande svar, även bortsett från det upplåningsbehov som

föreligger i anledning av statsskuldens omsättning. Utöver totalbudgetens

underskott måste behovet av statlig ni/upptåning nämligen beräknas med

hänsyn tagen till att vissa av de inkomster som beräknats för nästa bud­

getår genom insättning på särskilda konton i riksbanken undandras riks-

gäldskontorets förfogande och följaktligen inte kan användas till statsut­

gifternas finansiering. Beträffande dessa belopp måste riksgäldskontoret

!) Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 175

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 är 1957

således företaga nyupplåning, såsom framgår av den efterföljande samman­

ställningen.

Miljoner kronor

1956/57

Enl. stv. Nyberäk-

prop. ning

1957

1957/58

Enl. stv. Nyberäk-

prop. ning

1957

Totalbudgetens underskott............................ 225

Avsättningar till särskilt konto i riksbanken 461

414

282

157

459

375

375

Behov av nyupplåning

686

873

657

532

Enligt tablån skulle under nästa budgetår föreligga ett behov av statlig

nyupplåning om 532 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med 125

miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositionen och en icke ovä­

sentlig nedgång i jämförelse med vad som nu kan anges för 1956/57. Så­

som framgått av min tidigare redogörelse finns det dock skäl att under­

stryka de stora osäkerhetsmarginaler som föreligger vid beräkningen både

av budgetens inkomstposter och av dess utgifter. Förutom svårigheterna

att bedöma skatteunderlagets utveckling bör beträffande inkomstsidan sär­

skilt framhållas det vanskliga i att i förväg bedöma fyllnadsinbetalningarnas

omfattning.

Budgetläget efter 1957/58. I årets statsverksproposition liksom vid tidi­

gare tillfällen har det aktuella budgetförslaget även fått tjäna som utgångs­

punkt för en analys av de statsfinansiella utsikterna på längre sikt. Meto­

diken har därvid varit att införa de vid varje tillfälle överblickbara, auto­

matiska tendenserna inom olika delar av statsverksamheten i ett samhälls­

ekonomiskt utvecklingsperspektiv, som bygger på ett antal antaganden om

produktionsstegringen, inkomstutvecklingen m. m. Genom en dylik »rul­

lande» långsiktsanalys av den statsfinansiella utvecklingen erhålles vissa

hållpunkter för en bedömning av exempelvis utrymmet för nya kostnads­

krävande reformer på olika områden.

I årets finansplan refererades sålunda en av riksräkenskapsverket i an­

slutning till verkets ordinarie beräkning verkställd kalkyl avseende utveck­

lingen av statsinkomsterna till och med budgetåret 1959/60. Kalkylen utgick

frän verkets beräkning för 1957/58. I anslutning till den förnyade beräk­

ningen av inkomsterna för nästa budgetår har ämbetsverket nu även prövat

i vad mån de ändrade förutsättningarna påverkar prognosen över statsin­

komsternas utveckling under budgetåren 1958/59 och 1959/60. Enligt de

verkställda kalkylerna skulle de årliga förändringarna av inkomsterna

kunna sammanfattas på följande sätt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

131

Miljoner kronor

1957/58— 1958/59—

1958/59

1959/60

Driftbudgetens totala kassamässiga inkomster....................... +

440

+ 440

Förändring i avsättning till budgetutjämningsfonden av kom­

munalskattemedel ...................................................................... + 50

+ 225

Summa

-f 490

+ 665

Summa, exkl. bilskattemedel

+ 405

+ 600

Liksom vid tidigare beräkningar av detta slag har riksräkenskapsverket

utgått från en antagen jämn ökning av produktionen och i anslutning där­

till en årlig inkomststegring för fysiska personer och bolag om 4 procent.

Beräkningarna bygger även i övrigt på gynnsamma betingelser ifråga om

de för statsinkomsternas utveckling bestämmande faktorerna. Då riksrä­

kenskapsverket utgått från de vid beräkningstillfället gällande reglerna för

skatteuttag har hänsyn till det i det föregående framlagda förslaget till

energibeskattning in. in. inte kunnat tagas i ämbetsverkets kalkyler. Någon

nämnvärd effekt på statsinkomsternas ökningstakt efter 1957/58 torde för­

slaget emellertid inte komma att få. Vad särskilt gäller förändringen från

1957/58 till 1958/59, torde effekten av investeringsavgiftens bortfall unge­

färligen komma att uppvägas av inhämtandet av den uppbördstekniskt be­

tingade eftersläpningen under 1957/58 i tillströmningen av energiskatte­

medel.

Under angivna förutsättningar visar den presenterade sammanställningen

en något gynnsammare bild än motsvarande beräkningar i årets statsverks-

proposition. Nu räknas sålunda med en årlig ökning av de kassamässiga

inkomsterna med 440 miljoner kronor såväl 1958/59 som 1959/60. Till

följd av att den nuvarande nettoavsättningen av kommunalskattemedel vid

de gjorda antagandena om skatteunderlagets tillväxthastighet under olika

år väntas successivt minska för att budgetåret 1959/60 övergå i en netto-

återföring, blir rent bokföringsmässigt utvecklingen ännu något gynnsam­

mare för staten. Som framgår av tablån utgör automobilskattemedlens till­

växt eu viktig faktor i de totala statsinkomsternas ökning.

Om underlaget för kalkyler av angivet slag över inkomstutvecklingen är

relativt bräckligt, gäller detta i ännu högre grad beträffande uppskattning­

en av de framtida statsutgifterna. För dagen synes inte mycket material

föreligga för en revidering av de siffror och synpunkter som jag anfört i

finansplanen. Alltjämt torde sålunda skäl föreligga att i botten av beräk­

ningarna lägga en »normal» automatisk utgiftsstegring, exklusive lönehöj­

ningar, av åtminstone ett par hundra miljoner kronor per år. Såsom jag

anförde i statsverkspropositionen kommer budgetåret 1958/59 att härut­

över belastas med ytterligare en halv årskostnad för dels den kommunala

ortsavdragsreformen, dels höjningen av barnbidragen eller med samman­

lagt ca 350 miljoner kronor, varjämte 100 miljoner kronor skall ställas till

förfogande som finansiell grund för en blivande skördeskaderegleringsfond.

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Vidare kan nu förutses en ökning av lönekontot 1958/59 utöver 1957/58

med ca 60 miljoner kronor — varav drygt 20 miljoner kronor på affärs­

verken och resten på statsverksa|mheten i övrigt — som ett resultat av den

tvååriga överenskommelsen om statstjänstemannens löner. Vid årets riks­

dag har vidare framlagts ett flertal propositioner, som kommer att medföra

betydande kostnadsstegringar under 1958/59 och följande budgetår särskilt

under åttonde huvudtiteln.

Redan de här uppräknade faktorerna på utgiftssidan, ställda mot de i

det föregående gjorda inkomstantagandena, pekar mot en försämring av

det kassamässiga utfallet av budgeten från 1957/58 till 1958/59 med åt­

minstone trehundra miljoner kronor. Från 1958/59 till 1959/60 skulle å

andra sidan — såvitt nu kan överblickas — statsutgifternas ökningstakt

bli något mindre. Vid bedömningen av dessa uppgifter är emellertid att

märka, att ingen hänsyn tagits till bland annat de krav på utgiftsstegringar

som möter till följd av den tekniska utvecklingen på försvarets område. Ej

heller har i beräkningarna utrymme beretts för angelägna ökningar av de

statliga investeringarna på för vårt välstånd så grundläggande områden som

vägarna, kommunikationsverken, undervisningen och sjukvården. Slutligen

faller varje höjning av löne- och pensionsnivån för de statsanställda efter

utgången av år 1958 utanför kalkylen, liksom den successiva förbättring av

folkpensionerna, varom allmän enighet nu synes råda. Beträffande folk­

pensionsreformen förtjänar påpekas, att enligt föreliggande förslag de myc­

ket betydande kostnadsstegringar som denna medför endast till en mindre

del skulle täckas med avgifter.

De nu presenterade beräkningarna över de statsfinansiella utsikterna

illustrerar enligt min mening på ett markant sätt den trånga ram inom vil­

ken de många angelägna, sinsemellan konkurrerande utgiftsbehoven mås­

te rymmas. Jag framhöll i årets finansplan att det statsfinansiella per­

spektivet sådant det numera avtecknar sig måste ge anledning till allvar­

lig eftertanke. Det fortsatta reformarbetet måste ske under tillvaratagande

av alla möjligheter till kostnadsbesparingar och under hård gallring bland

de många i och för sig önskvärda och välmotiverade utbyggnadsplanerna.

De reviderade beräkningarna för såväl nästkommande som de därpå föl­

jande budgetåren ger ytterligare kraftigt stöd åt denna min tidigare redo­

visade uppfattning.

Jag torde härefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procent -

talet för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta

procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt

för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. 5 ad åter angår näst­

kommande budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska personer,

oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall

ingå i den preliminära skatten för budgetåret 1957/58, uttages med 100 pro­

133

cent av grundbeloppet. Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av

1957 års taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmel­

serna i 12 § förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt ulgår

efter enahanda procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å mot­

svarande preliminära skatt för kalenderåret 1956.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1957/58 med

100 procent av grundbeloppet; samt

b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1957/58 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang A fo­

gade specifikationen.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga leda­

möter, hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Ur protokollet:

Sven Rydén

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

135

j

Bihan g A

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1957/58

A. Egentliga statsinkomster

1. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmö­

genhet m. m., bevillning . .

6 100 000 000

b) Kupongskatt, bevillning-----

7 000 000

c) Utskiftningsskatt och ersätt­

ningsskatt, bevillning............. 1 000 000

d) Fondskatt, bevillning............. 15 000 000

e) Skogsvårdsavgifter, bevillning

8 000 000

f) Bevillningsavgifter för sär­

skilda förmåner och rättighe­

ter, bevillning.......................... 1 000 000

g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt, bevill­

ning ............................................ 85 000 000

h) Lotterivinstskatt, bevillning .

53 000 000

i) Omsättnings- och expedi-

tionsstämplar m. m., bevill­

ning ............................................ 75 000 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning ....

325 000 000

b) Bensinskatt, bevillning.........

715 000 000

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning............. 650 000 000

b) Varuskatt, bevillning............. 225 000 000

c) Omsättningsskatt å motorfor­

don, bevillning.......................... 140 000 000

d) Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning .

47 000 000

e) Skatt å kaffe, bevillning ...

20 000 000

f) Tobaksskatt, bevillning........

720 000 000

g) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevill­

ning ............................................ 13 000 000

h) Rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag, bevill­

ning ............................................ 26 000 000

i) Omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å spritdrycker, be­

villning ...................................... 1 250 000 000

j) Omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å vin, bevillning ..

55 000 000

k) Maltdrycksskatt, bevillning .

95 000 000

6 345 000 000

1 040 000 000

136

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

l) Skatt å läskedrycker, bevill­

ning ........................................... 47 000 000

m) Statlig nöjesskatt, bevillning 60 000 000

n) Energiskatt, bevillning......... 315 000 000 3 663 000 000 11 048 000 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter......................................... 500 000

2. Inkomster vid fångvården................................... 2 100 000

3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-

ringsrådet................................................................... 3 900 000

4. Bidrag till pensionsstyrelsen............................... 125 000

5. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna-

och ungdomsvården............................................... 350 000

6. Inkomster vid statens vårdanstalter för alko­

holmissbrukare .......................................................... 260 000

7. Inkomster vid statens geotekniska institut ..

750 000

8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,

att tillföras automobilskattemedlen ........................ 3 200 000

9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,

att tillföras automobilskattemedlen ........................ 1 300 000

10. Avgifter för registrering av motorfordon ....

5 500 000

11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd-

rologiska institut.................................................... 4 000 000

12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk­

samhet ....................................................................... 45 000

13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen ...

1 800 000

14. Inkomst av myntning och justering............... 10 000 000

15. Kontrollstämpelmedel................................... 900

000

16. Bidrag till bank- och fondinspektionen..........

490 000

17. Bidrag till sparbanksinspektionen...................... 300 000

18. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.............. 30 000

19. Bidrag för revision av sparbankerna ............... 275 000

20. Inkomster vid tandläkarhögskolorna....... 300

000

21. Avgifter för granskning av biografbilder ....

280 000

22. Inkomster vid lantbruksnämnderna................. 2 000 000

23. Inkomster vid veterinärhögskolan............. 600

000

24. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an­

stalt ............................................................................. 750 000

25. Inkomster vid statens centrala frökontrollan-

stalt............................................................................. 1 500 000

26. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kon­

trollanstalt ................................................................ 275 000

27. Inkomster vid statens jordbruksnämnd...........

350 000

28. Inkomster vid lantmäteriväsendet............... 10

000 000

29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ....

1 700 000

30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-

verkningen........................................................ 30

000

31. Skeppsmätningsavgifter................................ 400

000

32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersök­

ning ............................................................................. 200 000

33. Inkomster vid statens provningsanstalt.........

2 200 000

34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten .

4 600 000

35. Inkomster vid statens institut för konsument­

frågor ........................................................................... 50 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

137

36. Fyr- och båkmedel................................................ 12 000 000

37. Lotspenningar.......................................................... 11 000 000

38. Försäljning av sjökort m. in................................. 450 000

39. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt.

700 000

40. Patent- och varumärkes- samt registreringsav-

gifter........................................................................... 8

000 000

41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. re­

gister ........................................................................... 500 000

42. Bidrag till försäkringsinspektionen................... 825 000

43. Inkomster av statens gruvegendom................... 8 000 000

44. Inkomster vid statens bakteriologiska labora­

torium ......................................................................... 2

600 000

45. Inkomster vid statens rättskemiska laborato­

rium ............................................................................ 625 000

46. Inkomster vid statens farmacevtiska labora­

torium ......................................................................... 375 000

47. Inkomster vid statens sinnessjukhus............... 33 000 000

48. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på

Salbohed och i Vänersborg................................. 35 000

49. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka

380 000

50. Inkomster vid karolinska sjukhuset................... 27

400 000

51. Inkomster vid serafimerlasarettet...................... 7

000 000

52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan .

425 000

174 375 000

111. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel.........................

2. Totalisatormedel...............

3. Tipsmedel............................

4. Lotterimedel......................

5. Övriga diverse inkomster

22 000 000

25 000 000

90 000 000

115 000 000

13 000 000

265 000 000

11 487 375 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens af färsverks fonder:

1. Postverket, bevillning..............

2. Televerket...................................

3. Statens vattenfallsverk...........

4. Domänverket..............................

11. Rilcsbanksfonden................................

17 000 000

65 000 000

120 000 000

50 000 000

252 000 000

15 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas

delfond............................. 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens

*>

805 000

3. Beskickningsfastigheternas t> .......................... 840 000

4. Byggnadsstyrelsens

»

...................... 11 106 000

5. Generaltullstyrclsens

»

200 000

6. Uppsala universitets

»

380 000

7. Lunds universitets

»

465 000

8. Sjöfartsstyrelsens

»

95 000

9. Medicinalstyrelsens

t> ...................... 4 540 000

10. Karolinska sjukhusets

»

...................... 520 000

18 952 000

138

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond..................................... 25 070 000

2. Försvarets fabriksfond......................................... 2 750 000

V. Statens utlåningsfonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond............................ 6 000

2. Värnpliktslånefonden............................................. 100

3. Statens bostadslånefond....................................... 3 000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby......................................................................... 6 000

5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer.............................. 5 200 000

6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen...................................... 75 000

7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden....................................................... 580 000

8. Lånefonden för bostadsbyggande..................... 94 000 000

9. Lånefonden för lantarbetarbostäder................. 100

10. Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg­

nadsindustrien .......................................................... 500 000

11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ....

690 000

12. Statens bosättningslånefond................................ 2 100 000

13. Vattenkraftslånefonden......................................... 275 000

14. Luftfartslånefonden................................................ 160 000

15. Tullverkets båtlånefond....................................... 1 000

16. Statens lånefond för universitetsstudier.........

120 000

17. Allmänna studielånefonden................................. 300 000

18. Statens lånefond för hästavelns befrämjande .

100

19. Statens kaninavelslånefond.................................. 100

20. Gödselvårdslånefonden.......................................... 1 000

21. Statens kalkbrukslånefond.................................. 1 000

22. Jordbrukets lagerhusfond.................................... 565 000

23. Statens mejerilånefond......................................... 1 000

24. Jordbrukets maskinlånefond............................... 1 100 000

25. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ...

130 000

26. Statens slakterilånefond....................................... 100

27. Fonden för supplementär jordbrukskredit ....

500 000

28. Kraftledningslånefonden....................................... 140 000

29. Elektrifieringslånefonden...................................... 100

30. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo­

tordrift ....................................................................... 100

31. Egnahemslånefonden............................................. 5 400 000

32. Arrendelånefonden.................................................. 100

33. Arbetarsmåbrukslånefonden................................ 100

34. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond................................. 100

35. Kronotorparnas inventarielånefond................... 100

36. Statens avdikningslånefond................................. 1 800 000

37. Täckdikningslånefonden....................................... 25 000

38. Bevattningslånefonden.......................................... 1 000

39. Fiskerilånefonden.................................................... 215 000

40. Statens fiskredskapslånefond.............................. 100

27 820 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

139

41. Virkesmätningslånefonden.................................... 100

42. Skogsväglånefonden............................................... 1 000

43. Statens slcogslånefond........................................... 100

44. Lånefonden för insamling av skogsfrö.............

100

45. Hemslöjdslånefonden............................................. 100 000

46. Industrilånefonden................................................. 40 000

47. Statens hantverkslånefond.................................. 60 000

48. Fonden för hantverks- och småindustrikredit

20 000

49. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

560 000

50. Statens sekundärlånefond för rederinäringen .

50 000

51. Sjöfartsverkets båtlånefond.................................. 200 000

52. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.

550 000 115 477 500

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond.................................... 20 100 000

2. Statskontorets

*

..................................... 910 000

3. Lantbruksstyrelsens »

..................................... 8 000

4. Riksbankens

t ..................................... 2 400 000

5. Riksgäldskontorets »

..................................... 1 000

23 419 000

VII. Fonden för statens aktier............................................ 150 000 000

Vill. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden....................................... 27 500 000

2. Civila tjänstepensionsfonden............................... 1 400 000

3. Militära tjänstepensionsf onden........................... 165 000

4. Allmänna familjepensionsfonden........................ 4 000 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond............. 8 200 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk___

25 000

41 290 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet...........

40 000 000

2. Övriga diverse kapitalfonder.............................. 12 000 000

52 000 000

695 958 500

Summa kronor 12 183 333 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

141

Förslag till

Inyesteringsstater för budgetåret 1957,58

I. Statens affärsverksfonder

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

inom fonden...................... 5 900 000

Övriga kapitalmedel...........

1 000

Investeringsbemyndigande. —2 998 000

2 903 000

B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

från riksstaten................. 3 500 000

inom fonden.................... 217 800 000

Övriga kapitalmedel...........

100 000

Investeringsbemyndigande. 47 500 000

268 900 000

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

från riksstaten................. 5 709 000

inom fonden..................... 201 000 000

Övriga kapitalmedel...........

100 000

Investeringsbemyndigande. 110 492 000

317 301 000

D. Statens vattenfallsverks fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

från riksstaten................. 3 600 000

inom fonden..................... 88 300 000

Övriga kapitalmedel...........

100 000

Investeringsbemyndigande. 268 000 000

360 000 000

E. Domänverkets fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

inom fonden....................... 700 000

Övriga kapitalmedel............. 850 000

Investeringsbemyndigande.. ■— 587 500

Bihang B

.. 2 903 000

2 903 000

268 900 000

268 900 000

317 301 000

317 801 000

360 000 000

360 000 000

. .. 962 500

962 500

962 500

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

n. Luftfartsfonden

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

från riksstaten................... 400 000

inom fonden................ ...... 1 180 000

Övriga kapitalmedel............. 1 000

Investeringsbemyndigande. .

3 820 000

5 401 000

III. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

från riksstaten................... 52 918 200

inom fonden....................... 11 659 000

Övriga kapitalmedel............. 1 000

Investeringsbemyndigande.. 47 288 900

111 867 100

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

från riksstaten................... 73 075 000

inom fonden....................... 11 972 000

Övriga kapitalmedel............. 1 000

Investeringsbemyndigande.. 19 852 000

104 900 000

B. Försvarets fabriksfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

inom fonden....................... 3 600 000

Övriga kapitalmedel............. 1 000

Investeringsbemyndigande..

— 1 000

8 600 000

V. Statens utlåningsfonder

Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande .

50 000

Investeringsanslag

Värnpliktslånefonden

.

5 401 000

5 401 000

in 867 100

in 867 100

104 900 000

104 900 000

.. 3 600 000

3 600 000

50 000

Avskrivningsmedel

från riksstaten .

100 000 Investeringsanslag

100 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

143

Lånefonden för bostadsbyggande

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag...............

från riksstaten................ 140 000 000

Investeringsbemyndigande. 420 000 000

560 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyndigande.

1 500 000

Investeringsanslag...............

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande.

100 Investeringsanslag...............

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag...............

från riksstaten................. 5 400 000

Investeringsbemyndigande. 3 600 000

9 000 000

Avskrivningsmedel

från riksstaten .

Statens lånefond för universitetsstudier

....

6 000 000 Investeringsanslag

Avskrivningsmedel

från riksstaten .

Allmänna studielånefonden

10 500 000 Investeringsanslag

Statens avdikningslånefond

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag

från riksstaten................ 500 000

Investeringsbemyndigande. 2 000 000

2 500 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande.

3 000 000

Investeringsanslag ..

Sjöfartsverkets båtlånefond

Investeringsbemyndigande. 500 000 Investeringsanslag ..

Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.

Investeringsbemyndigande.

4 000 000

Investeringsanslag..

Summa investeringsbemyn-

diganden för statens utlå-

ningsfonder........................ 434 650 100

560 000 000

560 000 000

1 500 000

100

9 000 000

9 000 000

6 000 000

10 500 000

2 500 000

2 500 000

3 000 000

500 000

4 000 000

144

Kungl. Majrts proposition nr 175 år 1957

VI. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag 288 355 100

från riksstaten................. 3 380 000

Övriga kapitalmedel...........

28 327 600

Investeringsbemyndigande. 256 647 500

___________

288 365 100

288 355 100

VII. Fonden för statens aktier

Övriga kapitalmedel...........

1 000 Investeringsanslag............... 200 000 000

Investeringsbemyndigande . 199 999 000

200 000 000 200 000 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel............

1 000 000 Summa investeringsanslag ... 3 600 000

Investeringsbemyndigande..

2 600 000

___________

3 600 000

3 600 000

IX. Diverse kapitalfonder

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . . 26 701 000

från riksstaten................. 1 970 000

inom fonden..................... 19 000 000

Övriga kapitalmedel..........

100 000

Investeringsbemyndigande.

5 631 000

___________

26 701 000

26 701 000

B. Jordfonden

Investeringsbemyndigande .

2 000 000 Investeringsanslag............... 2 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .... 659 000

inom fonden.......................... 250 000

Övriga kapitalmedel............. 1 000

Investeringsbemyndigande

408 000

___________

659 000

659 000

Säger beträffande samtliga investeringsstater för:

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag 2 294 299 800

från riksstaten.............. 307 052 200

inom fonden................. 561 361 000

Övriga kapitalmedel ....

30 584 600

Investeringsbemyndigande 1 395 302 000

2 294 299 800

2 294 299 800

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo år 1957

1

Bihang C

Reviderad nationalbudget för år 1957

I. Inledning

När nationalbudgeten för 1957 gjordes upp vid årsskiftet och presentera­

des i statsverkspropositionen, var det ekonomiska läget i viktiga avseenden

ännu oklart. Avtalsförhandlingarna hade knappast påbörjats och de sam­

hällsekonomiska verkningarna av Suez-konflikten kunde ännu inte över­

blickas. Nationalbudgeten byggde därför på hypotesen, att bränsleläget vis­

serligen inte skulle få allvarligare konsekvenser för produktionsutvecklingen

men dock skulle bli bestämmande för den totala produktionens höjd; en viss

dämpande verkan på importvolymen ingick också i beräkningarna. Någon

prognos över inkomstutveckling och därav följande konsumtionsefterfrågan

gjordes inte; i stället presenterades en realekonomisk kalkyl för 1957, där

konsumtionen redovisades som en restpost. Det finns numera hållpunkter

för att bättre bedöma utvecklingen under innevarande år i båda dessa av­

seenden. Bränslesituationen syns inte få de verkningar för produktionen

som antogs i den preliminära nationalbudgeten, och avtalsförhandlingarna

har i stort sett slutförts.

För den samhällsekonomiska bedömningen finns dessutom numera re­

viderade beräkningar över försörjningsbalansen 1956 att tillgå. Det är spe­

ciellt lagerutvecklingen 1956 som nu kan bedömas. När den preliminära

nationalbudgeten gjordes upp, var möjligheterna begränsade att ange lager­

utvecklingen under 1956. Denna spelade dock en mycket viktig roll i den

samhällsekonomiska bedömningen för 1957. Huvuddragen i den bedömning

av lagerutvecklingen 1956 och 1957 som gjordes i den preliminära national­

budgeten, har inte jävats av nu föreliggande statistiskt material.

Avsnitten rörande försörjningsbalansen för 1956 och den internationella

utvecklingen som inleder den reviderade nationalbudgeten har författats

inom konjunkturinstitutet. Med hänsyn till de störningar som under se­

naste året präglat den internationella högkonjunkturen, har det internatio­

nella ekonomiska läget behandlats relativt utförligt. Den presentation över

den sannolika svenska ekonomiska utvecklingen under 1957, som framläggs

i de därpå följande kapitlen, bygger på sedvanligt sätt på material som er­

hållits från olika myndigheter. Hänsyn har tagits till resultatet av en för­

nyad enkät rörande industrins investeringsplaner. Inom kommerskollegium

bär nya kalkyler rörande utrikeshandeln utförts. Även andra myndigheter

har som vanligt bidragit med statistiska sammanställningar och analyser.

10 Dihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 175

2

I framställningen av den ekonomiska utvecklingen inom landet har inte

något nytt arbetsmarknadskapitel särredovisats. Det har inte förelegat nå­

got nytt material att belysa befolkningsutvecklingen eller näringsgrensför-

delningen av arbetskraften utöver vad som förelåg för den preliminära natio-

nalbudgeten. Vissa aspekter av arbetsmarknadsläget har dock inarbetats i

produktionskapitlet. Utöver utrikeshandelskapitlet (kap. IV), som bygger

på en promemoria från kommerskollegium, och en reviderad produktions-

kalkyl (kap. V) presenteras ett kapitel med en ny investeringsprognos (kap.

VI) och en bedömning av konsumtions- och prisutvecklingen (kap. VII).

I sammanfattningskapitlet presenteras den sedvanliga försörjningsbalan­

sen för innevarande år. Givetvis kan denna inte betraktas som en i alla del­

poster tillförlitlig prognos över den samhällsekonomiska utvecklingen 1956

—1957. Såsom närmare utvecklades i den preliminära nationalbudgeten, är

prognosteknik och statistiskt underlag inte tillräckliga för en mer preciserad

ekonomisk prognos. Försörjningsbalansen för 1957 får som vanligt ses som

en sammanfattning av de olika delkalkyler som redovisats i specialkapitlen,

delvis med utgångspunkt från planstatistik. Någon fullständig, utarbetad

modell ligger inte bakom kalkylerna, men en successiv anpassning av prog­

noskaraktär mellan de olika delkalkylerna har eftersträvats under arbetets

gång.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

3

II. Försörjningsbalansen för 1956

Den bild av utvecklingen 1955—1956, som de reviderade beräkningarna

av försörjningsbalansen 1956 ger för de olika områdena av ekonomin (se

tabellerna 1 och 2), överensstämmer i stort med de preliminära uppskatt­

ningar, som tidigare framlagts. Bruttoinvesteringarna syns dock ha ökat

något mer och den offentliga konsumtionen något mindre än som tidigare

beräknats. Bytesbalansens utfall visade i stort sett den förbättring från

1955 som väntats. Nu tillgängliga siffror över lagerutvecklingen pekar på en

avsevärd lageruppbyggnad under fjolåret. Bruttonationalprodukten, som

preliminärt uppskattades ha ökat med 2 procent, steg enligt de nu fram­

lagda kalkylerna med 2,5 procent.

1. Inhemska bruttoutgifter

De totala bruttoinvesteringarna ökade med nära 8 procent i löpande och

drygt 2 procent i fasta priser från 1955 till 1956 (se tabellerna 3 och 4).

Detta innebär, alt takten i investeringsökningen från 1955 till 1956, liksom

från 1954 till 1955, var avsevärt lägre än den från 1952 till 1954.

Tabell II: 1. Försörjningsbalansen åren 1950—1956 i löpande priser

Miljoner kronor

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

Förändring

prel.

1956—1956

Miljoner

kronor

Procent

Tillgång

1. Bruttonationalprodukt

45140

52 710

+ 3 700

+ 7,5

till marknadspris..........

31 220 38 330 41 980 43 210

49 010

2. Import av varor, eif ..

6120

9190

8 950

8170

9190 10 340 11430

+ 1090

+ 11

3. Minskning av lager m.m.

150

—

—

270

140

—

—

—

4.

Summa tillgång 37 490 47 520 50 930 61 650 54 470 59350 64140

+ 4 790

+ 8

Användning

5. Privat inhemsk brutto-

5 480

6 550

6 800

7 310

7 860

8 340

9 040

+ 700

+ 8

6. Offentlig inhemsk brut-

toinvestering..................

3 070

3 820

5 020

5 670

5 910

6150

6 560

+ 410

+ 7

7. ökning av lager m. m.

8. Export av varor, fob,

—

950

920

—

—

1020

740 - 280

och nettot av tjänster..

6 290 10 130

9130

8 510

9 020

9 920 11270

+ 1 350

+ 14

9. Privat konsumtion ....

19 470 22150 24 310 25 100 26 380 28 050 30 150

+ 2 100

+ 7

10. Offentlig konsumtion ..

3180

3 920

4 750

5 060

5 300

5 870

6 380

+ 510

+- 9

11.

Summa användning 37 490 47 520 50 930 51 650 54 470 69850 64140 + 4 790

+ 8

Bruttonationalproduk­

tens ändring sedan före-

+ 23

* +

9,5%

+ 3% + 4,5% +

8,5% +7,5

%

Tabell Ils 2. Försörjningsbalansen åren 1950—1956 i 1954 års priser

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Miljoner kronor

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

Förändring

prel.

1955—1956

Miljoner

kronor

Procent

T illgäng

1. Bruttonationalprodukt

till marknadspris..........

40 600 40 670 41 570 43 140 45140 47 020 48 250 + 1230

+ 2,5

2. Import av varor, eif..

3. Minskning av lager m.m.

7 340

8 670

8 030

8 020

9190 10 200 10 780

+ 580

+ 6

190

—

—

290

140

—

—

4.

Summa tillgång 48130 49340 49 600 51450 54 470 57 220 59030 + 1810

+ 3

Användning

5. Privat inhemsk brutto-

investering......................

6. Offentlig inhemsk brut-

7 200

7 060

6 580

7170

7 860

8 070

8 270

+ 200

+ 3

toinvestering..................

4 210

4 250

4 910

5 650

5 910

5 830

5 910 + 80

+ 1

7. Ökning av lager m. m.

8. Export av varor, fob,

---

920

830

—

—

960

630 - 330

och nettot av tjänster

8150

8 530

7 740

8 270

9 020

9 580 10 550

+ 970

+ 10

9. Privat konsumtion ....

24 260 24 010 24 680 25 280 26 380 27 300 27 950 + 650

+ 2

10. Offentlig konsumtion ..

4310

4 570

4 860

5 080

5 300

5 480

5 720 + 240

+ 4

11. Summa användning.... 48130 49 340 49 600 51450 54470 57 220 59 030 + 1810

+ 3

Bruttonationalproduk­

tens ändring sedan före­

gående år ....................

—

±0%

+ 2% + 3,5% +4,5%

+ 4

%

+ 2,5

%

Tabell II: 3. Bruttoinvesteringar åren 1950—1956 i löpande priser

Miljoner kronor

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

prel.

För-

ändr. i

procent

1955—

1956

I. Privata bruttoinvesteringar__ _

5476

6550

6797

7311

7858

8346

9 041

+ 8

I. Bostäder ...................................

1581

1714

1863

2 099

2 239

2 415

2 640

+ 9

2. Industri......................................

1 940

2 415

2 319

2 217

2 643

2 799

2 975

+ 6

3. Kraft- och belysningsverk ..

163

141

229

254

220

223

267

+ 20

4. Jordbruk ...................................

705

825

870

887

905

851

895

+ 5

5. Transportmedel ......................

913

1254

1288

1538

1428

1591

1763

+ 11

6. Övrigt ......................................

174

201

228

316

423

467

501

L+ 7

II. Offentliga bruttoinvesteringar ..

3069

3824

5018

5 672

5 906

6146

6 556

+ 7

1. Statliga.......................................

1740

2164

2 994

3 324

3 308

3 454

3 797

+ 10

därav: Affärsverk.................

757

884

1246

1365

1314

1332

1449

+ 9

Aktiebolag................

130

150

240

170

151

171

221

+ 29

Militära ....................

532

729

927

1088

1210

1281

1423

+ 11

2. Kommunala (inkl. komm. bo-

lag

m. m.) ............................

1329

1660

2 024

2 348

2 598

2 692

2 759

+ 2

III. Totala bruttoinvesteringar........

8 545

10374

11815 12983

13 764

14 492 15 597

+ 8

därav: Bostäder........................

1921

2 162

2 338

2 639

2 870

3 049

3 298

+ 8

Industri ......................

2 077

2 695

2 567

2 390

2 800

2 977

3186

+ 7

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Tabell II: 4. Bruttoinvesteringar åren 1950—1956 i 1954 års priser

Miljoner kronor

1950

1951

1952

1953

1954

1955

J956

prel.

Förändring

procent

1

1953-

1954

1954-

1955

1955-

1956

I. Privata bruttoin­

vesteringar ..............

7196

7060

6 584

7168

7858

8066

8273 + 10

+ 3

+ 3

1. Bostäder ..........

2115

1800

1811

2 088

2 239

2 342

2 441 4* 7 + 5 + 4

2. Industri..............

2 611

2 654

2 234

2179

2 643

2 660

2 672 + 21 + 1

± o

3. Kraft- och belys­

ningsverk ..........

220

156

221

252

220

210

241

-13 - 5 + 15

4. Jordbruk ..........

924

888

872

892

905

832

832 + 1 - 8 + 0

5. Transportmedel.

1091

1339

1218

1439

1428

1572

1620 - 1 + 10 + 3

6. övrigt ..............

235

223

228

318

423

450

467 + 33 + 6 + 4.

II. Offentliga bruttoin­

vesteringar ..............

4 213

4 250

4 912

5 648

5 906

5832

5 914

+ 5 -

1

+

1

1. Statliga..............

2 404

2 438

2 936

3 304

3 308

3 260

3 402

± 0

- 1 + 4

därav:

Affärsverk . ..

1043

992

1222

1363

1314

1251

1294 - 4 - 5 + 3

Aktiebolag...

173

160

229

168

151

162

200 - 10 + 7 + 23

Militära........

716

805

887

1061

1210

1215

1277 + 14 ± o

+ 5

2. Kommunala

(inkl. komm. bo­

lag m. in.)..........

1809

1812

1976

2 344

2 598

2 572

2 512 + 11 - 1 - 2

III. Totala bruttoinves­

teringar ..................

11409 11810 11496 12 816 18 764 18 898 14187

+ 7 + 1 + 2

därav: Bostäder.

2 561

2 264

2 270

2 625

2 870

2 958

3 055 + 9 + 3 + 3

Industri .

2 793

2 845

2 471

2 349

2 800

2 831

2 861

+ 19 + 1

+ 1

De privata investeringarna beräknas ha ökat med knappt 3 procent i vo­

lym från 1955 till 1956. ökningen var i förhållande till tidigare år jämnare

fördelad på de skilda investeringsområdena. Den största relativa uppgången

hänför sig till de privata kraft- och belysningsverken, vars investeringar

ökade med 15 procent, dock ulan att uppnå samma höga nivå som 1953.

En stor del av ökningen av de privata investeringarna var lokaliserad till

bostadsbyggandet, vilket steg med drygt 4 procent inom den privata sektorn.

Såväl antalet lägenheter under byggnad som lägenhetsytorna ökade, vilket

medförde en uppgång av det nedlagda arbetet i nyproduktion av bostäder

med ca 8 procent. Samtidigt beräknas reparationer och underhåll av bostä­

der ha minskat något.

Investeringarna inom den privata industrin syns ha varit praktiskt taget

oförändrade under 1956 jämfört med 1955, varemot industriinvesteringar­

na i deras helhet ökade med ca en procent. En viss nedgång av industrins in­

vesteringar i byggnader och anläggningar uppvägdes av en ökning av in­

vesteringarna i maskiner och apparater. Enligt kommerskollegii investe­

ringsenkät förelåg, liksom föregående år, en tydlig skillnad i utvecklingen

mellan de mindre industriföretagen (med 5—49 arbetare) och de större

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

Tabell It: 5. Privat konsumtion åren 1950—1956 i löpande priser1

Miljoner kronor

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

Förändring

prel.

1955-1956

i procent

Livsmedel, exkl. spritdrycker,

viner och tobak ..............

6191

7 029

8 030

8 283

8 599

9121

9 768

+ 7

Spritdrycker och viner ....

777

867

960

999

1087

1219

1408

+ 16

Tobak .......................................

586

669

778

834

867

891

896

+ 1

Bostad ...................................

1697

1794

1931

2 093

2 251

2 406

2 694

+ 12

Bränsle och lyse...................

809

1 122

1206

1 129

1211

1340

1588

+ 19

Beklädnad..............................

3194

3 507

3 673

3 643

3 641

3 809

3 959

+ 4

Inventarier ...........................

1529

1768

1847

1782

1876

1950

2 051

+ 5

Fordon ...................................

862

1083

1 159

1385

1724

1860

2 051

+ 10

Resor ......................................

939

998

1085

1106

1119

1 142

1 189

+ 4

Sjukvård, hygien, hemvård

1 144

1307

1426

1495

1 572

1683

1811

+ 8

Övrigt.......................................

1609

1869

2 093

2190

2 296

2 419

2 523

+ 4

Summa 19337 22 013

24188

24942

26 243

27 840

29 938

+ 8

1 I tabellen inkluderas inte bank- och försäkringstjänster. Ej heller har korrigering skett

för dubbelräkning mot offentlig konsumtion. Dessa korrektioner har dock gjorts vid beräk­

ningen av den privata konsumtionen i tabellerna 1 och 2.

(med minst 50 arbetare). De mindre företagen syns ha minskat sina ny-

och reinvesteringar med omkring 9 procent, medan de större företagens

ökade med någon procent.

Även om investeringarna i den totala industrin endast ökat i liten ut­

sträckning under två år efter en kraftig lyftning året därföre, har utveck­

lingen varit mycket olikartad inom olika industrigrenar. Vissa konkurrens­

kraftiga industrier möter stigande efterfrågan, andra industrier möter

stagnerande efterfrågan och skärpt konkurrens från utlandet. Utvecklings­

planer inom olika industrigrenar kan befinna sig på olika stadier o. s. v.

Investeringarna inom områden som textil-, jord- och sten- samt träindustri

Tabell II: 6. Privat konsumtion åren 1950—1956 i 1954 års priser1

Miljoner kronor

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

prel.

Förändring

1955—1956

i procent

Livsmedel,exkl. spritdrycker,

viner och tobak ..............

8 263

8059

8 239

8 370

8 599

8 733

8 754

± o

Spritdrycker och viner ....

1015

998

1058

1134

I 087

1142

1266

+ 11

Tobak .......................................

833

800

867

854

867

898

911

+ 1

Bostad ..................................

1931

2 009

2 084

2 164

2 251

2 344

2 439

+ 4

Bränsle och lvse..................

984

1020

1070

1083

1211

1325

1388

+ 5

Beklädnad..............................

3 715

3 453

3 569

3 589

3 641

3 825

3 911

+ 2

Inventarier ...........................

1854

1883

1 867

1792

1876

1944

2 009

+ 3

Fordon ..................................

840

1023

1042

1288

1724

1792

1933

+ 8

Resor .......................................

1132

1 115

1134

1126

1 119

1 116

1098

- 2

Sjukvård, hygien, hemvård

1441

1 420

1480

1522

1572

1649

1722

+ 4

Övrigt.......................................

2 068

2 059

2130

2196

2 296

2 354

2 340

- 1

Summa 24076 23 839

24540

25118

26243

27 122

27 771

+ 2

1 Se not till tabell II: 5.

Tabell II: 7. Offentlig konsumtion åren 1950—1956

Miljoner kronor

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

7

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

prel.

Föränd­

ring 1955

—1956

i procent

Löpande priser

Kommunal konsumtion. . . .

1741

2153

2 628

2 824

3 021

3 432

3 790

+ 10

därav: Löner ..................

1193

1 474

1838

1964 ' 2 095

2 407

2 658

+ 10

Statlig konsumtion..............

1435

1 770

2125

2 240

2 280

2 434

2 589

+ 6

därav: Löner ..................

965

1170 5 1 430

1511

1546

1677

1809

+ 8

Total offentlig konsumtion

3176

3 923

4 753

5 064

5 301

5 866

6 379

+ 9

195 i års priser

Total offentlig konsumtion

4 312

4 569

4 860

5 077

5 301

5 481

5 717

+ 4

därav: Kommunal kon-

sumtion ..............

Statlig konsum-

2 341

2 485

2 675

2 831

3 021

3 206

3 396

+ 6

tion ......................

1971

2 084

2185

2 246

2 280

2 275

2 321

+ 2

har sålunda varit fallande, medan gruvindustrin byggt ut sin produktions­

utrustning mest. Även kemisk-teknisk industri har kännetecknats av ökan­

de investeringsverksamhet liksom vissa grenar av metall- och verkstads­

industrin.

Jordbrukets investeringar beräknas ha varit ungefär oförändrade från

1955 till 1956. Inom gruppen transportmedel steg investeringarna i motor­

fordon och flyg kraftigt. Förskjutningar över årsskiftena i leveranserna av

fartyg till handelsflottan medförde en nedgång i investeringarna inom denna

näringsgren. Beträffande övriga investeringar inom den privata sektorn

syns handelns investeringar i byggnader ha ökat med omkring 3 procent.

De reviderade beräkningarna över de offentliga investeringarna ger i stort

sett samma bild som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Dessa in­

vesteringar beräknas således ha ökat med drygt 1 procent. Kommunernas

investeringar, som till övervägande del består av investeringar i byggnader

och anläggningar, minskade med 2 procent, medan de statliga investeringar­

na ökade med 4 procent.

Tabell II: 8. Inhemska bruttoutgifter åren 1950—1956 i löpande priser

Procenttal

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

prel.

Privat inhemsk bruttoinvestering....

Offentlig inhemsk bruttoinvestering..

Privat konsumtion..................................

Offentlig konsumtion..............................

Summa bruttoutgifter

17,6

9,8

62,4

10,2

100,0

18,0

10,5

60,8

10,7

100,0

16,6

12,3

59.5

11.6

100,0

17.0

13.1

58.2

11,7

100,0

17,3

13.0

58.0

11,7

100,0

17,2

12,7

58.0

12.1

100,0

17,4

12,6

57,8

12,2

100,0

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Den privata konsumtionen ökade med 7,5 procent i löpande och 2,5 pro­

cent i lasta priser från 1955 till 1956 (se tabellerna 5 och 6). Prisstegring­

en blev i genomsnitt 5 procent.

Vin- och spritkonsumlionen ökade med 11 procent i fasta priser och sva­

rade för en femtedel av hela den totala uppgången i konsumtionsvolymen.

Konsumtionen av livsmedel stagnerade i stort sett under fjolåret, delvis

under inflytande av prisstegringen på livsmedel.

Även under 1956 ökade bilutgifterna kraftigt, främst på grund av ökade

drifts- och underhållskostnader genom tillväxten i bilbeståndet. Nyinköpen

av personbilar var något större 1956 än 1955. Sammanlagt steg konsum­

tionsutgifterna för alla slag av fordon med 8 procent i fasta priser från 1955

till 1956. Den kraftiga konsumtionsökningen inom detta område återspeglas

i en minskning av utgiftsvolymen för resor med kollektiva transportmedel

med sammanlagt 2 procent.

Konsumtionsvolymen av textila beklädnadsvaror ökade med 1 ä 2 pro­

cent, av skor med drygt 4 procent. Inköpen av inventarier ökade i likhet med

tidigare år något mer än den totala konsumtionen och visade en uppgång

med drygt 3 procent i fasta priser. Ökningen i Iägenhetsbeståndet medgav

en uppgång i bostadsnyttjandet med 4 procent i volym. Ett påfallande drag

i konsumtionsutvecklingen 1955—1956 var slutligen den betydande ned­

gången i restaurangbesök, varigenom konsumtionen av restaurangtjänster

kraftigt sjönk. Storleken av denna nedgång är svår att precisera men torde

röra sig om ca 15 procent i volym.

Den offentliga konsumtionen steg med 9 procent i löpande och med 4 pro­

cent i fasta priser från 1955 till 1956 (se tabell 7). Expansionen av den of­

fentliga konsumtionen hänför sig i likhet med tidigare år främst till den

kommunala sektorn, där konsumtionsvolymen ökade med 6 procent mot en­

dast 2 procent för den statliga konsumtionen.

2. Utrikeshandel och lagerutveckling

Bytesbalansen med utlandet förbättrades med ca 260 miljoner kronor från

1955 till 1956 och fjolårets underskott stannade vid ca 160 miljoner kronor

(se tabell 9). Hade det faktiska varu- och tjänsteutbytet med utlandet under

1956 skett till de priser som rådde 1955 skulle i stort sett jämvikt ha nåtts

i utrikestransaktionerna; dylika oförändrade priser skulle dock sannolikt

också ha påverkat det kvantitativa utbytet. Exportvolymen av varor liksom

handelsflottans transportpreslationer i utrikes fart steg nämligen inte obe­

tydligt mer än importvolymen från 1955 till 1956. Den internationella pris­

utvecklingen var emellertid i övervägande grad ogynnsam för Sveriges del.

Bytesförhållandet försämrades sålunda med 2 procent till följd av att im­

portpriserna steg med ca 5 procent medan exportpriserna steg med ca 3 pro­

cent. I den utsträckning höjningen av importpriserna var förorsakad av upp­

gången i fraktsatserna hölls dock bytesbalansen skadeslös genom ökade sjö-

fartsintäkter.

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

9

Tabell II: 9. Bytesbalansen åren 1950—1956

Miljoner kronor

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

prel.

Förändring

1955-1956

i procent

Löpande priser

Export av varor, fob ............

5 708

9 226

8135

7 659

8196

8 933

10 047

+ 12

Import av varor, eif ...............

6117

9193

8 952

8172

9192

10 337

11428

+ 11

Handelsbalansens saldo

-409 + 33 -

817 - 513 - 996 -1404 -1381

Sjöfartsnetto..............................

+ 600 + 970 + 1075 + 860 + 875 + 1025 + 1215

+ 19

Övriga tjänster m. m. netto ..

- 20 - 70 —

80 - 15 — 45 -

35 + 10

Bytesbalansens saldo

+ 171 + 933 +

178 + 332 - 166 - 414 - 156

1954 drs priser

Export av varor, fob ............

7 423

7 733

6 918

7 494

8196

8 681

9 523

+ 10

Import av varor, eif..............

7 343

8 673

8 029

8 020

9192

10 204

10 781

+ 6

Handelsbalansens saldo + 80 -940 - 1111 - 526 - 996 -1523 -1258

Sjöfartsnetto ..............................

+ 755 + 860 +

890 + 790 + 875 + 930 + 1010

+ 9

Övriga tjänster m. m. netto..

- 24 - 66 —

72 - 15 - 45 -

34 + 10

Bytesbalansens saldo + 811 - 146 -

293 + 249 - 166 - 627 - 238

1955 års priser

Export av varor, fob..............

—

—

—

—

—

8 933

9 792

+ 10

Import av varor, eif ..............

—

—

—

—

—

10 337

10 925

+ 6

Handelsbalansens saldo

—

—

—

—

— -1404 -1133

Sjöfartsnetto..............................

—

—

—

—

—

+ 1025 + 1120

+ 9

Övriga tjänster in. m. netto..

—

—

—

—

— —

35 + 10

Bytesbalansens saldo

—

—

—

—

— - 414

3

•

Exporten ökade totalt med 12 procent i värde och 10 procent i volym. Liksom

närmast föregående år steg framför allt utförseln av investeringsvaror och

investcringsråvaror. Exporten av verkstadsprodukter ökade kraftigt, och för

gruppen maskiner och instrument noterades en uppgång med ca 20 procent i

volym. Exportkvantiteten av handelsfärdigt järn och stål steg från 200 till

330 tusen ton eller med 65 procent. Exportökningen berörde emellertid

främst billigare kvaliteter, varför volymuppgången räknad i fasta priser

blott blev 40 procent. Efterfrågan på järnmalm fortsatte att stiga under fjol­

året, och den exporterade kvantiteten var 10 procent högre än 1955. Beträf­

fande skogsprodukter gick trävaruexporten tillbaka med 7 procent i volym,

medan utförseln av såväl massa som papper och papp ökade med 11 procent.

Importen steg totalt med 11 procent i värde och 6 procent i volym. Bränsle­

importen ökade med 15 procent i volym och eu påfyllnad av bränslelagren

kunde härigenom komma till stånd under fjolåret. Bland verkstadsproduk-

terna steg importvolymen av maskiner och instrument med 10 procent. Li­

kaså ökade importen av fartyg och flygplan avsevärt under det att bilim-

porten däremot förblev ungefär oförändrad. Importen av järn och stål, som

i samband med betydande lageruppbyggnad var ovanligt stor under 1955,

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Tabell II: 10. Lagerförändringar för statistiskt belysta varuområden åren 1950—1956

Miljoner kronor i genomsnittliga återanskaffningspriser för respektive år; ofullständiga uppgifter

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

prel.

Löpande priser

1. Bränslen..............................................

—

20 +

190 +

Ilo

— 10 - 80 +

90

+ 130

2. Skogsprodukter..................................

—

240 +

30 +

680 — 290

+ 290 +

170

- 20

3. Verkstads- och varvsindustrins

lager ..................................................

+ 100 +

140 +

470 - no

- 30 +

840

'+ 600

4.

Ferrolegeringar, tackjärn, metaller,

handelsfärdigt järn och stål m. in.

(hos järnverk och järngrossister)..

—

20 +

20 +

150

+ 0 - 30 +

40

+ 110

5. Hudar, läder, gummi......................

+

10 +

no —

10

+ 0

+ 0 +

0

- 10

(i.

Textilvaror och skor......................

+ 20 +

530

—

390

+ 110

+ 30 +

0

- 70

7. Livsmedel ...........................................

10 +

80 +

100 — 60 — 130 +

0

± o

8.

Summa

-

160 + 1100

+

1110 -360

+

50 + 1140

+

740

9.

Förändring i kreaturskapital

.................

—

20

___

70

___

50

- 30

- 40

—

90

- 70

10. Variationer i uttag ur skog

......................

+ 30

—

80

—

140

+ 120

- 150

—

30

+ 70

11.

Summa lagerförändringar

-

150 +

950

+

920

—

270

—

140 + 1020

+

740

1954 års priser

12.

Summa lagerförändringar

-

190 +

920 +

830

—

290

—

140 +

960

+

630

1955 års priser

13.

Summa lagerförändringar

—

—

—

—

—

+ 1020

+ 680

1 Delvis uppskattad siffra.

Källor: Jordbruksnämnden (för livsmedel och förändringar i kreaturskapital), skogsstyrelsen

(skogsuttag) samt kommerskollegium (övriga områden).

föll åter tillbaka 1956. Den volymmässiga nedgången blev nära 25 procent.

Importutvecklingen för textilvaror följde tämligen nära konsumtionsut-

vecklingen för textilprodukterna och visade en volymökning på 2 procent.

Sjöfartsnettot eller handelsflottans intäkter från utrikes fart minus dess

kostnader i utlandet ökade med nära 20 procent i värde från 1955 till 1956.

En stor del av denna uppgång berodde, i likhet med uppgången från 1954 till

1955, på stegrade fraktsatser. Även i fasta priser räknat steg emellertid sjö­

fartsnettot betydligt; en relativt osäker beräkning visar en uppgång med 9

procent från 1955 till 1956. Bidragande faktorer till den volymmässiga upp­

gången var en ökning av handelsflottans bruttotonnage med 5 procent från

1955 till 1956 samt en höjning av produktiviteten genom att dels äldre ton­

nage ersattes av nybyggt, dels genom att utnyttjandet av lastutrymmena

sannolikt ökade i samband med förbättringen av sjöfartskonjunkturen.

I nationalbudgeten 1957 kunde någon siffermässig precisering av lager­

förändringarna under 1956 ej införas i försörjningsbalansen för detta år.

Tillgängliga uppgifter pekade dock på att en lagerökning ägt rum under

1956 och med stöd av kalkyler från produktionssidan över bruttonational­

produktens utveckling bedömdes en lagerökning av storleksordningen 400

å 500 miljoner kronor i 1955 års priser som sannolik. Föreliggande be­

räkningar anger en ökning av lagren under 1956 med sammanlagt 740 mil­

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

11

joner kronor i löpande priser respektive 680 miljoner kronor i 1955 års pri­

ser. Dessa siffror är ännu preliminära och avser lagerutvecklingen för sta­

tistiskt belysta varuområden (se tabell 10).

Bränslelagren steg i fjol med ca 130 miljoner kronor i löpande priser. Upp­

gången föll till större delen på flytande bränslen, men äveu kokslagren

ökade i mindre utsträckning. Lagren av textilvaror och skor minskade sam­

manlagt med ca 70 miljoner kronor, huvudsakligen genom lagerminsk­

ningar i fabrikantledet. För skogsprodukter registrerades en nettominsk­

ning av lagren med ca 20 miljoner kronor; en betydande lagerökning för

massaved jämte en mindre uppgång i massalagren har mer än uppvägts av

lagernedgång för timmer och trävaror.

Inom verkstads- och varvsindustrin blev lagerökningen under fjolåret

av storleksordningen drygt 600 miljoner kronor i löpande priser enligt ännu

mycket preliminära beräkningar. En sådan ökning kan synas anmärknings­

värt stor med hänsyn till att lagren inom denna industri under 1955 steg

med hela 840 miljoner kronor. Till drygt en tredjedel hänför sig emellertid

fjolårets lagerökning till varven och där främst till fartyg under byggnad.

Eftersom varvens lager under 1955 endast steg med ca 40 miljoner kronor,

kan lagerökningen inom verkstadsindustrin utom varven uppskattas ha va­

rit ungefär hälften så stor under 1956 som 1955. Delvis kan skillnaden i la­

gerökning under 1955 och 1956 inom verkstadsindustrin exklusive varven

återföras på att råvarulagren kraftigt steg under 1955 medan de ej syns ha

förändrats i någon högre grad under 1956. Även lagerhållningen av såväl

halvfabrikat som varor i arbete och färdigvaror steg dock väsentligt mindre

1956 än 1955. De två senaste årens lagerökningar inom verkstadsindustrin

syns icke ha lett till någon påtaglig överdimensionering av lagerhållningen,

men en viss nedskärning av färdigvarulagren och möjligen även av råvaru­

lagren syns ha ansetts önskvärd av företagen vid början av 1957, enligt vad

som framgår av konjunkturbarometern för verkstadsindustrin. Ett år tidi­

gare bedömdes enligt samma källa lagren av färdigvaror och råvaror som

i stort sett lagom stora. Under tider av stigande ekonomisk aktivitet sker på

längre sikt en successiv lageruppbyggnad. Det blir fler varor i arbete och

lagren på olika punkter i produktionsprocessen måste utökas så att inga

flaskhalsar uppstår. Det sker en anpassning till den högre aktiviteten. La­

gerökningen inom verkstadsindustrin under 1956 syns dock ha varit större

iin som kan förklaras av en sådan normal anpassning till högre produktion.

3. Bruttonationalprodukt, inkomstutveckling och sparande

Den ovan relaterade utvecklingen av investeringarna, konsumtionen och

utrikeshandeln samt lagren 1955—1956 bildar underlaget för uppskattning­

en i tabell 2 av bruttonationalproduktens ökning med 2,5 procent i volym.

Kalkylen över bruttonationalprodukten från produktionssidan ger belägg för

eu produktionsuppgång av denna storlek. Industrins och hantverkets bidrag

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

till bruttonationalprodukten syns sålunda ha ökat med 2,5 å 3 procent, me­

dan byggnads- och anläggningsverksamhetens bidrag ökade obetydligt, san­

nolikt omkring 1 procent. Av samma ringa storlek torde ökningen av jord­

brukets bidrag till bruttonationalprodukten ha varit. Detta innebär för jord­

brukets del, att en återhämtning av produktionen under 1956 efter 1955 års

svaga skörd helt uteblev. För tjänsteproduktionen, där handel och samfärd­

sel dominerar, kan registreras en ökning, som något överstiger uppgången i

totala bruttonationalprodukten.

Mätt i löpande marknadspriser steg bruttonationalprodukten med drygt 7

procent från 1955 till 1956 (se tabell 1), vilket innefattar en total genomsnitt­

lig prisstegring med knappt 5 procent för hela bruttonationalprodukten. Den

genomsnittliga prisstegringen för samtliga varor och tjänster förbrukade

inom landet blev något större, vilket förklaras av att importpriserna ökade

mer än exportpriserna från 1955 till 1956.

Följande tablå visar prisindex 1956 på en halv procent när för konsum­

tion och investering (nivån 1955 = 100):

Privat bruttoinvestering.................................................................. 105,5

Offentlig bruttoinvestering.............................................................. 105

Privat konsumtion........................................................................... 105

Offentlig konsumtion....................................................................... 104

Med utgångspunkt från bruttonationalproduktens ökning kan den totala

inkomstökningen inom landet uppskattas i runda tal. Då ökningen av den

totala lönesumman för landets inkomsttagare kan uppskattas någorlunda

väl, skulle en framräknad skillnad mellan total inkomstökning och löne-

summeökning kunna ge en uppfattning av hur övriga inkomster från pro­

duktionen utvecklats. Av tabell 11 framgår, att bruttonationalprodukten till

marknadspris ökade med 3,7 miljarder kronor från 1955 till 1956. En del av

denna ökning hänför sig till indirekta skatter (minus subventioner) och en

del till reparationer och underhåll. Dras dessa poster från bruttonational­

produkten, erhålls en stegring på 3,1 miljarder kronor. Av denna faller en

del på ökade avskrivningar. Grovt räknat kan därför ökningen i national­

inkomsten, d. v. s. den sammantagna inkomstökningen för löntagare, en-

Tabell II: 11. Bruttonationalprodukten enligt olika begrepp åren 1950—1956 i löpande priser

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

prei.

1. Bruttonationalprodukt till mark-

nadspris..................................................

31 220

38 330

41 980

43 210

45140

49 010

52 710

2. Minus: Indirekta skatter ..............

2 490

2 810

3 060

3 390

3 590

4170

4 560

3. Plus: Subventioner ..........................

4. Bruttonationalprodukt till produk-

550

440

680

450

510

520

670

tionskostnad alt. I..............................

29 280

35 960

39 600

40 270

42 060

45 360

48 820

5. Minus: Reparationer och underhåll

inom företagssektorn ......................

6. Bruttonationalprodukt till produk-

2 390

2 950

3 280

3 420

3 500

3 800

4140

tionskostnad alt. II..........................

26 890

33 010

36 320

36 850

38 560

41 560

44 680

skilda företagare, bolag och affärsverk, uppskattas till ca 2,7 miljarder

kronor.

Den totala lönesumman kan beräknas ha ökat med ca 7,5 procent eller i

absoluta tal drygt 2 miljarder kronor. Detta innebär, att inkomster från pro­

duktionen, andra än löner, skulle ha ökat med i runt tal en halv miljard

kronor från 1955 till 1956. Detta skulle innebära en ökning av inkomster vid

sidan av löneinkomster av storleksordningen 7 procent. Dessa inkomster

består främst av olika slag av företagarinkomster men omfattar även en i

nationalräkenskapen ofördelad »restpost» av inkomster. Osäkerheten i det

statistiska materialet gör att uppskattningar av inkomstutvecklingen enligt

ovanstående metod ställer sig mycket vanskliga; när mer definitiv statistik

föreligger för 1956 kan det mycket väl hända att ovanstående siffror blir

kraftigt reviderade.

Det kan vara av intresse att konstatera, att av visserligen relativt osäkra

siffror att döma lönesummans andel av de totala inkomsterna i samhället har

stigit under de senaste åren. Några tillförlitliga siffror över nettonational­

produkten till produktionskostnad finns visserligen inte tillgängliga, men

sätts lönesumman i relation till bruttonationalprodukten1 erhålls följande

ungefärliga procenttal:

1953

1954

1955

1956

62,5

63,5

65

65

Tabell 12 ger en uppfattning av bruttosparandets andel av bruttonatio­

nalprodukten under åren 1950—1956. Med bruttosparande avses summan

av privata och offentliga bruttoinvesteringar, lagerförändringar samt bytes­

balansens saldo. Den inhemska bruttoinvesteringskvoten steg från 1953 till

1955 men sjönk åter något från 1955 till 1956. ökningen från 1953 till 1954

förorsakades dels av en höjning av de privata bruttoinvesteringarna, dels

av en avsaktning i lageravvecklingen, ökningen mellan 1954 och 1955 åter

berodde helt på övergången från lageravveckling till lageruppbyggnad, vil­

ket mer än kompenserade den relativa minskningen av såväl de privata som

offentliga investeringarna. Från 1955 till 1956 förblev de fasta investeringar­

nas andel av bruttonationalprodukten oförändrad men en avsaktning i lager-

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

13

Tabell II: 12. Sparande-investering åren 1950—1956 i löpande priser

Procent av bruttonationalprodukten till marknadspris

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

prel.

1. Privat inhemsk bruttoinvestering..

17,5

17,1

16,2

16,9

17,4

17,0

17,2

2. Offentlig inhemsk bruttoinvestering

9,8

10,0

12,0

13,1

13,1

12,5

12,4

3. Lagerförändring..................................

-0,5

+ 2,5

+ 2,2

- 0,6

- 0,3

+ 2,1

+ 1,4

4. Summa inhemsk bruttoinvestering

26,8

29,6

30,4

29,4

30,2

31,6

31,0

5. Bytesbalansens saldo ......................

+ 0,5

+ 2,4

+ 0,4

+ 0,8

-0,4

- 0,8

- 0,3

6. Summa inhemskt bruttosparande..

27,8

82,0

30,8

30,2

29,8

30,8

30,7

1 Bruttonationalprodukten till produktionskostnad minus reparationer och underhåll.

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

Tabell II: 13. Hushållens utgifter och sparande åren 1950 —1956

Löpande priser

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

prel.

A. Miljarder kronor

1. Konsumtionsutgifter..........

19,2

21,9

24,0

24,8

26,0

27,6

29,7

2. Försäkringspremier..............

1,0

1,2

1,4

1,6

1,5

11,6

11,8

3. Direkta skatter ..................

3,1

4.4

5,4

5,9

6,3

2 7,3

2 7,9

4. Totala löpande utgifter....

23,3

27,5

30,8

32,3

33,8

36,5

39,4

5. Sparande ..............................

6. Totala utgifter = totala in-

0,0

0,2

1,1

0,8

1,3

2,3

2,2

komster..................................

23,3

27,7

31,9

33,1

351

38,8

41,6

B. Procenttal

1. Konsumtionsutgifter..........

83

80

78

77

77

76

75

2. Försäkringspremier..............

4

4

5

5

4

4

5

3. Direkta skatter ..................

13

16

17

18

19

20

20

4. Totala löpande utgifter....

100

100

100

100

100

100

100

1 Obligatoriska försäkringsavgifter ingår ej.

2 Här ingår de obligatoriska avgifterna till sjukförsäkringen.

Anm. Tabellen har konstruerats på följande sätt: Utgifterna för konsumtion (post 1), premiei

(post 2) och skatter (post 3) adderas till löpande utgifter (post 4). För 1950 antages hypotetiskt

att sparandet är 0. Totala utgifter (post 6), som är lika med totala löpande utgifter plus

sparande, blir då för 1950 lika med totala löpande utgifter. Post 6 har för tiden 1951—56

framskrivits med en summa bestående huvudsakligen av löner, enskilda företagares inkomster,

kapitalinkomster, folkpensioner, barnbidrag och försäkringsutbetalningar (även från sjukför­

säkringen).

ökningen ledde till något minskad bruttoinvesteringskvot. Förändringarna i

den inhemska bruttosparkvoten från 1953 till 1956 var förhållandevis obe­

tydliga. Mot en stigande bruttoinvesteringskvot stod sålunda en successiv

försämring av bytesbalansen från 1953 till 1955 och mot en fallande brulto-

investeringskvot stod en förbättring av bytesbalansen från 1955 till 1956.

Uppgifterna i tabell 12 avser det totala sparandet. Ur konjunkturpolitisk syn­

punkt är utvecklingen av hushållens sparande av större intresse. Ehuru stor­

leken av det totala personliga sparandet för olika år av brist på statistik är

okänd, har vissa uppgifter belysande dess utveckling sammanställts i tabell

13. Det alternativ för sparandets höjd, som där anges, är rent hypotetiskt.

Av tabellen framgår, att hushållens sparande sannolikt sjönk något från

1952 till 1953 för att åter stiga fram till 1954. Från 1954 till 1955 syns en

betydande ökning av sparandet ha ägt rum, sannolikt av storleksordningen

1 miljard kronor. Trots höjda nominalinkomster syns sparandet icke ha

fortsatt att stiga från 1955 till 1956 utan låg 1956 i stort sett kvar på 1955

års nivå. Bestämningsfaktorerna för utvecklingen år från år av det totala

personliga sparandet i samhället är mycket litet kända. Fn naturlig hypotes

vad avser den till synes ojämna utvecklingen i sparandet är, att under pe­

rioder med relativt sett stora reala ökningar i hushållens disponibla inkoms­

ter, konsumtionsökningen tillfälligt släpar efter inkomstökningen. Enligt

en sådan hypotes vore den sparandeutveckling, som tabell 13 visar för åren

15

1954—1956, också ungefär den man hade anledning vänta. Från 1954 till

1955 steg nämligen hushållens disponibla inkomster relativt kraftigt i för­

hållande till konsumtionsprishöjningarna medan inkomstökningen från 1955

till 1956 relativt litet översteg uppgången i konsumtionspriserna. En bidra­

gande orsak av speciell natur till att inkomstökningen för hushållen från

1954 till 1955 blev jämförelsevis kraftig, var att inkomstöverföringarna till

liushållssektorn ökade icke oväsentligt i samband med att den nya sjuk­

försäkringslagen trädde i kraft från årsskiftet 1954/55.

Kungl. Ma[:ts proposition nr 175 år 1957

4. Det finansiella sparandet

Framställningen av bruttosparandets utveckling har i översikterna över

försörjningsbalansen brukat avslutas med en del uppgifter om förändring­

arna i det finansiella sparandet inom olika sektorer av ekonomin. Orsaken

härtill har varit att medan det totala bruttosparandet på kort sikt inte upp­

visar stora variationer, har förändringarna i sparandets fördelning på olika

sektorer däremot ofta varit mycket markanta. Ur konjunktursynpunkt är

det speciellt den del av detta sparande som inte användes till investering

inom den egna sektorn, som är av intresse. Detta sparande har benämnts det

finansiella sparandet och utgör saldot mellan å ena sidan totala inkomster

och å andra sidan löpande utgifter och utgifter för realkapitalbildning. En

sektors finansiella sparande är sålunda de medel som denna sektor ställt

till andra sektorers förfogande — respektive vid negativt finansiellt sparande

tagit i anspråk från andra sektorer.

I tablån nedan ges uppgifter om det finansiella sparandets omfattning

under 1954—1956 inom den offentliga sektorn, uppdelad på stat och kom­

mun, den privata sektorn samt i utlandet. Hushållen och företagen har så­

lunda salderats till en sektor på grund av osäkerheten i det statistiska mate­

rialet (i tidigare sammanställningar har visserligen separata uppskattningar

redovisats för dessa båda sektorer men då har i stället inte några absoluta

belopp getts utan endast förändringarna i det finansiella sparandet mellan

olika år):

1954

1955

1956

prel.

Offentlig sektor ...............................................................

+

30

— ISO

+ 380

Därav: a) staten...............................................................

—

540

+ 70

+ 600

b) kommunerna................................................

+ 570

— 250

— 220

Privat sektor (hushåll + företag) .......................

—

200

—

230

—

540

Utlandets finansiella sparande gentemot Sverige

+ 170

+ 410

+ 160

Summa

± o

± o

±

o

Eftersom beräkningar av det finansiella sparandet är av särskilt intresse

för analysen av kreditmarknaden, är det beklagligt att det av statistiska skäl

ännu inte är möjligt att separat beräkna hushållens och företagens finan­

siella sparande i absoluta belopp. Den uppställning som återgivits i tablån

ovan, ger dock vissa upplysningar av intresse rörande den offentliga sek­

16

torn och utlandet. Statens och kommunernas finansiella sparande har under

1954—1956 motsatta tecken, vilket såsom tidigare påpekats sammanhänger

med verkningarna av uppbördssättet för den kommunala preliminärskatten.

Den offentliga sektorn, d. v. s. stat och kommun sammanslagna, uppvisar

under 1954 ett obetydligt och under 1956 ett betydande positivt finansiellt

sparande, medan den privata sektorn under samtliga år har ett stigande

negativt finansiellt sparande. Eftersom hushållens finansiella sparande un­

der 1955 undergick en mycket stark stegring, innebar utvecklingen en mot­

svarande försämring av företagssektorns finansiella ställning. Under 1956

synes däremot någon förskjutning inte ha inträffat mellan företagens och

hushållens finansiella sparande.

Det finansiella sparandet har i ovanstående tablå beräknats som ett saldo

av inkomster och utgifter. Detta saldo motsvarar nettoförändringen i sek­

torns finansiella ställning under samma period och kan sålunda i princip

beräknas lika väl utifrån förändringarna i sektorns finansiella tillgångar

och skulder. Det har därför varit naturligt att söka komplettera beräkning­

arna av det finansiella sparandet med direkta uppskattningar av de olika

sektorernas fordrings- och skuldförändringar. Detta arbete befinner sig

ännu på ett inledande stadium och de resultat som presenteras i bilaga till

nationalbudgeten är tillsvidare ofullständiga och preliminära.

Att staten trots ett positivt finansiellt sparande under 1955 och 1956 (un­

der det senare året uppgående till 600 miljoner kronor) har ett årligt upp-

låningsbeliov under samma tid av storleksordningen 1

000 miljoner kronor,

sammanhänger såsom framgår av tabell på s. 86, i första hand med statens

engagemang i finansieringen av bostadsbyggandet. Den årliga ökningen i

statens fordringar på grund av bostadslånegivning och insättningar i riks­

banken har under 1955 och 1956 uppgått till omkring 1 100 miljoner kronor.

I den mån statens upplåning har skett mot skattkammarväxlar, har genom

dessa transaktioner en kortfristig upplåning använts till en långfristig finan­

siering. Denna kapitalöverföring har under rådande förhållanden på kredit­

marknaden utgjort en nödvändig förutsättning för bostadsbyggandets om­

fattning.

Förändringarna i kommunernas finansiella sparande sammanhänger så­

som redan framhållits främst med förändringar på inkomstsidan genom

att kommunerna först i efterhand helt kan tillgodogöra sig ökningen i skat­

teunderlaget under perioder av starka stegringar i inkomstnivån. Det är

påfallande att det inte råder något bestämt förhållande mellan kommuner­

nas totala finansiella sparande och deras sammanlagda lånebehov. Detta be­

ror helt naturligt på att inkomst- och utgiftsöverskotten är ojämnt förde­

lade mellan olika kommuner.

På grund av brister i det statistiska materialet, vilka gäller både beräk­

ningen av det finansiella sparandet — det är därvidlag särskilt tidslokalise-

ringen av inkomster och utgifter som möter svårigheter — och av kapital­

transaktionerna, som endast är ofullständigt registrerade, uppstår inom

varje sektor en restpost, i tabellen (s. 86) benämnd förskjutningspost. Detta

Kungl. Mcij. ts proposition nr 175 år 1957

17

är i och för sig naturligt och det som i detta sammanhang har analytiskt

intresse är förändringarna i förskjutningsposten. I den mån förskjutnings-

posten återspeglar förändringen i korta krediter, kan man nämligen vänta

en förändring i negativ riktning av förskjutningsposten under perioder med

ansträngd likviditet och vice versa. Detta är också vad som inträffat: den

privata sektorn har en under 1956 starkt stigande negativ förskjutnings-

post, medan den offentliga sektorns förskjutningspost hy ter tecken mellan

1955 och 1956 och blir positiv. Den viktigaste »långivaren» via förskjut­

ningsposten både under 1955 och 1956 är dock utlandet. Denna kreditgiv-

ning brukar sättas i samband med den skärpta kreditpolitiken och det är

möjligt — såsom framhålles i kapitel VIII — att en betydande del av företa­

gens lagerökning under 1955 och 1956 finansierats på detta sätt.

5. Utvecklingen under 1956

Ovanstående framställning, där utvecklingen inom olika områden av eko­

nomin belysts med helårssiffror, lämnar ingen information om händelseför­

loppet under de enskilda åren. I syfte att något komplettera framställningen

med hänsyn härtill återges i diagram 1 ett urval av säsongrensade konjunk­

turkänsliga serier för 1950—1956.

De båda första kurvorna i diagrammet visar prisutvecklingen inom landet.

Av dessa framgår, att konsumtionsprisstegringen liksom partiprisstegringen

var betydligt större 1955 än 1956. Partipriserna låg i själva verket tämligen

oförändrade under 1956, medan konsumtionspriserna sakta steg från års­

skiftet fram till hösten, då främst den ökade spritbeskattningen jämte höjda

hränslekostnader och resekostnader ledde till en kraftigare höjning av kon­

sumtionsprisnivån.

De båda följande kurvorna avser utvecklingen på arbetsmarknaden. De

visar dels antalet ansökningar om arbete per 100 lediga platser, dels arbets­

lösheten inom industrifackförbunden. Båda dessa serier ger ett klart utslag

för konjunkturuppgången i samband med Korea-inflationen och den därpå

följande avmattningen. Även återhämtningen från 1954 kommer tydligt

fram i serierna. Av speciellt intresse är det förhållandet att diagrammen syns

visa, att den successiva dämpningen på arbetsmarknaden från mitten av

1955 efter ett uppehåll under sommarhalvåret fortsatte under sista delen

av 1956. Det kan vara Suez-krisen som påverkat utvecklingen kring års­

skiftet 1956/57. Serien över antal ansökningar om arbete pekar möjligen på

att en återhämtning på arbetsmarknaden åter inträffat från början av 1957.

Det säsongrensade månadstalet för februari 1957, som ej är insatt i dia­

grammet, blev 163 mot 165 för januari och 169 för december. Den milda

vintern och ljusningen på bränslefronten bör dock påverka serierna i början

av 1957.

De två följande kurvorna hänför sig till utrikeshandeln. De visar, att ex­

porten och importen steg kraftigt under 1953 och 1954; under 1955 syns eu

viss stagnation ha inträffat, som dock avbröts under 1956, då såväl exporten

11 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 17å

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Diagram II: 1. Konjunkturindikatorer 1950—1956

Konsumentprisindex

Arbetslösheten inom

industrifack-

förbunden. i \

Produktionsuolym för

kapitaluaruindustrin

Antal ansökningar om arbete

på 100 lediga platser

Inkomna ansökningar om

byggnadstillstånd

från industrin ,

10

.

Produktionsuolym för

hela industrin

1950

51

*) Samtliga ansökningar.

a) Exkl. en stor ansökan från ett enda företag i febr. 1957.

Källa: Konjunkturinstitutets beräkningar (säsongrensning).

Anm. Måttenheterna för de olika serierna är:

1. Index:

1949 = 100.

6. Index: 1949 = 100.

2. Index:

1949 = 100.

7.

Index: 1937 = 100 (Affärsvärldens aktie-

3. Procent av medlemsantalet.

index).

4. Antal ansökningar om arbete på 100 lediga 8. Miljoner kronor, tvåmånadersgenomsnitt.

platser.

9. Index: 1935 = 100.

5. Index:

1949 = 100.

10. Index: 1935 = 100.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

19

som importen fortsatte att stiga. Första kvartalet 1957 bör ge höga notering­

ar för såväl import som export efter säsongrensning.

Den stigande exporten återspeglas i produktionsserierna för industrin (9

och 10). Den totala industriproduktionen syns i viss mån ha stagnerat från

senare delen av 1955 fram till mitten av 1956, varefter den åter fortsatte

att stiga under hösten. Februarisiffrorna över industriproduktionen (ej in­

satta i diagrammet) visar en något högre produktion än under den närmast

tidigare toppmånaden oktober. Förändringarna i produktionen för hela in­

dustrin kan i stor utsträckning återföras på förändringar i kapitalvaruin­

dustrins produktion. Även i denna syns sålunda ökningstakten ha dämpats

under 1955. Under 1956 fortsatte produktionsökningen för kapitalvaruindu­

strin och uppgången syns ha varit speciellt markerad under tredje kvartalet.

Den sjunde och åttonde kurvan i diagrammet slutligen visar, hur aktie­

index samt inkomna ansökningar om byggnadstillstånd för industrin varie­

rat under 1950-talet. Beträffande ansökningar om byggnadstillstånd har

seriens sista månadsangivelse två tal, ett högre, avseende samtliga inkomna

ansökningar samt ett lägre, i vilket inte ingår en för vanliga förhållanden

ovanligt stor ansökan. Såväl serien över aktieindex som serien över inkomna

ansökningar ger utslag för konjunkturförändringarna under perioden 1959

—1954. Deras tillförlitlighet som allmänna konjunklurindikatorer är givetvis

inte säkerställd därmed, speciellt som aktieindex påverkas av ändringar i

kreditpolitiken. De pekar emellertid på en dämpning av konjunkturen un­

der 1955, medan de ej syns ge utslag i någondera riktningen under loppet av

1956.

Dämpningen under 1955 framgår entydigt av de givna serierna. Under

1956 synes spänningen på arbetsmarknaden möjligen åter ha ökat under

våren varefter en dämpning ånyo inträffade under sista halvåret. Industri­

produktionen å sin sida visade en svag uppgång under första halvåret för

att sedan stiga kraftigt under tredje kvartalet medan utrikeshandeln ökade

avsevärt under särskilt förra delen av 1956. I likhet med utvecklingen un­

der 1956 kan någon entydig tendens i det aktuella konjunkturläget ej utlä­

sas ur diagrammets serier. Serierna över produktion och utrikeshandel visar

uppåtriktad tendens i början av 1957, medan statistiken över läget på arbets­

marknaden inte tyder på något omslag jämfört med läget under 1956. Vissa

motstridiga utslag mellan de olika serierna kan tyda på en viss labilitet i

läget ur konjunktursynpunkt. Dessutom försvåras en bedömning av fakto­

rer sådana som Suez-konfliktens verkningar och den milda vintern.

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

III. Den internationella utvecklingen

1. Konjunkturläget i Förenta staterna

Den interna utvecklingen 1955—1956

Den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna under det senaste året vi­

sar en i vissa avseenden splittrad bild. Inom ramen för en allmän högkon­

junktur med inflationistiska inslag har vissa områden haft känning av fluk­

tuerande eller vikande efterfrågan och produktion. Denna tendens har i förs­

ta hand gällt bostäder och bilar samt sådana branscher som direkt eller in­

direkt berörs av bostads- och bilproduktionens utveckling. Inom områden

med expanderande efterfrågan har å andra sidan möjligheterna för en snabb

produktionsökning blivit mindre allt eftersom tidigare ledig produktions­

kapacitet och arbetskraft tagits i anspråk under de föregående årens snabba

expansion. Resultatet härav har blivit en ökning i bruttonationalprodukten

på volymmässigt endast 2,7 procent från 1955 till 1956 mot en ökning på

drygt 7 procent 1954—1955. Industriproduktionen har under februari i år

legat endast 2 procent över 1956 års februarinivå.

Utvecklingen av efterfrågesidans huvudkomponenter under de senaste

åren framgår av tabell 1 samt diagram 1. Förändringstalen i tabell 1 visar

att företagens bruttoinvesteringar utgjort det mest expansiva inslaget under

1956. Diagram 1 återger mera detaljerat den förskjutning i utgiftsstrukturen,

som inom ramen för en totalt sett stigande efterfrågan ägt rum sedan 1954

inom områdena privat konsumtion och privata bruttoinvesteringar. Inom

Tabell III: 1. Förenta staternas bruttonationalprodukt och dess användning 1955—1956

Löpande priser

Miljarder

Procentuell

dollar

förändring

sedan närmast

föregående

halvår

(säsongrensade

serier)

1955

1956

1956

I

II

Bruttonationalprodukt ..................................................

390,9

412,4

1,6

3,2

Privat bruttoinvestering ..............................................

60,6

65,4

0,3

4,5

därav: företagens investeringar (exkl. lager)....

28,7

35,1

10,0

7,6

bostadsbyggandet (tätorter) ......................

16,6

15,3

- 7,5

- 1,6

Privat konsumtion..........................................................

254,0

265,7

1,6

2.3

därav: varaktiga varor..............................................

35,7

34,0

- 6,1

-0,6

Offentliga utgifter för varor och tjänster ..............

76,8

79,8

1,7

3,2

därav: säkerhetsprogrammet ..................................

41,2

41,6

-0,9

4,8

Källor: Survey of Gurrent Business samt Economic Indicators.

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

21

Diagram DI: 1. Privat konsumtion och privata bruttoinvesteringar i Förenta staterna

1954—1956

Säsongrensade serier

Värdeindex: 1953= 100

Priuot konsumhorx

Privata bmtJo-

inue ster mgar

(exkl. loger) /

Bilar

Andra uaraktiga

kons.* uaror

Maskiner, app. o.

annan utrustn. y

Icke Lxvaktiga

S-a privat _____

konsumtion

Källor: Economic Report of the President samt Economic Indicators.

det förstnämnda området framträder tydligt de starka variationerna i bil­

köpen med en uppgång fram till tredje kvartalet 1955, en följande nedgång

under fyra kvartal samt en ökning från tredje kvartalet 1956. Vidare märks

hur inköpen av andra varaktiga konsumtionsvaror stagnerat på den nivå

som uppnåddes andra kvartalet 1956, medan däremot utgifterna för icke

varaktiga varor samt tjänster företer en i stort sett obruten ökning.

De båda senaste årens högkonjunktur i Förenta staterna har burits upp

av en livlig investeringsverksamhet. Fram till hösten 1955 svarade bostads­

byggandet för en betydande del av investeringsökningen. Igångsättningen

av nya lägenheter, som under 1954 stimulerats av en förbättring i kredit-

och lånevillkoren, låg vid slutet av 1954 på en i förhållande till hushålls-

bildningen onormalt hög nivå. Redan vid ingången av 1955 började igång­

sättningen att minska, vilket medförde en nedgång i bostadsbyggandet se­

nare under året (se diagram 1). Företagsinvesteringarna har dock ökat till­

räckligt kraftigt för att mer än kompensera det minskade bostadsbyggandet..

Lagren fortsatte att öka under 1956 men i lägre takt än 1955, huvudsakligen

beroende på lagerminskning inom jordbruket. Inom övriga områden var

lagerinvesteringarna totalt sett ungefär lika stora 1956 som 1955 trots en

minskning i billagren och eu lagerförtäring av järn- och stålvaror under

stålslrejken i juli.

Den förskjutning i utgiftsstrukturen som bär berörts återspeglas i indu­

striproduktionens utveckling. Medan delar av verkstadsindustrin, som gyn­

nats av den livliga investeringsverksamheten, visat eu fortsatt produktions-

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

uppgång under 1956, har motsatsen varit fallet inom träindustrin, där av­

sättningen påverkats av det minskade bostadsbyggandet. Även inom vissa

konsumtionsvaruindustrier t. ex. textil- och beklädnadsindustrin har pro­

duktionen minskat. Produktionsutvecklingen inom transportmedelsindustrin

återspeglar variationerna i bilköpen och bar i sin tur gett upphov till lik­

nande om också inte fullt så markerade fluktuationer inom järn- och me­

tallmanufaktur samt gummivarufabrikerna, vars avsättning till en del är

beroende av bilindustrins utveckling. Förändringen inom vissa branscher

under perioden februari 1956—februari 1957 framgår av tablån nedan:

Hela industrin ............................................................................................. 2,1

maskiner....................................................................................................... 5,5

transportmedel ........................................................................................ 12,1

trävaror ....................................................................................................... — 8,1

kemiska produkter och oljor .......................................................... 2,4

textil- och beklädnadsvaror............................................................... — 7,1

De prisstegringstendenser, som gav sig till känna genom en uppgång i

partipriserna redan under senare hälften av 1955, har förstärkts under det

senaste året och bidragit till en uppgång även i konsumtionspriserna sedan

våren 1956. Parti- och konsumtionsprisernas utveckling för viktigare varu­

grupper från december 1955 till december 1956 framgår av nedanstående

tablå (förändring i procent):

Partipriser

Samtliga varor ..........

råvaror och bränsle

halvfabrikat...............

kapitalvaror...............

konsumtionsvaror .

Konsumtionspriser

4- 4,5 Samtliga varor ............................ 4-2,9

4- 7,0

livsmedel...................................... -f- 3,1

4- 4,0

bostad............................................ -j-

2,2

4- 8,3

beklädnad .................................. 4~ 2,2

4- 2,9

transporter .................................. 4- 4,6

Från december 1956 till februari i år har såväl konsumtions- som parti-

priserna ökat ytterligare 0,6 procent.

Utrikeshandel och betalningsbalans

Expansionen i Förenta staternas ekonomi sedan mitten av 1954 åtföljdes

av en markant uppgång i utrikeshandeln. På exportsidan har ökningen fort­

satt hittills, medan importen syns ha upphört att öka vid början av 1956

och sedan dess legat kvar på en i stort sett oförändrad nivå. Liksom import­

ökningen under 1955 åtminstone delvis var en reflex av den ökade aktivi­

teten inom industrin och det därav följande ökade behovet av råvaror och

halvfabrikat, kan stagnationen i importen under 1956 återföras på den

relativt blygsamma produktionsökningen under detta år. Exportökningen

är å andra sidan ett resultat av uppåtgående konjunkturer i de flesta vikti­

gare avsättningsländerna i kombination med den liberalisering av dollar­

importen, som företagits i en rad västeuropeiska länder. En viktig orsak till

exportökningen under 1958 har också varit den aktiva politik, som Förenta

23

staterna fört för att få avsättning utomlands för överskottslager av jord­

bruksprodukter. Denna politik, som bl. a. inneburit att jordbruksprodukter

exporterats mot betalning i andra valutor än dollar, har medfört en uppgång

i livsmedelsexporten 1955—1956 på ca 30 procent. Under det senaste året

har vidare de västeuropeiska ländernas ökade importbehov av kol och olja

från Förenta staterna, ett behov som accentuerades ytterligare genom Suez-

kanalens stängning i november, bidragit till uppgången i exporten. Bland

övriga varor med stor exportökning 1956 märks i första hand maskiner och

andra verkstadsprodukter samt produkter av järn och stål, vilka varor till­

sammans svarar för ca en tredjedel av ökningen 1955—1956.

Under 1955 uppgick överskottet i den kommersiella bytesbalansen (d. v. s.

exporten exkl. leveranser under det militära hjälpprogrammet minus im­

porten, exkl. militärutgifter utomlands) till 4,8 miljarder dollar, vilket

motsvarade drygt 30 procent av årets kommersiella import (se tabell 2).

Detta överskott mer än uppvägdes av militära utgifter utomlands, ekono­

misk hjälp samt kapitalrörelser, och resultatet blev därför ett valutautflöde

på 1,1 miljard dollar. Utrikeshandelns utveckling under 1956 beräknas ha

resulterat i en ökning i bytesbalansens överskott på 1,6 miljard dollar jäm­

fört med 1955. Mot detta står å andra sidan en ökning i den ekonomiska

hjälpen samt i kapitalrörelsernas netto på ungefär samma belopp, vilket

alltså medfört att den övriga världen trots försämringen i bytesbalansen kun­

nat fortsätta att höja sina guld- och dollarreserver med 1 miljard dollar un­

der 1956 d. v. s. i ungefär samma takt som 1955. Detta är huvudsakligen ett

resultat av en fördubbling i Förenta staternas investeringar utomlands från

1955 till 1956. Utflödet av dollarvaluta ägde rum under de tre första kvarta­

len 1956, medan transaktionerna under sista kvartalet för första gången

sedan början av 1952 resulterade i en valutaström i motsatt riktning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Tabell III: 2. Förenta staternas betalningsbalans 1955—1956

Miljarder dollar

1955

1956

Förändring 1955—1956

prel.

Miljarder

Procent

dollar

Export (exkl. militära hjälpleveranser)

19,9

23,4

+ 3,5

+ 18

därav: varor..............................................

14,3

17,3

+ 3,0

+ 21

tjänster..........................................

5,6

6,1

+ 0,5

+ 9

Import ......................................................

17,9

19,8

+ 1,9

+ 11

därav: varor..............................................

11,5

12,8

+ 1,3

+ 11

tjänster (exkl. militära utgifter)

3,0

4,1

+ 0,5

+ 14

militära utgifter..........................

2,8

2,9

+ 0,1

+ 4

Bytesbalansens saldo..................................

2,0

3,6

+ 1,6

+ 80

Fel och uteslutningar ..............................

0,5

0,5

avgår: kapitalrörelser netto..................

1,3

2,7

+ 1,4

+ 108

ekonomisk hjälp ......................

2,3

2,4

+ 0,1

+ 4

ökning i andra länders guld- och dol-

larreserver genom transaktioner med

Förenta staterna......................................

1,1

1,0

-0,1

- 9

Källa:

Survey of Current Business, mars 1957.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Aktuella utvecklingstendenser

De utvecklingstendenser, som för närvarande är skönjbara i den ameri­

kanska ekonomin, är synnerligen svårbedömbara och ger utrymme för gans­

ka vitt skilda tolkningar.

På efterfrågesidan är det framför allt investeringsutvecklingen som ut­

gör ett osäkerhetsmoment. Såsom framgått ovan har företagsinvesteringar-

na representerat den mest expansiva faktorn i 1956 års utveckling. Enligt

uppgifter över företagens investeringsplaner syns dessa investeringar kom­

ma att endast obetydligt överstiga den nivå som uppnåddes under sista

kvartalet 1956. En del bedömare räknar med en viss minskning i företags-

investeringarna. Som skäl härtill anförs minskade vinstmarginaler och säm­

re likviditet, kreditsvårigheter samt högre priser på investeringsvaror. En

avmattning under vintermånaderna i orderingången för maskiner ger ett

visst stöd åt en sådan uppfattning.

Vidare räknar man med eu fortsatt nedgång i bostadsbyggandet. De kre­

ditsvårigheter, som drabbade bostadsbyggandet under föregående år, har

visserligen till en del avhjälpts genom de åtgärder för att undanröja kre­

dithindren, hl. a. en höjning av maximiräntan för bostadslån, som myndig­

heterna vidtagit på senare tid, men dessa åtgärder anses inte tillräckliga

för att stimulera bostadsbyggandet. Igångsättningen av nya lägenheter,

som var ungefär oförändrad under hösten och förvintern (enligt säsongren-

sad serie) minskade igen under februari. Denna nedgång kan dock vara till­

fällig, och det är knappast troligt att bostadsbyggandet kommer att ha sam­

ma dämpande effekt på efterfrågan under innevarande år som under 1956.

Ett annat osäkerhetsmoment utgör lagerutvecklingen. Lagerinvestering­

arna brukar vara en mycket instabil faktor i den ekonomiska utvecklingen.

Den lagerökning som inträffat under 1956 är i och för sig inte större än den

motiveras med den ökade produktionen och omsättningen. Man får dock

räkna med att redan en avsaktning i expansionen medför mindre behov av

lageruppbyggnad. De offentliga utgifterna beräknas däremot fortsätta att

öka på såväl konsumtions- som investeringssidan. I första hand märks här

ökade militärutgifter samt en planerad utbyggnad av vägväsendet.

Enligt officiella bedömningar antas den samlade efterfrågan under 1957

fortsätta att öka i ungefär samma takt sam under 1956, varvid man räknar

med att ökade offentliga utgifter samt stigande privat konsumtion skall

mer än uppväga stagnerande eller vikande efterfrågan för vissa andra än­

damål. Från produktionssidan sett beräknas, förutsatt att de produktiva re­

surserna utnyttjas i samma grad som under 1956, utrymme finnas för en

motsvarande produktionsökning.

Läget rymmer dock många osäkerhetsmoment och man måste därför även

räkna med en mindre balanserad utveckling. Eftersom den amerikanska

ekonomin numera har mindre möjligheter att möta en fortsatt efterfråge­

expansion utan ytterligare prisstegringar, kan man inte bortse från möj­

ligheten av en utveckling i inflationistisk riktning. En viss nedtoning i efter­

frågan anses därför på en del håll vara nödvändig för att i nuvarande läge

25

hindra fortsatta prisstegringar. Från andra håll framhålls risken för att en

sådan dämpning kan övergå i en mera allmänt utbredd efterfrågeavmatt-

ning. I sådant fall kan myndigheterna tänkas vidta vissa motåtgärder t. ex.

en forcering av utbyggnadsprogrammet inom det offentliga området. För

den närmaste tiden kan man dock räkna med att produktion och sysselsätt­

ning ligger kvar på en hög nivå.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

2. Det ekonomiska läget i Västeuropa

Allmän översikt

För flertalet länder i Västeuropa medförde den ekonomiska utvecklingen

under 1956 lägre expansionstakt i produktion och delvis även i utrikes­

handel (se tabell 3 och diagram 2). Trots att ytterligare ekonomisk-politis­

ka åtgärder vidtogs i olika länder för att hålla tillbaka den inhemska ef­

terfrågan, fortsatte löner och priser att stiga under 1956. Under senare

delen av året tenderade dock i många länder priserna att stabiliseras. Den­

na utveckling bröts genom den impuls till prisstegringar, som de interna­

tionella politiska förvecklingarna under senhösten och speciellt Suez-ka-

nalens blockering innebar. Härigenom försämrades också valutasituationen

för en del länder genom ökade militärutgifter utomlands, bortfall av olje-

inkomster samt försämrade bytesrelationer. Tidigare tendenser till sned­

belastning i betalningsläget i Västeuropa förstärktes härigenom.

Dämpningen av industriproduktionens ökningstakt under 1956 härrör

från faktorer på såväl produktions- som efterfrågesidan. Samtidigt som

utrymmet för produktionsökningar inom vissa näringsgrenar blivit alltme­

ra begränsat genom att tidigare lediga produktionsresurser successivt ab­

sorberats har, bl. a. till följd av den ekonomiska politikens vcrkningai, den

inhemska efterfrågan och därmed också produktionsutvecklingen dämpats

inom vissa andra näringsgrenar. Styrkan i dessa tendenser bär varierat de

olika länderna emellan och produktionsutvecklingen skiljer sig därför på­

tagligt från det ena landet till det andra (se diagram 2). Den avtagande

ökningstakten för industriproduktionen i länder som Västtyskland, Belgien

och Nederländerna torde i första hand härröra från faktorer på produk-

tionssidan. Produktionsnedgången i Västtyskland under sista kvartalet 1956

kan dock förutom tillfälliga faktorer ha berott på försämrade avsättnings-

förhållanden inom delar av kapitalvaruindustrin. Den fortsatta stagnatio­

nen och begynnande nedgången i Storbritanniens och under årets törsta

del även i Danmarks industriproduktion är däremot huvudsakligen ett re­

sultat av otillräcklig efterfrågan inom vissa branscher. Den restriktiva eko­

nomiska politik, som förts i syfte att hålla tillbaka den inhemska efterfrå­

gan för att därigenom dels kanalisera en större del av produktionen mot

export, dels hejda importökningen, tycks ha medfört vissa anpassningssvå­

righeter och ett underutnyttjande av produktionskapaciteten för delar av

26

industrin. Efter en nedgång i Danmarks industriproduktion under första

halvåret 1956, delvis till följd av strejk i mars och april, har den visat en

betydande ökning under det senare halvåret beroende på i första hand ett

uppsving inom textil- och beklädnadsindustrin. Till skillnad från ovan­

nämnda länder har Norge, Sverige och fram till fjärde kvartalet även Frank­

rike och Italien inte visat någon dämpning i industriproduktionens ök­

ning. Nedgången i Frankrikes produktion från andra till tredje kvartalet

torde ha varit tillfällig och berott på den förlängning av semestrarna från

två till tre veckor, som infördes 1956. Produktionen i Frankrike och Italien

har gynnats av en betydande produktivitetsökning. I Norge har produktions­

ökningen, trots en åtstramning av den inhemska efterfrågan, kunnat fort­

sätta i obruten takt tack vare en betydande exportökning.

Produktionen inom olika områden. Investeringar och konsumtion

Även 1956 har produktionsuppgången inom OEEC-länderna varit störst

inom kemisk industri, men i motsats till 1955 har tyngdpunkten i övrigt för­

skjutits från metall- och verkstadsindustri till de egentliga konsumtions-

varuindustrierna (se diagram 3, s. 31). Tidigare års expansion inom verk­

stadsindustrin bars upp dels av en livlig investeringsverksamhet, dels av

ökade inköp av varaktiga konsumtionsvaror. Under perioden 1953—1955

ökade bruttoinvesteringarna (exkl. lager) mycket starkt i praktiskt taget

samtliga västeuropeiska länder och för OEEC-länderna sammanlagt med i

genomsnitt drygt 10 procent per år volymmässigt. Att döma av preliminära

uppgifter fortsatte investeringarna i viktigare industriländer att öka även

Kungt. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

Tabell III: 3. Industriproduktion, bruttonationalprodukt, export och import i olika

västeuropeiska länder 1954—1956

Procentuell förändring från föregående år

Industri­

produktion

Bruttonational­

produkt

(fasta priser)

Exportvärde

Importvärde

1955

1956

1955

1956

1955

1956

1955

1956

Samtliga OEEG-länder

9

5

6

12

112

15

111

därav: Belgien..........

9

6

3

20

14

11

15

Danmark ....

1

-2

0

1

10

5

1

11

Frankrike ....

8

10

7

5

12

-4

9

19

Italien ..........

8

8

7

4

13

16

13

17

Nederländerna

7

5

7

4

13

7

14

16

Norge..............

4

5

3

4

9

22

7

11

Storbritannien

6

0

3

21

9

10

15

0

Sverige

..........

6

3

4

3

9

12

12

11

Västtyskland

15

8

11

7

17

20

27

14

Österrike ....

17

15

11

“4

15

22

36

10

1 Jan.—nov.

2 Jan.—sept.

Anm.

Uppgifterna för 1956 preliminära.

Källor:

OEEC General Statistics, ECE: Economic Survey of Europé in 1956 samt nationell

statistik.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

27

Diagram III: 2. Industriproduktion, export och import i olika västeuropeiska länder 1954—1956

Säsongrensatle serier

Volymindex: 1953 = 100

Storbritannien

Danmark

Norqe

Nederländerna.

Industriproduktion

Importuolym.

Lxportuolym

Källa: OEEG General Statistics.

Anm. I uppgifterna för Belgien innefattas även Luxemburg i fråga om export- och import­

volymens utveckling. Serierna över export- och importvolym säsongrensade inom konjunktur­

institutet.

1955—1956 men i betydligt lägre takt. Detta belyses av tablån nedan, som

återger procentuell volymmässig förändring i bruttoinvesteringarna:

1953—

1954—

1955—

1954

1955

1956

Frankrike..................................................... 9

12

6

Storbritannien ........................................... 9

8

2

Västtyskland.................................................... 12

19

10 (sept.—sept.)

Att en dämpning av investeringsaktiviteten inträffat under 1956 kommer

till uttryck i eu minskning av orderingången för vissa kapitalvaror. I Väst­

tyskland och Storbritannien har orderingången från hemmamarknaden mins­

kat markant under 1956 i fråga om maskiner. Orsakerna härtill har för

Västtysklands del angivits vara kreditsvårigheter, hög ränta, avskaffandet

28

Kimgl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

av vissa skattelättnader för investeringarna samt minskade vinstmargina­

ler inom vissa delar av näringslivet. Härtill kommer att stora investeringar

under de senaste åren kan ha möjliggjort för företagen att skjuta en del in­

vesteringsobjekt framåt i tiden. I Storbritannien anses det tidigare investe-

ringsuppsvinget ha passerat sin topp för den här gången, och enligt under­

sökningar utförda inom Board of Trade skulle industrins investeringar un­

der innevarande år bli ungefär oförändrade i förhållande till 1956. Andra

näringsgrenars investeringar (exkl. fartyg) väntas bli endast obetydligt

större. Eftersom investeringarna i byggnader och anläggningar beräknas

minska, betyder detta någon ökning för övriga investeringar. I Frankrike

förutses ökade investeringar under 1957 jämfört med 1956 och i Norge be­

räknas, enligt officiella prognoser, investeringarna under 1957 komma att

överstiga 1956 års nivå (med volymmässigt 4 procent, varav 3 procent för

byggnader och anläggningar, 5 procent för maskiner och transportmedel och

5 procent för fartyg). I Danmark har investeringarna varit ungefär oför­

ändrade 1955—1956, nuen en ökning i produktion och import av kapital­

varor under hösten 1956 kan tolkas som ett tecken på en stigande investe­

ringsaktivitet.

Även om således en viss avmattning i efterfrågan på kapitalvaror gett sig

till känna i en del länder, speciellt Västtyskland och Storbritannien, syns å

andra sidan investeringsbenägenheten i vissa andra länder ha ökat. Det före­

faller dessutom inte sannolikt att avmattningen i de förstnämnda länderna

skulle bli så stark att den medför en absolut nedgång i investeringarna utan

endast en minskad ökningstakt.

Den andra efterfrågekomponenten, som vid sidan av investeringarna har

betydelse för verkstadsindustrins avsättning, är inköpen av bilar och vissa

Tabell Hl» 4. Försäljningen av vissa varaktiga konsumtionsvaror (värde) samt antal nyregi­

strerade bilar och motorcyklar i olika västeuropeiska länder 1954—1956

Procentuell förändring sedan motsvarande period ett år tidigare

Elektriska

artiklar

J ärnvaror

Personbilar

Motorcyklar

och scooters

1955

1956

1955

1956

1955

1956

1955

1956

Danmark ......................

]2

87

2

2

-25

5

Frankrike......................

27

24

8 7

813

25

14

9

-17

Nederländerna..............

18

21

11

14

44

13

37

Norge..............................

'10

>8

2

2

-15

- 5

-24

-12

Schweiz..........................

8

5

12

11

23

12

-13

-20

Storbritannien..............

13

-3

11

7

30

-11

13

-25

Sverige ..........................

-1

11

3

6

1

5

Västtyskland ..............

16

18

14

13

33

20

-24

-33

Österrike ......................

28

15

19

8

108

10

17

-32

1 Inkl. järnvaror.

8 Ingår under elektriska artiklar.

8 Volym.

Anm. Uppgifterna för 1956 avser i allmänhet 10—12 månader.

Källor:

ECE: Economic Survey of Europé in 1956 samt socialstyrelsens omsättningsstatistik.

undra varaktiga konsumtionsvaror. Här märks i de flesta länderna en tydlig

avmattning i inköpen av bilar och motorcyklar under det senaste året jäm­

fört med 1955 års starka ökning (se tab. 4). Någon markerad tendens i den­

na riktning föreligger däremot inte, bortsett från Storbritannien, för hus­

hållsmaskiner o. dyl. varor trots de restriktioner för avbetalningshandeln i

form av bl. a. krav på större kontantinsats och kortare amorteringstid som

införts i en del länder. Det försämrade avsättningsläget för bilindustrin, spe­

ciellt den engelska, syns dock delvis vara en följd av den inköpsbegränsande

effekten av sådana restriktioner. Härtill har under vintern kommit en ytter­

ligare dämpning av köplusten till följd av bensinransoneringar. Ett slopande

av dessa kan antas medföra en väsentlig förbättring i bilindustrins avsätt­

ning. I Storbritannien tycks dessutom den sänkning i kraven på kontantin­

sats vid bilinköp, som företogs i december 1956, redan ha bidragit till att

stimulera köplusten.

Bilproduktionens utveckling i de viktigaste bilproducerande länderna

framgår av tablån nedan:

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

29

Förändring i procent jämfört med motsvarande

period föregående år

Andel av

bilproduk­

tionen 1955

i %

1955

1956

1 halv­

året

3 kv.

4 kv.

Frankrike..............................

26

20

14

16

23

Italien......................................

29

42

6

- 6

10

Storbritannien......................

17

-10

-32

-33

37

Västtyskland ......................

36

30

13

10

30

Den starka produktionsnedgången i den engelska bilindustrin har medfört

en minskning i den totala verkstadsproduktionen från 1955 till 1956 trots

stora investeringar och stigande export. Av övriga länder i Västeuropa visar

endast Danmark samma utveckling, medan de andra länderna haft en fort­

satt men i varierande utsträckning avtagande produktionsökning (se tab. 5).

Endast i Norge har verkstadsindustrin företett en obruten expansionstakt.

Utsikterna för ytterligare produktionsökning inom verkstadsindustrin un­

der innevarande år förefaller från produktionssidan sett i flertalet länder

vara gynnsamma till följd av de kapacitetstillskott, som tillskapats genom

de senare årens stora investeringar. I Frankrike var dock tillgången på ledig

produktionskapacitet lägre vid slutet av 1956 än ett halvår tidigare. Brist på

arbetskraft kan också verka hindrande i ett flertal länder. Utvecklingen

under innevarande år blir givetvis också beroende av efterfrågesituationen.

Såsom framgått tidigare, har vissa tecken på eu avmattning i efterfrågan

på verkstadsprodukter framträtt under det senaste året. Den minskade or­

deringången i Storbritannien och Västtyskland har dock hittills i stort sett

endast inneburit ett närmande av efterfrågan till den löpande produktionens

storlek. En fortsättning av dessa tendenser, något som trots de stora investe-

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Tabell III: 5. Verkstadsproduktionen i vissa västeuropeiska länder 1954—1956

Andel av

Procentuell förändring sedan motsvarande period

produktio-

föregående år

nen 1953

%

1955

1956

1956

prel.

1 halv-

3 kv.

4 kv.

året

Samtliga OEEG-länder....

15

5

7

3

1

därav: Frankrike ..........

16

20

18

18

16

16

Italien ..................

6

12

10

17

7

7

Storbritannien....

35

10

-3

-2

-5

-7

Sverige ..................

5

6

i

3

4

5

Västtyskland ....

25

23

9

14

8

2

Källa: OEEG General Statistics; för Sverige Industriförbundets produktionsindex, vilket avser

sysselsättningen.

ringsbehoven på längre sikt i och för sig är tänkbart om den nuvarande

ekonomiska politiken av olika skäl måste bibehållas i olika länder, kan med­

föra direkta avsättningssvårigheter inom vissa känsliga områden. Med

tanke på att investeringskonjunkturen i Förenta staterna kan vara på väg

att försvagas, skulle en avmattning i den intereuropeiska efterfrågan inte

kunna kompenseras genom en lika stark ökning i exporten dit under 1957

som under 1956. Det kan i detta sammanhang nämnas, att exporten av

verkstadsprodukter från OEEC-länderna till Förenta staterna ökade med

närmare 40 procent 1954—1955 och med ca 50 procent från första halvåret

1955 till samma period 1956. Däremot kan det tänkas, att länder med kon­

kurrenskraftig verkstadsindustri såsom Västtyskland kompenserar sig för

ett bortfall av den inhemska efterfrågan genom ökade exportansträngningar,

varvid exportmöjligheterna för de andra ländernas verkstadsexport i mot­

svarande grad minskar. Den markerade ökning i orderingången från utlan­

det till den västtyska verkstadsindustrin, som inträffat under det senaste

året, kan i viss mån sägas varsla om en sådan utveckling.

Även inom järn- och stålindustrin har produktionsökningen mattats av

under 1956 jämfört med 1955 (se tab. 6). Produktionen i Västeuropa av

handelsfärdigt järn och stål, som under 1955 uppgick till 61,1 miljoner ton,

ökade knappt 8 procent från januari/september 1955 till samma period 1956

mot 17 procent 1954—1955. Denna utveckling kan huvudsakligen tillskri­

vas faktorer på produktionssidan, där högt kapacitetsutnyttjande och i en

del fall även brist på arbetskraft och råvaror lagt hinder i vägen för en

större produktionsökning. Oljesituationen syns däremot inte ha haft de ne­

gativa verkningar som först befarades. På efterfrågesidan har avmattning-

en från vissa stålkonsumerande industrier t. ex. bilindustrin mer än upp­

vägts av den stigande efterfrågan från varven. Totalt sett har därför order­

ingången, bortsett från en viss avmattning i heminamarknadsorder för Väst­

tyskland, fortsatt att stiga under 1956. En påtaglig förskjutning i efterfrågan

på olika produkter har samtidigt inträffat.

31

Diagram III: 3. Industriproduktionen inom OEEC-området 1954—1956

Säsongrensade serier

Kvartalsindex: 1953 = 100

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

Index

rf'- Verk-

:/ \st.

'•A-Keroiekia.'

/

irrct.

Generalindex

•—••^Tfextilind.

Källa:

OEEG General Statistics. 1

Tahell Hl: 6. Produktionen av handelsfärdigt järn och stål i olika västeuropeiska

länder 1954—1956

Andel av pro-

Procentuell förändring

duktionen 1955

—

%

1954—1955

jan.—sept.

1955—1956

Belgien ................................

7,8

20

8

Luxemburg ..............................

4,2

13

9

Frankrike ..............................

15.6

21

3

Saar................................................

3,8

14

7

Västtyskland..................................

26,4

23

12

Italien ........................................

7,1

26

10

Nederländerna................................

1,7

20

-5

Summa

66,6

21

8

Sverige

.....................................

2,5

19

11

Storbritannien ..................................

26,0

6

5

Österrike ..........................................

2,3

22

*6

Övriga länder3..................................

2,6

18

»••16

Västeuropa

........................................

100,0

17

18

1 Jan.—aug.

2 Spanien, Danmark, Finland, Norge, Grekland och Schweiz.

3 Ej Grekland och Schweiz.

4 Västeuropa utom Österrike och övriga länder.

Källa:

Quarterly Bulletin of Steel Statistics.

32

Byggnadsverksamheten är det område som kanske drabbats hårdast av

den skärpta ekonomiska politiken under de senaste åren. Särskilt gäller detta

för bostadsbyggandet, som dock visar starka variationer mellan olika år.

Att döma av uppgifter över tillståndsgivning och igångsättning av nya hus­

byggen syns bostadsbyggandet komma att minska under innevarande år i

Storbritannien, Norge och Västtyskland men öka i Frankrike, Italien, Neder­

länderna och Danmark.

Den privata konsumtionen var i jämförelse med investeringarna betydligt

mindre expansiv under 1954 och 1955 men visade å andra sidan en stabilare

utveckling 1956 frånsett bilköpen. Stigande inkomster till följd av såväl

ökad sysselsättning som höjda timförtjänster har givetvis varit den stimule­

rande faktorn bakom 1956 års ökning i konsumtionen, vilken dessutom haft

mindre känning av ekonomisk-politiska åtgärder. Att döma av nu tillgäng­

liga preliminära uppgifter har konsumtionsökningen 1955—1956 varit sär­

skilt stor i Nederländerna och Västtyskland (se tab. 7). Denna uppgång har

för Västtysklands del fortsatt under 1957. Detaljhandelsomsättningen låg i

januari 11 procent värdemässigt och 8 procent volymmässigt över nivån för

januari 1956. Den obetydliga ökningen för Storbritannien beror delvis på

minskade inköp av varaktiga konsumtionsvaror, men ökningen har varit li­

ten även för de flesta andra varugrupper; under vintermånaderna har läget

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Tabell ED: 7. Konsumentpriser, privat konsumtion samt timförtjänster inom industrin i olika

västeuropeiska länder 1954—1956

Procentuella förändringar

Konsumentpriser

Privat konsumtion

(i fasta priser)

Timförtjänster inom

industrin

Dec. 1954— Dec. 1955— 1954—

1955—

4 kv. 1954—

3 kv. 1955—

dec. 1955

dec. 1956

1955

1956 prel.

4 kv. 1955

3 kv. 1956

Belgien ..........

1

3

1

4

14

Danmark ....

'6

l4

2-l

21

35

38

Frankrike ....

1

1

8

5

39

3

7

Italien ..........

3

4

4

4

9

Nederländerna

0

6

7

8

31

34

Norge..............

-1

5

4

3

4

10

Storbritannien

6

4

3

1

48

5 9

Sverige ..........

6

4

3

2

8

8

V ästtyskland

2

2

11

‘ 11

8

9

Österrike ....

3

3

10

5

33

36

1 Jan.—jan.

2 Exkl. bilar och motorcyklar.

8 Lönesatser.

1 2:a halvåret 1954—2:a halvåret 1955.

6 l:a halvåret 1955—l:a halvåret 1956.

6 Tolvmånadersperioden okt.—sept.

Anm. beträffande timförtjänsterna: Uppgifterna för Belgien, Danmark, Nederländerna, Väst­

tyskland inkl. bygggnadsindustrin; siffrorna för Belgien inkl. även transportväsen och för

Danmark transportväsen och delar av handeln. Siffrorna för Nederländerna och Norge avser

endast manliga arbetare.

Källor:

OEEG General Statistics, EGE: Economic Survey of Europé in 1956 samt nationell

statistik.

33

i någon män förändrats och den privata konsumtionen visat en tendens alt

öka igen, särskilt i fråga om bilar och andra varaktiga konsumtionsvaror.

Den fortsatta uppgången i konsumtionen har under 1956 medfört en för­

skjutning i industriproduktionens utveckling från kapital- till konsumtions-

varuindustrin (se diagram 3). Textilproduktionen, som minskade under

första halvåret 1955, har sedan mitten av 1955 ökat i samtliga viktigare

textilproducerande länder med undantag för Storbritannien. För OEEC-län-

derna totalt ligger den dock fortfarande obetydligt över 1951 års högsta

nivå.

Prisutvecklingen

Prisnivån fortsatte under 1956 att stiga i samtliga västeuropeiska länder

(se tab. 7). I Norge och Italien uppnåddes dock en viss prisstabilitet under

senare delen av året efter en uppgång under årets första del. Även i Dan­

mark och Storbritannien var prisuppgången påfallande liten jämfört med

1955. Den fortsatta prisstegringen under 1956 var från kostnadssidan sett

ett resultat av höjda lönekostnader, medan importpriserna för Västeuropa

som helhet varit praktiskt taget oförändrade fram till Suez-konflikten, och

från efterfrågan sett ett symptom på fortsatt efterfrågeöverskott. Till en del

påverkades dock prisutvecklingen av speciella faktorer av engångsnatur.

Så t. ex. var prisuppgången under första halvåret 1956 delvis betingad av

en tillfällig uppgång i livsmedelspriserna till följd av ovanligt dåligt skör­

deresultat. Vidare påverkades priserna i stigande riktning genom att vissa

subventioner reducerades (i Norge under april, i Storbritannien under feb­

ruari) eller genom att omsättningsskatter infördes (i Storbritannien under

oktober 1955). Å andra sidan verkade olika former av priskontroll och öka­

de subventioner i andra riktningen (Frankrike, Belgien, Norge, Västtysk­

land, Nederländerna).

Mot slutet av 1956 gav ökade importpriser på i första hand bränsle och

drivmedel men även en del andra varor, till följd av bl. a. stegrade fraktkost­

nader, impuls till nya inhemska prisökningar. Härtill har kommit en ytter­

ligare press från kostnadssidan genom de löneökningar, som inträffat i ett

flertal länder under innevarande år. Då Suez-kanalen numera åter öppnats

för trafik kan den fördyring av importen som förorsakats av denna spe­

ciella faktor väntas falla bort.1

Utrikeshandel och betalningsbalans

Expansionen i Västeuropas ekonomi sedan 1953 åtföljdes av en markant

uppgång i de olika ländernas utrikeshandel (se diagram 2). För OEEC-län-

derna sammanlagt har såväl export som import ökat med volymmässigt drygt

30 procent under perioden 1953—1956 vilket kan jämföras med en ökning

i industriproduktionen på 25 procent under samma period. I denna allmän­

na bild av ett parallellt med produktionsökningen löpande uppsving i utri-

1 Se avsnitt 3 om råvaruprisernas utveckling.

12 Dihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 175

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

keshandeln, vari alla de västeuropeiska länderna i varierande utsträckning

tagit del, kan man urskilja två drag, som det kan vara av intresse att när­

mare beröra. Det ena är den förskjutning i handelns inriktning på olika län-

derområden, som ägt rum under senare tid. Det andra är den skillnad i ex-

pansionstakt i olika länders export och import, bl. a. till följd av skillna­

den i konjunkturutveckling, vilken lett till en förskjutning i olika länders

handelsbalans och som tillsammans med en del andra faktorer aktualiserat

tidigare latenta valutaproblem i Västeuropa.

Under uppsvingets första fas var de olika länderna i Västeuropa i stånd

alt tämligen snabbt öka produktionen av såväl råvaror och bränslen som fär­

digvaror. Resultatet blev ett hastigt uppsving i den intereuropeiska handeln,

medan importbehovet från utomeuropeiska länder inte ökade lika snabbt.

I detta avseende har läget förändrats avsevärt sedan mitten av 1955. Såsom

framgår av tablån nedan, har sedan dess importen från de utomeuropeiska

länderna ökat relativt mera än den intereuropeiska handeln:

Procentuell volymmässig ökning i för-

hållande till samma tid föregående år

1955

1956

I

ii

I

II

Intereuropeisk handel.............

............... 15

ii

7

5

OEEC-ländernas import från Övriga världen 9

14

9

9

OEEC-ländernas export till Övriga världen 7

9

9

5

Även exporten till områden utanför Västeuropa har fortsatt att öka un­

der 1956, med undantag för Sydamerika dit exporten minskade under första

halvåret. Speciellt stor har exportökningen till Förenta staterna varit med

Storbritannien, Belgien-Luxemburg och Västtyskland som ledande exporte­

rande länder.

Utvecklingen på importsidan kan delvis återföras på speciella faktorer så­

som liberaliseringen av dollarimporten men återspeglar dessutom det öka­

de behovet av tillförsel från utomeuropeiska marknader av råvaror och

bränsle. Den europeiska kolproduktionen (exkl. Sovjetunionen) har ökat

endast obetydligt de båda senaste åren (med 2 procent 1954—1956), varför

den ökade förbrukningen har fått tillgodoses genom import från andra om­

råden, i första hand Förenta staterna. Även oljeimporten därifrån har ökat

betydligt, speciellt efter det Suez-kanalen stängdes och oljeledningarna till

medelhavskusterna bringades ur funktion i början av november. De extra

dollarutgifter som orsakats härav uppskattas till omkring 60 miljoner dol­

lar per månad för Europa som helhet, vilket motsvarar ca 15 procent av vär­

det av Europas export till dollarområdet.

En viss försämring i OEEC-ländernas bytesbalans med övriga världen har

inträffat under 1956. Anledningen härtill är dels en ökning i handelsbalan­

sens underskott, dels Storbritanniens och Frankrikes ökade militära utgif­

ter i Nordafrika. Gentemot Förenta staterna har såväl handels- som bytes­

balansen försämrats under 1956. Detta har emellertid uppvägts av ökade

överföringar av privat kapital från Förenta staterna, varför Västeuropas

35

guld- och dollarreserver kunnat öka i nästan samma takt under 1956 som

1955, trots en samtidig nedgång i den ekonomiska hjälpen från Förenta sta­

terna. Den markanta ökningen i tillflödet av amerikanskt kapital under

1956 torde ha stimulerats av den relativt höga räntenivån i Västeuropa.

I vilken utsträckning de olika länderna tagit del av uppgången i utrikes­

handeln framgår av diagram 2. Vissa länder såsom Västtyskland, Italien

och Belgien-Luxemburg har sedan 1952 eller början av 1953 haft en stark

och hittills obruten exportuppgång, medan i andra länder t. ex. Nederlän­

derna och Danmark exportökningen varit mindre under 1956 än under 1955

och i Frankrike förbytts i en nedgång. Denna beror delvis på dålig skörd

men är även ett uttryck för en stor hemmamarknadsefterfrågan, som läm­

nar litet utrymme för exportökning. Sverige, Norge och Österrike har haft

en förhållandevis stark exportökning under 1956.

Även importen har fortsatt att öka under 1956 med undantag för Stor­

britannien, där importen som en återspegling av stagnationen i produktio­

nen jämte en viss lagerförtäring varit ungefär oförändrad sedan slutet av

1955. I Danmark, där importen var ungefär oförändrad 1954—1955, har

en påtaglig ökning inträffat under 1956, vilket kan sättas i samband med den

stigande aktiviteten inom industrin under senare hälften av året. Frankrike

visar en stark importökning under 1956. Denna ökning har tillsammans med

exportnedgången medfört en påtaglig försämring i handelsbalansen.

Förhållandet mellan exportens och importens utveckling (värdemässigt)

och därmed även handelsbalansens utveckling kan avläsas i diagram 4. Från­

sett de säsongmässiga variationerna har utvecklingen under 1956 inneburit

en förbättring i handelsbalansen för Västtyskland, Storbritannien och Nor­

ge men en försämring för i första hand Frankrike, Danmark och Nederlän­

derna medan den för Sveriges del varit ungefär oförändrad. För en del län­

der har denna utveckling förstärkts genom en förbättrad eller försämrad

tjänstebalans. För t. ex. Norge innebar 1956 en påtaglig förbättring av tjäns-

tebalansen genom en stark uppgång i handelsflottans intäkter, över huvud

taget torde länder med positiv balans mellan fraktintäkter och fraktkost­

nader med Norge som det mest typiska exemplet ha dragit fördel av de

höjda fraktsatserna under det senaste halvåret. Frankrike har däremot fått

en försämring i tjänstebalansen, huvudsakligen till följd av utvecklingen

av militärutgifterna utomlands.

Resultatet av olika länders bytesbalans avspeglar sig i viss mån i valuta­

reservens utveckling (se diagram 4). Denna återspeglar dock även kapital­

transaktioner av olika slag. Av dessa syns de kortsiktiga kapitalrörelserna

ha förstärkt differenserna i olika länders bytesbalans, medan de mera lång­

siktiga gått i utjämnande riktning. Den långsiktiga kreditgivningen från

länder, som haft överskott i bytesbalansen, d. v. s. Västtyskland och Bel­

gien, syns sålunda ha ökat. Av olika orsaker, som bl. a. antas vara föränd­

ringar i betalningsvanorna samt spekulativa kapitalrörelser, uppstod under

senare hälften av 1956 ett kortsiktigt kapitalutflöde från Storbritannien och

Nederländerna och ett inflöde till Västtyskland. Då detta under senhösten

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

36

Diagram III: 4. Exportvärde i procent av importvärde samt valutareserv uttryckt i antal

månaders import för olika västeuropeiska länder 1950—1956

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

Valuta- Exp.-uärde(fob)

reserv.» i % au

ant, man, imp.-värde (eif)

Valuta­

reserv i

ant. mån.

I—T~imp.

Nederländerna

Belgien - Luxemburg

Storbritannien

frankrike

—— Exportvärde i % au importuärde

Valutareserven uttryckt L antal månaders import

Anm. Valutareserven vid slutet av varje år resp. kvartal har satts i relation till månads-

genomsnittet av importvärdet (eif) under närmast föregående tolvmånadersperiod. Uppgifterna

över valutareserven avser endast centralbankernas innehav av guld och utländska valutor och

återger därför endast till en del förändringarna i olika länders valutaställning. Av samma

orsak är uppgifterna över valutareserven uttryckt i antal månaders import inte direkt jäm­

förbara de olika länderna emellan.

Källor: OEEG General Statistics samt IMF: International Financial Statistics.

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

37

kom att innebära vissa påfrestningar för pundet, företog Storbritannien

i december diverse åtgärder för att förstärka valutareserven. Dels erhölls

genom ett första kredituttag i Internationella valutafonden ett valutatill­

skott på 561 miljoner dollar. Efter avbetalning på utländska lån samt di­

verse smärre transfereringar blev dock nettoökningen i guld- och dollarre­

serven för december endast 168 miljoner dollar och för hela året 13 miljoner

dollar. Vidare erhölls ett lån på en halv miljard dollar från Förenta stater­

nas Export-Import Bank, vilket kan utnyttjas under en tolvmånadersperiod

för betalning av import från Förenta staterna.

De länder, vars valutaställning undergått de största förskjutningarna i

negativ riktning under 1956, representeras av Frankrike, Storbritannien1

och Nederländerna, medan Västtyskland visar den största förskjutningen i

positiv riktning. Frankrikes och Storbritanniens kumulativa nettounder­

skott i E. P. U. ökade med 654 respektive 269 miljoner dollar under 1956,

medan Västtysklands överskott ökade med ungefär summan av dessa be­

lopp, vilket är nästan tre gånger så mycket som ökningen 1955. Under

januari—februari i år bär Frankrikes nettounderskott och Västtysklands

nettoöverskott ökat med ytterligare ca 160 respektive ca 260 miljoner dollar,

medan Storbritanniens nettounderskott reducerats med ca 50 miljoner dol­

lar.

Med tanke på den internationella balansen är denna utveckling otillfreds­

ställande. För Storbritanniens del berodde dock valutautflödet under 1956 till

stor del på speciella faktorer — spekulativa kortsiktiga kapitalrörelser, sto­

ra militärutgifter utomlands, ökade utgifter för olja — medan handels­

balansen däremot förbättrades jämfört med 1955. Även i Frankrike har

faktorer, som kan antas vara tillfälliga (t. ex. militärutgifterna), spelat en

ganska betydande roll för valutareservens utveckling. Härtill kommer dock

även en försämring av handelsbalansen. Utvecklingen i Frankrike å ena

sidan — liksom för övrigt i Nederländerna och Danmark — och i Väst­

tyskland å den andra är ett typiskt exempel på de rubbningar i det inter­

nationella betalningsläget som uppstår när den relativa expansionstakten

förskjuts mellan olika länder.

I syfte att hindra en fortsatt försämring i handelsbalansen vidtog Frank­

rike i mars 1957 vissa åtgärder, av vilka de för utrikeshandelns utveckling

på kort sikt viktigaste var följande: 1) alla importvaror licensbelades, 2)

en deponeringsavgift på 25 procent av varans värde infördes för samtliga

importvaror; avgiften skall erläggas vid ansökan om importlicens, 3) alla

icke bilateralt reglerade varor med undantag för vissa varor av råvarutyp

(däribland trävaror och pappersmassa) belädes med en importavgift (kom-

pensationsavgift) på 15 procent. Redan tidigare hade dock en hel del ma-

nufakturerade varor varit belagda med importavgifter (som varierat mel­

lan 6—15 procent och för flertalet varor uppgått till 11 procent).

1 Om man bortser från tillskottet från Internationella valutafonden. Lägger man till detta,

har Storbritanniens valutareserv varit ungefär oförändrad.

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Aktuella utvecklingstendenser

Såvitt man kan se för närvarande, syns verkningarna av Suez-konflik-

ten i korthet ha blivit en viss höjning av importpriserna, en del förskjut­

ningar i olika länders bytesbalans och i Västeuropas dollarbalans, minsk­

ning eller avsaktande ökning i avsättning och produktion inom bilindustrin

samt en väsentligt förbättrad sjöfartskonjunktur. På längre sikt kan verk­

ningarna av Suez-konflikten bli, att Västeuropa söker hålla en högre be­

redskap mot störningar i oljetillförseln bl. a. i form av ökad lagerhållning

och större tanktonnage.

Bortsett från de mera temporära verkningarna av Suez-konflikten syns

den ekonomiska utvecklingen i Västeuropa under det senaste året inte

ha inneburit någon väsentlig förändring i de problemställningar som var

aktuella för ett år sedan, nämligen att motverka inhemska prisstegringar

och bevara eller förbättra den internationella likviditeten. Inflationistiska

inslag i form av pris- och lönestegringar har fortsatt att göra sig gällan­

de, och det internationella betalningsläget har delvis förvärrats genom att

länder med tidigare svag valutaställning (Frankrike, Storbritannien och

Danmark) fått denna ytterligare försämrad, medan Västtyskland, som re­

dan förut hade ett stort överskott i E. P. U„ fortsatt att öka detta t. o. in.

i snabbare takt än tidigare.

Den ekonomiska utvecklingen i de västeuropeiska länderna under den

närmaste tiden blir givetvis i hög grad beroende av den ekonomiska politik,

som kommer att föras. Denna betingas i sin tur av de medel, som de olika

länderna väljer för att komma till rätta med latenta eller akuta inre och

yttre balansrubbningar. Erfarenheterna från de senaste årens utveckling i

Storbritannien och Danmark syns visa, att en temporär förbättring i den

yttre balansen kan köpas till priset av mindre utnyttjade produktionsre­

surser och stagnerande produktion. De olika länderna står därför mer eller

mindre inför dilemmat att antingen genom åtgärder av olika slag söka hålla

tillbaka den inhemska efterfrågan, vilket kan hjälpa till att bevara inre

och yttre balans men som också kan leda till stagnerande produktion, eller

att låta efterfrågan och produktion expandera till priset av försämrad by­

tesbalans och ytterligare prisökningar. Västtyskland utgör dock undantag

härifrån, eftersom dess starka valutaställning gör det möjligt att möta eu

stigande inhemsk efterfrågan genom ökad import. En sådan utveckling

skulle bidra till att utjämna differenserna i olika länders bytesbalans. Det

finns dock för närvarande ingenting som tyder på att Västtysklands över­

skott i E. P. U. skulle upphöra att öka eller ens att ökningstakten skulle

avta under den närmaste tiden. Bland olika försök att komma till rätta med

detta problem märks förslag till kapitalexport från Västtyskland samt den

västtyska regeringens tullsänkningsprogram.

Över huvud taget är att märka, att effekten av de åtgärder, som vidtas för

att förbättra ett lands handelsbalans, blir allt mindre ju fler länder som vid­

tar sådana åtgärder. En internationell samordning är i detta avseende nöd­

vändig för att önskade resultat skall uppnås. Möjligheterna för Västeuropa

39

som helhet att under innevarande år förbättra handelsbalansen gentemot

övriga världen genom ökad export syns inte särskilt stora. Visserligen har

Australien till följd av en gynnsam utveckling av handelsbalansen upphävt

en del importrestriktioner fr. o. m. ingången av 1957, vilket har en gynn­

sam effekt på speciellt Storbritanniens export, men å andra sidan ger inte

läget i Förenta staterna anledning att förvänta någon större exportökning

dit.

Om de olika länderna av olika skäl anser sig böra fasthålla vid en restrik­

tiv politik, och om de restriktiva åtgärderna i fortsättningen liksom hittills

huvudsakligen riktar sig mot investeringarna, kan man räkna med att den

under 1956 märkbara tendensen till förskjutning i utgifts- och produktions­

ökningen från investerings- till konsumtionsvaror fortsätter under 1957.

Såsom påpekats tidigare, har den privata konsumtionen under de första

månaderna i år ökat betydligt jämfört med samma tid 1956 i såväl Västtysk­

land som Storbritannien.

Hittills har ingenting framkommit, som tyder på någon nämnvärd föränd­

ring i de olika ländernas ekonomiska politik. De åtgärder, som vidtagits eller

varslats under senare tid, har med vissa undantag —• räntesänkningar i

Västtyskland och Storbritannien, lättnader i avbetalningsköpen för bilar i

Storbritannien — gått i dämpande riktning. Detta gäller även för länder, där

valutasituationen inte utgör något akut problem. Orsaken härtill kan antas

vara att med undantag för Storbritannien ett efterfrågetryck fortsatt att göra

sig gällande i flertalet länder och t. o. m. ökat i länder som Frankrike, Ne­

derländerna, Belgien och Danmark. Ett uttryck härför är redan realiserade

eller begärda lönehöjningar för 1957, vilka innebär risk för fortsatta kost­

nads- och prisstegringar under innevarande år. I Frankrike beräknas redan

inträffade löneökningar motsvara en höjning i förhållande till 1956 års

genomsnitt på minst 5 procent. I den västtyska industrin har timlönerna

höjts under 1957 bl. a. till följd av kompensation i samband med arbetstids­

förkortning. I Danmark har stigande konsumentpriser föranlett en upp­

justering av lönerna i mars och ytterligare justeringar väntas under året.

De engelska lönekraven, som i mars resulterade i öppen konflikt inom var­

ven samt delar av verkstadsindustrin, kan väntas medföra betydande löne-

lyftningar även i Storbritannien. I Norge är de flesta löneavtal som ingicks

1956 tvååriga och revideras endast om levnadskostnadsindex överstiger ett

visst tal. Även om inga revideringar kommer att ske under 1957 beräknas

lönerna i år överstiga 1956 års genomsnittsnivå med 2,5—3 procent.

Eftersom det ekonomiska läget är olika i olika länder är det svårt att ge

någon sammanfattande bild av den sannolika ekonomiska utvecklingen i

Västeuropa under den närmaste tiden. Helt allmänt kan man dock säga att

de aktuella konjunkturtendenserna närmast pekar på en fortsatt expansion

i Västeuropa i ungefär samma takt som under det senaste året. I vissa av­

seenden är dock läget labilare än för ett år sedan. I ett flertal länder har

den senaste tidens utveckling mot ett högt utnyttjande av produktionsresur­

serna kommit att medföra mindre utrymme för produktionsökning. Eu ytter­

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

ligare press från efterfrågesidan kan därför snabbt ge utslag i prisökningar.

Samtidigt har å andra sidan avmattningstendenser uppträtt inom delsekto­

rer av ekonomin. Dessa har dock hittills varit relativt begränsade och den

samlade efterfrågan tycks i och för sig vara tillräckligt stor för att bära upp

en fortsatt expansion. Problemet att inom varje land balansera tillgång och

efterfrågan såväl totalt som inom olika sektorer och att balansera expan-

sionstakten de olika länderna emellan för att komma tillrätta med snedbe­

lastningar i de internationella betalningarna, fordrar för närvarande större

uppmärksamhet än tidigare.

3. Råvarupriser och fraktmarknad

Genom den senaste tidens internationella prisutveckling har det blivit allt­

mera tydligt, att Suez-konflikten medfört ganska begränsade följder för

efterfrågan på råvaror och för råvaruprisernas utveckling. Några mera mar­

kerade tendenser att öka lagerhållningen av spekulativa eller strategiska

skäl, såsom fallet var efter Korea-krigets utbrott, uppträdde inte denna gång.

Den prisuppgång på de internationella råvarumarknaderna, som Suez-kon-

flikten gav upphov till under hösten 1956, har sålunda upphört —- trots

att det politiska läget i östra medelhavsområdet alltjämt är labilt — och

under de tre första månaderna i år har priserna fortlöpande återgått till i

stort sett det läge som rådde före Suez-kanalens nationalisering. Prisläget är

nu i genomsnitt för viktigare råvaror ungefär detsamma som i juli 1956, vil­

ket belyses av Reuters och Moodys indextal för den internationella råvaru­

prisutvecklingen :

1

1 Q*V7

16/7

14/12

15/1

15/2

15/3

1/4

Reuters index............................ 100

105

105

101

100

99

Moodys index ............................ 100

107

106

101

100

99

För flertalet internationella råvaror har priserna sänkts från de av Suez-

konflikten betingade tillfälliga toppnivåerna omkring slutet av 1956. Un­

dantag härifrån utgör framför allt mineraloljor, socker och råull, för vilka

priserna fortsatt att öka även under 1957. Det förefaller för närvarande san­

nolikt att den allmänna prisnivån på råvaror i stort sett kommer att bli oför­

ändrad om inga politiska störningar inträffar och att endast mindre pris­

justeringar är att vänta på vissa varuområden.

Bland metallerna har speciellt koppar fått vidkännas ett betydande pris­

fall från en toppnivå i mars 1956. Även priserna på tenn har fallit avsevärt.

Dessa är dock numera föremål för stabiliserande åtgärder på basis av ett

internationellt avtal. Priserna på zink och framför allt bly har varierat

mindre, delvis till följd av amerikanska stödköp. Under den närmaste fram­

tiden väntas inga mer betydande prisrörelser i någondera riktningen in­

träffa för metallerna.

Den gynnsamma skörden i Västeuropa har påverkat läget på spannmåls-

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

41

marknaderna, där priserna fallit under första kvartalet 1957. Även priserna

på kakao och te har varit fallande. För kaffe har pristendensen däremot varit

ungefär oförändrad. Priserna på socker, som länge varit mycket stabila,

steg kraftigt i slutet av 1956 och i början av 1957 och har sedan fluktuerat

på en hög nivå. Någon prissänkning torde inte vara att räkna med för när­

varande.

Priserna på ull har fortsatt att stiga svagt under 1957, även om vissa pris­

fluktuationer i nedåtgående riktning har noterats nyligen. Både ullkonsum­

tion och ullproduktion är stigande och mera betydande prissänkningar anses

inte sannolika. Priserna på bomull har varit fasta och väntas bli i huvudsak

oförändrade under säsongen. För rågummi har pristendensen varit fallande

hittills under 1957. Möjligen kan ännu lägre priser väntas.

Västeuropas försörjning med mineraloljor har under de sista månaderna

varit bättre än man kunnat räkna med, beroende dels på minskat bränsle­

behov tack vare den milda väderleken, dels på ökad tillförsel av råolja

från Förenta staterna. Under december 1956 och januari i år skedde pris­

höjningar på råolja och oljeprodukter i Förenta staterna och det karibiska

området. Därefter har endast smärre prisanpassningar ägt rum. Även olje­

priserna i Mellersta Östern har anpassats till det uppkomna pris- och frakt­

läget. Det är svårt att avgöra hur länge nuvarande prisförhållanden för olja

kan bli bestående, även om inga politiska händelser komplicerar läget. Även

om fob-priserna på oljan skulle bli i stort sett oförändrade medför fortsatt

nedgång i fraktkostnaderna sänkta importpriser för Västeuropas del.

Utvecklingen inom skilda delar av fraktmarknaden har inte varit enhetlig.

Trampfrakterna har fallit från den mycket höga nivå som uppnåddes i de­

cember 1956, då tonnagebrist förelåg i förening med säsongmässig uppgång

på trampfraktområdet, till det läge som var rådande före Suez-konflikten.

Linjefrakterna har stigit på allt flera router, vilket sammanhänger med

ökade bränslekostnader och andra omkostnader. Atlantfraktsatserna för

kol har fortlöpande sjunkit under loppet av första kvartalet 1957 och har nu

återgått till den nivå som rådde före Suez-konflikten. Denna fraktnedgång är

betingad bl. a. av minskad efterfrågan på såväl koltonnage som spannmåls-

tonnage för import till Västeuropa; den konkurrens om tonnageutrymmet

som tidigare befarades komma från spannmålsimportörerna, har inte gjort

sig gällande på grund av lägre importbehov av spannmål till Västeuropa. Det

är osäkert om ytterligare nedgång kan väntas för kolfrakterna. Tankfrakt­

satserna, som dock ej gäller tidsbefraktade fartyg, låg vid årsskiftet och under

de första månaderna 1957 på en mycket hög genomsnittlig nivå men föll

under april tillbaka till den nivå som rådde ett år tidigare.

42

Kungl. Maj-.ts proposition nr 175 år 1957

IV. Utrikeshandeln

1. Utrikeshandeln 1956

Den redogörelse för Sveriges utrikeshandel 1956, som gavs i den preli­

minära nationalbudgeten för 1957, byggde på statistiska uppgifter för de

elva första månaderna. Den fullständiga statistiken för året visar endast

små förändringar jämfört med de tidigare uppskattningarna. Här ges därför

endast en kort sammanfattning av utrikeshandelns faktiska resultat 1956

och de viktigaste förändringarna från 1955.

Både exporten och importen ökade starkt: exportvärdet med 1 114 miljo­

ner kronor till 10 047 miljoner kronor och importvärdet med 1 091 miljo­

ner till 11 428 miljoner kronor. Exportens volym ökade med 10 procent och

importens med 6 procent. Importpriserna låg genomsnittligt 5 procent högre

än 1955, medan exportprisuppgången endast var 3 procent. Bytesförhållan­

det försämrades följaktligen med ca 2 procent.

Exporten

Exporten av maskiner in. m., exkl. fartyg, ökade med omkring 28 procent

till ca 1 740 miljoner kronor. Utförseln av maskiner för industri, handel och

kraftverk svarade för närmare hälften av uppgången. Den starkaste relativa

ökningen visade dock exporten av transportmedel exkl. fartyg. Exportök­

ningen av varaktiga konsumtionsvaror uppgick till 6 procent för hela året.

Värdet av fartygsleveranserna var ca 45 miljoner kronor lägre än året in­

nan.

Den kvantitativa ökningen av järnmalmsutförseln uppgick till 10 pro­

cent och den värdemässiga till 20 procent. Exportkvantiteten av handels-

färdigt järn och stål steg med hela 65 procent till 330 000 ton, men värde­

uppgången var här knappt 45 procent. Utskeppningarna av sågade och hyv­

lade trävaror uppgick till ca 970 000 stds, vilket innebar en kvantitativ

minskning på 5 procent. Mekanisk massa visade en värdeökning på 23 pro­

cent medan volymen endast gick upp med 12 procent. Priserna på kemisk

massa var ungefär oförändrade. Kvantiteten steg med 10 procent, eller

200 000 ton. Exportvärdet för gruppen papp och papper steg med 15 pro­

cent; tidningspapper visade en kraftig ökning med 35 procent; 8 procent

av ökningen berodde på högre priser. Utförseln av livsmedel ökade med ca

60 miljoner kronor eller 17 procent; volymen gick upp med 10 procent.

Exporten av smör steg starkast.

Importen

Värdemässigt steg importen av maskiner, transportmedel och instrument

med 15 procent till ca 2 680 miljoner kronor. Importen av bilar var i stort

sett av samma omfång som 1955, medan flygplansimporten ökade mycket

kraftigt. Importen av handelsfärdigt järn och stål minskade med drygt 20

procent till 626 000 ton 1956. Importvärdet för fasta och flytande bränslen

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

43

Tabell IV: 1. Importen 1954—1956, uppdelad efter användning

Löpande priser

Milj. kr.

Föränd, i %

Föränd, i %

1954

1954—1955

1955—1956

Konsumtionsvaror..........................................................

2 509

+ 6

+ 4

(A) Ej

varaktiga..........................................................

1752

+ 7

+ 4

(B)

Varaktiga ..............................................................

757

+ 4

+ 6

Råvaror ..........................................................................

3 718

+ 13

+ 3

(A)

För konsumtionsvaruproduktion......................

1747

+ 4

+ 0

(B)

För kapitalvaruproduktion ..............................

1450

+ 23

+ 5

(C)

Övriga råvaror......................................................

521

+ 17

+ 11

Maskiner och redskap..................................................

1268

+ 10

+ 21

Bränslen och drivmedel ..............................................

1436

+ 26

+ 26

Övrig import ...................................................................

261

- 3

+ 33

Totalt

9192

+ 12

+ 11

gick upp med ca 440 miljoner kronor. Införseln av fasta bränslen minskade

från 5,9 miljoner ton till 5,5 miljoner ton, medan importen av flytande bräns­

len steg från 8,0 miljoner ton till 9,7 miljoner ton. Importpriserna för fasta

bränslen steg med 24 procent och för flytande med 6 procent. Livsmedels-

importen låg ca 85 miljoner kronor över 1955 års nivå. Fodersädesimporten

minskade, medan däremot importen av oljefrön samt av fett, oljor och vax

ökade.

I tabell 1 redovisas importutvecklingen 1954—1956 med uppdelning av

varorna på olika ändamål. Som framgår har importen av konsumtionsråva-

ror stigit minst, vilket får ses mot bakgrund av den svaga produktionsut­

vecklingen inom konsumtionsvaruindustrin. Även importen av såväl var­

aktiga som icke varaktiga konsumtionsvaror ligger också väsentligt under

den genomsnittliga importökningen. Den privata konsumtionens värdeök­

ning under denna period har varit närmare 15 procent att jämföra med 11

procent för importen av konsumtionsvaror.

Importen på kapitalvarusidan har varit mycket kraftig. Såväl råvaror för

kapitalvaruproduktion som maskiner och redskap har importerats i starkt

ökade mängder, vilket får ses mot bakgrund av det allmänna konjunktur­

uppsving som kännetecknat kapitalvaruindustrin i Sverige. Maskinimporten

har ökat parallellt med maskinexporten; värdeökningen var starkare från

1955 till 1956 än närmast föregående år. Det mest expansiva inslaget i vår

import utgör dock bränslen och drivmedel; värdeökningen från 1954 till

1956 med nästan 60 procent får ses mot bakgrund av vårt snabbt ökande

beroende av importerade bränslen.

Fördelning på valutaområden

Exportökningen 1956 var fördelad på samtliga valutaområden. Den star­

kaste relativa ökningen uppnåddes på Sydamerika samt dollarområdet.

Utförseln till EPU-områdct steg med drygt 700 miljoner kronor eller med

10 procent. Huvudparten av exportökningen hänförde sig till Västtyskland

(-f- 189 milj. kr.), Frankrike (-f- 165 milj. kr.), Beneluxländerna (-f- 117

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

milj. kr.) samt Italien (+60 milj. kr.). Uppgången på Västtyskland var

koncentrerad till järnmalm, smör, papp och papper, massa samt handels-

färdigt järn och stål. Exportökningen till Frankrike berodde främst på höjda

leveranser av livsmedel, papp och papper, massa och maskiner. Ökningen

i utförseln till sterlingområdet uppgick endast till 100 miljoner kronor jäm­

fört med 280 miljoner kronor året före, vilket i första hand får tillskrivas

den markerade tillbakagången i exporten av trävaror till Storbritannien samt

bl. a. av papp och papper till Australien och Nya Zeeland. Leveranserna av

fartyg till Norge minskade med nästan 75 miljoner kronor.

Importen från EPU-området ökade med drygt 600 miljoner kronor, varav

knappt hälften från sterlingområdet. ökningen i införseln från sterlingom­

rådet kan främst hänföras till en stegrad import av flytande bränslen mot

betalning i pund. Västtyskland svarade för större delen av införselökningen

från övriga EPU-länder. Främst steg importvärdet på grund av ökad inför­

sel av maskiner, handelsfärdigt järn och stål samt på grund av de högre

priserna på kol och koks.

Exportökningen på dollarområdet (exkl. Colombia) uppgick till ca 155

miljoner kronor främst beroende på ökad export av tidningspapper, massa,

handelsfärdigt järn och stål samt maskiner och transportmedel till USA.

Införseln från dollarområdet steg med drygt 300 miljoner kronor. Kol, ma­

skiner och livsmedel samt dollarbetalda oljor svarade för huvudparten av

uppgången i importen från USA. Från övriga dollarländer steg främst im­

porten av oljefrön och bomull.

Exporten till Sydamerika steg starkt med omkring 145 miljoner kronor.

Utförseln av maskiner och handelsfärdigt järn och stål till Brasilien och

Chile ökade samt lastbils- och massaexporten till Argentina.

Beträffande exporten till övriga länder må nämnas, att fartygsexporten

till Sovjet låg på en hög nivå samt att importen av tackjärn därifrån steg

kraftigt.

Betalningsbalansen

Preliminärt gav bytesbalansen för 1956 ett underskott på ca 155 miljoner

kronor. De kända kapitaltransaktionerna beräknas ha resulterat i ett un­

derskott på 113 miljoner kronor. Valutareserven ökade med 214 miljoner

kronor under året (se tab. 2). Skillnaden mellan valutareservens faktiska

och teoretiska förändring — den s. k. förskjutningsposten — uppgick till

ca + 480 miljoner kronor, vilket torde sammanhänga med bl. a. privata ka­

pitalrörelser, förskjutningar i betalningar för fartygsleveranser och med

förändringar i de kommersiella krediterna.

2. Utrikeshandeln 1957

När beräkningarna rörande utrikeshandeln 1957 utfördes till den preli­

minära nationalbudgeten var det politiskt spända läget i Mellersta Östern

med dess inverkan på den internationella oljemarknaden den mest svårbe-

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

45

Tabell IV 2: Valutareserv eu 1954—1957

Miljoner kronor

31/12

31/12

31/3

30/6

30/9

31/12

31/3

1954

1955

1956

1956

1956

1956

1957

1. Riksbankens valutareserv:

Guld och dollar......................

+ 2 009

+ 2 159 + 2 263 + 2 172 +2 248

+ 2 375

+ 2 336

EPLT-valutor ..........................

+ 422

+ 303 + 135 + 164

+ 208

+ 235

+ 291

Övriga valutor ......................

+

43

-

32

-

52

-

87

- 141

- 162

- 164

Summa

+ 2 474

+ 2430 + 2 346 + 2249 + 2315 +2 448

+ 2463

2. Affärsbankernas valutabehåll-

ning ...........................................

+

39

+ 121 + 119 +

23

+ 238

+ 317

+ 168

Summa totalt + 2513

+ 2 551 + 2465 + 2272 +2 553 + 2 765

+ 2 631

dömda faktorn. Antagandena om vår oljetillförsel byggde på de bedömningar

om det allmänna läget på oljemarknaden, som gjorts inom de internationella

organen. Mot bakgrund av den senaste utvecklingen och det faktiska ut­

fallet av hittillsvarande leveranser kan man anta, att oljetillförseln under

första halvåret blir inte oväsentligt högre än man tidigare kunnat räkna

med. För resten av året har en i det närmaste normal tillförsel antagits.

I vissa avseenden är exportutvecklingen speciellt osäker. Vår export till

Frankrike steg starkt under föregående år. Med hänsyn till den försämrade

franska bytesbalansen har importbestämmelserna skärpts genom införande

av depositionsavgift samt genom ökad importskatt, vilket kan komma att

försämra möjligheterna för vår export dit speciellt av papp och papper samt

maskiner. Möjligheterna för export till Brasilien, som man ännu inte träffat

slutlig uppgörelse med rörande betalningsarrangemangen, är synnerligen

svåra att bedöma. Nedskärningen i den finska totalimporten kan beräknas

få återverkningar också på importen från Sverige. Förhållandena i dessa

och även i andra avnämarländer utgör följaktligen osäkerhetsmoment.

I enlighet med den syn på den internationella utvecklingen, som kommer

till uttryck i föregående kapitel, antas dock i föreliggande beräkningar en

sådan internationell efterfrågan, att den skapar förutsättningar för en fort­

satt hög avsättning av våra betydelsefullaste exportvaror.

Till grund för beräkningarna ligger vidare antagandet om ett i stort sett

oförändrat prisläge i förhållande till utredningstillfället. Ett undantag ut­

gör bränsleområdet, där särskilda antaganden gjorts med hänsyn till vän­

tade förändringar i frakt- och fob-prisläget för flytande bränslen. Inga

egentliga nettoförändringar i lagerutvecklingen för importvaror har för­

utsatts ske under 1957.

Jämförelse med tidigare beräkningar för 1957

De nya beräkningarna över utrikeshandeln innebär en volymmässig upp­

justering på både export- och importsidan jämfört med uppskattningarna

i den preliminära nationalbudgeten. Däremot skiljer sig inte genomsnitts­

46

priserna för den totala exporten och importen från de tidigare beräkningar­

na, även om förskjutningar ägt rum för de olika grupperna.

På exportsidan är det främst värdena för maskiner, transportmedel och

instrument, livsmedel samt papp och papper, som höjts. Den värdemässiga

uppgången för maskiner, etc. förklaras huvudsakligen av en ökning i voly­

men men även av en viss uppjustering av prisnivån.

Både en viss kvantitetshöjning och en svag prisuppgång förklarar det högre

exportvärdet för papp och papper. För livsmedelsgruppen bedöms nu export­

utsikten gynnsammare för speciellt råg och vete samt smör.

Importberäkningarna skiljer isig från tidigare beräkningar främst i fråga

om bränslen och transportmedel. Lättnaderna på oljemarknaden avspeglas

i en väntad uppgång i införseln av flytande bränslen i stället för den minsk­

ning, det fanns anledning räkna med i slutet av förra året. Däremot vän­

tas importen av fasta bränslen gå tillbaka i stället för tidigare beräknade

uppgång. Det förtjänar dock påpekas, att ett inte oväsentligt lager av koks

lades upp under föregående år; kollagren minskade däremot. Med hän­

syn till det förbättrade drivmedelsläget väntas nu importen av bilar och

sammansättningsdelar bli av samma omfattning som under 1956. Tidigare

antogs en nedgång under första halvåret. En viss uppjustering har gjorts

även av importvärdena för fartyg och flygplan, liksom för importen av öv­

riga maskiner.

Värdemässigt har exporten höjts med 325 miljoner kronor och importen

med 500 miljoner kronor jämfört med prognoserna i den preliminära natio-

nalbudgeten för 1957. Handelsbalansens väntade underskott skulle alltså

komma att öka till 1 375 miljoner kronor.

Sjöfartsnettot har räknats upp med 50 miljoner kronor, och nettot av öv­

riga tjänster med 25 miljoner kronor. Kapitaltransaktionerna har beräknats

till samma belopp som tidigare.

En närmare redovisning av de nya beräkningarna beträffande utrikeshan­

deln lämnas i de följande avsnitten.

Exporten

Exporten beräknas till 10 825 miljoner kronor, en ökning jämfört med

1956 med ca 775 miljoner kronor. En prisstegring med drygt 1 procent och

en volymökning med drygt 6 procent ingår i kalkylen. Exportens beräk­

nade sammansättning framgår av tabell 3.

ökning kan i första hand väntas för export av järnmalm och verkstads-

produkter. Järnmalmsexporten beräknas stiga med 400 000 ton till 17,7 mil­

joner ton samtidigt som priserna stiger. Utförseln av maskiner, transport­

medel och instrument beräknas öka med omkring 385 miljoner kronor eller

ca 17 procent. Främst beror detta på ett högre exportvärde för transport­

medel. I kalkylen ingår sålunda en fartygsexport om ca 675 miljoner kro­

nor, en ökning från 1956 med drygt 35 procent. Vidare väntas exporten av

bilar och sammansättningsdelar och av övriga maskiner stiga med omkring

10 procent.

Kungi. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Tabell IVi 3. Exporten 1954-1957

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

47

Varuslag

1954

1955

1956

1957

beräknad

mkr

%

mkr

%

mkr

%

mkr

%

Livsmedel m. m.............................................

510

6,2

357

4,0

417

4,2

445

4,1

Trävaror................................................

1133

13,8

1363

15,3

1233

12,3 1 200

11,1

Massa, papper etc..........................................

2 274

27,8

2 506

28,1

2 839

28.3 2 970

27,4

Järnmalm, järn och stål in. m.................

1708

20,8

1996

22,3

2417

24,0 2 635

24,4

Maskiner, transportmedel o. instrument.

1865

22,8

1903

21,3

2 236

22,2 2 620

2i,2

Övrigt.........................................................

706

8,6

808

9,0

905

9,0

955

8i8

Summa

8196

100,0

8 933

100,0 10 047

100,0 10 825

100,0

Därav: Skogsindustriprodukter................

3 407

41,6

3 869

43,3

4 072

40,5 4170

38,5

Verkstadsprodukter 1......................

2 349

28,7

2 447

27,4

2 839

28,3 3 270

30,2

1 Ur grupp XV: stat. nr 1346—1362, 1395-1396, 1399-

—1570: 3, 1626—1663: 2 samt grupperna XVI—XIX.

Exportvärdet för skogsindustriprodukter väntas endast öka med omkring

100 miljoner kronor jämfört med en ökning på ca 200 miljoner kronor från

1955 till 1956. Med hänsyn till att avsättningsförhållandena för sågade och

hyvlade trävaror på våra viktigaste marknader syns ha stabiliserats, har

oförändrad kvantitet, 975 000 stds, antagits. Priserna väntas dock komma

att ligga under 1956 års nivå, varför exportvärdet under året skulle komma

att minska. Massaexporten väntas fortsätta att stiga. Exportkvantiteten av

kemisk massa beräknas öka med ca 85 000 ton till 2,2 miljoner ton, av me­

kanisk massa med omkring 10 000 ton till 440 000 ton.

Exportvärdet för gruppen papp och papper beräknas till ca 1 160 miljo­

ner kronor, omkring 85 miljoner kronor högre än 1956. Leveranserna av tid­

ningspapper väntas stiga mest eller med 45 000 ton till 290 000 ton. Ca

700 000 ton annat papp och papper samt 330 000 ton wallboard förutses ex­

porteras under året, vilket innebär en ökning med 4 resp. 10 procent från

1956.

Livsmedelsexporten förutses öka med ca 30 miljoner kronor till 445 mil­

joner kronor. Det är främst utförseln av råg och vete som väntas stiga.

Importen

Totalimporten förutses under 1957 komma att uppgå till 12 200 miljoner

kronor, vilket innebär en ökning från 1956 med omkring 775 miljoner kro­

nor (7 procent). Något mindre än hälften av uppgången beräknas hänföra

sig till en volymökning och resten till en höjning av den genomsnittliga

prisnivån. Importens beräknade sammansättning framgår av tabell 4.

I nuvarande läge beräknas importen av flytande bränslen till 10,1 miljo­

ner ton, en ökning med 400 000 ton jämfört med 1956. Införseln av fasta

bränslen minskade från 1955 till 1956 med ca 400 000 ton till 5,5 miljoner

ton. En ytterligare nedgång till 4,9 miljoner ton kan förväntas 1957. Genom­

snittspriserna för både fasta och flytande bränslen förutses komma att ligga

48

Tabell IV: 4. Importen 1954-1957

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Varuslag

1954

1955

1956

1957

beräknad

mkr

%

mkr

%

mkr

%

mkr

%

Livsmedel m. m............................................

1 615

17,6

1801

17,4

1886

16,5 1825

15,0

Mineraliska och fossila ämnen ..............

1583

17,2

1991

19,3

2 458

21,5 2 775

22,7

Kemiska produkter, färger m. m..............

585

6,4

638

6,2

715

6,2

750

6,1

Hudar, skinn, pälsverk, kautschuk ----

256

2,8

290

2,8

284

2,5

300

2,5

Spånadsämnen samt arbeten därav ----

1151

12,5

1152

11,1

1090

9,5 1160

9,5

Oädla metaller och arbeten därav..........

1157

12,6

1449

11,0

1 529

13,4 1 600

13,1

Maskiner, transportmedel o. instrument.

2165

23,5

2 336

22,6

2 682

23,5 2 970

24,4

övrigt..............................................................

680

7,4

680

6,6

784

6,9

820

6,7

Summa

9192

100,0 10337 100,0 11428 100,0 12200

100,0

väsentligt högre än 1956. Importvärdet beräknas till närmare 2,5 miljarder

kronor, en ökning i förhållande till föregående år med nästan 300 miljoner

kronor.

Importvärdet för maskiner, transportmedel och instrument antas komma

att öka med knappt 300 miljoner kronor till något under 3 miljarder kro­

nor. Med hänsyn till det förbättrade försörjningsläget för drivmedel väntas

bilimporten komma att bli av ungefär samma omfattning som under före­

gående år. Fartygsimporten väntas öka med 120 miljoner kronor till 245

miljoner kronor. En stark ökning i flygplansimporten kan också förutses.

För handelsfärdigt järn och stål kalkyleras inte med någon kvantitativ

importökning, men då importpriserna förmodligen kommer att ligga väsent­

ligt över 1956 års antas ett ca 60 miljoner kronor högre importvärde. Kop­

parpriserna har sjunkit starkt och trots en väntad ökning av importkvanti­

teten med 6 000 ton till 58 000 ton antas importvärdet komma att sjunka

med omkring 12 procent.

Ullimporten väntas kvantitativt minska och ullpriserna stiga, medan för­

hållandet för bomull förutses bli det motsatta. Importen av vävnader och

andra färdigvaror väntas öka.

Trots en högre genomsnittlig prisnivå beräknas importvärdet för livs­

medel sjunka med omkring 3 procent. Nedgången hänför sig främst till

importen av fodersäd; kvantiteten förutses minska från 265 000 ton till om­

kring 65 000 ton. Importvärdet för fodermedel beräknas sjunka med 20 pro­

cent. Införseln av kött förutses öka. På grund av ökad lagerhållning antas

importvärdet för tobak öka med 35 procent.

Prisutvecklingen i utrikeshandeln

Som redan nämnts räknar man med en uppgång i exportpriserna på

drygt 1 procent, i importpriserna på drygt 4 procent 1957. Våra bytesförhål­

landen, uttryckt som förhållandet mellan den genomsnittliga exportprisni­

vån och importprisnivån, skulle komma att försämras med omkring 3 pro­

cent. Försämringen skulle alltså bli något större än under föregående år.

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Utvecklingen av bytesförhållandena belyses av följande sammanställning

över årsgenomsnitten (1949 == 100):

[1952

1953

1954

1955

1956

1957

Ber.

Exportprisindex

109

104

104

105

103

100

Importprisindex

Då importpriserna i motsats till exportpriserna inkluderar fraktkostna­

der, blir den samhällsekonomiska förlusten dock mindre än vad den redo­

visade utvecklingen 1957 antyder, eftersom de högre sjöfrakterna under året

påverkar sjöfartsnettot i positiv riktning.

Betalningsbalansen 1957

Sjöfartsnettot uppskattas till 1 375 miljoner kronor. Det innebär en ök­

ning med 160 miljoner kronor eller 13 procent från 1956. Export och import

av övriga tjänster väntas balansera. Sammanställs dessa uppgifter med be­

räkningarna över utrikeshandeln får man följande bytesbalans för 1957

(i miljoner kronor):

Export, fob ................................................................................... 10 825

Import, eif ................................................................................... 12 200

Handelsbalansens saldo — 1 375

Sjöf artsnetto................................................................................... +1375

Övriga tjänster, netto .......................................................... ±

0

Bytesbalansens saldo +

0

Valutareserven

Beräkningarna pekar sålunda på jämvikt i bytesbalansen för 1957. Riks­

banken har beräknat, att kapitaltransaktionerna kommer att balansera. Man

har inte kunnat ta hänsyn till privata kapitaltransaktioner i form av lån,

varukrediter in. m.; statistiskt underlag saknas nämligen. Valutareserven

skulle alltså teoretiskt komma att bli oförändrad. Emellertid sker alltid re­

lativt stora förskjutningar mellan varu- och betalningsströmmarna under

året, vilket kommer till uttryck i den s. k. förskjutningsposten. Denna ut­

gör differensen mellan valutareservens faktiska och teoretiska förändring.

Det kan nämnas, att för årets tre första månader gav bytesbalansen ett un­

derskott på preliminärt 390 miljoner kronor, medan valutareserven mins­

kade med 134 miljoner kronor. Det skulle, om kapitaltransaktionerna har

balanserat, innebära en förskjutningspost på omkring + 255 miljoner kro­

nor. Förskjutningsposten för samma period 1956 uppgick till omkring + 250

miljoner kronor.

13 Ililiang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 175

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

V. Produktionen

Totalproduktionen 1956

Enligt de beräkningar, som konjunkturinstitutet utfört och som finns

redovisade i kapitel II, steg totalproduktionen inom landet med 2,5 procent

från 1955 till 1956. De preliminära kalkyler som gjordes vid årsskiftet vi­

sade en något mindre ökning, nämligen knappt 2 procent. Även om den bild

vi nu har av expansionen under fjolåret innebär en något större ökningstakt

än vad som tidigare antagits, är denna dock fortfarande lägre än för fler­

talet efterkrigsår. Från 1954 till 1955 steg sålunda bruttonationalprodukten

med 4 procent. Åren 1950—1955 var den årliga tillväxten i medeltal om­

kring 3 procent och 1946—1955 drygt 3 1/2 procent.

Genom att nya uppgifter blivit tillgängliga, har kalkylerna över de olika

näringsgrenarnas bidrag till totalproduktionen 1956 fått justeras framför

allt på två punkter. Industriproduktionen var under fjolåret något större,

än vad som tidigare beräknats. Vidare syns skogsavverkningarna inte ha

minskat utan snarare ökat något från 1955 till 1956.

För övriga näringsgrenar finns inte anledning att ändra tidigare beräk­

ningar, som innebär en svag produktionsökning inom jordbruket samt bygg­

nads- och anläggningsverksamheten och en något större, men dock begrän­

sad, stegring för tjänster av olika slag. Den enda nedgång som konstaterats

hai gällt vissa slag av konsumenttjänster, däribland främst restaurang­

tjänsterna.

Suez-konfliktens verkningar

Den preliminära nationalbudgetens produktionskalkyler för 1957 var

bundna vid den mycket bestämda förutsättningen, att den vid årsskiftet

rådande oljekrisen skulle få en relativt måttlig inverkan på näringslivet

men trots detta dock begränsa höjden på produktionen. Verkningarna av

rubbningarna i oljeförsörjningen har dock för vårt land liksom för hela

Västeuropa blivit mindre än man kunde befara. Några egentliga produk­

tionsinskränkningar har för vår del inte behövt företas. De beskurna olje-

tilldelningarna kan emellertid tillfälligt ha hämmat expansionsmöjlighe­

terna inom vissa delar av industrin. Den milda vintern och rationaliseringar

av värmeanläggningar har bidragit till att mer ogynnsamma verkningar

uteblivit. Den främsta orsaken härtill är dock den omständigheten, att olje-

tillförseln till Västeuropa kunnat hållas på en relativt hög nivå samt att

vårt land i det internationella samarbetet inom OEEC lyckats vinna för­

ståelse för sina försörjningsbekymmer.

Suez-konfliktens verkningar för Sveriges del består främst i de prishöj­

ningar som genomförts för de olika produkterna. Prishöjningarna har ut­

fallit något olika för olika konsumentgrupper. Mindre industrier har fått

Öl

vidkännas en prishöjning för olja på ca 60 kronor per na3, medan större

industriföretag som köper hela laster i många fall fått betala ett pris, som

överstiger det tidigare med 80—100 kronor per m3. Prishöjningen är en

kombination av höjt fob-pris och höjda frakter. Det är tveksamt om de

fob-prishöjningar som företagits kommer att bestå eller inte. En återblick

på fob-prisutvecklingen visar, att de höjningar som tidigare genomförts i

stort sett blivit bestående. Däremot är det naturligt, om frakterna återgår

till en mer normal nivå, så snart tankfartygen kan frakta olja normala vä­

gar och oljeledningarna kan tas i bruk i full utsträckning. Under de se­

naste månaderna har en viss nedgång i frakterna inträffat och detta har

resulterat i prissänkningar för oljeprodukterna.

Suez-konflikten har även inverkat på kolpriserna. De amerikanska och

i än högre grad de polska kolen steg i pris. Under den senaste tiden har emel­

lertid prissänkningar företagits även på detta område.

Bränslesituationen

När det gäller utsikterna för bränsleförsörjningen under innevarande år,

torde man kunna räkna med alt behoven av stenkol och koks nöjaktigt kan

täckas genom import. Årets koksimport syns kunna få en bättre kvalitativ

sammansättning än vad som var möjligt under 1956 på grund av att lager­

ställningen i leverantörländerna förbättrats genom den milda vintern. Med

hänsyn till kolbristen i Europa måste en betydande del amerikanska kol

importeras också under innevarande år. Det kan beräknas, att ungefär en

tredjedel av den svenska kolimporten 1957 kommer att ha amerikanskt

ursprung.

När det sedan gäller flytande bränslen, är de senaste rapporterna i fråga

om oljetillförseln mer optimistiska än de tidigare. Råolja pumpas nu ge­

nom den mest betydande ledningen från oljefälten till Medelhavet. Även

om ledningens kapacitet på grund av skador ännu inte kan helt utnyttjas,

betyder dock denna tillförselled en inte oväsentlig förbättring av Västeuro­

pas försörjningsläge i fråga om petroleum. Därtill kommer att röjningen

av Suezkanalen fortskridit gynnsamt. Så länge de politiska motsättningarna

inte lösts på ett för alla parter nöjaktigt sätt, är det emellertid för tidigt

att ha någon bestämd uppfattning om vid vilken tidpunkt oljeskeppningarna

genom kanalen kan återupptas i full omfattning.

Även om utvecklingen är svår att förutse, syns man dock numera på ex­

perthåll vara optimistisk nog afl räkna med att oljeindustrin torde kunna

tillföra Västeuropa oljeprodukter i en omfattning som möjliggör en någor­

lunda normal försörjning.

Läget för elkraft

På grund av den ringa nederbörden under hösten och förvintern var

kraftsituationen i landet vid årsskiftet synnerligen ansträngd. Frågan om

konsumtionsbegränsande åtgärder skulle behöva tillgripas var aktuell. Vä­

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

derleksförhållandena under de första månaderna i år blev dock sådana, att

risken för ransonering under tiden fram till vårfloden eliminerades.

Kraftproduktionen inom landet uppgick 1956 till drygt 27 miljarder kWh.

Vattenkraften svarade för 90 procent av detta belopp, medan resten täcktes

av värmekraft. Genom tillkomsten av nya kraftanläggningar samt genom

till- och ombyggnader av äldre beräknas tillskottet i maskineffekt under

1957 bli 340 000 kW. Resultatet blir, att tillgången på vattenkraft vid nor­

mal väderlek i år uppgår till omkring 27 miljarder kWh, vilket är lika med

den ovan angivna totalproduktionen (inkl. värmekraften) under fjolåret.

Den väntade belastningsökningen på 1,7—1,8 miljarder kWh skulle så­

lunda få täckas med värmealstrad kraft. Dessa resonemang vilar på förut­

sättningen om normal vattentillgång. Skulle i stället nederbördsförhållan-

dena under senare hälften av 1957 bli ogynnsamma, minskar givetvis mäng­

den vattenkraft, och kraftsituationen kan ånyo bli ansträngd. Läget i fråga

om elkraft är nämligen sådant, att vi i händelse av torrår måste räkna med

försörj ningssvårigheter.

A rbetsmarknadsläge t

Utvecklingen på arbetsmarknaden kännetecknades under fjolåret, som

redan påpekades i den preliminära nationalbudgeten, av mindre spänning

mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft än närmast föregående år.

Avmatlningen i efterfrågetrycket på arbetsmarknaden innebar att bristen

på arbetskraft minskade.

De vid jul- och nyårshelgen 1956 permitterade fick i regel återgå till

arbetet redan i början av januari. Även de temporära störningar i form av

driftsinskränkningar inom bilindustrin och dess underleverantörer, som

orsakats av begränsningar i oljetillförseln, kunde upphävas relativt snabbt

och driften återupptas i full utsträckning.

Den förhållandevis milda vintern har gynnat sysselsättningen i många

säsongbetonade fack. Inom byggnadsverksamheten låg dock arbetslösheten

på i stort sett samma nivå som i fjol. Inom skogsbruket, där den milda väder­

leken underlättat avverkningarna men på en del håll försvårat skogskörslor-

na, var arbetslösheten obetydligt större än föregående vinter. Bland lant­

arbetare var den däremot under februari och mars lägre än i fjol.

Arbetsmarknadsläget inom industrin kännetecknades vid årets början av

sjunkande omsättning på arbetskraft och i jämförelse med fjolåret mins­

kad arbetslöshet. Industrins arbetskraftsbehov under årets tre första måna­

der — såsom det noterats i antalet anmälda lediga platser hos arbetsförmed­

lingarna — visar en förfarande avmattning; platstillgången var i medeltal

20 procent lägre i förhållande till samma tid 1956. Inom malmbrytning och

metallindustri var antalet ledigförklarade platser 24 procent mindre än i

fjol. Enligt konjunkturinstitutets verkstadsbarometer syntes behovet av yr­

kesarbetare vid kvartalsskiftet mars—april fortfarande vara stort men lägre

än föregående år vid samma tid. Någon påtaglig brist på icke yrkesutbildad

arbetskraft förelåg inte enligt verkstadsbarometern mot en inte oväsentlig brist

53

ett år tidigare. Även vid järnbruken är nyanställningsbehovet lågt, medan

skeppsvarvens rekryteringsbehov alltjämt är stort. Antalet arbetslöshetsför-

säkrade arbetslösa industriarbetare, som var anmälda som arbetssökande

hos arbetsförmedlingen, sjönk — uttryckt i procent av medlemsantalet —

från 1,9 i januari till 1,5 i mars, medan arbetslöshetsprocenten under januari

—mars 1956 var oförändrat 1,3.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Utvecklingen 1956—1957 inom olika näringsgrenar

Industrins produktion steg med drygt 2 1/2 procent från 1955 till

1956. Det existerade emellertid stora olikheter mellan de olika industrigre­

narna. I stort sett stod sig dock mönstret från de närmast föregående åren.

En relativt kraftig expansion ägde rum inom de exportinriktade skogs- och

metallindustrierna (dock med undantag för träindustrin), medan de hem-

mamarknadsbetonade konsumtionsvaruindustrierna hade mycket begränsa­

de produktionshöjningar. Utvecklingen i Sverige skilde sig i detta avseende

från den västeuropeiska i övrigt. I ett flertal länder har nämligen tyngd­

punkten i produktionsuppgången 1956 förskjutits från metall- och verk­

stadsindustrin mot de egentliga konsumtionsvaruindustrierna.

Totalt för 1956 ökade antalet anställda arbetare inom industrin med 0,6

procent jämfört med 1955. Vid en jämförelse mellan motsvarande kvartal de

båda åren finner man, att ökningstalen successivt sjönk t. o. m. tredje kvar­

talet. I slutet av året föll sedan sysselsättningen under 1955 års nivå. Av ta­

bell 1 framgår att om motsvarande jämförelse görs för produktionen erhålls

en annan utveckling. De största ökningstalen för produktionen hänför sig

nämligen till slutkvartalet. I diagram 1 i kapitel II finns produktionsvoly­

mens säsongrensade utveckling grafiskt åskådliggjord. Efter en relativt svag

Tabell V: 1. Förändring av industriproduktionens volym 1954—februari 1957

Produktionsgren

Procentuell förändring vid jämförelse med

motsvarande period ett år tidigare

1955

1956

1956

1957

1 kv.

2 kv.

3 kv.

4 kv.

jan. —

febr.

Malmbrytning och metallindustri ..............

+ 10

+

7

+

6

+

5

+

8

+

8

+ 7

därav: järnmalmsgruvor ..........................

+ 13

+

9

+ 14

+

10

+

b

+

9

+

12

järn- och metallverk......................

+

15

+

10

+

8

+

7

+

17

+

13

+

11

sysselsättning i verkstadsindustri

+

6

+

4

+

3

+

2

+

4

+

5

+ 4

Träindustri .......................................................

+

3

—

9

—

9

— 12

—

9

—

3

+ 10

Massa- och pappersindustri ..........................

+

7

4-

5

+

4

+

3

+

4

+ 9

+ 6

Livsmedelsindustri ...........................................

+

4

+

0

+

1

+

2

—

3

+

1

+

1

Textil- och sömnadsindustri..........................

—

2

+

2

+

3

+

4

±

0

+

1

iis

Läder- och skoindustri

..............................................

+

2

+

1

—

1

—

1

+

2

+

6

+

Hela industrin

+

(i

T

3

4-

2

+

1

+

3

+

5

4-

(i

Kapitalvaruindustri .........................................

+

9

+

4

+

4

+

3

+

6

+

7

+

7

Konsumtionsvaruindustri

.........................................

-1

3

-t-

1

+

1

+

1

—

1

+

2

+

1

Källa:

Industriförbundets produktionsindex.

stegring under första halvåret ägde en mycket betydande uppgång i pro­

duktionen rum under tredje kvartalet. Den därefter snarast nedåtriktade

tendensen bröts sedan i februari i år.

Inom flertalet branscher skedde, om man ser till genomsnittet för 1956,

produktionsuppgången parallellt med en ökning i antalet anställda. Inom

såväl läder- och skoindustrin som textil- och sömnadsindustrin minskade

emellertid antalet arbetare, samtidigt som produktionen ökade.

När produktionsutsikterna bedömdes i den preliminära nationalbudgeten,

förmörkades framtidsbilden av risken för en allvarlig brist på bränsle. När

denna risk nu försvunnit, kan en uppjustering i produktionsantagandena

för industrin företas.

Gruvindustrin domineras av järnmalmsbrytningen. Produktionen av järn­

malm ökade 1955—1956 med 9 procent till 19,1 miljoner ton. Utförseln steg

med 10 procent till 17,3 miljoner ton och de senaste årens lagerminskning

fortsatte. Avsättningssituationen för järnmalm är mycket god och pristen­

densen uppåtriktad. På grund av svårigheter i samband med övergången till

underjordsbrytning vid de norrländska malmfälten har dock möjligheterna

till produktionsökning begränsats.

Genom sin storlek intar verkstäderna en central ställning inom industrin.

De utgör ett av de områden, som hittills visat en betydande expansion. Inom

ramen för denna expansion totalt bar dock utvecklingen varit mycket oen­

hetlig för de olika delbranscherna. Sålunda har den goda sjöfartskonjunk-

turen fört med sig ett starkt uppsving för skeppsbyggeriet. Orderingången

bos varven bar varit synnerligen stor alltsedan hösten 1955, vilket medfört

att inneliggande order nu täcker flera års produktion. Sysselsättningen1 låg

under 1956 ca 9 procent över 1955 års nivå. Produktionen väntas fortsätta

att öka i år. Leveranserna av fartyg beräknas 1957 överstiga 1956 års med

ca 25 procent. De kraftigaste stegringarna väntas härvid ske i leveranserna

till de utländska beställarna.

I de delar av verkstadsindustrin, som ligger utanför varven, steg syssel­

sättningen med ett par procent från 1955 till 1956. En större ökning än me­

deltalet hade mekaniska verkstäder och gjuterier samt elektriska verkstä­

der. Inom området för järn- och metallmanufaktur inträffade däremot en

nedgång i sysselsättningen med ungefär 3 procent. För verkstadsindustrins

del (exkl. varven) minskade orderingången från början av 1956 fram till

juni—augusti något mer än som var säsongmässigt betingat. Nedgångsten-

densen kom härvid främst från hemmamarknaden. För tiden efter augusti

föreliggger endast preliminär och ofullständig statistik. Denna tyder på en

betydande uppgång under hösten i den totala orderingången till en nivå,

som inte i större utsträckning syns avvika från 1955 års. Den tidigare obser­

verade nedgången i beställningarna från hemmamarknaden tycks ha upp­

hört. De preliminära siffrorna antyder vidare en viss uppgång i orderstoc­

kens storlek mellan augusti 1956 och februari 1957. Med hänsyn till order-

situationen och de bedömningar, som gjorts i utrikeshandels- och investe-

1 I avsnittet om verkstadsindustrin mätt som antalet utförda arbetstimmar.

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Kungl. Maj. ts proposition nr Ilo år 1957

55

ringsavsnitten, torde man kunna räkna med eu ökning 1957 i verkstädernas

produktion, ökningen beräknas dock bli mindre än 1955—1956.

Inom järn- och stålverken bär produktionen av handelsfärdigt järn och

stål ökat mycket kraftigt under de senare åren. År 1956 noterades sålunda

en uppgång från 1955 med 12 procent till 1 670 000 ton (inkl. försålda äm­

nen). Bortåt en fjärdedel av totalproduktionen placerades utomlands. Den

betydande exportökningen i fjol utgjordes till största delen av billigare kva­

liteter vanligt handelsjärn. Dessa torde få betraktas som marginalkvantite­

ter, som är ytterst känsliga även för små förändringar i efterfrågan. Man har

emellertid bedömt läget så, att en mindre höjning av exporten utöver fjol­

årets nivå skall bli möjlig 1957. Den antagna fortsatta expansionen inom

byggnads- och anläggningsverksamheten samt inom verkstadsindustrin kom­

mer att höja den inhemska konsumtionen. Produktionsökningen för handels­

färdigt järn och stål beräknas dock stanna vid 75 000 ton (5 procent).

Efter 1955 års rekordmässiga utveckling inom träindustrin skedde en av-

saktning under fjolåret. Produktionen av sågade och hyvlade trävaror (bjäl­

kar, sparrar, syllar och lådbräder inräknade) föll tillbaka med ungefär 9 pro­

cent 1956 från 1,8 till ungefär 1,65 miljoner standards. Antalet arbetare

minskade med 7 procent jämfört med 1955. Trots en tillbakagång — främst

beträffande Storbritannien -— översteg exporten för andra året i följd en

miljon standards. En lagerminskning hör också till bilden av 1956. När det

sedan gäller den fortsatta utvecklingen kan det konstateras, att exportför­

säljningarna hittills förlöpt tillfredsställande och att priserna t. o. in. visat

någon återhämtning. Kalkylerna för exporten går ut på en i förhållande till

fjolåret oförändrad utförsel. Det är inte osannolikt, att produktionens ut­

veckling i nedåtgående riktning kan upphöra.

För pappers- och massaindustrin är bilden något mindre komplicerad. De

senaste åren karakteriseras av en jämn och betydande sysselsättningsökning;

under fjolåret ökade antalet anställda med 3 procent. Kapaciteten har ut­

byggts avsevärt. Produktionen har, framför allt på grund av de gynnsamma

exportmöjligheterna, undergått en betydande stegring. Enligt Industriför­

bundets index var ökningen 5 procent 1955—1956. Efterfrågan från såväl

hemma- som exportmarknaderna bedöms fortfarande som stark, även om

en nedgångstendens kunnat konstateras för den oblekta sulfitmassan. Pro­

duktionen inom massa- och pappersindustrin beräknas öka i ungefär samma

omfattning som föregående år. Produktionen av kemisk massa antas komma

att stiga med omkring 150 000 ton (5 procent). Tillverkningen av papp och

papper (exkl. tidningspapper) beräknas öka med bortåt 50 000 ton (5 pro­

cent); för tidningspapper väntas en än större procentuell stegring.

Under fjolåret efterträddes de senaste årens nedgång i textil- och sömnads-

industrins produktion av en stegring med ett par procent. Minskningen i

antalet anställda arbetare fortsatte, även om den var mycket begränsad.

Enligt konjunkturinstitutets senaste konjunkturbarometer (mars 1957) bär

läget, framför allt inom trikåindustrin, i viss mån förbättrats. Ser man på

textilindustrin i dess helbet, är det speciellt bomullsvarorna, som berörs

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

av uppgångstendensen. Vid en bedömning av produktionsutsikterna måste

man utgå från en fortsatt stark konkurrens från utlandets sida. Trots detta

syns det dock inte osannolikt, att textil- och sömnadsindustrins produktion

som helhet betraktad under 1957 skall kunna hålla 1956 års nivå. En viss

ökning är heller inte utesluten.

Inom läder- och skoindustrin fortsatte minskningen i antalet sysselsatta

även under fjolåret. Produktionen steg däremot med en knapp procent jäm­

fört med 1955, om man ser till året i sin helhet. Bakom denna nettoföränd­

ring ligger en försämring under första halvåret och en uppgång under sena­

re delen av året. Även om marknaden trycks av stora lager, är en ytterligare,

mindre, expansion under 1957 inte osannolik.

Utifrån dessa antaganden om produktionsutvecklingen inom industrins

olika delar kan man beräkna, att den egentliga industrin kommer att öka

sitt bidrag till bruttonationalprodukten med omkring 500 miljoner kronor

i 1956 års priser eller med omkring 3 procent. (Vid årsskiftet antogs en ökning

på 1 procent.) Ökningen i industriproduktionen 1956—1957 kan således en­

ligt dessa nya kalkyler väntas bli något större än ökningen 1955—1956. Även

om splittringen i konjunkturläget för de olika industrigrenarna nu är något

mindre än tidigare, väntas dock fortfarande tyngdpunkten i produktions­

ökningen ligga hos de kapitalvaruproducerande metallindustrierna samt

pappers- och nnassaindustrin.

Enligt de nya kalkyler, som utförts inom jordbruksnämnden, har ök­

ningen i jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten 1957 ned­

justerats till hälften av vad som beräknades i den preliminära nationalbud-

geten. Mot en stegring 1956—1957 med 280 miljoner kronor (9 procent) ti­

digare står nu en ökning på något mindre än 150 miljoner kronor (5 pro­

cent). De arealer som under hösten besåddes med spannmål och oljeväxter

blev nämligen inte så stora, som man i ett tidigare skede antagit. Dessutom

har mjölkproduktionen inte återhämtat sig efter nedgången 1955. Slutligen

väntas inköpen av förnödenheter från andra näringsgrenar få en något stör­

re omfattning än vad som förutsattes i årsskifteskalkylerna.

Jordbruksnämndens beräkningar, som bygger på förutsättningen om nor­

mal väderlek, innebär, att den totala uppgången i jordbrukets bidrag till brut­

tonationalprodukten 1956—1957 skulle bli resultatet av en ökning i produktio­

nen av vegetabiliska slutprodukter med en knapp procent, en något större till­

växt i animalieproduktionen (2 procent) och en nedgång i inköpen av för­

nödenheter utifrån på 5 procent, det senare som en följd av bl. a. 1956 års

rikliga foderskörd. Vad vegetabilier beträffar väntar man, att oljeväxtpro-

duktionen återgår till normal omfattning, vilket innebär en betydande upp­

gång (tredubbling) jämfört med 1956 års låga nivå. Uppgången för olje-

växterna beräknas något mer än uppväga minskningen för övriga grupper

på vegetabiliesidan. Bland de långt mer betydande animalierna beräknas

framför allt fläskproduktionen stiga. För både mjölk och mejeriprodukter

samt ägg kalkylerar man med en svag produktionsminskning (1 procent).

Det kan beräknas, att jordbrukets produktionsvolym, trots den väntade

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

57

femprocentiga stegringen 1956—1957, i år kominer att ligga drygt 5 pro­

cent under genomsnittet för 1950—1955.

Skogsavverkningarna väntas 1957 omfatta omkring 40 miljo­

ner m3 (fast mått utan bark). I förhållande till fjolåret innebär detta en

nedgång med något mer än 5 procent. Man kan räkna med en något mins­

kad huggning av massaved innevarande år, bl. a. på grund av att massa-

vedslagren ökade under fjolåret. Även i fråga om sågtimret ligger en något

minskad avverkning närmast till hands. Enligt dessa nya kalkyler blir ned­

gången 1956—1957 något större än vad som förutsågs i den preliminära

nationalbudgeten. Anledningen till detta är att 1956 års siffror undergått

en uppjustering från det tidigare beräkningstillfället.

Beträffande övriga näringsgrenars bidrag till bruttonational­

produkten finns det inte anledning att — i förhållande till kalkylerna vid

årsskiftet — i nämnvärd grad justera annat än värdet för handeln och sam­

färdseln. Det kan, sedan hotet om bränslekris försvunnit, finnas fog för

en höjning av dessas bidragsökning från 200 miljoner kronor (ca 1,5 pro­

cent) till 300 miljoner (ca 2,5 procent).

Totalproduktionen 1957

De antagna förskjutningarna i de olika näringsgrenarnas produktion sam­

manfattas i nedanstående tablå:

Näringsgren

Förändring 1956—57

Procent Milj. kr

Egentlig industri .................................................................... +3

+

500

Kraft- och belysningsverk ................................................ +6

+

50

Byggnads- och anläggningsverksamhet..........

+4

+

200

Jordbruk och fiske ............................................................... +5

+

150

Skogsbruk ................................................................................... — 7

—

200

Summa kraft- och varuproduktion

+2

+

700

Statens och kommunernas bidrag till produktionen

av den offentliga konsumtionen.................... +5

+

250

Bostadsnyttjande....................................................... +4

+

100

Handel och samfärdsel............................................. +3

+

300

Konsumenttjänster ............................................................... +2

+

50

Summa tjänster +3

+

700

Totalt

+3

+

1 400

Enligt dessa beräkningar skulle den totala produktionen inom landet från

1956 till 1957 stiga med 1 400 miljoner kronor i 1956 års priser, vilket sva­

rar mot en ökning av bruttonationalprodukten med närmare 3 procent.

Tillväxten i totalproduktionen 1956—1957 kan sålunda beräknas bli något

större än 1955—1956. Ökningen enligt de nya kalkylerna ligger endast drygt

en halv procent över den som framräknades i den preliminära nationalbud-

gelen. Förklaringen till den ringa differensen ligger i det förhållandet, att

uppjusteringen för industrin och distributionen till en del uppvägs av en

neddragning av jordbrukets och skogsbrukets värden.

58

Det bör understrykas att produktionsutvecklingen sammanhänger med

utvecklingen av de andra posterna i försörjningsbalansen och i sin tur på­

verkar dessa. Det är en grov avvägning mellan de olika posterna i försörj­

ningsbalansen och de faktorer, som är av betydelse för deras utveckling,

som ligger till grund för ovanstående produlctionskalkyl. Andra förutsätt­

ningar i fråga om efterfrågans storlek och inriktning skulle leda till andra

tal för produktionsökningen.

Sysselsättningsaspekt

Tillgången på arbetskraft, som står till de olika näringsgrenarnas förfo­

gande, syns under 1957 ge utrymme för en måttlig sysselsättningsökning.

Enligt de beräkningar som presenterades i den preliminära nationalbud-

gelen kan vi nämligen emotse en kraftigare ökning av befolkningen i åldern

15—65 år än 1956. Under förutsättning att även innevarande år får ett lika

stort invandringsöverskott som föregående år (drygt 10 000 personer) skulle

arbetsstyrkan under 1957 kunna ökas med 25 000 personer. Med andra an­

taganden om invandringen följer givetvis också andra värden för den möj-

liga sysselsättningsökningen. En annan faktor, som gör att den angivna

siffran är variabel inom vida marginaler, är graden av yrkesverksamhet, om

vilken vi har ringa kunskap.

Som en sammanfattning kan sägas, att en begränsad sysselsättningsexpan­

sion kan äga rum inom industrin och de tjänsteproducerande näringsgre­

narna 1957 genom ett nettotillskott till den totala arbetskraften och en väntad

fortsatt utvandring från jordbruket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

59

VI. Investeringarna

De allmänna förutsättningarna för 1957 års investeringsverksamhet har

inte undergått några mer betydande förändringar sedan prognosen i den

preliminära nationalbudgeten utfördes i december 1956. Då emellertid nytt

statistiskt material framkommit på flera punkter, syns en översyn och re­

videring av denna prognos dock befogad. Sålunda har konjunkturinstitutet

framlagt nya beräkningar av bruttoinvesteringarna under 1956; en redogö­

relse för dessa har lämnats i kapitel II. Vidare har kommerskollegium, i lik­

het med vad fallet varit de två närmast föregående åren, under mars månad

företagit en ny undersökning av investeringsplanerna inom industrin. Den­

na kommer att redovisas i det följande. Nya uppskattningar av den sannolika

utvecklingen av investeringarna inom statens affärsdrivande verk och inom

försvaret under 1957 föreligger också. Någon detaljerad revidering av

realbudgeten för den tillståndsberoende byggnadsverksamheten har inte

genomförts. Med stöd av nu föreliggande uppgifter om igångsättningen av

tillståndsberoende byggen under sista kvartalet 1956 har dock vissa juste­

ringar företagits även av dessa beräkningar. Detta har påverkat prognosen

för industrins och kommunernas investeringar i byggnader och anläggning­

ar under 1957. I övrigt finns inget nytt material för bedömning av kom­

munernas investeringsplaner.

Investeringsprognosen i tabell 2 syftar till att fastställa den reala in-

vesteringsutvecklingen från 1956 till 1957. Förändringstalen skall sålunda

vara angivna i samma priser som siffrorna för 1956 års investeringsverk­

samhet, d. v. s. i 1956 års genomsnittspriser. De föreliggande uppgifterna

rörande bl. a. industriföretagens investeringsplaner för 1957 är emellertid

påverkade av det faktum att priserna vid uppgiftstillfället var högre än ge­

nomsnittet för 1956. Inom vissa områden kan de angivna planerna vara mer

eller mindre starkt bundna till nominellt fixerade ramar. Detta gäller fram­

för allt de statliga investeringarna. Med hänsyn till dessa förhållanden har

det varit nödvändigt att göra vissa antaganden om den fortsatta prisutveck­

lingen. Investeringsprognosen i den preliminära nationalbudgeten byggde

på det hypotetiska antagandet, att den prisnivå som rådde vid utgången av

1956 skulle bli bestående under hela 1957. Redan detta innebar en höjning

med ett par procent i förhållande till genomsnittsnivån för 1956. Priserna

omkring den 1 mars i år kan beräknas ha varit, för nybyggnadsverksamhet

ett par, och för nyinvesteringar i maskiner och apparater 3 å 4 procent

högre än genomsnittsnivån under 1956. I den investeringsprognos som redo­

visas i det följande har antagits, att priserna för kalenderåret 1957 kommer

att ligga, för nybyggnadsverksamhet 3, för övriga nyinvesteringar 4 1/2 pro­

cent över 1956 års nivå. Underhållskostnadsindex har, på de få punkter där

ett antagande om delta varit nödvändigt, förutsatts stiga med ett par tre

procent mer än prisindex för nyinvesteringar.

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Bostadsbyggandets volym, bortsett från underhållsverksamheten, beräk­

nas ha ökat med 6 procent från 1955 till 1956. Denna uppskattning avser en

jämförelse mellan det under resp. år utförda byggnadsarbetet. Antalet fär­

digställda lägenheter syns 1956 liksom 1955 ha uppgått till omkring 57 000.

Uppgifter rörande en- och tvåfamilj shusen på landsbygden saknas dock ännu,

varför siffran får betraktas som preliminär. Samtidigt kan emellertid den ge­

nomsnittliga lägenhetsytan beräknas ha varit närmare 4 procent större i

flerfamiljshus, färdigställda under 1956, än i hus, som blev färdiga under

1955.

Den kvantitativa regleringen av bostadsbyggandet har, vad flerfamiljshusen

beträffar, under de senaste åren bestått i att ramar fixerats för igångsätt­

ningen. Dessa har gällt såväl slatsbelånade som icke statsbelånade hus. Från

och med den 1 januari 1957 sker dock regleringen av statsbelånade byggen

— liksom redan tidigare av egnahemsbyggandet — i första hand genom de

i den statliga budgeten fastställda låneramarna. För de icke statsbelånade hu­

sen fastställs inte längre någon i lägenhetsantal fixerad ram. Liksom tidigare

krävs dock för flerfamiljshus igångsättningstillstånd från arbetsmarknads­

myndigheterna.

I den preliminära nalionalbudgeten antogs, att flerfamiljshus skulle kom­

ma att påbörjas under första halvåret 1957 i en omfattning motsvarande

18 000 lägenheter. Häri inkluderas såväl statsbelånade som icke statsbelå­

nade hus. För andra halvåret 1957 förutsattes en igångsättning motsvarande

23 000 lägenheter i flerfamiljshus. Det finns för närvarande ingen anled­

ning att nämnvärt revidera dessa antaganden. Förutsättningarna för första

halvåret är desamma nu, som då prognosen i den preliminära nationalbud-

geten gjordes. För bedömning av andra halvåret 1957 föreligger nu en pro­

position (Kungl. Maj:ts proposition nr 100/1957) rörande bl. a. låneanslagen

för budgetåret 1957/58. Denna utgår från att statsbelånade flerfamiljshus

omfattande 36 000 lägenheter skall komma att påbörjas under 1957/58, var­

till kommer dels 1 000 lägenheter i pensionärshem, dels åtminstone 3 000 i

privatfinansierade flerfamiljshus. Totalt skulle man därigenom under 1957/

58 komma upp i 40000 lägenheter i påbörjade flerfamiljshus. Mot bak­

grunden av de senaste årens erfarenheter syns man kunna räkna med att

23 000 av dessa skall komma igång under andra halvåret 1957. I fråga om

egnahemsbyggandet antogs i december en ökning från 1956 till 1957 av

storleksordningen 2 000 lägenheter. Numera kan antas att ökningen blir

3 000 lägenheter.

Ovannämnda antaganden innebär en viss minskning av byggnadsverk­

samheten i flerfamiljshus — i varje fall räknat i antal lägenheter — vilken

dock mer än uppvägs av en ökning av egnahemsbyggandet. Därtill har för­

utsatts, dels att lägenhetsytan för flerfamiljshus skall fortsätta att öka i

samma takt som under de senaste åren, dels att bostadsunderhållet skall

stiga i normal omfattning. Det sammanlagda resultatet av dessa antaganden

motsvarar en ökning av det totala bostadsbyggandet med omkring 100 mil­

joner kronor, vilket belopp införts i tabell 2.

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

61

Jordbrukets investeringar i ekonomibyggnader har förutsatts bli oföränd­

rade liksom i huvudsak även nyinvesteringarna i maskiner och redskap, ök­

ningen på 10 miljoner kronor i tabell 2 motsvarar väsentligen en ökning av

maskinunderhållet i normal omfattning.

Resultatet av den undersökning av investeringsplanerna inom industrin

som kommerskollegium företog i mars återges i tabell 1. För jämförelsens

skull redovisas även oktoberenkäten 1956. Vad 1956 års investeringar be­

träffar, visar den nya enkäten god överensstämmelse med den tidigare. För

den egentliga industrin innebär marsenkäten i förhållande till oktoberenkä­

ten en obetydlig nedjustering av siffran för byggnader och anläggningar, vil­

ken inte fullt uppvägs av en mindre uppjustering av siffran för maskinin­

vesteringarna. Enligt de senaste beräkningarna var den egentliga industrins

totala bruttoinvesteringar (inkl. utgifter för reparationer och underhåll) vo­

lymmässigt ca 1 procent högre under 1956 än under 1955. För maskiner och

apparater uppges ökningen till omkring 2 procent. Byggnads- och anlägg-

ningsinvesteringarna beräknas ha minskat med omkring 1 procent.

Marsenkäten visar för den egentliga industrin en planerad ökning av ny­

investeringar i byggnader och anläggningar med 25 procent från 1956 till

1957. Motsvarande siffra i oktoberenkäten var 12 procent. Närmare en fjär­

dedel av den i mars uppgivna siffran för 1957 års byggnads- och anlägg-

ningsinvesteringar är emellertid beroende av ytterligare byggnadstillstånd.

Under sådana omständigheter är det uppenbart, att den planerade ökningen

inte kan väntas komma att realiseras i sin helhet. Beräkningar utförda på

grundval av byggnadstillståndsstatistiken visar dock, att det är rimligt att

räkna med en viss ökning. Denna kan dock väntas stanna vid volymmässigt

ca 3 procent. Förutsatt att utgifterna för underhåll och reparationer ökar

procentuellt lika mycket, blir ökningen för den egentliga industrins totala

byggnads- och anläggningsverksamhet i runt tal 25 miljoner kronor, vilket

införts i prognostabellen.

Den egentliga industrins nyinvesteringar i maskiner och apparater väntas

enligt marsenkäten bli 10 procent högre under 1957 än under 1956. Okto­

berenkäten visade på denna punkt en minskning med inte mindre än 11 pro­

cent. En liknande uppjustering av planerna för det framförliggande året har

noterats såväl 1954/1955 som 1955/1956. Den nu konstaterade ökningen kan

därför inte utan vidare tolkas som ett utslag av en ändring i företagens in­

vesteringsvilja sedan i höstas. Redan det faktum att investeringsplanerna

för maskiner och apparater till en del är förhållandevis kortsiktiga gör att

det ter sig naturligt med eu uppjustering av siffrorna, då man kominer

närmare den period som prognosen avser. Dessutom får man räkna med att

ökningen i viss utsträckning sammanhänger med att det från oktober till

mars skett en fortlöpande prisstegring, vartill kommer den avtalade löne­

höjningen. Det har i varje fall i år uttryckligen begärts att siffrorna för 1957

skall lämnas i de vid uppgiftstillfället aktuella priserna.

Det har de två senaste åren visat sig, att de i oktober uppgivna planerna

Tabell

VI:

1. Investeringsplaner inom industrin för år 1957

Ny- och ombyggnadskostnader samt ny- och ersättningsanskaffning (miljoner kronor)

05

bS

Byggnader och anläggningar

Investeringar i maskiner och

apparater

Enligt höstenkäten

Enligt vårenkäten

Enligt höstenkäten

Enligt vårenkäten

Beräk-

Plane-

Därav

Beräk-

Plane-

Därav

Beräk-

Plane-

Beräk-

Plane-

nade

rade

beroende av nade

rade

beroende av nade

rade

nade

rade

kost-

utgifter

ytterligare

kost-

utgifter ytterligare

kost-

utgifter

kost-

utgifter

nader

1956

1957

byggnads­

tillstånd

nader

1956

1957

byggnads­

tillstånd

nader

956

1957

nader

1956

1957

1. Gruvindustri...........................................

67

74

8

68

78

8

70

60

65

72

2. Metall- och verkstadsindustri ..........

255

334

172

251

372

94

428

418

449

574

därav:

100

218

järn- och stålverk.........................

38

50

16

39

69

5

104

no

verkstadsindustri (inkl. metall-

296

272

318

317

verk exkl. skeppsvarv) ..............

184

238

131

185

254

81

skeppsvarv .....................................

33

46

25

27

49

8

28

36

31

39

3. Jord- och stenindustri..........................

32

28

14

33

32

11

51

39

50

40

4. Träindustri...............................................

40

23

7

42

27

12

43

33

48

37

5 — 6. Massa-, pappers-och grafisk industri

117

129

52

109

124

14

320

309

292

325

7. Livsmedelsindustri ..............................

60

83

42

61

88

25

61

48

67

61

8.

Dryckesvaru- och tobaksindustri....

16

20

7

14

19

6

16

16

16

20

9.

Textil- och sömnadsindustri..............

16

12

5

14

18

6

45

31

45

43

10. Läder-, hår- och gummivaruindustri

10

7

5

10

11

9

22

18

24

19

11. Kemisk-teknisk industri......................

50

33

15

46

44

12

101

6i5

105

81

Summa

663

743

327

648

813

197

1157

1035

1161

1272

12. El-, gas- och vattenverk......................

603

652

60

629

726

57

125

132

131

181

Totalt

1266

1395

387

1277

1539

254

1282

1167

1292

1453

Anm.

Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar.

Källa:

Kommerskollegii investeringsenkäter.

K

u

n

g l.

M

a

j: ts

p

ro

p

o

si

tio n

n r

1

7 5

å r

1

9

5

7

63

för investeringar i maskiner och apparater överskridits (1956 även i fasta

priser räknat), medan de i mars angivna investeringsökningarna inte rea­

liserats ens nominellt. Detta framgår av nedanstående tablå över uppskatt­

ningar vid olika tidpunkter av förändringarna i den egentliga industrins

nyinvesteringar i maskiner och apparater (exkl. bilar):

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Planerat i oktober året innan........................

Planerat i mars samma år............................

Utfallsberäkning enligt senast föreliggande

uppgifter, löpande priser............................

D:o i fasta priser.............................................

1 Justerad siffra, för förklaring se texten.

En granskning av investeringsförändringarnas fördelning på olika bran­

scher visar, att uppjusteringar sedan oktoberenkäten företagits för samtliga

i tabell 1 redovisade industrigrupper. Påtagligt stor är ökningen för järn-

och stålverken, detta vare sig man ser på förändringen från 1956 till 1957

eller på justeringen från oktober- till marsenkäten. En närmare undersök-

ning av statistiken har visat, att häri inbegrips betydande förskottsbetal­

ningar tör maskiner, vilka inte väntas komma att levereras under 1957. De

här diskuterade investeringskalkylerna skall emellertid i princip avse de

maskiner som levereras under året. Normalt syns man kunna räkna med

att aven om dylika felaktigheter i de rapporterade uppgifterna förekommer

i viss utsträckning, detta förhållande dock inte nämnvärt påverkar de rela­

tiva okningstalen från ett år till ett annat. Med hänsyn till att det här är frå­

ga om ett enda projekt av sådan storleksordning att inkluderandet av för­

skottsbetalningarna avsevärt förrycker totalsiffran, har det ansetts berät­

tigat att företa en justering, trots att detta inte varit möjligt vad beträffar

uPP8ifterna i övrigt. Justeras totalsiffran med hänsyn till denna omstän­

dighet reduceras den planerade ökningen från 10 till ca 4 procent, vil­

ken siffra i tablån ovan angetts inom parentes. Med utgångspunkt från

erfarenheterna av prognoserna för 1955 och 1956 syns man dock inte bö­

ra räkna med att ens den nominella ökningen kommer att bli av denna

omfattning. Därtill kommer den reduktion, som kan föranledas av alt siff­

ran ior 1957 är kalkylerad efter en prisnivå, som uppskattningsvis kan ha

legat 3 å 4 procent över den för 1956 gällande genomsnittsnivån. Det har

under dessa omständigheter ansetts rimligt att anta att industrins invcsle-

lingai i maskiner och apparater (törutsatt en normal ökning av underhålls-

utgifterna) skall komma att minska med 25 miljoner kronor från 1956 till

1957. I den preliminära budgeten angavs en minskning på 50 miljoner kro­

nor.

Totalt skulle således den egentliga industrins bruttoinvesteringar, enligt

dessa kalkyler, komma att bli volymmässigt oförändrade; eu ökning av

Förändring i procent

1954—1955

1955—1956

1956—1957

+ 1

— 2

— 11

+ 10

+ 14

+ 10 (+ 4)

+ 4

+ 6

.

— 2

+ 1

•

64

byggnads- och anläggningsinvesteringarna skulle komma att uppvägas av

en ungefär lika stor nedgång i investeringarna i maskiner och apparater.

Även för el- och gasverkens investeringar visar marsenkäten högre ök-

ningstal från 1956 till 1957 än oktoberenkäten. Det har med utgångspunkt från

överväganden, liknande dem som ovan gjorts för den egentliga industrins

investeringar, ansetts befogat med en viss uppjustering av den tidigare prog­

nosen. Det har dock inte ansetts rimligt att räkna med att hela den nu pla­

nerade investeringsökningen skall komma att realiseras. I tabell 2 har in­

förts ett ökningsbelopp på 85 miljoner kronor. Detta innefattar ett anta­

gande om en viss minskning av de privata kraftverksinvesteringarna och en

ökning av de statliga och kommunala företagens investeringar.

Nya uppgifter rörande utvecklingen av de statliga kommunikationsver-

kens investeringar innebär i summa ingen nämnvärd förändring jämfört

med antagandena i den preliminära nationalbudgeten. Salunda bär nu lik­

som då antagits, att dessa kommer att öka med i runt tal 20 miljoner kro­

nor. Denna siffra framkommer som ett netto av en ökning huvudsakligen av

de statliga kraftverksinvesteringarna och en minskning av televerkets och

statens järnvägars investeringar. Med undantag för vattenfallsverkets inves­

teringar redovisas ifrågavarande kommunikationsverk under rubriken stat­

lig samfärdsel i tabell 2. Under denna rubrik redovisas också en ökning på

drygt 40 miljoner kronor utgörande kostnaden för en isbrytare, vilken vän­

tas komma att levereras under 1957.

De statliga väginvesteringarna har förutsatts bli av samma omfattning

1957 som 1956. Den nominella ökningen av anslag och medelsförbruknings-

ramar motsvarar inte mer än den här förutsatta prisstegringen.

Den reviderade kalkylen för militära investeringar anger i stort sett sam­

ma nominella belopp som den preliminära kalkylen. I kronor räknat inne­

bär den en viss ökning från 1956 till 1957. Med hänsyn till prisstegringen

har det dock ansetts befogat, att i den reala prognosen räkna med en minsk­

ning av materielinvesteringarna med omkring 25 miljoner kronor eller ca

2 procent (i fasta priser), medan byggnads- och anläggningsinvesteringar­

na antagits oförändrade.

Några nya uppgifter om kommunernas investeringsplaner föreligger som

nämnts inte, bortsett från de kommunala industriföretag, vilka ingår i ta­

bell 2. Det har emellertid ansetts befogat att med stöd av statistiken över

byggnadstillstånd något uppjustera den tidigare prognosen för kommuner­

nas investeringar i byggnader och anläggningar.

Följande poster i tabell 2 har inte berörts i ovanstående redogörelse:

skogsbruk, fiske, handel, enskild samfärdsel. På dessa punkter föreligger in­

te något underlag för en revidering av de antaganden, som gjordes i den

preliminära nationalbudgeten.

Den ovan för olika områden kommenterade investeringsprognosen har

sammanfattats i tabell 2. Den anger en ökning av de totala bruttoinveste­

ringarna med 640 miljoner kronor eller drygt 4 procent. Detta kan jämföras

med en i den preliminära prognosen beräknad total ökning på 560 miljoner

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Tabell VI: 2. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling {rån 1956 till 1957

Miljoner kronor i 1956 års priser

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

65

1956

Förändring 1956—-1957

Byggna­

der och

anlägg­

ningar

Övrigt

Summa

Byggna­

der och

anlägg­

ningar

övrigt

Summa

Bostäder......................................................

3 298

3 298

+ 100

_

+ 100

Jordbruk, skogsbruk och fiske..............

533

551

1084

+ 5

+ 10

+ 15

Egentlig industri.......................................

906

2 279

3185

+ 25

- 25

—

Kraft- och belysningsverk, gasverk ...

626

234

860

+ 30

+ 55

+ 85

Handel m. m. (endast byggnader) ....

339

—

339

—

—

—

Samfärdsel .................................................

760

2 321

3 081

+ 5

+ 220

+ 225

Enskild: motorfordon..........................

—

1173

1173

+ 50

+ 50

handelsflottan......................

—

492

492

—

+ 120

+ 120

övrigt......................................

29

69

98

+ 5

—

+ 5

Statlig......................................................

574

505

1079

- 25

+ 25

—

Kommunal..............................................

157

82

239

+ 25

+ 25

+ 50

Förvaltnings- och sociala ändamål___

479

153

632

+ 95

+ 10

+ 105

Sjuk- och hälsovård, sociala ändamål

260

73

333

+ 50

+ 5

+ 55

Förvaltning och diverse ändamål ..

219

80

299

+ 45

+ 5

+ 50

Skolor och kyrkor...................................

382

62

444

+ 55

+ 10

+ 65

Väg- och gatuarbeten etc........................

1200

75

1275

+ 70

—

+ 70

Militära investeringar..............................

163

1236

1399

—

- 25

- 25

Summa

8686

6 911

15 597

+385

+ 255

+

640

Därav: enskilda.....................................

4

532

4 509

9 041

+ 70

+ 165

+235

statliga.......................................

1730

2 067

3 797

+ 50

+ 30

+ 80

kommunala .............................

2 424

335

2 759

+ 265

+ 60

+ 325

kronor eller 3 1/2 procent, ökningen i den reviderade prognosen är när­

mare 4 1/2 procent för byggnader och anläggningar och drygt 3 1/2 för in­

vesteringar i maskiner och transportmedel. — Kalkylen implicerar vida­

re en ökning av de privata investeringarna med 235 miljoner kronor eller

omkring 2 1/2 procent och av de offentliga med 405 miljoner kronor eller

drygt 6 procent. Större delen av den offentliga investeringsökningen fal­

ler på kommunerna (inkl. de kommunala bolagen och stiftelserna) inne­

bärande en ökning för dessa med närmare 12 procent. För motsvarande stat­

liga investeringar inskränker sig uppgången till 80 miljoner kronor eller 2

procent.

14

llihaiuj till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 175

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

VII. Konsumtionen

1. Den privata konsumtionen

De uppgifter om konsumtionen under 1956, som lämnades i den prelimi­

nära nationalbudgeten, är i stort sett fortfarande giltiga också sedan ny sta­

tistik nu blivil tillgänglig. Hushållens konsumtionsutgifter ökade 1956 med

7 1/2 procent i löpande priser. Volymmässigt steg konsumtionen med 2 1/2

procent.

De viktigaste ökningarna består i den fortsatta starka tillväxten av bil­

utgifterna, den stegrade spritkonsumtionen och tillskotten till bostadsbestån­

det. Beklädnadskonsumtionen steg med endast 1—2 procent under 1956, me­

dan resorna minskade, vilket senare står i samband med bilismens expan­

sion. I kapitel II behandlas konsumtionsutvecklingen under 1956 utförligare.

För en uppskattning av 1957 års konsumtion har använts den i tidigare na-

tionalbudgetberäkningar tillämpade metoden att först göra en till stor del

separat framtidsbedömning av efterfrågan baserad på sådana antaganden

om inkomster, skatter, priser och sparande som synts rimliga. Resultatet

har därefter sammanställts med kalkyler för andra delområden, varefter

vissa korrigeringar gjorts med hänsyn till de inbördes samband mellan de

olika ekonomiska storheterna, som bör infogas i de samhällsekonomiska

kalkylerna. Utredningen utmynnar i detta avsnitt i en uppskattad ökning

av den reala konsumtionen 1957 med 500 miljoner kronor eller närmare 2

procent jämfört med 1956.

Inkomstutvecklingen

De personliga inkomsterna fortsatte att öka kraftigt från 1955 till 1956,

även om ökningstakten var lägre än året före. Om man utgår från taxe-

ringsutfallet för 1955 års inkomster och tillgängliga statistiska uppgifter för

inkomstutvecklingen under 1956, kan den totala inkomstsumman för 1956

preliminärt beräknas till drygt 35 miljarder kronor. Det innebär en ökning

med 7 å 8 procent jämfört med föregående år.

Inkomster av tjänst har beräknats till 29,0 miljarder kronor mot 27,0

miljarder 1955. Bakom denna utveckling ligger bl. a. följande genomsnitt­

liga lönestegringar: industriarbetare 8 procent, industritjänstemän 7 pro­

cent, lantarbetare 5—6 procent, anställda i samfärdseln 4—5 procent, han-

delsanställda 8 procent samt stats- och kommunalanställda tjänstemän 4

procent. Hänsyn har också tagits till en beräknad sysselsättningsökning.

Löneutvecklingen inom olika industribranscher framgår av tabell 1, som

bygger på socialstyrelsens kvartalsstatistik. Den visar vissa olikheter i in­

komstutveckling mellan de olika branscherna med en höjning för gruvin­

dustrin på mindre än 6 procent och för jord- och stenindustrin, massa- och

Tabell VII: 1. Genomsnittlig timförtjänst inom industrin

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

67

Vuxna män och kvinnor samt minderåriga

Industrigren

Förändring i %

1954—1955

1955—1956

Gruvindustrin ..................................................................

+ 7,7

+ 5,6

Metall och verkstadsindustrin ..................................

+ 5,2

+ 7,7

•Jord- och stenindustrin..................................................

+ 8,0

+ 8,3

Träindustrin.......................................................................

+ 7,8

+ 7,0

Massa- och pappersindustrin ......................................

+ 9,5

+ 8,5

Grafisk industrin..............................................................

+ 7,7

+ 7,2

Livsmedelsindustrin ......................................................

+ 9,9

+ 7,7

Dryckesvaru- och tobaksindustrin ...........................

+ 9,2

+ 6,5

Textil- och beklädnadsindustrin ..............................

+ 6,9

+ 7,3

Läder-, hår- och gummivaruindustri:!......................

+ 7:6

+ 6,5

Kemisk och kemisk-teknisk industri ......................

+ 8,9

+ 8,6

Samtliga industrigrupper

+

7,3

+

7,8

Källa: Socialstyrelsens kvartalsstatistik, indexserie med febr. 1946 = 100

Anm. Beräkningarna baseras på indexmedeltal.

pappersindustrin samt kemisk och kemisk-tekniska industrin på över 8 pro­

cent. Spridningen är något mindre än föregående år. Något entydigt samband

mellan lönestegring och konjunkturläge i olika branscher ger inte dessa tal.

Eftersom avtalsförhandlingarna i början av 1956 gav relativt likartade

resultat för olika branscher, återspeglar siffrorna i tabell 1 i viss utsträck­

ning skillnader i löneglidning. De genomsnittliga timförtjänsterna inom in­

dustrin steg med 8,3 procent från november 1955 till november 1956. Om

den avtalsmässiga löneökningen för samtliga industriarbetare för 1956 an-

tages ha varit ca 4,5 procent, blir löneglidningen under 1956, beräknad som

skillnaden mellan dessa uppgifter, ca 3,6 procent. Detta är mer än den be­

räknade löneglidningen på 3,1 procent under 1955. Den minskade spänning­

en mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft, sådan den framgår av sed­

vanlig arbetsmarknadsstatistik, synes således inte ha haft den dämpande

effekt på löneglidningstakten, som man med stöd av utförda undersökning­

ar hade kunnat vänta. Anmärkningsvärd är också den relativt kraftiga lö­

nestegringen, som fortsatte mot årets slut. Från augusli till november

1956 steg lönerna med 1,8 procent mot 1,6 procent samma period föregåen­

de år.

Sedan den preliminära nationalbudgeten utarbetades, bar avtal om löner

träffats mellan arbetsmarknadens huvudparter, vilket nu ger vissa håll­

punkter för en bedömning av inkomstutvecklingen 1956—1957. Den centrala

uppgörelsen mellan LO och SAF angav ramen för lönejusteringarna på de

olika avtalsområdena till 2 procent av det genomsnittliga inkomstläget för

vuxna arbetare eller det högre procenttal, som erfordras för en höjning av

timlönen med 10 öre. Härav följer att lönen böjs med mer än 2 procent för

de grupper, som har lägre timlön iin 5 kronor. Uppskattningsvis kan tre fjär­

dedelar av de berörda grupperna komma att hänföras till denna sistnämnda

68

kategori. Enligt den centrala uppgörelsen undantogs enstaka avtalsområden

med utpräglad låglönekaraktär, för vilka lönehöjningen skulle kunna gå

utöver den angivna ramen. Sålunda beräknas lantarbetarnas avtalsmässiga

lönehöjning uppgå till ca G procent och handelsarbetarnas till ca 4 procent.

För statstjänstemannens del kommer en motsvarande lönestegring utöver de

redan överenskomna löneförbättringar, som anses motsvara tidigare efter­

släpning i förhållande till andra inkomstgrupper (»nollställningen»); noll­

ställningen innebar i genomsnitt omkring 7 procents lönehöjning. Detsam­

ma gäller i stort sett för kommunala tjänstemän.

Utöver de nyssnämnda lönestegringarna tillkommer sannolikt en icke

oväsentlig löneglidning för en del löntagargrupper. Som nämnts har under­

sökningar visat, att löneglidningen i hög grad påverkas av balansen mellan

tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden. Löneantagandena är således

på denna punkt avhängiga av den sammanfattande ekonomiska framtidsbe-

dömningen. Löneglidningen har här antagits bli genomsnittligt något lägre

än 1956, eftersom år 1956 ur löneglidningssynpunkt får betraktas som ett

onormalt år. Om man även tar hänsyn till en viss sysselsättningsökning och

omflyttning mellan olika näringsgrenar, ger de förutsatta löneökningarna

till resultat att inkomster av tjänst 1957 skulle bli drygt 7 procent högre än

föregående år.

När det gäller utvecklingen av andra inkomster än inkomster av tjänst,

d. v. s. vinster, ränteavkastning m. m. samt jord- och skogsbruksinkomster,

är det mycket osäkert på vilket sätt en framtidsbedömning för 1957 bör

göras. Dessa inkomster blir bl. a. beroende av nyanserna i konjunkturläget

och man återkommer alltså här till dilemmat med det inbördes sambandet

mellan försörjningsbalansposterna och andra ekonomiska storheter. Liksom

vid tidigare tillfällen har det ansetts lämpligt att helt enkelt förutsätta

en relativ stegring av andra inkomster som ungefär motsvarar inkomst­

ökningen för löntagare. Inkomstkalkylen utmynnar i en ökning av den

totala inkomstsumman med drygt 2 500 miljoner kronor från 1956 till 1957

(se tab. 2). Lägger man därtill en ökning av inkomstöverföringarna med 200

miljoner kronor, blir ökningen av de totala personliga inkomsterna ca 2 700

miljoner kronor.

Tabell VII: 2. Fysiska personers inkomster 1955—1957

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

Miljarder kronor, avrundade siffror

Inkomst av

1955 enl.

taxerings-

utfallet

1956

uppskattade

siffror

1957

prognos

Tjänst m. m..................... ......................................................

27,0

2,0

0,4

2,5

0,8

29,0

1

a

31,1

1

Jord- och skogsbruk (exkl. anställdas löner) ..............

Annan fastighet ................................................................

Rörelse, fria yrken o. dyl......................................................

Räntor, utdelningar m. fl. kapitalinkomster..................

} M

> 6,5

Summa

32,6

35,1

37,6

69

I den preliminära nationalbudgeten gjordes en kalkyl över ändrade skat­

tesatsers samt sjukförsäkrings- och folkpensionsavgiflers effekt på hushål­

lens skatteinbetalningar. Denna beräkning, som visar en skatteökning på

500 miljoner kronor, gäller fortfarande. För att uppskatta ökningen av hus­

hållens totala skattebetalningar skall därtill läggas den ökning av A-skat­

terna, som följer av den förut beräknade inkomstökningen. Sammanlagt

skulle beskattningsökningen då bli drygt 1 100 miljoner kronor. Den dispo­

nibla inkomsten skulle öka med ca 1 600 miljoner kronor i förhållande till

1956 enligt följande kalkyl:

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

Inkomstökning .............................................................. -f 2 500

Inkomstöverföringar..................................................... -f- 200

Beskattningsökning ...................................................... — 1 100

Ökade disponibla inkomster .................................... -fl 600

För en beräkning av konsumtionsutvecklingen måste även en uppskatt­

ning göras av det personliga sparandets utveckling. Förhållanden som antas

påverka den genomsnittliga sparkvoten är •— förutom själva inkomsttill­

skottet — sådana faktorer som förändringar i inkomstfördelningen, avbe-

talningshandelns utveckling, kreditmarknaden i stort och förväntningar

om prisutvecklingen. Det personliga sparandet beräknas ha ökat från 1954

till 1955, då realinkomsterna steg väsentligt. Nästa år blev det ungefär oför­

ändrat. För utvecklingen 1956—1957 spelar även skattepremieobligalio-

nerna och upphörande av premiesparandet en viss roll. Därjämte bör nämnas,

att en icke oväsentlig del av skatteökningen avser B-skattebetalare. Såsom

redan framgick av den preliminära nationalbudgeten, är skatteökningen för

B-skattebetalare till stor del uppbördstekniskt betingad och av engångskarak­

tär. För närvarande är förutsägelser om nämnda faktorers nettoeffekt på

sparandet svårbestämbar inom vida marginaler. Det kunde synas rimligt

att utgå från de gångna årens genomsnittliga utveckling av det marginella

sparandet även 1957. I den senaste konjunkturrapporten lämnas en redogö­

relse för det marginella sparandets utveckling. Där redovisas en marginell

sparkvot på 20 procent av den reala och på 15 procent av den nominella in­

komstökningen. Det skulle ge ett ökat sparande 1957 på omkring 200 miljo­

ner kronor. Sparandet 1955 och 1956 låg emellertid relativt högt jämfört

med de genomsnittliga utvecklingstendenserna efter kriget. Men hänsyn

härtill och med hänsyn till de faktorer som nämnts ovan har här räknats

med en svag nedgång av sparandet. Det hör understrykas, att en större

nedgång i det personliga sparandet 1957 skulle vara ett fullt rimligt alter­

nativ. Ändringar i sparkvoten för de personliga inkomsterna utgör i själva

verket en viktig faktor vid förklaringen av konjunktursvängningarna i sam­

hällsekonomin år från år.

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Tabell VII: 3. Konsumentprisernas förändringar december 1955 mars 1957

Index: december 1955 = 100

Mars 1956

Sep t. 1956

Dec. 19561

Mars 1957

Totalindex..........................................

101,1

101,6

104,4

104,8

Livsmedel..........................................

101,8

101,1

102,1

101,6

Bröd, mjöl och gryn..................

100,5

103,4

103,9

105,3

Mejeriprodukter ..........................

100,9

99,6

100,0

87,5

100,2

87,5

Matfett utom smör......................

100,0

87,8

Ägg..................................................

100,0

92,7

87,3

83,2

Kött ..............................................

105,5

102,2

103,3

100,3

Fläsk ..............................................

103,5

112,3

111,4

105,6

Rot- och grönsaker......................

103,2

101,5

92,1

87,7

80,2

Frukt och bär ..............................

94,8

101,5

106,3

Specerier..........................................

102,2

103,7

104.4

104,1

Alkoholhaltiga drycker och tobak

100,0

100,3

113,7

113,7

Spritdrycker och vin..................

100,0

100,0

125,2

125,2

Öl ..................................................

100,0

102,6

103,2

103,2

Tobak..............................................

100,0

100,0

100,0

100,0

Kläder och skor ..............................

99,2

99,3

100,4

100,2

Kläder..............................................

99,0

99,0

100,2

99.9

Skor..................................................

100,1

101,3

101,6

101,7

Bostad, bränsle och lyse ..............

102,9

103,9

108,4

110,2

Bostad............................................

100,0

100,0

102,5

102,5

Bränsle och lyse..........................

108,2

111,3

119,4

124,5

Inventarier och husgeråd..............

100,4

100,6

101,5

102,8

Diverse ..............................................

100,5

103,1

105,0

106,3

1 Reviderad index.

Källa: Socialstyrelsen.

Prisutvecklingen

Socialstyrelsens konsumentprisindex visade en ökning under 1956 på

drygt 4 procent. Fram t. o. m. mars månad 1957 har index stigit med ytter­

ligare en halv procent jämfört med december 1956. Tabell 3 ger en sam­

manfattning av konsumentprisförändringarna sedan december 1955. I den

nationalbudget, som framlades vid senaste årsskiftet, har 1956 års konsu­

mentpriser kommenterats utförligt. I stegringen från december 1955 till

december 1956 enligt den reviderade konsumentprisindexen bidrog alkohol­

haltiga drycker genom höjd beskattning med ungefär en tredjedel, bränsle

och lyse samt diverseposten med vardera en fjärdedel, livsmedel med en sjät­

tedel och bostad, kläder och skor samt inventarier och husgeråd med resten.

Förändringen i konsumentprisindex under de tre första månaderna 1957

är främst en följd av prisstegringar för bränslen. Fallande priser har in­

registrerats för textilvaror och vissa livsmedel.

En av de faktorer som bestämmer konsumentprisutvecklingen är partipri­

sernas utveckling. Kommerskollegii partiprisindex beräknades för mars

1957 till 324, vilket är ungefär detsamma som den genomsnittliga nivån

för 1956. Livsmedelspriserna i partihandeln varierade något under 1956,

71

men vid det senaste årsskiftet rådde både för animalie- och \egetabilievaroi

ungefär samma prisnivå som ett år tidigare. Spånadsämnen och textilvaror

visade fasta partipriser ända fram till oktober, då en stegring begynle. I

mars låg dessa priser ca 8 procent över nivån i början av 1956. Denna pris­

utveckling kan väntas påverka konsumentpriserna under 1957. Tackjarn

och järnlegeringar samt kol- och oljebränslen fördyrades kraftigt under för­

ra året. I mars låg priserna 15 respektive 10 procent över nivån vid 1956 års

början. Oljepriserna började stiga först i oktober förra året, medan kolpri­

serna visade en mer permanent ökning under 1956. Senare har priserna på

bränslen sjunkit och fortsatta sänkningar är tänkbara. Dessa priser slår

delvis igenom mycket snabbt i konsumentprisindex, delvis och till en mindre

del med en obestämbar eftersläpning. Partipriserna på övriga metaller låg i

mars 1957 enligt kommerskollegii index ca 20 procent under nivån vid förra

årets början. Världsmarknadspriserna på koppar, bly, tenn och zink har

sjunkit från nivån vid 1957 års början. Att döma av prisutvecklingen på

metaller bör en tendens till sjunkande konsumentpriser vara sannolik, men

effekten på totala prisindex torde bli mycket svag.

Bortsett från bränslet torde inverkan på konsumentpriserna från parti-

prissidan bli relativt begränsad under innevarande år. Suez-krisen har inte

medfört någon avsevärd allmän fördyring på råvaruområdet. Både smärre

sänkningar och stegringar av priserna kan väntas.

Vad bränslet beträffar, är det ovisst i vilken mån priserna skall falla till­

baka till nivån under första hälften av 1956. Det är inte orimligt att låta in­

verkan på konsumentprisindex av denna sänkning (från marsnivån) ba­

lansera mot den föreslagna energibeskattningen och den ökade tobaksskatten.

Andra faktorer som påverkar konsumentpriserna är vissa annonserade

taxehöjningar (0,5 enheter) och en hyreshöjning under hösten 1957 (0,4

enheter). Om konsumentprisindex — rensad från bostadsposten stiger

med 5 procent över genomsnittsnivån för augusti och september 1956, da

totalindex var ca 139,3 (index 1949 = 100), träder 5-procentsregeln i pris-

sättningssystemet för jordbruket i kraft. Det innebär en höjning av import­

avgifter och prisgränser med 5 procent. Det är emellertid bara livsmedel,

vars priser ligger nära dessa gränser, som kan tänkas stiga med procenttal

närmare fem. Flertalet kommer endast att stiga med 5 procent av import­

avgifterna. Det innebär en stegring med mellan 1 och 1,5 procent. Därtill

kommer, att det inte är alla jordbruksprodukter som påverkas av dessa reg­

ler. Den totala effekten på konsumentprisindex blir därför sannolikt vä­

sentligt mindre än en halv procent.

Det är mycket svårt att tidsmässigt lokalisera vissa sannolika prissteg­

ringar och prissänkningar. De kalkyler som gjorts ovan samt de kalkyler

som gjorts på andra områden och som sammanfattats i sista kapitlet, hai

lett till alt den genomsnittliga konsumentprisnivån 1957 här beräknats ligga

närmare 4 procent över 1956 års genomsnittliga nivå. Av denna piisstegring

har den större delen inträffat redan under 1956 och 1957 fram till mars.

Under förulsättning att de tidigare beräkningarna är realistiska skulle

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

den reala privata konsumtionen stiga med 500 miljoner kronor från 1956

till 1957 enligt följande:

Ökning i nominell konsumtionsefterfrågan ........... +1 700

Konsumentprisstegring................................................. — 1 200

Real ökning av konsumtionsutgifterna................... -f 500

2. Den offentliga konsumtionen

I den preliminära nationalbudgeten för 1957 antogs den offentliga kon­

sumtionen komma att öka med 350 miljoner kronor från 1956 till 1957 räk­

nat i 1956 års priser, vilket motsvarar en stegring med 5,5 procent, ök­

ningen i den kommunala konsumtionen uppskattades till 7 procent och den

statliga konsumtionens ökning till 4 procent.

Under den tid som förflutit sedan nationalbudgeten framlades har vissa

specialundersökningar företagits inom konjunkturinstitutet. Till följd av

dessa har den kommunala konsumtionens värde höjts med 40 mdljoner kro­

nor för 1956. Något nytt statistiskt material för den kommunala konsum­

tionens ökning från 1956 till 1957 har däremot inte framkommit.

Beräkningen av den statliga konsumtionen i nationalbudgeten utfördes

med ledning av bearbetningar av driftbudgeten på realekonomiska grunder.

De nytillkomna uppgifterna på detta område inverkar endast i tämligen obe­

tydlig utsträckning på beräkningen av den statliga konsumtionens storlek

1956 och dess ökning från 1956 till 1957 räknat i 1956 års priser. Beträf­

fande den statliga konsumtionen saknas därför anledning alt ändra på de

förut angivna beloppen. Utvecklingen av den offentliga konsumtionen blir

därför följande:

1956 års priser

miljoner kronor

1956

1957

Statlig konsumtion ....................................

Kommunal konsumtion ............................

2 590

3 790

2 690

4 040

Summa offentlig konsumtion

6 380

6 730

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

73

VIII. Sammanfattande bedömning

1. Den ekonomiska utvecklingen 1955—1956

Det föreligger nu fullständigare information om den realekonomiska ut­

vecklingen i Sverige 1955—1956 än vid årsskiftet, då den preliminära na-

tionalbudgeten framlades. De konturer som då drogs upp står sig alltjämt,

även om utvecklingen under fjolåret nu visar sig ha varit något gynnsam­

mare än vad som tidigare beräknats. Det har framför allt visat sig, att en

väsentlig lagerökning ägde rum under 1956. Den har uppskattats till ca 750

miljoner kronor och det var framför allt verkstadsindustrin som ytterligare

byggde upp sina lager av varor under arbete och färdigvaror. Lagerökningen

under 1956 var större än som kan förklaras av en normal anpassning till en

högre produktionsnivå.

De reviderade beräkningarna tyder på att den produktionsuppskattning

som gjordes vid årsskiftet var något för försiktigt hållen. Trots att den totala

produktionsökningen från 1955 till 1956 justerats upp till 2,5 procent, ligger

den alltjämt under genomsnittet för efterkrigstiden och även för 1950-talets

första hälft. Såsom framhölls i den preliminära nationalbudgeten, torde det­

ta delvis få ses mot bakgrunden av att konjunkturuppsvinget dämpats ge­

nom den skärpta ekonomiska politiken.

Ökningen i produktionen gav dock utrymme för en inte oväsentlig stan­

dardhöjning även 1956. Det var alltjämt på den offentliga konsumtionens

område, som denna försiggick snabbast (4 procent); den privata konsum­

tionen steg mindre (2,5 procent). Ser man på utbyggandet av samhällets re-

alkapital, finner man däremot, att de privata investeringsutgifterna ökade

något mer än de offentliga (2,5 mot 1 procent). Inom jordbruket och den

privata industrin investerade man lika mycket som 1955, inom kommuner­

na något mindre än 1955.

Konsumentpriserna fortsatte att stiga under 1956. Efter eu dämpning un­

der de tre första kvartalen ökade åter prisstegringstakten mot slutet av året

som en följd bl. a. av höjda spritskatter och efter Suez-konfliktens utbrott

höjda importpriser på vissa förnödenheter. De genomsnittliga konsument­

priserna låg 1956 ca 5 procent över 1955 års nivå. De personliga inkomster­

na steg med närmare 8 procent. Realinkomsternas måttliga stegring 1955—

1956 bör ha medverkat till att det personliga sparandet under 1956 sanno­

likt låg kvar på ungefär samma nivå som under 1955. Däremot ökade det

sammanlagda statliga och kommunala sparandet ganska mycket. Tillgäng­

ligt, tyvärr mycket bristfälligt, material jävar inte hypotesen, att företagens

sparande 1956 låg på ungefär samma nivå som 1955.

Utrikeshandeln svarade utan tvekan för det mest expansiva inslaget i 1956

års utveckling. Den starka exportökningen med koncentration på kapital­

varuindustrins produkter överträffade en i och för sig inte oväsentlig im­

74

portökning, vars huvuddel bestod av maskiner och bränslen. Bytesbalansen

förbättrades genom att relationen mellan export- och importökning i mot­

sats till föregående år vägde över till exportens förmån. Därtill kom stigan­

de sjöfartsinkomster. Hade samma mängder export och import av varor och

tjänster utbytts till 1955 års priser, hade bytesbalansen gått jämnt ut. En

försämring av prisrelationerna ledde emellertid nu till att bytesbalansen 1956

alltjämt visade ett underskott av storleksordningen 150 miljoner kronor.

Konjunkturutvecklingen under 1956 kan betraktas som betydligt mer ba­

lanserad än den utveckling som bröts genom den skärpta ekonomiska poli­

tiken våren 1955. Alltjämt präglades dock läget av hög aktivitet, stigande

prisnivå och underskott i bytesbalansen. En dämpning av arbetsmarknads­

läget antyddes av traditionella statistiska serier kring årsskiftet 1955/56,

men någon entydig ytterligare dämpning ägde icke rum under sommarhalv­

året 1956. Mot slutet av året utlöste bränslelägets försämring genom Suez-

konflikten bl. a. vissa störningar på arbetsmarknaden i form av övergång

till korttidsarbete och permitteringar. Dessa blev dock av relativt begränsad

omfattning och av kort varaktighet.

2. Det internationella läget

Suez-konflikten fick såväl i Sverige som i Västeuropa i stort betydligt

mindre verkningar på den ekonomiska utvecklingen än man hade befarat.

Dess väsentligaste verkningar kan avläsas i en tillfällig förstärkning av pris­

stegringarna, i minskad tillförsel av olja samt i en viss belastning av betal­

ningsbalansen i en del västeuropeiska länder, bl. a. genom ökade dollar­

betalningar för olja.

På råvaruområdet har prisläget numera — bortsett från bränslet — åter­

ställts efter den tillfälliga uppgången i samband med Suez-konflikten. Några

allmänna tendenser till prisfall eller till prisstegring är inte förhanden, och

läget har även i detta avseende fått anknytning till tiden före Suez-konflik­

ten. Även fraktsatserna har fallit från toppnoteringarna kring årsskiftet.

Den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna under det senaste året

har varit splittrad. Inom ramen för en högkonjunktur med inflationistiska

inslag har vissa områden haft känning av stagnerande eller vikande efterfrå­

gan och produktion. Inte heller för innevarande år syns högkonjunkturbilden

vara helt entydig. Det finns liksom föregående år vissa svaga punkter, ex­

empelvis bostadsbyggandet och nu även lagerutvecklingen. Det finns också

expansiva områden, exempelvis företagens investeringar, men deras effekt

på konjunkturutvecklingen väntas inte bli lika stark 1956—1957 som 1955

—1956. ökande offentliga utgifter och privat konsumtion väntas dock mer

än balansera stagnerande eller vikande efterfrågan för vissa andra ändamål.

Det västeuropeiska konjunkturuppsvinget har nu gått in i sitt femte år.

Det har samtidigt blivit något mera sårbart genom att vissa störningar har

tillkommit. Den investeringsaktivitet som bildat grundvalen för uppsvinget

har under senaste åren i allt flera länder måst dämpas genom en åtstram­

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

75

ning av den ekonomiska politiken. Detta har framför allt återspeglat en

önskan att nå en mera balanserad utveckling på pris- och valutaområdet.

Genom det ömsesidiga beroendet mellan länder som bär en omfattande fri

utrikeshandel med varandra kan emellertid sådana åtgärder, om de vidtas

i flertalet länder, upphäva de avsedda verkningarna på bytesbalansen. Ba­

lansproblemen för Västeuropas ekonomi gäller just att få en samfälld expan­

sion utan att individuella störningar med kedjereaktioner uppträder i bytes­

balanserna. Det gäller för de enskilda länderna att varken expandera för fort

eller för långsamt i förhållande till andra.

Med uppsvinget har i flera länder under det senaste året följt stigande lö­

ner, minskade vinstmarginaler och en viss förskjutning av uppsvingets

tyngdpunkt från investering mot konsumtion. Investeringsaktiviteten be­

finner sig dock i flertalet länder på en hög nivå, och fortfarande existerar

expansiva krafter som nu hålls tillbaka av den ekonomiska politiken. I

Storbritannien, där tecken till investeringskonjunkturens försvagning fram­

trätt starkast, bar en viss uppmjukning skett av den ekonomiska politiken

kring årsskiftet, vilket kan verka i expansiv riktning. Investeringarna i Väst­

europa torde fortsätta att stiga under 1957 bortsett från en nedgång i bo­

stadsbyggandet i vissa länder.

Den ekonomiska utvecklingen i Västeuropa torde även under innevaran­

de år komma att kännetecknas av expansion om ock alltjämt i dämpad takt

jämfört med 1953—1955. En fortsatt dragning uppåt av de inhemska pris­

nivåerna syns trolig. Vid sidan av prisstegringarna vållar snedbelastning­

arna i de olika ländernas betalningsläge det största bekymret. I Frankrike

bar expansionen lett till starkt försämrad betalningsbalans och valutaut­

flöde. Som en motåtgärd infördes nyligen i detta land skärpta importbestäm­

melser. Samtidigt fortsätter överskott i bytesbalansen att bygga upp den

västtyska valutareserven; åtgärder planeras dock för att underlätta den

västtyska importen, bl. a. tullsänkningar. Någon radikal förändring i dessa

två länders valutaställning torde knappast vara att vänta inom den när­

maste framtiden.

Under de gångna åren har Västeuropa haft ett tillflöde av guld och dollar

utifrån. De amerikanska överskotten i den civila utrikeshandeln har dock

tenderat att öka, och sista årets dollarutflöde från Förenta staterna på ca

en miljard får ses mot bakgrunden av en stark ökning av den privata kre-

ditgivningen från Förenta staterna till andra länder. Det finns viss risk

för att dollarutflödet kan komma att bli mindre under 1957 genom ökade

amerikanska exportöverskott och minskad privat kreditgivning. Detta skulle

i så fall kunna skärpa betalningssvårigheterna för de västeuropeiska län­

derna. Det bör dock nämnas, att bl. a. Storbritannien på kort sikt stärkt sin

valutalikviditet genom extraordinär upplåning.

Sammanfattningsvis kan sägas, att många av de västeuropeiska länderna

i större eller mindre utsträckning står inför ett dilemma. Enligt Europa­

kommissionens senaste ekonomiska årsrapport innebär detta dilemma clt

val mellan å ena sidan eu fortsatt stark expansion i samband med prissteg­

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

ring och risk för försämrad bytesbalans och å andra sidan en dämpning

av den inhemska efterfrågan och de inhemska prisstegringstendenserna till

priset av en minskad expansionstakt.

3. Försörjningsbalansen 1957

Mot bakgrund av den västeuropeiska högkonjunkturen räknas med en

fortsatt stark ökning av den svenska exporten. De nya kalkylerna pekar på

en volymökning med drygt 6 procent. Denna kan till väsentlig del hänföras till

kapitalvaror, främst järnmalm och verkstadsprodukter. Exportprognosen

för dessa områden baseras på alltjämt god orderingång från utlandet och

snarast ökande orderstockar inom verkstadsindustrin; inte minst gäller

detta för varven. Av våra viktigare avsättningsländer har Storbritannien och

Västtyskland genomfört en del lättnader i den ekonomiska politiken, medan

Nederländerna och Frankrike skärpt sin politik.

När det gäller den inhemska efterfrågan, pekar kalkylerna i kapitel VII,

på en relativt svag ökning av den privata konsumtionen. Visserligen förut-

sätts de genomsnittliga personliga inkomsterna genom avtal och löneglid­

ning öka i ungefär samma procentuella omfattning som under 1956, men

höjda priser och ökade skatteinbetalningar gör, att den reala konsumtions­

ökningen här beräknas inskränka sig till knappt 2 procent (se tab. 1). Den

offentliga konsumtionen, och då speciellt den kommunala, väntas däremot

fortsätta att liksom tidigare öka relativt snabbt.

Tabell Vitt: 1. Beräknad försörjningsbalans för 1957

Miljoner kronor i 1956 års priser

1956

1957

Förändring 1956—1957

Milj. kr

Procent

Tillgång

Produktion ......................................................

52 700

54100

+ 1400

+ 3

Import ..............................................................

11450

11 750

+ 300

+ 3

Summa tillgång

61150

65 850

+ 1700

+ 3

Användning

Privata investeringar......................................

9050

9300

+ 250

+ 3

Statliga investeringar ..................................

3 800

3 900

+ 100

+ 2

Kommunala investeringar ..........................

2 750

3 050

+ 300

+ 12

ökning av lager..............................................

750

250

- 500

Export ..............................................................

11250

11950

+ 700

+ 6

Privat konsumtion..........................................

30150

30 650

+ 500

+ 2

Statlig konsumtion..........................................

2 600

2 700

+ 100

+ 4

Kommunal konsumtion ..............................

3 800

4 050

+ 250

+ 7

Summa användning

64150

65 850

+ 1700

+ 3

Anm. För hela den offentliga sektorn beräknas investeringsökningen bli 6 och konsumtions­

ökningen 5 procent.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

77

Även på investeringssidan blir den kommunala sektorn synbarligen den

mest expansiva. Med hänsyn till påbörjade byggen och tillståndsgivningen

har de kommunala investeringarna i de reviderade beräkningarna justerats

upp till en nivå som med 12 procent överstiger 1956 års nivå, mot 10 pro­

cent i den preliminära nationalbudgeten. Såsom påpekades i denna, ger starkt

ökade skatteöverföringar till kommunerna i slutavräkning från staten ökat

finansieringsunderlag inom denna sektor. Hela efterkrigstiden bortsett från

1955 och 1956 har karakteriserats av en stark ökning i de kommunala ut­

gifterna både för investering och konsumtion. Därmed är givetvis inte sagt,

att det inte är väsentliga behov som på detta sätt tillgodoses genom de högre

kommunala utgifterna för varor och tjänster. De hänger intimt samman

med urbanisering, undervisning, trafik och sjukvård.

Investeringsprognosen för 1957 tyder på att de privata investeringarna i

motsats till föregående år skulle öka mindre än de offentliga eller med

närmare 3 procent. Investeringsviljan och investeringsplanerna inom indu­

strin brukar tillmätas stor betydelse som konjunkturindikatorer. Ur denna

synpunkt har kommerskollegii marsenkät rörande industrins investeringar

stort intresse, även om enkätens resultat alltid är svårtolkade. De nu före­

liggande resultaten ger inte belägg för någon radikal förändring i investerings­

planerna. Vad beträffar andra indikatorer på investeringsefterfrågan, kan

de i jämförelse med 1956 högt uppdrivna siffrorna över ansökningarna om

byggnadstillstånd inom industrin i början av 1957 helt tillskrivas ansök­

ningar från ett större företag. Till bilden bör en hög maskinimport årets

tre första månader. Viktiga bestämningsfaktorer för den fortsatta investe­

ringsaktiviteten inom industrin är också förslaget till investeringsavgiftens

avskaffande vid årsskiftet och kanske allra främst finansieringsmöjlighe­

terna, som närmare skall beröras längre fram. Det kan inte råda någon tve­

kan om att prognosen om oförändrade industriinvesteringar under 1957 har

mycket stor osäkerhetsmarginal.

Föreliggande investeringsplaner tyder sålunda sammantagna på en ök­

ning av de totala bruttoinvesteringarna som är större än föregående år. En

ökning på 4 procent 1956—1957 kan jämföras med 2 procent 1955—1956.

1 kalkylerna för 1957 ingår också vissa beräkningar av import- och la­

gerutveckling med hänsyn till de antaganden om utvecklingen 1957 som

framkommit som ett resultat av analysen av det ekonomiska läget. Den

starka lagerökning, som skett de två senaste åren i avtagande takt, förut­

sätts 1957 fortsätta att avta. Inom vissa delar av verkstadsindustrin, främst

varven, var ökningen av varor under arbete relativt stor 1956. Man kan

vänta att denna ökning kommer att mogna ut i färdiga produkter i år. En­

ligt konjunkturbarometern för verkstadsindustrin vid årsskiftet bedömdes

färdigvarulagren snarast som alltför stora. Å andra sidan bör, allmänt sett,

lagren av varor under arbete fortsätta att öka. Det finns däremot ingen an­

ledning att på nuvarande stadium förutsätta någon spekulativ lageruppbygg­

nad eller lagernedskärning. De fallande eller stabila bränsle- och råvaru­

priserna kan möjligtvis peka mot en begränsad lagerminskning. Däremot

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

kan de dyrköpta erfarenheterna av Suez-kanalens blockering medföra, att

man försöker öka bränslelagren, så snart prisläget väntas bli stabiliserat och

i den mån lagringsutrymmen finns tillgängliga.

Importkalkylen pekar på en relativt måttlig ökning av importvolymen

(3 procent) och en ganska markerad höjning av importpriserna från 1956

års genomsnittsnivå. Med de gjorda antagandena skulle bytesbalansen för

1957 gå jämnt ut, ett resultat som uppnås trots en försämring av prisre­

lationerna i utrikeshandeln. En del av produktionsökningen inom landet

beräknas sålunda gå åt för att eliminera underskottet i bytesbalansen.

Det är i sista hand produktionsökningen som avgör utrymmet för stan­

dardökningen på olika områden. Produktionsutvecklingen sammanhänger

med utvecklingen av de andra posterna i försörjningsbalansen och påver­

kar i sin tur dessa bl. a. via inkomstbildningen. En avvägning mellan de

olika posterna i försörjningsbalansen och de faktorer som är av betydelse

för deras utveckling har motiverat, att en produktionsökning på närmare 3

procent införts i kalkylen. Produktionsutvecklingen inom industrin skulle

enligt kalkylerna vara något jämnare fördelad än under närmast föregåen­

de åren. Splittringen i konjunkturutvecklingen syns nu vara något mindre

än tidigare kanske främst genom att textilindustrins läge syns något mer

stabiliserat, och nedgångstendensen för träindustrin kan väntas upphöra.

Den realekonomiska utvecklingen under 1957, sådan den här presente­

rats, kan sammanfattas sålunda: En produktionsökning, som är obetydligt

lägre än genomsnittet för 1950-talets första hälft, och en stark minskning i

lageruppbyggnaden utgör grundval för en väsentlig ökning av investering­

arna, en måttlig ökning av den privata konsumtionen och en fortsatt ökning

ungefär i efterkrigstakt av den offentliga konsumtionen samt räcker dess­

utom till att utjämna bytesbalansen trots försämrade relationer mellan ex­

port- och importpriser. Den presenterade försörjningsbalansen för 1957 skul­

le sålunda, om den förverkligades, i flera viktiga avseenden innebära en fort­

satt ekonomisk utveckling enligt samma mönster som 1956.

4. Problemställningar

När den ekonomiska politiken skärptes 1955, skedde det, liksom i så många

andra länder under de senaste två åren, för att förhindra en inflationistisk

utveckling med stigande priser och försämrad bytesbalans som de allvar­

ligaste riskmomenten. Bytesbalansen hade redan försämrats från 1953 till

1954, medan konsumentprisnivån varit relativt stabil under ett par år. Inom

näringslivet fortgick samtidigt på lång sikt eu strukturomvandling, som

bl. a. innebar en successivt ökad andel kapitalvaror samt massa och papper

i den industriella produktionen. De nya ekonomisk-politiska åtgärderna

kom att i avsevärd utsträckning rikta sig mot den ökande investeringsakti­

viteten. Under den tid som gått sedan 1955 har bytesbalans, prisnivå och

investeringsutrymme (sparande) varit nyckelord i den ekonomiska debat­

ten.

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

79

Bytesbalansen

Bytesbalansens underskott har reducerats sedan mitten av 1955. Det är

naturligt, att en viss effekt i denna riktning nåddes, när Sverige på ett, jäm­

fört med många andra västeuropeiska länder, relativt tidigt stadium däm­

pade takten i konjunkturuppsvinget och åtgärderna riktade sig mot investe-

ringsefterfrågan. På kort sikt skapades utrymme för ökad export bl. a. från

kapitalvaruindustrierna. För 1957 förutses nu preliminärt en ytterligare

förbättring av bytesbalansen, främst genom ökad kapitalvaruexport. Det

kommer i så fall att ske trots en inte oväsentlig investeringsökning.

Vill man bedöma bytesbalansens framtida utveckling, måste flera olika

faktorer beaktas. En viktig grundval för bedömningen är det svenska kon­

junkturlägets förskjutningar jämfört med läget i andra länder. Det har,

såsom utvecklats ovan, förelegat vissa störningar i nuvarande internatio­

nella högkonjunktur. Här oförutsedda försvagningar inom vissa områden

kan lätt leda till vikande efterfrågan på speciella svenska exportproduk­

ter — trävarorna under 1956 var ett tidigare exempel. En sådan försvag­

ning skulle kunna förskjuta förhållandet mellan export och import i oför­

delaktig riktning. En ökning av svensk inhemsk efterfrågan utöver vad som

förutsetts i den reviderade nationalbudgeten skulle å andra sidan kunna

leda till ökad import med ökande importöverskott som följd.

Inriktningen av efterfrågan både på våra exportvaror och på importva­

ror kan också förändras. Detta är en utveckling på längre sikt. Den nyligen

framlagda långtidsutredningen förutser sålunda under de närmaste åren en

starkt stigande bränsleimport och ökad export av vissa skogsprodukter och

kapitalvaror. Om näringslivet inte hinner anpassas tillräckligt snabbt efter

skiftningar i efterfrågan kan strukturella svårigheter uppstå för bytesba­

lansen. Förhållandena i Danmark är sannolikt ett exempel på sådana struk­

turella svårigheter, som där syns innebära att exportindustrierna behöver

byggas ut för att möta stigande importbehov. Med hänsyn till de utveck­

lingsplaner, som enligt långtidsutredningen finns för våra viktigare export­

industrier, är det sannolikt, att Sverige har relativt goda förutsättningar att

undgå större strukturellt betingade svårigheter. Den ökning av exporten,

som ingår i nationalbudgetkalkylen, skulle kunna vara ett utslag av cn sådan

successiv omvandling av näringslivet till efterfrågan utom och inom landet.

De två betingelser för utrikeshandeln som nu berörts bar ett nära sam­

band med cn tredje: pris- och kostnadsrelationerna till utlandet vid fasta

växelkurser. Även om störningar i bytesbalansen i och för sig kunde und­

vikas i de två avseenden som hittills nämnts, kan pris- och kostnadsrela­

tionerna bli sådana, att bytesbalansen får extrema underskott eller över­

skott; Frankrike och Västtyskland torde i dagens läge vara de två bästa

ylterlighetsexemplcn. Även om konkurrensen på världsmarknaden ofta är

härd och även om förskjutningar i lägel kan uppkomma ganska snabbt

syns det för närvarande inte finnas några avgörande svårigheter för våra

viktiga exportindustrier alt hävda sig på världsmarknaden. Det är i själva

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

verket ofta viktiga exportindustrier som har stor växtkraft och söker dra

till sig arbetskraft. Konkurrens utifrån är däreinot besvärande för vissa hem-

mamarknadsinriktade industrier. När det gäller löneutvecklingen, har Sve­

rige under 1950-talet hört till de västeuropeiska länder som haft den största

ökningen. Under 1956 var lönehöjningarna i många länder dock ungefär av

samma storlek som i Sverige och detsamma kommer sannolikt att gälla

för 1957.

Ovanstående resonemang kring bytesbalansen leder närmast till den slut­

satsen, att risken för större avvikelser i de prognoser över utrikeshandeln

som ingår i försörjningsbalansen, dels hänför sig till den internationella

högkonjunkturens ovissa moment, dels till möjligheten att efterfrågan inom

landet kommer att bli högre än som här förutskickats. På längre sikt spelar

givetvis också pris- och kostnadsrelationer en betydelsefull roll, när utrikes­

handeln är liberaliserad vid fasta växelkurser.

Prisutvecklingen

Om sålunda bytesbalansen utvecklats i önskad riktning, sedan den eko­

nomiska politiken skärptes 1955, har däremot prisutvecklingen varit mind­

re gynnsam — ett öde som Sverige delar med många andra av Västeuropas

länder. Sedan början av 1955 till mars 1957 har konsumentpriserna i vårt

land stigit med 11 ä 12 procent. I försörjningsbalansen ovan har antagits, att

konsumentpriserna kommer att ligga genomsnittligt närmare 4 procent över

1956 års nivå. Det förutsätter en viss fortsatt uppgång i priserna under året,

även om den största delen av den fyraprocentiga prisökningen redan in­

träffat under 1956 och 1957 fram till och med mars månad.

Genom löneavtalens anknytning till konsumentprisernas utveckling till­

drar sig priserna under 1957 speciellt stort intresse. Redan tidigare hade

jordbrukspriserna enligt det nya systemet för prissättning på detta område

fått anknytning till konsumentpriserna. Då index uppnår en nivå som lig­

ger mellan 146 och 147 enheter, skall jordbrukspriserna revideras enligt

vissa bestämda regler. Om index når upp till 150 senast i november månad

skall nya förhandlingar upptas rörande lönerna.

På vissa områden väntas prisökningar på grund av redan inträffade par­

tiprisstegringar. Hyrorna kommer att stiga som en följd av ändrade regler

för bostadsfinansieringen, en stegring som dock inte påverkar index för

jordbruksprisuppgörelserna. Den föreslagna energiskatten och den föreslag­

na höjningen av tobaksskatten väntas ungefär balansera prissänkningar till

följd av fallande olje- och bensinpriser. Skulle den gräns uppnås, då en höj­

ning av jordbrukets prisskydd skall äga rum, blir effekten av detta på kon­

sumentprisindex, såsom redovisats i kapitel VII, liten, sannolikt väsentligt

under en halv procent.

Det är omöjligt att göra någon prognos över den prisutveckling, som kan

följa under året som följd av efterfrågans utveckling och av kostnadsut­

vecklingen. Det bör dock understrykas, att den försörjningsbalans som pre-

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

81

senterats i tabell 1 inte är resultatet av någon kalkyl över efterfrågeöver-

skottet med utgångspunkt från priserna vid årsskiftet. Skulle en efterfråge-

kalkyl göras med denna utgångspunkt, skulle den med hänsyn till de in­

komststegringar som kan väntas 1957 sannolikt tyda på ett inte oväsentligt

efterfrågeöverskott. När den reala kalkylen för 1957 i tabell 1 utarbetats,

har däremot ett försök gjorts att räkna in den efterfrågedämpande effekten

av både inträffade och väntade prisstegringar. Tolkningen av en sådan in­

byggd prisstegring, som i prognosen bidrar till balansen mellan tillgång

och efterfrågan i fasta priser, är inte entydig. I den mån prisstegringarna

består av indirekta skatter och höjningar med liknande innebörd, kan den

tjäna som en stabilisator av utvecklingen; sådana prisstegringar torde mot­

svara kanske hälften av den förutsatta genomsnittliga prisökningen från

1956 till 1957. I andra fall kan prisstegringen vara ett uttryck för en fort­

gående inflationistisk utveckling med ett samspel mellan efterfråge- och

kostnadsf aktörer.

Svårigheten att uppskatta löneglidning och prisstegring under 1957 gör i

motsvarande mån konsumtionsuppskattningen i försörjningsbalansen osä­

ker. Det är kanske orealistiskt att räkna med en så svag konsumtionsök­

ning som närmare 2 procent. Här avtecknar sig ett fullt tänkbart alterna­

tiv till den presenterade försörjningsbalansen med högre konsumtion, produk­

tion och import. En högre konsumtion skulle i första hand kunna tänkas

vara en följd av minskat sparande. Eftersom en inte oväsentlig andel utgif­

ter av engångsnatur (bilar, turistresor etc.) ingår i den privata konsumtio­

nen, kan denna få stor betydelse för svängningar i den samlade efterfrågan

år från år.

Investeringsutrymme

Enligt den reviderade nationalbudgeten för 1957 skulle investeringarna

få ökad andel i våra resurser 1957. Investeringsutrymmet för detta skapas

dock genom en lägre investering i lager. Bruttoinvesteringskvoten exklu­

sive lager skulle öka något, från ca 29,5 till ca 30 procent. Däremot minskar

lagerinvesteringen så att bruttoinvesteringskvoten inklusive lager sjunker

från 31 till 30,5 procent. Räknas också bytesbalansens saldo med i kvo­

ten erhålls bruttosparkvolen, som är ungefär oförändrad 1956 och 1957. Ser

man på följande procenttal, som avser bruttokvoter över sparande och in­

vestering i förhållande till bruttonationalprodukt, finner man en högre kvot

fasta investeringar under uppsvingsåren 1953 och 1954 än under de kring­

liggande åren men lägre bruttoinvesteringskvot inklusive lager och lägre

bruttosparkvot:

1952

1953

1954

1955

1956

(1957)

Bruttoinvesteringskvot

Exkl. lager...................................... 28,2

30,0

30,5

29,5

29,6

30,0

Inkl. lager...................................... 30,4

29,4

30,2

31,6

31,0

30,5

Bruttosparkvot1 ............................ 30,8

30,2

29,8

30,8

30,6

30,5

1 Bruttosparkvot motsvarar bruttoinvesteringar (inkl. i lager) plus bytesbalansens saldo,

satta i relation till bruttonationalprodukten.

15 liihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 175

82

Av tablån framgår att konstansen i sparkvoten varit påfallande stor i vårt

land under de senaste åren. I samband med diskussionen kring långtids­

utredningens betänkande har en viss enighet framkommit angående önsk­

värdheten av att sparkvoten i samhället höjs, d. v. s. att investeringarna

bereds ökat utrymme vid dispositionen av våra produktiva resurser. Skall

en sådan ökning av investeringarna genomföras, fordras givetvis, att en

motsvarande anpassning sker i produktions- och kreditmarknadsstrukturen

och att denna anpassning kommer till stånd utan alltför stora friktioner.

I en bilaga till denna nationalbudget har ett försök gjorts att belysa de

offentliga sektorernas transaktioner på kreditmarknaden med utgångspunkt

från det finansiella sparandet inom respektive sektor. Det finansiella spa­

randet utgör de medel (netto), som sektorn ställer till kreditmarknadens

förfogande eller, om det är negativt, tar i anspråk. Under det sista året har

det finansiella sparandet i de offentliga sektorerna ökat, medan det finan­

siella sparandet i den privata sektorn och tillskottet via utlandstransaktioner-

na minskat. Följande serie visar de offentliga sektorernas finansiella spa­

rande i miljoner kronor:

1954

1955

1956

+ 50

— 200

+ 400

För 1957 skulle enligt nationalbudgetkalkylerna en fortsatt ökning av de

offentliga sektorernas finansiella sparande äga rum. Samtidigt är den stat­

liga utlåningsverksamheten från fonder och genom aktieköp i summa något

högre. De belopp som skall insättas på särskilt konto i riksbanken kommer

likaså att bli större 1957 än 1956. Innebörden av den skildrade utvecklingen

på olika punkter skulle sannolikt vara, att staten enligt nu tillgängliga upp­

gifter inte kan väntas ha större upplåningsbehov på kreditmarknaden ka­

lenderåret 1957 än kalenderåret 1956.

När det gäller företagssektorn, är det snarare finansieringssvårigheter än

räntabilitetsförhållanden, som dämpar investeringsverksamheten. Industrins

kapitalanskaffning från kreditmarknaden bestod under 1956 till större de­

len av nyemission av aktier. Under 1957 tillskjuts den industriella sektorn

likvida medel via den statliga genom inlösen av aktier i LKAB. Av bety­

delse blir också utvecklingen av den s. k. förskjutningsposten i utrikeshan­

deln. Den har varit stor under två år och den har återspeglat en kreditgiv-

ning till Sverige genom en tidsförskjutning i betalningarna. Med hänsyn till

den stora lagerökningspost, som samma två år förekommit inom verkstads­

industrin och som delvis tillskrivs varor under arbete (bl. a. för varven),

ligger det nära till hands att fråga sig, i vilken utsträckning lagerökningen

och förskjutningsposten har samband med varandra. Beställningar av kapi­

talvaror från utlandet (fartyg m. m.) skulle kunna vara förknippade med

förskottsbetalningar. Om detta är fallet, skulle en minskning av lagerut­

byggnadstakten inte ge finansiellt utrymme för ökade fasta investeringar,

såvida inte lageruppbyggnaden fortsätter inom verkstadsindustrin och la­

gernedgång sker på andra områden eller medel tillskjuts på annat sätt. Här

Kungi. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

83

liar då don privata sektorn betraktats som en enhet. I den mån investerings­

ökningen sker inom eu del av den privata sektorn och minskningen av la­

geruppbyggnaden sker i en annan del måste möjligheter finnas för en om­

fördelning av sparande inom sektorn.

Slutord

Det kan synas meningslöst att som ovan skett precisera utvecklingen över

det kommande året i siffermässig form. Såsom inledningsvis påpekats i

denna nationalbudget, är inte prognosteknik och statistiskt underlag till­

räckliga för en mer preciserad ekonomisk prognos. Det har dock ansetts

vara av ett visst intresse att med utgångspunkt från nuvarande betingelser

och kunskaper om läget söka ge en i siffror konkretiserad bild över årets

ekonomiska utveckling. Det är givet, att dessa betingelser för utvecklingen

kan komma alt skifta väsentligt under året. Det alternativ för utvecklingen,

som här skisserats, innebär, att produktionen kommer att öka något mindre

än genomsnittet för efterkrigstiden och att konsumtionsefterfrågans ökning

inom den privata sektorn blir relativt begränsad. En förskjutning kommer

dock att ske mot ökade investeringar och mot ökad export, vilket leder till

fortsatt förbättring av bytesbalansen. Till moderationen i konsumtionens

ökning skulle även energiskatten bidra. Hög sysselsättning och stigande lö­

ner och priser kommer också att karakterisera 1957 i dess helhet. Om större

prisstabilitet skall uppnås och bytesbalansen förbättras ytterligare syns det­

ta på kort sikt fordra ytterligare ekonomisk-politiska åtgärder. Dessas ogynn­

samma verkningar på produktionen skulle kunna mildras om rörligheten

inom samhällsekonomin kunde ökas; ju större arbetskraftens rörlighet är

vid given sysselsättningsnivå, desto större chanser syns det vara att dämpa

löneglidning och prisstegring. Det är å andra sidan inte uteslutet, att en ökad

efterfrågan skulle kunna pressa fram en högre produktion, men om efter­

frågan ökas generellt ökas riskerna för tilltagande inflationistiska spän­

ningar i samhällsekonomin med prisstegringar och försämrad bytesbalans

som följd. Detta är också innebörden av det antydda alternativ till national-

budgetkalkylen, som skulle innebära, att efterfrågeökningen från konsum-

tionssidan blir starkare än beräknat.

Utsträcker man perspektivet till 1958 finns det anledning att stanna inför

nva faktorer i den ekonomiska utvecklingen. Med hänsyn till det labila läget

i den internationella konjunkturen är del inte säkert, att vi kan vänta sam­

ma expansion av utrikeshandeln 1958. Detta år kommer redan beslutade

sociala reformer att träda i kraft. En treårsperiod av arbetstidsförkortning

inleds. Barnbidragen och de kommunala ortsavdragen höjs. Enligt pen-

sionsberedningens förslag skulle eu första höjning av folkpensionerna ge­

nomföras vid halvårsskiftet 1958. Dessa åtgärder leder till ökad konsum-

1 ionseftcrlrågan, vilket dock något motverkas av den föreslagna energibe­

skattningen och den höjda tobaksskatten. Samtidigt kan investeringsavgil-

tens avskaffande leda lill eu ökad investeringsefterfrågan. Det linns sålun­

da risker för ell förstärkt efterfrågetryck inom samhällsekonomin 1958.

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Bilaga

Upplåning och utlåning i vissa sektorer 1954—1956

Den kontouppställning, som redovisas i denna bilaga, syftar till att ge

underlag för en analys av de offentliga myndigheternas kapitaltransaktio­

ner. Avsikten har varit att göra en kartläggning av de offentliga myndighe­

ternas kapitaltransaktioner sinsemellan och med alla andra sektorer sam­

manslagna. En fullständigare belysning genom uppdelning på olika andra

viktiga sektorers inbördes transaktioner kommer så småningom att efter­

strävas. Någon fullständighet har inte ens i fråga om de offentliga myndig­

heterna varit möjlig att uppnå, utan en begränsning till viktigare transak­

tioner har måst göras. Uppställningen får därför betraktas som ett »halv­

fabrikat». Trots dess ofullständiga och preliminära skick har det synts kun­

na vara av intresse att presentera de hittills utförda beräkningarna.

Tanken bakom uppställningen är följande. Som ett resultat av en viss sek­

tors löpande transaktioner och investeringar i realkapital framkommer ett

saldo, vars storlek är ett mått på de finansiella resurser sektorn tagit i an­

språk från eller ställt till förfogande för andra sektorer. Detta saldo, som är

liktydigt med sektorns sparande minus sektorns investeringar i fast och

rörligt realkapital, utgör sektorns finansiella sparande. Ett positivt finan­

siellt sparande innebär, att sektorn under en viss tidsperiod haft ett inkomst­

överskott, och att sektorn följaktligen ställt medel till förfogande för andra

sektorer. Omvänt betyder ett negativt finansiellt sparande ett utgiftsöver-

skott och att sektorn tagit medel i anspråk från andra sektorer.

Utöver de löpande transaktionerna och investeringarna i realkapital före­

tar emellertid sektorn transaktioner på penning- och kapitalmarknaderna,

dels genom efterfrågan på kort och lång kredit, dels genom utbud av sådan

kredit. Saldot av dessa transaktioner motsvarar det finansiella sparandet.

Det är dessa senare transaktioner som kontouppställningen är avsedd att

kartlägga.

Följande starkt förenklade sektorindelning har valts:

I. Staten

II. Kommunerna

II. Riksbanken

IV. Privata sektorn

V. Utlandet

Den statliga sektorn innefattar ej statens affärsdrivande verk, vilka lik­

som de statliga aktiebolagen har förts till den privata sektorn. I den privata

sektorn har på vissa punkter en särredovisning ägt rum av kreditinstituten,

varmed här avses affärsbanker, sparbanker, försäkringsbolag, postsparban­

ken och postgirorörelsen samt svenska jordbrukskreditkassan och central­

kassorna för jordbrukskredit. I siffrorna i analysen på sid. 15 ingår riks­

banken i den privata sektorn.

De olika posterna kan i vissa fall (t. ex. de statliga aktieteckningarna) er­

hållas direkt som betalningsströmmar (»flows») men måste i flertalet fall

uppskattas som differenser mellan behållningsstorheter (»stocks»). I se­

nare fallet har, i den mån så varit möjligt, behållningsstorheterna upptagits

till sitt nominella värde. I några fall har dock endast bokförda värden kun-

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

85

nät erhållas. De registrerade beloppen kominer sålunda inte att motsvara

de värden, i vilka transaktionerna ägt rum. Differenserna ingår som eu del

av förskjutningsposterna.

De redovisade transaktionerna är av två typer. Vissa transaktioner kan

direkt lokaliseras mellan sektorerna. Detta gäller t. ex. den statliga utlå­

ningen, statens och kommunernas direkta upplåning från vissa kreditin­

stitut, insättningstillgodohavanden i kreditinstituten etc. Eu mycket bety­

dande del av transaktionerna kan emellertid inte erhållas på denna direkta

väg. I de fall eu transaktion skett mot ett löpande fordringsbevis, tvingas

man inskränka sig till eu undersökning av respektive sektors innehav av

denna typ av löpande fordringsbevis. Eu ökning av t. ex. kreditinstitutens

innehav av statliga obligationer med ett visst belopp under en tidsperiod

innebär ju i och för sig inte, att kreditinstituten under samma period ut­

lånat ett motsvarande belopp till staten. Säljaren och köparen av ett löpan­

de fordringsbevis behöver inte sammanfalla med utställaren av fordrings-

beviset och långivaren. De viktigaste exemplen på denna typ av transak­

tioner utgör köp och försäljning av alla typer av obligationer samt skatt-

kammarväxlar.

För att underlätta läsningen av uppställningen har inom parentes angi­

vits motposten till varje transaktion, varvid romersk siffra anger sektor och

arabisk transaktionens nummer i respektive sektor. Skattkammarväxlar

och statsobligationer har motposter i flera seldorer. Summan av dessa mot-

poster är lika med posten i den statliga sektorn.

Vid det finansiella sparandet och förskj utningsposterna hänvisas till mot­

svarande poster i övriga sektorer. Summan av alla sektorers finansiella

sparande och förskjutningsposter är var för sig lika med noll.

Den statliga utlåningen domineras av utlåningen under statens utlånings-

londer och fonden för låneunderstöd. Uppgifter härom har inhämtats från

de viktigaste fondförvaltande myndigheterna, främst bostadsstyrelsen, stats­

kontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret. Insättning­

arna på särskilt konto i riksbanken avser de statliga avsättningarna av me­

del avsedda för fondering för framtida pensionsändamål, av medel motsva­

rande vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster samt av me­

del avsedda för framtida investeringar i LKAB. Dessa insättningar redovisas

i riksbankens statistik som medel innestående på depositions- och kapital­

räkning.

De statliga insättningarna på checkräkning i riksbanken utgörs av stats­

verkets och riksgäldskontorets tillgodohavanden. De statliga affärsverkens

tillgodohavanden redovisas däremot under post III 10, som huvudsakligen

avser affärsbankernas och affärsverkens tillgodohavanden på checkräkning i

riksbanken. Riksgäldskontorets rörliga krediter redovisas i posten »annan

utlåning», som också innefattar fordran hos riksgäldskontorets kommissio­

närer för övertagna premieobligationer och de statliga lånen till vissa före­

tag inom träindustrin in. in.

Beräkningarna av statens finansiella sparande blir mycket osäkra genom

svårigheten alt kalenderårsfördela budgetårssiffrorna, speciellt i fråga om

de statliga investeringarna.

Uppgifter om statens upplåning erhålls framför allt ur riksgäldskon-

lorels årsböcker. Posten obligationslån och statsskuldförbindelser läcker

statens räntelöpande obligationslån, premieobligalionslän, varibland för-

skottslikviderna för skattepremieobligationcr medräknats 1956, samt spar-

obligationer. Utöver obligations- och skatlkammarväxclförsäljningen sker

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Tabell. Upplåning och utlåning i staten, kommunerna, riksbanken, privata sektorn och utlandet

Beloppen är avrundade till jämna 10-tal miljoner kronor. Med 0 betecknas belopp mindre än

5 miljoner kronor. Streck (—) betyder, att ingen transaktion av ifrågavarande typ förekommit.

1954

1955

1956

Statens utlåning

1. Statens aktieteckning (IV 13)......................................

+ 200

0

0

2. Statens utlåning (IV 14)

för bostadsändamål......................................................

+ 610

+

950

+

830

för andra ändamål ......................................................

+

50

+

50

+

60

3. Insättningar hos riksbanken (III 9)

på särskilt konto..........................................................

—

+

no

+

250

på checkräkning ..........................................................

—

80

+

30

+

10

4. Annan statlig utlåning (IV 15)..................................

+

20

+

20

+

20

5. Utlåning till utlandet (V 6) ......................................

—

20

—

20

—

10

6. Kapitaltransaktioner med utlandet (V 6) ..............

—

+

40

+

60

7. Förskjutningspost (II 4, IV 10, V 3)......................

—

no

—

80

+

240

8. Summa..................................................................................

+ 670

+ 1100

+ i 460

Statens upplåning

9. Finansiellt sparande (II 6, III

8,

IV 12, V 5)

..

—

540

+

70

+

600

10. Obligationslån och statsskuldförbindelser (II 3,

III 2, IV 1, V 1)

..........................................................

+1 460

+

570

+

30

11. Skattkammarväxlar (III 1, IV 2, V 1)

.................

—

280

+

550

+

830

12. Annan statlig upplåning (IV 3) ...............................

+

30

—

90

0

13. Summa ..............................................................................

+ 670

+ 1100

+ 1460

II. Kommuner

Kommunernas utlåning

i.

Aktieteckning och utlåning (IV 16).........................

+

90

+

50

+

60

2. Insättningar på kreditinstitut (IV 17).....................

+ 420

0

+ 1

no

3. Innehav av statsobligationer (I 10).........................

+

80

+

40

+

10

4. Förskjutningspost (I 7, IV 10, V 3)

.....................

+

80

210

0

5. Summa ..............................................................................

+ 670

-

120

+

180

Kommunernas upplåning

6. Finansiellt sparande (I 9, III 8, IV 12, V 5)

..

+

570

—

250

—

220

7. Obligationslån (IV 4)

....................................................

—

130

+

40

+

130

8. Lån hos kreditinstitut (IV 5)

....................................

+ 230

+

90

+

270

9. Summa ..............................................................................

+

670

-

120

+

180

LD. Riksbanken

Riksbankens utlåning

1. Innehav av skattkammarväxlar (I 11)

..................

+

340

+

870

+

650

2. Innehav av statsobligationer och statsskuldförbin-

delser (I 10).......................................................................

+

160

—

70

—

150

3. Innehav av andra än statsobligationer (IV 18)

..

0

—

10

—

70

4. Innehav av fordringsbevis på privat sektor och

kreditinstitut (IV 18)

...................................................

—

280

—

50

—

30

5. Guld och valutor (V 7)..................................................

—

150

—

40

+

20

6. Skiljemynt (IV 18)..........................................................

+

10

+

10

0

7. Summa ..............................................................................

+

80

+

710

+

420

Riksbankens inlåning

8. Finansiellt sparande (I 9, II 6, IV 12, V 5)

....

+

60

+

50

+

70

9. Inlåning från staten (13)

på särskilt konto..........................................................

—

+

no

+

250

på checkräkning ..........................................................

—

80

+

30

+

10

1 V

id

1955—1*%> 1956.

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

87

1954

1955

1956

10. Innestående å checkräkning för bankaktiebolag och

andra insättare (IV 6) ..................................................

—

20

+

280

—

250

11. Andra skulder (IV 6) ..................................................

—

120

+

10

+

60

12. Utelöpande sedlar (IV 7)..............................................

+

250

+

230

+

280

13. Skuld till utlandet (V 2)..............................................

—

10

0

0

14. Summa ..............................................................................

+

80

+

710

+

420

IV. Privat sektor

Privat utlåning

1. Innehav av statsobligationer m. m. (I 10) ............

+ 1080

+

590

+

170

därav: kreditinstitut ..................................................

+

710

+

310

+

50

2. Kreditinstitutens innehav av skattkammarväxlar

(in) ...................................................................................

—

630

—

310

+

180

3. Utlåning till staten (I 12) ..........................................

+

30

—

90

0

därav: kreditinstitut ..................................................

+

40

—

80

+

30

4. Innehav av kommunobligationer (II 7) ..................

—

130

+

40

+

130

5. Kreditinstitutens utlåning till kommuner (II S) ..

+

230

+

90

+

270

6. Utlåning till riksbanken (III 10, III 11) ..............

—

140

+

290

—

190

därav: affärsbankernas riksbanksgiro ..................

—

30

+

270

—

180

7. Sedlar (III 12)..................................................................

+

250

+

230

+

280

därav: posten och affärsbanker ..............................

—

40

+

90

+

10

8. Innehav av utländska värdepapper (V 6) ..............

+

30

—

40

0

9. Valutor (V 7) ..................................................................

+

50

+

80

+

200

10. Förskjutningspost (I 7, II 4, V 3) ..........................

+

80

—

160

—

720

1'. Summa ...............................................................................

+

850

+

720

+

320

Privat upplåning

12. Finansiellt sparande (I 9, II 6, III 8, V 5) ....

—

260

—

280

—

610

13. Statlig aktieteckning (II) ..........................................

+

200

0

0

14. Statlig utlåning (12)......................................................

+

660

+ 1 000

+

890

15. Annan upplåning från staten (14) ..........................

+

20

+

20

+

20

16. Kommunal aktieteckning och utlåning (II 1) ....

+

90

+

50

+

60

17. Kommunala tillgodohavanden hos

kreditinstitut (II 2) ......................................................

+ 420

0

+

no

18. Skuld till riksbanken (III 3, III 4, III 6)..........

—

270

—

50

—

100

19. Utlandets innehav av svenska värdepapper (VI)

-

10

—

20

—

50

20. Summa ..............................................................................

+

850

+

720

+

320

V. Utlandet

Utlandets utlåning till Sverige

1. Innehav av svenska värdepapper (110, I 11, IV 19)

+

140

—

20

—

50

därav: statsobligationer..............................................

+

14 0

+

10

0

skattkammarväxlar ......................................

+

10

—

10

0

2. Svensk skuld till IMF och IBRD (III 13)............

—

10

0

0

3. Förskjutningspost (17,11 4, IV 10)

.....................

—

50

+

450

+

480

4. Summa ..............................................................................

+

80

+

430

+

430

Utlandets upplåning frän Sverige

5. Finansiellt sparande (I 9, II 6, III 8, IV 12) ..

+

170

+

410

+

160

6. Försäljning av värdepapper m. in. (I 5, I 6, IV 8)

+

10

—

20

+

50

7. Valutor (III 5, IV 9)....................................................

—

100

+

40

+

220

8. Summa ...............................................................................

+

80

+

430

+

430

l/io 1955—1»% 1956.

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

också en direkt statlig upplåning från postverket, i synnerhet kortfristig

upplåning från postgirokontoret. »Annan statlig upplåning» (post I 12)

avser bl. a. dessa lån hos posten samt amorteringar på lån, som övertagits

av staten, och återbetalningar av prisutjämningsavgifter. Amortering har

också skett av den statliga upplåning från sparbanker, som gjordes i mitten

av 1940-talet och som avsåg att erbjuda dessa sparbanker placeringsobjekt.

Uppgifterna om den kommunala utlåningen har huvudsakligen erhållits

från statistiska centralbyråns prognosstatistik, medan uppgifterna om kom­

munernas upplåning erhållits från kapitalmarknadsstatistiken. Dessa upp­

gifter är delvis av preliminär natur och därigenom mycket osäkra.

Riksbankens transaktioner erhålls från riksbankens veckorapporter. Pos­

terna innehav av skattkammarväxlar samt statsobligationer och statsskuld-

förbindelser utgör motposter till motsvarande poster på statens inlånings-

sida, medan innehavet av andra obligationer än statsobligationer samt inne­

havet av andra fordringsbevis har sina motsvarigheter i den privata sektorn.

Fordringsbevisen på kreditinstituten eller den privata sektorn i övrigt beslår

av inrikes växlar, hypolekslån, krediter i checkräkning, avbetalningslån, in­

hemska checkar och postremissväxlar samt andra tillgångar inom landet.

Valutorna består av utländska statspapper, utrikes växlar samt fordringar

på utländsk bank eller bankir. Riksbankens finansiella sparande har här

fått representeras av riksbankens vinst minus överföringarna till staten och

utgör ökningen i summan av posterna »kursdifferenskonto» och »reserve­

rade vinstmedel» i riksbankens statistik. Riksbankens finansiella sparande

har justerats med skillnaden mellan nominellt och bokfört värde på stats­

obligationerna. (De övriga obligationerna redovisas däremot med bokförda

belopp.) Checkräkningstillgodohavanden i riksbanken har (utom staten,

post 9) framför allt affärsbankerna och de statliga affärsverken (post 10).

I den senare ingår emellertid också vissa andra insättares tillgodohavanden.

Av särskilt intresse är affärsbanksgirot, och detta har därför särredovisats.

De andra skulderna till övriga sektorer består av utelöpande postremissväx-

lar samt belopp innestående å depositions- och kapitalräkning, varifrån dra­

gits statens insättningar på särskilt konto i riksbanken.

Samtliga poster i den privata sektorn utgör motposter till poster i sekto­

rerna I, II, III och V. De behöver därför ingen kommentar.

Uppgifter om utlandsiransaktionerna erhålls från betalningsbalansen. Ut­

landets finansiella sparande gentemot Sverige motsvaras av bytesbalansens

saldo med omvänt tecken. Uppskattningen av förändringarna i Sveriges in­

nehav av utländska värdepapper samt utlandets innehav av svenska värde­

papper erhålls från bank- och fondinspektionens statistik över värdepap-

pershandeln. Ett undantag utgör här obligationslånen i Schweiz 1954, som

ej registrerats i denna statistik. I riksbankens uppställning av betalnings­

balansen ingår dessa lån i posten »dispositioner å svenska statskrediter».

Här har de förts till »innehav av svenska värdepapper» i sektor V. Den ne­

gativa statliga utlåningen till utlandet utgörs av amorteringar på svenska

statskrediter till Polen, Danmark och Norge.

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

89

Tabellförteckning

II. 1. Försörjningsbalansen åren 1950—1956 i löpande priser. Miljoner kronor

3

2. Försörjningsbalansen åren 1950—1956 i 1954 års priser. Miljoner kronor

4

3. Bruttoinvesteringar åren 1950—1956 i löpande priser. Miljoner kronor

4

4. Bruttoinvesteringar åren 1950—1956 i 1954 års priser. Miljoner kronor

5

5. Privat konsumtion åren 1950—1956 i löpande priser.

Miljoner kronor

6

6. Privat konsumtion åren 1950—1956 i 1954 års priser. Miljoner kronor

6

7. Offentlig konsumtion åren 1950—1956. Miljoner kronor ..................... 7

8. Inhemska bruttoutgifter åren 1950—1956 i löpande priser. Procenttal 7

9. Bytesbalansen åren 1950—1956. Miljoner kronor

j

................................... 9

10. Lagerförändringar för statistiskt belysta varuområden 1950—1956 .. 10

11. Bruttonationalprodukten enligt olika begrepp åren 1950—1956 i

löpande priser....................................................................................................... 12

12. Sparande-investering åren 1950—1956 i löpande priser. Procent av

bruttonationalprodukten till marknadspris................................................ 13

13. Hushållens utgifter och sparande 1950—1956. Löpande priser .... 14

III. 1. Förenta staternas bruttonationalprodukt och dess användning 1955—

1956. Löpande priser ........................................................................................ 20

2. Förenta staternas betalningsbalans 1955—-1956. Miljarder dollar........... 23

3. Industriproduktion, bruttonationalprodukt, export och import i olika

västeuropeiska länder 1954—1956. Procentuell förändring från före­

gående år ............................................................................................................. 26

4. Försäljningen av vissa varaktiga konsumtionsvaror (värde) samt antal ny­

registrerade bilar och motorcyklar i olika västeuropeiska länder 1954—

1956. Procentuell förändring sedan motsvarande period ett år tidigare 28

5. Verkstadsproduktionen i vissa västeuropeiska länder 1954—1956......... 30

6. Produktionen av handelsfärdigt järn och stål i olika västeuropeiska

länder 1954—-1956......................................................................................... 31

7. Konsumentpriser, privat konsumtion samt timförtjänster inom industrin

i olika västeuropeiska länder 1954—-1956. Procentuella förändringar.. 32

IV.

1. Importen 1954—1956, uppdelad efter användning................................ 43

2. Valutareserven 1954—1957. Miljoner kronor....................................... 45

3. Exporten 1954—1957 ........................................................................................ 47

4. Importen 1954—1957................................................................................... 48

V.

1. Förändring av industriproduktionens volym 1954—februari 1957 .... 53

VI.

1. Investeringsplaner inom industrin för år 1957. Ny- och ombyggnadskost-

nader samt ny- och ersättningsanskaffning (miljoner kronor)............... 62

2. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling från 1956 till 1957.

Miljoner kronor i 1956 års priser.................................................................. 65

90

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1957

VII. 1. Genomsnittlig timförtjänst inom industrin.................................................. 67

2. Fysiska personers inkomster 1955—1957. Miljarder kronor................... 68

3. Konsumentprisernas förändringar december 1955—mars 1957. Index:

december 1955 = 100 ...................................................................................... 70

VIII. 1. Beräknad försörjningsbalans för 1957. Miljoner kronor i 1956 års priser 76

Bilaga 1. Upplåning och utlåning i staten, kommunerna, riksbanken, privata

sektorn och utlandet.......................................................................................... 86

Diagramförteckning

II. 1. Konjunkturindikatorer 1950—1956 ..................................................................... 18

III.

1. Privat konsumtion och privata bruttoinvesteringar i Förenta staterna

1954—1956 ............................................................................................................... 21

2. Industriproduktion, export och import i olika västeuropeiska länder

1954—1956................................................................................................................. 27

3. Industriproduktionen inom OEEC-området 1954—1956 ................................ 31

4. Exportvärde i procent av importvärde samt valutareserv uttryckt i an­

tal månaders import för olika västeuropeiska länder 1950—1956 ........... 36

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

91

Innehållsförteckning till Bihang C

I. Inledning...................................................................................................................... 1

11. Försörjningsbalansen för 1956 ............................................................................... 3

1. Inhemska bruttoutgifter.................................................................................... 3

2. Utrikeshandel och lagerutveckling.................................................................. 8

3. Bruttonationalprodukt, inkomstutveckling och sparande........................ 11

4. Det finansiella sparandet ............................................................................... 15

5. Utvecklingen under 1956 ............................................................................... 17

III. Den internationella utvecklingen ........................................................................... 20

1. Konjunkturläget i Förenta staterna.............................................................. 20

2. Det ekonomiska läget i Västeuropa.............................................................. 25

3. Råvarupriser och fraktmarknad.................................................................... 40

IV. Utrikeshandeln........................................................................................................... 42

1. Utrikeshandeln 1956 .......................................................................................... 42

2. Utrikeshandeln 1957 .......................................................................................... 44

V. Produktionen ............................................................................................................. 50

VI. Investeringarna ......................................................................................................... 59

VII. Konsumtionen............................................................................................................. 66

1. Den privata konsumtionen............................................................................... 66

2. Den offentliga konsumtionen........................................................................... 72

VIII. Sammanfattande bedömning................................................................................... 73

1. Den ekonomiska utvecklingen 1955—1956 ................................................. 73

2. Det internationella läget................................................................................... 74

3. Försörjningsbalansen 1957 ............................................................................... 76

4. Problemställningar ............................................................................................ 78

Bilaga. Upplåning och utlåning i vissa sektorer 1954—1956 ................................ 84

Tabellförteckning...................................................................................................................... 89

Diagramförteckning ............................................................................................................. 90

Anm. Den reviderade nationalbudgeten för år 1957 har utarbetats inom finansdepartementets

nationalbudgetkansli under ledning av byråchefen Ingvar Ohlsson. Kap. II Iförsörjningsbalansen)

har författats av fil. kand. Bengt Pettersson (avsnitten 1—3 och 5) och fil. lic. Krister Wickman

(avsnitt 4). Kap. III (den internationella utvecklingen) har författats av pol. mag. Thora Nils­

son. Analysen av investeringsutvecklingen 1956 och investeringsprognosen för 1957 i kap. VI

(investeringarna) har utförts av fil. kand. Lennart Fastbom. Under nationalbudgetens utarbe­

tande har utredningsrådet hörts; detta innebär dock inte att rådets ledamöter bär något ansvar

för nationalbudgetens utformning.

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

Bihang D

Driftbudgeten för

Inkomster

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ......................................................

10 734,0

+ 314,0

11 048,0

II. Uppbörd i statens verksamhet...............

175,9

-

1,5

174,4

III. Diverse inkomster....................................

270,0

—

5,0

265,0

Säger

11 179,9

4- 307,5

11 487,4

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder.......................

267,0

— 15,0

252,0

II. Riksbanksfonden ....................................

15,0

—

15,0

III. Statens allmänna fastighetsfond...........

19,0

—

19,0

IV. Försvarets fonder ....................................

27,8

—

27,8

V. Statens utlåningsfonder............................

115,4

—

115,4

VI. Fonden för låneunderstöd ...................

23,4

—

23,4

VII. Fonden för statens aktier........................

150,0

—

150,0

VIII. Statens pensionsfonder............................

41,3

—

41,3

IX. Diverse kapitalfonder ............................

52,0

—

52,0

Säger

710,9

— 15,0

695,9

Summa inkomster å driftbudgeten

11 890,8

+ 292,5

12 183,3

Summa

11 890,8

12 183,3

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1957

93

budgetåret 1957/58

Utgifter

Statsverks­

propositionen

Milj. kr.

Senare

ändringar

Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ...........

4,0

_

4,0

II. Justitiedepartementet ............................

97,6

—

97,6

III. Utrikesdepartementet ............................

57,3

—

57,3

IV. Försvarsdepartementet............................

2 242,1

+

0,3

2 242,4

V. Socialdepartementet................................

3 349,5

+ 34,1

3 383,6

VI. Kommunikationsdepartementet.............

744,4

+ 33,6

778,0

VII. Finansdepartementet ..............................

445,0

+ 8,2

453,2

VIII. Ecklesiastikdepartementet.....................

1 330,8

+

0,3

1 331,1

IX. Jordbruksdepartementet ........................

426,4

—

426,4

X. Handelsdepartementet............................

229,4

—

229,4

XI. Inrikesdepartementet................................

622,7

4-

0,1

622,8

XII. Civildepartementet ..................................

348,6

+ 245,0

593,6

XIII. Oförutsedda utgifter ..............................

RO

1,0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m...........

17,7

—

17,7

Säger

9 916,5

+ 321,6

10 238,1

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden.........................................

8,7

__

8,7

II. Riksgäldsfonden.........................................

450,0

+ 40,0

490,0

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

339,0

- 31,9

307,1

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

delsförluster...........................................

176,0

+ 35,0

211,0

Säger

973,7

+ 43,1

1 016,8

Summa utgifter å driftbudgeten

10 890,2

+ 364,7

11 254,9

Avsättning till bildgetutjämningsfonden av kom-

munalskaltemedel.............................................

125,0

—

125,0

Avsättning till budgelutjämnings/onden av

tillfälliga, konjnnklurpolitiskt betingade in-

komster..............................................................

Beräknat överskott d statsrcgleringen...............

Summa

100,0

775,6

11 890,8

100,0

703,4

12 183,3

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1957

Innehållsförteckning

Propositionens huvudsakliga innehåll ....................................................................... 1

Författningsförslag ........................................................................................................ 3

Förslag till förordning om allmän energiskatt ...................................... 3

Förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den

21 maj 1954 (nr 260) om brännoljeskatt ............................................... 14

Förslag till lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943

(nr 346) angående statsmonopol å tillverkning och import av to-

baksvaror ...................................................................................................... 15

1. Bet ekonomiska läget och den ekonomiska politiken ................................. 16

1. Den internationella ekonomiska utvecklingen ................................... 16

2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet ....................................... 17

3. Den ekonomiska politiken ................................................................

20

II. Förslag till allmän energibeskattning ............................................................. 36

Inledning ............................................................................................................ 36

Promemorian .................................................................................................... 37

Remissyttrandena ............................................................................................ 52

Departementschefen ........................................................................................ 84

III. Förslag till höjd beskattning av cigarretter....................................................... 95

IV. Budgetläget ................................................................................................................ 97

1. Inledning ...................................................................................................... 97

2. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1956/57 ............................. 97

3. Driftbudgeten för budgetåret 1957/58

101

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar ............................................... 101

Förändringar av utgifterna................................................................... 109

4. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1957/58 .

111

5. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för budgetåret

1957/58

114

6. Kapitalbudgeten för budgetåret 1957/58

...................................... 115

7. Sammanfattning av det statsfinansiella läget ....................................... 117

Bihang A: Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1957/58

Bihang B: Förslag till investeringsstater för budgetåret 1957/58

Bihang C: Reviderad nationalbudget för år 1957

Bihang B: Driftbudgeten för budgetåret 1957/58

5700 i 1 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag