Prop. 1964:190
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
1
Nr 190
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65, given Stockholms slott den 6 november 1964.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande depar tementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 6 november 1964.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemen sam beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksda gen vid dess höstsession och som nu kan överblickas, har ansetts böra sammanfattas i en särskild proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65. Denna proposition torde nu få före läggas riksdagen.
1
Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 190
2
De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu bör framställas till riksdagen,
har tidigare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om för
slag till riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställande av veder
börande föredragande fattat
(bil. 1
—
10),
torde få bifogas statsrådsproto
kollet i detta ärende
(bihang).
Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat I äskas anslag om
42 886 000 kr. å driftbudgeten och 17 237 000 kr. å kapitalbudgeten. Av
utgifterna å driftbudgeten hänför sig 10 500 000 till kostnader för delta
gande i FN :s fredsstyrka på Cypern och 780 000 kr. till svenska övervak-
ningskontingenten i Korea under försvarsdepartementets huvudtitel samt
2 250 000 kr. till bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimer-
lasarettet m. m. under socialdepartementets huvudtitel. Under ecklesia
stikdepartementets huvudtitel äskas anslag om sammanlagt 4 000 000 kr.
för åtgärder i samband med reformeringen av de gymnasiala skolorna
samt under försvars- och civildepartementens huvudtitlar sammanlagt
22 000 000 kr. för täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegrads-
placering m. m. Övriga anslagsäskanden å driftbudgeten uppgår till mindre
betydande belopp än de nu nämnda och avser vissa merkostnader och
andra utgifter som inte utan stor olägenhet kan uppskjutas till senare tid
punkt under innevarande budgetår eller till nästa budgetår.
Av utgifterna å kapitalbudgeten avser 2 000 000 kr. vissa byggnadsar
beten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare under sta
tens allmänna fastighetsfond, 10 000 000 kr. statens bosättningslånefond
under statens utlåningsfonder samt 1 500 000 kr. lån till uppehållande av
driften vid Koppoms pappersfabriks aktiebolag och 3 000 000 kr. lån till
vissa räkfiskare under fonden för låneunderstöd.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag
(bil. 1
—
10)
fattat beslut.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks
dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Monica Gustafson
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
3
Bilaga 1
UTRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 6 novem ber 1964.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Statsrådet Lindström anmäler under utrikesdepartementets handläggning hörande ärende angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budget året 1964/65 samt anför därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Tredje huvudtiteln
C.
Internationell biståndsverksamhet
[1] 7a. Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Utrustning. Något an slag för detta ändamål är inte uppfört i riksstaten för innevarande budgetår.
I skrivelse den 21 oktober 1964 har
nämnden för internationellt bistånd
redogjort för de merkostnader, som beräknats uppkomma i samband med nämndens flyttning till nya lokaler, som upplåtits av byggnadsstyrelsen. Byggnadsstyrelsen har beslutat att till nämnden upplåta lokaler i kvarteret Orgelpipan nr 7, Klarabergsgatan 60, omfattande hela våningsplanet 4 trappor och delar av våningen 3 trappor upp. Övriga kontorslokaler i denna fastighet har upplåtits till socialstyrelsen och generalpoststyrelsen. Plane ring av lokalerna samt av den fasta och lösa inredningen har i samråd mel lan byggnadsstyrelsen, nämnden, generalpoststyrelsen och socialstyrelsen pågått sedan början av år 1964.
4
De lokaler, som kommer att disponeras av nämnden, rymmer förutom
tjänsterum ett styrelserum, föreläsningssal, fem konferensrum, bibliotek,
arkiv i våningsplan och källarplan, förrådsrum, tre lunchrum och tre smär
re rum. Vissa kostnader, beräknade till 340 200 kr, för vilka medel icke ti
digare anvisats, torde komma att uppstå i samband med utrustning av loka
lerna och inflyttning. Nämnden har vid planeringen av de nya lokalernas
möblering och inredning sökt att i största möjliga utsträckning utnyttja
redan befintligt inventariebestånd, som emellertid icke förslår vid den ök
ning av antalet tjänsterum och speciellt inredda lokaler för särskilda ända
mål, som nämnden erhåller i samband med inflyttningen i den av bygg
nadsstyrelsen anvisade fastigheten.
Föredraganden
NIB får genom flyttningen sin lokalfråga löst på ett tillfredsställande
sätt. Av särskild betydelse är att NIB nu får sin personal samlad på ett
ställe. Jag har ingen erinran mot beräkningen av kostnaderna för utrust
ningen av de nya lokalerna och hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till
Nämnden för internationellt bistånd (NID): Ut
rustning
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/
65 anvisa ett reservationsanslag om 340 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196
4
Ur protokollet:
Arnold Willén
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b
5
Bilaga 2
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet å Stockholms slott den 6 november 196b.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler här efter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angå ende utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt an för därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
G.
Diverse
[1] 3. Kostnader för projektilröjning på Järvafältet. Genom beslut den 28
juni 1963 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att från det ä riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisade reservationsanslaget Utred ningar rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet m. m. intill ett belopp av högst 150 000 kr. utbetala ersättningar för kostnader för ut redning in. in., som kunde föranledas av det försvarets fastighetsnämnd den 6 september 1962 meddelade uppdraget att företaga översiktlig plane ring rörande det framtida utnyttjandet av Järvafältet.
1 skrivelse den 11 september 1964 har
försvarets fastighetsnämnd
med
delat, att provröjningar som verkställts genom chefens för armén försorg visat att det inom den del av Järvafältet som är belägen söder om vägen Barkarby—Tureberg finns två områden där blindgångare förekommer. Då särskilt för arbetet kvalificerad personal med för ändamålet speciellt an-
6
skattad utrustning tunnits att tillgå på platsen i samband med provröj
ningarna har nämnden ansett starka skäl tala för att fortsätta röjnings
arbetet i syfte att i görlig mån befria södra delen av Järvafältet från blind-
gångare. Detta arbete har påbörjats inom det ena av områdena. Fastighets-
nämnden har vidare funnit det i nuvarande läge lämpligen böra ankomma
på kronan att verkställa projektilröjning även inom det andra område av
södra Järvafältet inom vilket blindgångarrisk föreligger för att möjliggöra
vissa av Stockholms stads fastighetskontor planerade undersökningsarbeten
för ett framtida avloppssystem inom Järvafältet. Kostnaderna för sålunda
återstående röjningsarbeten på södra delen av Järvafältet har beräknats
uppgå till ca 420 000 kr. Genom provröjningarna och de hittills verkställda
röjningarna, som dragit en kostnad av 144 000 kr., har de genom Kungl.
Maj :ts beslut den 28 juni 1963 anvisade medlen i det närmaste förbrukats.
Enligt fastighetsnämnden borde återstående kostnader för projektilröjning
kunna förskottsvis bestridas av till fortifikationsförvaltningens förfogan
de stående medel för att sedermera täckas från de medel, som inflyter vid
kommande försäljning av mark från Järvafältet.
Genom beslut den 24 september 1964 har Kungl. Maj :t anbefallt fortifi-
kationsförvaltningen att förskottsvis av omhänderhavda medel utbetala
högst 420 000 kr. för projektilröjning inom den del av Järvafältet som är
belägen söder om vägen Barkarby—Tureberg samt föreskrivit att Kungl.
Maj:t framdeles skall besluta om sättet för ifrågavarande kostnaders slut
liga bestridande.
För egen del anser jag, att medel för slutligt bestridande av ifrågavaran
de kostnader bör anvisas under ett särskilt reservationsanslag å tilläggs-
stat till riksstaten för budgetåret 1964/65. Jag föreslår därför, att ett sådant
anslag, benämnt Kostnader för projektilröjning på Järvafältet, om 420 000
kr. anvisas för ändamålet. Kronans kostnader i förevarande hänseende bör
självfallet ses som en del av kostnaderna för bortflyttning av den militära
verksamheten på Järvafältet, vilket torde väl uppvägas av värden som
statsverket kan tillgodoräkna sig vid bortflyttningar (jfr prop. 1962: 190).
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till
Kostnader för projektilröjning på Järvafältet
å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 420 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
[2] 4. Kostnader för deltagande i FN:s fredsstyrka på Cypern. I prop.
1964:113 hemställde Kungl. Maj :t om bemyndigande att organisera
en svensk militär kontingent omfattande ca 700 man att ingå i en FN:s
fredsstyrka på Cypern under tre månader. För ändamålet äskades ett re
servationsanslag av 12 milj. kr. Med hänsyn till de många osäkra faktorer
7
som vidlådde anslagsberäkningarna hemställde Kungl. Maj :t därjämte om bemyndigande att, därest så visade sig nödvändigt, anlita anslaget till oför utsedda utgifter för täckande av överskjutande kostnader för den svenska kontingenten. Propositionen bifölls av riksdagen (SU 38; rskr. 117). En kontingent omfattande ca 700 man frivillig personal organiserades enligt Kungl. Maj :ts beslut den 3 april 1964 för att under längst tre månader ingå i den av FN upprättade fredsstyrkan på Cypern.
Med anledning av framställning av FN:s generalsekreterare förordnade Kungl. Maj :t — efter hörande av utrikesnämnden — den 10 april 1964 att den svenska militära kontingenten skulle utökas med ca 340 man fri villig personal, av vilka ca 40 man för vissa polisiära uppgifter. Då anslags beräkningen i prop. 1964: 113 gjorts med utgångspunkt i en styrka på ca 700 man, hemställde Kungl. Maj :t i prop. 1964: 154 att medel för den kost nad som tilläggskontingenten medförde skulle anvisas under ett särskilt reservationsanslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1963/64. Anslaget föreslogs upptagas med 3,1 milj. kr. I sitt utlåtande över propo sitionen uttalade statsutskottet (SU 133) att Kungl. Maj :t, för det fall Kungl. Maj :t, efter hörande av utrikesnämnden, skulle finna erforderligt att förändra Sveriges FN-insats på Cypern borde ha möjlighet att bestrida överskjutande kostnader med anlitande av anslaget till oförutsedda ut gifter. Riksdagen biföll utlåtandet (rskr. 271).
Genom beslut den 25 juni 1964 förordnade Kungl. Maj :t, efter utrikes- nämndens hörande, att den svenska militära FN-kontingenten på Cypern vid utgången av den tid, för vilken huvuddelen av personalen vid kon tingenten enligt avtal förbundit sig att tjänstgöra vid densamma, skulle avlösas av en ny sådan kontingent omfattande ca 1 040 man frivillig per sonal, varav ca 40 man för vissa polisiära uppgifter, för att under längst tre månader ingå i FN :s fredsstyrka på Cypern. Kungl. Maj :t medgav att till bestridande av de kostnader som föranleddes av beslutet fick tagas i anspråk — utöver medel som kunde kvarstå outnyttjade av de av riks dagen till kostnader för deltagande i FN :s fredsstyrka på Cypern anvisade reservationsanslagen — förskottsvis ett belopp av högst 13 milj. kr. av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Kungl. Maj :t förklarade sig framdeles vilja meddela beslut i fråga om slutligt bestridande av de kost nader för vilka anslaget till oförutsedda utgifter skulle komma att tagas i anspråk.
Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 24 september och den 2 oktober 1964 har, efter framställning av FN :s generalsekreterare, kontingenten avlösts av den enligt Kungl. Maj :ts beslut den 4 juni 1964 provisoriskt organiserade beredskapsstyrkan för FN-tjänst jämte 40 man för vissa polisuppgifter. Kungl. Maj :t föreskrev samtidigt att för bestridande av kostnader som föranleddes av besluten fick förskottsvis tagas i anspråk belopp av tillhopa högst 6,5 milj. kr. av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Kungl. Maj :t
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i
förklarade sig framdeles vilja meddela beslut om kostnadernas slutliga be
stridande.
Av hittills anvisade medel för bestridande av kostnader för deltagande i
FN:s fredsstyrkor på Cypern återstod vid ingången av oktober 1964 ett be
lopp av ca 850 000 kr. Huvuddelen av detta belopp torde emellertid vara
bundet genom redan vidtagna dispositioner. Kostnaderna för kontingenten
samt vissa kostnader för utbildning i Sverige kan beräknas till i genomsnitt
8,5 milj. kr. för månad. Vid oförändrad styrka under ytterligare en 3-må-
nadersperiod skulle alltså krävas ett anslag av 10,5 milj. kr. Medel härför bör
begäras på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår. Vid bifall
härtill torde kostnader som förskottsvis bestritts från anslaget till oförut
sedda utgifter slutligt få bestridas från anslaget. Jag förutsätter att därest
Kungl. Maj :t, efter utrikesnämndens hörande, skulle finna erforderligt
att förändra Sveriges FN-insats på Cypern överskjutande kostnader kan
bestridas med anlitande av anslaget Oförutsedda utgifter.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till
Kostnader för deltagande i FN:s fredsstgrka på
Cypern
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/
65 anvisa ett reservationsanslag av 10 500 000 kr.
8
Kungi. Maj:ts proposition nr 190 år 1964
[3] 5. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag av Kungl.
Maj:t i prop. 1953:234 angående täckning av kostnaderna för svenskt
deltagande i stilleståndsövervakning samt vid repatriering av krigsfångar i
Korea anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea.
Den svenska repatrieringskontingenten har efter slutfört uppdrag upp
lösts i mars 1954. Övervakningskontingentens verksamhet pågår alltjämt
men dess personal har starkt reducerats och uppgår nu till nio personer
mot omkring 90 personer i mars 1955.
För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen un
der förenämnda anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat sam
manlagt 12 120 000 kr. Hittills har således anvisats 17 120 000 kr. för ifrå
gavarande ändamål.
I skrivelse den 12 oktober 1964 har försvarets civilförvaltning
anmält,
att ytterligare medel erfordras för att bestrida kostnaderna för övervak
ningskontingentens fortsatta verksamhet och till stöd härför anfört i hu
vudsak följande.
Behållningen under anslaget uppgick den 31 augusti 1964 till omkring
217 000 kr. Härav var ca 2 600 kr. bundna i utestående oredovisade för
9
skott. Den icke disponerade behållningen uppgick således till 214 400 kr. Kostnaderna under tiden januari—augusti 1964 uppgick till i genomsnitt ca 58 500 kr. för månad, vilket med 7 500 kr. för månad överstiger vad som på förhand beräknats beträffande kalenderåret 1964 (jfr prop. 1964: 105 s. 6).
För verksamheten under 1965 beräknar civilförvaltningen medelsbehovet till 65 000 kr. för månad. Ämbetsverket har därvid förutsatt, att verksam heten bibehålies vid nuvarande omfattning och att personalstyrkan, vars anställningstid beräknats till sju månader, uppgår till nio personer. Hittills anvisade belopp torde täcka medelsbehovet intill utgången av december 1964.
Departementschefen
Det kan alltjämt inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea kan behöva fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden till och med utgången av år 1965. Jag för utsätter, att kontingentens personalstyrka alltfort hålles så låg som det är möjligt.
Försvarets civilförvaltning beräknar, att hittills anvisade medel skall täcka kostnaderna för kontingentens verksamhet till och med december 1964. För den fortsatta verksamheten räknar ämbetsverket med ett me delsbehov av 65 000 kr. för månad, d. v. s. ett 14 000 kr. högre månatligt belopp än som beräknats för verksamheten under kalenderåret 1964 (jfr prop. 1964: 105 s. 6). Jag anser mig kunna biträda dessa beräkningar. För kalenderåret 1965 erfordras således 780 000 kr. Summan måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgifts poster samt möjligheten av en kommande avveckling av kontingentens verksamhet. Jag förutsätter liksom tidigare, att eventuellt behov av ytter ligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning av sålunda bestridda kostnader torde få an mälas framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till
Svenska övervakningskontingenten i Korea
å till-
läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 780 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
[4] 6. Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m.
Med hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid sin anmä lan av prop. 1964: 187 angående löncgradsplaceringen av vissa tjänster in. m. hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
10
att till
Täckning av beräknade kostnader för ändrad lö-
negradsplacering m. m.
å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000
kr.
Kungi. Maj.ts proposition, nr 190 år 1964
KAPITALBUDGETEN
Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond
[5] 6 a. Vissa exploateringskostnader m. m. I skrivelse den 9 april 1964 har
fortifikationsförvaltningen med överlämnande av två köpekontrakt angå
ende försäljning av vissa markområden i Täby köping hemställt, att av
talen måtte godkännas.
Enligt kontrakten har ämbetsverket — under förbehåll av Kungl. Maj :ts
godkännande — å kronans vägnar träffat avtal om försäljning av
dels
två
områden om tillhopa 38 000 m2 av stadsägan nr 4383 + 4385 + 4671 i
Täby köping till Bostadsrättsföreningen Näsby Ankare för ett pris av 4 kr.
50 öre per m2,
dels
ett område om cirka 2 000 m2 av samma stadsäga till
Stiftelsen Fabian och Ewa Tamms familjef ond för ett pris av 9 kr. per m2.
Den till försäljning föreslagna marken är obebyggd och belägen om
kring 300 meter öster om Näsby slott inom ett kronan tillhörigt, av sjö
krigsskolan disponerat område i sydöstra delen av Täby köping. Marken
erfordras icke för utbildningsverksamhet vid sjökrigsskolan eller för sko
lans framtida utveckling.
De aktuella områdena är redovisade på kasernbyggnaders delfond av
försvarets fastighetsfond. Områdena är icke bokförda för sig utan ingår i
en större redovisningsenhet. Fortifikationsförvaltningen uppskattar deras
bokförda värde till 75 öre per m2. På uppdrag av ämbetsverket har om
rådena värderats och därvid åsatts ett värde av 4 kr. 50 öre per m2 i fråga
om den mark, som avses skola förvärvas av bostadsrättsföreningen, och
9 kr. per m2 för det område, som avses skola överlåtas till stiftelsen. Enligt
en senare företagen värdering bör den mark, som bostadsrättsföreningen
önskar förvärva, icke åsättas ett lägre värde än 6 kr. per m2. Bostadssty-
relsen har icke velat motsätta sig att marken värderas till 6 respektive 9 kr.
per m2.
Chefen för marinen och riksantikvarieämbetet har, envar för sitt vid
kommande, förklarat sig icke ha något att erinra mot att en upplåtelse
kommer till stånd. Vidare har byggnadsnämnden i Täby köping i princip
11
förklarat sig icke ha något att erinra mot att en på uppdrag av bostads rättsföreningen upprättad skiss till stadsplan för områdena i fråga lägges till grund för den planerade bebyggelsen.
Bostadsrättsföreningen Näsby Ankare, som är en sammanslutning av sjöofficerare och vederlikar, har till ändamål att genom förvärv och för valtning av fast egendom i Täby köping åt medlemmarna upplåta bostäder eller andra lokaler. Ändamålet för Stiftelsen Fabian och Ewa Tamms fa- miljefond är att anskaffa eller uppföra ett kollektivhus med bostadslägen heter, vilka avses upplåtas åt bland annat sjöofficerare eller änkor efter sjöofficerare.
Då en upplåtelse av ifrågavarande områden kommer att underlätta bo- stadsanskaffningen för marinens personal, har jag för egen del icke något att erinra mot en sådan. Efter att ha närmare övervägt formerna härför har jag emellertid funnit mig icke kunna dela fortifikationsförvaltningens uppfattning, att områdena bör försäljas. Med hänsyn till bland annat den värdestegring, som den aktuella marken kan väntas undergå, anser jag mig i stället böra förorda, att områdena -— såsom ursprungligen avsetts — upplåtes med tomträtt, vilket gör det möjligt att låta värdestegringen stan na hos kronan. Jag vill erinra om att Kungl. Maj :t den 28 juni 1963 på hemställan av riksdagen (SU 1963: 42; rskr. 124) tillkallat sakkunniga för att utreda bland annat frågan om åtgärder i syfte att förhindra oförtjänta jordvärdestegringsvinster. Statsutskottet anförde i sitt av riksdagen god kända utlåtande, att en ökad användning av tomträttsupplåtelser av statlig mark var väl värd att pröva såsom ett alternativ till försäljning.
För att tomträttsinstitutet skall kunna tillämpas, måste åtgärder vid tagas för bildandet av rättsligen bestående tomter inom de aktuella om rådena. Till dessa åtgärder hör att kronan måste förvärva ett cirka 300 m2 stort område, som skall ingå i en av tomterna men för närvarande innehas av annan ägare. Därjämte måste i exploateringsområdet ingående mark för vägar utan ersättning överlåtas till Täby köping med äganderätt.
Jag föreslår, att riksdagens medgivande inhämtas att upplåta ifrågava rande områden med tomträtt samt att överlåta erforderlig mark för vägar till Täby köping utan ersättning. Tomträttsavgälden torde få bestämmas av Kungl. Maj :t med utgångspunkt i ett råmarkspris av 9 kr. per in2 i fråga om mark som upplåtes till stiftelsen och 6 kr. per in2 i fråga om mark som upplåtes till bostadsrättsföreningen.
Upplåtelse med tomträtt förutsätter vidare, att kronan i egenskap av markägare genom entreprenör eller i egen regi låter utföra de anläggnings arbeten i form av vägar, vatten- och avloppsledningar in. in., som erfordras för exploateringen av marken. På grundval av vissa för bostadsrättsför eningen och stiftelsen utförda kalkyler har fortifikationsförvaltningcn beräknat kostnaderna för ifrågavarande arbeten enligt följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
1. Vägar m. in................................................................................................... 237 000
2. Vatten- och avloppsledningar ............................................................. 190 000
3. Kommunala anslutningsavgifter ........................................................ 133 000
4. Oförutsett m. m............................................................................................ 90 000
Summa kr. 650 000
På grundval av de sålunda lämnade uppgifterna beräknar jag kostnader
na för iordningställande av ifrågavarande markområden för upplåtelse med
tomträtt till sammanlagt 650 000. kr. Jag föreslår, att medel för ändamålet
begäres på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår i form
av anslag för investering i försvarets fastighetsfond, kasernbyggnaders del
fond. Exploateringskostnaderna bör — jämte råmarksvärdet — enligt
praxis inräknas i de färdiga tomtområdenas markvärde. Någon amorte
ring av detta belopp från tomträttshavarnas sida avses icke ske. Det för
exploateringen erforderliga investeringsanslaget torde därför i redovis
ningshänseende få betraktas såsom ett anslag för markanskaffning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) medge att i det föregående angivna markområden i
Täby köping må upplåtas med tomträtt;
b) medge att i det föregående angiven mark för vägar
må överlåtas till Täby köping utan ersättning;
c) till
Vissa exploatering skostnader in. m.
å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett investe-
ringsanslag av 650 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
S.
Lindow
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b
13
Bilaga 3
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet å Stockholms slott den 6 november 196b,
Närvarande:
Ministern
för
utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter un der socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
C. Socialvård, nykterhetsvård m. m.
[1] 2 a. Socialstyrelsen: Utrustning. Något anslag för detta ändamål är inte uppfört i riksstaten för innevarande budgetår.
Socialstyrelsen
hemställer, att medel måtte anvisas för bestridande av
kostnader i samband med att styrelsen skall flytta till nya lokaler. För sty relsens fem byråer, som f. n. är inrymda i tre olika fastigheter i Stockholm, har byggnadsstyrelsen upplåtit lokaler i en nybyggd lastighet i stadens centrum. Lokalerna omfattar 128 tjänsterum samt sessionssal och vissa med andra myndigheter gemensamma utrymmen. Inflyttning beräknas ske i mitten av januari 1965. Kostnaderna i samband med flyttningen beräk nas till sammanlagt 478 000 kr. Av detta belopp avser 66 000 kr. andel i telefonväxel och elektrisk utrustning, 330 000 kr. inköp av möbler, textilier och viss annan utrustning jämte inredning av arkiv och bibliotek in. in.
samt 82 000 kr. transportkostnader och vissa andra i samband med flytt ningen beräknade utgifter.
Departementschefen
Socialstyrelsen flyttar omkring årsskiftet till nya lokaler. Verket får där igenom sin lokalfråga löst på ett tillfredsställande sätt. Det av styrelsen efter samråd med statskontoret framlagda förslaget till utrustning av de nya lokalerna bör i huvudsak godtas. Till en del är det nuvarande inven- tariebeståndet förslitet eller eljest olämpligt för användning i de nya loka lerna. Jag förordar, att högst 325 000 kr. beräknas för inköp av möbler och viss annan utrustning samt för inredning av arkiv och bibliotek m. m. Vidare beräknar jag styrelsens andel av kostnaderna för telefonväxel och elektrisk utrustning till 65 000 kr. Slutligen bör för transportkostnader och vissa andra utgifter i samband med flyttningen beräknas 60 000 kr. Sam manlagt bör sålunda anvisas 450 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till
Socialstyrelsen: Utrustning
å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservations anslag av 450 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
[2] 19 a. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning. Något anslag för detta ändamål är inte uppfört i riksstaten för innevarande bud getår.
Socialstyrelsen
har framlagt förslag till viss utrustning i samband med
nybyggnad av en statlig vårdanstalt i Örebro för kvinnliga alkoholmiss brukare. Kostnaderna härför beräknas uppgå till 855 000 kr. Större delen av detta belopp torde erfordras först under budgetåret 1965/66. Under bygg nadstiden uppkommer emellertid ett visst medelsbehov, vilket för budget året 1964/65 beräknats till ca 150 000 kr. för belysnings- och teleutrust ning m. m.
Departementschefen
Jag tillstyrker i det följande att en ny statlig vårdanstalt för kvinnliga alkoholmissbrukare uppföres i Örebro i huvudsaklig överensstämmelse med ett av byggnadsstyrelsen upprättat förslag. Beträffande denna bygg- nadsfråga får jag hänvisa till den redogörelse, som lämnas härefter under kapitalbudgeten. Redan under innevarande budgetår kommer anskaffning av viss utrustning till anstalten att erfordras. För detta ändamål beräk nar jag en medelsanvisning av 100 000 kr. för innevarande budgetår. Dessutom bör med hänsyn till långa leveranstider för ytterligare utrust ning till den nya vårdanstalten inhämtas riksdagens medgivande att be
15
ställa sådan utrustning till ett värde av högst 300 000 kr. att betalas tidi
gast under budgetåret 1965/66. Sådant beställningsbemyndigande till ett
belopp av 50 000 kr. bör därjämte inhämtas i fråga om en telefonväxel,
som skall installeras vid Svartsjöanstalten i samband med att en ny bygg
nad för sjuk- och mottagningsavdelning och administrationslokaler upp
föres vid denna vårdanstalt.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) medge, att utrustning till statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare må beställas till ett värde av högst
350 000 kr. att betalas tidigast under budgetåret 1965/66;
b) till
Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Utrustning
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b
H. Universitetssjukhus in. m.
[3] 6. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet
m. m. För detta ändamål har för budgetåret 1964/65 anvisats ett reserva
tionsanslag av 3 000 000 kr.
Inledning
Genom beslut den 19 december 1963 har Kungl. Maj :t godkänt överens
kommelse mellan staten och Stockholms stad om byggnadsåtgärder för
upprustning av serafimerlasarettet. Enligt överenskommelsen skall upp
rustningen i vad avser byggnadsåtgärder ske i huvudsaklig överensstäm
melse med det program, som framlagts av 1962 års utredning om serafi
merlasarettet i dess betänkande den 20 december 1962 med förslag till om-
och tillbyggnader samt upprustnings- och utrustningsåtgärder vid serafi
merlasarettet. För upprustningen skall dock gälla vissa från utrednings
förslaget avvikande riktlinjer. Upprustningen av lasarettet i dess helhet
skall enligt överenskommelsen vara avslutad senast den 1 juli 1967. Sta
den bidrager med 60 procent av kostnaderna för byggnadsåtgärderna. Be
träffande bakgrunden till överenskommelsen samt de närmare villkoren i
densamma m. m. hänvisas till prop. 1963: 190 s. 9.
Genom beslut den 21 februari och 9 oktober 1964 har Kungl. Maj:t bl. a.
uppdragit åt byggnadsstyrelsen att, såsom första och andra etapperna av
om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet, låta utföra ombygg
nadsarbeten inom byggnaderna för den medicinska kliniken och den förut
varande neuro-kirurgiska kliniken inom en total kostnadsram av ca 5,8
milj. kr. i prisläget den 1 juli 1964. 1 heloppet ingår emellertid kostnader för
viss laboratorieinredning in. in. till ett uppskattat värde av 445 000 kr.
Från byggnadsstyrelsen har inhämtats, att ifrågavarande inredning in. m.
16
är att hänföra till lös egendom. Byggnadsåtgärderna inom de nämnda
etapperna avses vara slutförda under våren 1965. Härigenom erhålles bl. a.
lokaler inom neurokirurgibyggnaden för apotek och personalbostäder, vilka
skall ersätta lokaler, som rives i samband med framdragandet av den pro
visoriska Klarabergsleden under sommaren 1965.
Kostnaderna för anskaffande av utrustning i samband med den allmänna
upprustningen av serafimerlasarettet skall enligt överenskommelsen helt
bestridas av staten.
I det inledningsvis omnämnda betänkandet framlades förslag till anskaf
fande av utrustning till ett värde av 3 566 000 kr. Enligt förslaget avsåg
denna utrustning endast undantagsvis vårdavdelningarna, trots att dessa
enligt utredningens mening måste anses ha en rätt låg utrustningsstandard.
Bl. a. framhöll utredningen, att en ersättning t. ex. av det nedslitna och
omoderna sängbeståndet inom en femårsperiod var i hög grad önskvärd.
Förslag därom framlades dock ej.
Genom beslut den 18 september 1963 har Kungl. Maj :t bl. a. uppdragit åt
karolinska sjukhusets utrustningskommitté att handha frågan om utrust
ning av serafimerlasarettet.
För påbörjande av utrustningsanskaffningen anvisades under förevarande
reservationsanslag för budgetåret 1963/64 ett belopp av 1,2 milj. kr. För
innevarande budgetår har för ifrågavarande utrustningsändamål anvisats
1 milj. kr. Från anslaget skall emellertid fr. o. m. innevarande budgetår
bestridas jämväl kostnaden för sådan engångsanskaffning av inventarier
och apparatutrustning, som inte omfattas av i betänkandet framförda för
slag, vilken kostnad tidigare bestritts från lasarettets omkostnadsanslag.
Det har ankommit på Kungl. Maj :t att närmare pröva utrustningskom-
mitténs förslag och inom ramen för anvisade medel besluta om utrustnings
anskaffningen.
Hittills har utrustningsförslag avseende den medicinska kliniken, det kli-
niskt-fysiologiska centrallaboratoriet, det kliniskt-kemiska centrallaborato
riet samt anestesiavdelningen vid lasarettet varit föremål för Kungl. Maj :ts
prövning. Därvid har det visat sig,
att
vissa ofrånkomliga utrustningsbehov
inte anmälts till 1962 års utredning om serafimerlasarettet eller upptagits i
förslagen,
att
viss apparatur väsentligt stigit i pris efter år 1962,
samt att
administrationskostnader ävensom kostnader för transport och installation
av utrustningen m. m. inte medtagits i utredningens kostnadsuppskattning.
Dessa omständigheter har medfört, att framlagda utrustningsförslag inne
burit högre kostnader än vad utredningen förutsatt. Vidare har en förnyelse
av sängar och sängbord inom den medicinska kliniken befunnits nödvändig.
Kostnaderna för utrustningsanskaffning enligt godkända utrustningsförslag
från utrustningskommittén samt hittillsvarande medelsanvisning framgår
av följande sammanställning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196 i
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964
Utredningens
förslag
Medicinska kliniken................................ 871 000
Kliniskt-fysiologiska lab.......................... 356 000
Kliniskt-ketniska lab............................... 651 000
Anestesiavdelningen ............................ 73 000
Utrustnings-
kommitténs
förslag
1 019 000
459 000
866 000
138 000
Summa kr. 1 951 000
2 482 000
HittiUs
anvisat
1 019 000
385 000
400 000
66 000
1 870 000
Kungl. Maj:t har därjämte genom beslut den 4 juni 1964 föreskrivit, att
kommittén i samråd med direktionen för karolinska sjukhuset må under in
nevarande budgetår disponera 330 000 kr. för sådan engångsanskaffning
som inte omfattas av utredningens förslag, vilket innebär oförändrad medels
tilldelning för ändamålet i förhållande till sistförflutna budgetår. De medel
under förevarande anslag som avsetts för utrustning — 2,2 milj. kr. har
därigenom helt tagits i anspråk.
Förslag
Karolinska sjukhusets utrustningskommitté
föreslår, att på tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1964/65 under förevarande anslag anvisas
1 836 000 kr. till anskaffande av utrustning till serafimerlasarettet i enlighet
med följande sammanställning.
1. Anestesiavdelningen ...........................
2. Apoteket ..................................................
3. Resterande utrustning enligt förslag
serafimerlasarettet ..............................
4. Administrationskostnader ..................
.................................................. 72 000
.................................................. 140 000
av 1962 års utredning om
................................................ 1 604 000
................................ 20 000
Summa kr. 1 836 000
1. Sedan kommittén överlämnat förslag till utrustning för anestesiavdel
ningen, kostnadsberäknat till 138 000 kr., har Kungl. Maj :t för ändamålet
anvisat 66 000 kr. Då det är angeläget att utrustningen av anestesiavdel
ningen kommer till stånd utan tidsutdräkt, hemställer kommittén att åter
stående medelsbehov, 72 000 kr., anvisas för innevarande budgetår.
2. Kommittén har verkställt en utredning av utrustningsbehovet för apo
teket vid lasarettet. Resultatet härav redovisas i ett till framställningen fo
gat utrustningsförslag. Kostnaderna beräknas till 140 000 kr. Apoteket skal!
vara installerat och i fullständig funktion vid lasarettet innan rivningen av
nuvarande apoleksbyggnad påbörjas under augusti månad 1965. Medel till
anskaffning av hela den planerade utrustningen måste därför anvisas under
innevarande budgetår.
3. Hittills har kommittén redovisat huvuddelen av utrustningsbehovet för
2
Dihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 190
medicinska kliniken ävensom totala behovet av utrustning för kliniskt-fysio- logiska och kliniskt-kemiska centrallaboratorierna, anestesiavdelningen samt sjukhusapoteket. Den sammanlagda kostnaden för ifrågavarande ut rustning har av utredningen beräknats till 1 956 000 kr. och av kommittén till 2 622 000 kr.
Pågående utredning av utrustningsbehovet i övrigt för lasarettet har ännu inte fortskridit så långt att specificerade utrustningsförslag kan framläggas. Kommittén räknar emellertid med att kunna redovisa återstående utrust ningsförslag redan under innevarande budgetår, vilket innebär alt erforder liga medel för anskaffning av utrustningen också bör anvisas för sagda bud getår. I avvaktan på redovisningen av ifrågavarande utrustningsförslag äskar kommittén tills vidare för ändamålet ett belopp motsvarande skillnaden mel lan den av utredningen beräknade totala utruslningskostnaden, 3 560 000 kr., och den av utredningen beräknade sammanlagda kostnaden för redan över lämnade utrustningsförslag, 1 956 000 kr. Mellanskillnaden utgör 1 604 000 kr.
4. Kommittén äger under budgetåret 1964/65 disponera högst 330 000 kr. för sådan engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning till sera- fimerlasarettets kliniker och avdelningar som inte omfattas av framförda förslag i det av utredningen avgivna betänkandet. Anskaffningen av ifrå gavarande utrustning kommer att medföra ett betydande merarbete för kommittén. För att täcka härav föranledda administrationskostnader -— be räknade efter 6 procent å 330 000 kr. — anser kommittén det påkallat att ett till 20 000 kr. avrundat belopp anvisas för ändamålet.
Departementschefen
Den beslutade upprustningen av serafimerlasarettet bedrives i snabbt tem po och skall vara avslutad före den 1 juli 1967. För byggnadsverksamheten vid lasarettet, till vilken Stockholms stad bidrar med 60 procent av kostna derna, har staten under budgetåren 1963/64 och 1964/65 anvisat samman lagt 2,4 milj. kr., motsvarande en total kostnadsram för verksamheten av 6 milj. kr. De två första etapperna av om- och tillbyggnadsarbetena vid lasa rettet beräknas vara slutförda under våren 1965. Kostnaderna härför har be räknats komma att uppgå till ca 5,8 milj. kr., varifrån dock bör dras kost nader för viss till lös egendom hänförlig inredning in. m. — omkring 450 000 kr. — vilka bör bestridas från medel som anvisats för utrustning. Tredje etappen, omfattande en nybyggnad för olycksfallsintagning och vissa om byggnadsarbeten inom befintliga byggnader, beräknas kunna igångsättas un der andra kvartalet 1965. Medelsförbrukningen under innevarande budget år för denna etapp kan beräknas komma att ungefärligen motsvara de för ändamålet tillgängliga medlen, totalt ca 650 000 kr. Som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen har de för utrustningsändamål under
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964
19
anslaget hittills anvisade medlen — totalt 2,2 milj. kr. — redan i sin helhet tagits i anspråk. För täckande av kostnaderna för nyssnämnda inredning m. m. torde således erfordras en medelsanvisning av 450 000 kr. under inne varande budgetår.
Det är angeläget att utrustningsanskaffningen för lasarettet kan ske i samma takt som den byggnadsmässiga upprustningen. Jag förordar där för, att ytterligare 1 800 000 kr. anvisas under budgetåret 1964/65 till fort satt anskaffning av utrustning till lasarettet. Därvid förutsätter jag, att en på anslaget tidigare uppkommen behållning av ca 23 000 kr. får ian- språktagas för ändamålet.
Det torde liksom tidigare få ankomma på Kungl. Maj :t att inom ramen för anvisade medel närmare besluta om vilken utrustning som under den fortsatta upprustningen bör anskaffas vid serafimerlasarettet under inneva rande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till
Bidrag till vissa om- och tillbgggnadsarbeten vid
serafimerlasarettet m. m.
å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 2 250 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
[4] 5. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkohol missbrukare. På tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1963/64 har un der denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 140 000 kr. till förvärv av mark m. m. för en ny statlig vårdanstalt i Örebro för kvinnliga alkoholmissbrukare. Kungl. Maj:t har enligt riksdagens bemyndigande god känt avtal med Örebro stad om ifrågavarande markförvärv.
Den nya vårdanstalten för kvinnliga alkoholmissbrukare är avsedd att omfatta 46 vårdplatser inberäknat en mindre sjukavdelning. Sedan bygg nadsstyrelsen verkställt projektering av anstalten fram t. o. m. huvudhand lingar, har Kungl. Maj:t den 13 mars 1964 uppdragit åt styrelsen alt med vissa förändringar fortsätta projekteringen fram t. o. m. bygghandlingar och på grundval av dessa handlingar infordra anbud på byggnadsföretaget.
Bgggnadsstgrelsen
har numera redovisat på grundval av fullständiga
bygghandlingar infordrade anbud för ifrågavarande byggnadsföretag. Sty relsens förslag avser en huvudbyggnad, tre vårdavdelningspaviljonger, en rekreationsbyggnad, en verkstad och ett uthus. Samtliga byggnader med un
20
dantag av huvudbyggnaden skall uppföras i ett plan. Huvudbyggnaden in
nehåller dels lokaler för administration och personal — såsom kontorsrum,
konferensrum, bibliotek, matsal — dels en sjuk- och mottagningsavdelning
med väntrum, expedition m. m. samt sex vårdplatser i enkelrum med toa
letter, dagrum, serveringskök och undersökningsrum m. m. och dels en
vårdavdelning med tio platser. De tre vårdpaviljongerna med tio platser i
varje innehåller — liksom den till huvudbyggnaden förlagda vårdavdel
ningen — tio enkelrum försedda med toalettutrymmen. Rummen grupperas
tem och fem kring var sitt dagrum. I varje paviljong inrymmes också ett
serveringskök och en matsal, som även är avsedd för gruppterapi. Rekrea-
tionsbyggnaden innehåller bl. a. samlingssal, tillika motionssal, samt biblio
tek, expedition och omklädningsrum. Verkstadsbyggnaden omfattar bl. a.
en syverkstad och utrymmen för förråd och expedition.
Kostnaderna för projektet har av byggnadsstyrelsen beräknats til! sam
manlagt 4 700 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1964. Kostnaderna fördelar
sig på följande sätt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1961
Markkostnad .................................................................................................... 90 000
Projekteringskostnad .................................................................................... 520 000
Byggnadskostnad ............................................................................................. 3 093 000
VVS-kostnad ...................................................................................................... 577 000
El-kostnad.......................................................................................................... 160 000
Centraladministration .................................................................................... 260 000
Summa kr. 4 700 000
Av det angivna beloppet beräknas 2 000 000 kr. erfordras för budgetåret
1964/65. Arbetena beräknas kunna igångsättas i november 1964 och vara
avslutade i mars 1966. Styrelsen har vidare meddelat, att det på tilläggsstat
II för budgetåret 1963/64 anvisade beloppet 140 000 kr. har disponerats så,
att 90 000 kr. använts för markköp och 50 000 kr. för dräneringsarbeten.
Departementschefen
För vård och behandling av kvinnliga alkoholmissbrukare finns f. n. vid
de allmänna vårdanstalterna 57 platser, nämligen 31 vid den statliga an
stalten Brotorp och 26 vid den erkända anstalten Hagbyhemmet. En viss
platsbrist föreligger vid dessa vårdanstalter. Brotorpsanstalten, som är av
sedd för ett mera svårskött klientel, har nyligen blivit om- och tillbyggd
och får i huvudsak anses vara tillfredsställande. Hagbyhemmet, som är in
rymt i en av huvudmannen förhyrd fastighet, har däremot befunnits vara i
sådant skick, att hemmet bör utmönstras ur anstaltsorganisationen.
Såsom jag tidigare anmält (prop. 1964: 105 s. 12), har socialstyrelsen
föreslagit, att en ny statlig anstalt för kvinnliga alkoholmissbrukare upp
föres som ersättning för Hagbyhemmet. Det synes mig angeläget, att
21
Hagbyhemmet snarast ersättes med en ny statlig anstalt med hela riket som upptagningsområde. I likhet med socialstyrelsen anser jag, att den nya stat liga anstalten bör omfatta 40 vårdplatser med möjlighet till någon utökning, om behov därav skulle uppkomma. Dessutom bör anstalten ha tillgång till sex platser vid en sjuk- och mottagningsavdelning.
I enlighet med riksdagens bemyndigande har erforderlig mark för den nya anstalten förvärvats invid mentalsjukhuset Mellringe i Örebro stad.
Byggnadsstyrelsens förslag till utformning av vårdanstalten innebär en fördelning av klientelet på vårdgrupper med tio platser för varje grupp. Därigenom torde en lämplig differentiering kunna ske. Jag tillstyrker, att byggnadsföretaget utföres i huvudsaklig överensstämmelse med det nu framlagda förslaget.
Byggnadsstyrelsen har på grundval av föreliggande bygghandlingar be räknat kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1964 till sammanlagt 4,7 milj. kr., varav den egentliga byggnadskostnaden utgör ca 3,1 milj. kr. Kostnads beräkningarna bör godtas.
Medelsbehovet under budgetåret 1964/65 för ifrågavarande byggnadsar beten kan beräknas till 2 milj. kr. Byggnadsföretaget bör upptas i gällan de investeringsplan för vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstal ter för alkoholmissbrukare såsom företag, avsett att påbörjas under budget året 1964/65. Kostnadsramen bör därvid anges till 4,7 milj. kr. enligt pris läget den 1 juli 1964. Beträffande kostnaderna för utrustning av anstalten hänvisas till vad jag anfört under punkten 2.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna av mig förordat förslag rörande en ny statlig vårdanstalt i Örebro för kvinnliga alkoholmissbrukare;
b) till
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdan
stalter för alkoholmissbrukare
å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964
[5] 9. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. Till detta
ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 48 000 000 kr.
Mentalsjukvårdsberedningen
hemställer, att kostnadsramarna för vissa
byggnadsobjekt vid statens mentalsjukhus måtte underställas riksdagen för godkännande, sedan på huvudhandlingar grundade kostnadsberäkningar numera utförts. Beredningen har baserat sina kostnadsberäkningar på kost nadsläget den 1 juli 1963 i likhet med vad som gäller beträffande de av innevarande års riksdag tidigare fastställda kostnadsramarna för byggnads företag i övrigt vid statens mentalsjukhus (prop. 1964:86; SU 58; rskr 171).
22
De av mentalsjukvårdsberedningen föreslagna kostnadsramarna framgår
av följande sammanställning.
1. Ulleråkers sjukhus i Uppsala:
Vissa yttre arbeten till vårdenheten för barn m. m. samt till
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196k
medicinskt centrum och vårdpaviljong MK 75 .............................. 3 620 000
2. S:ta Gertruds sjukhus i Västervik:
Vattenförsörjning....................................................................................... 775 000
3. Vipeholms sjukhus i Lund:
Rationalisering av panncentral............................................................. 1 250 000
4. Ulleråkers sjukhus i Uppsala:
Vattenförsörjning ....................................................................................... 500 000
5. Sundby sjukhus vid Strängnäs:
Elarbeten 1963 ............................................................................................. 760 000
6. S:t Lars sjukhus i Lund:
Om- och tillbyggnad av centralkök.................................................... 3 000 000
7. Mariebergs sjukhus i Kristinehamn:
Elarbeten 1963 ............................................................................................. 515 000
8. Umedalens sjukhus vid Umeå:
Elarbeten 1963 ............................................................................................. 430 000
1. I den av innevarande års riksdag godkända investeringsplanen för vissa
byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. har för yttre arbeten vid
Ulleråkers sjukhus upptagits en preliminär kostnadsram på 2 465 000 kr.
Till dessa kostnader bör även läggas de kostnader på 420 000 kr. för yttre
arbeten, som tidigare inräknats i kostnaderna för vissa beslutade byggnads-
objekt, nämligen barnavdelningen, medicinskt centrum och centralköket,
men som numera befunnits böra utföras i samband med övriga yttre arbe
ten. Kostnadsramarna för de tre nämnda byggnadsföretagen kommer i in
vesteringsplanen för nästa budgetår att justeras med hänsyn härtill. Med
utgångspunkt i tidigare beräkningar skulle de totala kostnaderna för de
yttre arbetena således uppgå till sammanlagt 2 885 000 kr.
Byggnadsstyrelsen har sedermera anmält, att ett ändrat tekniskt utföran
de av värme- och varmvattenförsörjningen vid sjukhuset medför en mer
kostnad av sammanlagt 480 000 kr. Kungl. Maj :t har därefter på våren 1964
medgivit, att en första etapp av de ifrågavarande arbetena finge igångsättas
inom en kostnadsram av 1 220 000 kr. Bygghandlingar har numera upprät
tats beträttande de återstående arbetena (etapp 2). Kostnaderna härför be
räknas till 2 400 000 kr. Detta innebär en kostnadsökning med 255 000 kr.,
som föranletts av vissa kompletteringar i förhållande till det ursprungliga
programmet. Den sammanlagda kostnadsramen för angivna yttre arbeten
skulle sålunda uppgå till 3 620 000 kr.
2. Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. 1961: 66 framlagt förslag beslöt
1961 års riksdag (SU 60; rskr 182), att ett nytt vattentorn skulle uppföras
23
vid S:ta Gertruds sjukhus. Vid överarbetningen av den av nämnda års riks
dag godtagna planen för upprustning av sjukhuset har det visat sig lämp
ligt att i detta sammanhang även utföra viss omläggning av sjukhusets
ledningssystem. På grundval av upprättade huvudhandlingar beräknas
kostnaderna för det sålunda utökade objektet för att förbättra vattenför
sörjningen vid sjukhuset till 775 000 kr.
3. Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. 1962: 76 framlagt förslag beslöt
1962 års riksdag (SU 129; rskr 297), att vissa kompletterings- och ratio-
naliseringsåtgärder inom panncentralen m. m. vid Vipeholms sjukhus skulle
företas. Arbetena avsåg utbyte av en varmvattenpanna mot en ny högeffekt-
varmvattenpanna, anskaffning av ytterligare en varmvattenberedare, kom
plettering av expansionssystem och rörledningar samt vissa byggnadsarbe
ten m. m. Vidare skulle utföras vissa rationaliseringsåtgärder, främst ut
rustning av den föreslagna varmvattenpannan och därjämte två ångpannor
med anordningar för oljeeldning, installation av oljecistern samt anordnan
de av torrkokningsskydd på två ångpannor. Slutligen skulle sjukhusets
ledningssystem delvis läggas om för att få en enhetlig och ekonomisk vär
medistribution.
Därefter har övervägts huruvida under en övergångstid annat bränsle
lämpligen borde användas. En övergång till oljeeldning har emellertid nu
mera visat sig innebära sådana ekonomiska fördelar, att ifrågavarande ra
tionaliseringsåtgärder bör företas.
Kostnaderna för de angivna arbetena har tidigare uppskattats till 875 000
kr. i prisläget den 1 juli 1963. Vid det fortsatta projekteringsarbetet har det
befunnits lämpligt att i detta sammanhang utföra ledningsarbeten i större
omfattning än som ursprungligen avsågs. Detta medför en merkostnad av
200 000 kr. De på grundval av färdiga bygghandlingar beräknade kostnader
na för de övriga arbetena ökar med 175 000 kr. jämtört med den tidigare
uppskattade kostnaden. Den totala kostnadsramen utgör sålunda 1 250 000
kr.
4. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret
1964/65 upptagits vissa arbeten i syfte att förbättra vattenförsörjningen vid
Ulleråkers sjukhus. Sedan huvudhandlingar numera färdigställts, beräknas
kostnadsramen för dessa arbeten till 500 000 kr.
5. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret
1964/65 upptagits vissa elarbeten vid Sundby sjukhus. Sedan huvudhand
lingar numera färdigställts, beräknas kostnadsramen för ifrågavarande ar
beten till 760 000 kr.
6. I anslagsframställningen för budgetåret 1963/64 tramlade mentalsjuk-
värdsberedningen förslag till om- och tillbyggnad av centralköket vid S:t
Lars sjukhus. Kostnaderna beräknades i prisläget den 1 juli 1962 till
2 900 000 kr., varav 450 000 kr. för anordnande av ett provisoriskt kök under
ombyggnadstiden. I prop. 1963:63 anförde föredragande statsrådet bl. a.,
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196i
24
att möjligheterna att åstadkomma besparingar i fråga om det provisoriska
köket borde ytterligare övervägas. Beredningen och byggnadsstyrelsen har
däretter undersökt ett tlertal olika alternativ för att lösa provisoriefrågan
utan att finna något billigare, genomförbart alternativ. Beredningen föreslår
därför, att det tidigare redovisade förslaget nu genomföres.
Den totala kostnadsramen för om- och tillbyggnad av centralköket vid
S:t Lars sjukhus bör med hänsyn till den allmänna byggnadskostnadssteg-
ringen höjas från 2 900 000 kr. till 3 000 000 kr.
7. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret
1964/65 upptagits vissa elarbeten vid Mariebergs sjukhus. Sedan huvud
handlingar numera utförts, beräknas kostnadsramen för dessa arbeten till
515 000 kr.
8. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret
1964/65 upptagits vissa elarbeten vid Umedalens sjukhus. Sedan huvud
handlingar numera färdigställts, beräknas kostnadsramen för ifrågavarande
arbeten till 430 000 kr.
Departementschefen
I den av innevarande års riksdag godtagna investeringsplanen för vissa
byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. har beträffande vissa
byggnadsobjekt någon kostnadsram inte fastställts och i fråga om några
byggnadsföretag endast angivits en preliminär kostnadsram. Med hänsyn till
angelägenheten av att ifrågavarande arbeten kunde påbörjas i beräknad tid,
upptogs för budgetåret 1964/65 medel härför i investeringsplanen. Det för
utsattes, att kostnadsramarna för dessa arbeten skulle underställas 1964 års
riksdag för godkännande vid riksdagens höstsession.
Sedan på huvudhandlingar eller bygghandlingar grundade kostnadsbe
räkningar numera verkställts beträffande flertalet av ifrågavarande bygg-
nadsobjekt, har mentalsjukvårdsberedningen framlagt förslag till komplet
tering av investeringsplanen med kostnadsramar för dessa arbeten.
De av beredningen framlagda förslagen avser åtta byggnadsobjekt till en
sammanlagd kostnad av ca 11 milj. kr. Härav belöper närmare 8 milj. kr.
på yttre arbeten vid Ulleråkers sjukhus, om- och tillbyggnad av centralkök
vid S:t Lars sjukhus samt rationalisering av panncentral vid Vipeholms
sjukhus, övriga arbeten avser vattenförsörjningsanläggningar vid S:ta Gert-
ruds och Ulleråkers sjukhus samt elarbeten vid Sundby, Mariebergs och
Umedalens sjukhus.
Den av beredningen föreslagna kostnadsramen för yttre arbeten vid Uller
åkers sjukhus uppgår till 3 620 000 kr. Häri ingår 420 000 kr. för vissa
yttre arbeten, som tidigare inräknats i byggnadskostnaderna för barnav
delning, medicinskt centrum och centralkök. Dessa arbeten bör utföras
i samband med övriga yttre arbeten vid sjukhuset. Kostnadsramarna för
de tre nämnda byggnadsföretagen bör i investeringsplanen för nästa bud
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964
25
getår justeras med hänsyn härtill. Jämfört med tidigare beräkningar har kostnaderna för första etappen av de yttre arbetena vid Ulleråkers sjuk hus ökat med 480 000 kr. på grund av ändrat tekniskt utförande av värme- och varmvattenförsörjningen. För andra etappen har beräknats en mer kostnad av 255 000 kr. till följd av kompletteringar i förhållande till det ursprungliga programmet. Genom vissa inskränkningar i den andra bygg- nadsetappen torde kostnaderna kunna begränsas till sammanlagt 3 500 000 kr. Jag föreslår, att kostnadsramen fastställes till detta belopp.
Kostnadsramen för om- och tillbyggnad av centralkök vid S:t Lars sjuk hus bör i enlighet med beredningens förslag fastställas till 3 000 000 kr. Detta innebär endast en anpassning till prisläget den 1 juli 1963 av tidiga re beräknad kostnad på 2 900 000 kr. Olika alternativ har numera under sökts när det gäller att provisoriskt lösa köksfrågan under ombyggnads tiden. Därvid har konstaterats, att en provisorisk köksbyggnad måste upp föras i huvudsak enligt tidigare framlagt förslag. Kostnaderna härför ingår i den angivna kostnadsramen för om- och tillbyggnadsarbetena.
Vissa rationaliseringsarbeten inom panncentralen vid Vipeholms sjukhus — bl. a. övergång till oljeeldning — bör nu komma till utförande. Jag före slår, att den på grundval av föreliggande bygghandlingar beräknade kost nadsramen av 1 250 000 kr. godtas. Häri ingår en merkostnad pa 200 000 kr. för utförande av ledningsarbeten i större omfattning än som ursprungli gen planerats.
Kostnadsramarna för vattenförsörjningsanläggningar vid S:ta Gertruds och Ulleråkers sjukhus samt för elarbeten vid Sundby, Mariebergs och Ume- dalens sjukhus bör fastställas i enlighet med beredningens förslag.
De nu framlagda förslagen till komplettering av investeringsplanen med vissa kostnadsramar medför inte något ökat anslagsbehov under budgetåret 1964/65, eftersom den beräknade medelsförbrukningen för ifrågavarande objekt ingår i det för innevarande budgetår anvisade investeringsanslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att godkänna de av mig förordade kostnadsramarna för vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus in. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
Statens utlåningsfonder
[6] 3. Statens bosättningslånefond. Från fonden utlämnas bosättningslån till trolovade eller äkta makar samt till ogift mor med minderårigt barn. För innevarande budgetår har anslaget uppförts med ett formellt belopp av 1 000 kr. Sedan låneverksamheten började under budgetåret 1937/38 har t. o. in. innevarande budgetår anvisats tillhopa. 61 104 700 kr.
Fullmäktige i riksbanken
har anfört, att utlåningen från fonden vid ut
26
gången av budgetåret 1963/64 uppgick till 52 888 336 kr. mot 42 950 868 kr.
vid budgetårets början, dvs. en ökning med nära 10 milj. kr. Antalet ute
stående lån utgjorde vid samma tidpunkter 34 405 och 34 438.
Lånens medelbelopp har ökat betydligt sedan lånemaximum höjts från
under budgetåret 1962/63 och ca 2 100 kr. under budgetåret 1961/62.
3 000 till 4 000 kr. fr. o. m. den 1 juli 1962. Medelbeloppet för lån som ut
givits under budgetåret 1963/64 uppgick till ca 3 300 kr. mot ca 2 900 kr.
Under budgetåret 1963/64 har utgivits 7 546 nya lån till ett sammanlagt
belopp av 24 913 283 kr. Summan av amorteringar och slutbetalningar upp
gick till 14 975 816 kr. Vid ingången av innevarande budgetår fanns på fon
den ett belopp av endast ca 4,6 milj. kr. disponibelt. Det förefaller uppen
bart, att det tillgängliga beloppet inte är tillräckligt för att fylla lånebehovet
under detta budgetår.
Med en nyutlåning av 8 000 lån till ett medelbelopp av 3 400 kr. samt med
en i stort sett oförändrad återbetalning av 15 milj. kr. skulle medelsbehovet
för innevarande budgetår uppgå till ca 12 milj. kr. Detta innebär att ca 7,5
milj. kr. skulle erfordras utöver tillgängliga medel. Försiktigheten synes
emellertid bjuda, att det tilläggsanslag som anvisas för innevarande bud
getår bestämmes till 10 milj. kr. Fullmäktige hemställer, att 10 milj. kr.
anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1964/65.
Departementschefen
Såsom riksbanksfullmäktige anfört har medelbeloppen för lån som ut
givits under budgetåret 1963/64 höjts avsevärt i jämförelse med de båda
föregående budgetåren. Då därjämte även antalet utlämnade lån stigit be
tydligt — 7 546 mot 6 026 under budgetåret 1961/62 och 6 729 under budget
året 1962/63 — torde de tillgängliga medlen i fonden inte förslå till att
täcka det väntade lånebehovet under innevarande budgetår. Ytterligare me
del bör därför anvisas. Riksbanksfullmäktige har ansett ett belopp av ca
10 milj. kr. erforderligt. Nämnda belopp bör ställas till förfogande på till-
läggsstat för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till
Statens bosättningslånefond
å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett investerings-
anslag av 10 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
Ur protokollet:
Anders Leion
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
27
Bilaga 4
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 6 november 1964.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson
Lindström, Lindholm, KliNg, Skoglund, Edenman, JohanssonHermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ären de angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid följande.
KAPITALBUDGETEN
Statens affärsverksfonder
B.
Televerket
[1] 1. Teleanläggningar m. m. Med skrivelse den 17 september 1964 har tele styrelsen underställt Kungl. Maj:ts prövning frågan om uppförande av en ny telefonstationsbyggnad inom stadsdelen Vasastaden i Stockholm och därvid anfört bl. a. följande.
Till de två automatstationerna Södra Vasa (Vegagatan 12) och Norra Vasa (Norrtullsgatan 47) inkopplas abonnenter i Vasastaden, vidare i Brunnsvikenområdet samt vissa delar av Karlbergs-, Norrbacka- och Haga- områdena. Stationernas sammanlagda kapacitet om ca 50 000 nummer är numera i det närmaste ianspråktagen. Då abonnentökningen inom de be rörda områdena under den närmaste femårsperioden beräknas till ca 6 000 nummer, blir det nödvändigt — om ett stopp i inkopplingen av nya abon nenter skall kunna undvikas —• att företaga en utbyggnad, som medger att ytterligare stationsutrustning kan vara färdigmonterad senast år 1967.
28
Möjligheter till en utvidgning av verksamheten i anslutning till de båda
belintliga stationerna finnes icke, varför lokaler för den tillkommande sta-
tionsutrustningen måste anskaffas genom nybyggnad.
Telestyrelsen redogör för sina närmare överväganden i ärendet och
redovisar därvid det erbjudande, som styrelsen fått att på närmare angivna
villkor förvärva en av John Mattson Byggnadsaktiebolag ägd fastighet, näm
ligen tomten nr 6 inom kvarteret Väduren i Vasastaden (Roslagsgatan 30).
Fastigheten har ett från telenätsynpunkt lämpligt läge och representerar en
ligt styrelsen den utan tvekan bästa lösningen av lokalproblemet. Köpeskil
lingen inkl. ersättning för evakueringskostnader etc. utgör 900 000 kr.,
vilket belopp med hänsyn till omständigheterna i ärendet icke bedömes så
som oskäligt.
För att den planerade automatstationen skall bli färdigställd till år 1967
krävs, att byggnadsarbetena om möjligt igångsättes under 1964 och slut
föres under 1965. Den totala byggnadskostnaden — innefattande rivning av
den nuvarande byggnaden å tomten — uppskattas till 2,7 milj. kr., varav
0,7 milj. kr. erfordras innevarande budgetår och 2,0 milj. kr. det nästkom
mande. Den sammanlagda kostnad, som hänför sig till innevarande bud
getår, blir sålunda inräknat kostnaden för förvärvet av fastigheten (0,9 -f-
0,7) 1,6 milj. kr.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att den
måtte medgivas att förvärva angivna fastighet inom kvarteret Väduren i
Vasastaden och där utföra en nybyggnad för stationsändamål samt att till
täckande av de på budgetåret 1964/65 belöpande kostnaderna taga i anspråk
medel från anslaget Teleanläggningar in. m.
Departementschefen
Den utökning av stationskapaciteten, som ifrågavarande byggnadsprojekt
siktar till, motiveras av telestyrelsen med den förhållandevis kraftiga till
strömning av nya telefonabonnenter, som kan väntas under de närmaste
åren inom Vasastaden och vissa kringliggande områden. Projektet innebär,
att telestyrelsen för att möta den fortsatta expansionen förvärvar tomten
nr 6 inom kvarteret Väduren i Vasastaden och där uppför en ny stations
byggnad. Priset för tomten inkl. vissa evakueringskostnader m. m. anges
till 0,9 milj. kr. och kostnaden för nybyggnaden till 2,7 milj. kr.
De skäl, som styrelsen anfört för en utökning av stationskapaciteten inom
berörda område och för uppförande av en ny stationsbyggnad, finner jag
väl styrkta. De kostnader, som förvärvet av tomten och byggnadsarbetena
beräknats föranleda, anser jag också med hänsyn till vad som inhämtats
i ärendet kunna godtagas.
Under hänvisning till det anförda vill jag förorda, att medgivande lämnas
telestyrelsen till genomförande av projektet. Av kostnaden, som förutsättes
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964
29
belasta anslaget Teleanläggningar m. m„ torde i enlighet med styrelsens
beräkning 1,6 milj. kr. komma att falla på innevarande budgetår. Detta
belopp bör kunna rymmas inom ramen för de medel, som ställts till sty
relsens förfogande.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medge att en telefonstationsbyggnad må uppföras
på för ändamålet förvärvad tomtmark i Vasastaden i Stock
holm.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Anders Ferm
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
31
Bilaga 5
FINANSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 6 november 1964.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter un der finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgif ter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Sjunde huvudtiteln
F.
Diverse
[1] 10. Kampanj för lönsparande. För ungdom har ett med statsmedel un derstött lönsparande förekommit sedan år 1950. I början av år 1962 till kom det allmänna lönsparandet som en påbyggnad av ungdomens lönspa rande. Lönsparandet sker hos sparinstituten. Beträffande båda sparfor merna anvisar riksdagen under fjortonde huvudtiteln medel till årliga ut- lottningar av vinster bland de lönsparare, som uppfyller vissa angivna mi nimikrav i fråga om lönsparandet. Vinstutlottningarna ombesörjes av riks- gäldskontoret och sker särskilt för vardera sparformen.
För att stimulera ungdomens lönsparande anvisade riksdagen för bud getåren 1950/51 och 1957/58 särskilda anslag till en propagandakampanj. Till motsvarande kampanj för det allmänna lönsparandet har riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåren 1961/62 och 1962/63 anvisat re
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196k
servationsanslag av 600 000 kr. resp. 300 000 kr. Därefter har riksdagen
för en centralt bedriven kampanj avseende båda formerna av lönsparande
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1963/64 anvisat ett reservations
anslag av 800 000 kr. Av detta belopp avser 300 000 kr. propagandaåtgär
der för ungdomens lönsparande, 300 000 kr. propagandaåtgärder för det
allmänna lönsparandet och 200 000 kr. framställning av en propaganda
film, särskilt anpassad för ungdomens lönsparande. Ledningen för den
centralt bedrivna kampanjen handhas av en kommitté, vari ingår repre
sentanter för statsmakterna, arbetsmarknadens parter och sparinstituten.
Ungdomens lönsparande har under de senaste åren stadigt ökat i om
fattning. Den vid slutet av år 1963 innestående behållningen uppgick till
214 milj. kr., en ökning från föregående år med 19 milj. kr. Antalet an
slutna lönsparare visar emellertid endast en obetydlig nettoökning under
år 1963. Under detta år ökade sålunda antalet lönsparare endast med 250,
medan motsvarande ökning under 1962 var ca 15 000. Till en del torde
den stagnerade nettoökningen sammanhänga med att ett ökat antal lön
sparare enligt gällande regler av åldersskäl tvingats lämna denna spar
form. Sammanlagt utgjorde antalet anslutna till ungdomens lönsparande
vid slutet av år 1963 ca 166 000. Behållningen per lönsparare utgjorde i
genomsnitt 1 283 kr.
Det allmänna lönsparandet har under de två första åren, 1962 och 1963,
fått en förhållandevis god anslutning. Vid slutet av år 1963 uppgick anta
let anslutna lönsparare till ca 436 000, en ökning från föregående år med
ca 100 000. Den innestående behållningen uppgick vid samma tid till 730
milj. kr., en ökning från föregående år med 248 milj. kr. Behållningen
motsvarar i genomsnitt 1 675 kr. per lönsparare.
Kommittén för allmänna lönsparandet
har upplyst, att kampanj arbetet
under våren 1964 koncentrerats till det allmänna lönsparandet och under
hösten till ungdomens lönsparande. Kampanjen har skett genom annonse
ring i tidningar och tidskrifter, genom affischer och liknande reklam
material samt genom centralt bedriven upplysningsverksamhet. Propagan
dafilmen har färdigställts och kan utnyttjas i höstens kampanj. Enligt
kommittén har anslutningen till båda sparformerna hittills under år 1964
utvecklat sig gynnsamt. Kommittén uppskattar antalet ungdomslönsparare
vid utgången av år 1964 till 180 000. Som mål för år 1965 uppställes en
ökning av antalet sådana lönsparare till 200 000. För att detta mål skall
kunna nås, är det enligt kommittén av vikt, att sparinstituten lämnas
fortsatt stöd i arbetet att öka antalet lönsparare av alla åldrar. Kommit
tén anser det därför önskvärt, att den pågående centralt bedrivna kam
panjen fortsättes under år 1965. Förberedelsearbetet härför bör igångsät
tas redan vid årsskiftet 1964/65. För kampanj arbetet, som anses i hu
vudsak böra inriktas på ungdomens lönsparande, erfordras ett belopp av
500 000 kr.
33
Kommittén anmäler vidare, att den sedan resultatet av 1965 års kam
panj redovisats ämnar göra en undersökning av kampanjåtgärdernas ef
fekt. Resultatet av denna undersökning skall tjäna som underlag för be
dömandet av eventuellt framtida behov av statsfinansierade propagandaåt
gärder.
Departementschefen
Det är enligt min mening av stor vikt att det personliga sparandet sti
muleras. En åtgärd i detta syfte är befrämjandet av lönsparandet. Hittills
bedrivna kampanjer för lönsparande har givit ett gott resultat. Jag fin
ner det mot denna bakgrund angeläget att den under år 1964 bedrivna
centrala kampanjen fortsättes under år 1965. Det fortsatta kampanjarbe
tet bör syfta till att befrämja rekryteringen av sparare i alla åldrar. Pro
pagandaåtgärderna bör därför inriktas på såväl det allmänna lönsparan
det som ungdomens lönsparande. För detta ändamål föreslår jag att det
av kommittén för allmänna lönsparandet beräknade beloppet 500 000 kr.
anvisas. Jag förutsätter, att de medel som kan komma att kvarstå från
årets kampanj även kan disponeras för nästa års verksamhet.
Om det nu ifrågavarande beloppet anvisas av riksdagen, kommer sam
manlagt 2 200 000 kr. att under de fyra senaste budgetåren ha ställts till
förfogande av statsmedel för propagandakampanjer för lönsparandet. In
nan ytterligare propagandaåtgärder för framtiden övervägs, finner jag det
lämpligt att, såsom kommittén föreslagit, en undersökning av kampanj
åtgärdernas effekt verkställes.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till
Kampanj för lönsparande
å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservations
anslag av 500 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196k
KAPITALBUDGETEN
Fonden föi låneunderstöd
[2] 12 a. Lån till uppehållande av driften vid Koppoms pappersfabriks aktie
bolag. Koppoms pappersfabriks aktiebolag i Järnskogs kommun, Värm
lands län, bildades år 1889. Under senare år har aktierna i bolaget ägts
av Aktiebolaget Hedström & Co i Göteborg. Detta bolag försattes den 15
juni 1964 i konkurs.
Under de senaste åren har Koppoms pappersfabriks aktiebolag fått vid
kännas betydande förluster. Den redovisade förlusten för år 1963 uppgick
till ca 1 858 000 kr. I syfte att få till stånd ett förbättrat resultat genom
3
Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 190
34
ökad produktion och längre gående specialisering av papperstillverkningen
har bolaget under senare år gjort betydande investeringar. Enligt upp
gjord investeringsplan skulle upprustningen fortsättas. De gjorda investe
ringarna medförde emellertid inte den förbättring av läget som ansågs er
forderlig. Då även de första två månaderna år 1964 uppvisade förlust,
beslöt bolagsledningen att betalningarna skulle inställas.
Under betalningsinställelsen arbetade bolaget med betydande svårighe
ter. Det visade sig bl. a. vara svårt att finna avsättning för bolagets pro
dukter, sannolikt delvis beroende på kundernas oro för bolagets framtid.
För att få erforderligt rörelsekapital ansökte bolaget genom Värmlands
läns företagareförening om en statlig garanti för ett lån om 2 000 000 kr.
Beloppet ändrades sedermera av bolaget till att gälla i första hand 275 000
kr. Lånet var avsett att upptagas i Sveriges kreditbank, som redan tidigare
lämnat bolaget stora krediter. Enligt företagareföreningen skulle ett kredit
stöd om 275 000 kr. möjliggöra för bolaget att uppehålla driften till ut
gången av juni månad 1964.
Genom beslut den 14 maj 1964 beviljade Kungl. Maj :t garanti enligt
kungörelsen den 3 juni 1960 (nr 372) om statligt kreditstöd till hemslöjd,
hantverk och småindustri för lån till bolaget om högst 275 000 kr. I be
slutet förutsattes att frågan om inriktningen av bolagets fortsatta verksam
het skyndsamt skulle utredas av en av företagareföreningen tillkallad utred
ningsman.
Då ifrågavarande utredning i slutet av juli förelåg klar, visade den ett
sådant resultat, att ytterligare statlig lånegaranti till bolaget inte kunde
påräknas. Med anledning härav och då bolaget befann sig i en allvarlig
likviditetskris fann sig bolagsledningen föranlåten att den 28 juli 1964
ansöka om bolagets försättande i konkurs, vilken ansökan beviljades.
Den väsentliga anledningen till bolagets obestånd torde enligt den i sam
band med konkursen upprättade förvaltningsberättelsen ha varit den svåra
kris med ringa lönsamhet, varunder en stor del av den svenska pappers
industrin arbetat under ett flertal år, kombinerad med den omständighe
ten att erforderliga investeringar inte gjorts i tid.
Alltsedan det stod klart att en konkurs i bolaget var ofrånkomlig har
i samråd med Sveriges kreditbank olika vägar prövats för att kunna fort
sätta driften vid anläggningarna. Bolaget har mer än 150 anställda och
dess verksamhet är av stor betydelse för sysselsättningen i området. Järn
skogs kommun ligger också inom den del av landet, där speciella åtgär
der vidtagits för att förbättra arbetstillgången. Möjligheterna att bereda de
hos bolaget anställda annan sysselsättning har av arbetsmarknadsmyndig
heterna bedömts såsom starkt begränsade. Arbetsmarknadsstyrelsen har
därför genom stödbeställningar sökt att tillfälligt understödja en fortsatt
drift.
En möjlighet att på längre sikt trygga driften yppades genom att Öjer-
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196i
35
viks sågverks aktiebolag, ett dotterföretag till Rottneros aktiebolag, avgav
ett för konkursförvaltningen godtagbart anbud på tillgångarna i konkurs
boet. Förutsättningen för detta anbud var emellertid, att ett statligt lån
på 1 500 000 kr. kunde lämnas till köparen. Ett avtal, som även godtagits
av kreditbanken, har sedermera träffats under den angivna förutsättningen.
Det ifrågavarande avtalet är träffat mellan Koppoms pappersfabriks ak
tiebolag i konkurs såsom säljare och öjerviks sågverks aktiebolag såsom
köpare. Avtalet innebär att Öjerviks sågverks aktiebolag övertar konkurs
boets tillgångar. Såsom förutsättning gäller att köparen av statsmakterna
erhåller ett ränte- och amorteringsfritt lån om 1 500 000 kr. Lånet skall av
skrivas med en femtedel årligen under förutsättning att köparen uppe
håller driften vid pappersfabriken i stort sett i samma omfattning som
tidigare. Om driften nedlägges före utgången av den närmaste femårspe
rioden, skall lånet återbetalas till den del som resterar vid tidpunkten för
nedläggandet. Såsom säkerhet för lånet skall ställas inteckningar i fabriks-
fastigheten inom ett värde av 5 000 000 kr. Avtalet innehåller vidare bl. a.
ett åtagande från köparens sida att för den fortsatta driften av bruket i
största möjliga utsträckning anställa den personal som tidigare varit an
ställd i brukets tjänst.
Utan statlig medverkan i någon form skulle sysselsättningen i Koppom
inte kunna upprätthållas. En nedläggning av bruket utan att några nya
arbetstillfällen skapades skulle medföra så allvarliga följder för Järnskogs
kommun att ett statligt engagemang i någon form bleve påkallat. Den lös
ning som nu erbjudes genom avtalet med öjerviks sågverks aktiebolag
framstår som godtagbar. Statens finansiella medverkan synes rimligt av
vägd i jämförelse med de kostnader som lokaliseringsåtgärder i liknande
delar av landet betingat, inte minst med hänsyn till att den ger en grundad
anledning att förvänta en fortsatt drift vid bruket under en relativt lång
period. Principiella invändningar kan visserligen riktas mot att statligt
stöd utgår vid förvärv av en existerande anläggning. Sådana invändningar
grundar sig på angelägenheten att undvika att statligt stöd medför en ka
pitalöverföring till säljaren utan att därmed skapa några förbättrade sys-
selsättningsbetingelser. Den föreslagna transaktionen har emellertid inte
denna innebörd, eftersom alternativet skulle vara att konkursboets till
gångar realiserades utan att någon sysselsättning bereddes de anställda
vid bruket. I elt sådant läge skulle staten få pröva andra och till sina verk
ningar osäkrare åtgärder än det lånestöd som här föreslås.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till
Lån till uppehållande av driften vid Koppoms
pappersfabriks aktiebolag
å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av
1 500 000 kr.
Kungi. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Kungi. Maj.ts proposition nr 190 år 196i
Ur protokollet:
Monica Gustafson
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
37
Bilaga 6
ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats
rådet å Stockholms slott den 6 november 1964.
Närvarande:
Ministern
för
utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler här
efter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angå
ende utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt
anför därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
D. Skolväsendet
L1 ] 13. Information om skolreformen. Detta anslag har för innevarande
budgetår uppförts med 180 000 kr. Vid ingången av budgetåret fanns på
anslaget en reservation av i runt tal 6 000 kr. Anslaget är avsett för infor
mationsverksamhet rörande grundskolan.
Ggmnasieutredningen
har i sitt betänkande Ett nytt gymnasium (SOU
1963: 42 s. 793 f) förklarat, att utredningen finner det oundgängligen nöd
vändigt att en omfattande information ges om det nya gymnasiet. Utred
ningen har (s. 826) för detta ändamål räknat med ett medelsbehov av 0,5
milj. kr. under vartdera av budgetåren 1964/65 och 1965/66.
I utlåtande över gymnasieutredningens och fackskoleutredningens be-
tänkanden har
skolöverstgrelsen
framhållit, att informationsbehovet i
samband med gymnasiereformen kommer alt vara ännu större än vid
38
grundskolereformen eftersom majoriteten av föräldrarna till gymnasiets
elever har ringa personlig erfarenhet av den skolform det gäller. Den sam
verkan mellan hem och skola, som förutsätts ske vid valet av studiegång,
kräver därför enligt skolöverstyrelsens mening särskilt stor uppmärksamhet.
Även elevinformationen måste ges en sådan utformning, att elevernas egna
ställningstaganden vid val av ämnen och lärokurser kan ske på grundval
av verklig kännedom om vad olika alternativ innebär. De av gymnasieut-
redningen föreslagna beloppen för informationsändamål har överstyrelsen
funnit tillräckliga, under förutsättning att den hittills av arbetsmarknads
styrelsen bedrivna och även i fortsättningen angelägna rådgivningen be
träffande val av studiegång i relation till framtida yrkesval bekostas från
andra anslag. Överstyrelsen har i utlåtandet hemställt, att för information
om gymnasiet ett belopp av 0,5 milj. kr. anvisas på tilläggsstat till rikssta-
ten för budgetåret 1964/65.
Departementschefen
I prop. 1964: 171 har jag i stort sett anslutit mig till vad skolöversty
relsen i sitt utlåtande över gymnasieutredningens förslag anfört beträf
fande informationsverksamhetens uppläggning m. m. Med hänsyn till ange
lägenheten av att informationsverksamheten börjar så snart som möj
ligt töre den allmänna övergången läsåret 1966/67 till den nya gymnasie
organisationen bör, i enlighet med skolöverstyrelsens förslag, på tilläggs
stat för innevarande budgetår uppföras 0,5 milj. kr., avseende information
om gymnasie- och fackskolereformen. Det synes lämpligt att detta belopp
anvisas under förevarande anslag, som från och med budgetåret 1965/66
bör erhålla rubriken Information om skolreformerna m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till
Information om skolreformen
å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservations
anslag av 500 000 kr.
[2] 67. Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet. I stats
verkspropositionen 1964 (bil. 10 s. 330 f.) har för budgetåret 1964/65 in
vesteringsramen för byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet an
givits till 350 milj. kr., varav 270 milj. kr. avser permanenta och 80 milj.
kr. provisoriska anläggningar. Medelsbehovet för detta budgetår har med
hänsyn till den sålunda beräknade investeringsramen och tidigare fattade
bidragsbeslut beräknats till 129 milj. kr., vilket belopp i riksstaten uppta
gits under förslagsanslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmän
na skolväsendet.
För riksdagen bör anmälas, att detta anslag av i det följande redovisade
skäl torde komma att belastas med större belopp än som upptagits i riks
staten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964
39
Arbetsmarknadsstyrelsen
har i skrivelse den 9 september 1964 framhål
lit, att väntade förändringar på arbetsmarknaden i de s. k. skogslänen nöd
vändiggör insatser från samhällets sida. Vid en genomgång av tänkbara
projekt för en lokal förstärkning av sysselsättningen har styrelsen stannat
inför några skolbyggnadsföretag av hög angelägenhet. Det gäller sex pro
jekt i Norrbottens, Västerbottens och Gävleborgs län. Då den för inneva
rande budgetår fastställda bidragsramen redan disponerats av skolöver
styrelsen genom beslut om statsbidrag, bindande förhandsbesked eller ut
fästelser i annan ordning, har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj :t måtte bemyndiga skolöverstyrelsen att utöver den för inne
varande budgetår fastställda investeringsramen lämna statsbidrag till de
sex skolbyggnadsföretagen.
Genom beslut den 24 september 1964 har Kungl. Maj :t bemyndigat skol
överstyrelsen att budgetåret 1964/65 disponera en extra investeringsram av
högst 10 milj. kr. för statsbidrag till sådana, med hänsyn till arbetsmark
nadsläget särskilt angelägna skolbyggnadsföretag inom det allmänna skol
väsendet, som avses i arbetsmarknadsstyrelsens skrivelse.
Det erforderliga statsbidraget till dessa skolbyggnadsföretag kan väntas
belasta förevarande förslagsanslag med ca 3,5 milj. kr. Med tillämpning
av för detta anslag gällande utbetalningsregler kan hälften av det erfor
derliga statsbidraget eller 1,75 milj. kr. beräknas bli tagna i anspråk under
innevarande budgetår. Återstående belopp bör inräknas i de för budgetåren
1965/67 erforderliga anslagsbeloppen.
I prop. 1964: 171 angående reformering av de gymnasiala skolorna m. m.
har jag i enlighet med gymnasieutredningens förslag förordat införande
av statsbidrag till byggnadsarbeten vid gymnasier. I huvudsak skall där
vid enligt förslaget tillämpas nu gällande bestämmelser om statsbidrag
till byggnadsarbeten vid högre kommunala skolor. Statsbidrag bör, enligt
vad jag i nyssnämnda proposition förordat, kunna utgå till kostnader för
byggnadsarbeten, som påbörjas efter den 1 juli 1964. I enlighet med
gymnasieutredningens förslag förordar jag en investeringsram för nu lö
pande budgetår av 50 milj. kr., avseende byggnadsarbeten för gymnasier
och fackskolor. Det erforderliga statsbidraget vid en investeringsram av
denna omfattning kan beräknas till ca 16 milj. kr. Det är emellertid inte
nödvändigt att ett särskilt anslag uppföres på riksstaten för bidrag till bygg
nadsarbeten vid gymnasier och fackskolor. Kostnaderna härför bör be
stridas ur förslagsanslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet, från vilket under såväl budgetåret 1963/64 som innevaran
de budgetår bidrag kunnat utgå till byggnadsarbeten vid fackskolor. Med
tillämpning av de utbetalningsregler, som förutsättes bli gällande, kan
omkring 8 milj. kr. beräknas komma att utbetalas under innevarande
budgetår.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
40
Med hänsyn till anslagets konstruktion fordrar de angivna åtgärderna
inte någon särskild medelsanvisning på tilläggsstat, men det bör givas
riksdagen till känna, att anslaget av här redovisade skäl kan förutses bli
belastat med ca (1 750 000 -j- 8 000 000 =) 9 750 000 kr. eller avrundat
10 000 000 kr. mer än som beräknats i riksstaten.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 190 år 196b
E. Högre utbildning och forskning
[3] 140. Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor
m. m. I riksstaten för innevarande budgetår har uppförts ett reservations
anslag till inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor
m. m. av 30 milj. kr. Av nämnda belopp disponeras 29 585 000 kr. av ut-
rustningsnämnden för universitet och högskolor för ändamål upptagna i
särskild inrednings- och utrustningsplan, vilken bl. a. upptar dels kostnads
ram för varje objekt, dels beräknad medelsförbrukning intill utgången av
budgetåret 1964/65 för de till varje läroanstalt hörande objekten. Nämnden
äger dock inom ramen för tillgängliga medel -— oavsett i inrednings- och
utrustningsplanen för objekten beräknad medelsförbrukning — bestrida
kostnader för inredning och utrustning av de i planen upptagna objekten
intill högst det belopp, som för vederbörande objekt angivits som kost
nadsram.
De tidigare på utrustningsnämnden ankommande uppgifterna med av
seende på planering och upphandling av snickeriinredningar, elektriska ar
maturer och möbler m. m. har numera enligt Kungl. Maj :ts beslut den 4
juni 1964 överförts från utrustningsnämnden till byggnadsstyrelsen respek
tive tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté. Vidare skall
framdeles förslag till utrustning — bl. a. kostnadsramar — utarbetas av
särskilda lokal- och utrustningsprogramkommittéer (jfr prop. 1964:50;
SU 119; rskr 293). De nya planeringsorganen har emellertid icke kunnat
komma i effektiv verksamhet i sådan tid att de haft möjlighet att avge för
slag till kostnadsramar redan till hösten 1964.
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
har i skrivelse den
23 september 1964 hemställt om höjning av vissa i inrednings- och ut
rustningsplanen ingående kostnadsramar eller införande i planen av nya
sådana för universiteten i Lund, Stockholm och Umeå. Nämndens förslag
avser i huvudsak inredning och utrustning av sådana nytillkommande loka
ler som avses kunna tagas i bruk senast fr. o. in. höstterminen 1965. För
att åtgärder för inköp av ifrågavarande inredning och utrustning — som
enligt en mellan utrustningsnämnden och byggnadsstyrelsen träffad över
enskommelse helt skall åvila nämnden — skall kunna vidtagas så tidigt
som möjligt har nämnden anhållit om bemyndigande att redan under
41
budgetåret 1964/65 få anlita för nämnden tillgängliga medel under före varande reservationsanslag.
Vidare har
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan
med
skrivelser den 7 september och den 15 oktober 1964 hemställt om anslag för inredning och utrustning av nya lokaler i sjökartebyråns f. d. byggnad på Skeppsholmen.
Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
Lunds universitet
Gamla tvätter ibyggnaden och gamla ko k sbyggna den vid Lunds lasarett. I gällande inrednings- och utrustnings- plan finnes för detta objekt uppförd en delram av 300 000 kr. Enligt ut- rustningsnämnden skall tvättbyggnaden utnyttjas för biblioteksändamål och köksbyggnaden för i första hand ämnena företagsekonomi, national ekonomi och internationell ekonomi. Tvättbyggnaden och första etappen av köksbyggnaden beräknas — framhåller nämnden — kunna tagas i bruk omkring årsskiftet 1964/65 och återstoden av köksbyggnaden under år 1966. Nämnden föreslår att kostnadsramen höjes från 300 000 kr. till 800 000 kr. Då planeringen icke slutförts i alla avseenden bör enligt nämn den den höjda ramen, som anses tillräcklig för att tillgodose inrednings- och utrustningsbehoven intill utgången av budgetåret 1965/66, alltjämt betecknas som delram.
Stockholms universitet
Utökade lokaler för genetik. Genetiska institutionen är för lagd till huvudbyggnaden i kvarteret Vega. Institutionen kommer, en ligt vad nämnden framhåller, att erhålla ökade utrymmen i anslutning till sina nuvarande lokaler. En ökning av utbildningskapaciteten i ämnet blir därigenom möjlig. För inredning och utrustning av de tillkommande loka lerna föreslår utrustningsnämnden en definitiv kostnadsram av 140 000 kr.
Utökade lokaler för slaviska språk. Enligt föreliggande planering avses ämnet kvartärgeologi erhålla nya lokaler inom Frescati- området. Ämnets nuvarande lokaler i den s. k. gamla bergsskolan i kvar teret Vega skall övertagas av slaviska institutionen, som tidigare dispone rar övriga lokaler i byggnaden. För inredning och utrustning av de till kommande utrymmena föreslår nämnden en definitiv ram av 20 000 kr.
Vissa lokaler i k v. Kungstenen. Såsom redovisades i prop. 1963: 190 (s. 42) kommer ämnena geografi, geologi och mineralogi att er hålla utökade lokaler inom byggnaden Kungstensgatan 45 i kvarteret Kung
42
stenen i samband med att de lokaler friställes som hittills disponerats för
ämnena botanik och matematik samt matematisk-naturvetenskapliga biblio
teket.
Nybyggnaden för botanik i det s. k. Lilla Frescati har enligt nämnden nu
tagits i bruk. Under innevarande höst kommer matematiska institutionen
och matematisk-naturvetenskapliga biblioteket att inflytta i nybyggnad i
kvarteret Mimer (Mimer II).
Studerandeantalet i examensämnet kulturgeografi är icke begränsat. Där
emot har — framhåller nämnden — utbildningskapaciteten i examensäm
net geografi varit begränsad till normalt 40 tvåbetygsstuderande per år.
Genom det ifrågavarande lokaltillskottet kan enligt nämnden kapaciteten
ökas till 80 tvåbetygsstuderande per år.
I enlighet med vad som förordades i prop. 1963: 190 har för undervis-
ningsutrustning m. m. för ämnet geografi uppförts en definitiv ram av
125 000 kr. och för allmän utrustning en delram av 150 000 kr. Sedan de
taljerad inredningsplanering nu kunnat ske anser sig nämnden böra
föreslå att delramen för allmän utrustning av lokalerna, vilka omfattar
omkring 1 750 m3, ersättes med en definitiv ram av 320 000 kr.
Nya lokaler för kvartärgeologi. Detta ämne avses, såsom
redovisades i prop. 1963: 190 (s. 42), erhålla provisoriska lokaler i befint
liga byggnader inom Frescatiområdet. Enligt föreliggande planer kommer
lokalerna att iordningställas så att inflyttning kan ske omkring årsskiftet
1964/65.
I gällande inrednings- och utrustningsplan finnes för ändamålet uppförd
en delram av 150 000 kr. Enligt utrustningsnämnden måste avsevärda be
hov av inredning och utrustning tillgodoses för att institutionen skall kun
na fylla avsedda nya uppgifter för utbildning och forskning. Nämnden
anser det dock möjligt att begränsa anskaffningarna inom en kostnad av
300 000 kr. och föreslår därför att den ovannämnda kostnadsramen höjes
med 150 000 kr. till 300 000 kr. Ramen bör i samband därmed kunna be
tecknas som definitiv.
Lokaler för analytisk kemi. I enlighet med i prop. 1964: 47
framlagt förslag har staten från Nobelstiftelsen förvärvat den i anslutning
till universitetsområdet i Frescati belägna stadsägan nr 7 inom stadsdelen
Brunnsviken i Stockholm (SU 47; rskr 148). I förvärvet ingick dels de
byggnader som disponeras av nuvarande forskningsinstitutet för atom
fysik, dels vissa byggnader som tidigare disponerats av Nobelinstitutets
avdelning för kemi. De sistnämnda byggnaderna har i huvudsak upplåtits
för institutionen för analytisk kemi vid universitetet i Stockholm.
Den ifrågavarande förläggningen av institutionen löser enligt nämnden
provisoriskt ämnets lokalfråga. Om några år avses dock ämnet erhålla per
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i
43
manenta lokaler i den nybyggnad för högre utbildning och forskning i kemi
som Kungl. Maj :t genom beslut den 14 maj 1964 uppdragit åt byggnadssty
relsen att projektera. Med beaktande härav har nämnden funnit att resur
ser för inredning och utrustning för närvarande bör ställas till förfogande
intill ett belopp av 500 000 kr. Genom beslut den 29 maj 1964 anvisade
Kungl. Maj :t 50 000 kr. för ändamålet från den under förevarande reserva
tionsanslag uppförda anslagsposten till Kungl. Maj :ts disposition. Med hän
syn härtill föreslår nämnden att en delram av 450 000 kr. upptages i inred
nings- och utrustningsplanen.
Telefonväxel. I gällande inrednings- och utrustningsplan är för
telefonväxel, matsal m. m. uppförd en definitiv kostnadsram av 320 000 kr.,
varav 100 000 kr. avser en i nybyggnaden för kemiska övningslaboratoriet
provisoriskt installerad växel.
Enligt utrustningsnäinnden har i samverkan mellan nämnden samt bygg
nadsstyrelsen och televerket en ingående planering skett i fråga om tele
organisationen på längre och kortare sikt för universitetets blivande an
läggningar inom Frescatiområdet. Nämnden har härvid förutsatt, att den
första av de två nybyggnader för samhällsvetenskap m. in., som Kungl. Maj :t
genom beslut den 17 maj 1963 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projekte
ra, kommer att färdigställas till höstterminen 1967. Den andra av de båda
byggnaderna har förutsatts stå färdig under loppet av budgetåret 1967/68.
Nämnden finner ingen tvekan råda om att en s. k. koordinatväljarväxel
av typen A 344 bör installeras inom Frescatiområdet. En växel av detta slag
är utbyggbar successivt med fritt antal anknytningar. I första omgången
bör växeln enligt nämnden anordnas med 1 000 anknytningar. För telefon
växlar av nämnda typ gäller synnerligen långa leveranstider. Om växeln
beställes under de närmaste månaderna kan den enligt nämnden vara instal
lerad under loppet av budgetåret 1968/69. Nämnden har därvid förutsatt
att utrymme för växeln kommer att beredas inom den andra av de ovan
nämnda byggnaderna. Den slutliga anläggningskostnaden för växeln kan
icke nu anges. Vid samråd mellan nämnden och televerket har emellertid
beräknats en kostnad av ca 620 000 kr. enligt nu gällande prisläge.
För att tillgodose telefonbehovet för tiden innan den slutliga koordinat
välj arväxeln hunnit färdigställas måste enligt nämnden ytterligare proviso
rier tillgripas. Mest ekonomiskt är enligt nämnden att utbygga den i ke
miska övningslaboratoriet befintliga, provisoriska växeln med 200 anknyt
ningar. Kostnaden härför uppgår enligt nämnden till ca 100 000 kr., vartill
kommer ca 80 000 kr. för yttre ledningar mellan den nämnda växeln och
den första av nybyggnaderna för samhällsvetenskap m. m. Ifrågavarande
ledningar avses emellertid komma att ingå i det framtida ledningsnätet och
innebär sålunda ingen merkostnad. I samband med att den provisoriska
växeln ersättes med den slutliga får enligt gällande bestämmelser beställa
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b
44
ren tillgodoräkna sig 70
%
av kostnaderna för den provisoriska växelappa
raten, d. v. s. i förevarande fall ca 100 000 kr.
För att möjliggöra utläggande i god tid av nödvändiga beställningar före
slår nämnden att kostnadsramen för telefonväxel ökas från nuvarande
100 000 kr. till 800 000 kr. Ramen bör enligt nämnden betecknas som del
ram.
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964
Umeå universitet
Pedagogik, geografi samt franska och tyska språ
ken. För allmän utrustning av de av Umeå stad förhyrda undervisnings-
paviljongerna har i gällande inrednings- och utrustningsplan uppförts en
definitiv kostnadsram av 640 000 kr. Vidare har för undervisningsutrust-
ning för fysikämnena uppförts en definitiv ram av 860 000 kr.
För undervisningsutrustning för ämnet geografi, som tills vidare skall
inrymmas i paviljongerna, föreslår utrustningsnämnden nu en delram av
110 000 kr.
Kostnaden för erforderlig undervisningsutrustning för ämnet pedagogik,
som under innevarande budgetår tillfälligt kunnat inrymmas i paviljonger
na, beräknar nämnden till ca 20 000 kr. För inredning av de lokaler utan
för paviljongerna, som enligt nämnden måste anskaffas, beräknar nämnden
ett belopp av 15 000 kr. Med hänsyn härtill föreslår nämnden att en delram
av 35 000 kr. fastställes för ämnet pedagogik.
För inredning och utrustning av lokaler i folkskoleseminariet i Umeå för
engelska språket har anvisats 64 000 kr. (prop. 1964: 74; SU 94; rskr 214).
Från höstterminen 1965 avses undervisning komma att meddelas även i
franska och tyska språken. Lokaler för nämnda ämnen förutsättes komma
att upplåtas i seminariebyggnaden. För inredning av ifrågavarande lokaler
föreslår utrustningsnämnden att en delram av 30 000 kr. uppföres i inred
nings- och utrustningsplanen.
Konsthögskolan
Nya lokaler för arkitekturskolan m. m. Genom beslut
den 16 oktober 1964 medgav Kungl. Maj :t, att sjöfartsstyrelsens sjökarte-
byrås f. d. byggnad på Skeppsholmen finge upplåtas för konsthögskolans
räkning. Byggnadsstyrelsen bemyndigades iordningställa lokalerna för hög
skolans arkitekturskola samt kansli och teoretiska undervisning. Kostna
derna för inredning och utrustning av lokalerna beräknas enligt akade
miens framställning den 7 september 1964 och en kompletterande skrivelse
från akademien den 15 oktober 1964 till 132 470 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
45
Departementschefen
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 4 juni 1964 ställdes till utrustnings-
nämndens för universitet och högskolor förfogande — utöver vad som ti
digare disponerades av nämnden — 29 585 000 kr. att disponeras för ända
mål upptagna i en inrednings- och utrustningsplan för universitet, högsko
lor m. m. I denna plan har för de olika utrustningsföretagen angivits av
riksdagen godkända kostnadsramar. Dessa ramar är antingen definitiva
ramar, d. v. s. avser hela kostnaden för ifrågavarande företag, eller delramar
t. o. m. budgetåret 1964/65, vilket innebär att slutlig kostnadsberäkning av
företaget i fråga ej varit möjlig att genomföra och att ytterligare kostnader
i regel torde vara att förvänta.
I det föregående har redogörelse endast lämnats för de förslag som jag
funnit böra prövas i förevarande sammanhang. Med anledning av vad som
redovisats förordar jag att följande nya och ändrade kostnadsramar god
kännes, nämligen
Läroanstalt/institution
(motsvarande)
Ny ram eller
ändring av
tidigare ram
(1000-tal kr.)
Kostnadsrarr
definitiv
ram
(1000-tal kr.)
delram
t. o. m. 30/6
1965
art1 2
1
2
3
4
5
Lunds universitet
Ombyggnad av gamla tvätteribygg-
naden och gamla köksbyggnaden
vid Lunds lasarett.........................
+ 200
500
2 b
Stockholms universitet
Utökade lokaler i kv. Vega:
Genetik............................................
+ 140
140
3
Slaviska språk................................
+ 20
20
3
Vissa lokaler i kv. Kungstenen:
Allmän utrustning.........................
+ 150
300
2 b
Kvartärgeologi ................................
+ 150
300
2 b
Analytisk kemi ................................
+ 400
400
3
Telefonväxel, matsal m. m...............
— 100
220
2 a
Telefonväxel ....................................
+ 800
800
3
Umeå universitet
Pedagogik............................................
+ 35
35
3
Geografi ............................................
+ no
no
3
Franska och tyska.............................
+ 30
30
3
Konsthögskolan
+ 120
120
3
1
Art av kostnadsram för respektive företag:
1. Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram.
2 a. Förslag till förändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv ram).
2 b. Förslag till förändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram).
3. Förslag beträffande tidigare ej behandlad kostnadsram (ny kostnadsram).
46
I den nybyggnad för högre utbildning och forskning i kemi vid universi
tetet i Stockholm som nu projekteras avses ämnet analytisk kemi erhålla
permanenta lokaler. Jag förutsätter att den anskaffning som nu sker kom
mer att beaktas vid planeringen av inredning och utrustning för nybygg
naden.
I enlighet med vad nämnden föreslagit uppför jag en ny kostnadsram
för telefonväxel av 800 000 kr. Ramen bör betecknas som delram. I sam
band härmed bör den i gällande inrednings- och utrustningsplan uppförda
definitiva kostnadsramen för telefonväxel, matsal m. m. sänkas med 100 000
kr. Hittills nedlagda kostnader för provisorisk telefonväxel bör redovisas
under den nu uppförda nya kostnadsramen.
I förevarande sammanhang finner jag angeläget framhålla att de kost
nadsramar som fastställes för inredning och utrustning i första hand bör
ianspråktagas för tillgodoseende av utbildningens behov. Först sedan erfor
derliga inrednings- och utrustningsresurser ställts till förfogande för detta
ändamål bör återstående ramutrymme få ianspråktagas för andra behov.
Samråd vad beträffar önskvärd utbildningskapacitet etc. för de olika ämne
na synes böra ske såväl med vederbörande lokal- och utrustningsprogram-
kommitté som med universitetskanslersämbetet även vad gäller de objekt
för vilka nämnden utarbetat förslag till kostnadsramar m. m.
De ifrågavarande kostnadsramarna bör endast utnyttjas i den utsträck
ning som under utrustningsarbetets gång befinnes nödvändigt. Varje möj
lighet till besparing bör tagas till vara under det fortsatta arbetet med ut-
rustningsf öretagen.
Finansieringen av företagen bör såsom nämnden föreslagit ske på så sätt,
att nämnden medgives att anlita för nämnden tillgängliga medel för att un
der budgetåret 1964/65 bestrida uppkommande kostnader för inredning
och utrustning intill högst de belopp, som angivits som ram för vederbö
rande företag.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående förordat beträffan
de vissa kostnader för inredning och utrustning vid univer
siteten i Lund, Stockholm och Umeå samt vid konsthög
skolan.
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196i
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196U
47
F. Lärarutbildning
[4] 38. Lärares fortbildning m. m. Reservationsanslaget Lärares fortbildning
m. m. har i riksstaten för innevarande budgetåret uppförts med 9 880 000 kr.
Dessa medel är huvudsakligen avsedda att tillgodose behovet av fortbild
ning för grundskolans lärare.
I utlåtande den 14 februari 1964 över gymnasieutredningens och fack-
skoleutredningens betänkanden har
skolöverstyrelsen
föreslagit, att på
tilläggsstat för budgetåret 1964/65 uppföres 3,5 milj. kr., avsedda för fort
bildning med sikte på genomförandet av gymnasie- och fackskolerefor-
merna. överstyrelsen understryker i sin motivering för förslaget, att det
i anslutning till nämnda reformer är nödvändigt att under en övergångs
tid anordna en på det nya gymnasiet och fackskolan direkt inriktad lärar
fortbildning av betydande omfattning. Detta kräver, framhåller översty
relsen, särskilda medel dels för framställning av studiematerial, studie
planer och anvisningar m. m. dels — och framför allt — för en intensiv
kursverksamhet, överstyrelsen räknar med att det för innevarande bud
getår begärda beloppet skall möjliggöra kurser av olika slag och längd
för inemot ett tusental lärare.
Departementschefen
Gymnasieutredningen har för ifrågavarande ändamål preliminärt upp
skattat kostnaderna för budgetåret 1964/65 till ca 1 milj. kr. Skolöversty
relsen har föreslagit att 3,5 milj. kr. anvisas för innevarande budgetår.
För egen del finner jag, sedan numera större klarhet vunnits om behovet
av förberedande lärarfortbildning inför gymnasie-fackskolereformen och
om kostnaderna därför, en uppräkning erforderlig. På grundval härav och
med hänsyn till angelägenheten av att tiden fram till reformens genom
förande utnyttjas på effektivast möjliga sätt anser jag, såsom jag också
framhållit i prop. 1964: 171, att medel i den av skolöverstyrelsen beräknade
omfattningen bör ställas till förfogande för innevarande budgetår. Jag hem
ställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till
Lärares fortbildning m. m.
å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservations
anslag av 3 500 000 kr.
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
[5] 24. Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund. I investeringsplanen för
universitetet i Lund upptages bl. a. en kostnadsram av 450 000 kr. enligt
prisläget den 1 juli 1963 för nybyggnad för observatorium på Romeleåsen.
En utförlig redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades i prop. 1964: 72
(s. 41 f. och 48). I enlighet med riksdagens beslut i anledning av nämnda
proposition (SU 72; rskr 191) uppdrog Kungl. Maj :t genom beslut den 4
juni 1964 åt byggnadsstyrelsen att utföra den ifrågavarande byggnaden.
Med skrivelse den 19 oktober 1964 har byggnadsstyrelsen anmält att en
på grundval av inkomna anbud upprättad kostnadskalkyl givit vid handen
att kostnaden för byggnadsföretaget torde komma att med ca 80 000 kr.
överstiga den fastställda kostnadsramen, som enligt prisläget den 1 juli 1964
motsvaras av beloppet 465 000 kr. Styrelsen finner icke troligt att ett för
nyat anbudsförfarande vid senare tidpunkt leder till lägre kostnader.
Departementschefen
Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anmält förordar jag, att den av
styrelsen föreslagna kostnadsramen, 545 000 kr. enligt prisläget den 1 juli
1964, godkännes.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående förordat angående
nybyggnad för observatorium på Romeleåsen.
[6] 25. Byggnadsarbeten vid vissa universitet och högskolor. Av skäl som
redovisades i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 627 ff.) har investerings-
anslagen till universiteten — bortsett från universiteten i Uppsala och Lund
— och högskolorna tillhörande ecklesiastikdepartementets område fr. o. m.
innevarande budgetår sammanförts till ett gemensamt anslag, benämnt
Byggnadsarbeten vid vissa universitet och högskolor. Under denna anslags-
rubrik har i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppförts ett investeringsan-
slag av 30 335 000 kr. till byggnadsarbeten vid universiteten i Göteborg,
Stockholm och Umeå samt vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och
de tekniska högskolorna.
Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1964 bl. a. gjort fram
ställning om anslag på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1964/65.
Styrelsen har vidare hemställt, att vissa byggnadsföretag nr. m. måtte un
derställas riksdagens prövning under hösten 1964. Av tillgängliga hand
lingar inhämtas bl. a. följande.
49
Universitetet i Göteborg
Nybyggnad för humanistiska fakulteten, etapp I
Närmare redogörelse för detta byggnadsföretag lämnades senast i prop. 1964: 1 (bil. 10 s. 634). Sprängningsarbetena för etapp I, som omfattar in- stitutionslokaler för universitetets språkvetenskapliga sektion, påbörjades i oktober 1963.
I skrivelse den 24 juli 1964 anmälde byggnadsstyrelsen, att en på grund val av inkomna anbud upprättad kostnadskalkyl givit vid handen att kost naden för byggnadsföretaget trots gjorda reduceringar torde komma att med ca 200 000 kr. överstiga den fastställda kostnadsramen av 3 200 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1964. Kostnadsökningen berodde enligt styrelsen på dels ökade projekteringskostnader, dels arbetskraftssituationen.
Genom beslut den 6 augusti 1964 medgav Kungl. Maj :t att arbetena finge påbörjas utan hinder av den ifrågavarande kostnadsökningen. Enligt bygg nadsstyrelsen föreligger nu möjligheter att nybyggnaden till vissa delar skall kunna tagas i bruk fr. o. m. höstterminen 1965.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964
Universitetet i Stockholm
Ersättning till Skogs- och lantbruksakademien
I skrivelse den 12 juni 1963 framlade djurgårdsnämnden efter samråd med byggnadsstyrelsen och lantbruksstyrelsen förslag rörande avvecklingen av Skogs- och lantbruksakademiens nyttjanderätt till Experimentallältet å Norra Djurgården i Stockholm (Frescatiområdet). Med anledning härav föreskrev Kungl. Maj :t, i enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1959: 106; SU 103; rskr 256), genom beslut den 11 juli 1963 bl. a., att aka demiens nyttjanderätt till Experimentalfältet med undantag av tre mindre områden skulle upphöra, räknat från den 1 juli 1963. Såsom redovisades i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 642) erhöll akademien som ersätt ning för till staten överlåtna byggnader m. m. ett belopp av 1 550 000 kr. I enlighet med vad som förordades i 1963 års statsverksproposition (bil. 10 s. 667) redovisades nämnda belopp under anslagsposten till försörjningsåt- gärder, delposten till särskilda utgifter, i investeringsplanen för universite tet i Stockholm.
Med skrivelse den 29 juni 1964 har djurgårdsnämnden nu underställt Kungl. Maj :ts prövning en mellan nämnden och akademien villkorligt träf fad överenskommelse angående upphörande av akademiens återstående nyttjanderätt till delar av Experimentalfältet. överenskommelsen, som in- gåtts efter samråd med byggnadsstyrelsen, har följande lydelse.
»Mellan Kungl. Maj :t och kronan genom djurgårdsnämnden och Kungl. Skogs- och lantbruksakademien (nedan kallad SLA) har denna dag träftats följande överenskommelse angående upphörande av SLA:s återstående nytt janderätt till delar av Experimentalfältet å Norra Djurgården i Stockholm:
50
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1961
§
1
-
Mom. 1.
SLA överlåter till Kungl. Maj:t och kronan med äganderätt föl
jande byggnader å Experimentalfältet:
A. Akademiens del av den s. k. stora institutionsbyggnaden med tillträde
den 1 januari 1965;
B. Akademiens museibyggnad med tillträde den 1 oktober 1967, dock att
kronan skall äga rätt att dessförinnan tillträda byggnaden under förutsätt
ning att kronan ombesörjer och bekostar av Nordiska museet godkänd för
varing av i byggnaden befintliga museiföremål. Erforderlig märkning, foto
grafering och inpackning av föremålen skall ske före magasineringen;
C. Akademiens s. k. bostadsvilla och tillhörande uthus med tillträde den 1
januari 1965.
De överlåtna byggnaderna äro å bifogade ritning, märkt Djurgårdsnämn-
den nr 6299, angivna under beteckningarna A, B och C respektive.
Mom. 2.
Vid kronans tillträde av överlåten byggnad upphör SLA:s nyttjan
derätt till respektive tomtplats.
§
2
.
Mom. 1.
Kungl. Maj:t och kronan upplåter till SLA med tomträtt det om
råde av kvarteret Vega i Stockholm, som finnes angivet med röda begräns-
ningslinjer å bifogade ritning, märkt Djurgårdsnämnden nr 6300, och över
låter samtidigt till SLA med äganderätt den å området befintliga s. k. Gamla
Bergsskolan, som då skall vara utrymd. Övriga byggnader å området ingå
ej i överlåtelsen och skola av kronan bortföras före tillträdet. För tomträtts-
upplåtelsen, som sker från och med den 1 juli 1968, skola gälla de villkor,
som angivas i bifogade förslag till tomträttskontrakt.
Mom. 2.
Den s. k. bostadsvillan uthyres till SLA intill den 1 oktober 1968
mot en fast årlig hyra av 10 000: — kronor och med skyldighet för SLA att
svara för villans yttre och inre underhåll, uppvärmning och övriga drifts
kostnader ävensom för vård och underhåll av erforderligt tomtområde. Så
framt icke särskild överenskommelse om förlängning av hyresrätten träffas,
upphör densamma att gälla den 1 oktober 1968 utan särskild uppsägning,
varvid villan skall vara utrymd genom SLA:s försorg. De nuvarande lägen-
hetsinnehavarna skola dock dessförinnan hava anvisats godtagbara lägenhe
ter genom kronans förmedling. Vid förtida avflyttning upphör hyresrätten så
snart båda lägenheterna utrymts.
Mom. 3.
I ersättning för de av SLA överlåtna byggnaderna och avståendet
av nyttjanderätten till tomtplatserna betalar Kungl. Maj:t och kronan, ut
över i mom. 1 ovan i denna paragraf angivet vederlag, till SLA i ett för allt
enmiljontvåhundrasjuttiofemtusen (1 275 000) kronor. Beloppet utbetalas
med 650 000 kronor en månad efter det att denna överenskommelse godkänts
av Kungl. Maj :t, med 400 000 kronor vid kronans tillträde av museibyggna-
den och med återstoden så snart SLA omhändertagit sina å Experimentalfäl
tet förvarade museiföremål.
§ 3.
Mom. 1.
Därest kronan icke begagnat sig av sin rätt att enligt § 1 mom. 1 B
ovan magasinera museiföremålen och taga museibyggnaden i anspråk före
den 1 oktober 1967, åligger det SLA att senast nämnda dag hava utrymt mu
seibyggnaden å Experimentalfältet.
Därest SLA på grund av omständigheter, varöver SLA ej kunnat råda, icke
vid nämnda tidpunkt hunnit iordningställa ersättningslokaler för niusei-
Kungl. Maj. ts proposition nr 1!)0 år 1964
51
föremålen, skall kronan bestrida kostnaderna för föremålens magasinering tills ersättningslokaler ordnats av SLA, dock längst intill den 1 oktober 1970.
Mom. 2.
Kungl. Maj:t och kronan bestrider kostnaderna för flyttning av
förutnämnda mnseiföremål till den nya förvaringsplatsen i Julita eller an nan plats för ett nytt museum. Kronan äger rätt att ombesörja flyttningen.
§ 4.
SLA avstår i och med denna överenskommelse från ytterligare anspråk i anledning av upphörandet av akademiens nyttjanderätt till Eperimental- fältet.
§ 5.
Förestående överenskommelse träffas under villkor om Kungl. Maj :ts god kännande.»
Av djurgårdsnämndens ovannämnda skrivelser den 12 juni 1963 och den 29 juni 1964 framgår bl. a. följande angående den s. k. stora institutions- byggnaden.
Ifrågavarande byggnad uppfördes av Skogs- och lantbruksakademien (SLA) år 1838 och tillbyggdes år 1926 med anlitande av statsmedel. I enlig het med hemställan i prop. 1938: 211 beslöt riksdagen att godtaga SLA:s för slag om upplåtelse av akademiens del av byggnaden till statens lantbruks- kemiska kontrollanstalt.
I mål angående expropriation av fastigheten Sporren nr 8 med adress Mäster Samuelsgatan 47 i Stockholm, vilken fastighet av kronan avgiftsfritt upplåtits till SLA, som där disponerade sammanträdes- och kanslilokaler, ingicks 1954 ett förlikningsavtal mellan byggnadsstyrelsen, SLA och Stock holms stads fastighetsnämnd. Enligt avtalet förband sig byggnadsstyrelsen bl. a. att bereda statens lantbrukskemiska kontrollanstalt nya lokaler, om möjligt senast den 1 juli 1958, för att möjliggöra för akademien att inflytta i stora institutionsbyggnaden på Experimentalfältet.
Sistnämnda fråga behandlades sedermera i prop. 1956: 77 angående om organisation av statens lantbrukskemiska kontrollanstalt samt av kemiska analyslaboratoriet vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök m. m. Genom anstaltens beslutade förläggning till Ultuna möjliggjordes, en ligt vad dåvarande chefen för jordbruksdepartementet uttalade i nämnda proposition, att stora institutionsbyggnaden å Experimentalfältet skulle bli disponibel för SLA.
Då utbyggnaden av universitetet i Stockholm lett till att SLA icke kan ianspråktaga stora institutionsbyggnaden bör staten enligt djurgårdsnämn dens uppfattning medverka till att SLA på annat sätt erhåller en långsiktig lösning av sin lokalfråga. Efter samråd med Frescatikommittén och bygg nadsstyrelsen har nämnden funnit att den i avtalet nämnda s. k. gamla bergsskolan i kv. Vega synes kunna avstås av staten för SLA:s verksam het.
För tomträttsupplåtelsen skall enligt överenskommelsen gälla de villkor som anges i ett till överenskommelsen fogat förslag till tomträttskontrakt. Kontraktet innebär bl. a. följande.
1. Akademien förbinder sig att icke till exteriören förändra gamla bergs skolan, vilken är byggnadsminnesmärke.
2.
En inom tomten befintlig barackbyggnad skall före akademiens till
träde ha bortförts av staten.
3. Ritningar och beskrivningar med avseende på varje byggnadsåtgärd, för vars utförande byggnadslov erfordras, skall underställas byggnadssty relsen för godkännande.
4. Byggnaden får icke utan byggnadsstyrelsens godkännande användas till annat än akademiens ändamål.
5. För omprövning av tomträttsavgäldens belopp gäller minimiperioder om tjugu år och för uppsägning av tomträtten minimiperioder om fyrtio år.
Byggnadsstyrelsen har den 7 september 1964 avgivit yttrande över nämn dens ifrågavarande framställning. Efter hörande av lokal- och utrustnings- programkommittén för universitetet och högskolorna i Stockholm anför sty relsen i huvudsak följande.
I gamla bergsskolan är institutionen för slaviska språk vid Stockholms universitet nu inrymd. Då styrelsen inte med säkerhet kunnat bedöma om permanenta lokaler för institutionen kan färdigställas inom Frescatiområ- det till den 1 juli 1968, då byggnaden enligt avtalet skall vara utrymd, har byggnadsstyrelsen träffat en hyresöverenskommelse med SLA som innebär att staten om så erfordras äger förhyra bergsskolan med tillhörande tomt område till den 1 juli 1971.
SLA:s lokaler vid Hovslagargatan måste rivas i samband med att den s. k. Blasieholmsleden byggs. För ombyggnad av bergsskolan för akademiens behov åtgår ca ett år. Med anledning härav kan den nämnda hyresöverens- kommelsen bringas att upphöra före den 1 juli 1971 om så är nödvändigt för att SLA icke skall ställas utan lokaler.
Med hänsyn till att den ifrågavarande hyresöverenskommelsen väsent ligt minskat riskerna för en kostnadskrävande flyttning av den berörda in stitutionen har lokal- och utrustningsprogramkommittén icke haft någon erinran mot att den av djurgårdsnämnden föreslagna överenskommelsen godkännes. Byggnadsstyrelsen finner för sin del att överenskommelsen bör godtagas.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
Universitetet i Umeå
Nybyggnad för 1 u-b lock
BygSna(isstyreIsen underställde med skrivelse den 17 april 1964 Kungl. Maj :ts prövning bl. a. huvudhandlingar för den första etappen och bygg- nadsprogram för den andra etappen av ett s. k. lu-block (lu = utbildning upp till tvåbetygsnivån), innehållande lokaler för utbildning i ämnena fysio logi, medicinsk fysik och medicinsk kemi samt för utbildning upp till två betygsnivå i ämnena botanik, genetik, kemi, zoofysiologi och zoologi (jfr prop. 1964: 74 s. 28 och 81 f.).
I den första etappen inrymmes det kemiska övningslaboratorium, för vilket närmare redogörelse lämnades i prop. 1964: 1 (bil. 10 s. 644 f. och s. 659 ff.). Lokalprogrammet för laboratoriet har under projekteringen efter förslag av 1962 års umeåkommitté utökats med sju enheter utöver vad som redovisades i nämnda proposition. För att ett uppförande av lu-blocket
53
i flera etapper icke skulle medföra en fördyring, projekterades etapp I att omfatta 24 rumsenheter utöver vad som erfordrades för övningslaborato- riet. De ifrågavarande enheterna avsågs för övriga ämnen inom blocket. I förhållande till byggnadsprogrammet för laboratoriet minskades etappen med en hörsal om 80 platser.
I enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1964:2; bil. 6; SU 21; rskr 69) uppdrog Kungl. Maj :t den 6 maj 1964 åt byggnadsstyrelsen att utföra etapp I av lu-blocket inom en kostnadsram av 6 500 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963. Byggnadsarbetena påbörjades under juli månad 1964. Såvitt byggnadsstyrelsen nu kan bedöma föreligger vissa möjligheter att erforderliga lokaler skall kunna iordningställas i sådan tid att under visning i naturvetenskaplig kemi planenligt kan påbörjas hösten 1965.
Sedan en av umeåkommittén vid sammanträde, den 29 maj 1964 föreslagen ökning av lokalprogrammet om 5 enheter beaktats, kan programmet för
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
etapp II sammanfattas sålunda.
Enheter
Genetik .................................................................................................................. 27,5 Botanik ............................................................................................................... 57,5 Zoologi .................................................................................................................. 53,0 Zoofysiologi ......................................................................................................... 19>5 Fysiologi och medicinsk fysik .................................................................. 22,0 Botanik, zoofysiologi och zoologi, gemensamt ..................................... 1,0 Botanik och zoologi, gemensamt ............................................................. 12,0 Zoofysiologi, fysiologi och medicinsk fysik, gemensamt.................. 10,0 Vissa servicelokaler, gemensamt ............................................................. 8,0 Lektions- och seminarierum, gemensamt................................................ 26,0
Summa 236,5
Den intagningskapacitet per termin, för vilken lokalerna beräknats, framgår av följande sammanställning.
Ett
Två Övriga
betyg betyg
Genetik
hösttermin...........................................................
48
vårtermin ........................................................... ................ 24
24
Botanik ..................................................................... ................ 24
48
Zoologi ....................................................................... ................ 24
48
Zoofysiologi ............................................................ Fysiologi och medicinsk fysik
................ 24 48
41
medicinsk utbildning ..................................... odontologisk utbildning..................................
30
blandad utbildning...........................................
10—15
Enligt de i prop. 1961: 108 och prop 1964: 74 redovisade tidsplanerna för utbyggnaden av utbildningen skall undervisningen i de olika ämnena på börjas enligt följande: Zoologi ........................................................................................... höstterminen 1966 Fysiologi och medicinsk fysik ........................................... vårterminen 1967
54
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196b
Genetik ........................................................................................ höstterminen 1967
Botanik ........................................................................................ höstterminen 1967
Genom att 24 rumsenheter finnes disponibla i etapp I kommer etapp II,
som består av en s. k. treskeppig laboratoriebyggnad i tre våningar samt en
byggnadskropp i två våningar som sammanbinder etapperna I och II (jfr
prop. 1964: 74 s. 27), att omfatta ca 215 enheter jämte en föreläsningssal
med 100 platser, som ersätter den sal om 80 platser som tidigare planerats
för det kemiska övningslaboratoriet.
Genom beslut den 6 maj 1964 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrel
sen att utföra projektering av etapp II, som kostnadsuppskattals till
7 700 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963, vilket motsvaras av kostnaden
7 970 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1964. Styrelsen räknar med att hu
vudhandlingar skall kunna underställas Kungl. Maj :ts prövning under no
vember 1964. Med hänsyn till att Kungl. Maj :t medgivit, att projekteringen
av ifrågavarande byggnadsetapp må fortsättas till bygghandlingar under
den tid kostnadsberäkning verkställes och huvudhandlingarna prövas av
Kungl. Maj :t, föreligger enligt styrelsen vissa möjligheter att byggnadsar
betena kan påbörjas redan under mars 1965.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet
Tillbyggnad vid fysiologiska institutionen
Med skrivelse den 25 februari 1964 underställde byggnadsstyrelsen Kungl.
Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för tillbyggnad vid fysiolo
giska institutionen vid karolinska institutet. Av tillgängliga handlingar in
hämtas bl. a. följande.
Enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 142; SU 112; rskr 264) har läkar-
utbildningskapaciteten i Stockholm från hösten 1963 ökats från 168 till
208 nybörjarplatser per år. Såsom redovisades i prop. 1963: 142 >(s. 61) er
fordras härför bl. a. en tillbyggnad vid fysiologiska institutionen. Läkar-
utbildningsberedningens förslag till lokalprogram omfattar 90 rumsenheter,
varav 22 enheter för gemensamma seminarie- och lektionsrum, 54 enheter
för ämnena anatomi, histologi, medicinsk kemi, fysiologi och medicinsk
fysik samt 14 enheter för kapprum m. m. Med hänsyn till att ett av be
redningen förordat lokaltillskott genom ombyggnad av den kemiska insti-
tutionsbyggnaden avstyrkts av byggnadsstyrelsen har lokalprogrammet ut
ökats med 12 enheter för kemiska institutionen. Programmet för tillbygg
naden omfattar således tillhopa 102 enheter.
Byggnadsstyrelsen har framhållit att projekteringsarbetet — med hänsyn
till knappheten på byggnadsmark inom karolinska institutets område och
den därav följande önskvärdheten av att exploateringen hålles hög — icke
bör bindas snävt till lokalprogrammet.
Kungl. Maj :t uppdrog genom beslut den 23 april 1964 åt byggnadssty
55
relsen att projektera tillbyggnaden t. o. m. färdiga huvudhandlingar och
medgav därvid att projekteringen — med hänsyn till föreliggande speciella
omständigheter — finge fortsättas till bygghandlingar under den tid kost
nadsberäkning verkställes och huvudhandlingar prövas av Kungl. Maj :t.
Vid projekteringsarbetet skulle styrelsen iakttaga vad som anfördes i en
till beslutet fogad promemoria. Enligt promemorian skulle inte hinder före
ligga mot att, om det av byggnadstekniska, ekonomiska eller andra skäl be
fanns vara starkt motiverat att uppföra en större tillbyggnad än ifrågava
rande 102 enheter, hänsyn härtill togs vid projekteringen. Ställning till
dispositionen av de eventuellt tillkommande utrymmena skulle tagas fram
deles. I avvaktan härpå skulle utrymmena lämnas oinredda. Vid projekte
ringen skulle vidare kravet på största möjliga flexibilitet i fråga om ut
nyttjandet iakttagas.
I byggnadsprogrammet anmälde byggnadsstyrelsen att kostnaden för en
tillbyggnad av ca 100 enheter uppskattats till 3 600 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1963, vilket motsvaras av kostnaden 3 725 000 kr. enligt pris
läget den 1 juli 1964. De i nämnda belopp ingående kostnaderna för grund-
läggningsarbeten är förhållandevis höga beroende på de mindre goda
grundförhållandena inom området. Kostnaderna för erforderliga försörj-
ningsåtgärder, som delvis avser även en planerad tillbyggnad för flyg- och
navalmedicin, uppskattades av styrelsen till 450 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1963. Styrelsen räknar med att byggnadsarbetena skall kunna
påbörjas under första kvartalet 1965. Tillbyggnaden avses kunna tagas i
bruk fr. o. m. höstterminen 1966.
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196b
Tekniska högskolan i Lund
Nybyggnad för sektionen för väg- och vattenbyggnad
Såsom anmäldes i prop. 1963:89 (s. 26 ff.) godkände Kungl. Maj :t ge
nom beslut den 12 juli 1962 byggnadsprogram för nybyggnad för sektio
nen för väg- och vattenbyggnad. Till grund för byggnadsprogrammet låg
ett av organisationskommittén för teknisk högskola i Lund utarbetat lokal
program. Byggnadsstyrelsen uppskattade kostnaden för nybyggnaden till
19 500 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961.
Med skrivelse den 27 april 1964 redovisade byggnadsstyrelsen huvud
handlingar för ifrågavarande nybyggnad. Kostnaden för nybyggnaden be
räknades av styrelsen på grundval av nämnda handlingar och enligt pris
läget den 1 juli 1963 till 19 milj. kr., varav för extraordinär grundläggning
800 000 kr., vilket motsvaras av 19 665 000 kr. enligt prisläget den 1 juli
1964. Härtill kommer kostnader för erforderliga försörj ningsåtgärder, vilka
beräknats till 1 milj. kr.
De i huvudhandlingarna redovisade nettogolvytorna om sammanlagt
9 985 in- fördelar sig enligt följande.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
Hörsalar ............................................................. 575 m2
Seminarierum .................................................... 228 m2
Ritsalar ................................................................ 1 008 m2
Kontorslokaler .................................................. 1 694 m2
Laboratorieutrymmen .................................... 5 809 m2
Gemensamma utrymmen ............................. 671 m2
I huvudhandlingarna föreslogs, att byggnadens souterrainvåning skulle
utgrävas. Härigenom kunde ett förrådsutrymme om ca 400 m2 tillkomma
utöver nyss angivna utrymmen.
I en promemoria den 23 juni 1964 anmälde byggnadsstyrelsen, att bjälk-
lagskonstruktionen i laboratoriehallarna kunde förenklas. En betydande
besparing skulle därigenom bli möjlig. Denna fråga skulle närmare stude
ras vid den fortsatta projekteringen.
Genom beslut den 29 juni 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att på grundval av de redovisade handlingarna fortsätta projekteringen
tram till och med färdigställande av bygghandlingar samt att därefter för
Kungl. Maj :t redovisa på anbud grundad kostnadsberäkning.
Byggnadsstyrelsen räknar nu med att nämnda redovisning skall kunna
lämnas i februari 1965. Byggnadsarbetena torde kunna igångsättas omedel
bart efter det att uppdrag lämnats styrelsen. Enligt styrelsen torde bygg
naden kunna vara helt färdig vid höstterminens början 1967. Vissa lokaler
beräknas dock kunna tagas i bruk redan fr. o. m. höstterminen 1966.
Departementschefen
I de i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 657 ff.) redovisade investe
ringsplanerna för de lärosäten, för vilka investeringsmedel anvisats under
förevarande anslag, beräknades i enlighet med vad berörda myndigheter fö
reslagit medelsförbrukningen för budgetåren 1963/64 och 1964/65 till
80 568 000 kr. respektive 81 096 000 kr. Med hänsyn till vunna erfarenheter
rörande differensen mellan beräknade och faktiska investeringsutgifter re
ducerades nämnda belopp med 30 % respektive 20
%,
d. v. s. med ca 40
milj. kr., vid beräkningen av investeringsanslaget för budgetåret 1964/65
(jfr prop. 1964: 1 bil. 10 s. 627 ff. och s. 669). Jag utgick därvid från att er
forderlig medelsanvisning skulle kunna ske på tilläggsstat till riksstaten,
därest detta skulle visa sig nödvändigt för att den förutsatta byggnadsverk
samheten icke skulle försenas på grund av otillräcklig medelsanvisning.
Medelsreservationen per den 1 juli 1964 var ca 49 milj. kr. För budgetåret
1964/65 har på ordinarie riksstat anvisats 30 335 000 kr., varför sammanlagt
närmare 80 milj. kr. under innevarande budgetår står till förfogande för
byggnadsverksamheten vid de ifrågavarande universiteten och högskolorna.
Huruvida ytterligare medelsanvisning erfordras under det nu löpande
57
budgetåret är för närvarande mycket svårt att bedöma. Ett bättre underlag
för en sådan bedömning kommer emellertid att föreligga senare under bud
getåret. Jag avser att om så erfordras taga upp denna fråga till behandling
i samband med kommande förslag i fråga om utgifter på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1964/65.
I det föregående har redogörelse lämnats endast för de byggnadsföretag
in. m. som jag med hänsyn till arbetenas påbörjande eller av andra skäl an
sett böra redovisas för riksdagen i förevarande sammanhang.
Jag kommer i det följande att för varje läroanstalt redovisa mina ställ
ningstaganden rörande de olika byggnadsföretagen. Kostnaderna för de till
dessa hörande försörjningsåtgärderna torde inrymmas i de tidigare fast
ställda kostnadsramarna. Innan sistnämnda arbeten påbörjas torde erfor
derliga handlingar få prövas av Kungl. Maj :t.
Universitetet i Göteborg.
Byggnadsstyrelsen har såsom redovisats i det fö
regående genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 augusti 1964 bemyndigats att
igångsätta de egentliga byggnadsarbetena för första etappen av nybyggna
den för humanistiska fakulteten vid universitetet i Göteborg utan hinder av
att kostnaden för byggnadsföretaget beräknats komma att överstiga den fast
ställda kostnadsramen. Kostnadsökningen -— ca 200 000 kr. -— som torde
bero på omständigheter över vilka byggnadsstyrelsen icke kunnat råda, i
första hand arbetskraftssituationen, synes i förevarande sammanhang böra
anmälas för riksdagen. I investeringsplanen för universitetet i Göteborg bör
kostnadsramen för ifrågavarande företag höjas med 200 000 kr. till 3 400 000
kr. enligt prisläget den 1 juli 1964.
Universitetet i Stockholm.
Såsom framgår av det föregående har riksda
gen i anledning av prop. 1959: 106 bemyndigat Kungl. Maj :t att besluta i
vilken ordning Skogs- och lantbruksakademiens nyttjanderätt till Experi-
mentalfältet skall upphöra. Hittills har till akademien utbetalats 1 550 000
kr. i ersättning för byggnader m. in. som överlåtits till staten. Det nu före
varande av djurgårdsnämnden framlagda förslaget till överenskommelse an
gående upphörande av akademiens återstående nyttjanderätt avser tre
mindre områden med där uppförda byggnader, överenskommelsen innebär
bl. a. att till akademien i ersättning för byggnaderna m. m. skall överlåtas
med äganderätt den s. k. gamla bergsskolan i kv. Vega och att den till gam
la bergsskolan hörande tomtmarken skall mot formell avgift upplåtas till
akademien med tomträtt. Vidare skall till akademien utbetalas ett belopp av
1 275 000 kr.
Frågan om överlåtelse av gamla bergsskolan samt om upplåtelse av den
tillhörande tomtmarken med tomträtt är av den art att den bör underställas
riksdagens prövning.
För egen del finner jag det i likhet med djurgårdsnämnden rimligt — icke
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
58
minst med hänsyn till tidigare uttalanden i ämnet — att staten medverkar
till en lösning av akademiens lokalfråga.
Enligt överenskommelsen skall gamla bergsskolan vara utrymd den 1
juli 1968. Byggnadsstyrelsen har emellertid träffat en hyresöverenskommel-
se med akademien som innebär att institutionen för slaviska språk, som nu
är inrymd i byggnaden, under vissa förutsättningar kan disponera de nu
varande lokalerna till den 1 juli 1971. Härigenom har riskerna minskats för
att det skall bli nödvändigt med en kostsam flyttning av institutionen i av
vaktan på att permanenta lokaler anordnas inom Frescatiområdet.
I förevarande sammanhang vill jag erinra om att byggnaden är kulturmin
nesmärke. Det av nämnden redovisade förslaget till tomträttskontrakt synes
innebära tillräckliga garantier för att de kulturhistoriska värdena bevaras
för framtiden.
Mot bakgrund av det anförda finner jag mig kunna tillstyrka överlåtelsen
av gamla bergsskolan och tomträttsupplåtelsen av den tillhörande tomtmar
ken. Jag föreslår därför, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndi
gande att godkänna överenskommelsen i denna del. Under förutsättning av
att nämnda bemyndigande erhålles avser jag att föreslå Kungl. Maj :t att
tomträttskontrakt ingås med akademien av i huvudsak det innehåll som
framgår av ett till överenskommelsen fogat förslag.
I investeringsplanen för universitetet i Stockholm bör uppföras en sär
skild kostnadsram av 2 825 000 kr., vilket belopp motsvarar summan av det
tidigare utbetalade beloppet av 1 550 000 kr. och det i den förevarande över
enskommelsen ingående ersättningsbeloppet av 1 275 000 kr. Den befintliga
ramen för försörj ningsåtgärder, delposten till särskilda utgifter, torde i sam
band därmed böra minskas med 2 825 000 kr. till 1 525 000 kr.
Universitetet i Umeå.
För den andra etappen av det s. k. lu-blocket i
Umeå föreligger ännu icke kostnadsberäkning grundad på huvudhandling
ar. Det är utomordentligt angeläget att tidsplanen för utbyggnaden av uni
versitetet i Umeå hålles. Jag förordar därför, med stöd av uttalandet vid
1960 års riksdag (prop. 119; SäU 1 s. 69) rörande en särbehandling i vissa
tall av ärenden sammanhängande med utbyggnaden av universitet och hög
skolor, att riksdagens godkännande av en preliminär kostnadsram — mot
svarande den uppskattade kostnaden av 7 970 000 kr. enligt prisläget den 1
juli 1964 — inhämtas.
Karolinska institutet.
Såsom framgår av det föregående uppdrog Kungl.
Maj :t genom beslut den 23 april 1964 åt byggnadsstyrelsen att utföra pro
jektering av en tillbyggnad vid fysiologiska institutionen. Mot bakgrund av
knappheten på byggnadsmark inom institutets område och den därav föl
jande önskvärdheten av en hög exploatering medgav Kungl. Maj :t därvid
att, om det av byggnadstekniska, ekonomiska eller andra skäl befanns starkt
motiverat att uppföra en tillbyggnad som innehöll mer lokaler än vad som
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
upptagits i lokalprogrammet om 102 enheter, hinder icke skulle föreligga
att vid projekteringen hänsyn togs till angivna skäl.
Huvudhandlingar för nybyggnaden har ännu icke färdigställts. Den före
liggande kostnadsuppskattningen lydande på 3 725 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1964, vilken grundar sig på ett lokalprogram omfattande ca 100
enheter, får med hänsyn till att byggnadsföretagets omfattning icke slut
ligt avgjorts betraktas som förhållandevis osäker.
Då det emellertid är synnerligen väsentligt att de lokalbehov tillgodoses
som sammanhänger med den beslutade ökningen av läkarutbildningskapa-
citeten i Stockholm, förordar jag med hänvisning till det ovan nämnda utta
landet vid 1960 års riksdag, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens godkän
nande av en preliminär kostnadsram av 3 750 000 kr. enligt prisläget den
1 juli 1964.
Tekniska högskolan i Lund.
Kostnaden för nybyggnaden för sektionen för
väg- och vattenbyggnad har på grundval av huvudhandlingar beräknats till
19 665 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1964. Såsom redovisats i det före
gående torde enligt byggnadsstyrelsen en besparing kunna göras om bjälk-
lagskonstruktionen i laboratoriehallen förenklades. Vid det pågående pro
jekteringsarbetet studeras denna fråga närmare. I avvaktan på att en på an
bud grundad kostnadskalkyl upprättats förordar jag, att en preliminär kost
nadsram av 19 665 000 kr. godkännes.
I enlighet med vad jag i det föregående förordat bör följande nya och
ändrade kostnadsramar, vilka är beräknade enligt prisläget den 1 juli 1964,
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
59
godkännas, nämligen
Universitetet i Göteborg
Nybyggnad för humanistiska fakulteten, etapp I............................. 3 400 000
Universitetet i Stockholm
Ersättning till Skogs- och lantbruksakademien .............................. 2 825 000
Försörjningsåtgärder
Försörj ningsåtgärder
c) Särskilda utgifter............................................................................... 11 525 000
Universitetet i Umeå
Nybyggnad för lu-block, etapp II .................................................... ca 7 970 000
Karolinska mediko-kirurgiska institutet
Tillbyggnad vid fysiologiska institutionen...................................... ca 3 725 000
* Delram t. o. ni. 19G4/65.
60
Knngl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
Tekniska högskolan i Lund
Nybyggnad för sekt. för väg- och vattenbyggnad .....................ca 19 665 000
Därest riksdagen icke har någon erinran däremot, torde det få ankomma
på Kungl. Maj :t att fastställa slutgiltiga kostnadsramar för andra etappen
av nybyggnaden för lu-block vid universitetet i Umeå och för tillbyggna
den vid fysiologiska institutionen vid karolinska institutet sedan huvud
handlingar, innefattande tillförlitlig kostnadsberäkning, redovisats av bygg
nadsstyrelsen. Den slutliga kostnadsramen för nybyggnaden för sektionen
för väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan i Lund torde böra fast
ställas av Kungl. Maj :t sedan en på anbud grundad kostnadskalkyl redo
visats av byggnadsstyrelsen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad jag i
det föregående förordat godkänna överenskommelsen med
Skogs- och lantbruksakademien i vad den avser överlåtelse
av byggnad och upplåtelse av tomtmark till akademien;
b) godkänna vad jag i det föregående förordat beträffan
de vissa kostnader för byggnadsarbeten vid vissa universi
tet och högskolor.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Jan-Mats Lindahl
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196b
61
Bilaga
7
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet å Stockholms slott den 6 november 196b.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler här efter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden an gående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln
F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens
område
[1] 13. Bidrag till Sveriges utsädesförening. Å riksstaten för budgetåret 1964/65 är under förevarande anslagsrubrik Uppfört ett anslag av 3 049 000 kr.
Styrelsen för Sveriges utsädesförening
hemställer, att på tilläggsstat an
visas 96 200 kr. för att täcka vissa personalkostnader.
Styrelsen anför, att ändrat avtal för den kollektivavtalsanställda perso nalen medför en ökad kostnad av 88 450 kr. Merkostnaderna för arbets givaravgifter till sjukförsäkring och tilläggspensionering uppgår til! 7 750 kr.
Styrelsen för lantbrukshögskolan
tillstyrker utsädesföreningens förslag.
62
I detta sammanhang torde få anmälas ett den 24 juni 1964 av särskilt
tillkallad utredningsman avgett betänkande angående
marknadsföringen
av förädlingsresultat från Sveriges utsädesförening.
Gällande ordning för marknadsföringen m. m.
Växtförädlingsverksamheten i Svalöv påbörjades 1886. Under de första
åren svarade förädlarna själva för förökning och marknadsföring av de
Iramställda sorterna. Det ansågs dock mindre ändamålsenligt att på detta
sätt sammankoppla förädlingsarbetet med kommersiell verksamhet. Där
för bildades 1891 Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget för att ta hand
om sistnämnda verksamhet.
Enligt särskilda avtal lämnar bolaget ersättning till föreningen för rätten
att marknadsföra dess sorter. I enlighet med 1913 fastställda stadgar för
utsädesföreningen, vilka fortfarande gäller, skall dylika avtal för att bli
giltiga godkännas av Kungl. Maj :t.
Samma år slöts ett tioårigt avtal, vilket dock redan 1918 ersattes av ett
ej tidsbegränsat avtal. Enligt ett nytt avtal 1925 utgick ersättning till för
eningen i form av en fast grundavgift jämte en tilläggsavgift med en pro
cent av den del av bolagets årliga försäljning av föreningens originalva
ror, som översteg 1,5 milj. kr. Tilläggsavgiften höjdes 1930 till två pro
cent. Detta avtals giltighetstid avsågs bli minst fem år. När avtalet under
ställdes 1930 års riksdag uttalade denna dock (prop. 271; JoU 71; rskr. 273),
att avtalstiden inte borde överskrida tre år samt anhöll om en utredning
rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna. Denna utrednings
förslag ledde ej till annat än att lantbruksstyrelsen fick i uppdrag att inom
den gällande organisationens ram verkställa en viss översyn av den stats
understödda växtförädlingsverksamheten.
I anledning av uppdraget föreslog lantbruksstyrelsen 1933, att systemet
med endast ett marknadsföringsorgan för utsädesföreningens förädlings
resultat skulle bibehållas. Styrelsen förordade vidare ett nytt avtal, vilket
var förmånligare för föreningen än tidigare avtal. Förslaget godkändes se
dermera av statsmakterna (prop. 104; JoU 50; rskr. 154). Ett nytt avtal till
kom 1938. Detta kunde inte uppsägas förrän tidigast efter fem år. Avtalet
godtogs av riksdagen (prop. 1; IX ht s. 169; JoU 1 s. 54; rskr. 9).
Avtal som träffats efter 1938 har ej underställts riksdagens prövning.
Dessa avtal har gällt för kortare tidsperioder och i huvudsak inte inneburit
annan ändring än att ersättningsbeloppet efter hand höjts.
Det senaste av Kungl. Maj :t godkända avtalet avsåg tiden den 1 oktober
1961—30 september 1962. Samtidigt reglerades vissa spörsmål, som upp
stått på grund av utsädesbolagets förvärv av Otto J. Olson & Sons AB i
Hammenhög vilket företag bedriver såväl växtförädling av åkerbruks- och
trädgårdsväxter som förökning och försäljning av utsäde och fröer av dessa
växter. Avtalet innebar, att föreningen garanterades en ersättning på minst
500 000 kr. Efter den 1 oktober 1962 har utsädesbolaget —- oavsett att något
av Kungl. Maj :t godkänt avtal inte förelegat — betalat ersättning till för-
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 19 (ii
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
63
eningen enligt sist gällande avtal. Föreningen har å sin sida alltjämt till bolaget överlämnat framkomna sorter.
År 1960 tillkallades en särskild utredningsman för att verkställa utred ning angående de ekonomiska och organisatoriskt-tekniska spörsmål, som kunde väntas uppkomma vid utsädesföreningen i samband med att sär skilda växtförädlingsavgifter blev tillgängliga. Utredningen, benämnd 1960 års Svalövsutredning, hade också att undersöka i vad mån införandet av växtförädlingsavgifterna påverkade föreningens förhållande till utsädesbo- laget.
Den 26 september 1963 träffade föreningen och bolaget ett nytt tioårigt avtal, vilket överlämnades till Kungl. Maj :t för godkännande. Enligt detta skulle ersättningen till föreningen utgå i form av en årlig grundavgift av 300 000 kr. och en tilläggsavgift beräknad på grundval av bolagets för säljning. I anledning av avtalet erbjöd sig Aktiebolaget Hallands Frökontor att marknadsföra utsädesföreningens sorter, varvid ersättning skulle utgå med en årlig grundavgift av 450 000 kr. och en tilläggsavgift beräknad en ligt samma grunder, som angetts i avtalet mellan föreningen och utsädes- bolaget.
Den 23 oktober 1963 avlämnade 1960 års Svalövsutredning betänkande angående ekonomiska och organisatoriska frågor rörande Sveriges utsädes- förening. I betänkandet framlades bl. a. förslag i fråga om marknadsfö ringen av föreningens sorter.
I beslut den 3 januari 1964 fann Kungl. Maj:t att ställning ej borde tas till förslagen om marknadsföring av föreningens växtförädlingsprodukter utan att viss ytterligare utredning i ämnet verkställdes. Samma dag till kallades en särskild utredningsman med uppgift att — efter överläggningar med utsädesföreningen, utsädesbolaget och andra intressenter — framlägga förslag till lösning av frågan om marknadsföringen.
1964 års utredning
Beträffande
organisationen av marknadsföringen av föreningens föräd
ling sresultat
anför utredningen, att tre olika alternativ övervägts. Det första
innebär att föreningen själv svarar för förökning och marknadsföring av sina nya sorter. Alternativet avvisas av utredningen dels på grund av att denna organisation redan prövats med mindre gott resultat, dels med hän syn till de stora investeringar i mark och anläggningar, som skulle komma att krävas. Enligt det andra alternativet överlämnas sortmaterialet för för ökning och försäljning till ett flertal företag. Detta alternativ anser utred ningen vara mindre lämpligt med hänsyn till bl. a. svårigheten för för eningen att tillfredsställande kontrollera verksamheten. Det tredje alterna tivet, som i princip motsvarar vad som nu tillämpas, innebär att föreningen överlåter sina sorter för förökning och försäljning till ett enda fristående företag.
64
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196i
Utredningen uttalar, att kravet på tillfredsställande kontroll av förökning
och marknadsföring enligt utsädesföreningens mening kan helt tillgodoses
vid det tredje alternativet. Även föreningens önskemål om största möjliga
ekonomiska utbyte av marknadsföringen uppfylls. För egen del understry
ker utredningen fördelarna med det tredje alternativet men framhåller, att
det är ett ovillkorligt krav att marknadsföringsorganet inte diskriminerar
andra utsädesföretag eller vissa avnämarkategorier.
Utredningen prövar härefter frågan om Aktiebolaget Hallands Frökontor
som ensam förökare och marknadsförare av utsädesföreningens växtmate-
rial. Utredningen avvisar därvid erbjudandet från frökontoret främst med
hänvisning till svårigheten för detta att tillgodose utsädesföreningens be
hov av försöksmark i anslutning till dess anläggningar i Svalöv.
Mot bakgrunden av det anförda har utredningen tagit upp överläggningar
om
nytt avtal mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget om marknads
föringen.
Syftet har därvid bl. a. varit att få till stånd ett avtal som är
förenligt med gällande näringsfrihetslagstiftning. Överläggningarna har
gett till resultat ett den 5 juni 1964 träffat nytt avtal för tiden den 1 okto
ber 1963—den 1 oktober 1973. Utredningen förordar, att detta avtal god-
känns av Kungl. Maj :t.
Avtalet innebär i huvudsak att föreningen upplåter till bolaget ensam
rätten att utom och inom landet utnyttja föreningens rätt till sina sorter.
Bolaget åtar sig därvid att saluhålla utsäde i efterfrågade kvantiteter på
skäliga och i förhållande till köpens storlek lika villkor. Hänsyn till eu
eventuell svensk anslutning till den internationella konventionen rörande
skydd för växtförädlingsprodukter har tagits genom att det klart utsagts,
att avtalet ej gäller sorter, som kan komma att omfattas av ett utvidgat
rättsskydd. Bolagets ersättning till föreningen utgår med 1,5 procent av bo
lagets och dess dotterbolags fakturerade försäljning av utsädesvaror fram
ställda av föreningens växtförädlingsmaterial. Därutöver skall bolaget be
tala en tilläggsavgift på 35 procent av samtliga belopp, som bolaget vid för
säljning utom landet av föreningens sorter erhåller utöver sina svenska
katalogpriser i form av överpriser, royalties, offentligrättsliga avgifter m. in.,
ävensom lika stor del av de överpriser bolaget erhåller utöver sina original-
priser vid försäljning inom landet av eliter av sorterna.
I avtalet har vidare bestämts, att bolagets avgift under det första avtals
året skall utgöra minst 450 000 kr. Detta garantibelopp — liksom för öv
rigt föreningens ersättning till bolaget för försöksjordar — skall justeras
i enlighet med förändringen i det kostnadsprisindex, som används vid
jordbruksregleringen. Om detta index senare bortfaller, skall ett motsva
rande index tillämpas. Ersättningen till föreningen skulle om dessa grunder
hade tillämpats räkenskapsåret 1962/63 ha uppgått till ca 475 000 kr.
Det stadgas vidare i avtalet att bolaget och dess nuvarande och blivande
dotterbolag inte får bedriva egen växtförädlingsverksamhet i Svalöv och att
de inte heller på annan plats får — med undantag av sorter som redan
vid avtalets undertecknande bearbetades av dotterbolagen — bedriva växi-
förädlingsverksamhet annat än med sådana växtslag som inte bearbetas av
föreningen. Bolaget får endast som komplettering i servicesyfte och i sam
råd med föreningens styrelse föröka och distribuera andra utsädesvaror än
65
sådana, som framställts på grundval av föreningens växtförädlingsmaterial.
Enligt det nya avtalet skall Kungl. Maj :t utse en ledamot och en supp leant i utsädesbolagets styrelse. Bestämmelsen om styrelsesuppleant inne bär en förstärkning av det allmännas representation. Utredningen förut sätter, att vederbörande kallas till bolagets styrelsesammanträden i samma utsträckning som dess övriga styrelsesuppleanter. Det allmännas represen tanter i styrelsen bör enligt utredningen ha möjlighet att såväl bevaka det allmännas intressen som att främja samarbetet mellan bolaget och utsädes- föreningen.
Yttranden m. in.
Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor
framhåller, att intet sy
nes vara att erinra mot utredningens förslag från de synpunkter ämbetet har att företräda.
Riksrevisionsverket
vill inte motsätta sig utredningens
förslag.
Sedan utredningen avlämnat sitt betänkande har
Aktiebolaget Hallands
Frökontor
i särskild skrift den 9 oktober 1964 anfört, att i utredningsför
slaget i avsevärd grad hänsyn tas till de synpunkter frökontoret framfört i fråga om marknadsföringen av utsädesföreningens växtmaterial. Grunden för frökontorets tidigare aktion i ärendet har därigenom bortfallit. Frökon toret förklarar vidare, att det återtar sina förut avgivna anbud rörande marknadsföringen av föreningens sorter.
Departementschefen
Frågan om sättet för marknadsföring av utsädesföreningens växtföräd- lingsprodukter har, såsom framgår av redogörelsen i det föregående, över vägts i skilda sammanhang. Den innevarande år tillkallade utrednings mannen har närmare undersökt olika alternativ för frågans lösning och därvid stannat för att marknadsföringen även i fortsättningen lämpligast bör ske genom ett enda företag. Detta har lett till att med utredningsman nens medverkan ett nytt avtal om marknadsföringen träffats mellan för eningen och Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget för tiden den 1 oktober 1963—den 1 oktober 1973. Avtalet innehåller bland annat en bestämmelse om att bolaget skall saluhålla utsädesvaror framställda av föreningens växt- förädlingsprodukter i efterfrågade kvantiteter på skäliga och i förhållande till köpens storlek lika villkor. Vidare uttalas, att avtalet inte skall äga tillämpning på sorter, som omfattas av ett utvidgat rättsskydd till följd av lagstiftning i anslutning till den internationella konventionen rörande skydd för växtförädlingsprodukter. Härjämte har ersättningsbestämmelser na indexreglerats.
Vid min prövning av utredningsmannens förslag till organisation av marknadsföringen av utsädesföreningens växtförädlingsprodukter har jag ej funnit skäl till invändning. Det nu träffade avtalet anser jag vara till fredsställande såväl ur allmänna synpunkter som med hänsyn till för eningens intressen. Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor har ej haft något att erinra.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b
De senast gällande avtalen har ej ansetts vara av sådan karaktär att de underställts riksdagen. Föreliggande avtal har i huvudsak samma princi piella utformning. Då fråga är om ett relativt långfristigt avtal har jag emellertid ansett att det huvudsakliga innehållet bör bringas till riksdagens kännedom innan Kungl. Maj :t lämnar sitt slutliga godkännande.
De ökade kostnader, som utsädesföreningen fått vidkännas på grund av ändrat avtal för den kollektivavtalsavlönade personalen, bör enligt min mening täckas med statsmedel. Härför erfordras att statsbidraget till för eningen för innevarande budgetår ökas med 96 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till
Bidrag till Sveriges utsädesförening
å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 96 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b
J. Fiskeriväsendet m. m.
[2] 9 a. Bidrag till vissa räkfiskare. Under hänvisning till vad jag anför un der kapitalbudgeten rörande lån till vissa räkfiskare hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till
Bidrag till vissa räkfiskare
å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsan slag av 350 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
Statens affärsverksfonder
E. Domänverket
[3] 2. Kontorsbyggnader för domänverket. För uppförande av ny kontors
byggnad för Malingsbo revir har å riksstaten för budgetåret 1964/65 an visats ett investeringsanslag av 70 000 kr.
Domänstyrelsen
hemställer, att å tilläggsstat för budgetåret 1964/65 an
visas 25 000 kr. för att täcka vissa kostnadsökningar.
Styrelsen anför, att ökad byggnadsvolym medför en kostnadsökning av 13 500 kr. Merkostnader för höjda arbetslöner och materialkostnader upp går till 5 500 kr. Tidigare kostnadsberäkning upptar inte kostnader för oljeeldning och utvändiga vatten- och avloppsledningar. Dessa kostnader beräknas till 6 000 kr.
67
Departementschefen
Domänstyrelsens yrkande föranleder ingen erinran från min sida. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till
Kontorsbyggnader för domänverket
å tilläggs-
stat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett in- vesteringsanslag av 25 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
[4] 7. Byggnadsarbeten m. m. vid de av statens centrala frökontrollanstalt
disponerade egendomarna i Stora Råby.
Styrelsen för statens centrala frö
kontrollanstalt
hemställer, att för ändamålet uppförs ett anslag av 62 000
kr. Anstaltsstyrelsen anför bl. a. följande.
Efter framställning av styrelsen beviljade 1963 års riksdag (JoU 1; rskr. 9) ett investeringsanslag av 55 000 kr. för att ombygga och iståndsätta vissa ekonomibyggnader i Stora Råby, vilka skulle användas för förva ring av traktorer, jordbruksredskap m. m. samt som lagerlokal. Ifrågava rande byggnader var i synnerligen stort behov av yttre reparation och un derhåll för att en pågående värdeförstöring skulle kunna förhindras. Kost naderna för att genomföra de planerade förbättringarna synes emellertid ha beräknats alltför lågt. När anslaget beviljats kunde styrelsen inte få arbetena utförda annat än mot löpande räkning. Styrelsen har emellertid nu lyckats få in tre fasta anbud, varav det lägsta slutar på drygt 101 000 kr. Styrelsen beräknar den totala kostnaden till 117 000 kr.
Departementschefen
Enligt vad jag inhämtat av anstaltsstyrelsen har någon ändring i det tidigare godtagna byggnadsprogrammet inte skett. Den av styrelsen nu be räknade totalkostnaden 117 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1964 torde därför böra godtas. Då 55 000 kr. beviljats tidigare torde 62 000 kr. nu böra anvisas å tilläggsstat. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riks dagen
att till
Byggnadsarbeten m. m. vid de av statens cen
trala frökontrollanstalt disponerade egendomarna i Stora Råby
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65
anvisa ett investeringsanslag av 62 000 kr.
Fonden för låneunderstöd
[5] 14 a. Lån till vissa räkfiskare. Genom beslut den 29 mars 1963 god kände Kungl. Maj :t en överenskommelse mellan Sverige och Norge av innebörd att den fiskerättsliga reglering, som tillkom genom överenskom melsen den 20 december 1950 angående fiskeriförhållanden i vissa till Sverige och Norge hörande vattenområden, skulle avvecklas under en över gångsperiod fram till den 31 december 1964. Samma dag uppdrog Kungl.
68
Maj :t åt fiskeristyrelsen att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och
Svenska Västkustfiskarnas centralförbund närmare utreda verkningarna
för svensk del av att avtalet upphör den 31 december 1964 samt att in
komma med förslag till åtgärder, ägnade att avhjälpa för berörda fiskare
uppkommande svårigheter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196-1
Fiskeristyrelsen
har med skrivelse den 27 augusti 1964 överlämnat för
slag till åtgärder i nyss nämnt syfte. Härvid konstateras, att 1963 års över
enskommelse medför att fisket inom visst område — i det följande be
nämnt konventionsområdet -— går förlorat för svenska fiskare. Rörande
det fiske, som från svensk sida bedrivits inom området, uttalas i huvud
sak.
Bortsett från en del fiske efter makrill har svenska fiskare under senare
år knappast bedrivit annat än räkfiske inom konventionsområdet. Detta
erbjuder särskilt gynnsamma möjligheter härtill. Området ligger endast
en å två timmars gångtid från exempelvis Kosteröarna, där ett stort antal
räkfiskare bor. Fisket har därför kunnat bedrivas med ganska små båtar
och svaga motorer och sålunda med relativt låga omkostnader. Förhål
landet belyses bl. a. av att räktrålarnas bruttotonnage i genomsnitt är ca
20 ton i norra Bohuslän mot ca 45 ton i den övriga delen av landskapet.
Räkfisket inom konventionsområdet har under senare år bedrivits av ett
antal fiskare bosatta på kuststräckan Svinesund—Rossö. Mera tillfälligt
har området även besökts av räktrålare, som hör hemma längre söder ut.
Vid utgången av 1962 utgjorde räkfiskarna på kuststräckan Svinesund—
Rossö 86,1 procent av hela antalet där bosatta yrkesfiskare. Antalet räk
trålare i bruk uppgick 1963 till 92. I fråga om 76 trålare har uppgetts,
att de under tiden 1961—1963 i större eller mindre utsträckning använts
för fiske inom konventionsområdet. Besättningen på dessa båtar var 207
man. Sammanlagda fångstvärdet av räkfiske inom konventionsområdet
beräknas ha uppgått till ca 2,1 milj. kr. 1961, ca 2,5 milj. kr. 1962 och ca
2,3 milj. kr. 1963. Detta motsvarar ungefär tio procent av det sammanlagda
värdet av räkfångsten i landet.
Fiskeristyrelsen anser, att stöd från det allmännas sida bör lämnas
för att avhjälpa de svårigheter, som drabbar berörda fiskare genom
att 1950 års överenskommelse med Norge upphör. I första hand bör
de fiskare stödjas, som inriktar sig på att skaffa större båtar eller starkare
motorer för att kunna uppsöka längre bort belägna fiskevatten. Den lämp
ligaste stödformen är att till kostnaderna härför beviljas lån, som liknar
fiskerilånen och som avskrivs till viss del efter ett antal år om båten allt
jämt används i fiske. Lånen bör även avse kostnader för att skaffa radar.
Då möjligheterna att finansiera anskaffningen av annan eller ny båt ge
nom att den gamla båten säljs synes begränsade, måste lånen täcka en
mycket stor del av kostnaden. Mot bakgrunden av bl. a. den starka in
riktningen på räkfiske i nordligaste Bohuslän är det angeläget, att stödet
utformas så att inte antalet räkfiskebåtar onödigt ökas. I princip bör där
69
för endast sådana räkfiskare, som är bosatta på sträckan Svinesund—Rossö
och som under 1960—1964 utövat räkfiske inom konventionsområdet, få
förevarande lån. Detta bör dock inte hindra, att en förutvarande icke-
räkfiskare vid behov kan intas i ett båtlag. Om ett båtlag redan skaffat
större båt eller ny motor bör lån också kunna erhållas.
Med hänvisning till denna motivering föreslås, att lån bör utgå med
högst 80 procent av kostnad för att skaffa annan båt och motor samt för
ombyggnad av båt ävensom med 100 procent av kostnaden för radaran
läggning. Lånen bör helst vara räntefria. Sedan 60 procent av lånebeloppet
återbetalats, bör återstoden avskrivas om båten nyttjats i fiske och ej för
sålts till annan ägare. Medel till lån bör finnas tillgängliga redan den 1
januari 1965. Lånen bör kunna sökas under fem år efter denna tidpunkt.
I fråga om övriga lånevillkor innebär förslaget i huvudsak.
Lånen bör beviljas av fiskeristyrelsen. En representant för arbetsmark
nadsstyrelsen och en för Svenska Västkustfiskarnas centralförbund bör
få närvara vid styrelsens behandling av låneärenden. Lån bör inte få lyftas
förrän båten levererats eller ombyggnaden eller motorbytet utförts samt
låntagaren visat, att den är i det skick som förutsatts vid lånets bevil
jande. Fiskeristyrelsen bör dock, då så befinns skäligt, få medge att viss
del av lånet må lyftas tidigare.
Lån bör vara amorteringsfritt under tre år från första lyftningsdagen.
Därefter bör lån avseende begagnad båt, utbytt motor och radar återbetalas
med lika belopp inom högst tio år samt i fråga om ny båt inom högst tolv
år. Fiskeristyrelsen bör då särskilda skäl föranleder därtill få bevilja an
stånd högst ett år i sänder med amortering. För lån, som avser båt med
bruttodräktighet av 25 registerton eller däröver, bör ställas säkerhet i form
av inteckning i båten. Inteckningen till säkerhet för ombyggnad av båt och/
eller utbyte av motor bör ligga inom 80 procent av båtens värde efter åt
gärden. Båt skall hållas försäkrad till sitt fulla värde och bör inte utan fis-
keristyrelsens medgivande få underkastas mera genomgripande ändring.
Samtliga delägare i den nya båten bör underteckna låneansökningen. Av
delägarna bör minst två vara myndiga yrkesfiskare.
För räkfiskare, som inte anser sig kunna skaffa annan båt eller starkare
motor till befintlig båt och som fortsätter fisket med den gamla båten inom
kvarvarande fiskeområden, kan fisket bli så föga lönsamt att de måste sluta
fiska. Eftersom utbudet av båtar kan väntas bli onormalt stort, torde de
knappast kunna säljas till rimligt pris. I ett dylikt läge bör statlig inlösen
av båtarna kunna ifrågakomma.
Även i övrigt kan behov uppkomma av hjälp med statliga medel till räk
fiskare, som på grund av ålder eller av annan anledning inte kan vinna
rimlig bärgning av fortsatt fiske. Det synes skäligt att dylika fiskare exem
pelvis för tiden intill ålderspensioneringen tillförsäkras ett årligt belopp.
Härvid skulle deras genomsnittliga inkomst under senare år kunna ligga till
grund för att fastställa beloppets storlek.
För att få en överblick av medelsbehovet har vissa förfrågningar gjorts
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i
70
hos berörda fiskare. Därvid har önskemål framkommit om anskaffning av
högst 25 större båtar och utbyte av 20 motorer. Med utgångspunkt från
bl. a. en beräknad kostnad av 200 000 kr. per båt och 60 000 kr. per motor
anser fiskeristyrelsen, att 7,5 milj. kr. erfordras för långivningen. För inlö
sen av båtar beräknas 0,5 milj. kr. och för övriga stödåtgärder ett lika stort
belopp. Medelsbehovet bör tillgodoses genom att en särskild fond inrättas.
Tillkomsten av denna fond bör dock inte få medföra minskning av utlå
ningen från den befintliga fiskerilånefonden.
Slutligen finner fiskeristyrelsen det befogat, att den nya fiskegränsen
utanför Oslofjordens mynning åtminstone under en övergångstid genom
svenska statens försorg patrulleras av ett par med moderna navigationsin-
strument utrustade båtar. Svårigheter anses nämligen föreligga för fiskare
att bestämma läget av gränsen.
Över fiskeristyrelsens skrivelse har
remissyttranden
avgetts av statskon
toret, riksrevisionsverket, statens jordbruksnämnd, länsstyrelsen i Göte
borgs och Bohus län samt Svenska Västkustfiskarnas centralförbund.
Samtliga remissinstanser ansluter sig till fiskeristyrelsens uppfattning att
särskilda stödåtgärder bör vidtas för att hjälpa berörda fiskare. I fråga om
omfattningen och utformningen av det statliga stödet tillstyrks förslaget
helt endast av
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,
som dock ifrågasät
ter om inte en särskild, allsidigt sammansatt nämnd bör tillsättas för att av
göra ärendena rörande det statliga stödet. Samtidigt förordar länsstyrelsen,
att lokaliseringsfrämjande åtgärder vidtas för att stimulera utbyggnaden
av industrin inom berört område i syfte att skapa sysselsättningsmöjlighe
ter åt de fiskare, som upphör med fisket.
Svenska Västkustfiskarnas central
förbund
har ej annan erinran än att medelsanvisningen för förtidspensio
nering av fiskare bör höjas till 1 milj. kr.
Avvikande mening i nyssnämnda hänseenden framförs däremot av
stats
kontoret,
som framhåller att stödet bör utformas så att det inte leder till
återverkningar och svårigheter på andra håll och därmed i sin tur medför
krav på specialregleringar och vidgade ekonomiska insatser från statens
sida. Det är också angeläget, att åtgärderna blir till verklig hjälp för berörda
fiskare utan att framstå som alltför förmånliga i förhållande till vad som
gäller för övriga västkustfiskare.
Med hänsyn härtill framlägger statskontoret i huvudsak följande förslag
till utformning av stödet.
Långivningen bör begränsas till fiskare på kuststräckan Svinesund—
Rossö, som ägt eller varit delägare i räkfiskebåt och som av ålder bedrivit
och alltjämt bedriver räkfiske inom konventionsområdet. Lånen bör vara
av sådan storlek att fiskare, som vill utbyta sin nuvarande båt mot större,
i princip skall kunna göra detta utan ökad egen kontantinsats. Lånebelop
pet bör således helt eller i det närmaste täcka kostnaden för den nya båten
efter avdrag av nettovärdet av den gamla båten. I regel bör lån ej få överstiga
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
71
80 procent av anskaffningskostnaden för ny båt, men möjlighet bör hållas öppen även för något högre låneprocent. För ny motor och installation av radar bör procenttalet utgöra högst 80 resp. högst 100 procent. Ränte- och amorteringsfrihet för lånen bör medges under två år, varefter lånen bör förräntas efter fastställd normalränta (f. n. 5,25 procent) samt återbetal ning ske av hela lånet såvida ej särskilda omständigheter föranleder annat. Med här föreslagen räntefrihet skulle subventionen för ett lån på 200 000 kr. med nuvarande räntesatser utgöra i runt tal 40 000 kr.
För delägare i båt som slutar fiska bör möjlighet finnas att täcka pris- fallsrisken på det äldre båt- och redskapsmaterialet. Någon statlig inlösen bör däremot inte ifrågakomma. Vidare bör möjlighet finnas att undantags vis bistå äldre fiskare under en övergångsperiod. Förevarande statliga in satser för dem som slutar fiska bör inte överstiga den räntesubvention som kan beräknas vid anskaffning av större båt. I övrigt erforderliga åtgärder får vidtas i annan ordning bl. a. genom medverkan av arbetsmarknadssty relsen.
Beslut om lån bör fattas av Kungl. Maj :t eller av fiskeristyrelsen efter samråd med statens jordbruksnämnd eller statskontorets fondbyrå. Med hänsyn till de från fiskerilånen avvikande normerna är det lämpligast att under fonden för låneunderstöd för långivningen skapa en särskild låne fond, benämnd räkfiskelånefonden. Storleken av fonden kan svårligen be räknas. För av statskontoret i övrigt föreslagna stödåtgärder bör medel äskas under ett förslagsanslag på driftbudgeten med för innevarande bud getår 200 000 kr. och för budgetåret 1965/66 1 milj. kr.
Riksrevisionsverket
finner övervägande skäl tala för att lånen maximeras
och löper med ränta. Det kapitalbelopp, som må komma att anvisas för verksamheten, bör tillföras fiskerilånefonden men hållas skilt från övriga fondmedel. Verket ifrågasätter vidare om på grundval av föreliggande ut redning medel bör ställas till förfogande för inlösen av äldre båtar m. m.
Statens jordbruksnämnd
finner viss försiktighet vid långivningen motive
rad bl. a. med hänsyn till eventuella återverkningar för räkfisket på annat håll. Nämnden anser vidare, att lånen i princip bör förbehållas delägarna i de fiskebåtar som under ett antal år använts för räkfiske inom konven- tionsområdet. Spekulationsköp bör såvitt möjligt förebyggas och hänsyn tas till att investeringar i större båtar för sillfiske ej bör ske. Lån bör därför utgå endast för att anskaffa båtar som avses för annat fiske än havsfiske ef ler sill. Nämnden tillstyrker, att lån må utgå med högst 80 procent av an skaffningskostnaden för båt och motor. Däremot kan nämnden ej tillstyrka befrielse från återbetalningsskyldighet eller att låneräntan sätts lägre än fyra procent. Även i övrigt bör enligt nämnden gälla samma villkor, som för lån från fiskerilånefonden.
Departementschefen
Såsom framgår av redogörelsen i det föregående medför upphörandet av 1950 års svensk-norska överenskommelse bland annat att det fiske som svenska fiskare bedrivit på visst norskt vatten ej kan fortsätta efter utgång
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196'r
72
en av 1964. Härigenom mister ungefär 200 fiskare i norra Bohuslän sitt nu
varande huvudsakliga fiskeområde, där de bedrivit räkfiske med ett årligt
fångstvärde av i runt tal 2,5 milj. kr. En stor del av dessa fiskare torde
inte med nuvarande båtar och utrustning kunna bedriva fiske med rimligt
utbyte på annat håll. I likhet med fiskeristyrelsen och remissinstanserna an
ser jag i den uppkomna situationen befogat att åtgärder vidtas från statens
sida för att minska de svårigheter, som uppkommer för berörda fiskare.
Stödåtgärderna bör avse yrkesfiskare, som är bosatta på kuststräckan
Svinesund—Rossö och som under senare år stadigvarande bedrivit räkfiske
inom ifrågavarande norska område. Huvudsyftet med det särskilda stödet
bör vara att bereda de fiskare, som önskar fortsätta med fiske inom andra
områden, möjlighet härtill. Av utredningen framgår att ett rationellt fiske
inom de avlägsnare områden, som det blir fråga om, i allmänhet förutsätter
att nu använda fiskebåtar ombyggs eller utbyts mot andra. Den lämpligaste
formen för att underlätta denna omställning torde vara att, såsom fiskeri
styrelsen och remissinstanserna funnit, möjlighet ges till statliga lån som
täcker en stor del av kostnaderna för dessa åtgärder. Lånen bör kunna läm
nas förut nämnda fiskare, som ägt eller varit delägare i räkfiskebåt. Det
torde få förutsättas, att övriga medlemmar i berörda fiskelag om de så önskar
blir i tillfälle att inga i de fiskelag som utnyttjar de nya eller ombyggda
båtarna. Lånen bör beviljas av fiskeristyrelsen, som i erforderlig mån bör
samråda med arbetsmarknadsstyrelsen och berörd fiskareorganisation.
Vid utformningen av lånevillkoren bör enligt min mening beaktas att skäl
knappast föreligger för så förmånliga villkor att berörda fiskare kan bedriva
sitt fiske med väsentligt lägre omkostnader än övriga västkustfiskare, som
i fråga om statligt stöd till anskaffning av båt m. m. är hänvisade till lån ur
fiskerilånefonden. Jag finner mig dock kunna tillstyrka fiskeristyrelsens
förslag, att förevarande lån skall få beviljas intill högst 80 procent av kostna
den för att skaffa annan båt och motor samt för ombyggnad av båt ävensom
intill högst 100 procent av kostnaden för radaranläggning. Om särskilda skäl
föreligger bör lånebeloppet få överstiga 80 procent av kostnaden. Ett sådant
skäl kan vara att inkomsten från försäljning av gammal båt eller motor blir
onormalt låg. Fiskeristyrelsen har utgått från att lämplig begagnad båt
bör kunna förvärvas för en kostnad av cirka 200 000 kr. Med hänsyn härtill
och då högsta beloppet för lån ur fiskerilånefonden är 150 000 kr. vill jag
förorda att i förevarande fall varje enskilt lån inte bör få överstiga 180000
kr. I de fall delägare i räkfiskebåt söker lån var för sig bör lån i regel ej be
viljas med större del av kostnaden än som motsvarar andelen i den gamla
båten.
I fråga om räntefot och amortering anser jag, att i princip bör gälla sam
ma villkor som för lån ur fiskerilånefonden. Låntagare bör således få åtnjuta
två års ränte- och amorteringsfrihet. Lånen bör därefter förräntas med fyra
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196t
73
procent och återbetalas inom högst tio år med lika kapitalbelopp varje år. An
stånd med amortering bör för en tid av högst sex månader knnna beviljas av
fiskeristyrelsen och för längre tid av Kungl. Maj :t. Om särskilda omstän
digheter föreligger bör Kungl. Maj :t äga medge befrielse från återbetalnings-
skyldighet. Övriga lånevillkor torde böra bestämmas av Kungl. Maj :t och bör
i tillämpliga delar vara desamma som gällde för de enligt beslut av 1059 års
riksdag utlämnade särskilda fiskerilånen i arbetslöshetsbekämpande syfte.
Frågan om att bereda de fiskare, som ej önskar fortsätta att utöva sin nä
ring, annan sysselsättning bör — liksom fallet är för yrkesgrupper som drab
bas av ändringar i näringslivets struktur — lösas genom gängse arbetsmark
nadspolitiska åtgärder. Enligt vad jag inhämtat har länsarbetsnämnden
uppmärksammat behovet av dylika åtgärder i det berörda området. På
grund av de särskilda förhållandena i förevarande fall finner jag dock skäl
föreligga att visst bidrag skall kunna utgå till de fiskare, som ej kan eller
ej önskar utnyttja de nyss föreslagna lånen och som ej fyllt 67 år. Den av
fiskeristyrelsen föreslagna bidragsformen att staten skulle inlösa båtar och
redskap kan jag ej tillstyrka. Jag förordar emellertid, att på kuststräckan
Svinesund—Rossö bosatt yrkesfiskare, som under senare år stadigvarande
fiskat inom nu ifrågavarande norska område och som haft sin väsentliga
inkomst av fiske, skall — om han ej erhåller förut nämnda lån — i stället
få ett engångsbidrag för att underlätta den omställning som följer av att
fisket inom området bortfaller med utgången av 1964. Engångsbidraget bör
utgå med belopp, som motsvarar fiskarens genomsnittliga årsinkomst från
fiske under åren 1961—1963, dock med högst 10 000 kr. Behovsprövning
bör ske såtillvida att hänsyn tas till fiskarens möjlighet att tillgodogöra sig
realisationsvärdet av räkfiskebåt, vari han äger del, och till hans förmögen-
hetsställning i övrigt. Kungl. Maj:t bör äga utfärda närmare bestämmelser
om bidragsgivningen, som bör handhas av fiskeristyrelsen.
Enligt min mening är det tillfyllest om berörda fiskare får möjlighet att
inom två år söka lån eller bidrag. Sådan ansökning skall sålunda inges till
fiskeristyrelsen före utgången av 1966. Medelsbehovet för långivningen, som
torde höra täckas genom investeringsanslag nnder fonden för låneunderstöd,
beräknar jag med utgångspunkt från de önskemål om lån som framkommit
under fiskeristyrelsens utredning till sammanlagt 5,5 milj. kr. Härav torde
3 milj. kr. böra anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Bidragen
bör utgå från ett förslagsanslag på driftbudgeten med rubriken Bidrag till
vissa räkfiskarc. Det totala medelsbehovet för bidragsgivningen torde uppgå
till i runt tal 600 000 kr. Såsom jag förordat vid anmälan i det föregående av
nyssnämnda anslag bör på tilläggsstat för budgetåret 1964/65 anvisas
350 000 kr. för ändamålet.
Fiskeristyrelsen har i detta sammanhang föreslagit viss patrullering av
den nya fiskegränsen. Jag är inte beredd alt förorda så omfattande åtgärder
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1961
74
men avser att senare denna dag föreslå Kungl. Maj :t att uppdra åt sjöfarts-
styrelsen att skyndsamt undersöka möjligheterna att på annat sätt under
lätta fiskarnas navigering invid den nya gränsen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till
Lån till vissa räkfiskare
å tilläggsstat I till rikssta-
ten för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av
3 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b
Ur protokollet:
Raimond Kolk
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1964
75
Bilaga 8
HANDELSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över handelsärenden hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet å Stockholms slott den 6 november 1964.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Tillförordnade chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hermansson, anmäler härefter under handelsdepartementets handläggning hörande ären den angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Tionde huvudtiteln
F. Atomenergiverksamhet
[1] 3. Internationellt atomenergisamarbete. För innevarande budgetår har anvisats ett förslagsanslag av 7 500 000 kr.
Aktiebolaget Atomenergi
hemställer, att en överenskommelse rörande
Eurochemics verksamhet t. o. m. år 1967 godkänns samt att medel anvisas för fortsatt deltagande i projektet.
Konventionen den 20 december 1957 om upprättandet av ett europeiskt bolag för kemisk behandling av bestrålat atombränsle (Eurochemic) rati ficerades av Sverige den 18 december 1959 med stöd av riksdagens bemyndi gande (jfr prop. 1958:59). Det ursprungliga aktiekapitalet i Eurochemic utgjorde 20 milj. avräkningsenheter i Europeiska betalningsunionen (en enhet motsvarar ca 1 US dollar). Sveriges andel var 8
%.
I enlighet härmed
76
tecknade atombolaget 32 aktier med ett nominellt värde av 1,6 milj. avräk-
ningsenheter (8,3 milj. kr.).
En höjning av aktiekapitalet till 28,95 milj. avräkningsenheter beslöts
är 1961, varvid atombolaget tecknade ytterligare 10 aktier med ett värde
av 0,5 milj. avräkningsenheter (2,6 milj. kr.). Aktieteckningen godkändes
av riksdagen år 1962 (jfr prop. 1962: 1 bil. 12 s. 135).
Emellertid stod vid slutet av år 1963 klart, att ökningen av aktiekapitalet
ej var tillräcklig för att trygga anläggningens färdigställande, tagande i
drift samt det tortsatta drifts- och forskningsprogrammet. Vid undersök
ning av olika alternativ för verksamheten befanns det ekonomiskt och
tekniskt mest fördelaktigt att färdigställa anläggningen, vilket beräknades
kunna ske år 1965, och därefter driva den i begränsad omfattning under
åren 1966 och 1967 för att på så sätt bringa ned det erforderliga medelsbe
hovet. Med ett sådant program uppskattas medelsbehovet under åren
1964—1967 till 14,8 milj. avräkningsenheter. Eurochemics styrelse samt
den särskilda grupp för Eurochemic, som tillsatts inom det europeiska
atomenergiorganets (ENEA) styrelse, föreslog att 6,8 milj. avräknings
enheter, vilka fordras för att färdigställa anläggningen, skulle täckas ge
nom ytterligare aktieteckning. Kostnaden för forskningsprogrammet och
underskottet av driften föreslogs täckas genom bidrag till OECD i förhål
lande till nationalproduktens storlek. Aktieteckningen förutsatte en över
enskommelse mellan de deltagande regeringarna om finansieringen av de
övriga kostnaderna för Eurochemic tram t. o. in. år 1967. Sedan en sådan
överenskommelse träffats vid OECD:s rådsmöte den 16 juni 1964 fattade
Eurochemics bolagsstämma och särskilda gruppen den 1 juli 1964 formellt
beslut om utökning av aktiekapitalet med 6,8 milj. avräkningsenheter till
35,75 milj. enheter. Beslutet biträddes från svensk sida med förbehåll för
riksdagens godkännande.
För Sveriges del innebär denna uppgörelse ett åtagande att teckna 12
aktier till ett värde av 600 000 avräkningsenheter (3,1 milj. kr.) samt att
bidra till driften och forskningsprogrammet för åren 1964—1967 med
ett belopp, som räknat på gällande OECD-kvoter för de deltagande länderna
uPPgår till högst 487 000 enheter (2,6 milj. kr.). För den nya aktieteck
ningen beräknas komma att erfordras under innevarande budgetår ca 2,2
milj. kr. samt under budgetåret 1965/66 ca 0,9 milj. kr. Fördelningen på
budgetår av bidragen till driften och forskningsprogrammet, vilka avses
intlyta till OECD-budgeten, kan ej helt överblickas. För budgetåret 1964/65
uPPgår bidraget till 0,52 milj. kr. och återstoden kan uppskattas att utfalla
med ungefär lika delar under de tre följande budgetåren.
Beträffande värdet ur svensk synpunkt av Eurochemic framhåller atom
bolaget följande. Genom deltagande i projektet erhålls grundläggande er
farenheter beträffande kemisk upparbetning av använt kärnbränsle. Re
dan nu kan sägas, att de erfarenheter som förvärvats genom deltagande i
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 196i
77
detta projekt på konstruktionsstadiet varit mycket värdefulla bl. a. genom att svensk personal arbetat i Eurochemic och svenska företag fullgjort le veranser till anläggningen. Ett fortsatt svenskt deltagande i projektet kom mer att ge erfarenheter av driften och det omfattande forsknings- och ut vecklingsarbete som planeras. På detta sätt kan inom landet bevaras den kompetens som är nödvändig för att uppföra en motsvarande svensk an läggning, vilket beräknas bli ekonomiskt motiverat under 1970-talet. Bola get har i betydande utsträckning kunnat inskränka sitt eget experimen tella arbete på upparbetningsområdet och har helt inriktat sitt program på att utnyttja erfarenheterna från Eurochemic.
Ett ytterligare skäl till att fullfölja arbetena inom Eurochemic är, att bo laget där har möjlighet att upparbeta bränsleelement från Ågesta- och even tuellt även från Marvikenreaktorn för att utvinna plutonium för det svens ka reaktorprogrammet. Dessutom kommer nu Eurochemic-anläggningen att utföras så att den även kan ta emot höganrikat bränsle. Detta ger en möjlighet att i Europa upparbeta bränsleelement från R2-reaktorn i Studs- vik. Detta kan visa sig ekonomiskt fördelaktigt, då man härigenom undgår den långa transporten till Amerikas förenta stater.
Delegationen för atomenergifrågor
har i yttrande över atombolagets skri
velse tillstyrkt fortsatt svenskt deltagande i projektet i enlighet med den föreliggande överenskommelsen.
Departementschefen
I årets statsverksproposition (bil. 12 s. 109) anmäldes, att medelsbeho vet för innevarande budgetår för att täcka driftsunderskottet vid den ge mensamma europeiska anläggningen Eurochemic för kemisk behandling av bestrålat atombränsle endast kunde tas upp preliminärt med ett belopp av 1,9 milj. kr. De ytterligare utredningar och förhandlingar som seder mera ägt rum har lett fram till ett förslag att färdigställa anläggningen år 1965 och därefter driva den i begränsad omfattning under åren 1966 och 1967. Härigenom skulle det erforderliga medelsbehovet kunna nedbringas utan att syftet med anläggningen äventyrades. Det för åren 1964—1967 behövliga beloppet har beräknats till 14,8 milj. avräkningsenlieter motsva rande omkring 77 milj. kr. För Sveriges del skulle detta innebära teckning av ytterligare 12 aktier till ett värde av omkring 3,1 milj. kr. För denna aktieteckning torde behövas 2,2 milj. kr. för innevarande samt 0,9 milj. kr. för nästa budgetår. För bidrag till driften av anläggningen och forsknings programmet erfordras upp till 2,6 milj. kr. Beloppet avses att tillskjutas via OECD-budgeten. Det kommer uppskattningsvis att fördela sig med 0,52 milj. kr. under budgetåret 1964/65 och med omkring 0,7 milj. kr. för vart och ett av de tre följande budgetåren.
Enligt min mening innebär vårt deltagande i Eurocliemicprojektet stora fördelar för vårt land. Härigenom kan vi för en relativt begränsad kostnad
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196k
tillgodogöra oss erfarenheter av stort värde för att genomföra det svenska atomenergiprogrammet. Jag förordar således att ifrågavarande överenskom melse godkänns. Erforderligt medelsbehov för aktieteckningen torde liksom hittills få täckas från förslagsanslaget Internationellt atomenergisamarbete. Kostnaderna för forskningsprogrammet samt för täckande av underskottet torde få belasta det under tredje huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Or ganisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna överenskom melsen rörande finansiering av Eurochemics verksamhet t. o. m. år 1967.
I. Ekonomisk försvarsberedskap
[2] 5. Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande bränslen. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 800 000 kr. Medlen är avsedda för utförande av vissa förstärkningsarbeten vid de bergcisternanläggningar, som uppförts med statsbidrag.
överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap
hemställer, att å tilläggs-
stat till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisas ytterligare 400 000 kr. till ifrågavarande projekt.
Ärendet är av den natur att redogörelse för detsamma inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande ut skott.
Departementschefen
För utförande av vissa förstärkningsarbeten vid de bergcisternanlägg ningar som uppförts med statsbidrag torde, utöver redan anvisade medel, böra anvisas 400 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till
Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternan
läggningar för flytande bränslen
å tilläggsstat I till riks
staten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196k
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196A
79
Bilaga 9
INRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats
rådet å Stockholms slott den 6 november 196b.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående ut
gifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid
följ ande.
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
[1] 40. Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. För detta ändamål har för
budgetåret 1964/65 anvisats ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.
Byggnadsstyrelsen
har i skrivelse den 25 augusti 1964 hemställt om be
myndigande att igångsätta vissa byggnadsarbeten avseende ett nytt lands-
statshus i Örebro. Av handlingarna inhämtas följande.
Den regionala förvaltningen i Örebro är f. n. förlagd till dels delar av
Örebro slott, dels kronans byggnader inom stadsägan 1171 och dels förhyrda
lokaler på olika platser i staden. Nuvarande lokalbestånd är otillräckligt
och en stor del av lokalerna är inte ändamålsenliga. Delar av enskilda för
valtningsenheter har måst förläggas till olika platser, och enheter med stark
anknytning sinsemellan ligger på stort avstånd från varandra. Dessa för
hållanden orsakar svårigheter i förvaltningens arbete, dubblering av ut
rustning m. fl. olägenheter.
Huvudhandlingar för nybyggnad av landsstatshus i Örebro har av bygg
nadsstyrelsen redovisats för Kungl. Maj:t i skrivelse den 16 mars 1964, var
80
vid kostnaderna beräknats till i runt tal 8 150 000 kr. i prisläget den 1 juli
1963. Genom nybyggnaden erhålles ca 3 600 m2 kontorsrumsyta samt en
butiksvåning. I nybyggnaden avses i första hand skola inrymmas följande
organ inom och utom länsstyrelsen, nämligen landskontor med datakontor,
häradsskrivarna i Örebro och Kumla fögderier, länsbostadsnämnd, läns-
skolnämnd, länsnykterhetsnämnd, statens skyddskonsulent, länsläkarorga-
nisationen, länsingenjören och statens justerare.
Genom beslut den 6 maj 1964 har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnads
styrelsen att på grundval av förenämnda huvudhandlingar utföra projekte
ring fram till och med färdiga bygghandlingar. Enligt föreliggande tids
planer räknar styrelsen med att bygghandlingar skall kunna föreligga i de
cember 1964. Under förutsättning att uppdrag att utföra arbetena erhålles
torde igångsättning kunna ske i mars 1965. Byggnadstiden har beräknats till
ca 20 månader. Såsom styrelsen anmält i samband med redovisningen av
huvudhandlingarna för ifrågavarande byggnadsobjekt, skulle styrelsen i
sina petita återkomma med förslag ifråga om erforderliga medel för objek
tet under budgetåret 1964/65. Den nu upprättade investeringsplanen jämte
på grundval av denna uppgjord finansieringsplan utvisar att något medels-
tillskott för innevarande budgetår inte erfordras, då den beräknade förbruk
ningen för Örebro, 2 000 000 kr., rymmes inom ramen för reserverade och
för budgetåret anslagna medel.
Departementschefen
Såsom framgått av den lämnade redogörelsen är lokalförhållandena för
länsförvaltningen i Örebro otillfredsställande. Behov föreligger således att
uppföra ett landsstatshus i Örebro. Avsikten är att inrymma bl. a. läns
styrelsens datakontor i detta nya kontorshus. Riksdagen har med bifall till
prop. 1963: 32 (SU 41; rskr. 101) beslutat, att maskiner för automatisk
databehandling skall införas som hjälpmedel inom folkbokföringen m. m.
För att den nya organisationen planenligt skall kunna genomföras måste
datakontorets lokaler tas i bruk under sista kvartalet 1966. Härför erford
ras att byggnadsarbetena påbörjas redan under innevarande budgetår.
Kostnaderna för projektet har beräknats till 8 150 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1963. Då jag inte har någon erinran mot kostnaderna för det
föreslagna byggnadsföretaget, vars omfattning tidigare godtagits av Kungl.
Maj:t, förordar jag att företaget kommer till stånd enligt föreliggande för
slag.
Såsom styrelsen förutsett torde för ändamålet erforderliga medel för
budgetåret 1964/65 rymmas inom ramen för redan anvisade anslag. Åter
stående belopp bör inräknas i de för kommande budgetår erforderliga an-
slagsbeloppen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
81
att medge att ett nytt landsstatshus må uppföras i Örebro
i enlighet med av mig förordat förslag.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196A
Statens utlåningsfonder
[2] 14. Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att lån
som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande må beviljas intill 1 340
milj. kr. under år 1964. Beloppet har beräknats på grundval av ett bostads-
hyggnadsprogram för år 1964 av 85 000 lägenheter, varav 54 000 i statsbe-
lånade flerfamiljshus samt 25 000 i statsbelånade småhus.
I anledning av en framställning av
arbetsmarknadsstyrelsen
och
bostads-
styrelsen
har Kungl. Maj:t förklarat, att igångsättning av bostadsbyggnads^
företag avseende högst 2 000 lägenheter i Värmlands, Kopparbergs, Gävle
borgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län får
medgivas under år 1964 utan hinder av att beslut om bostadslån för ifråga
varande företag inte ryms inom den för år 1964 fastställda låneramen. Vi
dare har Kungl. Maj :t förklarat, att igångsättning av bostadsbyggnadsföre-
tag avseende ytterligare högst 3 000 lägenheter — företrädesvis i rikets tre
största städer med omgivande kommuner — må medgivas under året oaktat
beslut om bostadslån inte ryms inom nyssnämnda låneram.
Bostadsstyrelsen
har i en särskild framställning upplyst, att bostadslån
för småhus under år 1964 till följd av minskade möjligheter att erhålla
bottenlån på lånemarknaden har måst fördjupas mer än som förutsatts
vid beräkning av låneramen.
Departementschefen
Ramen för beviljande av bostadslån under år 1964 har av riksdagen be
stämts till 1 340 milj. kr. Beloppet har framräknats på grundval av ett bo-
stadsbyggnadsprogram för året av 85 000 lägenheter, därav 54 000 i stats
belånade flerfamiljshus och 25 000 i statsbelånade småhus.
Såsom framgått av min redogörelse har igångsättningsprogrammet för år
1964 efter medgivande av Kungl. Maj :t utvidgats med 5 000 lägenheter.
Syftet har varit
dels
att i anslutning till lokaliseringspolitiska strävanden
öka bostadsbyggandet i expansiva orter i norrlandslänen samt Värmlands
och Kopparbergs län och att därigenom även skapa förbättrade sysselsätt-
ningsbetingelser under den kommande vintern för byggnadsarbetare i des
sa områden,
dels
att möjliggöra ett ökat bostadstillskott i storstadsområ
dena, där bristen på bostäder är mest framträdande. För att beslut om
bostadslån för ifrågavarande byggnadsföretag skall kunna meddelas under
året behöver den av riksdagen fastställda ramen för långivningen utökas.
Av den förut lämnade redogörelsen framgår också att bostadslånen för
småhus till följd av minskade möjligheter att erhålla underliggande kredit
på lånemarknaden har måst fördjupas i större omfattning än som förut
82
satts vid beräkning av låneramen. Enligt vad jag under hand inhämtat från
bostadsstyrelsen torde igångsättningen av småhus under år 1964 komma
att stanna vid ca 24 000 lägenheter mot ursprungligen beräknade 25 000.
Påbörjandet av lägenheter i flerfamiljshus antages i gengäld överstiga be
räknat antal med 1 000. För att bostadslån under året skall kunna beviljas
för ca 24 000 lägenheter i småhus, erfordras en utökning av låneramen.
Kungl. Maj :t har vidare meddelat bestämmelser, genom vilka låneunder-
laget höjts i fråga om byggnadsföretag, där de egentliga byggnadsarbetena
påbörjats efter den 30 juni 1964. Även av detta skäl erfordras en utökning
av ramen. Å andra sidan kan det beräknas åtgå ett mindre belopp än som
tidigare antagits för en retroaktiv höjning av lån till bostäder, igångsatta
under år 1963.
Den erforderliga låneramen beräknar jag, på grundval av uppgifter som
har lämnats av bostadsstyrelsen, i enlighet med följande uppställning.
Milj. kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196i
Lån till nya flerfamiljshus (60 000 X 13 400) .............................. 804
Lån till nya småhus (24 000 X 18 100) ........................................... 434
Lån till ombyggnader samt förbättrings- och tvätterilån............
90
Retroaktiv höjning av lån till bostäder, igångsatta under år 1963
30
Höjning av lån till bostäder, igångsatta under andra halvåret
1964 ................................................................................................................... 50
Avrundat 1 410
Låneramen bör alltså fastställas till 1 410 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medge att lån, som skall utgå från lånefonden för
bostadsbyggande, må beviljas intill 1 410 000 000 kr. under
år 1964.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Ingemar Reimer
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
83
Bilaga 10
CIVILDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å
Stockholms slott den 6 november 196b.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson,
Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, anmäler härefter
under civildepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 samt anför därvid
följande.
DRIFTBUDGETEN
Tolfte huvudtiteln
E.
Diverse
[1] 10. Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering
m. m.
I enlighet med vad jag anfört vid min anmälan av propositionen 1964:
187 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till
Täckning av beräknade kostnader för ändrad löne
gradsplacering m. m.
å tilläggsstat I till riksstaten för bud
getåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 18 000 000 kr.
[2] 11. Kostnader för dyrortsundersökning. I prop. 1963: 54 behandlades
frågan om principerna för en prisgeografisk undersökning. Härvid lämna
des en sammanfattande redogörelse för den utredning (SOU 1962: 39)
»Ortsprisindex», som av en särskilt tillkallad utredningsman verkställts rö
rande metoderna för en prisgeografisk undersökning.
84
De i propositionen iramförda förslagen rörande genomförandet av den
prisgeografiska undersökningen sammanföll i flertalet hänseenden med för
slagen i den ovan nämnda utredningen. I fråga om metoderna för beräk
ning av resekostnader följdes i propositionen icke det av utredningsmannen
lämnade förslaget. Metoderna lör resekostnadernas beräknande hänsköts i
stället till statistiska centralbyrån för vidare utredning. Den i propositio
nen redovisade kostnaden för den prisgeografiska undersökningen inne
fattade icke kostnader för beräkning av reseposten.
Riksdagen biföll propositionen (SU 1963: 65; rskr 174).
Med skrivelse den 15 maj 1964 har
statistiska centralbyrån
redovisat
en utredning rörande behandlingen av resekostnaderna vid dyrhetsberäk-
ningen. Ö\er den salunda redovisade utredningen bär utlåtanden avgivits
av dyrortsnämnden, Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens riksförbund,
Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens centralorga
nisation.
Vid sin granskning av den i »Ortsprisindex» föreslagna metoden, som
väsentligen innebär en anknytning till det vid 1951 års dyrortsundersök-
ning tillämpade förfaringssättet, har centralbyrån funnit att det förelåg
bristande överensstämmelse mellan innebörden av 1951 års metod och den
teoretiska modell, som skulle ligga till grund för dyrhetsjämförelsen, näm
ligen en jämförelse vid lika standard.
Centralbyrån föreslår en empirisk undersökning av resekostnaderna vid
1964 års dyrortsundersökning, där de resekostnadskorrigerade dyrhetstalen
bör bestå dels av en faktor som tar hänsyn till skillnaden i resebehovskost-
nad, dels av en faktor som innebär en korrigering med hänsyn till den re
lativa standardförändring som resebehovet medför. Dyrhetstalen skattas
genom en stickprovsundersökning på varje jämförelseort (kommunblock),
varvid resekostnaden bestämmes enligt »Iägsta-kostnad-principen», vilket
innebär att varje resa antas kunna företas på två sätt, antingen med all
männa färdmedel (på »billigaste» sätt) eller med egen personbil (en
»standardbil»). Kostnaderna beräknas för båda alternativen och den efter
sökta kostnaden blir alltid den lägsta av de två framräknade. Tillsammans
med en »tidskostnad» som restiden åsättes för att användas för bestäm
ning av standardkorrigering erhålles en skattningsfunktion för orten.
Kostnaden för att genomföra en undersökning enligt den empiriska me
toden har av centralbyrån beräknats till 650 000 kr.
Centralbyrån anger i sin skrivelse att om den empiriska metoden ej god-
tages som alternativ kunde ifrågakomma det förfaringssätt som anvisas i
»Ortsprisindex», nämligen en modifierad version av den metod som använ
des vid 1951 års dyrortsundersökning. Kostnaderna för en undersökning
enligt detta alternativ har av centralbyrån uppskattats till ca 40 000 kr.
Remissinstanserna
har i sina uttalanden väsentligen uppehållit sig vid
trågan om vilken av de av centralbyrån skisserade undersökningsmetoder
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1964
na som bör tillämpas. Samtliga remissinstanser har härvid stannat för att
förorda den empiriska metoden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196k
85
Departementschefen
När anslag beviljades till den nu pågående dyrortsundersökningen, in
räknades inte kostnaderna för beräknande av resekostnadsposten. Denna
fråga skulle upptas senare på grundval av en utredning av statistiska cen
tralbyrån.
Centralbyråns nu framlagda utredning om metoderna för resekostna
dernas beräknande innefattar två alternativa förslag. Det ena av dessa alter
nativ »schablonalternativet» innebär i sina huvuddrag en lösning enligt de
riktlinjer som tillämpades vid 1951 års dyrortsundersökning. Det andra
alternativet, det »empiriska alternativet», innebär att undersökning utförs
på de olika orterna rörande vissa faktiska förhållanden, som påverkar
resefrekvensen för hushållen.
Av dessa alternativ förordar jag det »empiriska alternativet» trots att
kostnaderna härför är större än för »schablonalternativet». Vissa bespa
ringar syns kunna göras inom ramen för detta av mig förordade alternati
vet. Sålunda syns undersökningen kunna begränsas till att avse enbart ett
urval av kommunblock. Härigenom skulle kostnaderna minska från beräk
nade 650 000 kr. till 412 000 kr.
Den av centralbyrån utformade empiriska undersökningsmodellen förut
sätter att vissa värden fastställs i särskild ordning. Hit hör t. ex. resebe-
hovets sammansättning och värdet av restid. Jag är inte beredd att tixera
dessa värden förrän erforderliga diskussioner i frågan med personalorga
nisationerna kunnat slutföras. Det torde därefter få ankomma på Kungl.
Maj :t att meddela centralbyrån erforderliga direktiv.
Arbetsresekostnaderna bör givetvis i princip redovisas på den ort, där
arbetsplatsen är belägen eftersom arbetsplatsens ortsgrupp bestämmer lö
nen.
I detta sammanhang synes böra upptagas frågan om de ökade kostnader
som på grund av höjda löner uppstår för den undersökning, som utförs
inom ramen för det av 1963 års riksdag å riksstaten för budgetåret 1963/64
anvisade reservationsanslaget Kostnader för dyrortsundersökning. Statis
tiska centralbyrån har beräknat de ifrågavarande ökningarna till 288 000
kr., varvid inräknats samtliga kostnadsökningar fram till undersökningens
färdigställande vid slutet av 1965.
Medel för resekostnadsundersökningen och kostnadsökningarna inom ra
men för tidigare anvisat anslag torde upptagas med 700 000 kr. och få upp
födas å tilläggsstat I för innevarande budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till
Kostnader för dyrortsundersökning
å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reserva
tionsanslag av 700 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1964
Ur protokollet:
J.-E. Sahlin
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 196b
87
Bihang
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1964/65
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
III. Utrikesdepartementet
C 7 a Nämnden för internationellt bistånd (NIB): Utrustning,
reservationsanslag
...................................................................... 340 000
IV. Försvarsdepartementet
G 3 Kostnader för projektilröjning på Järvafältet,
reserva
tionsanslag
.................................................................................... 420 000
G 4 Kostnader för deltagande i FN :s fredsstyrka på Cypern,
reservationsanslag
..................................................................... 10 500 000
G
5 Svenska övervakningskontingenten i Korea,
reserva
tionsanslag
.................................................................................... 780 000
G
6 Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegrads-
placering m. m.,
förslagsanslag
........................................... 4 000 000
15 700 000
V. Socialdepartementet
C
2 a Socialstyrelsen: Utrustning,
reservationsanslag
............. 450 000
C 19 a Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrust
ning,
reservationsanslag
........................................................... 100 000
H
6 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafi-
merlasarettet m. m.,
reservationsanslag
......................... 2 250 000
2 800 000
VII. Finansdepartementet
F 10 Kampanj för lönsparande,
reservationsanslag
................ 500 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet
D
13 Information om skolreformen,
reservationsanslag ...
500 000
F 38 Lärares fortbildning m. m.,
reservationsanslag
........... 3 500 000
4 000 0000
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196/i
IX. Jordbruksdepartementet
F 13
Bidrag till Sveriges utsädesförening................................. 96 000
J 9 a Bidrag till vissa räkfiskare,
förslagsanslag
.................... 350 000
446 000
X. Handelsdepartementet
I 5 Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanlägg
ningar för flytande bränslen,
reservationsanslag
....
400 000
XII. Civildepartementet
E 10 Täckning av beräknade kostnader för ändrad löne-
gradsplacering m. m.,
förslagsanslag
.................................. 18 000 000
EU Kostnader för dyrortsundersökning,
reservationsan
slag
................................................................................................. 700 000
__________________________ 18 700 000
Säger för driftbudgeten
42886000
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
I. Statens affärsverksfonder
E. Domänverket
Jordbruksdepartementet:
2 Kontorsbyggnader för domänverket .................................. 25 000
7 Byggnadsarbeten m. m. vid de av statens centrala frö-
kontrollanstalt disponerade egendomarna i Stora Råby 62 000
87 000
III. Statens allmänna fastighetsfond
Socialdepartementet:
5
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter
för alkoholmissbrukare ........................................................... 2 000 000
/V.
Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond:
6 a Vissa exploateringskostnader m. m...................................... 650 000
V. Statens utlånings fonder
Socialdepartementet:
3
Statens bosättningslånefond
10 000 000
89
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 196b
VI. Fonden för låneunderstöd
Finansdepartementet:
Lån till uppehållande av driften vid Koppoms pappers-
fabriks aktiebolag...................................................................... 1 500 000
Jordbruksdepartementet:
Lån till vissa räkfiskare ......................................................... 3 000 000
4 500 000
Säger för kapitalbudgeten 17237000
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
640679