Prop. 1964:190

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

1

Nr 190

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65, given Stockholms slott den 6 november 1964.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande depar­ tementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 6 november 1964.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksda­ gen vid dess höstsession och som nu kan överblickas, har ansetts böra sammanfattas i en särskild proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65. Denna proposition torde nu få före­ läggas riksdagen.

1

Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 190

2

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu bör framställas till riksdagen,

har tidigare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om för­

slag till riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställande av veder­

börande föredragande fattat

(bil. 1

10),

torde få bifogas statsrådsproto­

kollet i detta ärende

(bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat I äskas anslag om

42 886 000 kr. å driftbudgeten och 17 237 000 kr. å kapitalbudgeten. Av

utgifterna å driftbudgeten hänför sig 10 500 000 till kostnader för delta­

gande i FN :s fredsstyrka på Cypern och 780 000 kr. till svenska övervak-

ningskontingenten i Korea under försvarsdepartementets huvudtitel samt

2 250 000 kr. till bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimer-

lasarettet m. m. under socialdepartementets huvudtitel. Under ecklesia­

stikdepartementets huvudtitel äskas anslag om sammanlagt 4 000 000 kr.

för åtgärder i samband med reformeringen av de gymnasiala skolorna

samt under försvars- och civildepartementens huvudtitlar sammanlagt

22 000 000 kr. för täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegrads-

placering m. m. Övriga anslagsäskanden å driftbudgeten uppgår till mindre

betydande belopp än de nu nämnda och avser vissa merkostnader och

andra utgifter som inte utan stor olägenhet kan uppskjutas till senare tid­

punkt under innevarande budgetår eller till nästa budgetår.

Av utgifterna å kapitalbudgeten avser 2 000 000 kr. vissa byggnadsar­

beten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare under sta­

tens allmänna fastighetsfond, 10 000 000 kr. statens bosättningslånefond

under statens utlåningsfonder samt 1 500 000 kr. lån till uppehållande av

driften vid Koppoms pappersfabriks aktiebolag och 3 000 000 kr. lån till

vissa räkfiskare under fonden för låneunderstöd.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t

enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag

(bil. 1

10)

fattat beslut.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Monica Gustafson

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

3

Bilaga 1

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 6 novem­ ber 1964.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Statsrådet Lindström anmäler under utrikesdepartementets handläggning hörande ärende angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budget­ året 1964/65 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Tredje huvudtiteln

C.

Internationell biståndsverksamhet

[1] 7a. Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Utrustning. Något an­ slag för detta ändamål är inte uppfört i riksstaten för innevarande budgetår.

I skrivelse den 21 oktober 1964 har

nämnden för internationellt bistånd

redogjort för de merkostnader, som beräknats uppkomma i samband med nämndens flyttning till nya lokaler, som upplåtits av byggnadsstyrelsen. Byggnadsstyrelsen har beslutat att till nämnden upplåta lokaler i kvarteret Orgelpipan nr 7, Klarabergsgatan 60, omfattande hela våningsplanet 4 trappor och delar av våningen 3 trappor upp. Övriga kontorslokaler i denna fastighet har upplåtits till socialstyrelsen och generalpoststyrelsen. Plane­ ring av lokalerna samt av den fasta och lösa inredningen har i samråd mel­ lan byggnadsstyrelsen, nämnden, generalpoststyrelsen och socialstyrelsen pågått sedan början av år 1964.

4

De lokaler, som kommer att disponeras av nämnden, rymmer förutom

tjänsterum ett styrelserum, föreläsningssal, fem konferensrum, bibliotek,

arkiv i våningsplan och källarplan, förrådsrum, tre lunchrum och tre smär­

re rum. Vissa kostnader, beräknade till 340 200 kr, för vilka medel icke ti­

digare anvisats, torde komma att uppstå i samband med utrustning av loka­

lerna och inflyttning. Nämnden har vid planeringen av de nya lokalernas

möblering och inredning sökt att i största möjliga utsträckning utnyttja

redan befintligt inventariebestånd, som emellertid icke förslår vid den ök­

ning av antalet tjänsterum och speciellt inredda lokaler för särskilda ända­

mål, som nämnden erhåller i samband med inflyttningen i den av bygg­

nadsstyrelsen anvisade fastigheten.

Föredraganden

NIB får genom flyttningen sin lokalfråga löst på ett tillfredsställande

sätt. Av särskild betydelse är att NIB nu får sin personal samlad på ett

ställe. Jag har ingen erinran mot beräkningen av kostnaderna för utrust­

ningen av de nya lokalerna och hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till

Nämnden för internationellt bistånd (NID): Ut­

rustning

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/

65 anvisa ett reservationsanslag om 340 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196

4

Ur protokollet:

Arnold Willén

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b

5

Bilaga 2

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet å Stockholms slott den 6 november 196b.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler här­ efter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angå­ ende utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt an­ för därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

G.

Diverse

[1] 3. Kostnader för projektilröjning på Järvafältet. Genom beslut den 28

juni 1963 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att från det ä riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisade reservationsanslaget Utred­ ningar rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet m. m. intill ett belopp av högst 150 000 kr. utbetala ersättningar för kostnader för ut­ redning in. in., som kunde föranledas av det försvarets fastighetsnämnd den 6 september 1962 meddelade uppdraget att företaga översiktlig plane­ ring rörande det framtida utnyttjandet av Järvafältet.

1 skrivelse den 11 september 1964 har

försvarets fastighetsnämnd

med­

delat, att provröjningar som verkställts genom chefens för armén försorg visat att det inom den del av Järvafältet som är belägen söder om vägen Barkarby—Tureberg finns två områden där blindgångare förekommer. Då särskilt för arbetet kvalificerad personal med för ändamålet speciellt an-

6

skattad utrustning tunnits att tillgå på platsen i samband med provröj­

ningarna har nämnden ansett starka skäl tala för att fortsätta röjnings­

arbetet i syfte att i görlig mån befria södra delen av Järvafältet från blind-

gångare. Detta arbete har påbörjats inom det ena av områdena. Fastighets-

nämnden har vidare funnit det i nuvarande läge lämpligen böra ankomma

på kronan att verkställa projektilröjning även inom det andra område av

södra Järvafältet inom vilket blindgångarrisk föreligger för att möjliggöra

vissa av Stockholms stads fastighetskontor planerade undersökningsarbeten

för ett framtida avloppssystem inom Järvafältet. Kostnaderna för sålunda

återstående röjningsarbeten på södra delen av Järvafältet har beräknats

uppgå till ca 420 000 kr. Genom provröjningarna och de hittills verkställda

röjningarna, som dragit en kostnad av 144 000 kr., har de genom Kungl.

Maj :ts beslut den 28 juni 1963 anvisade medlen i det närmaste förbrukats.

Enligt fastighetsnämnden borde återstående kostnader för projektilröjning

kunna förskottsvis bestridas av till fortifikationsförvaltningens förfogan­

de stående medel för att sedermera täckas från de medel, som inflyter vid

kommande försäljning av mark från Järvafältet.

Genom beslut den 24 september 1964 har Kungl. Maj :t anbefallt fortifi-

kationsförvaltningen att förskottsvis av omhänderhavda medel utbetala

högst 420 000 kr. för projektilröjning inom den del av Järvafältet som är

belägen söder om vägen Barkarby—Tureberg samt föreskrivit att Kungl.

Maj:t framdeles skall besluta om sättet för ifrågavarande kostnaders slut­

liga bestridande.

För egen del anser jag, att medel för slutligt bestridande av ifrågavaran­

de kostnader bör anvisas under ett särskilt reservationsanslag å tilläggs-

stat till riksstaten för budgetåret 1964/65. Jag föreslår därför, att ett sådant

anslag, benämnt Kostnader för projektilröjning på Järvafältet, om 420 000

kr. anvisas för ändamålet. Kronans kostnader i förevarande hänseende bör

självfallet ses som en del av kostnaderna för bortflyttning av den militära

verksamheten på Järvafältet, vilket torde väl uppvägas av värden som

statsverket kan tillgodoräkna sig vid bortflyttningar (jfr prop. 1962: 190).

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till

Kostnader för projektilröjning på Järvafältet

å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 420 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

[2] 4. Kostnader för deltagande i FN:s fredsstyrka på Cypern. I prop.

1964:113 hemställde Kungl. Maj :t om bemyndigande att organisera

en svensk militär kontingent omfattande ca 700 man att ingå i en FN:s

fredsstyrka på Cypern under tre månader. För ändamålet äskades ett re­

servationsanslag av 12 milj. kr. Med hänsyn till de många osäkra faktorer

7

som vidlådde anslagsberäkningarna hemställde Kungl. Maj :t därjämte om bemyndigande att, därest så visade sig nödvändigt, anlita anslaget till oför­ utsedda utgifter för täckande av överskjutande kostnader för den svenska kontingenten. Propositionen bifölls av riksdagen (SU 38; rskr. 117). En kontingent omfattande ca 700 man frivillig personal organiserades enligt Kungl. Maj :ts beslut den 3 april 1964 för att under längst tre månader ingå i den av FN upprättade fredsstyrkan på Cypern.

Med anledning av framställning av FN:s generalsekreterare förordnade Kungl. Maj :t — efter hörande av utrikesnämnden — den 10 april 1964 att den svenska militära kontingenten skulle utökas med ca 340 man fri­ villig personal, av vilka ca 40 man för vissa polisiära uppgifter. Då anslags­ beräkningen i prop. 1964: 113 gjorts med utgångspunkt i en styrka på ca 700 man, hemställde Kungl. Maj :t i prop. 1964: 154 att medel för den kost­ nad som tilläggskontingenten medförde skulle anvisas under ett särskilt reservationsanslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1963/64. Anslaget föreslogs upptagas med 3,1 milj. kr. I sitt utlåtande över propo­ sitionen uttalade statsutskottet (SU 133) att Kungl. Maj :t, för det fall Kungl. Maj :t, efter hörande av utrikesnämnden, skulle finna erforderligt att förändra Sveriges FN-insats på Cypern borde ha möjlighet att bestrida överskjutande kostnader med anlitande av anslaget till oförutsedda ut­ gifter. Riksdagen biföll utlåtandet (rskr. 271).

Genom beslut den 25 juni 1964 förordnade Kungl. Maj :t, efter utrikes- nämndens hörande, att den svenska militära FN-kontingenten på Cypern vid utgången av den tid, för vilken huvuddelen av personalen vid kon­ tingenten enligt avtal förbundit sig att tjänstgöra vid densamma, skulle avlösas av en ny sådan kontingent omfattande ca 1 040 man frivillig per­ sonal, varav ca 40 man för vissa polisiära uppgifter, för att under längst tre månader ingå i FN :s fredsstyrka på Cypern. Kungl. Maj :t medgav att till bestridande av de kostnader som föranleddes av beslutet fick tagas i anspråk — utöver medel som kunde kvarstå outnyttjade av de av riks­ dagen till kostnader för deltagande i FN :s fredsstyrka på Cypern anvisade reservationsanslagen — förskottsvis ett belopp av högst 13 milj. kr. av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Kungl. Maj :t förklarade sig framdeles vilja meddela beslut i fråga om slutligt bestridande av de kost­ nader för vilka anslaget till oförutsedda utgifter skulle komma att tagas i anspråk.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 24 september och den 2 oktober 1964 har, efter framställning av FN :s generalsekreterare, kontingenten avlösts av den enligt Kungl. Maj :ts beslut den 4 juni 1964 provisoriskt organiserade beredskapsstyrkan för FN-tjänst jämte 40 man för vissa polisuppgifter. Kungl. Maj :t föreskrev samtidigt att för bestridande av kostnader som föranleddes av besluten fick förskottsvis tagas i anspråk belopp av tillhopa högst 6,5 milj. kr. av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Kungl. Maj :t

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i

förklarade sig framdeles vilja meddela beslut om kostnadernas slutliga be­

stridande.

Av hittills anvisade medel för bestridande av kostnader för deltagande i

FN:s fredsstyrkor på Cypern återstod vid ingången av oktober 1964 ett be­

lopp av ca 850 000 kr. Huvuddelen av detta belopp torde emellertid vara

bundet genom redan vidtagna dispositioner. Kostnaderna för kontingenten

samt vissa kostnader för utbildning i Sverige kan beräknas till i genomsnitt

8,5 milj. kr. för månad. Vid oförändrad styrka under ytterligare en 3-må-

nadersperiod skulle alltså krävas ett anslag av 10,5 milj. kr. Medel härför bör

begäras på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår. Vid bifall

härtill torde kostnader som förskottsvis bestritts från anslaget till oförut­

sedda utgifter slutligt få bestridas från anslaget. Jag förutsätter att därest

Kungl. Maj :t, efter utrikesnämndens hörande, skulle finna erforderligt

att förändra Sveriges FN-insats på Cypern överskjutande kostnader kan

bestridas med anlitande av anslaget Oförutsedda utgifter.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till

Kostnader för deltagande i FN:s fredsstgrka på

Cypern

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/

65 anvisa ett reservationsanslag av 10 500 000 kr.

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 190 år 1964

[3] 5. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag av Kungl.

Maj:t i prop. 1953:234 angående täckning av kostnaderna för svenskt

deltagande i stilleståndsövervakning samt vid repatriering av krigsfångar i

Korea anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten har efter slutfört uppdrag upp­

lösts i mars 1954. Övervakningskontingentens verksamhet pågår alltjämt

men dess personal har starkt reducerats och uppgår nu till nio personer

mot omkring 90 personer i mars 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen un­

der förenämnda anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat sam­

manlagt 12 120 000 kr. Hittills har således anvisats 17 120 000 kr. för ifrå­

gavarande ändamål.

I skrivelse den 12 oktober 1964 har försvarets civilförvaltning

anmält,

att ytterligare medel erfordras för att bestrida kostnaderna för övervak­

ningskontingentens fortsatta verksamhet och till stöd härför anfört i hu­

vudsak följande.

Behållningen under anslaget uppgick den 31 augusti 1964 till omkring

217 000 kr. Härav var ca 2 600 kr. bundna i utestående oredovisade för­

9

skott. Den icke disponerade behållningen uppgick således till 214 400 kr. Kostnaderna under tiden januari—augusti 1964 uppgick till i genomsnitt ca 58 500 kr. för månad, vilket med 7 500 kr. för månad överstiger vad som på förhand beräknats beträffande kalenderåret 1964 (jfr prop. 1964: 105 s. 6).

För verksamheten under 1965 beräknar civilförvaltningen medelsbehovet till 65 000 kr. för månad. Ämbetsverket har därvid förutsatt, att verksam­ heten bibehålies vid nuvarande omfattning och att personalstyrkan, vars anställningstid beräknats till sju månader, uppgår till nio personer. Hittills anvisade belopp torde täcka medelsbehovet intill utgången av december 1964.

Departementschefen

Det kan alltjämt inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea kan behöva fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden till och med utgången av år 1965. Jag för­ utsätter, att kontingentens personalstyrka alltfort hålles så låg som det är möjligt.

Försvarets civilförvaltning beräknar, att hittills anvisade medel skall täcka kostnaderna för kontingentens verksamhet till och med december 1964. För den fortsatta verksamheten räknar ämbetsverket med ett me­ delsbehov av 65 000 kr. för månad, d. v. s. ett 14 000 kr. högre månatligt belopp än som beräknats för verksamheten under kalenderåret 1964 (jfr prop. 1964: 105 s. 6). Jag anser mig kunna biträda dessa beräkningar. För kalenderåret 1965 erfordras således 780 000 kr. Summan måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgifts­ poster samt möjligheten av en kommande avveckling av kontingentens verksamhet. Jag förutsätter liksom tidigare, att eventuellt behov av ytter­ ligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning av sålunda bestridda kostnader torde få an­ mälas framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till

Svenska övervakningskontingenten i Korea

å till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 780 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

[4] 6. Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m.

Med hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid sin anmä­ lan av prop. 1964: 187 angående löncgradsplaceringen av vissa tjänster in. m. hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

10

att till

Täckning av beräknade kostnader för ändrad lö-

negradsplacering m. m.

å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000

kr.

Kungi. Maj.ts proposition, nr 190 år 1964

KAPITALBUDGETEN

Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond

[5] 6 a. Vissa exploateringskostnader m. m. I skrivelse den 9 april 1964 har

fortifikationsförvaltningen med överlämnande av två köpekontrakt angå­

ende försäljning av vissa markområden i Täby köping hemställt, att av­

talen måtte godkännas.

Enligt kontrakten har ämbetsverket — under förbehåll av Kungl. Maj :ts

godkännande — å kronans vägnar träffat avtal om försäljning av

dels

två

områden om tillhopa 38 000 m2 av stadsägan nr 4383 + 4385 + 4671 i

Täby köping till Bostadsrättsföreningen Näsby Ankare för ett pris av 4 kr.

50 öre per m2,

dels

ett område om cirka 2 000 m2 av samma stadsäga till

Stiftelsen Fabian och Ewa Tamms familjef ond för ett pris av 9 kr. per m2.

Den till försäljning föreslagna marken är obebyggd och belägen om­

kring 300 meter öster om Näsby slott inom ett kronan tillhörigt, av sjö­

krigsskolan disponerat område i sydöstra delen av Täby köping. Marken

erfordras icke för utbildningsverksamhet vid sjökrigsskolan eller för sko­

lans framtida utveckling.

De aktuella områdena är redovisade på kasernbyggnaders delfond av

försvarets fastighetsfond. Områdena är icke bokförda för sig utan ingår i

en större redovisningsenhet. Fortifikationsförvaltningen uppskattar deras

bokförda värde till 75 öre per m2. På uppdrag av ämbetsverket har om­

rådena värderats och därvid åsatts ett värde av 4 kr. 50 öre per m2 i fråga

om den mark, som avses skola förvärvas av bostadsrättsföreningen, och

9 kr. per m2 för det område, som avses skola överlåtas till stiftelsen. Enligt

en senare företagen värdering bör den mark, som bostadsrättsföreningen

önskar förvärva, icke åsättas ett lägre värde än 6 kr. per m2. Bostadssty-

relsen har icke velat motsätta sig att marken värderas till 6 respektive 9 kr.

per m2.

Chefen för marinen och riksantikvarieämbetet har, envar för sitt vid­

kommande, förklarat sig icke ha något att erinra mot att en upplåtelse

kommer till stånd. Vidare har byggnadsnämnden i Täby köping i princip

11

förklarat sig icke ha något att erinra mot att en på uppdrag av bostads­ rättsföreningen upprättad skiss till stadsplan för områdena i fråga lägges till grund för den planerade bebyggelsen.

Bostadsrättsföreningen Näsby Ankare, som är en sammanslutning av sjöofficerare och vederlikar, har till ändamål att genom förvärv och för­ valtning av fast egendom i Täby köping åt medlemmarna upplåta bostäder eller andra lokaler. Ändamålet för Stiftelsen Fabian och Ewa Tamms fa- miljefond är att anskaffa eller uppföra ett kollektivhus med bostadslägen­ heter, vilka avses upplåtas åt bland annat sjöofficerare eller änkor efter sjöofficerare.

Då en upplåtelse av ifrågavarande områden kommer att underlätta bo- stadsanskaffningen för marinens personal, har jag för egen del icke något att erinra mot en sådan. Efter att ha närmare övervägt formerna härför har jag emellertid funnit mig icke kunna dela fortifikationsförvaltningens uppfattning, att områdena bör försäljas. Med hänsyn till bland annat den värdestegring, som den aktuella marken kan väntas undergå, anser jag mig i stället böra förorda, att områdena -— såsom ursprungligen avsetts — upplåtes med tomträtt, vilket gör det möjligt att låta värdestegringen stan­ na hos kronan. Jag vill erinra om att Kungl. Maj :t den 28 juni 1963 på hemställan av riksdagen (SU 1963: 42; rskr. 124) tillkallat sakkunniga för att utreda bland annat frågan om åtgärder i syfte att förhindra oförtjänta jordvärdestegringsvinster. Statsutskottet anförde i sitt av riksdagen god­ kända utlåtande, att en ökad användning av tomträttsupplåtelser av statlig mark var väl värd att pröva såsom ett alternativ till försäljning.

För att tomträttsinstitutet skall kunna tillämpas, måste åtgärder vid­ tagas för bildandet av rättsligen bestående tomter inom de aktuella om­ rådena. Till dessa åtgärder hör att kronan måste förvärva ett cirka 300 m2 stort område, som skall ingå i en av tomterna men för närvarande innehas av annan ägare. Därjämte måste i exploateringsområdet ingående mark för vägar utan ersättning överlåtas till Täby köping med äganderätt.

Jag föreslår, att riksdagens medgivande inhämtas att upplåta ifrågava­ rande områden med tomträtt samt att överlåta erforderlig mark för vägar till Täby köping utan ersättning. Tomträttsavgälden torde få bestämmas av Kungl. Maj :t med utgångspunkt i ett råmarkspris av 9 kr. per in2 i fråga om mark som upplåtes till stiftelsen och 6 kr. per in2 i fråga om mark som upplåtes till bostadsrättsföreningen.

Upplåtelse med tomträtt förutsätter vidare, att kronan i egenskap av markägare genom entreprenör eller i egen regi låter utföra de anläggnings­ arbeten i form av vägar, vatten- och avloppsledningar in. in., som erfordras för exploateringen av marken. På grundval av vissa för bostadsrättsför­ eningen och stiftelsen utförda kalkyler har fortifikationsförvaltningcn beräknat kostnaderna för ifrågavarande arbeten enligt följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

1. Vägar m. in................................................................................................... 237 000

2. Vatten- och avloppsledningar ............................................................. 190 000

3. Kommunala anslutningsavgifter ........................................................ 133 000

4. Oförutsett m. m............................................................................................ 90 000

Summa kr. 650 000

På grundval av de sålunda lämnade uppgifterna beräknar jag kostnader­

na för iordningställande av ifrågavarande markområden för upplåtelse med

tomträtt till sammanlagt 650 000. kr. Jag föreslår, att medel för ändamålet

begäres på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår i form

av anslag för investering i försvarets fastighetsfond, kasernbyggnaders del­

fond. Exploateringskostnaderna bör — jämte råmarksvärdet — enligt

praxis inräknas i de färdiga tomtområdenas markvärde. Någon amorte­

ring av detta belopp från tomträttshavarnas sida avses icke ske. Det för

exploateringen erforderliga investeringsanslaget torde därför i redovis­

ningshänseende få betraktas såsom ett anslag för markanskaffning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) medge att i det föregående angivna markområden i

Täby köping må upplåtas med tomträtt;

b) medge att i det föregående angiven mark för vägar

må överlåtas till Täby köping utan ersättning;

c) till

Vissa exploatering skostnader in. m.

å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett investe-

ringsanslag av 650 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

S.

Lindow

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b

13

Bilaga 3

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet å Stockholms slott den 6 november 196b,

Närvarande:

Ministern

för

utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter un­ der socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

C. Socialvård, nykterhetsvård m. m.

[1] 2 a. Socialstyrelsen: Utrustning. Något anslag för detta ändamål är inte uppfört i riksstaten för innevarande budgetår.

Socialstyrelsen

hemställer, att medel måtte anvisas för bestridande av

kostnader i samband med att styrelsen skall flytta till nya lokaler. För sty­ relsens fem byråer, som f. n. är inrymda i tre olika fastigheter i Stockholm, har byggnadsstyrelsen upplåtit lokaler i en nybyggd lastighet i stadens centrum. Lokalerna omfattar 128 tjänsterum samt sessionssal och vissa med andra myndigheter gemensamma utrymmen. Inflyttning beräknas ske i mitten av januari 1965. Kostnaderna i samband med flyttningen beräk­ nas till sammanlagt 478 000 kr. Av detta belopp avser 66 000 kr. andel i telefonväxel och elektrisk utrustning, 330 000 kr. inköp av möbler, textilier och viss annan utrustning jämte inredning av arkiv och bibliotek in. in.

samt 82 000 kr. transportkostnader och vissa andra i samband med flytt­ ningen beräknade utgifter.

Departementschefen

Socialstyrelsen flyttar omkring årsskiftet till nya lokaler. Verket får där­ igenom sin lokalfråga löst på ett tillfredsställande sätt. Det av styrelsen efter samråd med statskontoret framlagda förslaget till utrustning av de nya lokalerna bör i huvudsak godtas. Till en del är det nuvarande inven- tariebeståndet förslitet eller eljest olämpligt för användning i de nya loka­ lerna. Jag förordar, att högst 325 000 kr. beräknas för inköp av möbler och viss annan utrustning samt för inredning av arkiv och bibliotek m. m. Vidare beräknar jag styrelsens andel av kostnaderna för telefonväxel och elektrisk utrustning till 65 000 kr. Slutligen bör för transportkostnader och vissa andra utgifter i samband med flyttningen beräknas 60 000 kr. Sam­ manlagt bör sålunda anvisas 450 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till

Socialstyrelsen: Utrustning

å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservations­ anslag av 450 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

[2] 19 a. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning. Något anslag för detta ändamål är inte uppfört i riksstaten för innevarande bud­ getår.

Socialstyrelsen

har framlagt förslag till viss utrustning i samband med

nybyggnad av en statlig vårdanstalt i Örebro för kvinnliga alkoholmiss­ brukare. Kostnaderna härför beräknas uppgå till 855 000 kr. Större delen av detta belopp torde erfordras först under budgetåret 1965/66. Under bygg­ nadstiden uppkommer emellertid ett visst medelsbehov, vilket för budget­ året 1964/65 beräknats till ca 150 000 kr. för belysnings- och teleutrust­ ning m. m.

Departementschefen

Jag tillstyrker i det följande att en ny statlig vårdanstalt för kvinnliga alkoholmissbrukare uppföres i Örebro i huvudsaklig överensstämmelse med ett av byggnadsstyrelsen upprättat förslag. Beträffande denna bygg- nadsfråga får jag hänvisa till den redogörelse, som lämnas härefter under kapitalbudgeten. Redan under innevarande budgetår kommer anskaffning av viss utrustning till anstalten att erfordras. För detta ändamål beräk­ nar jag en medelsanvisning av 100 000 kr. för innevarande budgetår. Dessutom bör med hänsyn till långa leveranstider för ytterligare utrust­ ning till den nya vårdanstalten inhämtas riksdagens medgivande att be­

15

ställa sådan utrustning till ett värde av högst 300 000 kr. att betalas tidi­

gast under budgetåret 1965/66. Sådant beställningsbemyndigande till ett

belopp av 50 000 kr. bör därjämte inhämtas i fråga om en telefonväxel,

som skall installeras vid Svartsjöanstalten i samband med att en ny bygg­

nad för sjuk- och mottagningsavdelning och administrationslokaler upp­

föres vid denna vårdanstalt.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) medge, att utrustning till statens vårdanstalter för

alkoholmissbrukare må beställas till ett värde av högst

350 000 kr. att betalas tidigast under budgetåret 1965/66;

b) till

Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:

Utrustning

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b

H. Universitetssjukhus in. m.

[3] 6. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet

m. m. För detta ändamål har för budgetåret 1964/65 anvisats ett reserva­

tionsanslag av 3 000 000 kr.

Inledning

Genom beslut den 19 december 1963 har Kungl. Maj :t godkänt överens­

kommelse mellan staten och Stockholms stad om byggnadsåtgärder för

upprustning av serafimerlasarettet. Enligt överenskommelsen skall upp­

rustningen i vad avser byggnadsåtgärder ske i huvudsaklig överensstäm­

melse med det program, som framlagts av 1962 års utredning om serafi­

merlasarettet i dess betänkande den 20 december 1962 med förslag till om-

och tillbyggnader samt upprustnings- och utrustningsåtgärder vid serafi­

merlasarettet. För upprustningen skall dock gälla vissa från utrednings­

förslaget avvikande riktlinjer. Upprustningen av lasarettet i dess helhet

skall enligt överenskommelsen vara avslutad senast den 1 juli 1967. Sta­

den bidrager med 60 procent av kostnaderna för byggnadsåtgärderna. Be­

träffande bakgrunden till överenskommelsen samt de närmare villkoren i

densamma m. m. hänvisas till prop. 1963: 190 s. 9.

Genom beslut den 21 februari och 9 oktober 1964 har Kungl. Maj:t bl. a.

uppdragit åt byggnadsstyrelsen att, såsom första och andra etapperna av

om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet, låta utföra ombygg­

nadsarbeten inom byggnaderna för den medicinska kliniken och den förut­

varande neuro-kirurgiska kliniken inom en total kostnadsram av ca 5,8

milj. kr. i prisläget den 1 juli 1964. 1 heloppet ingår emellertid kostnader för

viss laboratorieinredning in. in. till ett uppskattat värde av 445 000 kr.

Från byggnadsstyrelsen har inhämtats, att ifrågavarande inredning in. m.

16

är att hänföra till lös egendom. Byggnadsåtgärderna inom de nämnda

etapperna avses vara slutförda under våren 1965. Härigenom erhålles bl. a.

lokaler inom neurokirurgibyggnaden för apotek och personalbostäder, vilka

skall ersätta lokaler, som rives i samband med framdragandet av den pro­

visoriska Klarabergsleden under sommaren 1965.

Kostnaderna för anskaffande av utrustning i samband med den allmänna

upprustningen av serafimerlasarettet skall enligt överenskommelsen helt

bestridas av staten.

I det inledningsvis omnämnda betänkandet framlades förslag till anskaf­

fande av utrustning till ett värde av 3 566 000 kr. Enligt förslaget avsåg

denna utrustning endast undantagsvis vårdavdelningarna, trots att dessa

enligt utredningens mening måste anses ha en rätt låg utrustningsstandard.

Bl. a. framhöll utredningen, att en ersättning t. ex. av det nedslitna och

omoderna sängbeståndet inom en femårsperiod var i hög grad önskvärd.

Förslag därom framlades dock ej.

Genom beslut den 18 september 1963 har Kungl. Maj :t bl. a. uppdragit åt

karolinska sjukhusets utrustningskommitté att handha frågan om utrust­

ning av serafimerlasarettet.

För påbörjande av utrustningsanskaffningen anvisades under förevarande

reservationsanslag för budgetåret 1963/64 ett belopp av 1,2 milj. kr. För

innevarande budgetår har för ifrågavarande utrustningsändamål anvisats

1 milj. kr. Från anslaget skall emellertid fr. o. m. innevarande budgetår

bestridas jämväl kostnaden för sådan engångsanskaffning av inventarier

och apparatutrustning, som inte omfattas av i betänkandet framförda för­

slag, vilken kostnad tidigare bestritts från lasarettets omkostnadsanslag.

Det har ankommit på Kungl. Maj :t att närmare pröva utrustningskom-

mitténs förslag och inom ramen för anvisade medel besluta om utrustnings­

anskaffningen.

Hittills har utrustningsförslag avseende den medicinska kliniken, det kli-

niskt-fysiologiska centrallaboratoriet, det kliniskt-kemiska centrallaborato­

riet samt anestesiavdelningen vid lasarettet varit föremål för Kungl. Maj :ts

prövning. Därvid har det visat sig,

att

vissa ofrånkomliga utrustningsbehov

inte anmälts till 1962 års utredning om serafimerlasarettet eller upptagits i

förslagen,

att

viss apparatur väsentligt stigit i pris efter år 1962,

samt att

administrationskostnader ävensom kostnader för transport och installation

av utrustningen m. m. inte medtagits i utredningens kostnadsuppskattning.

Dessa omständigheter har medfört, att framlagda utrustningsförslag inne­

burit högre kostnader än vad utredningen förutsatt. Vidare har en förnyelse

av sängar och sängbord inom den medicinska kliniken befunnits nödvändig.

Kostnaderna för utrustningsanskaffning enligt godkända utrustningsförslag

från utrustningskommittén samt hittillsvarande medelsanvisning framgår

av följande sammanställning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196 i

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964

Utredningens

förslag

Medicinska kliniken................................ 871 000

Kliniskt-fysiologiska lab.......................... 356 000

Kliniskt-ketniska lab............................... 651 000

Anestesiavdelningen ............................ 73 000

Utrustnings-

kommitténs

förslag

1 019 000

459 000

866 000

138 000

Summa kr. 1 951 000

2 482 000

HittiUs

anvisat

1 019 000

385 000

400 000

66 000

1 870 000

Kungl. Maj:t har därjämte genom beslut den 4 juni 1964 föreskrivit, att

kommittén i samråd med direktionen för karolinska sjukhuset må under in­

nevarande budgetår disponera 330 000 kr. för sådan engångsanskaffning

som inte omfattas av utredningens förslag, vilket innebär oförändrad medels­

tilldelning för ändamålet i förhållande till sistförflutna budgetår. De medel

under förevarande anslag som avsetts för utrustning — 2,2 milj. kr. har

därigenom helt tagits i anspråk.

Förslag

Karolinska sjukhusets utrustningskommitté

föreslår, att på tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1964/65 under förevarande anslag anvisas

1 836 000 kr. till anskaffande av utrustning till serafimerlasarettet i enlighet

med följande sammanställning.

1. Anestesiavdelningen ...........................

2. Apoteket ..................................................

3. Resterande utrustning enligt förslag

serafimerlasarettet ..............................

4. Administrationskostnader ..................

.................................................. 72 000

.................................................. 140 000

av 1962 års utredning om

................................................ 1 604 000

................................ 20 000

Summa kr. 1 836 000

1. Sedan kommittén överlämnat förslag till utrustning för anestesiavdel­

ningen, kostnadsberäknat till 138 000 kr., har Kungl. Maj :t för ändamålet

anvisat 66 000 kr. Då det är angeläget att utrustningen av anestesiavdel­

ningen kommer till stånd utan tidsutdräkt, hemställer kommittén att åter­

stående medelsbehov, 72 000 kr., anvisas för innevarande budgetår.

2. Kommittén har verkställt en utredning av utrustningsbehovet för apo­

teket vid lasarettet. Resultatet härav redovisas i ett till framställningen fo­

gat utrustningsförslag. Kostnaderna beräknas till 140 000 kr. Apoteket skal!

vara installerat och i fullständig funktion vid lasarettet innan rivningen av

nuvarande apoleksbyggnad påbörjas under augusti månad 1965. Medel till

anskaffning av hela den planerade utrustningen måste därför anvisas under

innevarande budgetår.

3. Hittills har kommittén redovisat huvuddelen av utrustningsbehovet för

2

Dihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 190

medicinska kliniken ävensom totala behovet av utrustning för kliniskt-fysio- logiska och kliniskt-kemiska centrallaboratorierna, anestesiavdelningen samt sjukhusapoteket. Den sammanlagda kostnaden för ifrågavarande ut­ rustning har av utredningen beräknats till 1 956 000 kr. och av kommittén till 2 622 000 kr.

Pågående utredning av utrustningsbehovet i övrigt för lasarettet har ännu inte fortskridit så långt att specificerade utrustningsförslag kan framläggas. Kommittén räknar emellertid med att kunna redovisa återstående utrust­ ningsförslag redan under innevarande budgetår, vilket innebär alt erforder­ liga medel för anskaffning av utrustningen också bör anvisas för sagda bud­ getår. I avvaktan på redovisningen av ifrågavarande utrustningsförslag äskar kommittén tills vidare för ändamålet ett belopp motsvarande skillnaden mel­ lan den av utredningen beräknade totala utruslningskostnaden, 3 560 000 kr., och den av utredningen beräknade sammanlagda kostnaden för redan över­ lämnade utrustningsförslag, 1 956 000 kr. Mellanskillnaden utgör 1 604 000 kr.

4. Kommittén äger under budgetåret 1964/65 disponera högst 330 000 kr. för sådan engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning till sera- fimerlasarettets kliniker och avdelningar som inte omfattas av framförda förslag i det av utredningen avgivna betänkandet. Anskaffningen av ifrå­ gavarande utrustning kommer att medföra ett betydande merarbete för kommittén. För att täcka härav föranledda administrationskostnader -— be­ räknade efter 6 procent å 330 000 kr. — anser kommittén det påkallat att ett till 20 000 kr. avrundat belopp anvisas för ändamålet.

Departementschefen

Den beslutade upprustningen av serafimerlasarettet bedrives i snabbt tem­ po och skall vara avslutad före den 1 juli 1967. För byggnadsverksamheten vid lasarettet, till vilken Stockholms stad bidrar med 60 procent av kostna­ derna, har staten under budgetåren 1963/64 och 1964/65 anvisat samman­ lagt 2,4 milj. kr., motsvarande en total kostnadsram för verksamheten av 6 milj. kr. De två första etapperna av om- och tillbyggnadsarbetena vid lasa­ rettet beräknas vara slutförda under våren 1965. Kostnaderna härför har be­ räknats komma att uppgå till ca 5,8 milj. kr., varifrån dock bör dras kost­ nader för viss till lös egendom hänförlig inredning in. m. — omkring 450 000 kr. — vilka bör bestridas från medel som anvisats för utrustning. Tredje etappen, omfattande en nybyggnad för olycksfallsintagning och vissa om­ byggnadsarbeten inom befintliga byggnader, beräknas kunna igångsättas un­ der andra kvartalet 1965. Medelsförbrukningen under innevarande budget­ år för denna etapp kan beräknas komma att ungefärligen motsvara de för ändamålet tillgängliga medlen, totalt ca 650 000 kr. Som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen har de för utrustningsändamål under

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964

19

anslaget hittills anvisade medlen — totalt 2,2 milj. kr. — redan i sin helhet tagits i anspråk. För täckande av kostnaderna för nyssnämnda inredning m. m. torde således erfordras en medelsanvisning av 450 000 kr. under inne­ varande budgetår.

Det är angeläget att utrustningsanskaffningen för lasarettet kan ske i samma takt som den byggnadsmässiga upprustningen. Jag förordar där­ för, att ytterligare 1 800 000 kr. anvisas under budgetåret 1964/65 till fort­ satt anskaffning av utrustning till lasarettet. Därvid förutsätter jag, att en på anslaget tidigare uppkommen behållning av ca 23 000 kr. får ian- språktagas för ändamålet.

Det torde liksom tidigare få ankomma på Kungl. Maj :t att inom ramen för anvisade medel närmare besluta om vilken utrustning som under den fortsatta upprustningen bör anskaffas vid serafimerlasarettet under inneva­ rande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till

Bidrag till vissa om- och tillbgggnadsarbeten vid

serafimerlasarettet m. m.

å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 2 250 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[4] 5. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkohol­ missbrukare. På tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1963/64 har un­ der denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 140 000 kr. till förvärv av mark m. m. för en ny statlig vårdanstalt i Örebro för kvinnliga alkoholmissbrukare. Kungl. Maj:t har enligt riksdagens bemyndigande god­ känt avtal med Örebro stad om ifrågavarande markförvärv.

Den nya vårdanstalten för kvinnliga alkoholmissbrukare är avsedd att omfatta 46 vårdplatser inberäknat en mindre sjukavdelning. Sedan bygg­ nadsstyrelsen verkställt projektering av anstalten fram t. o. m. huvudhand­ lingar, har Kungl. Maj:t den 13 mars 1964 uppdragit åt styrelsen alt med vissa förändringar fortsätta projekteringen fram t. o. m. bygghandlingar och på grundval av dessa handlingar infordra anbud på byggnadsföretaget.

Bgggnadsstgrelsen

har numera redovisat på grundval av fullständiga

bygghandlingar infordrade anbud för ifrågavarande byggnadsföretag. Sty­ relsens förslag avser en huvudbyggnad, tre vårdavdelningspaviljonger, en rekreationsbyggnad, en verkstad och ett uthus. Samtliga byggnader med un­

20

dantag av huvudbyggnaden skall uppföras i ett plan. Huvudbyggnaden in­

nehåller dels lokaler för administration och personal — såsom kontorsrum,

konferensrum, bibliotek, matsal — dels en sjuk- och mottagningsavdelning

med väntrum, expedition m. m. samt sex vårdplatser i enkelrum med toa­

letter, dagrum, serveringskök och undersökningsrum m. m. och dels en

vårdavdelning med tio platser. De tre vårdpaviljongerna med tio platser i

varje innehåller — liksom den till huvudbyggnaden förlagda vårdavdel­

ningen — tio enkelrum försedda med toalettutrymmen. Rummen grupperas

tem och fem kring var sitt dagrum. I varje paviljong inrymmes också ett

serveringskök och en matsal, som även är avsedd för gruppterapi. Rekrea-

tionsbyggnaden innehåller bl. a. samlingssal, tillika motionssal, samt biblio­

tek, expedition och omklädningsrum. Verkstadsbyggnaden omfattar bl. a.

en syverkstad och utrymmen för förråd och expedition.

Kostnaderna för projektet har av byggnadsstyrelsen beräknats til! sam­

manlagt 4 700 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1964. Kostnaderna fördelar

sig på följande sätt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1961

Markkostnad .................................................................................................... 90 000

Projekteringskostnad .................................................................................... 520 000

Byggnadskostnad ............................................................................................. 3 093 000

VVS-kostnad ...................................................................................................... 577 000

El-kostnad.......................................................................................................... 160 000

Centraladministration .................................................................................... 260 000

Summa kr. 4 700 000

Av det angivna beloppet beräknas 2 000 000 kr. erfordras för budgetåret

1964/65. Arbetena beräknas kunna igångsättas i november 1964 och vara

avslutade i mars 1966. Styrelsen har vidare meddelat, att det på tilläggsstat

II för budgetåret 1963/64 anvisade beloppet 140 000 kr. har disponerats så,

att 90 000 kr. använts för markköp och 50 000 kr. för dräneringsarbeten.

Departementschefen

För vård och behandling av kvinnliga alkoholmissbrukare finns f. n. vid

de allmänna vårdanstalterna 57 platser, nämligen 31 vid den statliga an­

stalten Brotorp och 26 vid den erkända anstalten Hagbyhemmet. En viss

platsbrist föreligger vid dessa vårdanstalter. Brotorpsanstalten, som är av­

sedd för ett mera svårskött klientel, har nyligen blivit om- och tillbyggd

och får i huvudsak anses vara tillfredsställande. Hagbyhemmet, som är in­

rymt i en av huvudmannen förhyrd fastighet, har däremot befunnits vara i

sådant skick, att hemmet bör utmönstras ur anstaltsorganisationen.

Såsom jag tidigare anmält (prop. 1964: 105 s. 12), har socialstyrelsen

föreslagit, att en ny statlig anstalt för kvinnliga alkoholmissbrukare upp­

föres som ersättning för Hagbyhemmet. Det synes mig angeläget, att

21

Hagbyhemmet snarast ersättes med en ny statlig anstalt med hela riket som upptagningsområde. I likhet med socialstyrelsen anser jag, att den nya stat­ liga anstalten bör omfatta 40 vårdplatser med möjlighet till någon utökning, om behov därav skulle uppkomma. Dessutom bör anstalten ha tillgång till sex platser vid en sjuk- och mottagningsavdelning.

I enlighet med riksdagens bemyndigande har erforderlig mark för den nya anstalten förvärvats invid mentalsjukhuset Mellringe i Örebro stad.

Byggnadsstyrelsens förslag till utformning av vårdanstalten innebär en fördelning av klientelet på vårdgrupper med tio platser för varje grupp. Därigenom torde en lämplig differentiering kunna ske. Jag tillstyrker, att byggnadsföretaget utföres i huvudsaklig överensstämmelse med det nu framlagda förslaget.

Byggnadsstyrelsen har på grundval av föreliggande bygghandlingar be­ räknat kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1964 till sammanlagt 4,7 milj. kr., varav den egentliga byggnadskostnaden utgör ca 3,1 milj. kr. Kostnads­ beräkningarna bör godtas.

Medelsbehovet under budgetåret 1964/65 för ifrågavarande byggnadsar­ beten kan beräknas till 2 milj. kr. Byggnadsföretaget bör upptas i gällan­ de investeringsplan för vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstal­ ter för alkoholmissbrukare såsom företag, avsett att påbörjas under budget­ året 1964/65. Kostnadsramen bör därvid anges till 4,7 milj. kr. enligt pris­ läget den 1 juli 1964. Beträffande kostnaderna för utrustning av anstalten hänvisas till vad jag anfört under punkten 2.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig förordat förslag rörande en ny statlig vårdanstalt i Örebro för kvinnliga alkoholmissbrukare;

b) till

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdan­

stalter för alkoholmissbrukare

å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964

[5] 9. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. Till detta

ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 48 000 000 kr.

Mentalsjukvårdsberedningen

hemställer, att kostnadsramarna för vissa

byggnadsobjekt vid statens mentalsjukhus måtte underställas riksdagen för godkännande, sedan på huvudhandlingar grundade kostnadsberäkningar numera utförts. Beredningen har baserat sina kostnadsberäkningar på kost­ nadsläget den 1 juli 1963 i likhet med vad som gäller beträffande de av innevarande års riksdag tidigare fastställda kostnadsramarna för byggnads­ företag i övrigt vid statens mentalsjukhus (prop. 1964:86; SU 58; rskr 171).

22

De av mentalsjukvårdsberedningen föreslagna kostnadsramarna framgår

av följande sammanställning.

1. Ulleråkers sjukhus i Uppsala:

Vissa yttre arbeten till vårdenheten för barn m. m. samt till

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196k

medicinskt centrum och vårdpaviljong MK 75 .............................. 3 620 000

2. S:ta Gertruds sjukhus i Västervik:

Vattenförsörjning....................................................................................... 775 000

3. Vipeholms sjukhus i Lund:

Rationalisering av panncentral............................................................. 1 250 000

4. Ulleråkers sjukhus i Uppsala:

Vattenförsörjning ....................................................................................... 500 000

5. Sundby sjukhus vid Strängnäs:

Elarbeten 1963 ............................................................................................. 760 000

6. S:t Lars sjukhus i Lund:

Om- och tillbyggnad av centralkök.................................................... 3 000 000

7. Mariebergs sjukhus i Kristinehamn:

Elarbeten 1963 ............................................................................................. 515 000

8. Umedalens sjukhus vid Umeå:

Elarbeten 1963 ............................................................................................. 430 000

1. I den av innevarande års riksdag godkända investeringsplanen för vissa

byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. har för yttre arbeten vid

Ulleråkers sjukhus upptagits en preliminär kostnadsram på 2 465 000 kr.

Till dessa kostnader bör även läggas de kostnader på 420 000 kr. för yttre

arbeten, som tidigare inräknats i kostnaderna för vissa beslutade byggnads-

objekt, nämligen barnavdelningen, medicinskt centrum och centralköket,

men som numera befunnits böra utföras i samband med övriga yttre arbe­

ten. Kostnadsramarna för de tre nämnda byggnadsföretagen kommer i in­

vesteringsplanen för nästa budgetår att justeras med hänsyn härtill. Med

utgångspunkt i tidigare beräkningar skulle de totala kostnaderna för de

yttre arbetena således uppgå till sammanlagt 2 885 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har sedermera anmält, att ett ändrat tekniskt utföran­

de av värme- och varmvattenförsörjningen vid sjukhuset medför en mer­

kostnad av sammanlagt 480 000 kr. Kungl. Maj :t har därefter på våren 1964

medgivit, att en första etapp av de ifrågavarande arbetena finge igångsättas

inom en kostnadsram av 1 220 000 kr. Bygghandlingar har numera upprät­

tats beträttande de återstående arbetena (etapp 2). Kostnaderna härför be­

räknas till 2 400 000 kr. Detta innebär en kostnadsökning med 255 000 kr.,

som föranletts av vissa kompletteringar i förhållande till det ursprungliga

programmet. Den sammanlagda kostnadsramen för angivna yttre arbeten

skulle sålunda uppgå till 3 620 000 kr.

2. Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. 1961: 66 framlagt förslag beslöt

1961 års riksdag (SU 60; rskr 182), att ett nytt vattentorn skulle uppföras

23

vid S:ta Gertruds sjukhus. Vid överarbetningen av den av nämnda års riks­

dag godtagna planen för upprustning av sjukhuset har det visat sig lämp­

ligt att i detta sammanhang även utföra viss omläggning av sjukhusets

ledningssystem. På grundval av upprättade huvudhandlingar beräknas

kostnaderna för det sålunda utökade objektet för att förbättra vattenför­

sörjningen vid sjukhuset till 775 000 kr.

3. Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. 1962: 76 framlagt förslag beslöt

1962 års riksdag (SU 129; rskr 297), att vissa kompletterings- och ratio-

naliseringsåtgärder inom panncentralen m. m. vid Vipeholms sjukhus skulle

företas. Arbetena avsåg utbyte av en varmvattenpanna mot en ny högeffekt-

varmvattenpanna, anskaffning av ytterligare en varmvattenberedare, kom­

plettering av expansionssystem och rörledningar samt vissa byggnadsarbe­

ten m. m. Vidare skulle utföras vissa rationaliseringsåtgärder, främst ut­

rustning av den föreslagna varmvattenpannan och därjämte två ångpannor

med anordningar för oljeeldning, installation av oljecistern samt anordnan­

de av torrkokningsskydd på två ångpannor. Slutligen skulle sjukhusets

ledningssystem delvis läggas om för att få en enhetlig och ekonomisk vär­

medistribution.

Därefter har övervägts huruvida under en övergångstid annat bränsle

lämpligen borde användas. En övergång till oljeeldning har emellertid nu­

mera visat sig innebära sådana ekonomiska fördelar, att ifrågavarande ra­

tionaliseringsåtgärder bör företas.

Kostnaderna för de angivna arbetena har tidigare uppskattats till 875 000

kr. i prisläget den 1 juli 1963. Vid det fortsatta projekteringsarbetet har det

befunnits lämpligt att i detta sammanhang utföra ledningsarbeten i större

omfattning än som ursprungligen avsågs. Detta medför en merkostnad av

200 000 kr. De på grundval av färdiga bygghandlingar beräknade kostnader­

na för de övriga arbetena ökar med 175 000 kr. jämtört med den tidigare

uppskattade kostnaden. Den totala kostnadsramen utgör sålunda 1 250 000

kr.

4. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret

1964/65 upptagits vissa arbeten i syfte att förbättra vattenförsörjningen vid

Ulleråkers sjukhus. Sedan huvudhandlingar numera färdigställts, beräknas

kostnadsramen för dessa arbeten till 500 000 kr.

5. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret

1964/65 upptagits vissa elarbeten vid Sundby sjukhus. Sedan huvudhand­

lingar numera färdigställts, beräknas kostnadsramen för ifrågavarande ar­

beten till 760 000 kr.

6. I anslagsframställningen för budgetåret 1963/64 tramlade mentalsjuk-

värdsberedningen förslag till om- och tillbyggnad av centralköket vid S:t

Lars sjukhus. Kostnaderna beräknades i prisläget den 1 juli 1962 till

2 900 000 kr., varav 450 000 kr. för anordnande av ett provisoriskt kök under

ombyggnadstiden. I prop. 1963:63 anförde föredragande statsrådet bl. a.,

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196i

24

att möjligheterna att åstadkomma besparingar i fråga om det provisoriska

köket borde ytterligare övervägas. Beredningen och byggnadsstyrelsen har

däretter undersökt ett tlertal olika alternativ för att lösa provisoriefrågan

utan att finna något billigare, genomförbart alternativ. Beredningen föreslår

därför, att det tidigare redovisade förslaget nu genomföres.

Den totala kostnadsramen för om- och tillbyggnad av centralköket vid

S:t Lars sjukhus bör med hänsyn till den allmänna byggnadskostnadssteg-

ringen höjas från 2 900 000 kr. till 3 000 000 kr.

7. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret

1964/65 upptagits vissa elarbeten vid Mariebergs sjukhus. Sedan huvud­

handlingar numera utförts, beräknas kostnadsramen för dessa arbeten till

515 000 kr.

8. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret

1964/65 upptagits vissa elarbeten vid Umedalens sjukhus. Sedan huvud­

handlingar numera färdigställts, beräknas kostnadsramen för ifrågavarande

arbeten till 430 000 kr.

Departementschefen

I den av innevarande års riksdag godtagna investeringsplanen för vissa

byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. har beträffande vissa

byggnadsobjekt någon kostnadsram inte fastställts och i fråga om några

byggnadsföretag endast angivits en preliminär kostnadsram. Med hänsyn till

angelägenheten av att ifrågavarande arbeten kunde påbörjas i beräknad tid,

upptogs för budgetåret 1964/65 medel härför i investeringsplanen. Det för­

utsattes, att kostnadsramarna för dessa arbeten skulle underställas 1964 års

riksdag för godkännande vid riksdagens höstsession.

Sedan på huvudhandlingar eller bygghandlingar grundade kostnadsbe­

räkningar numera verkställts beträffande flertalet av ifrågavarande bygg-

nadsobjekt, har mentalsjukvårdsberedningen framlagt förslag till komplet­

tering av investeringsplanen med kostnadsramar för dessa arbeten.

De av beredningen framlagda förslagen avser åtta byggnadsobjekt till en

sammanlagd kostnad av ca 11 milj. kr. Härav belöper närmare 8 milj. kr.

på yttre arbeten vid Ulleråkers sjukhus, om- och tillbyggnad av centralkök

vid S:t Lars sjukhus samt rationalisering av panncentral vid Vipeholms

sjukhus, övriga arbeten avser vattenförsörjningsanläggningar vid S:ta Gert-

ruds och Ulleråkers sjukhus samt elarbeten vid Sundby, Mariebergs och

Umedalens sjukhus.

Den av beredningen föreslagna kostnadsramen för yttre arbeten vid Uller­

åkers sjukhus uppgår till 3 620 000 kr. Häri ingår 420 000 kr. för vissa

yttre arbeten, som tidigare inräknats i byggnadskostnaderna för barnav­

delning, medicinskt centrum och centralkök. Dessa arbeten bör utföras

i samband med övriga yttre arbeten vid sjukhuset. Kostnadsramarna för

de tre nämnda byggnadsföretagen bör i investeringsplanen för nästa bud­

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964

25

getår justeras med hänsyn härtill. Jämfört med tidigare beräkningar har kostnaderna för första etappen av de yttre arbetena vid Ulleråkers sjuk­ hus ökat med 480 000 kr. på grund av ändrat tekniskt utförande av värme- och varmvattenförsörjningen. För andra etappen har beräknats en mer­ kostnad av 255 000 kr. till följd av kompletteringar i förhållande till det ursprungliga programmet. Genom vissa inskränkningar i den andra bygg- nadsetappen torde kostnaderna kunna begränsas till sammanlagt 3 500 000 kr. Jag föreslår, att kostnadsramen fastställes till detta belopp.

Kostnadsramen för om- och tillbyggnad av centralkök vid S:t Lars sjuk­ hus bör i enlighet med beredningens förslag fastställas till 3 000 000 kr. Detta innebär endast en anpassning till prisläget den 1 juli 1963 av tidiga­ re beräknad kostnad på 2 900 000 kr. Olika alternativ har numera under­ sökts när det gäller att provisoriskt lösa köksfrågan under ombyggnads­ tiden. Därvid har konstaterats, att en provisorisk köksbyggnad måste upp­ föras i huvudsak enligt tidigare framlagt förslag. Kostnaderna härför ingår i den angivna kostnadsramen för om- och tillbyggnadsarbetena.

Vissa rationaliseringsarbeten inom panncentralen vid Vipeholms sjukhus — bl. a. övergång till oljeeldning — bör nu komma till utförande. Jag före­ slår, att den på grundval av föreliggande bygghandlingar beräknade kost­ nadsramen av 1 250 000 kr. godtas. Häri ingår en merkostnad pa 200 000 kr. för utförande av ledningsarbeten i större omfattning än som ursprungli­ gen planerats.

Kostnadsramarna för vattenförsörjningsanläggningar vid S:ta Gertruds och Ulleråkers sjukhus samt för elarbeten vid Sundby, Mariebergs och Ume- dalens sjukhus bör fastställas i enlighet med beredningens förslag.

De nu framlagda förslagen till komplettering av investeringsplanen med vissa kostnadsramar medför inte något ökat anslagsbehov under budgetåret 1964/65, eftersom den beräknade medelsförbrukningen för ifrågavarande objekt ingår i det för innevarande budgetår anvisade investeringsanslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna de av mig förordade kostnadsramarna för vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus in. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

Statens utlåningsfonder

[6] 3. Statens bosättningslånefond. Från fonden utlämnas bosättningslån till trolovade eller äkta makar samt till ogift mor med minderårigt barn. För innevarande budgetår har anslaget uppförts med ett formellt belopp av 1 000 kr. Sedan låneverksamheten började under budgetåret 1937/38 har t. o. in. innevarande budgetår anvisats tillhopa. 61 104 700 kr.

Fullmäktige i riksbanken

har anfört, att utlåningen från fonden vid ut­

26

gången av budgetåret 1963/64 uppgick till 52 888 336 kr. mot 42 950 868 kr.

vid budgetårets början, dvs. en ökning med nära 10 milj. kr. Antalet ute­

stående lån utgjorde vid samma tidpunkter 34 405 och 34 438.

Lånens medelbelopp har ökat betydligt sedan lånemaximum höjts från

under budgetåret 1962/63 och ca 2 100 kr. under budgetåret 1961/62.

3 000 till 4 000 kr. fr. o. m. den 1 juli 1962. Medelbeloppet för lån som ut­

givits under budgetåret 1963/64 uppgick till ca 3 300 kr. mot ca 2 900 kr.

Under budgetåret 1963/64 har utgivits 7 546 nya lån till ett sammanlagt

belopp av 24 913 283 kr. Summan av amorteringar och slutbetalningar upp­

gick till 14 975 816 kr. Vid ingången av innevarande budgetår fanns på fon­

den ett belopp av endast ca 4,6 milj. kr. disponibelt. Det förefaller uppen­

bart, att det tillgängliga beloppet inte är tillräckligt för att fylla lånebehovet

under detta budgetår.

Med en nyutlåning av 8 000 lån till ett medelbelopp av 3 400 kr. samt med

en i stort sett oförändrad återbetalning av 15 milj. kr. skulle medelsbehovet

för innevarande budgetår uppgå till ca 12 milj. kr. Detta innebär att ca 7,5

milj. kr. skulle erfordras utöver tillgängliga medel. Försiktigheten synes

emellertid bjuda, att det tilläggsanslag som anvisas för innevarande bud­

getår bestämmes till 10 milj. kr. Fullmäktige hemställer, att 10 milj. kr.

anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1964/65.

Departementschefen

Såsom riksbanksfullmäktige anfört har medelbeloppen för lån som ut­

givits under budgetåret 1963/64 höjts avsevärt i jämförelse med de båda

föregående budgetåren. Då därjämte även antalet utlämnade lån stigit be­

tydligt — 7 546 mot 6 026 under budgetåret 1961/62 och 6 729 under budget­

året 1962/63 — torde de tillgängliga medlen i fonden inte förslå till att

täcka det väntade lånebehovet under innevarande budgetår. Ytterligare me­

del bör därför anvisas. Riksbanksfullmäktige har ansett ett belopp av ca

10 milj. kr. erforderligt. Nämnda belopp bör ställas till förfogande på till-

läggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till

Statens bosättningslånefond

å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett investerings-

anslag av 10 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

Ur protokollet:

Anders Leion

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

27

Bilaga 4

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 6 november 1964.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson

Lindström, Lindholm, KliNg, Skoglund, Edenman, JohanssonHermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ären­ de angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid följande.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

B.

Televerket

[1] 1. Teleanläggningar m. m. Med skrivelse den 17 september 1964 har tele­ styrelsen underställt Kungl. Maj:ts prövning frågan om uppförande av en ny telefonstationsbyggnad inom stadsdelen Vasastaden i Stockholm och därvid anfört bl. a. följande.

Till de två automatstationerna Södra Vasa (Vegagatan 12) och Norra Vasa (Norrtullsgatan 47) inkopplas abonnenter i Vasastaden, vidare i Brunnsvikenområdet samt vissa delar av Karlbergs-, Norrbacka- och Haga- områdena. Stationernas sammanlagda kapacitet om ca 50 000 nummer är numera i det närmaste ianspråktagen. Då abonnentökningen inom de be­ rörda områdena under den närmaste femårsperioden beräknas till ca 6 000 nummer, blir det nödvändigt — om ett stopp i inkopplingen av nya abon­ nenter skall kunna undvikas —• att företaga en utbyggnad, som medger att ytterligare stationsutrustning kan vara färdigmonterad senast år 1967.

28

Möjligheter till en utvidgning av verksamheten i anslutning till de båda

belintliga stationerna finnes icke, varför lokaler för den tillkommande sta-

tionsutrustningen måste anskaffas genom nybyggnad.

Telestyrelsen redogör för sina närmare överväganden i ärendet och

redovisar därvid det erbjudande, som styrelsen fått att på närmare angivna

villkor förvärva en av John Mattson Byggnadsaktiebolag ägd fastighet, näm­

ligen tomten nr 6 inom kvarteret Väduren i Vasastaden (Roslagsgatan 30).

Fastigheten har ett från telenätsynpunkt lämpligt läge och representerar en­

ligt styrelsen den utan tvekan bästa lösningen av lokalproblemet. Köpeskil­

lingen inkl. ersättning för evakueringskostnader etc. utgör 900 000 kr.,

vilket belopp med hänsyn till omständigheterna i ärendet icke bedömes så­

som oskäligt.

För att den planerade automatstationen skall bli färdigställd till år 1967

krävs, att byggnadsarbetena om möjligt igångsättes under 1964 och slut­

föres under 1965. Den totala byggnadskostnaden — innefattande rivning av

den nuvarande byggnaden å tomten — uppskattas till 2,7 milj. kr., varav

0,7 milj. kr. erfordras innevarande budgetår och 2,0 milj. kr. det nästkom­

mande. Den sammanlagda kostnad, som hänför sig till innevarande bud­

getår, blir sålunda inräknat kostnaden för förvärvet av fastigheten (0,9 -f-

0,7) 1,6 milj. kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att den

måtte medgivas att förvärva angivna fastighet inom kvarteret Väduren i

Vasastaden och där utföra en nybyggnad för stationsändamål samt att till

täckande av de på budgetåret 1964/65 belöpande kostnaderna taga i anspråk

medel från anslaget Teleanläggningar in. m.

Departementschefen

Den utökning av stationskapaciteten, som ifrågavarande byggnadsprojekt

siktar till, motiveras av telestyrelsen med den förhållandevis kraftiga till­

strömning av nya telefonabonnenter, som kan väntas under de närmaste

åren inom Vasastaden och vissa kringliggande områden. Projektet innebär,

att telestyrelsen för att möta den fortsatta expansionen förvärvar tomten

nr 6 inom kvarteret Väduren i Vasastaden och där uppför en ny stations­

byggnad. Priset för tomten inkl. vissa evakueringskostnader m. m. anges

till 0,9 milj. kr. och kostnaden för nybyggnaden till 2,7 milj. kr.

De skäl, som styrelsen anfört för en utökning av stationskapaciteten inom

berörda område och för uppförande av en ny stationsbyggnad, finner jag

väl styrkta. De kostnader, som förvärvet av tomten och byggnadsarbetena

beräknats föranleda, anser jag också med hänsyn till vad som inhämtats

i ärendet kunna godtagas.

Under hänvisning till det anförda vill jag förorda, att medgivande lämnas

telestyrelsen till genomförande av projektet. Av kostnaden, som förutsättes

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964

29

belasta anslaget Teleanläggningar m. m„ torde i enlighet med styrelsens

beräkning 1,6 milj. kr. komma att falla på innevarande budgetår. Detta

belopp bör kunna rymmas inom ramen för de medel, som ställts till sty­

relsens förfogande.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medge att en telefonstationsbyggnad må uppföras

på för ändamålet förvärvad tomtmark i Vasastaden i Stock­

holm.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Anders Ferm

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

31

Bilaga 5

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 6 november 1964.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter un­ der finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgif­ ter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

F.

Diverse

[1] 10. Kampanj för lönsparande. För ungdom har ett med statsmedel un­ derstött lönsparande förekommit sedan år 1950. I början av år 1962 till­ kom det allmänna lönsparandet som en påbyggnad av ungdomens lönspa­ rande. Lönsparandet sker hos sparinstituten. Beträffande båda sparfor­ merna anvisar riksdagen under fjortonde huvudtiteln medel till årliga ut- lottningar av vinster bland de lönsparare, som uppfyller vissa angivna mi­ nimikrav i fråga om lönsparandet. Vinstutlottningarna ombesörjes av riks- gäldskontoret och sker särskilt för vardera sparformen.

För att stimulera ungdomens lönsparande anvisade riksdagen för bud­ getåren 1950/51 och 1957/58 särskilda anslag till en propagandakampanj. Till motsvarande kampanj för det allmänna lönsparandet har riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåren 1961/62 och 1962/63 anvisat re­

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196k

servationsanslag av 600 000 kr. resp. 300 000 kr. Därefter har riksdagen

för en centralt bedriven kampanj avseende båda formerna av lönsparande

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1963/64 anvisat ett reservations­

anslag av 800 000 kr. Av detta belopp avser 300 000 kr. propagandaåtgär­

der för ungdomens lönsparande, 300 000 kr. propagandaåtgärder för det

allmänna lönsparandet och 200 000 kr. framställning av en propaganda­

film, särskilt anpassad för ungdomens lönsparande. Ledningen för den

centralt bedrivna kampanjen handhas av en kommitté, vari ingår repre­

sentanter för statsmakterna, arbetsmarknadens parter och sparinstituten.

Ungdomens lönsparande har under de senaste åren stadigt ökat i om­

fattning. Den vid slutet av år 1963 innestående behållningen uppgick till

214 milj. kr., en ökning från föregående år med 19 milj. kr. Antalet an­

slutna lönsparare visar emellertid endast en obetydlig nettoökning under

år 1963. Under detta år ökade sålunda antalet lönsparare endast med 250,

medan motsvarande ökning under 1962 var ca 15 000. Till en del torde

den stagnerade nettoökningen sammanhänga med att ett ökat antal lön­

sparare enligt gällande regler av åldersskäl tvingats lämna denna spar­

form. Sammanlagt utgjorde antalet anslutna till ungdomens lönsparande

vid slutet av år 1963 ca 166 000. Behållningen per lönsparare utgjorde i

genomsnitt 1 283 kr.

Det allmänna lönsparandet har under de två första åren, 1962 och 1963,

fått en förhållandevis god anslutning. Vid slutet av år 1963 uppgick anta­

let anslutna lönsparare till ca 436 000, en ökning från föregående år med

ca 100 000. Den innestående behållningen uppgick vid samma tid till 730

milj. kr., en ökning från föregående år med 248 milj. kr. Behållningen

motsvarar i genomsnitt 1 675 kr. per lönsparare.

Kommittén för allmänna lönsparandet

har upplyst, att kampanj arbetet

under våren 1964 koncentrerats till det allmänna lönsparandet och under

hösten till ungdomens lönsparande. Kampanjen har skett genom annonse­

ring i tidningar och tidskrifter, genom affischer och liknande reklam­

material samt genom centralt bedriven upplysningsverksamhet. Propagan­

dafilmen har färdigställts och kan utnyttjas i höstens kampanj. Enligt

kommittén har anslutningen till båda sparformerna hittills under år 1964

utvecklat sig gynnsamt. Kommittén uppskattar antalet ungdomslönsparare

vid utgången av år 1964 till 180 000. Som mål för år 1965 uppställes en

ökning av antalet sådana lönsparare till 200 000. För att detta mål skall

kunna nås, är det enligt kommittén av vikt, att sparinstituten lämnas

fortsatt stöd i arbetet att öka antalet lönsparare av alla åldrar. Kommit­

tén anser det därför önskvärt, att den pågående centralt bedrivna kam­

panjen fortsättes under år 1965. Förberedelsearbetet härför bör igångsät­

tas redan vid årsskiftet 1964/65. För kampanj arbetet, som anses i hu­

vudsak böra inriktas på ungdomens lönsparande, erfordras ett belopp av

500 000 kr.

33

Kommittén anmäler vidare, att den sedan resultatet av 1965 års kam­

panj redovisats ämnar göra en undersökning av kampanjåtgärdernas ef­

fekt. Resultatet av denna undersökning skall tjäna som underlag för be­

dömandet av eventuellt framtida behov av statsfinansierade propagandaåt­

gärder.

Departementschefen

Det är enligt min mening av stor vikt att det personliga sparandet sti­

muleras. En åtgärd i detta syfte är befrämjandet av lönsparandet. Hittills

bedrivna kampanjer för lönsparande har givit ett gott resultat. Jag fin­

ner det mot denna bakgrund angeläget att den under år 1964 bedrivna

centrala kampanjen fortsättes under år 1965. Det fortsatta kampanjarbe­

tet bör syfta till att befrämja rekryteringen av sparare i alla åldrar. Pro­

pagandaåtgärderna bör därför inriktas på såväl det allmänna lönsparan­

det som ungdomens lönsparande. För detta ändamål föreslår jag att det

av kommittén för allmänna lönsparandet beräknade beloppet 500 000 kr.

anvisas. Jag förutsätter, att de medel som kan komma att kvarstå från

årets kampanj även kan disponeras för nästa års verksamhet.

Om det nu ifrågavarande beloppet anvisas av riksdagen, kommer sam­

manlagt 2 200 000 kr. att under de fyra senaste budgetåren ha ställts till

förfogande av statsmedel för propagandakampanjer för lönsparandet. In­

nan ytterligare propagandaåtgärder för framtiden övervägs, finner jag det

lämpligt att, såsom kommittén föreslagit, en undersökning av kampanj­

åtgärdernas effekt verkställes.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till

Kampanj för lönsparande

å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservations­

anslag av 500 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196k

KAPITALBUDGETEN

Fonden föi låneunderstöd

[2] 12 a. Lån till uppehållande av driften vid Koppoms pappersfabriks aktie­

bolag. Koppoms pappersfabriks aktiebolag i Järnskogs kommun, Värm­

lands län, bildades år 1889. Under senare år har aktierna i bolaget ägts

av Aktiebolaget Hedström & Co i Göteborg. Detta bolag försattes den 15

juni 1964 i konkurs.

Under de senaste åren har Koppoms pappersfabriks aktiebolag fått vid­

kännas betydande förluster. Den redovisade förlusten för år 1963 uppgick

till ca 1 858 000 kr. I syfte att få till stånd ett förbättrat resultat genom

3

Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 190

34

ökad produktion och längre gående specialisering av papperstillverkningen

har bolaget under senare år gjort betydande investeringar. Enligt upp­

gjord investeringsplan skulle upprustningen fortsättas. De gjorda investe­

ringarna medförde emellertid inte den förbättring av läget som ansågs er­

forderlig. Då även de första två månaderna år 1964 uppvisade förlust,

beslöt bolagsledningen att betalningarna skulle inställas.

Under betalningsinställelsen arbetade bolaget med betydande svårighe­

ter. Det visade sig bl. a. vara svårt att finna avsättning för bolagets pro­

dukter, sannolikt delvis beroende på kundernas oro för bolagets framtid.

För att få erforderligt rörelsekapital ansökte bolaget genom Värmlands

läns företagareförening om en statlig garanti för ett lån om 2 000 000 kr.

Beloppet ändrades sedermera av bolaget till att gälla i första hand 275 000

kr. Lånet var avsett att upptagas i Sveriges kreditbank, som redan tidigare

lämnat bolaget stora krediter. Enligt företagareföreningen skulle ett kredit­

stöd om 275 000 kr. möjliggöra för bolaget att uppehålla driften till ut­

gången av juni månad 1964.

Genom beslut den 14 maj 1964 beviljade Kungl. Maj :t garanti enligt

kungörelsen den 3 juni 1960 (nr 372) om statligt kreditstöd till hemslöjd,

hantverk och småindustri för lån till bolaget om högst 275 000 kr. I be­

slutet förutsattes att frågan om inriktningen av bolagets fortsatta verksam­

het skyndsamt skulle utredas av en av företagareföreningen tillkallad utred­

ningsman.

Då ifrågavarande utredning i slutet av juli förelåg klar, visade den ett

sådant resultat, att ytterligare statlig lånegaranti till bolaget inte kunde

påräknas. Med anledning härav och då bolaget befann sig i en allvarlig

likviditetskris fann sig bolagsledningen föranlåten att den 28 juli 1964

ansöka om bolagets försättande i konkurs, vilken ansökan beviljades.

Den väsentliga anledningen till bolagets obestånd torde enligt den i sam­

band med konkursen upprättade förvaltningsberättelsen ha varit den svåra

kris med ringa lönsamhet, varunder en stor del av den svenska pappers­

industrin arbetat under ett flertal år, kombinerad med den omständighe­

ten att erforderliga investeringar inte gjorts i tid.

Alltsedan det stod klart att en konkurs i bolaget var ofrånkomlig har

i samråd med Sveriges kreditbank olika vägar prövats för att kunna fort­

sätta driften vid anläggningarna. Bolaget har mer än 150 anställda och

dess verksamhet är av stor betydelse för sysselsättningen i området. Järn­

skogs kommun ligger också inom den del av landet, där speciella åtgär­

der vidtagits för att förbättra arbetstillgången. Möjligheterna att bereda de

hos bolaget anställda annan sysselsättning har av arbetsmarknadsmyndig­

heterna bedömts såsom starkt begränsade. Arbetsmarknadsstyrelsen har

därför genom stödbeställningar sökt att tillfälligt understödja en fortsatt

drift.

En möjlighet att på längre sikt trygga driften yppades genom att Öjer-

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196i

35

viks sågverks aktiebolag, ett dotterföretag till Rottneros aktiebolag, avgav

ett för konkursförvaltningen godtagbart anbud på tillgångarna i konkurs­

boet. Förutsättningen för detta anbud var emellertid, att ett statligt lån

på 1 500 000 kr. kunde lämnas till köparen. Ett avtal, som även godtagits

av kreditbanken, har sedermera träffats under den angivna förutsättningen.

Det ifrågavarande avtalet är träffat mellan Koppoms pappersfabriks ak­

tiebolag i konkurs såsom säljare och öjerviks sågverks aktiebolag såsom

köpare. Avtalet innebär att Öjerviks sågverks aktiebolag övertar konkurs­

boets tillgångar. Såsom förutsättning gäller att köparen av statsmakterna

erhåller ett ränte- och amorteringsfritt lån om 1 500 000 kr. Lånet skall av­

skrivas med en femtedel årligen under förutsättning att köparen uppe­

håller driften vid pappersfabriken i stort sett i samma omfattning som

tidigare. Om driften nedlägges före utgången av den närmaste femårspe­

rioden, skall lånet återbetalas till den del som resterar vid tidpunkten för

nedläggandet. Såsom säkerhet för lånet skall ställas inteckningar i fabriks-

fastigheten inom ett värde av 5 000 000 kr. Avtalet innehåller vidare bl. a.

ett åtagande från köparens sida att för den fortsatta driften av bruket i

största möjliga utsträckning anställa den personal som tidigare varit an­

ställd i brukets tjänst.

Utan statlig medverkan i någon form skulle sysselsättningen i Koppom

inte kunna upprätthållas. En nedläggning av bruket utan att några nya

arbetstillfällen skapades skulle medföra så allvarliga följder för Järnskogs

kommun att ett statligt engagemang i någon form bleve påkallat. Den lös­

ning som nu erbjudes genom avtalet med öjerviks sågverks aktiebolag

framstår som godtagbar. Statens finansiella medverkan synes rimligt av­

vägd i jämförelse med de kostnader som lokaliseringsåtgärder i liknande

delar av landet betingat, inte minst med hänsyn till att den ger en grundad

anledning att förvänta en fortsatt drift vid bruket under en relativt lång

period. Principiella invändningar kan visserligen riktas mot att statligt

stöd utgår vid förvärv av en existerande anläggning. Sådana invändningar

grundar sig på angelägenheten att undvika att statligt stöd medför en ka­

pitalöverföring till säljaren utan att därmed skapa några förbättrade sys-

selsättningsbetingelser. Den föreslagna transaktionen har emellertid inte

denna innebörd, eftersom alternativet skulle vara att konkursboets till­

gångar realiserades utan att någon sysselsättning bereddes de anställda

vid bruket. I elt sådant läge skulle staten få pröva andra och till sina verk­

ningar osäkrare åtgärder än det lånestöd som här föreslås.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till

Lån till uppehållande av driften vid Koppoms

pappersfabriks aktiebolag

å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av

1 500 000 kr.

Kungi. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Kungi. Maj.ts proposition nr 190 år 196i

Ur protokollet:

Monica Gustafson

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

37

Bilaga 6

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet å Stockholms slott den 6 november 1964.

Närvarande:

Ministern

för

utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler här­

efter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angå­

ende utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt

anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

D. Skolväsendet

L1 ] 13. Information om skolreformen. Detta anslag har för innevarande

budgetår uppförts med 180 000 kr. Vid ingången av budgetåret fanns på

anslaget en reservation av i runt tal 6 000 kr. Anslaget är avsett för infor­

mationsverksamhet rörande grundskolan.

Ggmnasieutredningen

har i sitt betänkande Ett nytt gymnasium (SOU

1963: 42 s. 793 f) förklarat, att utredningen finner det oundgängligen nöd­

vändigt att en omfattande information ges om det nya gymnasiet. Utred­

ningen har (s. 826) för detta ändamål räknat med ett medelsbehov av 0,5

milj. kr. under vartdera av budgetåren 1964/65 och 1965/66.

I utlåtande över gymnasieutredningens och fackskoleutredningens be-

tänkanden har

skolöverstgrelsen

framhållit, att informationsbehovet i

samband med gymnasiereformen kommer alt vara ännu större än vid

38

grundskolereformen eftersom majoriteten av föräldrarna till gymnasiets

elever har ringa personlig erfarenhet av den skolform det gäller. Den sam­

verkan mellan hem och skola, som förutsätts ske vid valet av studiegång,

kräver därför enligt skolöverstyrelsens mening särskilt stor uppmärksamhet.

Även elevinformationen måste ges en sådan utformning, att elevernas egna

ställningstaganden vid val av ämnen och lärokurser kan ske på grundval

av verklig kännedom om vad olika alternativ innebär. De av gymnasieut-

redningen föreslagna beloppen för informationsändamål har överstyrelsen

funnit tillräckliga, under förutsättning att den hittills av arbetsmarknads­

styrelsen bedrivna och även i fortsättningen angelägna rådgivningen be­

träffande val av studiegång i relation till framtida yrkesval bekostas från

andra anslag. Överstyrelsen har i utlåtandet hemställt, att för information

om gymnasiet ett belopp av 0,5 milj. kr. anvisas på tilläggsstat till rikssta-

ten för budgetåret 1964/65.

Departementschefen

I prop. 1964: 171 har jag i stort sett anslutit mig till vad skolöversty­

relsen i sitt utlåtande över gymnasieutredningens förslag anfört beträf­

fande informationsverksamhetens uppläggning m. m. Med hänsyn till ange­

lägenheten av att informationsverksamheten börjar så snart som möj­

ligt töre den allmänna övergången läsåret 1966/67 till den nya gymnasie­

organisationen bör, i enlighet med skolöverstyrelsens förslag, på tilläggs­

stat för innevarande budgetår uppföras 0,5 milj. kr., avseende information

om gymnasie- och fackskolereformen. Det synes lämpligt att detta belopp

anvisas under förevarande anslag, som från och med budgetåret 1965/66

bör erhålla rubriken Information om skolreformerna m. m.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till

Information om skolreformen

å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservations­

anslag av 500 000 kr.

[2] 67. Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet. I stats­

verkspropositionen 1964 (bil. 10 s. 330 f.) har för budgetåret 1964/65 in­

vesteringsramen för byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet an­

givits till 350 milj. kr., varav 270 milj. kr. avser permanenta och 80 milj.

kr. provisoriska anläggningar. Medelsbehovet för detta budgetår har med

hänsyn till den sålunda beräknade investeringsramen och tidigare fattade

bidragsbeslut beräknats till 129 milj. kr., vilket belopp i riksstaten uppta­

gits under förslagsanslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmän­

na skolväsendet.

För riksdagen bör anmälas, att detta anslag av i det följande redovisade

skäl torde komma att belastas med större belopp än som upptagits i riks­

staten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964

39

Arbetsmarknadsstyrelsen

har i skrivelse den 9 september 1964 framhål­

lit, att väntade förändringar på arbetsmarknaden i de s. k. skogslänen nöd­

vändiggör insatser från samhällets sida. Vid en genomgång av tänkbara

projekt för en lokal förstärkning av sysselsättningen har styrelsen stannat

inför några skolbyggnadsföretag av hög angelägenhet. Det gäller sex pro­

jekt i Norrbottens, Västerbottens och Gävleborgs län. Då den för inneva­

rande budgetår fastställda bidragsramen redan disponerats av skolöver­

styrelsen genom beslut om statsbidrag, bindande förhandsbesked eller ut­

fästelser i annan ordning, har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj :t måtte bemyndiga skolöverstyrelsen att utöver den för inne­

varande budgetår fastställda investeringsramen lämna statsbidrag till de

sex skolbyggnadsföretagen.

Genom beslut den 24 september 1964 har Kungl. Maj :t bemyndigat skol­

överstyrelsen att budgetåret 1964/65 disponera en extra investeringsram av

högst 10 milj. kr. för statsbidrag till sådana, med hänsyn till arbetsmark­

nadsläget särskilt angelägna skolbyggnadsföretag inom det allmänna skol­

väsendet, som avses i arbetsmarknadsstyrelsens skrivelse.

Det erforderliga statsbidraget till dessa skolbyggnadsföretag kan väntas

belasta förevarande förslagsanslag med ca 3,5 milj. kr. Med tillämpning

av för detta anslag gällande utbetalningsregler kan hälften av det erfor­

derliga statsbidraget eller 1,75 milj. kr. beräknas bli tagna i anspråk under

innevarande budgetår. Återstående belopp bör inräknas i de för budgetåren

1965/67 erforderliga anslagsbeloppen.

I prop. 1964: 171 angående reformering av de gymnasiala skolorna m. m.

har jag i enlighet med gymnasieutredningens förslag förordat införande

av statsbidrag till byggnadsarbeten vid gymnasier. I huvudsak skall där­

vid enligt förslaget tillämpas nu gällande bestämmelser om statsbidrag

till byggnadsarbeten vid högre kommunala skolor. Statsbidrag bör, enligt

vad jag i nyssnämnda proposition förordat, kunna utgå till kostnader för

byggnadsarbeten, som påbörjas efter den 1 juli 1964. I enlighet med

gymnasieutredningens förslag förordar jag en investeringsram för nu lö­

pande budgetår av 50 milj. kr., avseende byggnadsarbeten för gymnasier

och fackskolor. Det erforderliga statsbidraget vid en investeringsram av

denna omfattning kan beräknas till ca 16 milj. kr. Det är emellertid inte

nödvändigt att ett särskilt anslag uppföres på riksstaten för bidrag till bygg­

nadsarbeten vid gymnasier och fackskolor. Kostnaderna härför bör be­

stridas ur förslagsanslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna

skolväsendet, från vilket under såväl budgetåret 1963/64 som innevaran­

de budgetår bidrag kunnat utgå till byggnadsarbeten vid fackskolor. Med

tillämpning av de utbetalningsregler, som förutsättes bli gällande, kan

omkring 8 milj. kr. beräknas komma att utbetalas under innevarande

budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

40

Med hänsyn till anslagets konstruktion fordrar de angivna åtgärderna

inte någon särskild medelsanvisning på tilläggsstat, men det bör givas

riksdagen till känna, att anslaget av här redovisade skäl kan förutses bli

belastat med ca (1 750 000 -j- 8 000 000 =) 9 750 000 kr. eller avrundat

10 000 000 kr. mer än som beräknats i riksstaten.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 190 år 196b

E. Högre utbildning och forskning

[3] 140. Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor

m. m. I riksstaten för innevarande budgetår har uppförts ett reservations­

anslag till inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor

m. m. av 30 milj. kr. Av nämnda belopp disponeras 29 585 000 kr. av ut-

rustningsnämnden för universitet och högskolor för ändamål upptagna i

särskild inrednings- och utrustningsplan, vilken bl. a. upptar dels kostnads­

ram för varje objekt, dels beräknad medelsförbrukning intill utgången av

budgetåret 1964/65 för de till varje läroanstalt hörande objekten. Nämnden

äger dock inom ramen för tillgängliga medel -— oavsett i inrednings- och

utrustningsplanen för objekten beräknad medelsförbrukning — bestrida

kostnader för inredning och utrustning av de i planen upptagna objekten

intill högst det belopp, som för vederbörande objekt angivits som kost­

nadsram.

De tidigare på utrustningsnämnden ankommande uppgifterna med av­

seende på planering och upphandling av snickeriinredningar, elektriska ar­

maturer och möbler m. m. har numera enligt Kungl. Maj :ts beslut den 4

juni 1964 överförts från utrustningsnämnden till byggnadsstyrelsen respek­

tive tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté. Vidare skall

framdeles förslag till utrustning — bl. a. kostnadsramar — utarbetas av

särskilda lokal- och utrustningsprogramkommittéer (jfr prop. 1964:50;

SU 119; rskr 293). De nya planeringsorganen har emellertid icke kunnat

komma i effektiv verksamhet i sådan tid att de haft möjlighet att avge för­

slag till kostnadsramar redan till hösten 1964.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

har i skrivelse den

23 september 1964 hemställt om höjning av vissa i inrednings- och ut­

rustningsplanen ingående kostnadsramar eller införande i planen av nya

sådana för universiteten i Lund, Stockholm och Umeå. Nämndens förslag

avser i huvudsak inredning och utrustning av sådana nytillkommande loka­

ler som avses kunna tagas i bruk senast fr. o. in. höstterminen 1965. För

att åtgärder för inköp av ifrågavarande inredning och utrustning — som

enligt en mellan utrustningsnämnden och byggnadsstyrelsen träffad över­

enskommelse helt skall åvila nämnden — skall kunna vidtagas så tidigt

som möjligt har nämnden anhållit om bemyndigande att redan under

41

budgetåret 1964/65 få anlita för nämnden tillgängliga medel under före­ varande reservationsanslag.

Vidare har

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan

med

skrivelser den 7 september och den 15 oktober 1964 hemställt om anslag för inredning och utrustning av nya lokaler i sjökartebyråns f. d. byggnad på Skeppsholmen.

Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

Lunds universitet

Gamla tvätter ibyggnaden och gamla ko k sbyggna­ den vid Lunds lasarett. I gällande inrednings- och utrustnings- plan finnes för detta objekt uppförd en delram av 300 000 kr. Enligt ut- rustningsnämnden skall tvättbyggnaden utnyttjas för biblioteksändamål och köksbyggnaden för i första hand ämnena företagsekonomi, national­ ekonomi och internationell ekonomi. Tvättbyggnaden och första etappen av köksbyggnaden beräknas — framhåller nämnden — kunna tagas i bruk omkring årsskiftet 1964/65 och återstoden av köksbyggnaden under år 1966. Nämnden föreslår att kostnadsramen höjes från 300 000 kr. till 800 000 kr. Då planeringen icke slutförts i alla avseenden bör enligt nämn­ den den höjda ramen, som anses tillräcklig för att tillgodose inrednings- och utrustningsbehoven intill utgången av budgetåret 1965/66, alltjämt betecknas som delram.

Stockholms universitet

Utökade lokaler för genetik. Genetiska institutionen är för­ lagd till huvudbyggnaden i kvarteret Vega. Institutionen kommer, en­ ligt vad nämnden framhåller, att erhålla ökade utrymmen i anslutning till sina nuvarande lokaler. En ökning av utbildningskapaciteten i ämnet blir därigenom möjlig. För inredning och utrustning av de tillkommande loka­ lerna föreslår utrustningsnämnden en definitiv kostnadsram av 140 000 kr.

Utökade lokaler för slaviska språk. Enligt föreliggande planering avses ämnet kvartärgeologi erhålla nya lokaler inom Frescati- området. Ämnets nuvarande lokaler i den s. k. gamla bergsskolan i kvar­ teret Vega skall övertagas av slaviska institutionen, som tidigare dispone­ rar övriga lokaler i byggnaden. För inredning och utrustning av de till­ kommande utrymmena föreslår nämnden en definitiv ram av 20 000 kr.

Vissa lokaler i k v. Kungstenen. Såsom redovisades i prop. 1963: 190 (s. 42) kommer ämnena geografi, geologi och mineralogi att er­ hålla utökade lokaler inom byggnaden Kungstensgatan 45 i kvarteret Kung­

42

stenen i samband med att de lokaler friställes som hittills disponerats för

ämnena botanik och matematik samt matematisk-naturvetenskapliga biblio­

teket.

Nybyggnaden för botanik i det s. k. Lilla Frescati har enligt nämnden nu

tagits i bruk. Under innevarande höst kommer matematiska institutionen

och matematisk-naturvetenskapliga biblioteket att inflytta i nybyggnad i

kvarteret Mimer (Mimer II).

Studerandeantalet i examensämnet kulturgeografi är icke begränsat. Där­

emot har — framhåller nämnden — utbildningskapaciteten i examensäm­

net geografi varit begränsad till normalt 40 tvåbetygsstuderande per år.

Genom det ifrågavarande lokaltillskottet kan enligt nämnden kapaciteten

ökas till 80 tvåbetygsstuderande per år.

I enlighet med vad som förordades i prop. 1963: 190 har för undervis-

ningsutrustning m. m. för ämnet geografi uppförts en definitiv ram av

125 000 kr. och för allmän utrustning en delram av 150 000 kr. Sedan de­

taljerad inredningsplanering nu kunnat ske anser sig nämnden böra

föreslå att delramen för allmän utrustning av lokalerna, vilka omfattar

omkring 1 750 m3, ersättes med en definitiv ram av 320 000 kr.

Nya lokaler för kvartärgeologi. Detta ämne avses, såsom

redovisades i prop. 1963: 190 (s. 42), erhålla provisoriska lokaler i befint­

liga byggnader inom Frescatiområdet. Enligt föreliggande planer kommer

lokalerna att iordningställas så att inflyttning kan ske omkring årsskiftet

1964/65.

I gällande inrednings- och utrustningsplan finnes för ändamålet uppförd

en delram av 150 000 kr. Enligt utrustningsnämnden måste avsevärda be­

hov av inredning och utrustning tillgodoses för att institutionen skall kun­

na fylla avsedda nya uppgifter för utbildning och forskning. Nämnden

anser det dock möjligt att begränsa anskaffningarna inom en kostnad av

300 000 kr. och föreslår därför att den ovannämnda kostnadsramen höjes

med 150 000 kr. till 300 000 kr. Ramen bör i samband därmed kunna be­

tecknas som definitiv.

Lokaler för analytisk kemi. I enlighet med i prop. 1964: 47

framlagt förslag har staten från Nobelstiftelsen förvärvat den i anslutning

till universitetsområdet i Frescati belägna stadsägan nr 7 inom stadsdelen

Brunnsviken i Stockholm (SU 47; rskr 148). I förvärvet ingick dels de

byggnader som disponeras av nuvarande forskningsinstitutet för atom­

fysik, dels vissa byggnader som tidigare disponerats av Nobelinstitutets

avdelning för kemi. De sistnämnda byggnaderna har i huvudsak upplåtits

för institutionen för analytisk kemi vid universitetet i Stockholm.

Den ifrågavarande förläggningen av institutionen löser enligt nämnden

provisoriskt ämnets lokalfråga. Om några år avses dock ämnet erhålla per­

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i

43

manenta lokaler i den nybyggnad för högre utbildning och forskning i kemi

som Kungl. Maj :t genom beslut den 14 maj 1964 uppdragit åt byggnadssty­

relsen att projektera. Med beaktande härav har nämnden funnit att resur­

ser för inredning och utrustning för närvarande bör ställas till förfogande

intill ett belopp av 500 000 kr. Genom beslut den 29 maj 1964 anvisade

Kungl. Maj :t 50 000 kr. för ändamålet från den under förevarande reserva­

tionsanslag uppförda anslagsposten till Kungl. Maj :ts disposition. Med hän­

syn härtill föreslår nämnden att en delram av 450 000 kr. upptages i inred­

nings- och utrustningsplanen.

Telefonväxel. I gällande inrednings- och utrustningsplan är för

telefonväxel, matsal m. m. uppförd en definitiv kostnadsram av 320 000 kr.,

varav 100 000 kr. avser en i nybyggnaden för kemiska övningslaboratoriet

provisoriskt installerad växel.

Enligt utrustningsnäinnden har i samverkan mellan nämnden samt bygg­

nadsstyrelsen och televerket en ingående planering skett i fråga om tele­

organisationen på längre och kortare sikt för universitetets blivande an­

läggningar inom Frescatiområdet. Nämnden har härvid förutsatt, att den

första av de två nybyggnader för samhällsvetenskap m. in., som Kungl. Maj :t

genom beslut den 17 maj 1963 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projekte­

ra, kommer att färdigställas till höstterminen 1967. Den andra av de båda

byggnaderna har förutsatts stå färdig under loppet av budgetåret 1967/68.

Nämnden finner ingen tvekan råda om att en s. k. koordinatväljarväxel

av typen A 344 bör installeras inom Frescatiområdet. En växel av detta slag

är utbyggbar successivt med fritt antal anknytningar. I första omgången

bör växeln enligt nämnden anordnas med 1 000 anknytningar. För telefon­

växlar av nämnda typ gäller synnerligen långa leveranstider. Om växeln

beställes under de närmaste månaderna kan den enligt nämnden vara instal­

lerad under loppet av budgetåret 1968/69. Nämnden har därvid förutsatt

att utrymme för växeln kommer att beredas inom den andra av de ovan­

nämnda byggnaderna. Den slutliga anläggningskostnaden för växeln kan

icke nu anges. Vid samråd mellan nämnden och televerket har emellertid

beräknats en kostnad av ca 620 000 kr. enligt nu gällande prisläge.

För att tillgodose telefonbehovet för tiden innan den slutliga koordinat­

välj arväxeln hunnit färdigställas måste enligt nämnden ytterligare proviso­

rier tillgripas. Mest ekonomiskt är enligt nämnden att utbygga den i ke­

miska övningslaboratoriet befintliga, provisoriska växeln med 200 anknyt­

ningar. Kostnaden härför uppgår enligt nämnden till ca 100 000 kr., vartill

kommer ca 80 000 kr. för yttre ledningar mellan den nämnda växeln och

den första av nybyggnaderna för samhällsvetenskap m. m. Ifrågavarande

ledningar avses emellertid komma att ingå i det framtida ledningsnätet och

innebär sålunda ingen merkostnad. I samband med att den provisoriska

växeln ersättes med den slutliga får enligt gällande bestämmelser beställa­

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b

44

ren tillgodoräkna sig 70

%

av kostnaderna för den provisoriska växelappa­

raten, d. v. s. i förevarande fall ca 100 000 kr.

För att möjliggöra utläggande i god tid av nödvändiga beställningar före­

slår nämnden att kostnadsramen för telefonväxel ökas från nuvarande

100 000 kr. till 800 000 kr. Ramen bör enligt nämnden betecknas som del­

ram.

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964

Umeå universitet

Pedagogik, geografi samt franska och tyska språ­

ken. För allmän utrustning av de av Umeå stad förhyrda undervisnings-

paviljongerna har i gällande inrednings- och utrustningsplan uppförts en

definitiv kostnadsram av 640 000 kr. Vidare har för undervisningsutrust-

ning för fysikämnena uppförts en definitiv ram av 860 000 kr.

För undervisningsutrustning för ämnet geografi, som tills vidare skall

inrymmas i paviljongerna, föreslår utrustningsnämnden nu en delram av

110 000 kr.

Kostnaden för erforderlig undervisningsutrustning för ämnet pedagogik,

som under innevarande budgetår tillfälligt kunnat inrymmas i paviljonger­

na, beräknar nämnden till ca 20 000 kr. För inredning av de lokaler utan­

för paviljongerna, som enligt nämnden måste anskaffas, beräknar nämnden

ett belopp av 15 000 kr. Med hänsyn härtill föreslår nämnden att en delram

av 35 000 kr. fastställes för ämnet pedagogik.

För inredning och utrustning av lokaler i folkskoleseminariet i Umeå för

engelska språket har anvisats 64 000 kr. (prop. 1964: 74; SU 94; rskr 214).

Från höstterminen 1965 avses undervisning komma att meddelas även i

franska och tyska språken. Lokaler för nämnda ämnen förutsättes komma

att upplåtas i seminariebyggnaden. För inredning av ifrågavarande lokaler

föreslår utrustningsnämnden att en delram av 30 000 kr. uppföres i inred­

nings- och utrustningsplanen.

Konsthögskolan

Nya lokaler för arkitekturskolan m. m. Genom beslut

den 16 oktober 1964 medgav Kungl. Maj :t, att sjöfartsstyrelsens sjökarte-

byrås f. d. byggnad på Skeppsholmen finge upplåtas för konsthögskolans

räkning. Byggnadsstyrelsen bemyndigades iordningställa lokalerna för hög­

skolans arkitekturskola samt kansli och teoretiska undervisning. Kostna­

derna för inredning och utrustning av lokalerna beräknas enligt akade­

miens framställning den 7 september 1964 och en kompletterande skrivelse

från akademien den 15 oktober 1964 till 132 470 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

45

Departementschefen

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 4 juni 1964 ställdes till utrustnings-

nämndens för universitet och högskolor förfogande — utöver vad som ti­

digare disponerades av nämnden — 29 585 000 kr. att disponeras för ända­

mål upptagna i en inrednings- och utrustningsplan för universitet, högsko­

lor m. m. I denna plan har för de olika utrustningsföretagen angivits av

riksdagen godkända kostnadsramar. Dessa ramar är antingen definitiva

ramar, d. v. s. avser hela kostnaden för ifrågavarande företag, eller delramar

t. o. m. budgetåret 1964/65, vilket innebär att slutlig kostnadsberäkning av

företaget i fråga ej varit möjlig att genomföra och att ytterligare kostnader

i regel torde vara att förvänta.

I det föregående har redogörelse endast lämnats för de förslag som jag

funnit böra prövas i förevarande sammanhang. Med anledning av vad som

redovisats förordar jag att följande nya och ändrade kostnadsramar god­

kännes, nämligen

Läroanstalt/institution

(motsvarande)

Ny ram eller

ändring av

tidigare ram

(1000-tal kr.)

Kostnadsrarr

definitiv

ram

(1000-tal kr.)

delram

t. o. m. 30/6

1965

art1 2

1

2

3

4

5

Lunds universitet

Ombyggnad av gamla tvätteribygg-

naden och gamla köksbyggnaden

vid Lunds lasarett.........................

+ 200

500

2 b

Stockholms universitet

Utökade lokaler i kv. Vega:

Genetik............................................

+ 140

140

3

Slaviska språk................................

+ 20

20

3

Vissa lokaler i kv. Kungstenen:

Allmän utrustning.........................

+ 150

300

2 b

Kvartärgeologi ................................

+ 150

300

2 b

Analytisk kemi ................................

+ 400

400

3

Telefonväxel, matsal m. m...............

— 100

220

2 a

Telefonväxel ....................................

+ 800

800

3

Umeå universitet

Pedagogik............................................

+ 35

35

3

Geografi ............................................

+ no

no

3

Franska och tyska.............................

+ 30

30

3

Konsthögskolan

+ 120

120

3

1

Art av kostnadsram för respektive företag:

1. Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram.

2 a. Förslag till förändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv ram).

2 b. Förslag till förändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram).

3. Förslag beträffande tidigare ej behandlad kostnadsram (ny kostnadsram).

46

I den nybyggnad för högre utbildning och forskning i kemi vid universi­

tetet i Stockholm som nu projekteras avses ämnet analytisk kemi erhålla

permanenta lokaler. Jag förutsätter att den anskaffning som nu sker kom­

mer att beaktas vid planeringen av inredning och utrustning för nybygg­

naden.

I enlighet med vad nämnden föreslagit uppför jag en ny kostnadsram

för telefonväxel av 800 000 kr. Ramen bör betecknas som delram. I sam­

band härmed bör den i gällande inrednings- och utrustningsplan uppförda

definitiva kostnadsramen för telefonväxel, matsal m. m. sänkas med 100 000

kr. Hittills nedlagda kostnader för provisorisk telefonväxel bör redovisas

under den nu uppförda nya kostnadsramen.

I förevarande sammanhang finner jag angeläget framhålla att de kost­

nadsramar som fastställes för inredning och utrustning i första hand bör

ianspråktagas för tillgodoseende av utbildningens behov. Först sedan erfor­

derliga inrednings- och utrustningsresurser ställts till förfogande för detta

ändamål bör återstående ramutrymme få ianspråktagas för andra behov.

Samråd vad beträffar önskvärd utbildningskapacitet etc. för de olika ämne­

na synes böra ske såväl med vederbörande lokal- och utrustningsprogram-

kommitté som med universitetskanslersämbetet även vad gäller de objekt

för vilka nämnden utarbetat förslag till kostnadsramar m. m.

De ifrågavarande kostnadsramarna bör endast utnyttjas i den utsträck­

ning som under utrustningsarbetets gång befinnes nödvändigt. Varje möj­

lighet till besparing bör tagas till vara under det fortsatta arbetet med ut-

rustningsf öretagen.

Finansieringen av företagen bör såsom nämnden föreslagit ske på så sätt,

att nämnden medgives att anlita för nämnden tillgängliga medel för att un­

der budgetåret 1964/65 bestrida uppkommande kostnader för inredning

och utrustning intill högst de belopp, som angivits som ram för vederbö­

rande företag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat beträffan­

de vissa kostnader för inredning och utrustning vid univer­

siteten i Lund, Stockholm och Umeå samt vid konsthög­

skolan.

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196i

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196U

47

F. Lärarutbildning

[4] 38. Lärares fortbildning m. m. Reservationsanslaget Lärares fortbildning

m. m. har i riksstaten för innevarande budgetåret uppförts med 9 880 000 kr.

Dessa medel är huvudsakligen avsedda att tillgodose behovet av fortbild­

ning för grundskolans lärare.

I utlåtande den 14 februari 1964 över gymnasieutredningens och fack-

skoleutredningens betänkanden har

skolöverstyrelsen

föreslagit, att på

tilläggsstat för budgetåret 1964/65 uppföres 3,5 milj. kr., avsedda för fort­

bildning med sikte på genomförandet av gymnasie- och fackskolerefor-

merna. överstyrelsen understryker i sin motivering för förslaget, att det

i anslutning till nämnda reformer är nödvändigt att under en övergångs­

tid anordna en på det nya gymnasiet och fackskolan direkt inriktad lärar­

fortbildning av betydande omfattning. Detta kräver, framhåller översty­

relsen, särskilda medel dels för framställning av studiematerial, studie­

planer och anvisningar m. m. dels — och framför allt — för en intensiv

kursverksamhet, överstyrelsen räknar med att det för innevarande bud­

getår begärda beloppet skall möjliggöra kurser av olika slag och längd

för inemot ett tusental lärare.

Departementschefen

Gymnasieutredningen har för ifrågavarande ändamål preliminärt upp­

skattat kostnaderna för budgetåret 1964/65 till ca 1 milj. kr. Skolöversty­

relsen har föreslagit att 3,5 milj. kr. anvisas för innevarande budgetår.

För egen del finner jag, sedan numera större klarhet vunnits om behovet

av förberedande lärarfortbildning inför gymnasie-fackskolereformen och

om kostnaderna därför, en uppräkning erforderlig. På grundval härav och

med hänsyn till angelägenheten av att tiden fram till reformens genom­

förande utnyttjas på effektivast möjliga sätt anser jag, såsom jag också

framhållit i prop. 1964: 171, att medel i den av skolöverstyrelsen beräknade

omfattningen bör ställas till förfogande för innevarande budgetår. Jag hem­

ställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till

Lärares fortbildning m. m.

å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservations­

anslag av 3 500 000 kr.

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[5] 24. Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund. I investeringsplanen för

universitetet i Lund upptages bl. a. en kostnadsram av 450 000 kr. enligt

prisläget den 1 juli 1963 för nybyggnad för observatorium på Romeleåsen.

En utförlig redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades i prop. 1964: 72

(s. 41 f. och 48). I enlighet med riksdagens beslut i anledning av nämnda

proposition (SU 72; rskr 191) uppdrog Kungl. Maj :t genom beslut den 4

juni 1964 åt byggnadsstyrelsen att utföra den ifrågavarande byggnaden.

Med skrivelse den 19 oktober 1964 har byggnadsstyrelsen anmält att en

på grundval av inkomna anbud upprättad kostnadskalkyl givit vid handen

att kostnaden för byggnadsföretaget torde komma att med ca 80 000 kr.

överstiga den fastställda kostnadsramen, som enligt prisläget den 1 juli 1964

motsvaras av beloppet 465 000 kr. Styrelsen finner icke troligt att ett för­

nyat anbudsförfarande vid senare tidpunkt leder till lägre kostnader.

Departementschefen

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anmält förordar jag, att den av

styrelsen föreslagna kostnadsramen, 545 000 kr. enligt prisläget den 1 juli

1964, godkännes.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående

nybyggnad för observatorium på Romeleåsen.

[6] 25. Byggnadsarbeten vid vissa universitet och högskolor. Av skäl som

redovisades i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 627 ff.) har investerings-

anslagen till universiteten — bortsett från universiteten i Uppsala och Lund

— och högskolorna tillhörande ecklesiastikdepartementets område fr. o. m.

innevarande budgetår sammanförts till ett gemensamt anslag, benämnt

Byggnadsarbeten vid vissa universitet och högskolor. Under denna anslags-

rubrik har i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppförts ett investeringsan-

slag av 30 335 000 kr. till byggnadsarbeten vid universiteten i Göteborg,

Stockholm och Umeå samt vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och

de tekniska högskolorna.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1964 bl. a. gjort fram­

ställning om anslag på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1964/65.

Styrelsen har vidare hemställt, att vissa byggnadsföretag nr. m. måtte un­

derställas riksdagens prövning under hösten 1964. Av tillgängliga hand­

lingar inhämtas bl. a. följande.

49

Universitetet i Göteborg

Nybyggnad för humanistiska fakulteten, etapp I

Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades senast i prop. 1964: 1 (bil. 10 s. 634). Sprängningsarbetena för etapp I, som omfattar in- stitutionslokaler för universitetets språkvetenskapliga sektion, påbörjades i oktober 1963.

I skrivelse den 24 juli 1964 anmälde byggnadsstyrelsen, att en på grund­ val av inkomna anbud upprättad kostnadskalkyl givit vid handen att kost­ naden för byggnadsföretaget trots gjorda reduceringar torde komma att med ca 200 000 kr. överstiga den fastställda kostnadsramen av 3 200 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1964. Kostnadsökningen berodde enligt styrelsen på dels ökade projekteringskostnader, dels arbetskraftssituationen.

Genom beslut den 6 augusti 1964 medgav Kungl. Maj :t att arbetena finge påbörjas utan hinder av den ifrågavarande kostnadsökningen. Enligt bygg­ nadsstyrelsen föreligger nu möjligheter att nybyggnaden till vissa delar skall kunna tagas i bruk fr. o. m. höstterminen 1965.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964

Universitetet i Stockholm

Ersättning till Skogs- och lantbruksakademien

I skrivelse den 12 juni 1963 framlade djurgårdsnämnden efter samråd med byggnadsstyrelsen och lantbruksstyrelsen förslag rörande avvecklingen av Skogs- och lantbruksakademiens nyttjanderätt till Experimentallältet å Norra Djurgården i Stockholm (Frescatiområdet). Med anledning härav föreskrev Kungl. Maj :t, i enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1959: 106; SU 103; rskr 256), genom beslut den 11 juli 1963 bl. a., att aka­ demiens nyttjanderätt till Experimentalfältet med undantag av tre mindre områden skulle upphöra, räknat från den 1 juli 1963. Såsom redovisades i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 642) erhöll akademien som ersätt­ ning för till staten överlåtna byggnader m. m. ett belopp av 1 550 000 kr. I enlighet med vad som förordades i 1963 års statsverksproposition (bil. 10 s. 667) redovisades nämnda belopp under anslagsposten till försörjningsåt- gärder, delposten till särskilda utgifter, i investeringsplanen för universite­ tet i Stockholm.

Med skrivelse den 29 juni 1964 har djurgårdsnämnden nu underställt Kungl. Maj :ts prövning en mellan nämnden och akademien villkorligt träf­ fad överenskommelse angående upphörande av akademiens återstående nyttjanderätt till delar av Experimentalfältet. överenskommelsen, som in- gåtts efter samråd med byggnadsstyrelsen, har följande lydelse.

»Mellan Kungl. Maj :t och kronan genom djurgårdsnämnden och Kungl. Skogs- och lantbruksakademien (nedan kallad SLA) har denna dag träftats följande överenskommelse angående upphörande av SLA:s återstående nytt­ janderätt till delar av Experimentalfältet å Norra Djurgården i Stockholm:

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1961

§

1

-

Mom. 1.

SLA överlåter till Kungl. Maj:t och kronan med äganderätt föl­

jande byggnader å Experimentalfältet:

A. Akademiens del av den s. k. stora institutionsbyggnaden med tillträde

den 1 januari 1965;

B. Akademiens museibyggnad med tillträde den 1 oktober 1967, dock att

kronan skall äga rätt att dessförinnan tillträda byggnaden under förutsätt­

ning att kronan ombesörjer och bekostar av Nordiska museet godkänd för­

varing av i byggnaden befintliga museiföremål. Erforderlig märkning, foto­

grafering och inpackning av föremålen skall ske före magasineringen;

C. Akademiens s. k. bostadsvilla och tillhörande uthus med tillträde den 1

januari 1965.

De överlåtna byggnaderna äro å bifogade ritning, märkt Djurgårdsnämn-

den nr 6299, angivna under beteckningarna A, B och C respektive.

Mom. 2.

Vid kronans tillträde av överlåten byggnad upphör SLA:s nyttjan­

derätt till respektive tomtplats.

§

2

.

Mom. 1.

Kungl. Maj:t och kronan upplåter till SLA med tomträtt det om­

råde av kvarteret Vega i Stockholm, som finnes angivet med röda begräns-

ningslinjer å bifogade ritning, märkt Djurgårdsnämnden nr 6300, och över­

låter samtidigt till SLA med äganderätt den å området befintliga s. k. Gamla

Bergsskolan, som då skall vara utrymd. Övriga byggnader å området ingå

ej i överlåtelsen och skola av kronan bortföras före tillträdet. För tomträtts-

upplåtelsen, som sker från och med den 1 juli 1968, skola gälla de villkor,

som angivas i bifogade förslag till tomträttskontrakt.

Mom. 2.

Den s. k. bostadsvillan uthyres till SLA intill den 1 oktober 1968

mot en fast årlig hyra av 10 000: — kronor och med skyldighet för SLA att

svara för villans yttre och inre underhåll, uppvärmning och övriga drifts­

kostnader ävensom för vård och underhåll av erforderligt tomtområde. Så­

framt icke särskild överenskommelse om förlängning av hyresrätten träffas,

upphör densamma att gälla den 1 oktober 1968 utan särskild uppsägning,

varvid villan skall vara utrymd genom SLA:s försorg. De nuvarande lägen-

hetsinnehavarna skola dock dessförinnan hava anvisats godtagbara lägenhe­

ter genom kronans förmedling. Vid förtida avflyttning upphör hyresrätten så

snart båda lägenheterna utrymts.

Mom. 3.

I ersättning för de av SLA överlåtna byggnaderna och avståendet

av nyttjanderätten till tomtplatserna betalar Kungl. Maj:t och kronan, ut­

över i mom. 1 ovan i denna paragraf angivet vederlag, till SLA i ett för allt

enmiljontvåhundrasjuttiofemtusen (1 275 000) kronor. Beloppet utbetalas

med 650 000 kronor en månad efter det att denna överenskommelse godkänts

av Kungl. Maj :t, med 400 000 kronor vid kronans tillträde av museibyggna-

den och med återstoden så snart SLA omhändertagit sina å Experimentalfäl­

tet förvarade museiföremål.

§ 3.

Mom. 1.

Därest kronan icke begagnat sig av sin rätt att enligt § 1 mom. 1 B

ovan magasinera museiföremålen och taga museibyggnaden i anspråk före

den 1 oktober 1967, åligger det SLA att senast nämnda dag hava utrymt mu­

seibyggnaden å Experimentalfältet.

Därest SLA på grund av omständigheter, varöver SLA ej kunnat råda, icke

vid nämnda tidpunkt hunnit iordningställa ersättningslokaler för niusei-

Kungl. Maj. ts proposition nr 1!)0 år 1964

51

föremålen, skall kronan bestrida kostnaderna för föremålens magasinering tills ersättningslokaler ordnats av SLA, dock längst intill den 1 oktober 1970.

Mom. 2.

Kungl. Maj:t och kronan bestrider kostnaderna för flyttning av

förutnämnda mnseiföremål till den nya förvaringsplatsen i Julita eller an­ nan plats för ett nytt museum. Kronan äger rätt att ombesörja flyttningen.

§ 4.

SLA avstår i och med denna överenskommelse från ytterligare anspråk i anledning av upphörandet av akademiens nyttjanderätt till Eperimental- fältet.

§ 5.

Förestående överenskommelse träffas under villkor om Kungl. Maj :ts god­ kännande.»

Av djurgårdsnämndens ovannämnda skrivelser den 12 juni 1963 och den 29 juni 1964 framgår bl. a. följande angående den s. k. stora institutions- byggnaden.

Ifrågavarande byggnad uppfördes av Skogs- och lantbruksakademien (SLA) år 1838 och tillbyggdes år 1926 med anlitande av statsmedel. I enlig­ het med hemställan i prop. 1938: 211 beslöt riksdagen att godtaga SLA:s för­ slag om upplåtelse av akademiens del av byggnaden till statens lantbruks- kemiska kontrollanstalt.

I mål angående expropriation av fastigheten Sporren nr 8 med adress Mäster Samuelsgatan 47 i Stockholm, vilken fastighet av kronan avgiftsfritt upplåtits till SLA, som där disponerade sammanträdes- och kanslilokaler, ingicks 1954 ett förlikningsavtal mellan byggnadsstyrelsen, SLA och Stock­ holms stads fastighetsnämnd. Enligt avtalet förband sig byggnadsstyrelsen bl. a. att bereda statens lantbrukskemiska kontrollanstalt nya lokaler, om möjligt senast den 1 juli 1958, för att möjliggöra för akademien att inflytta i stora institutionsbyggnaden på Experimentalfältet.

Sistnämnda fråga behandlades sedermera i prop. 1956: 77 angående om­ organisation av statens lantbrukskemiska kontrollanstalt samt av kemiska analyslaboratoriet vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök m. m. Genom anstaltens beslutade förläggning till Ultuna möjliggjordes, en­ ligt vad dåvarande chefen för jordbruksdepartementet uttalade i nämnda proposition, att stora institutionsbyggnaden å Experimentalfältet skulle bli disponibel för SLA.

Då utbyggnaden av universitetet i Stockholm lett till att SLA icke kan ianspråktaga stora institutionsbyggnaden bör staten enligt djurgårdsnämn­ dens uppfattning medverka till att SLA på annat sätt erhåller en långsiktig lösning av sin lokalfråga. Efter samråd med Frescatikommittén och bygg­ nadsstyrelsen har nämnden funnit att den i avtalet nämnda s. k. gamla bergsskolan i kv. Vega synes kunna avstås av staten för SLA:s verksam­ het.

För tomträttsupplåtelsen skall enligt överenskommelsen gälla de villkor som anges i ett till överenskommelsen fogat förslag till tomträttskontrakt. Kontraktet innebär bl. a. följande.

1. Akademien förbinder sig att icke till exteriören förändra gamla bergs­ skolan, vilken är byggnadsminnesmärke.

2.

En inom tomten befintlig barackbyggnad skall före akademiens till­

träde ha bortförts av staten.

3. Ritningar och beskrivningar med avseende på varje byggnadsåtgärd, för vars utförande byggnadslov erfordras, skall underställas byggnadssty­ relsen för godkännande.

4. Byggnaden får icke utan byggnadsstyrelsens godkännande användas till annat än akademiens ändamål.

5. För omprövning av tomträttsavgäldens belopp gäller minimiperioder om tjugu år och för uppsägning av tomträtten minimiperioder om fyrtio år.

Byggnadsstyrelsen har den 7 september 1964 avgivit yttrande över nämn­ dens ifrågavarande framställning. Efter hörande av lokal- och utrustnings- programkommittén för universitetet och högskolorna i Stockholm anför sty­ relsen i huvudsak följande.

I gamla bergsskolan är institutionen för slaviska språk vid Stockholms universitet nu inrymd. Då styrelsen inte med säkerhet kunnat bedöma om permanenta lokaler för institutionen kan färdigställas inom Frescatiområ- det till den 1 juli 1968, då byggnaden enligt avtalet skall vara utrymd, har byggnadsstyrelsen träffat en hyresöverenskommelse med SLA som innebär att staten om så erfordras äger förhyra bergsskolan med tillhörande tomt­ område till den 1 juli 1971.

SLA:s lokaler vid Hovslagargatan måste rivas i samband med att den s. k. Blasieholmsleden byggs. För ombyggnad av bergsskolan för akademiens behov åtgår ca ett år. Med anledning härav kan den nämnda hyresöverens- kommelsen bringas att upphöra före den 1 juli 1971 om så är nödvändigt för att SLA icke skall ställas utan lokaler.

Med hänsyn till att den ifrågavarande hyresöverenskommelsen väsent­ ligt minskat riskerna för en kostnadskrävande flyttning av den berörda in­ stitutionen har lokal- och utrustningsprogramkommittén icke haft någon erinran mot att den av djurgårdsnämnden föreslagna överenskommelsen godkännes. Byggnadsstyrelsen finner för sin del att överenskommelsen bör godtagas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

Universitetet i Umeå

Nybyggnad för 1 u-b lock

BygSna(isstyreIsen underställde med skrivelse den 17 april 1964 Kungl. Maj :ts prövning bl. a. huvudhandlingar för den första etappen och bygg- nadsprogram för den andra etappen av ett s. k. lu-block (lu = utbildning upp till tvåbetygsnivån), innehållande lokaler för utbildning i ämnena fysio­ logi, medicinsk fysik och medicinsk kemi samt för utbildning upp till två­ betygsnivå i ämnena botanik, genetik, kemi, zoofysiologi och zoologi (jfr prop. 1964: 74 s. 28 och 81 f.).

I den första etappen inrymmes det kemiska övningslaboratorium, för vilket närmare redogörelse lämnades i prop. 1964: 1 (bil. 10 s. 644 f. och s. 659 ff.). Lokalprogrammet för laboratoriet har under projekteringen efter förslag av 1962 års umeåkommitté utökats med sju enheter utöver vad som redovisades i nämnda proposition. För att ett uppförande av lu-blocket

53

i flera etapper icke skulle medföra en fördyring, projekterades etapp I att omfatta 24 rumsenheter utöver vad som erfordrades för övningslaborato- riet. De ifrågavarande enheterna avsågs för övriga ämnen inom blocket. I förhållande till byggnadsprogrammet för laboratoriet minskades etappen med en hörsal om 80 platser.

I enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1964:2; bil. 6; SU 21; rskr 69) uppdrog Kungl. Maj :t den 6 maj 1964 åt byggnadsstyrelsen att utföra etapp I av lu-blocket inom en kostnadsram av 6 500 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963. Byggnadsarbetena påbörjades under juli månad 1964. Såvitt byggnadsstyrelsen nu kan bedöma föreligger vissa möjligheter att erforderliga lokaler skall kunna iordningställas i sådan tid att under­ visning i naturvetenskaplig kemi planenligt kan påbörjas hösten 1965.

Sedan en av umeåkommittén vid sammanträde, den 29 maj 1964 föreslagen ökning av lokalprogrammet om 5 enheter beaktats, kan programmet för

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

etapp II sammanfattas sålunda.

Enheter

Genetik .................................................................................................................. 27,5 Botanik ............................................................................................................... 57,5 Zoologi .................................................................................................................. 53,0 Zoofysiologi ......................................................................................................... 19>5 Fysiologi och medicinsk fysik .................................................................. 22,0 Botanik, zoofysiologi och zoologi, gemensamt ..................................... 1,0 Botanik och zoologi, gemensamt ............................................................. 12,0 Zoofysiologi, fysiologi och medicinsk fysik, gemensamt.................. 10,0 Vissa servicelokaler, gemensamt ............................................................. 8,0 Lektions- och seminarierum, gemensamt................................................ 26,0

Summa 236,5

Den intagningskapacitet per termin, för vilken lokalerna beräknats, framgår av följande sammanställning.

Ett

Två Övriga

betyg betyg

Genetik

hösttermin...........................................................

48

vårtermin ........................................................... ................ 24

24

Botanik ..................................................................... ................ 24

48

Zoologi ....................................................................... ................ 24

48

Zoofysiologi ............................................................ Fysiologi och medicinsk fysik

................ 24 48

41

medicinsk utbildning ..................................... odontologisk utbildning..................................

30

blandad utbildning...........................................

10—15

Enligt de i prop. 1961: 108 och prop 1964: 74 redovisade tidsplanerna för utbyggnaden av utbildningen skall undervisningen i de olika ämnena på­ börjas enligt följande: Zoologi ........................................................................................... höstterminen 1966 Fysiologi och medicinsk fysik ........................................... vårterminen 1967

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196b

Genetik ........................................................................................ höstterminen 1967

Botanik ........................................................................................ höstterminen 1967

Genom att 24 rumsenheter finnes disponibla i etapp I kommer etapp II,

som består av en s. k. treskeppig laboratoriebyggnad i tre våningar samt en

byggnadskropp i två våningar som sammanbinder etapperna I och II (jfr

prop. 1964: 74 s. 27), att omfatta ca 215 enheter jämte en föreläsningssal

med 100 platser, som ersätter den sal om 80 platser som tidigare planerats

för det kemiska övningslaboratoriet.

Genom beslut den 6 maj 1964 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrel­

sen att utföra projektering av etapp II, som kostnadsuppskattals till

7 700 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963, vilket motsvaras av kostnaden

7 970 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1964. Styrelsen räknar med att hu­

vudhandlingar skall kunna underställas Kungl. Maj :ts prövning under no­

vember 1964. Med hänsyn till att Kungl. Maj :t medgivit, att projekteringen

av ifrågavarande byggnadsetapp må fortsättas till bygghandlingar under

den tid kostnadsberäkning verkställes och huvudhandlingarna prövas av

Kungl. Maj :t, föreligger enligt styrelsen vissa möjligheter att byggnadsar­

betena kan påbörjas redan under mars 1965.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet

Tillbyggnad vid fysiologiska institutionen

Med skrivelse den 25 februari 1964 underställde byggnadsstyrelsen Kungl.

Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för tillbyggnad vid fysiolo­

giska institutionen vid karolinska institutet. Av tillgängliga handlingar in­

hämtas bl. a. följande.

Enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 142; SU 112; rskr 264) har läkar-

utbildningskapaciteten i Stockholm från hösten 1963 ökats från 168 till

208 nybörjarplatser per år. Såsom redovisades i prop. 1963: 142 >(s. 61) er­

fordras härför bl. a. en tillbyggnad vid fysiologiska institutionen. Läkar-

utbildningsberedningens förslag till lokalprogram omfattar 90 rumsenheter,

varav 22 enheter för gemensamma seminarie- och lektionsrum, 54 enheter

för ämnena anatomi, histologi, medicinsk kemi, fysiologi och medicinsk

fysik samt 14 enheter för kapprum m. m. Med hänsyn till att ett av be­

redningen förordat lokaltillskott genom ombyggnad av den kemiska insti-

tutionsbyggnaden avstyrkts av byggnadsstyrelsen har lokalprogrammet ut­

ökats med 12 enheter för kemiska institutionen. Programmet för tillbygg­

naden omfattar således tillhopa 102 enheter.

Byggnadsstyrelsen har framhållit att projekteringsarbetet — med hänsyn

till knappheten på byggnadsmark inom karolinska institutets område och

den därav följande önskvärdheten av att exploateringen hålles hög — icke

bör bindas snävt till lokalprogrammet.

Kungl. Maj :t uppdrog genom beslut den 23 april 1964 åt byggnadssty­

55

relsen att projektera tillbyggnaden t. o. m. färdiga huvudhandlingar och

medgav därvid att projekteringen — med hänsyn till föreliggande speciella

omständigheter — finge fortsättas till bygghandlingar under den tid kost­

nadsberäkning verkställes och huvudhandlingar prövas av Kungl. Maj :t.

Vid projekteringsarbetet skulle styrelsen iakttaga vad som anfördes i en

till beslutet fogad promemoria. Enligt promemorian skulle inte hinder före­

ligga mot att, om det av byggnadstekniska, ekonomiska eller andra skäl be­

fanns vara starkt motiverat att uppföra en större tillbyggnad än ifrågava­

rande 102 enheter, hänsyn härtill togs vid projekteringen. Ställning till

dispositionen av de eventuellt tillkommande utrymmena skulle tagas fram­

deles. I avvaktan härpå skulle utrymmena lämnas oinredda. Vid projekte­

ringen skulle vidare kravet på största möjliga flexibilitet i fråga om ut­

nyttjandet iakttagas.

I byggnadsprogrammet anmälde byggnadsstyrelsen att kostnaden för en

tillbyggnad av ca 100 enheter uppskattats till 3 600 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1963, vilket motsvaras av kostnaden 3 725 000 kr. enligt pris­

läget den 1 juli 1964. De i nämnda belopp ingående kostnaderna för grund-

läggningsarbeten är förhållandevis höga beroende på de mindre goda

grundförhållandena inom området. Kostnaderna för erforderliga försörj-

ningsåtgärder, som delvis avser även en planerad tillbyggnad för flyg- och

navalmedicin, uppskattades av styrelsen till 450 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1963. Styrelsen räknar med att byggnadsarbetena skall kunna

påbörjas under första kvartalet 1965. Tillbyggnaden avses kunna tagas i

bruk fr. o. m. höstterminen 1966.

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196b

Tekniska högskolan i Lund

Nybyggnad för sektionen för väg- och vattenbyggnad

Såsom anmäldes i prop. 1963:89 (s. 26 ff.) godkände Kungl. Maj :t ge­

nom beslut den 12 juli 1962 byggnadsprogram för nybyggnad för sektio­

nen för väg- och vattenbyggnad. Till grund för byggnadsprogrammet låg

ett av organisationskommittén för teknisk högskola i Lund utarbetat lokal­

program. Byggnadsstyrelsen uppskattade kostnaden för nybyggnaden till

19 500 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961.

Med skrivelse den 27 april 1964 redovisade byggnadsstyrelsen huvud­

handlingar för ifrågavarande nybyggnad. Kostnaden för nybyggnaden be­

räknades av styrelsen på grundval av nämnda handlingar och enligt pris­

läget den 1 juli 1963 till 19 milj. kr., varav för extraordinär grundläggning

800 000 kr., vilket motsvaras av 19 665 000 kr. enligt prisläget den 1 juli

1964. Härtill kommer kostnader för erforderliga försörj ningsåtgärder, vilka

beräknats till 1 milj. kr.

De i huvudhandlingarna redovisade nettogolvytorna om sammanlagt

9 985 in- fördelar sig enligt följande.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

Hörsalar ............................................................. 575 m2

Seminarierum .................................................... 228 m2

Ritsalar ................................................................ 1 008 m2

Kontorslokaler .................................................. 1 694 m2

Laboratorieutrymmen .................................... 5 809 m2

Gemensamma utrymmen ............................. 671 m2

I huvudhandlingarna föreslogs, att byggnadens souterrainvåning skulle

utgrävas. Härigenom kunde ett förrådsutrymme om ca 400 m2 tillkomma

utöver nyss angivna utrymmen.

I en promemoria den 23 juni 1964 anmälde byggnadsstyrelsen, att bjälk-

lagskonstruktionen i laboratoriehallarna kunde förenklas. En betydande

besparing skulle därigenom bli möjlig. Denna fråga skulle närmare stude­

ras vid den fortsatta projekteringen.

Genom beslut den 29 juni 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att på grundval av de redovisade handlingarna fortsätta projekteringen

tram till och med färdigställande av bygghandlingar samt att därefter för

Kungl. Maj :t redovisa på anbud grundad kostnadsberäkning.

Byggnadsstyrelsen räknar nu med att nämnda redovisning skall kunna

lämnas i februari 1965. Byggnadsarbetena torde kunna igångsättas omedel­

bart efter det att uppdrag lämnats styrelsen. Enligt styrelsen torde bygg­

naden kunna vara helt färdig vid höstterminens början 1967. Vissa lokaler

beräknas dock kunna tagas i bruk redan fr. o. m. höstterminen 1966.

Departementschefen

I de i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 657 ff.) redovisade investe­

ringsplanerna för de lärosäten, för vilka investeringsmedel anvisats under

förevarande anslag, beräknades i enlighet med vad berörda myndigheter fö­

reslagit medelsförbrukningen för budgetåren 1963/64 och 1964/65 till

80 568 000 kr. respektive 81 096 000 kr. Med hänsyn till vunna erfarenheter

rörande differensen mellan beräknade och faktiska investeringsutgifter re­

ducerades nämnda belopp med 30 % respektive 20

%,

d. v. s. med ca 40

milj. kr., vid beräkningen av investeringsanslaget för budgetåret 1964/65

(jfr prop. 1964: 1 bil. 10 s. 627 ff. och s. 669). Jag utgick därvid från att er­

forderlig medelsanvisning skulle kunna ske på tilläggsstat till riksstaten,

därest detta skulle visa sig nödvändigt för att den förutsatta byggnadsverk­

samheten icke skulle försenas på grund av otillräcklig medelsanvisning.

Medelsreservationen per den 1 juli 1964 var ca 49 milj. kr. För budgetåret

1964/65 har på ordinarie riksstat anvisats 30 335 000 kr., varför sammanlagt

närmare 80 milj. kr. under innevarande budgetår står till förfogande för

byggnadsverksamheten vid de ifrågavarande universiteten och högskolorna.

Huruvida ytterligare medelsanvisning erfordras under det nu löpande

57

budgetåret är för närvarande mycket svårt att bedöma. Ett bättre underlag

för en sådan bedömning kommer emellertid att föreligga senare under bud­

getåret. Jag avser att om så erfordras taga upp denna fråga till behandling

i samband med kommande förslag i fråga om utgifter på tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1964/65.

I det föregående har redogörelse lämnats endast för de byggnadsföretag

in. m. som jag med hänsyn till arbetenas påbörjande eller av andra skäl an­

sett böra redovisas för riksdagen i förevarande sammanhang.

Jag kommer i det följande att för varje läroanstalt redovisa mina ställ­

ningstaganden rörande de olika byggnadsföretagen. Kostnaderna för de till

dessa hörande försörjningsåtgärderna torde inrymmas i de tidigare fast­

ställda kostnadsramarna. Innan sistnämnda arbeten påbörjas torde erfor­

derliga handlingar få prövas av Kungl. Maj :t.

Universitetet i Göteborg.

Byggnadsstyrelsen har såsom redovisats i det fö­

regående genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 augusti 1964 bemyndigats att

igångsätta de egentliga byggnadsarbetena för första etappen av nybyggna­

den för humanistiska fakulteten vid universitetet i Göteborg utan hinder av

att kostnaden för byggnadsföretaget beräknats komma att överstiga den fast­

ställda kostnadsramen. Kostnadsökningen -— ca 200 000 kr. -— som torde

bero på omständigheter över vilka byggnadsstyrelsen icke kunnat råda, i

första hand arbetskraftssituationen, synes i förevarande sammanhang böra

anmälas för riksdagen. I investeringsplanen för universitetet i Göteborg bör

kostnadsramen för ifrågavarande företag höjas med 200 000 kr. till 3 400 000

kr. enligt prisläget den 1 juli 1964.

Universitetet i Stockholm.

Såsom framgår av det föregående har riksda­

gen i anledning av prop. 1959: 106 bemyndigat Kungl. Maj :t att besluta i

vilken ordning Skogs- och lantbruksakademiens nyttjanderätt till Experi-

mentalfältet skall upphöra. Hittills har till akademien utbetalats 1 550 000

kr. i ersättning för byggnader m. in. som överlåtits till staten. Det nu före­

varande av djurgårdsnämnden framlagda förslaget till överenskommelse an­

gående upphörande av akademiens återstående nyttjanderätt avser tre

mindre områden med där uppförda byggnader, överenskommelsen innebär

bl. a. att till akademien i ersättning för byggnaderna m. m. skall överlåtas

med äganderätt den s. k. gamla bergsskolan i kv. Vega och att den till gam­

la bergsskolan hörande tomtmarken skall mot formell avgift upplåtas till

akademien med tomträtt. Vidare skall till akademien utbetalas ett belopp av

1 275 000 kr.

Frågan om överlåtelse av gamla bergsskolan samt om upplåtelse av den

tillhörande tomtmarken med tomträtt är av den art att den bör underställas

riksdagens prövning.

För egen del finner jag det i likhet med djurgårdsnämnden rimligt — icke

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

58

minst med hänsyn till tidigare uttalanden i ämnet — att staten medverkar

till en lösning av akademiens lokalfråga.

Enligt överenskommelsen skall gamla bergsskolan vara utrymd den 1

juli 1968. Byggnadsstyrelsen har emellertid träffat en hyresöverenskommel-

se med akademien som innebär att institutionen för slaviska språk, som nu

är inrymd i byggnaden, under vissa förutsättningar kan disponera de nu­

varande lokalerna till den 1 juli 1971. Härigenom har riskerna minskats för

att det skall bli nödvändigt med en kostsam flyttning av institutionen i av­

vaktan på att permanenta lokaler anordnas inom Frescatiområdet.

I förevarande sammanhang vill jag erinra om att byggnaden är kulturmin­

nesmärke. Det av nämnden redovisade förslaget till tomträttskontrakt synes

innebära tillräckliga garantier för att de kulturhistoriska värdena bevaras

för framtiden.

Mot bakgrund av det anförda finner jag mig kunna tillstyrka överlåtelsen

av gamla bergsskolan och tomträttsupplåtelsen av den tillhörande tomtmar­

ken. Jag föreslår därför, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndi­

gande att godkänna överenskommelsen i denna del. Under förutsättning av

att nämnda bemyndigande erhålles avser jag att föreslå Kungl. Maj :t att

tomträttskontrakt ingås med akademien av i huvudsak det innehåll som

framgår av ett till överenskommelsen fogat förslag.

I investeringsplanen för universitetet i Stockholm bör uppföras en sär­

skild kostnadsram av 2 825 000 kr., vilket belopp motsvarar summan av det

tidigare utbetalade beloppet av 1 550 000 kr. och det i den förevarande över­

enskommelsen ingående ersättningsbeloppet av 1 275 000 kr. Den befintliga

ramen för försörj ningsåtgärder, delposten till särskilda utgifter, torde i sam­

band därmed böra minskas med 2 825 000 kr. till 1 525 000 kr.

Universitetet i Umeå.

För den andra etappen av det s. k. lu-blocket i

Umeå föreligger ännu icke kostnadsberäkning grundad på huvudhandling­

ar. Det är utomordentligt angeläget att tidsplanen för utbyggnaden av uni­

versitetet i Umeå hålles. Jag förordar därför, med stöd av uttalandet vid

1960 års riksdag (prop. 119; SäU 1 s. 69) rörande en särbehandling i vissa

tall av ärenden sammanhängande med utbyggnaden av universitet och hög­

skolor, att riksdagens godkännande av en preliminär kostnadsram — mot­

svarande den uppskattade kostnaden av 7 970 000 kr. enligt prisläget den 1

juli 1964 — inhämtas.

Karolinska institutet.

Såsom framgår av det föregående uppdrog Kungl.

Maj :t genom beslut den 23 april 1964 åt byggnadsstyrelsen att utföra pro­

jektering av en tillbyggnad vid fysiologiska institutionen. Mot bakgrund av

knappheten på byggnadsmark inom institutets område och den därav föl­

jande önskvärdheten av en hög exploatering medgav Kungl. Maj :t därvid

att, om det av byggnadstekniska, ekonomiska eller andra skäl befanns starkt

motiverat att uppföra en tillbyggnad som innehöll mer lokaler än vad som

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

upptagits i lokalprogrammet om 102 enheter, hinder icke skulle föreligga

att vid projekteringen hänsyn togs till angivna skäl.

Huvudhandlingar för nybyggnaden har ännu icke färdigställts. Den före­

liggande kostnadsuppskattningen lydande på 3 725 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1964, vilken grundar sig på ett lokalprogram omfattande ca 100

enheter, får med hänsyn till att byggnadsföretagets omfattning icke slut­

ligt avgjorts betraktas som förhållandevis osäker.

Då det emellertid är synnerligen väsentligt att de lokalbehov tillgodoses

som sammanhänger med den beslutade ökningen av läkarutbildningskapa-

citeten i Stockholm, förordar jag med hänvisning till det ovan nämnda utta­

landet vid 1960 års riksdag, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens godkän­

nande av en preliminär kostnadsram av 3 750 000 kr. enligt prisläget den

1 juli 1964.

Tekniska högskolan i Lund.

Kostnaden för nybyggnaden för sektionen för

väg- och vattenbyggnad har på grundval av huvudhandlingar beräknats till

19 665 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1964. Såsom redovisats i det före­

gående torde enligt byggnadsstyrelsen en besparing kunna göras om bjälk-

lagskonstruktionen i laboratoriehallen förenklades. Vid det pågående pro­

jekteringsarbetet studeras denna fråga närmare. I avvaktan på att en på an­

bud grundad kostnadskalkyl upprättats förordar jag, att en preliminär kost­

nadsram av 19 665 000 kr. godkännes.

I enlighet med vad jag i det föregående förordat bör följande nya och

ändrade kostnadsramar, vilka är beräknade enligt prisläget den 1 juli 1964,

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

59

godkännas, nämligen

Universitetet i Göteborg

Nybyggnad för humanistiska fakulteten, etapp I............................. 3 400 000

Universitetet i Stockholm

Ersättning till Skogs- och lantbruksakademien .............................. 2 825 000

Försörjningsåtgärder

Försörj ningsåtgärder

c) Särskilda utgifter............................................................................... 11 525 000

Universitetet i Umeå

Nybyggnad för lu-block, etapp II .................................................... ca 7 970 000

Karolinska mediko-kirurgiska institutet

Tillbyggnad vid fysiologiska institutionen...................................... ca 3 725 000

* Delram t. o. ni. 19G4/65.

60

Knngl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

Tekniska högskolan i Lund

Nybyggnad för sekt. för väg- och vattenbyggnad .....................ca 19 665 000

Därest riksdagen icke har någon erinran däremot, torde det få ankomma

på Kungl. Maj :t att fastställa slutgiltiga kostnadsramar för andra etappen

av nybyggnaden för lu-block vid universitetet i Umeå och för tillbyggna­

den vid fysiologiska institutionen vid karolinska institutet sedan huvud­

handlingar, innefattande tillförlitlig kostnadsberäkning, redovisats av bygg­

nadsstyrelsen. Den slutliga kostnadsramen för nybyggnaden för sektionen

för väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan i Lund torde böra fast­

ställas av Kungl. Maj :t sedan en på anbud grundad kostnadskalkyl redo­

visats av byggnadsstyrelsen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad jag i

det föregående förordat godkänna överenskommelsen med

Skogs- och lantbruksakademien i vad den avser överlåtelse

av byggnad och upplåtelse av tomtmark till akademien;

b) godkänna vad jag i det föregående förordat beträffan­

de vissa kostnader för byggnadsarbeten vid vissa universi­

tet och högskolor.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Jan-Mats Lindahl

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196b

61

Bilaga

7

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet å Stockholms slott den 6 november 196b.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler här­ efter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden an­ gående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens

område

[1] 13. Bidrag till Sveriges utsädesförening. Å riksstaten för budgetåret 1964/65 är under förevarande anslagsrubrik Uppfört ett anslag av 3 049 000 kr.

Styrelsen för Sveriges utsädesförening

hemställer, att på tilläggsstat an­

visas 96 200 kr. för att täcka vissa personalkostnader.

Styrelsen anför, att ändrat avtal för den kollektivavtalsanställda perso­ nalen medför en ökad kostnad av 88 450 kr. Merkostnaderna för arbets­ givaravgifter till sjukförsäkring och tilläggspensionering uppgår til! 7 750 kr.

Styrelsen för lantbrukshögskolan

tillstyrker utsädesföreningens förslag.

62

I detta sammanhang torde få anmälas ett den 24 juni 1964 av särskilt

tillkallad utredningsman avgett betänkande angående

marknadsföringen

av förädlingsresultat från Sveriges utsädesförening.

Gällande ordning för marknadsföringen m. m.

Växtförädlingsverksamheten i Svalöv påbörjades 1886. Under de första

åren svarade förädlarna själva för förökning och marknadsföring av de

Iramställda sorterna. Det ansågs dock mindre ändamålsenligt att på detta

sätt sammankoppla förädlingsarbetet med kommersiell verksamhet. Där­

för bildades 1891 Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget för att ta hand

om sistnämnda verksamhet.

Enligt särskilda avtal lämnar bolaget ersättning till föreningen för rätten

att marknadsföra dess sorter. I enlighet med 1913 fastställda stadgar för

utsädesföreningen, vilka fortfarande gäller, skall dylika avtal för att bli

giltiga godkännas av Kungl. Maj :t.

Samma år slöts ett tioårigt avtal, vilket dock redan 1918 ersattes av ett

ej tidsbegränsat avtal. Enligt ett nytt avtal 1925 utgick ersättning till för­

eningen i form av en fast grundavgift jämte en tilläggsavgift med en pro­

cent av den del av bolagets årliga försäljning av föreningens originalva­

ror, som översteg 1,5 milj. kr. Tilläggsavgiften höjdes 1930 till två pro­

cent. Detta avtals giltighetstid avsågs bli minst fem år. När avtalet under­

ställdes 1930 års riksdag uttalade denna dock (prop. 271; JoU 71; rskr. 273),

att avtalstiden inte borde överskrida tre år samt anhöll om en utredning

rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna. Denna utrednings

förslag ledde ej till annat än att lantbruksstyrelsen fick i uppdrag att inom

den gällande organisationens ram verkställa en viss översyn av den stats­

understödda växtförädlingsverksamheten.

I anledning av uppdraget föreslog lantbruksstyrelsen 1933, att systemet

med endast ett marknadsföringsorgan för utsädesföreningens förädlings­

resultat skulle bibehållas. Styrelsen förordade vidare ett nytt avtal, vilket

var förmånligare för föreningen än tidigare avtal. Förslaget godkändes se­

dermera av statsmakterna (prop. 104; JoU 50; rskr. 154). Ett nytt avtal till­

kom 1938. Detta kunde inte uppsägas förrän tidigast efter fem år. Avtalet

godtogs av riksdagen (prop. 1; IX ht s. 169; JoU 1 s. 54; rskr. 9).

Avtal som träffats efter 1938 har ej underställts riksdagens prövning.

Dessa avtal har gällt för kortare tidsperioder och i huvudsak inte inneburit

annan ändring än att ersättningsbeloppet efter hand höjts.

Det senaste av Kungl. Maj :t godkända avtalet avsåg tiden den 1 oktober

1961—30 september 1962. Samtidigt reglerades vissa spörsmål, som upp­

stått på grund av utsädesbolagets förvärv av Otto J. Olson & Sons AB i

Hammenhög vilket företag bedriver såväl växtförädling av åkerbruks- och

trädgårdsväxter som förökning och försäljning av utsäde och fröer av dessa

växter. Avtalet innebar, att föreningen garanterades en ersättning på minst

500 000 kr. Efter den 1 oktober 1962 har utsädesbolaget —- oavsett att något

av Kungl. Maj :t godkänt avtal inte förelegat — betalat ersättning till för-

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 19 (ii

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

63

eningen enligt sist gällande avtal. Föreningen har å sin sida alltjämt till bolaget överlämnat framkomna sorter.

År 1960 tillkallades en särskild utredningsman för att verkställa utred­ ning angående de ekonomiska och organisatoriskt-tekniska spörsmål, som kunde väntas uppkomma vid utsädesföreningen i samband med att sär­ skilda växtförädlingsavgifter blev tillgängliga. Utredningen, benämnd 1960 års Svalövsutredning, hade också att undersöka i vad mån införandet av växtförädlingsavgifterna påverkade föreningens förhållande till utsädesbo- laget.

Den 26 september 1963 träffade föreningen och bolaget ett nytt tioårigt avtal, vilket överlämnades till Kungl. Maj :t för godkännande. Enligt detta skulle ersättningen till föreningen utgå i form av en årlig grundavgift av 300 000 kr. och en tilläggsavgift beräknad på grundval av bolagets för­ säljning. I anledning av avtalet erbjöd sig Aktiebolaget Hallands Frökontor att marknadsföra utsädesföreningens sorter, varvid ersättning skulle utgå med en årlig grundavgift av 450 000 kr. och en tilläggsavgift beräknad en­ ligt samma grunder, som angetts i avtalet mellan föreningen och utsädes- bolaget.

Den 23 oktober 1963 avlämnade 1960 års Svalövsutredning betänkande angående ekonomiska och organisatoriska frågor rörande Sveriges utsädes- förening. I betänkandet framlades bl. a. förslag i fråga om marknadsfö­ ringen av föreningens sorter.

I beslut den 3 januari 1964 fann Kungl. Maj:t att ställning ej borde tas till förslagen om marknadsföring av föreningens växtförädlingsprodukter utan att viss ytterligare utredning i ämnet verkställdes. Samma dag till­ kallades en särskild utredningsman med uppgift att — efter överläggningar med utsädesföreningen, utsädesbolaget och andra intressenter — framlägga förslag till lösning av frågan om marknadsföringen.

1964 års utredning

Beträffande

organisationen av marknadsföringen av föreningens föräd­

ling sresultat

anför utredningen, att tre olika alternativ övervägts. Det första

innebär att föreningen själv svarar för förökning och marknadsföring av sina nya sorter. Alternativet avvisas av utredningen dels på grund av att denna organisation redan prövats med mindre gott resultat, dels med hän­ syn till de stora investeringar i mark och anläggningar, som skulle komma att krävas. Enligt det andra alternativet överlämnas sortmaterialet för för­ ökning och försäljning till ett flertal företag. Detta alternativ anser utred­ ningen vara mindre lämpligt med hänsyn till bl. a. svårigheten för för­ eningen att tillfredsställande kontrollera verksamheten. Det tredje alterna­ tivet, som i princip motsvarar vad som nu tillämpas, innebär att föreningen överlåter sina sorter för förökning och försäljning till ett enda fristående företag.

64

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196i

Utredningen uttalar, att kravet på tillfredsställande kontroll av förökning

och marknadsföring enligt utsädesföreningens mening kan helt tillgodoses

vid det tredje alternativet. Även föreningens önskemål om största möjliga

ekonomiska utbyte av marknadsföringen uppfylls. För egen del understry­

ker utredningen fördelarna med det tredje alternativet men framhåller, att

det är ett ovillkorligt krav att marknadsföringsorganet inte diskriminerar

andra utsädesföretag eller vissa avnämarkategorier.

Utredningen prövar härefter frågan om Aktiebolaget Hallands Frökontor

som ensam förökare och marknadsförare av utsädesföreningens växtmate-

rial. Utredningen avvisar därvid erbjudandet från frökontoret främst med

hänvisning till svårigheten för detta att tillgodose utsädesföreningens be­

hov av försöksmark i anslutning till dess anläggningar i Svalöv.

Mot bakgrunden av det anförda har utredningen tagit upp överläggningar

om

nytt avtal mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget om marknads­

föringen.

Syftet har därvid bl. a. varit att få till stånd ett avtal som är

förenligt med gällande näringsfrihetslagstiftning. Överläggningarna har

gett till resultat ett den 5 juni 1964 träffat nytt avtal för tiden den 1 okto­

ber 1963—den 1 oktober 1973. Utredningen förordar, att detta avtal god-

känns av Kungl. Maj :t.

Avtalet innebär i huvudsak att föreningen upplåter till bolaget ensam­

rätten att utom och inom landet utnyttja föreningens rätt till sina sorter.

Bolaget åtar sig därvid att saluhålla utsäde i efterfrågade kvantiteter på

skäliga och i förhållande till köpens storlek lika villkor. Hänsyn till eu

eventuell svensk anslutning till den internationella konventionen rörande

skydd för växtförädlingsprodukter har tagits genom att det klart utsagts,

att avtalet ej gäller sorter, som kan komma att omfattas av ett utvidgat

rättsskydd. Bolagets ersättning till föreningen utgår med 1,5 procent av bo­

lagets och dess dotterbolags fakturerade försäljning av utsädesvaror fram­

ställda av föreningens växtförädlingsmaterial. Därutöver skall bolaget be­

tala en tilläggsavgift på 35 procent av samtliga belopp, som bolaget vid för­

säljning utom landet av föreningens sorter erhåller utöver sina svenska

katalogpriser i form av överpriser, royalties, offentligrättsliga avgifter m. in.,

ävensom lika stor del av de överpriser bolaget erhåller utöver sina original-

priser vid försäljning inom landet av eliter av sorterna.

I avtalet har vidare bestämts, att bolagets avgift under det första avtals­

året skall utgöra minst 450 000 kr. Detta garantibelopp — liksom för öv­

rigt föreningens ersättning till bolaget för försöksjordar — skall justeras

i enlighet med förändringen i det kostnadsprisindex, som används vid

jordbruksregleringen. Om detta index senare bortfaller, skall ett motsva­

rande index tillämpas. Ersättningen till föreningen skulle om dessa grunder

hade tillämpats räkenskapsåret 1962/63 ha uppgått till ca 475 000 kr.

Det stadgas vidare i avtalet att bolaget och dess nuvarande och blivande

dotterbolag inte får bedriva egen växtförädlingsverksamhet i Svalöv och att

de inte heller på annan plats får — med undantag av sorter som redan

vid avtalets undertecknande bearbetades av dotterbolagen — bedriva växi-

förädlingsverksamhet annat än med sådana växtslag som inte bearbetas av

föreningen. Bolaget får endast som komplettering i servicesyfte och i sam­

råd med föreningens styrelse föröka och distribuera andra utsädesvaror än

65

sådana, som framställts på grundval av föreningens växtförädlingsmaterial.

Enligt det nya avtalet skall Kungl. Maj :t utse en ledamot och en supp­ leant i utsädesbolagets styrelse. Bestämmelsen om styrelsesuppleant inne­ bär en förstärkning av det allmännas representation. Utredningen förut­ sätter, att vederbörande kallas till bolagets styrelsesammanträden i samma utsträckning som dess övriga styrelsesuppleanter. Det allmännas represen­ tanter i styrelsen bör enligt utredningen ha möjlighet att såväl bevaka det allmännas intressen som att främja samarbetet mellan bolaget och utsädes- föreningen.

Yttranden m. in.

Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor

framhåller, att intet sy­

nes vara att erinra mot utredningens förslag från de synpunkter ämbetet har att företräda.

Riksrevisionsverket

vill inte motsätta sig utredningens

förslag.

Sedan utredningen avlämnat sitt betänkande har

Aktiebolaget Hallands

Frökontor

i särskild skrift den 9 oktober 1964 anfört, att i utredningsför­

slaget i avsevärd grad hänsyn tas till de synpunkter frökontoret framfört i fråga om marknadsföringen av utsädesföreningens växtmaterial. Grunden för frökontorets tidigare aktion i ärendet har därigenom bortfallit. Frökon­ toret förklarar vidare, att det återtar sina förut avgivna anbud rörande marknadsföringen av föreningens sorter.

Departementschefen

Frågan om sättet för marknadsföring av utsädesföreningens växtföräd- lingsprodukter har, såsom framgår av redogörelsen i det föregående, över­ vägts i skilda sammanhang. Den innevarande år tillkallade utrednings­ mannen har närmare undersökt olika alternativ för frågans lösning och därvid stannat för att marknadsföringen även i fortsättningen lämpligast bör ske genom ett enda företag. Detta har lett till att med utredningsman­ nens medverkan ett nytt avtal om marknadsföringen träffats mellan för­ eningen och Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget för tiden den 1 oktober 1963—den 1 oktober 1973. Avtalet innehåller bland annat en bestämmelse om att bolaget skall saluhålla utsädesvaror framställda av föreningens växt- förädlingsprodukter i efterfrågade kvantiteter på skäliga och i förhållande till köpens storlek lika villkor. Vidare uttalas, att avtalet inte skall äga tillämpning på sorter, som omfattas av ett utvidgat rättsskydd till följd av lagstiftning i anslutning till den internationella konventionen rörande skydd för växtförädlingsprodukter. Härjämte har ersättningsbestämmelser­ na indexreglerats.

Vid min prövning av utredningsmannens förslag till organisation av marknadsföringen av utsädesföreningens växtförädlingsprodukter har jag ej funnit skäl till invändning. Det nu träffade avtalet anser jag vara till­ fredsställande såväl ur allmänna synpunkter som med hänsyn till för­ eningens intressen. Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor har ej haft något att erinra.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b

De senast gällande avtalen har ej ansetts vara av sådan karaktär att de underställts riksdagen. Föreliggande avtal har i huvudsak samma princi­ piella utformning. Då fråga är om ett relativt långfristigt avtal har jag emellertid ansett att det huvudsakliga innehållet bör bringas till riksdagens kännedom innan Kungl. Maj :t lämnar sitt slutliga godkännande.

De ökade kostnader, som utsädesföreningen fått vidkännas på grund av ändrat avtal för den kollektivavtalsavlönade personalen, bör enligt min mening täckas med statsmedel. Härför erfordras att statsbidraget till för­ eningen för innevarande budgetår ökas med 96 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till

Bidrag till Sveriges utsädesförening

å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 96 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b

J. Fiskeriväsendet m. m.

[2] 9 a. Bidrag till vissa räkfiskare. Under hänvisning till vad jag anför un­ der kapitalbudgeten rörande lån till vissa räkfiskare hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till

Bidrag till vissa räkfiskare

å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsan­ slag av 350 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

E. Domänverket

[3] 2. Kontorsbyggnader för domänverket. För uppförande av ny kontors­

byggnad för Malingsbo revir har å riksstaten för budgetåret 1964/65 an­ visats ett investeringsanslag av 70 000 kr.

Domänstyrelsen

hemställer, att å tilläggsstat för budgetåret 1964/65 an­

visas 25 000 kr. för att täcka vissa kostnadsökningar.

Styrelsen anför, att ökad byggnadsvolym medför en kostnadsökning av 13 500 kr. Merkostnader för höjda arbetslöner och materialkostnader upp­ går till 5 500 kr. Tidigare kostnadsberäkning upptar inte kostnader för oljeeldning och utvändiga vatten- och avloppsledningar. Dessa kostnader beräknas till 6 000 kr.

67

Departementschefen

Domänstyrelsens yrkande föranleder ingen erinran från min sida. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till

Kontorsbyggnader för domänverket

å tilläggs-

stat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett in- vesteringsanslag av 25 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

[4] 7. Byggnadsarbeten m. m. vid de av statens centrala frökontrollanstalt

disponerade egendomarna i Stora Råby.

Styrelsen för statens centrala frö­

kontrollanstalt

hemställer, att för ändamålet uppförs ett anslag av 62 000

kr. Anstaltsstyrelsen anför bl. a. följande.

Efter framställning av styrelsen beviljade 1963 års riksdag (JoU 1; rskr. 9) ett investeringsanslag av 55 000 kr. för att ombygga och iståndsätta vissa ekonomibyggnader i Stora Råby, vilka skulle användas för förva­ ring av traktorer, jordbruksredskap m. m. samt som lagerlokal. Ifrågava­ rande byggnader var i synnerligen stort behov av yttre reparation och un­ derhåll för att en pågående värdeförstöring skulle kunna förhindras. Kost­ naderna för att genomföra de planerade förbättringarna synes emellertid ha beräknats alltför lågt. När anslaget beviljats kunde styrelsen inte få arbetena utförda annat än mot löpande räkning. Styrelsen har emellertid nu lyckats få in tre fasta anbud, varav det lägsta slutar på drygt 101 000 kr. Styrelsen beräknar den totala kostnaden till 117 000 kr.

Departementschefen

Enligt vad jag inhämtat av anstaltsstyrelsen har någon ändring i det tidigare godtagna byggnadsprogrammet inte skett. Den av styrelsen nu be­ räknade totalkostnaden 117 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1964 torde därför böra godtas. Då 55 000 kr. beviljats tidigare torde 62 000 kr. nu böra anvisas å tilläggsstat. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riks­ dagen

att till

Byggnadsarbeten m. m. vid de av statens cen­

trala frökontrollanstalt disponerade egendomarna i Stora Råby

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65

anvisa ett investeringsanslag av 62 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

[5] 14 a. Lån till vissa räkfiskare. Genom beslut den 29 mars 1963 god­ kände Kungl. Maj :t en överenskommelse mellan Sverige och Norge av innebörd att den fiskerättsliga reglering, som tillkom genom överenskom­ melsen den 20 december 1950 angående fiskeriförhållanden i vissa till Sverige och Norge hörande vattenområden, skulle avvecklas under en över­ gångsperiod fram till den 31 december 1964. Samma dag uppdrog Kungl.

68

Maj :t åt fiskeristyrelsen att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och

Svenska Västkustfiskarnas centralförbund närmare utreda verkningarna

för svensk del av att avtalet upphör den 31 december 1964 samt att in­

komma med förslag till åtgärder, ägnade att avhjälpa för berörda fiskare

uppkommande svårigheter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196-1

Fiskeristyrelsen

har med skrivelse den 27 augusti 1964 överlämnat för­

slag till åtgärder i nyss nämnt syfte. Härvid konstateras, att 1963 års över­

enskommelse medför att fisket inom visst område — i det följande be­

nämnt konventionsområdet -— går förlorat för svenska fiskare. Rörande

det fiske, som från svensk sida bedrivits inom området, uttalas i huvud­

sak.

Bortsett från en del fiske efter makrill har svenska fiskare under senare

år knappast bedrivit annat än räkfiske inom konventionsområdet. Detta

erbjuder särskilt gynnsamma möjligheter härtill. Området ligger endast

en å två timmars gångtid från exempelvis Kosteröarna, där ett stort antal

räkfiskare bor. Fisket har därför kunnat bedrivas med ganska små båtar

och svaga motorer och sålunda med relativt låga omkostnader. Förhål­

landet belyses bl. a. av att räktrålarnas bruttotonnage i genomsnitt är ca

20 ton i norra Bohuslän mot ca 45 ton i den övriga delen av landskapet.

Räkfisket inom konventionsområdet har under senare år bedrivits av ett

antal fiskare bosatta på kuststräckan Svinesund—Rossö. Mera tillfälligt

har området även besökts av räktrålare, som hör hemma längre söder ut.

Vid utgången av 1962 utgjorde räkfiskarna på kuststräckan Svinesund—

Rossö 86,1 procent av hela antalet där bosatta yrkesfiskare. Antalet räk­

trålare i bruk uppgick 1963 till 92. I fråga om 76 trålare har uppgetts,

att de under tiden 1961—1963 i större eller mindre utsträckning använts

för fiske inom konventionsområdet. Besättningen på dessa båtar var 207

man. Sammanlagda fångstvärdet av räkfiske inom konventionsområdet

beräknas ha uppgått till ca 2,1 milj. kr. 1961, ca 2,5 milj. kr. 1962 och ca

2,3 milj. kr. 1963. Detta motsvarar ungefär tio procent av det sammanlagda

värdet av räkfångsten i landet.

Fiskeristyrelsen anser, att stöd från det allmännas sida bör lämnas

för att avhjälpa de svårigheter, som drabbar berörda fiskare genom

att 1950 års överenskommelse med Norge upphör. I första hand bör

de fiskare stödjas, som inriktar sig på att skaffa större båtar eller starkare

motorer för att kunna uppsöka längre bort belägna fiskevatten. Den lämp­

ligaste stödformen är att till kostnaderna härför beviljas lån, som liknar

fiskerilånen och som avskrivs till viss del efter ett antal år om båten allt­

jämt används i fiske. Lånen bör även avse kostnader för att skaffa radar.

Då möjligheterna att finansiera anskaffningen av annan eller ny båt ge­

nom att den gamla båten säljs synes begränsade, måste lånen täcka en

mycket stor del av kostnaden. Mot bakgrunden av bl. a. den starka in­

riktningen på räkfiske i nordligaste Bohuslän är det angeläget, att stödet

utformas så att inte antalet räkfiskebåtar onödigt ökas. I princip bör där­

69

för endast sådana räkfiskare, som är bosatta på sträckan Svinesund—Rossö

och som under 1960—1964 utövat räkfiske inom konventionsområdet, få

förevarande lån. Detta bör dock inte hindra, att en förutvarande icke-

räkfiskare vid behov kan intas i ett båtlag. Om ett båtlag redan skaffat

större båt eller ny motor bör lån också kunna erhållas.

Med hänvisning till denna motivering föreslås, att lån bör utgå med

högst 80 procent av kostnad för att skaffa annan båt och motor samt för

ombyggnad av båt ävensom med 100 procent av kostnaden för radaran­

läggning. Lånen bör helst vara räntefria. Sedan 60 procent av lånebeloppet

återbetalats, bör återstoden avskrivas om båten nyttjats i fiske och ej för­

sålts till annan ägare. Medel till lån bör finnas tillgängliga redan den 1

januari 1965. Lånen bör kunna sökas under fem år efter denna tidpunkt.

I fråga om övriga lånevillkor innebär förslaget i huvudsak.

Lånen bör beviljas av fiskeristyrelsen. En representant för arbetsmark­

nadsstyrelsen och en för Svenska Västkustfiskarnas centralförbund bör

få närvara vid styrelsens behandling av låneärenden. Lån bör inte få lyftas

förrän båten levererats eller ombyggnaden eller motorbytet utförts samt

låntagaren visat, att den är i det skick som förutsatts vid lånets bevil­

jande. Fiskeristyrelsen bör dock, då så befinns skäligt, få medge att viss

del av lånet må lyftas tidigare.

Lån bör vara amorteringsfritt under tre år från första lyftningsdagen.

Därefter bör lån avseende begagnad båt, utbytt motor och radar återbetalas

med lika belopp inom högst tio år samt i fråga om ny båt inom högst tolv

år. Fiskeristyrelsen bör då särskilda skäl föranleder därtill få bevilja an­

stånd högst ett år i sänder med amortering. För lån, som avser båt med

bruttodräktighet av 25 registerton eller däröver, bör ställas säkerhet i form

av inteckning i båten. Inteckningen till säkerhet för ombyggnad av båt och/

eller utbyte av motor bör ligga inom 80 procent av båtens värde efter åt­

gärden. Båt skall hållas försäkrad till sitt fulla värde och bör inte utan fis-

keristyrelsens medgivande få underkastas mera genomgripande ändring.

Samtliga delägare i den nya båten bör underteckna låneansökningen. Av

delägarna bör minst två vara myndiga yrkesfiskare.

För räkfiskare, som inte anser sig kunna skaffa annan båt eller starkare

motor till befintlig båt och som fortsätter fisket med den gamla båten inom

kvarvarande fiskeområden, kan fisket bli så föga lönsamt att de måste sluta

fiska. Eftersom utbudet av båtar kan väntas bli onormalt stort, torde de

knappast kunna säljas till rimligt pris. I ett dylikt läge bör statlig inlösen

av båtarna kunna ifrågakomma.

Även i övrigt kan behov uppkomma av hjälp med statliga medel till räk­

fiskare, som på grund av ålder eller av annan anledning inte kan vinna

rimlig bärgning av fortsatt fiske. Det synes skäligt att dylika fiskare exem­

pelvis för tiden intill ålderspensioneringen tillförsäkras ett årligt belopp.

Härvid skulle deras genomsnittliga inkomst under senare år kunna ligga till

grund för att fastställa beloppets storlek.

För att få en överblick av medelsbehovet har vissa förfrågningar gjorts

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i

70

hos berörda fiskare. Därvid har önskemål framkommit om anskaffning av

högst 25 större båtar och utbyte av 20 motorer. Med utgångspunkt från

bl. a. en beräknad kostnad av 200 000 kr. per båt och 60 000 kr. per motor

anser fiskeristyrelsen, att 7,5 milj. kr. erfordras för långivningen. För inlö­

sen av båtar beräknas 0,5 milj. kr. och för övriga stödåtgärder ett lika stort

belopp. Medelsbehovet bör tillgodoses genom att en särskild fond inrättas.

Tillkomsten av denna fond bör dock inte få medföra minskning av utlå­

ningen från den befintliga fiskerilånefonden.

Slutligen finner fiskeristyrelsen det befogat, att den nya fiskegränsen

utanför Oslofjordens mynning åtminstone under en övergångstid genom

svenska statens försorg patrulleras av ett par med moderna navigationsin-

strument utrustade båtar. Svårigheter anses nämligen föreligga för fiskare

att bestämma läget av gränsen.

Över fiskeristyrelsens skrivelse har

remissyttranden

avgetts av statskon­

toret, riksrevisionsverket, statens jordbruksnämnd, länsstyrelsen i Göte­

borgs och Bohus län samt Svenska Västkustfiskarnas centralförbund.

Samtliga remissinstanser ansluter sig till fiskeristyrelsens uppfattning att

särskilda stödåtgärder bör vidtas för att hjälpa berörda fiskare. I fråga om

omfattningen och utformningen av det statliga stödet tillstyrks förslaget

helt endast av

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,

som dock ifrågasät­

ter om inte en särskild, allsidigt sammansatt nämnd bör tillsättas för att av­

göra ärendena rörande det statliga stödet. Samtidigt förordar länsstyrelsen,

att lokaliseringsfrämjande åtgärder vidtas för att stimulera utbyggnaden

av industrin inom berört område i syfte att skapa sysselsättningsmöjlighe­

ter åt de fiskare, som upphör med fisket.

Svenska Västkustfiskarnas central­

förbund

har ej annan erinran än att medelsanvisningen för förtidspensio­

nering av fiskare bör höjas till 1 milj. kr.

Avvikande mening i nyssnämnda hänseenden framförs däremot av

stats­

kontoret,

som framhåller att stödet bör utformas så att det inte leder till

återverkningar och svårigheter på andra håll och därmed i sin tur medför

krav på specialregleringar och vidgade ekonomiska insatser från statens

sida. Det är också angeläget, att åtgärderna blir till verklig hjälp för berörda

fiskare utan att framstå som alltför förmånliga i förhållande till vad som

gäller för övriga västkustfiskare.

Med hänsyn härtill framlägger statskontoret i huvudsak följande förslag

till utformning av stödet.

Långivningen bör begränsas till fiskare på kuststräckan Svinesund—

Rossö, som ägt eller varit delägare i räkfiskebåt och som av ålder bedrivit

och alltjämt bedriver räkfiske inom konventionsområdet. Lånen bör vara

av sådan storlek att fiskare, som vill utbyta sin nuvarande båt mot större,

i princip skall kunna göra detta utan ökad egen kontantinsats. Lånebelop­

pet bör således helt eller i det närmaste täcka kostnaden för den nya båten

efter avdrag av nettovärdet av den gamla båten. I regel bör lån ej få överstiga

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

71

80 procent av anskaffningskostnaden för ny båt, men möjlighet bör hållas öppen även för något högre låneprocent. För ny motor och installation av radar bör procenttalet utgöra högst 80 resp. högst 100 procent. Ränte- och amorteringsfrihet för lånen bör medges under två år, varefter lånen bör förräntas efter fastställd normalränta (f. n. 5,25 procent) samt återbetal­ ning ske av hela lånet såvida ej särskilda omständigheter föranleder annat. Med här föreslagen räntefrihet skulle subventionen för ett lån på 200 000 kr. med nuvarande räntesatser utgöra i runt tal 40 000 kr.

För delägare i båt som slutar fiska bör möjlighet finnas att täcka pris- fallsrisken på det äldre båt- och redskapsmaterialet. Någon statlig inlösen bör däremot inte ifrågakomma. Vidare bör möjlighet finnas att undantags­ vis bistå äldre fiskare under en övergångsperiod. Förevarande statliga in­ satser för dem som slutar fiska bör inte överstiga den räntesubvention som kan beräknas vid anskaffning av större båt. I övrigt erforderliga åtgärder får vidtas i annan ordning bl. a. genom medverkan av arbetsmarknadssty­ relsen.

Beslut om lån bör fattas av Kungl. Maj :t eller av fiskeristyrelsen efter samråd med statens jordbruksnämnd eller statskontorets fondbyrå. Med hänsyn till de från fiskerilånen avvikande normerna är det lämpligast att under fonden för låneunderstöd för långivningen skapa en särskild låne­ fond, benämnd räkfiskelånefonden. Storleken av fonden kan svårligen be­ räknas. För av statskontoret i övrigt föreslagna stödåtgärder bör medel äskas under ett förslagsanslag på driftbudgeten med för innevarande bud­ getår 200 000 kr. och för budgetåret 1965/66 1 milj. kr.

Riksrevisionsverket

finner övervägande skäl tala för att lånen maximeras

och löper med ränta. Det kapitalbelopp, som må komma att anvisas för verksamheten, bör tillföras fiskerilånefonden men hållas skilt från övriga fondmedel. Verket ifrågasätter vidare om på grundval av föreliggande ut­ redning medel bör ställas till förfogande för inlösen av äldre båtar m. m.

Statens jordbruksnämnd

finner viss försiktighet vid långivningen motive­

rad bl. a. med hänsyn till eventuella återverkningar för räkfisket på annat håll. Nämnden anser vidare, att lånen i princip bör förbehållas delägarna i de fiskebåtar som under ett antal år använts för räkfiske inom konven- tionsområdet. Spekulationsköp bör såvitt möjligt förebyggas och hänsyn tas till att investeringar i större båtar för sillfiske ej bör ske. Lån bör därför utgå endast för att anskaffa båtar som avses för annat fiske än havsfiske ef ler sill. Nämnden tillstyrker, att lån må utgå med högst 80 procent av an­ skaffningskostnaden för båt och motor. Däremot kan nämnden ej tillstyrka befrielse från återbetalningsskyldighet eller att låneräntan sätts lägre än fyra procent. Även i övrigt bör enligt nämnden gälla samma villkor, som för lån från fiskerilånefonden.

Departementschefen

Såsom framgår av redogörelsen i det föregående medför upphörandet av 1950 års svensk-norska överenskommelse bland annat att det fiske som svenska fiskare bedrivit på visst norskt vatten ej kan fortsätta efter utgång­

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196'r

72

en av 1964. Härigenom mister ungefär 200 fiskare i norra Bohuslän sitt nu­

varande huvudsakliga fiskeområde, där de bedrivit räkfiske med ett årligt

fångstvärde av i runt tal 2,5 milj. kr. En stor del av dessa fiskare torde

inte med nuvarande båtar och utrustning kunna bedriva fiske med rimligt

utbyte på annat håll. I likhet med fiskeristyrelsen och remissinstanserna an­

ser jag i den uppkomna situationen befogat att åtgärder vidtas från statens

sida för att minska de svårigheter, som uppkommer för berörda fiskare.

Stödåtgärderna bör avse yrkesfiskare, som är bosatta på kuststräckan

Svinesund—Rossö och som under senare år stadigvarande bedrivit räkfiske

inom ifrågavarande norska område. Huvudsyftet med det särskilda stödet

bör vara att bereda de fiskare, som önskar fortsätta med fiske inom andra

områden, möjlighet härtill. Av utredningen framgår att ett rationellt fiske

inom de avlägsnare områden, som det blir fråga om, i allmänhet förutsätter

att nu använda fiskebåtar ombyggs eller utbyts mot andra. Den lämpligaste

formen för att underlätta denna omställning torde vara att, såsom fiskeri­

styrelsen och remissinstanserna funnit, möjlighet ges till statliga lån som

täcker en stor del av kostnaderna för dessa åtgärder. Lånen bör kunna läm­

nas förut nämnda fiskare, som ägt eller varit delägare i räkfiskebåt. Det

torde få förutsättas, att övriga medlemmar i berörda fiskelag om de så önskar

blir i tillfälle att inga i de fiskelag som utnyttjar de nya eller ombyggda

båtarna. Lånen bör beviljas av fiskeristyrelsen, som i erforderlig mån bör

samråda med arbetsmarknadsstyrelsen och berörd fiskareorganisation.

Vid utformningen av lånevillkoren bör enligt min mening beaktas att skäl

knappast föreligger för så förmånliga villkor att berörda fiskare kan bedriva

sitt fiske med väsentligt lägre omkostnader än övriga västkustfiskare, som

i fråga om statligt stöd till anskaffning av båt m. m. är hänvisade till lån ur

fiskerilånefonden. Jag finner mig dock kunna tillstyrka fiskeristyrelsens

förslag, att förevarande lån skall få beviljas intill högst 80 procent av kostna­

den för att skaffa annan båt och motor samt för ombyggnad av båt ävensom

intill högst 100 procent av kostnaden för radaranläggning. Om särskilda skäl

föreligger bör lånebeloppet få överstiga 80 procent av kostnaden. Ett sådant

skäl kan vara att inkomsten från försäljning av gammal båt eller motor blir

onormalt låg. Fiskeristyrelsen har utgått från att lämplig begagnad båt

bör kunna förvärvas för en kostnad av cirka 200 000 kr. Med hänsyn härtill

och då högsta beloppet för lån ur fiskerilånefonden är 150 000 kr. vill jag

förorda att i förevarande fall varje enskilt lån inte bör få överstiga 180000

kr. I de fall delägare i räkfiskebåt söker lån var för sig bör lån i regel ej be­

viljas med större del av kostnaden än som motsvarar andelen i den gamla

båten.

I fråga om räntefot och amortering anser jag, att i princip bör gälla sam­

ma villkor som för lån ur fiskerilånefonden. Låntagare bör således få åtnjuta

två års ränte- och amorteringsfrihet. Lånen bör därefter förräntas med fyra

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196t

73

procent och återbetalas inom högst tio år med lika kapitalbelopp varje år. An­

stånd med amortering bör för en tid av högst sex månader knnna beviljas av

fiskeristyrelsen och för längre tid av Kungl. Maj :t. Om särskilda omstän­

digheter föreligger bör Kungl. Maj :t äga medge befrielse från återbetalnings-

skyldighet. Övriga lånevillkor torde böra bestämmas av Kungl. Maj :t och bör

i tillämpliga delar vara desamma som gällde för de enligt beslut av 1059 års

riksdag utlämnade särskilda fiskerilånen i arbetslöshetsbekämpande syfte.

Frågan om att bereda de fiskare, som ej önskar fortsätta att utöva sin nä­

ring, annan sysselsättning bör — liksom fallet är för yrkesgrupper som drab­

bas av ändringar i näringslivets struktur — lösas genom gängse arbetsmark­

nadspolitiska åtgärder. Enligt vad jag inhämtat har länsarbetsnämnden

uppmärksammat behovet av dylika åtgärder i det berörda området. På

grund av de särskilda förhållandena i förevarande fall finner jag dock skäl

föreligga att visst bidrag skall kunna utgå till de fiskare, som ej kan eller

ej önskar utnyttja de nyss föreslagna lånen och som ej fyllt 67 år. Den av

fiskeristyrelsen föreslagna bidragsformen att staten skulle inlösa båtar och

redskap kan jag ej tillstyrka. Jag förordar emellertid, att på kuststräckan

Svinesund—Rossö bosatt yrkesfiskare, som under senare år stadigvarande

fiskat inom nu ifrågavarande norska område och som haft sin väsentliga

inkomst av fiske, skall — om han ej erhåller förut nämnda lån — i stället

få ett engångsbidrag för att underlätta den omställning som följer av att

fisket inom området bortfaller med utgången av 1964. Engångsbidraget bör

utgå med belopp, som motsvarar fiskarens genomsnittliga årsinkomst från

fiske under åren 1961—1963, dock med högst 10 000 kr. Behovsprövning

bör ske såtillvida att hänsyn tas till fiskarens möjlighet att tillgodogöra sig

realisationsvärdet av räkfiskebåt, vari han äger del, och till hans förmögen-

hetsställning i övrigt. Kungl. Maj:t bör äga utfärda närmare bestämmelser

om bidragsgivningen, som bör handhas av fiskeristyrelsen.

Enligt min mening är det tillfyllest om berörda fiskare får möjlighet att

inom två år söka lån eller bidrag. Sådan ansökning skall sålunda inges till

fiskeristyrelsen före utgången av 1966. Medelsbehovet för långivningen, som

torde höra täckas genom investeringsanslag nnder fonden för låneunderstöd,

beräknar jag med utgångspunkt från de önskemål om lån som framkommit

under fiskeristyrelsens utredning till sammanlagt 5,5 milj. kr. Härav torde

3 milj. kr. böra anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Bidragen

bör utgå från ett förslagsanslag på driftbudgeten med rubriken Bidrag till

vissa räkfiskarc. Det totala medelsbehovet för bidragsgivningen torde uppgå

till i runt tal 600 000 kr. Såsom jag förordat vid anmälan i det föregående av

nyssnämnda anslag bör på tilläggsstat för budgetåret 1964/65 anvisas

350 000 kr. för ändamålet.

Fiskeristyrelsen har i detta sammanhang föreslagit viss patrullering av

den nya fiskegränsen. Jag är inte beredd alt förorda så omfattande åtgärder

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1961

74

men avser att senare denna dag föreslå Kungl. Maj :t att uppdra åt sjöfarts-

styrelsen att skyndsamt undersöka möjligheterna att på annat sätt under­

lätta fiskarnas navigering invid den nya gränsen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till

Lån till vissa räkfiskare

å tilläggsstat I till rikssta-

ten för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av

3 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b

Ur protokollet:

Raimond Kolk

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964

75

Bilaga 8

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet å Stockholms slott den 6 november 1964.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Tillförordnade chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hermansson, anmäler härefter under handelsdepartementets handläggning hörande ären­ den angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Tionde huvudtiteln

F. Atomenergiverksamhet

[1] 3. Internationellt atomenergisamarbete. För innevarande budgetår har anvisats ett förslagsanslag av 7 500 000 kr.

Aktiebolaget Atomenergi

hemställer, att en överenskommelse rörande

Eurochemics verksamhet t. o. m. år 1967 godkänns samt att medel anvisas för fortsatt deltagande i projektet.

Konventionen den 20 december 1957 om upprättandet av ett europeiskt bolag för kemisk behandling av bestrålat atombränsle (Eurochemic) rati­ ficerades av Sverige den 18 december 1959 med stöd av riksdagens bemyndi­ gande (jfr prop. 1958:59). Det ursprungliga aktiekapitalet i Eurochemic utgjorde 20 milj. avräkningsenheter i Europeiska betalningsunionen (en enhet motsvarar ca 1 US dollar). Sveriges andel var 8

%.

I enlighet härmed

76

tecknade atombolaget 32 aktier med ett nominellt värde av 1,6 milj. avräk-

ningsenheter (8,3 milj. kr.).

En höjning av aktiekapitalet till 28,95 milj. avräkningsenheter beslöts

är 1961, varvid atombolaget tecknade ytterligare 10 aktier med ett värde

av 0,5 milj. avräkningsenheter (2,6 milj. kr.). Aktieteckningen godkändes

av riksdagen år 1962 (jfr prop. 1962: 1 bil. 12 s. 135).

Emellertid stod vid slutet av år 1963 klart, att ökningen av aktiekapitalet

ej var tillräcklig för att trygga anläggningens färdigställande, tagande i

drift samt det tortsatta drifts- och forskningsprogrammet. Vid undersök­

ning av olika alternativ för verksamheten befanns det ekonomiskt och

tekniskt mest fördelaktigt att färdigställa anläggningen, vilket beräknades

kunna ske år 1965, och därefter driva den i begränsad omfattning under

åren 1966 och 1967 för att på så sätt bringa ned det erforderliga medelsbe­

hovet. Med ett sådant program uppskattas medelsbehovet under åren

1964—1967 till 14,8 milj. avräkningsenheter. Eurochemics styrelse samt

den särskilda grupp för Eurochemic, som tillsatts inom det europeiska

atomenergiorganets (ENEA) styrelse, föreslog att 6,8 milj. avräknings­

enheter, vilka fordras för att färdigställa anläggningen, skulle täckas ge­

nom ytterligare aktieteckning. Kostnaden för forskningsprogrammet och

underskottet av driften föreslogs täckas genom bidrag till OECD i förhål­

lande till nationalproduktens storlek. Aktieteckningen förutsatte en över­

enskommelse mellan de deltagande regeringarna om finansieringen av de

övriga kostnaderna för Eurochemic tram t. o. in. år 1967. Sedan en sådan

överenskommelse träffats vid OECD:s rådsmöte den 16 juni 1964 fattade

Eurochemics bolagsstämma och särskilda gruppen den 1 juli 1964 formellt

beslut om utökning av aktiekapitalet med 6,8 milj. avräkningsenheter till

35,75 milj. enheter. Beslutet biträddes från svensk sida med förbehåll för

riksdagens godkännande.

För Sveriges del innebär denna uppgörelse ett åtagande att teckna 12

aktier till ett värde av 600 000 avräkningsenheter (3,1 milj. kr.) samt att

bidra till driften och forskningsprogrammet för åren 1964—1967 med

ett belopp, som räknat på gällande OECD-kvoter för de deltagande länderna

uPPgår till högst 487 000 enheter (2,6 milj. kr.). För den nya aktieteck­

ningen beräknas komma att erfordras under innevarande budgetår ca 2,2

milj. kr. samt under budgetåret 1965/66 ca 0,9 milj. kr. Fördelningen på

budgetår av bidragen till driften och forskningsprogrammet, vilka avses

intlyta till OECD-budgeten, kan ej helt överblickas. För budgetåret 1964/65

uPPgår bidraget till 0,52 milj. kr. och återstoden kan uppskattas att utfalla

med ungefär lika delar under de tre följande budgetåren.

Beträffande värdet ur svensk synpunkt av Eurochemic framhåller atom­

bolaget följande. Genom deltagande i projektet erhålls grundläggande er­

farenheter beträffande kemisk upparbetning av använt kärnbränsle. Re­

dan nu kan sägas, att de erfarenheter som förvärvats genom deltagande i

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196i

77

detta projekt på konstruktionsstadiet varit mycket värdefulla bl. a. genom att svensk personal arbetat i Eurochemic och svenska företag fullgjort le­ veranser till anläggningen. Ett fortsatt svenskt deltagande i projektet kom­ mer att ge erfarenheter av driften och det omfattande forsknings- och ut­ vecklingsarbete som planeras. På detta sätt kan inom landet bevaras den kompetens som är nödvändig för att uppföra en motsvarande svensk an­ läggning, vilket beräknas bli ekonomiskt motiverat under 1970-talet. Bola­ get har i betydande utsträckning kunnat inskränka sitt eget experimen­ tella arbete på upparbetningsområdet och har helt inriktat sitt program på att utnyttja erfarenheterna från Eurochemic.

Ett ytterligare skäl till att fullfölja arbetena inom Eurochemic är, att bo­ laget där har möjlighet att upparbeta bränsleelement från Ågesta- och even­ tuellt även från Marvikenreaktorn för att utvinna plutonium för det svens­ ka reaktorprogrammet. Dessutom kommer nu Eurochemic-anläggningen att utföras så att den även kan ta emot höganrikat bränsle. Detta ger en möjlighet att i Europa upparbeta bränsleelement från R2-reaktorn i Studs- vik. Detta kan visa sig ekonomiskt fördelaktigt, då man härigenom undgår den långa transporten till Amerikas förenta stater.

Delegationen för atomenergifrågor

har i yttrande över atombolagets skri­

velse tillstyrkt fortsatt svenskt deltagande i projektet i enlighet med den föreliggande överenskommelsen.

Departementschefen

I årets statsverksproposition (bil. 12 s. 109) anmäldes, att medelsbeho­ vet för innevarande budgetår för att täcka driftsunderskottet vid den ge­ mensamma europeiska anläggningen Eurochemic för kemisk behandling av bestrålat atombränsle endast kunde tas upp preliminärt med ett belopp av 1,9 milj. kr. De ytterligare utredningar och förhandlingar som seder­ mera ägt rum har lett fram till ett förslag att färdigställa anläggningen år 1965 och därefter driva den i begränsad omfattning under åren 1966 och 1967. Härigenom skulle det erforderliga medelsbehovet kunna nedbringas utan att syftet med anläggningen äventyrades. Det för åren 1964—1967 behövliga beloppet har beräknats till 14,8 milj. avräkningsenlieter motsva­ rande omkring 77 milj. kr. För Sveriges del skulle detta innebära teckning av ytterligare 12 aktier till ett värde av omkring 3,1 milj. kr. För denna aktieteckning torde behövas 2,2 milj. kr. för innevarande samt 0,9 milj. kr. för nästa budgetår. För bidrag till driften av anläggningen och forsknings­ programmet erfordras upp till 2,6 milj. kr. Beloppet avses att tillskjutas via OECD-budgeten. Det kommer uppskattningsvis att fördela sig med 0,52 milj. kr. under budgetåret 1964/65 och med omkring 0,7 milj. kr. för vart och ett av de tre följande budgetåren.

Enligt min mening innebär vårt deltagande i Eurocliemicprojektet stora fördelar för vårt land. Härigenom kan vi för en relativt begränsad kostnad

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196k

tillgodogöra oss erfarenheter av stort värde för att genomföra det svenska atomenergiprogrammet. Jag förordar således att ifrågavarande överenskom­ melse godkänns. Erforderligt medelsbehov för aktieteckningen torde liksom hittills få täckas från förslagsanslaget Internationellt atomenergisamarbete. Kostnaderna för forskningsprogrammet samt för täckande av underskottet torde få belasta det under tredje huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Or­ ganisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna överenskom­ melsen rörande finansiering av Eurochemics verksamhet t. o. m. år 1967.

I. Ekonomisk försvarsberedskap

[2] 5. Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande bränslen. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 800 000 kr. Medlen är avsedda för utförande av vissa förstärkningsarbeten vid de bergcisternanläggningar, som uppförts med statsbidrag.

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap

hemställer, att å tilläggs-

stat till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisas ytterligare 400 000 kr. till ifrågavarande projekt.

Ärendet är av den natur att redogörelse för detsamma inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande ut­ skott.

Departementschefen

För utförande av vissa förstärkningsarbeten vid de bergcisternanlägg­ ningar som uppförts med statsbidrag torde, utöver redan anvisade medel, böra anvisas 400 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till

Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternan­

läggningar för flytande bränslen

å tilläggsstat I till riks­

staten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196k

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196A

79

Bilaga 9

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet å Stockholms slott den 6 november 196b.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter

under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående ut­

gifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid

följ ande.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[1] 40. Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. För detta ändamål har för

budgetåret 1964/65 anvisats ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.

Byggnadsstyrelsen

har i skrivelse den 25 augusti 1964 hemställt om be­

myndigande att igångsätta vissa byggnadsarbeten avseende ett nytt lands-

statshus i Örebro. Av handlingarna inhämtas följande.

Den regionala förvaltningen i Örebro är f. n. förlagd till dels delar av

Örebro slott, dels kronans byggnader inom stadsägan 1171 och dels förhyrda

lokaler på olika platser i staden. Nuvarande lokalbestånd är otillräckligt

och en stor del av lokalerna är inte ändamålsenliga. Delar av enskilda för­

valtningsenheter har måst förläggas till olika platser, och enheter med stark

anknytning sinsemellan ligger på stort avstånd från varandra. Dessa för­

hållanden orsakar svårigheter i förvaltningens arbete, dubblering av ut­

rustning m. fl. olägenheter.

Huvudhandlingar för nybyggnad av landsstatshus i Örebro har av bygg­

nadsstyrelsen redovisats för Kungl. Maj:t i skrivelse den 16 mars 1964, var­

80

vid kostnaderna beräknats till i runt tal 8 150 000 kr. i prisläget den 1 juli

1963. Genom nybyggnaden erhålles ca 3 600 m2 kontorsrumsyta samt en

butiksvåning. I nybyggnaden avses i första hand skola inrymmas följande

organ inom och utom länsstyrelsen, nämligen landskontor med datakontor,

häradsskrivarna i Örebro och Kumla fögderier, länsbostadsnämnd, läns-

skolnämnd, länsnykterhetsnämnd, statens skyddskonsulent, länsläkarorga-

nisationen, länsingenjören och statens justerare.

Genom beslut den 6 maj 1964 har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnads­

styrelsen att på grundval av förenämnda huvudhandlingar utföra projekte­

ring fram till och med färdiga bygghandlingar. Enligt föreliggande tids­

planer räknar styrelsen med att bygghandlingar skall kunna föreligga i de­

cember 1964. Under förutsättning att uppdrag att utföra arbetena erhålles

torde igångsättning kunna ske i mars 1965. Byggnadstiden har beräknats till

ca 20 månader. Såsom styrelsen anmält i samband med redovisningen av

huvudhandlingarna för ifrågavarande byggnadsobjekt, skulle styrelsen i

sina petita återkomma med förslag ifråga om erforderliga medel för objek­

tet under budgetåret 1964/65. Den nu upprättade investeringsplanen jämte

på grundval av denna uppgjord finansieringsplan utvisar att något medels-

tillskott för innevarande budgetår inte erfordras, då den beräknade förbruk­

ningen för Örebro, 2 000 000 kr., rymmes inom ramen för reserverade och

för budgetåret anslagna medel.

Departementschefen

Såsom framgått av den lämnade redogörelsen är lokalförhållandena för

länsförvaltningen i Örebro otillfredsställande. Behov föreligger således att

uppföra ett landsstatshus i Örebro. Avsikten är att inrymma bl. a. läns­

styrelsens datakontor i detta nya kontorshus. Riksdagen har med bifall till

prop. 1963: 32 (SU 41; rskr. 101) beslutat, att maskiner för automatisk

databehandling skall införas som hjälpmedel inom folkbokföringen m. m.

För att den nya organisationen planenligt skall kunna genomföras måste

datakontorets lokaler tas i bruk under sista kvartalet 1966. Härför erford­

ras att byggnadsarbetena påbörjas redan under innevarande budgetår.

Kostnaderna för projektet har beräknats till 8 150 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1963. Då jag inte har någon erinran mot kostnaderna för det

föreslagna byggnadsföretaget, vars omfattning tidigare godtagits av Kungl.

Maj:t, förordar jag att företaget kommer till stånd enligt föreliggande för­

slag.

Såsom styrelsen förutsett torde för ändamålet erforderliga medel för

budgetåret 1964/65 rymmas inom ramen för redan anvisade anslag. Åter­

stående belopp bör inräknas i de för kommande budgetår erforderliga an-

slagsbeloppen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

81

att medge att ett nytt landsstatshus må uppföras i Örebro

i enlighet med av mig förordat förslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196A

Statens utlåningsfonder

[2] 14. Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att lån

som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande må beviljas intill 1 340

milj. kr. under år 1964. Beloppet har beräknats på grundval av ett bostads-

hyggnadsprogram för år 1964 av 85 000 lägenheter, varav 54 000 i statsbe-

lånade flerfamiljshus samt 25 000 i statsbelånade småhus.

I anledning av en framställning av

arbetsmarknadsstyrelsen

och

bostads-

styrelsen

har Kungl. Maj:t förklarat, att igångsättning av bostadsbyggnads^

företag avseende högst 2 000 lägenheter i Värmlands, Kopparbergs, Gävle­

borgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län får

medgivas under år 1964 utan hinder av att beslut om bostadslån för ifråga­

varande företag inte ryms inom den för år 1964 fastställda låneramen. Vi­

dare har Kungl. Maj :t förklarat, att igångsättning av bostadsbyggnadsföre-

tag avseende ytterligare högst 3 000 lägenheter — företrädesvis i rikets tre

största städer med omgivande kommuner — må medgivas under året oaktat

beslut om bostadslån inte ryms inom nyssnämnda låneram.

Bostadsstyrelsen

har i en särskild framställning upplyst, att bostadslån

för småhus under år 1964 till följd av minskade möjligheter att erhålla

bottenlån på lånemarknaden har måst fördjupas mer än som förutsatts

vid beräkning av låneramen.

Departementschefen

Ramen för beviljande av bostadslån under år 1964 har av riksdagen be­

stämts till 1 340 milj. kr. Beloppet har framräknats på grundval av ett bo-

stadsbyggnadsprogram för året av 85 000 lägenheter, därav 54 000 i stats­

belånade flerfamiljshus och 25 000 i statsbelånade småhus.

Såsom framgått av min redogörelse har igångsättningsprogrammet för år

1964 efter medgivande av Kungl. Maj :t utvidgats med 5 000 lägenheter.

Syftet har varit

dels

att i anslutning till lokaliseringspolitiska strävanden

öka bostadsbyggandet i expansiva orter i norrlandslänen samt Värmlands

och Kopparbergs län och att därigenom även skapa förbättrade sysselsätt-

ningsbetingelser under den kommande vintern för byggnadsarbetare i des­

sa områden,

dels

att möjliggöra ett ökat bostadstillskott i storstadsområ­

dena, där bristen på bostäder är mest framträdande. För att beslut om

bostadslån för ifrågavarande byggnadsföretag skall kunna meddelas under

året behöver den av riksdagen fastställda ramen för långivningen utökas.

Av den förut lämnade redogörelsen framgår också att bostadslånen för

småhus till följd av minskade möjligheter att erhålla underliggande kredit

på lånemarknaden har måst fördjupas i större omfattning än som förut­

82

satts vid beräkning av låneramen. Enligt vad jag under hand inhämtat från

bostadsstyrelsen torde igångsättningen av småhus under år 1964 komma

att stanna vid ca 24 000 lägenheter mot ursprungligen beräknade 25 000.

Påbörjandet av lägenheter i flerfamiljshus antages i gengäld överstiga be­

räknat antal med 1 000. För att bostadslån under året skall kunna beviljas

för ca 24 000 lägenheter i småhus, erfordras en utökning av låneramen.

Kungl. Maj :t har vidare meddelat bestämmelser, genom vilka låneunder-

laget höjts i fråga om byggnadsföretag, där de egentliga byggnadsarbetena

påbörjats efter den 30 juni 1964. Även av detta skäl erfordras en utökning

av ramen. Å andra sidan kan det beräknas åtgå ett mindre belopp än som

tidigare antagits för en retroaktiv höjning av lån till bostäder, igångsatta

under år 1963.

Den erforderliga låneramen beräknar jag, på grundval av uppgifter som

har lämnats av bostadsstyrelsen, i enlighet med följande uppställning.

Milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i

Lån till nya flerfamiljshus (60 000 X 13 400) .............................. 804

Lån till nya småhus (24 000 X 18 100) ........................................... 434

Lån till ombyggnader samt förbättrings- och tvätterilån............

90

Retroaktiv höjning av lån till bostäder, igångsatta under år 1963

30

Höjning av lån till bostäder, igångsatta under andra halvåret

1964 ................................................................................................................... 50

Avrundat 1 410

Låneramen bör alltså fastställas till 1 410 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medge att lån, som skall utgå från lånefonden för

bostadsbyggande, må beviljas intill 1 410 000 000 kr. under

år 1964.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Ingemar Reimer

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

83

Bilaga 10

CIVILDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å

Stockholms slott den 6 november 196b.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson,

Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, anmäler härefter

under civildepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid

följande.

DRIFTBUDGETEN

Tolfte huvudtiteln

E.

Diverse

[1] 10. Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering

m. m.

I enlighet med vad jag anfört vid min anmälan av propositionen 1964:

187 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till

Täckning av beräknade kostnader för ändrad löne­

gradsplacering m. m.

å tilläggsstat I till riksstaten för bud­

getåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 18 000 000 kr.

[2] 11. Kostnader för dyrortsundersökning. I prop. 1963: 54 behandlades

frågan om principerna för en prisgeografisk undersökning. Härvid lämna­

des en sammanfattande redogörelse för den utredning (SOU 1962: 39)

»Ortsprisindex», som av en särskilt tillkallad utredningsman verkställts rö­

rande metoderna för en prisgeografisk undersökning.

84

De i propositionen iramförda förslagen rörande genomförandet av den

prisgeografiska undersökningen sammanföll i flertalet hänseenden med för­

slagen i den ovan nämnda utredningen. I fråga om metoderna för beräk­

ning av resekostnader följdes i propositionen icke det av utredningsmannen

lämnade förslaget. Metoderna lör resekostnadernas beräknande hänsköts i

stället till statistiska centralbyrån för vidare utredning. Den i propositio­

nen redovisade kostnaden för den prisgeografiska undersökningen inne­

fattade icke kostnader för beräkning av reseposten.

Riksdagen biföll propositionen (SU 1963: 65; rskr 174).

Med skrivelse den 15 maj 1964 har

statistiska centralbyrån

redovisat

en utredning rörande behandlingen av resekostnaderna vid dyrhetsberäk-

ningen. Ö\er den salunda redovisade utredningen bär utlåtanden avgivits

av dyrortsnämnden, Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens riksförbund,

Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens centralorga­

nisation.

Vid sin granskning av den i »Ortsprisindex» föreslagna metoden, som

väsentligen innebär en anknytning till det vid 1951 års dyrortsundersök-

ning tillämpade förfaringssättet, har centralbyrån funnit att det förelåg

bristande överensstämmelse mellan innebörden av 1951 års metod och den

teoretiska modell, som skulle ligga till grund för dyrhetsjämförelsen, näm­

ligen en jämförelse vid lika standard.

Centralbyrån föreslår en empirisk undersökning av resekostnaderna vid

1964 års dyrortsundersökning, där de resekostnadskorrigerade dyrhetstalen

bör bestå dels av en faktor som tar hänsyn till skillnaden i resebehovskost-

nad, dels av en faktor som innebär en korrigering med hänsyn till den re­

lativa standardförändring som resebehovet medför. Dyrhetstalen skattas

genom en stickprovsundersökning på varje jämförelseort (kommunblock),

varvid resekostnaden bestämmes enligt »Iägsta-kostnad-principen», vilket

innebär att varje resa antas kunna företas på två sätt, antingen med all­

männa färdmedel (på »billigaste» sätt) eller med egen personbil (en

»standardbil»). Kostnaderna beräknas för båda alternativen och den efter­

sökta kostnaden blir alltid den lägsta av de två framräknade. Tillsammans

med en »tidskostnad» som restiden åsättes för att användas för bestäm­

ning av standardkorrigering erhålles en skattningsfunktion för orten.

Kostnaden för att genomföra en undersökning enligt den empiriska me­

toden har av centralbyrån beräknats till 650 000 kr.

Centralbyrån anger i sin skrivelse att om den empiriska metoden ej god-

tages som alternativ kunde ifrågakomma det förfaringssätt som anvisas i

»Ortsprisindex», nämligen en modifierad version av den metod som använ­

des vid 1951 års dyrortsundersökning. Kostnaderna för en undersökning

enligt detta alternativ har av centralbyrån uppskattats till ca 40 000 kr.

Remissinstanserna

har i sina uttalanden väsentligen uppehållit sig vid

trågan om vilken av de av centralbyrån skisserade undersökningsmetoder­

Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964

na som bör tillämpas. Samtliga remissinstanser har härvid stannat för att

förorda den empiriska metoden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196k

85

Departementschefen

När anslag beviljades till den nu pågående dyrortsundersökningen, in­

räknades inte kostnaderna för beräknande av resekostnadsposten. Denna

fråga skulle upptas senare på grundval av en utredning av statistiska cen­

tralbyrån.

Centralbyråns nu framlagda utredning om metoderna för resekostna­

dernas beräknande innefattar två alternativa förslag. Det ena av dessa alter­

nativ »schablonalternativet» innebär i sina huvuddrag en lösning enligt de

riktlinjer som tillämpades vid 1951 års dyrortsundersökning. Det andra

alternativet, det »empiriska alternativet», innebär att undersökning utförs

på de olika orterna rörande vissa faktiska förhållanden, som påverkar

resefrekvensen för hushållen.

Av dessa alternativ förordar jag det »empiriska alternativet» trots att

kostnaderna härför är större än för »schablonalternativet». Vissa bespa­

ringar syns kunna göras inom ramen för detta av mig förordade alternati­

vet. Sålunda syns undersökningen kunna begränsas till att avse enbart ett

urval av kommunblock. Härigenom skulle kostnaderna minska från beräk­

nade 650 000 kr. till 412 000 kr.

Den av centralbyrån utformade empiriska undersökningsmodellen förut­

sätter att vissa värden fastställs i särskild ordning. Hit hör t. ex. resebe-

hovets sammansättning och värdet av restid. Jag är inte beredd att tixera

dessa värden förrän erforderliga diskussioner i frågan med personalorga­

nisationerna kunnat slutföras. Det torde därefter få ankomma på Kungl.

Maj :t att meddela centralbyrån erforderliga direktiv.

Arbetsresekostnaderna bör givetvis i princip redovisas på den ort, där

arbetsplatsen är belägen eftersom arbetsplatsens ortsgrupp bestämmer lö­

nen.

I detta sammanhang synes böra upptagas frågan om de ökade kostnader

som på grund av höjda löner uppstår för den undersökning, som utförs

inom ramen för det av 1963 års riksdag å riksstaten för budgetåret 1963/64

anvisade reservationsanslaget Kostnader för dyrortsundersökning. Statis­

tiska centralbyrån har beräknat de ifrågavarande ökningarna till 288 000

kr., varvid inräknats samtliga kostnadsökningar fram till undersökningens

färdigställande vid slutet av 1965.

Medel för resekostnadsundersökningen och kostnadsökningarna inom ra­

men för tidigare anvisat anslag torde upptagas med 700 000 kr. och få upp­

födas å tilläggsstat I för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till

Kostnader för dyrortsundersökning

å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reserva­

tionsanslag av 700 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964

Ur protokollet:

J.-E. Sahlin

Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b

87

Bihang

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1964/65

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

III. Utrikesdepartementet

C 7 a Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Utrustning,

reservationsanslag

...................................................................... 340 000

IV. Försvarsdepartementet

G 3 Kostnader för projektilröjning på Järvafältet,

reserva­

tionsanslag

.................................................................................... 420 000

G 4 Kostnader för deltagande i FN :s fredsstyrka på Cypern,

reservationsanslag

..................................................................... 10 500 000

G

5 Svenska övervakningskontingenten i Korea,

reserva­

tionsanslag

.................................................................................... 780 000

G

6 Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegrads-

placering m. m.,

förslagsanslag

........................................... 4 000 000

15 700 000

V. Socialdepartementet

C

2 a Socialstyrelsen: Utrustning,

reservationsanslag

............. 450 000

C 19 a Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrust­

ning,

reservationsanslag

........................................................... 100 000

H

6 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafi-

merlasarettet m. m.,

reservationsanslag

......................... 2 250 000

2 800 000

VII. Finansdepartementet

F 10 Kampanj för lönsparande,

reservationsanslag

................ 500 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet

D

13 Information om skolreformen,

reservationsanslag ...

500 000

F 38 Lärares fortbildning m. m.,

reservationsanslag

........... 3 500 000

4 000 0000

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196/i

IX. Jordbruksdepartementet

F 13

Bidrag till Sveriges utsädesförening................................. 96 000

J 9 a Bidrag till vissa räkfiskare,

förslagsanslag

.................... 350 000

446 000

X. Handelsdepartementet

I 5 Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanlägg­

ningar för flytande bränslen,

reservationsanslag

....

400 000

XII. Civildepartementet

E 10 Täckning av beräknade kostnader för ändrad löne-

gradsplacering m. m.,

förslagsanslag

.................................. 18 000 000

EU Kostnader för dyrortsundersökning,

reservationsan­

slag

................................................................................................. 700 000

__________________________ 18 700 000

Säger för driftbudgeten

42886000

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

I. Statens affärsverksfonder

E. Domänverket

Jordbruksdepartementet:

2 Kontorsbyggnader för domänverket .................................. 25 000

7 Byggnadsarbeten m. m. vid de av statens centrala frö-

kontrollanstalt disponerade egendomarna i Stora Råby 62 000

87 000

III. Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

5

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter

för alkoholmissbrukare ........................................................... 2 000 000

/V.

Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond:

6 a Vissa exploateringskostnader m. m...................................... 650 000

V. Statens utlånings fonder

Socialdepartementet:

3

Statens bosättningslånefond

10 000 000

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b

VI. Fonden för låneunderstöd

Finansdepartementet:

Lån till uppehållande av driften vid Koppoms pappers-

fabriks aktiebolag...................................................................... 1 500 000

Jordbruksdepartementet:

Lån till vissa räkfiskare ......................................................... 3 000 000

4 500 000

Säger för kapitalbudgeten 17237000

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

640679