2

^ humanistisk åkning, 3 060 000 kr. till samhällsforskning,

17 790 000 kr. till naturvetenskaplig forskning, 9 652 000 kr. till atomforskning

4 000 000 kr. till jordbruksforskning, varav 700 000 kr. för undersökningar m m’

mom biocidområdet, jämte 350 000 kr. till åtgärder för att förebygga skörde­

skador samt 16 200 000 kr. till teknisk forskning.

Anslagen till förvaltningskostnader vid vissa forskningsråd föreslås höjda med

sammanlagt 548 000 kr. Medicinska forskningsrådets förvaltningsanslag föreslås

ojt huvudsakligen for att en allmänmedicinsk forskargrupp för klinisk koagula-

tionsforskmng och ytterligare två försvarsmedicinska forskargrupper, den ena

or brannskadeforsknmg och den andra för experimentell psykologi skall kunna

upprättas För ledningen av de nya forskargrupperna föreslås att en professur

och tva laboraturer inrättas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

4

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 40 år 1965

I. Inledning

Den svenska forskningsorganisationen granskades år 1963 i OECD :s regi av

en särskilt utsänd grupp under ledning av Sir John Cockcroft. I gruppens rap­

port (OECD: »Scientific Policy in Sweden», Paris 1964) riktades viss kritik

mot bl. a. den svenska forskningsrådsorganisationen. Gruppen förordade, att

forskningsberedningen (jfr prop. 1964: 69 s. 6) skulle undersöka rådens struktur

och funktion samt utarbeta en allmän översikt rörande rådens sammansättning,

arbetsområden och arbetsformer.

Mot bakgrund härav och efter diskussioner inom forskningsberedningen

sammanställdes inom dess sekretariat en promemoria angående de statliga forsk­

ningsråden och fonderna samt forskningsrådens samarbetsdelegation. I prome­

morian skisserades olika alternativ till förändringar i den nuvarande rådsorga-

msationen samt redovisades vissa förslag syftande till att stärka samarbetet

mellan forskningsråden. Promemorian överlämnades i augusti 1964 till eckle­

siastikdepartementet och har remissbehandlats.

Yttranden over promemorian har avgivits av universitetskanslersämbetet,

efter hörande av berörda fakulteter, statskontoret, statens humanistiska forsk­

ningsråd, statens råd för samhällsforskning, statens medicinska forskningsråd,

statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för atomforskning, jord­

brukets forskningsråd, statens tekniska forskningsråd, statens råd för byggnads­

forskning, statens konsumentråd, statens trafiksäkerhetsråd, försvarsmedicinska

forskningsdelegationen, Vetenskapsakademien, Vitterhets-, historie- och anti­

kvitetsakademien, Ingeniörsvetenskapsakademien, Skogs- och lantbruksakade­

mien, Sveriges industriförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges

akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation

(TCO), Sveriges förenade studentkårer (SFS), Riksföreningen mot cancer, sty­

relsen för Malmfonden, styrelsen för Norrlandsfonden samt styrelsen för Fonden

för skoglig forskning.

Trädgårdsnäringsutredningen, som tillsattes år 1958 (ledamöter generaldirek­

tören Gösta Widell, ordförande, riksdagsledamöterna Nils G. Hansson, Thyra

Löfqvist, Jöns Nilsson, Sigvard Rimås och Lage Svedberg samt överdirektören

Helmer Olsson), har i februari 1964 avlämnat förslag om upplysnings- och för-

ädlingsverksamheten på trädgårdsområdet (Stencil Jo 1964:1).

Efter remiss har yttranden över utredningens förslag avgetts av statskon­

toret, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, styrelsen för lantbrukshög-

skolan, jordbrukets forskningsråd, statens institut för konsumentfrågor, kom­

merskollegium, Sveriges Handelsträdgårdsmästareförbund, Sveriges yrkesfrukt-

odlares riksförbund, Sveriges Lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens

Folk, Svenska lantarbetareförbundet, Kooperativa Förbundet, Sveriges grossist­

förbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges Utsädesförening, W. Weibull AB,

6

Kungl. Maj:ts proposition nr Jt0 år 1965

II. Den svenska forskningens nuläge

Forskningsberedningen, vilken inrättades år 1962 för samråd om den lång­

siktiga inriktningen av den svenska forskningspolitiken, består av ett trettiotal

ledamöter, som representerar olika forskningsområden och industrigrenar. Fem

av ledamöterna är utsedda att jämte representanter för ecklesiastik- och handels­

departementen ingå i en arbetsgrupp med uppgift att bereda frågor av bety­

delse för regeringen vid utformningen av forskningspolitiken. Såväl forsknings­

beredningen som arbetsgruppen står under ordförandeskap av statsministern.

Som sekreterare tjänstgör professorn Bror Rexed.

Av sekreterarens verksamhetsberättelse för år 1964 framgår i huvudsak

följande.

Forskningsberedningen har under år 1964 sammanträtt in pleno tre gånger

medan arbetsgruppen hållit åtta sammanträden. I samråd med de forsknings-

exekutiva organen har beredningen fortsatt sitt arbete på en långtidsplan för

forskningen.^ Till underlag för forskningsberedningens diskussioner har liksom

föregående ar utarbetats sammanställningar över områden, som är särskilt ak­

tuella eller som bedömts vara av speciell betydelse för den framtida utveck­

lingen. b ragorna om den forskningspolitiska organisationen och om möjlig­

heterna att ge beredningen rationella arbetsformer för att den skall kunna lösa

sin långsiktiga forskningspolitiska uppgift har under året ägnats speciell upp­

märksamhet av både beredningen och dess arbetsgrupp. Forskningsberedningen

har vidare diskuterat problemen om principerna för Sveriges engagemang i vissa

internationella organisationer på forskningens område och funnit, att såväl det

organiserade samarbetet inom internationella vetenskapliga organisationer som

det direkta informella internationella samarbetet mellan forskare och institu­

tioner närmare bör studeras.

I syfte att skapa förutsättningar för en säkrare bedömning av Sveriges inves­

teringar i forskning har statistiska centralbyrån efter samråd med forsknings­

beredningen utfört en undersökning av den svenska industriens investeringar i

forskning och utvecklingsarbete. Inom centralbyrån fortsätts f. n. uppbyggnaden

av den svenska forskningsstatistiken genom en liknande undersökning av forsk-

f 1nfS!”yeSt<irlllgarna inom den offentliga sektorn; undersökningen beräknas bli

fullföljd under aren 1965 och 1966.

Av tidigare genom forskningsberedningens försorg utarbetade sammanställ-

mngar har en promemoria angående vetenskaplig information, vilken överläm­

nats till ecklesiastikdepartementet, föranlett förslag till riksdagen (prop. 1965:1

bil. 10 s. 78). Vidare har chefen för jordbruksdepartementet bl. a. med anledning

av en av forskningsberedningen överlämnad promemoria om naturresursforsk-

nmg tillkallat sakkunniga för att utreda frågan om planering av forskning

rörande naturresursernas bevarande och utnyttjande.

Under år 1964 har inom beredningens sekretariat sammanställts en prome-

mona, i vilken från olika aspekter belyses de praktiska tillämpningarna av den

biologiska forskningen inom bl. a. jordbrukets, medicinens och teknikens om­

råden. Fromemorian utgör en redovisning av flera utredningsgruppers arbete.

Ire av beredningen tillsatta arbetsgrupper, vilka haft till uppgift att granska

den humanistiska forskningens nuvarande ställning och behov samt dess ut­

vecklingstendenser, har redovisat rapporter över respektive estetisk, historisk

8

Grupp ¹ .

Anslag på driftbudgeten till forskningsråd och fonder samt till

europeiskt och nordiskt forskningssamarbete m. m. har förutsatts bli till 100 %

irTmH f<>[. forsknmg. Av Norrlandsfonden har dock endast 70% beräknats

ga till forskning. Likaledes har anslagen till forskningsinstitutioner — bl a

central'hvrlnrS^nngSanStal^0Ch+-uatenS växtskyd(-lsanstalt — samt till statistiska

centralbyrån m. fl. upptagits till 100 %.

Grupp 2 Driftanslagen till universitet och högskolor samt bidragen till

branschforskningsinstitut har upptagits till 50 %. I universitetens och högskolor-

nas anslag har därvid inkluderats anslag till bl. a. främjande av ograduerade fors­

kares vetenskapliga verksamhet samt stipendier för främjande av högre veten­

skap^ studier. Likaledes har 50% av anslagen till bl. a. museer S arkN

beraknats bil anvanda for forskning. Av anslagen till riksantikvarieämbetet och

statens historiska museum samt landsantikvarieorganisationen har 75 % be-

JmarbT tlI °,7k?lng- Vldare,har anslagen till internationellt atomenergi­

samarbete och till atomenergi verksamheten inom AB Atomenergi — dock inte

forskning' ^ an aggnmgskostnader ~ beräknats bli till 50 % disponerade för

Grupp 3 Anslagen till institutioner, vilka bedriver viss grundforskning men

\dkas verksamhet till stor del består av rutinmässigt insamlande av data, har

Lnförtsh?kmngen n;ducerats till 25 % av beloppen. Till denna grupp har

anförts bl. a. Sveriges geologiska undersökning, statens provningsanstalt och

vissa statIiga ]aboratorier’exempeivis

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Beredningens sekretariat har vidare gjort en sammanställning över utveck­

lingen av universitetens driftanslag - med beräknad fördelning på ämnesom­

råden — under budgetåren 1963/64—1964/65. Kostnaderna för inrednin* och

utrustning har ej medtagits. Däremot har inkluderats anslag till bl. a. främjande

av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet samt stipendier för främ­

jande av högre vetenskapliga studier. Beräkningarna redovisas i följande tabell.

TabeU 2. Utvecklingen av driftanslagen till universiteten m.m. under budget-

åren 1963/6^—196^/65

(Belopp i 1 000-tal kr. och löpande priser)

Ämnesområde

1963/64

1964/65

Ökning

Humaniora inkl. teologi

n%

8%

Samhällsvetenskap inkl. juridik

24 290

26 165

Naturvetenskap ....

Medicin inkl. odontologi

o i yju

57 675

11 %

9 %

Statistiska centralbyrån har — såsom förut nämnts — efter samråd med

forskningsberedningen utfört en enkätundersökning rörande f or sk ning s-

och utvecklingsverksamheten inom industrien. I följande

tabell redovisas undersökningens resultat avseende kostnader och utgifter för

nämnda ändamål under år 1963.

^{fnrm W} dfr*ftk.°Stna?er för forsknings- och utvecklingsarbete har förutom Iöne-

mrtcrtJ ib1" b personal upptagits kostnader för lokaler, förbruknings­

materiel och expenser samt vissa reparations- och underhållskostnader. Dessa

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

III. Forskningsrådens organisation m. m.

A. Promemoria rörande de statliga forskningsråden och rådens

samarbetsdelegation

I den forut nämnda, inom forskningsberedningens sekretariat utarbetade

promemorian rörande de statliga forskningsråden och rådens samarbetsdele-

gation — i fortsättningen kallad promemorian — behandlas i första hand de

organisatoriska formerna för rådens verksamhet. Inled­

ningsvis redogors för de nuvarande forskningsrådens tillkomst, varvid konsta-

eras att dessa inte bildats efter någon översiktlig plan. F. n. finns sålunda

ungefar ett dussin forskningsråd, vartill kommer några fonder av forsknings-

radstyp; deras verksamhetsområden har valts efter olika principer och täcker

elvis varandra. Mot denna bakgrund diskuteras i promemorian lämpligheten

i en nuvarande uppdelningen av rådens ansvarsområden, behovet av nu existe­

rande råd och det rimliga i att nya sådana inrättas.

Statens humanistiska forskningsråd och statens råd för samhällsforskning,

som pa vissa områden har gemensamma intressesfärer, erbjuder enligt prome­

morian möjligheter till administrativ samordning.

Statens medicinska forskningsråd har nyligen reorganiserats. Någon ändring

1 dess orgamsation är inte aktuell. Däremot föreligger enligt promemorian ett

visst behov av samordning mellan forskningsnämnden inom Riksföreningen mot

cancer och medicinska forskningsrådet rörande stödet till cancerforskningen.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd täcker ett stort ansvarsområde, där

bl. a. den biologiska forskningen fordrar allt större uppmärksamhet. Frågan om

en sektionsmdelning inom rådets arbetsfält har därför viss aktualitet, framhålls

i promemorian. Statens råd för atomforskning fungerar numera, sedan atom-

energidelegationen övertagit ansvaret för den tekniska utvecklingen inom om­

rådet for fredligt utnyttjande av atomkraften, närmast som ett forskningsråd

for de fysiska institutionerna. Flera skäl talar enligt promemorian för ökad

samverkan och klarare fördelning av uppgifterna mellan de båda råden, som

emellertid redan nu har gemensam sekreterare och sammanförda sekretariat.

Alternativa principer för rådsorganisationen inom det naturvetenskapliga ämnes­

området diskuteras i promemorian; därvid berörs såväl möjligheterna till för­

ändringar inom de nuvarande forskningsrådens ram som förutsättningarna för

sammanslagning av de båda råden och — i samband därmed — uppdelning på

sektioner, exempelvis för respektive biologisk, kemisk och fysisk forskning.

Jordbrukets forskningsråd har f. n. en oklar ställning i fråga om stödet till

skogsforskning. En särskild fond för skoglig forskning disponerar medel härför.

Styrelsen för denna fond har hos Kungl. Maj:t föreslagit, att ett nytt forsknings­

råd - med benämningen statens råd för skogsforskning _ inrättas till stöd för

den skogliga forskningen. I promemorian ifrågasätts emellertid om inte en

narmare administrativ samordning av jordbruksforskning och skogsforskning

11

bör komma till stånd. Två alternativ till dylik samordning presenteras. Det

ena innebär, att ett särskilt skogsforskningsråd inrättas med vissa ledamöter

gemensamma med jordbrukets forskningsråd. Det andra alternativet syftar till

en ombildning av jordbrukets forskningsråd till ett råd för jordbruks- och

skogsforskning, bestående av en sektion för vartdera ämnesområdet.

I fråga om statens tekniska forskningråd samt de forskningsråd, vilkas an­

svarsområden omfattar tillämpad forskning, redovisas i promemorian inga för­

slag till omorganisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Formerna för forskningsrådens inbördes samarbete

diskuteras därefter i promemorian mot bakgrunden av den samverkan som för

närvarande äger rum genom forskningsrådens samarbetsdelegation. Delegationen

består av ordförande och sekreterare i de forskningsråd som sorterar under eckle­

siastikdepartementet samt jordbrukets forskningsråd och statens tekniska forsk­

ningsråd. Från flera forskningsorgan, bl. a. statens råd för byggnadsforskning,

statens konsumentråd, statens trafiksäkerhetsråd och försvarets forskningsan­

stalt, har enligt promemorian önskemål uttalats om att få deltaga i delegationens

arbete.

_

En omorganisation av samarbetsdelegationen har, enligt vad som framhalls

i promemorian, aktualiserats i skilda sammanhang. Därvid har framkommit

bl. a. följande alternativa förslag.

Enligt alternativ 1 bibehålls den nuvarande organisationen med smärre for­

ändringar. Till delegationen ansluts ytterligare forskningsorgan Delegationens

ordförande utses för längre perioder eller är självskriven. Ett utskott bestående

av forskningsrådens sekreterare bildas med uppgift att handlägga administrativa

frågor samt bereda delegationens arbete.

„

„

,

Altenativ 2 innebär, att samarbetsdelegationen delas upp pa tva sektioner,

en teknisk-naturvetenskaplig-medicinsk och en humanistisk-samhallsvetenskap-

lig sektion eller en sektion för grundforskningsfrågor och en for frågor rörande

den tillämpade forskningen.

I alternativ 3 förutsätts, att »samarbetsnämndens» ordförande — och even­

tuellt dess ledamöter — utses av Kungl. Maj:t. Forskningsberedningens sekre­

terare är självskriven ledamot. Ett permanent sekretariat inrattas Nämnden

tilldelas vissa arbetsuppgifter av gemensamt intresse för forskningsråden, exem­

pelvis i fråga om dokumentation och information, statistik rörande forsknings-

och utvecklingskostnader, samarbetsfrågor med anknytning till internationella

projekt m.m.

Vid behandlingen av samarbetsdelegationens framtida organisation och upp­

gifter bör enligt promemorian beaktas bl. a., att forskningsråden har ett be­

tydande antal administrativa och arbetstekniska problem gemensamma. Även

vissa sakfrågor av vetenskaplig art utbreder sig över de administrativt utstakade

gränserna och kräver samarbete i forskningsorganisatoriska och anslagspohtiska

syften. Som exempel på dylika s. k. »tvärvetenskapliga» uppgifter nämns bio­

logisk forskning, medicinsk teknik, forskning med utnyttjande av atomreaktorer,

naturresursforskning, tobaksforskning, rymdforskning m. m. För arbetsuppgifter

12

av detta slag behövs enligt vad som framhålls i promemorian ett organ som kan

svara för den administrativa ledningen.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 40 år 1965

B. Yttranden

Det overvagande antalet remissinstanser ställer sig positivt till en a 11 m ä n

översyn av forskningsrådsorganisationen. Utan att gå när­

mare in på promemorians detaljförslag förordar bl. a. universitetskanslersämbe-

tet statskontoret, SACO, TCO och SFS, att de behandlade frågorna mera all­

sidigt utreds. Några remissinstanser, däribland statens råd för atomforskning

och statens naturvetenskapliga forskningsråd finner emellertid en översyn av

forskningsrådens organisation inte f. n. påkallad.

En organisatorisk samordning av de humanistiska och samhällsvetenskapliga

forskningsråden är enligt flertalet berörda fakulteter föga ändamålsenlig. Tanken

på ett närmare samarbete av informell karaktär, exempelvis genom vissa ge­

mensamma ledamöter, vinner stöd av några remissinstanser, bl. a. statens

humanistiska forskningsråd.

De flesta av de instanser som yttrat sig om formerna för ett samarbete mellan

medicinska forskningsrådet och forskningsnämnden inom Riksföreningen mot

cancer forordar, att vissa ledamöter blir gemensamma för rådets allmänna sek­

tion och forskningsnämnden. Denna ståndpunkt intages av bl. a. de närmast

berörda organen, statens medicinska forskningsråd och styrelsen för Riksför­

eningen mot cancer.

I fråga om forskningsrådsorganisationen för jordbruks- och skogsforskning är

meningarna — bland de remissinstanser som behandlat frågan — ganska jämnt

fördelade mellan de båda alternativ som presenteras i promemorian. Bland dem

som forordar ett särskilt forskningsråd för skoglig forskning återfinns lngeniörs-

vetenskapsakademien, styrelsen för Fonden för skoglig forskning samt Skogs-

och lantbruksakademien. Sistnämnda instans understryker i detta sammanhang,

att den rent skogsindustriella forskningssektorn bör sortera under statens tek­

niska forskningsråd. Universitetskanslersämbetet, jordbrukets forskningsråd och

statens tekniska forskningsråd finner övervägande skäl tala för ett gemensamt

råd för skogs- och jordbruksforskningen.

I fråga om statens råd för atomforskning och statens naturvetenskapliga forsk­

ningsråd uttalar sig det övervägande antalet remissinstanser för att den nu­

varande organisatoriska ordningen skall behållas. Mest kritiska mot tanken på

en sammanslagning staller sig de båda berörda forskningsråden. Statens tekniska

forskningsråd och Sveriges industriförbund finner däremot skäl tala för en om­

prövning av nu gällande organisation i syfte att åstadkomma ett förstärkt natur­

vetenskapligt forskningsråd.

De nuvarande formerna för kontakt och samverkan mellan

forskningsråden betecknas av remissinstanserna nästan genomgående

som otillfredsställande. En effektivering och förstärkning av detta samarbete

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

IV. Forskningsrådens anslagsberäkningar för 1965/66

A. Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader

Från förevarande förslagsanslag, som i riksstaten för innevarande budgetår är

uppfort med 1 213 000 kr., bestrids dels medicinska forskningsrådets egentliga

förvaltningskostnader, dels kostnaderna för rådets försvarsmedicinska forskar­

grupper.

Statens medicinska forskningsråd hemställer om en anslagshöjning med

448 000 kr. i enlighet med vad som framgår av följande sammanställning.

1. Förvaltningskostnader (nu 347 000) ............................................ +

83 000

2. Försvarsmedicinska forskargrupper (nu 866 000) ..................... +

269 000

3. Allmänmedicinska forskargrupper (nu 0) ...................................... +

gg

qqq

Summa kr. + 448 000

1. Förvaltningskostnader. Rådet framhåller inledningsvis, att en

förutsättning for att det skall kunna fylla sin funktion är att det genom ökade

sekretariats- och kansliresurser ges möjlighet till en mera långtgående plane­

rings- och utredningsverksamhet.

Av den föreslagna anslagshöjningen hänför sig It 000 kr. till posten till rese­

kostnad sersättning och traktamente åt ledamöter av rådet och dess publicerings­

nämnd. Posten till ersättning för särskilda utredningar föreslås av rådet uppräk­

nad med 15 000 kr. med hänsyn till behovet av vissa arvodesregleringar. Vidare

hemställer rådet om en uppräkning av posten till ersättning åt sekreterare och

annan personal, sjukvård, expenser m. m. med 57 000 kr., varav 23 000 kr. be­

tingas av automatiska utgiftsstegringar och 14 000 kr. avses för kontorsmateriel

m. m. I övrigt hänför sig den begärda höjningen av nämnda post till rådets

önskemål om vissa personalförändringar vid rådets kansli, nämligen dels en

tjänst som byråchef i Be 1 i stället för nuvarande medelsanvisning motsvarande

avlöningskostnaderna för en tjänst i lönegraden B 1, dels en tjänst som kontorist

i Ae 9, dels ock utbyte av en tjänst som kansliskrivare i Ae 11 mot en tjänst som

förste kansliskrivare i Ae 13.

2. Försvarsmedicinska forskargrupper. Beträffande de be­

fintliga forskargrupperna föreslår rådet följande personalförändringar, nämligen

vid navalmedicinska gruppen utbyte av en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 mot

en tjänst som kontorist i Ae 9 samt vid flygmedicinska gruppen utbyte av en

tjänst som kontorist i Ae 9 mot en tjänst som kansliskrivare i Ae 11 och_under

förutsättning av bifall till rådets i det följande redovisade förslag om inrättande

av en forskargrupp i experimentell psykologi — indragning av en tjänst som

psykolog i Ag 25. Därutöver föreslår rådet inrättande av en för båda grupperna

lo

gemensam djurskötartjänst i Ae 7. I övrigt beräknar rådet endast medel för

automatiska utgiftsökningar till följd av den allmänna löneutvecklingen.

Under hänvisning till försvarsmedicinska forskningsutredningens betänkande

»Försvarsmedicinsk forskning i totalförsvaret» (SOU 1962:34) förordar rådet

vidare inrättande av två nya forskargrupper, dels en i brännskadeforskning med

placering vid akademiska sjukhuset i Uppsala, dels en i experimentell psykologi

med placering vid karolinska institutet. Rådet föreslår följande personalupp­

sättning.

Kungl. Maj:ts proposition nr \0 år 1965

Tjänster

Brännskade­

forskning

Experimentell

psykologi

Laborator i Be 1 .................................................................................

i

1

Forskningsassistent i Ae 23 ..............................................................

1

Laboratorieingenjör i högst Ae 15.................................................

i

Kontorist i Ae 9 .................................................................................

1

Laboratoriebiträde i högst Ae 9 ................. *...............................

i

Forskargruppen i brännskadeforskning föreslås av rådet bli ställd under led­

ning av docenten vid universitetet i Uppsala Gösta Arturson, vilken förordas

samtidigt få laborators ställning. Denne har enligt rådet mycket aktivt deltagit i

pågående forskningsprojekt rörande förändringar i blod- och lymfbarriären vid

brännskadechocker, immunreaktioner och förändringar i cellmetabolismen vid

brännskador.

Beträffande forskargruppen i experimentell psykologi föreslår rådet, att do­

centen vid universitetet i Stockholm Marianne Frankenhaeuser anförtros led­

ningen av gruppen och därvid ges laborators ställning. Docenten Frankenhaeuser

har enligt rådet utfört ett betydelsefullt pionjärarbete inom experimentell psyko-

fysiologisk stressforskning; genom sina forskningsinsatser har hon tilldragit sig

betydande internationell uppmärksamhet.

3. Allmänmedicinska forskargrupper. Rådet finner det ange­

läget, att den inom försvarsmedicinen tillämpade organisationen med perma­

nenta forskargrupper, vid vilka såväl forskningsledare som övriga anställda ges

extra ordinarie anställning, utvidgas till även det allmänmedicinska området.

Vid Allmänna sjukhuset i Malmö har, enligt rådet, till stor del tack vare docen­

ten Inga Marie Nilssons insatser skapats ett internationellt centrum för klinisk

blodforskning. Med hänsyn härtill föreslår rådet, att en forskargrupp, placerad

vid Allmänna sjukhuset och bestående av en professor i Be 3, en laboratorieassis­

tent i Ae It och ett laboratoriebiträdc i högst Ae9, inrättas för klinisk koagula-

tionsforskning. Gruppen skulle enligt förslaget ställas under ledning av docenten

Inga Marie Nilsson, som av rådet förordas samtidigt erhålla professors tjänste­

ställning.

16

B. Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning

Detta reservationsanslag disponeras för innevarande budgetår på sätt som

redovisas i följande sammanställning, av vilken framgår även de av statens

medicinska forskningsråd föreslagna förändringarna för nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

1.

2

.

3.

4.

Medicinsk forskning ........................................

Försvarsmedicinsk grundforskning .................

Yrkesmedicinsk forskning ..............................

Medicinsk publiceringsverksamhet ...............

Summa

För 1964/65

upptagna

belopp, kr.

Av rådet för

1965/66 före­

slagna änd­

ringar, kr.

10 690 000

+ 10 310 000

1 385 000

+ 1 480 000

60 000

+

40 000

225 000

+

75 000

12 360 000

+ 11 905 000

1. Medicinsk forskning. Rådet framhåller inledningsvis den medi­

cinska forskningens betydelse för den fortsatta utbyggnaden av hälso- och sjuk­

vård inom landet. Samtidigt konstaterar rådet, att antalet nybörjarplatser vid

de medicinska fakulteterna mer än fördubblats under tioårsperioden 1955—

1965 och att det sannolikt kommer att utökas ytterligare fram till år 1970. En

motsvarande utbyggnad pågår även inom de odontologiska, veterinärmedicinska

och farmaceutiska utbildningsområdena.

Rådet understryker angelägenheten av att de institutioner och kliniker som

tillkommer för att i första hand möta undervisningens behov även erhåller

adekvata forskningsresurser. Till detta kommer, framhåller rådet, önskvärd­

heten av att det stigande antalet graduerade forskare inom de medicinska fakul­

teterna skall kunna beredas möjlighet att genom fortsatt forskning kvalificera

sig till det betydande antal lärartjänster, som erfordras för den framtida läkar­

utbildningen.

Behovet av översiktliga framställningar över aktuella problem inom det bio­

medicinska forskningsområdet betonas av rådet, som anmäler sin avsikt att

för detta ändamål inrätta s. k. planeringsgrupper, vilkas uppgift skall vara att

sammanföra existerande eller tillkommande forskningsprojekt till organiskt

samarbetande enheter. Denna åtgärd väntas medföra att befintliga resurser i

form av personal och apparater skall kunna utnyttjas mera rationellt än hittills.

I fortsättningen redogör rådet för sin bedömning av anslagsbehovet för bud­

getåret 1965/66. Rådet framhåller därvid i huvudsak följande.

Den beviljade anslagsförstärkningen för innevarande budgetår skall täcka

icke blott automatiska utgiftsökningar för bl. a. löner, materiel och utrustning

utan även ett ökat medelsbehov till följd av minskat forskningsstöd från För­

enta staterna. Mot denna bakgrund finner rådet, att dess nuvarande resurser är

otillräckliga. Vid bedömningen av anslagsbehovet måste enligt rådets mening

hänsyn tagas till forskarnas behov av standardökning. Den vetenskapliga ut­

vecklingen ställer ökade krav pa forskarna att använda kvalificerad teknisk per­

sonal samt dyrbara instrument och apparater.

17

Bland de forskningsområden som i särskilt hög grad förtjänar uppmärksam­

het under de kommande åren finner rådet sig böra nämna läkemedelsforskning,

klinisk forskning och cellbiologi. Samtidigt bör vikten av data- och dokumen­

tationsverksamhet för en rationell forskningsplanering understrykas.

Det totala medelsbehovet för allmänmedicinsk forskning under budgetåret

1965/66 beräknar rådet till 21 milj. kr.

2. Försvarsmedicinsk grundforskning. Rådet erinrar inled­

ningsvis om vad föredragande departementschefen i prop. 1963:74 anförde

om bl. a. angelägenheten av ökade forskningsinsatser på försvarsmedicinens

område. I anslutning härtill ger rådet en översikt över sådana områden inom

försvarsmedicinsk grundforskning som enligt rådet bör ges hög prioritet. Rådet

framhåller, att den försvarsmedicinska forskningsutredningens beräkning av

medelsbehoven under de närmaste åren måste betraktas som ett absolut mini­

mum. Med beklagande konstaterar rådet, att utredningens program för en

successiv förstärkning av den försvarsmedicinska grundforskningens resurser

hittills inte kunnat följas. Rådet finner det nödvändigt, att utredningens pro­

gram förverkligas.

Medelsbehovet under denna anslagspost beräknar rådet till 2 865 000 kr.,

vilket anges motsvara försvarsmedicinska forskningsutredningens förslag jämte

tillägg för kostnadsfördyringar för löner, apparater och materiel. I förslaget

ingår ett belopp av 35 000 kr. till expenser och litteraturinköp vid rådets för­

svarsmedicinska forskargrupper.

3. Yrkesmedicinsk forskning. Rådet konstaterar att intresset

för och behovet av forskningsstöd inom arbetsforskningens område ökat starkt

under de senaste åren. Rådet hemställer om en höjning av denna anslagspost

med 40 000 kr. till 100 000 kr.

4. Medicinsk publiceringsverksamhet. Den medicinska forsk­

ningens snabba utveckling sätter enligt rådet spår även inom den medicinska

publikationsverksamheten. För att kunna möta de ökade behoven för här ifråga­

varande verksamhet hemställer rådet om en höjning av förevarande anslagspost

med 75 000 kr. till 300 000 kr.

Kungl. Maj:ts

proposition nr

lfi år 1965

C. Humanistisk forskning

Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 826 000

kr.

Statens humanistiska forskningsråd hemställer, att förevarande anslag för

nästa budgetår höjs med 822 000 kr. till 3 648 000 kr. Rådet framhåller, att de

stora långtidsprojekt av typen Svenskt diplomatarium, Sveriges kyrkor och

Sveriges runinskrifter, vilka rådet åtagit sig att stödja, kan väntas medföra

ökade kostnader till följd av prisstegringar. Fördyringarna torde emellertid en­

ligt rådet komma att drabba framför allt de nya humanistiska forskningsprojekt,

som på senare tid framkommit. Ett flertal av de nya projekten kräver lagarbete

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 10

18

och i flera fall samarbete mellan företrädare för skilda vetenskapsgrenar. Som

exempel på sådana projekt nämner rådet bl. a. planerade undersökningar rörande

det svenska klassamhällets funktioner.

Rådet hemställer vidare, att dess medel för förvaltningskostnader — vilka

bestrids inom ramen för anslaget till humanistisk forskning — för nästa budget­

år beräknas till 113 000 kr., vilket skulle innebära en höjning med 27 000 kr.

Den föreslagna höjningen betingas av önskemål om en förstärkning av rådets

kansli med dels en halvtidsanställd sekreterare i A 27, varvid nuvarande sekre-

terararvode (9 000 kr.) bör indragas, dels en kontorist i A 9.

I skilda framställningar — bl. a. från statens humanistiska forskningsråd —

har redovisats vissa översikter över den humanistiska forskningens aktuella

villkor och behov.

Kungl. Maj:ts proposition nr bO år 1965

D. Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader

För innevarande budgetår är detta förslagsanslag uppfört med 106 000 kr.

Statens råd för samhällsforskning hemställer, att förevarande anslag för nästa

budgetar höjs med 65 000 kr. till 171 000 kr. enligt följande sammanställning.

1. Arvode till rådets ordförande (nu 4 500) .................................... + i

500

2. Resekostnadsersättning och traktamente åt ledamöterna (nu

700°) ..................................................................................................... + ²

⁰⁰⁰

3. Ersättning för särskilda utredningar och oförutsedda utgifter (nu

1200°) + 4 000

4. Ersättning åt sekreterare och annan personal, expenser m. m. (nu

52 50°) ................................................................................................. + 57 500

5. Svensk andel av kostnaderna under år 1966 för en nordisk krimi-

nologisk forskningsorganisation (nu 30 000) ................................ of.

Summa kr. + 65 000

Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.

' Punkt 2. Rådet förordar, att denna post får tagas i anspråk för resor av

jämväl rådets sekreterare, som enligt rådet i större utsträckning än hittills bör

få tillfälle att följa större forskningsprojekt inom rådets verksamhetsområde.

Punkt 3. Ökningen av verksamheten kan enligt rådet väntas medföra en allt

större belastning på denna post, som varit oförändrad sedan budgetåret

1959/60.

s

Punkt b. Under hänvisning till den omfattning rådets verksamhet numera fått

och de ökade anspråk som den framtida verksamheten kommer att ställa på

rådets kansli finner rådet en omorganisation av dess kansli ofrånkomlig. Rådet

förordar, att de båda nuvarande sekreterarna ersätts med en kanslichef, för­

slagsvis i B 3, och att särskilda medel anvisas för arvodering av experter,' som

kan biträda med sekreteraruppgifter inom olika områden. I övrigt räknar rådet

med en kostnadsökning av ca 2 000 kr. i samband med omorganisationen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

E. Statens råd för samhällsforsknings Samhällsforskning

Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 550 000

kr.

Statens råd för samhällsforskning hemställer, att förevarande anslag för nästa

budgetår höjs med 1 400 000 kr. till 3 950 000 kr. enligt följande sammanställ­

ning.

1.

2

.

3.

Socialvetenskaplig forskning och publiceringsverksamhet (nu

1

000

000

) ............................................................................................................................

Rättsvetenskap!^ forskning och publiceringsverksamhet (nu

300 000) ..........................................................................................

Psykologisk och pedagogisk forskning och publiceringsverksam­

het (nu 1 250 000) .......................................................................

Summa kr.

+ 500 000

+ 150 000

+ 750 000

+ 1 400 000

Rådet framhåller behovet av en kraftig höjning av anslagsmedlen till sam­

hällsforskning och anför härom i huvudsak följande.

Universitetsväsendets expansion och den allt intensivare forskningen pa det

samhällsvetenskapliga området torde komma att ställa allt större anspråk på

det forskningsanslag rådet disponerar. Riksbankens jubileumsfond — vars verk­

samhet till en början avses bli inriktad på sådan forskning som syftar till att

öka kunskapen om de verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala föränd­

ringar framkallar i samhället och hos de enskilda människorna — får i inled­

ningsskedet en så begränsad omfattning, att dess existens enligt rådets mening

inte bör påverka anslagstilldelningen till berörda forskningsråd. Rådet betonar

även vikten av att erforderliga resurser ställs till dess förfogande för en aktiv

personalpolitik, som kan tillgodose behovet av forskningspersonal vid de sam­

hällsvetenskapliga institutionerna.

F. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader

För innevarande budgetår är detta förslagsanslag uppfört med 274 000 kr.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd hemställer, att anslaget för nästa

budgetår höjs med 327 500 kr. till 601 500 kr. enligt följande sammanställning.

1. Arvode till rådets ordförande (nu 7 200) ....................................

2. Arvode till publiceringsnämndens ordförande (nu 2 100) .........

3. Resckostnadsersättning och traktamente åt ledamöter av rådet

och dess publiceringsnämnd (nu 10 500)........................................

4. Ersättningar för särskilda utredningar (nu 48 000) .................

5. Ersättning åt sekreterare och annan personal, sjukvård, expenser

m. m. (nu 163 200) ..........................................................................

6. Lön till föreståndare för Vetenskapsakademiens naturvetenskap­

liga station i Abisko, laborator i lönegrad Ae 27 (nu 43 000) ..

of.

of.

+

2 500

+ 57 900

+ 260 200

+

6 900

Summa kr + 327 500

20

Av tillgängliga handlingar inhämtas i huvudsak följande.

Punkt 3. Som motivering för den föreslagna höjningen anförs önskvärdheten

av att rådet någon eller några gånger per år företar studiebesök vid institu­

tioner, som erhåller anslag från rådet.

Punkt 4• Från denna post skall bestridas bl. a. kostnaderna för granskning och

utredning av ansökningsärenden, sakkunnigutlåtanden vid tillsättning av rådets

forskartjänster och yttrande över remisser. Rådet framhåller, att den ersättning

som utgår för arbetsuppgifter i samband med ansökningsärenden är avsevärt

lägre nu än tidigare. Under rådets första verksamhetsår, budgetåret 1946/47,

var nämnda ersättning 50 kr. per ärende, vilket i 1963 års penningvärde mot­

svarar 96 kr. För budgetåret 1963/64 utgjorde samma ersättning 40 kr. per ären­

de. Med hänsyn såväl till ökningen i antalet ärenden som till att de ärenden,

varom här är fråga, ofta är av komplicerad art och att den prioritering som

måste göras fordrar ingående överväganden finner rådet, att ersättning för detta

ändamål bör utgå med 90 kr. per ärende, vilket enligt rådet kräver en höjning

av posten med 42 400 kr. Höjningen i övrigt — 15 500 kr. — betingas i huvud­

sak av beräknade kostnader vid tillsättning av de nya särskilda forskartjänster,

som rådet föreslår inrättade fr. o. m. budgetåret 1965/66.

Punkt 5. Rådet motiverar den föreslagna höjningen av denna post med att

arbetsuppgifterna inom dess kansli ökat i omfattning, vilket enligt rådet beror

på att forskningsanslagen ökat, att antalet forskningsprojekt som rådet har att

administrera blivit flera och att ökade krav numera ställs på information. Rådet

framhåller vidare behovet av resurser för utredande och planerande verksamhet,

bl. a. att inom skilda forskningsområden sadana inventeringar och analyser, som

bör ligga till grund för rådets forskningsfrämjande verksamhet skall kunna ge­

nomföras. Rådet hemställer på dessa grunder om en förstärkning av dess admi­

nistrativa resurser, främst genom att medel beräknas för ett antal nya arvodes-

befattningar, nämligen tre befattningar som utredningssekreterare, varav två

pa halvtid, med arvode motsvarande lön i A 27, en befattning som kamrerare

med arvode motsvarande 2/3 av lön i A 23 samt ett antal biträdesbefattningar

med arvoden motsvarande lön i A 5—A 9. I övrigt begär rådet medel för auto­

matiska löneklassuppflyttningar, uppflyttning i högre lönegrad av vissa tjänster

samt ökade expenskostnader m. m.

Punkt 6. Föreståndaren för Vetenskapsakademiens naturvetenskapliga sta­

tion i Abisko skall enligt beslut av 1964 års riksdag avlönas av medel från rådets

förvaltningsanslag. Den ökade lönekostnaden är av automatisk natur.

Vidare har Vetenskapsakademien i skilda framställningar anhållit om dels en

med statsmedel bekostad forskningsprofessur i geokosmofysik vid Vetenskaps­

akademien med föreståndaren för Kiruna geofysiska observatorium, laboratorn

Bengt Hultqvist, som förste innehavare, dels ett anslag av 120 000 kr. till Veten­

skapsakademiens forskningsverksamhet vid Kiruna-observatoriet. Akademien

förutsätter, att professuren skall vara förenad med viss undervisnings- och exa-

minationsskyldighet i fysik, särskilt geokosmofysik, för filosofie licentiatexamen

vid universitetet i Stockholm.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

G. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning

För innevarande budgetår är detta reservationsanslag uppfört med 13 500 000

kr.

Statens naturvetenskapliga jorskn ing sråd hemställer, att anslagsposten till

naturvetenskaplig forskning (nu 12 700 000) fr. o. m. nästa budgetår höjs med

12 050 000 kr. till 24 750 000 kr. Vidare hemställer rådet om oförändrad medels­

tilldelning, 800 000 kr., till naturvetenskaplig publiceringsverksamhet.

Rådet erinrar om att skillnaden mellan de årliga forskningsanslagen och de

hos rådet sökta forskningsbidragen under de sista åren ökat och att summan av

sökta bidrag för budgetåret 1963/G4 översteg anslaget med nära 12 milj. kr. Det

stigande medelsbehovet bör enligt rådet ses mot bakgrunden av den pågående

utbyggnaden av universitet och högskolor, som medfört bl. a. en ökning av an­

talet undervisnings- och forskartjänster inom rådets verksamhetsområde. Sam­

tidigt kan, framhåller rådet, forskningsanslagen från utländskt håll vantas

minska under de närmaste åren, vilket kommer att ställa krav på ökade insatser

från svensk sida.

Utöver en av rådet för nästa budgetår förordad medelsförstärkning av allmän

karaktär av sammanlagt 7,4 milj. kr. erfordras enligt rådets mening större re­

surser för vissa speciella ändamal. Härom anförs i huvudsak följande.

Konventionen angående ESO — den europeiska organisationen för astrono­

misk forskning rörande södra stjärnhimlen — har numera, sedan den ratificerats

av Sverige, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna, trätt

i kraft. Även Belgien väntas snart ratificera densamma. En överenskommelse

mellan ESO och Chile rörande förläggning av ett astronomiskt storobservatorium

jämte tillhörande anläggningar till Chile har godkänts av det chilenska parla­

mentet. Kostnaderna för Sveriges deltagande i ESO beräknas för nästa budgetår

öka med omkring 500 000 kr.

Enligt statsmakternas beslut 1964 (prop. 1964: 69, SU 109, rskr 247) skall

tilldelningen av anslagsmedel för den svenska verksamheten på rymdforsk­

ningens område ske genom de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska

forskningsråden. Dessa har tillsammans med försvarets forskningsanstalt tillsatt

en forskningsrådens rymdnämnd med representanter även för industrien och

andra berörda intressen. Rådet finner, att det europeiska rymdsamarbetet mom

ramen för ESRO — den europeiska rymdforskningsorganisationen — i första

hand är avsett för stora forskningsprojekt, som inte kan genomföras på nationell

bas. Sveriges vetenskapliga och tekniska engagemang i ESRO bör enligt rådet

vara ett komplement till den nationella verksamheten och kan inte ersätta den­

na. Det är därför enligt rådet viktigt att forskargrupper inom landet ges sådana

resurser att ESRO:s möjligheter tillfullo kan utnyttjas. För denna verksamhet

förutser rådet en ökning av medelsbehovet för nästa budgetår med omkring

1,7 milj. kr.

Bland de forskningsområden som rådet anser vara särskilt betydelsefulla inom

modern naturvetenskap befinner sig cellbiologi och organisk kemi. Rådet upp­

skattar ökningen av medelsbehovet för nu aktuella projekt inom dessa sektorer

till ca 1,6 milj. kr. Rådet räknar vidare med svenskt deltagande i det s. k. inter­

nationella biologiska programmet; cn svensk kommitté har bildats för detta

ändamål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

21

22

Med ekonomiskt stöd från rådet bedrivs en betydande forskning rörande na­

turresursernas bevarande och utnyttjande. Oavsett att en särskild kommitté —

1964 års naturresursutredning — tillsatts med uppgift att utreda bl. a. behovet

av biocidforskning, begär rådet en medelsökning av 850 000 kr. för fullföljande

av de av rådet understödda forskningsprojekten.

1964 års naturresursutredning anger i en särskild skrivelse medelsbehovet för

biocidforskning under nästa budgetår till 1,2 milj. kr. samt förordar, att medlen

anvisas över ett enda anslag — förslagsvis nionde huvudtitelns anslag till främ­

jande av forskning på jordbrukets område m. m. — för att en samlad angelägen-

hetsgradering vid fördelningen skall kunna möjliggöras.

Vidare har specialsektionen för vetenskaplig hydrologi inom nationalkommit­

tén för geodesi och geofysik inkommit med en utredning av förutsättningarna för

ett svenskt deltagande i ett forskningsprogram inom hydrologien, benämnt den

internationella hydrologiska dekaden, i vilket program Unescos generalkon­

ferens år 1962 inbjudit medlemsstaterna att deltaga. Sektionen för vetenskaplig

hydrologi förordar ett svenskt engagemang på grund av den stora praktiska och

vetenskapliga betydelse som enligt sektionen bör tillmätas detta projekt. Kost­

naderna för ett svenskt deltagande uppskattas av sektionen till omkring

3 770 000 kr. för budgeåret 1965/66, varav engångskostnader 2 269 000 kr. och

driftkostnader 1 501 000 kr.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd tillstyrker förslaget om svensk an­

slutning till den internationella hydrologiska dekaden men framhåller nödvän­

digheten av att fördelningen av resurser mellan skilda större projekt inom natur­

resursforskningen sker i ett sammanhang, så att en riktig balans kan åstad­

kommas.

Den svenska kommittén för ett internationellt biologiskt program har i sär­

skild skrivelse framfört vissa önskemål om resurser för svenskt deltagande i

detta forskningsprojekt. Medel för ändamålet bör enligt kommittén tilldelas

över berörda forskningsrådsanslag.

H. Atomforskning

Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 8 802 000

kr.

Statens råd för atomforskning hemställer, att anslaget för nästa budgetår

höjs med 5 198 000 kr. till 14 milj. kr.

I sina förslag till anslagsäskanden redogör rådet inledningsvis för utvecklings­

tendenserna inom vissa centrala forskningsområden, såsom elementarpartikel­

fysik, kämstrukturforskning, plasmafysik, fasta tillståndets fysik, reaktorfysik,

kämkemi och strålningsbiologi. I anslutning härtill redovisas en undersökning

rörande utbildningen av kvalificerad arbetskraft — licentiater och doktorer —

inom sådana ämnesområden som rådet stöder med forskningsbidrag. Enligt rådet

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

23

visar denna undersökning bl. a. den betydelse rådets verksamhet haft för pro­

duktion av lärare för det högre utbildningsväsendet.

De av rådet beviljade bidragen under budgetåret 1963/64 understeg med 4

milj. kr. summan av de hos rådet sökta beloppen. Rådet konstaterar mot denna

bakgrund, att det inte kunnat tillgodose en rad välmotiverade behov. I fråga

om medelsbehovet för nästa budgetår anför rådet i huvudsak följande.

Varje mera betydande utbyggnad av universitet och högskolor, vilken beror

ifrågavarande forskningsområde, måste enligt rådets mening åtföljas av en ut­

vidgning av dess resurser att stödja forskningen. Nya institutioner och nya pro­

fessurer medför behov av stöd under en flerårig uppbyggnadsperiod, da forsk­

ningen organiseras och uppnår en mera stabil nivå. För dylika ändamal raknar

rådet med ett ökat medelsbehov av 1 milj. kr.

_

.

Vidare kräver — enligt rådets uppfattning — en expansion och eftektivering

av forskningen vid äldre institutioner, som sedan länge åtnjuter rådets stöd,

ökade resurser i form av modern vetenskaplig apparatur samt tillgång till tek­

nisk biträdespersonal. Rådet uppskattar den erforderliga anslagsförstärknmgen

för dessa ändamål till 3 milj. kr.

Den snabba utvecklingen inom acceleratoromradet har — enligt vad rådet

finner — medfört behov av modernisering och nyanskaffning av acceleratorer.

Rådet, som f. n. låter utreda härmed sammanhängande frågor, avser att senare

återkomma med mera preciserade förslag i ämnet. För vissa aktuella nyanskaff­

ningar räknar rådet med ett ökat medelsbehov för budgetåret 1965/66 av om­

kring 600 000 kr.

Med hänsyn till att vissa hittills utgående amerikanska forskningsanslag inte

väntas bli beviljade i fortsättningen, beräknar rådet ett ökat medelsbehov mom

sitt område av 300 000 kr.

.

..

„

Erfarenheterna från forskningsrådens laboratorium i Studsvik har enligt rå­

dets mening visat, att verksamheten där kräver en gemensam administrativ led­

ning. Rådet förordar därför, att en särskild tjänst i Be 3 såsom föreståndare for

studsvikslaboratoriet inrättas vid rådet fr. o. m. den 1 juli 1965 med docenten

vid Uppsala universitet Per-Olof Kinell som förste innehavare.

Till förvaltningskostnader har inom ramen för detta anslag under innevarande

budgetår anvisats 326 000 kr. Rådet hemställer, att anslagsmedlen till förvalt­

ningskostnader höjs med 200 000 kr.

Vidare har statens råd för atomforskning i skrivelse den 27 oktober 1964

med överlämnande av ett andra inom rådets acceleratorkommitté utarbetat del­

betänkande — redovisat sin syn på utvecklingen inom acceleratortekniken och

dess konsekvenser för ett fortsatt svenskt engagemang i det europeiska samar­

betet på kärnforskningens område (CERN).

I. Främjande av forskning på jordbrukets område m. m.

Under nionde huvudtiteln har för innevarande budgetår till främjande av

forskning på jordbrukets område m. m. anvisats ett reservationsanslag av

2 950 000 kr. Av anslaget avses minst 250 000 kr. användas för att stödja strål-

skyddsforskning vid vissa institutioner som sorterar under jordbruksdeparte­

mentet, 30 000 kr. bli tilldelade den svenska avdelningen av Nordiska jordbruks-

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

24

forskares förening, 150 000 kr. användas för att främja i första hand jordbruks­

forskning med nordiska aspekter samt 381 000 kr. disponeras för undersökningar

rörande biverkningar vid användning av kemiska bekämpningsmedel.

Jordbrukets forskningsråd hemställer, att anslaget för nästa budgetår ökas

med 2 755 000 kr. till 5 705 000 kr. att användas för följande ändamål.

1. Nordiska jordbruksforskares förening .......................

2. Forskning av gemensamt nordiskt intresse................................

3. Mutationsforskning ..................................

4. Utrustning och drift av forskningsrådens laboratorium i Studsvik

5. Strålskyddsforskning ......................................

6. Biocidforskning ................................

7. Allmän jordbruksforskning ..................................

Summa kr. 5 705 000

Rådet framhåller att jordbruksforskningen är i behov av en mycket kraftig

anslagsforstarknmg. Effektiva insatser måste göras inom samtliga sektorer av

jordbruksforskningen för att bidra till att öka det svenska jordbrukets möjlig­

heter att mota de alltmer skärpta kraven på såväl yttre som inre rationalisering.

I detta sammanhang torde få anmälas dels framställningar rörande under­

sökningar inom biocidområdet, dels ett av trädgårdsnäringsutredningen framlagt

förslag rörande förädlingsverksamhet på trädgårdsområdet (Stencil Jo 1964:1).

1. Framställningar rörande undersökningar inom biocidområdet

Framställningar rörande medel för undersökningar inom det s. k. biocid-

omradet har inkommit från flera myndigheter m. m. Över dessa framställningar

har 1964 års naturresursutredning avgivit yttrande. Av detta inhämtas i huvud­

sak följande.

Utredningen är inte beredd att ta ställning till frågan om den lämpligaste

ansvars- och arbetsfördelningen på biocidområdet mellan olika organ. Prin­

cipiellt anser utredningen sig därför böra avråda från att inrätta permanenta

tjänster. Utredningen förordar i stället, att medel för angelägna undersökningar

eller andra åtgärder på biocidområdet, såsom skett för innevarande budgetår,

även för nästa budgetår anvisas under anslaget till främjande av forskning på

jordbrukets område för senare fördelning.

Utredningen har enligt sina direktiv att låta verkställa erforderliga expert­

utredningar och avge förslag till åtgärder för att klarlägga och motverka

negativa biverkningar av användning av kemiska bekämpningsmedel. De pro­

blem direktiven pekar på är utomordentligt svårbemästrade och kräver, om de

skall bringas under kontroll, mycket stora insatser. Utredningen har med hän­

syn härtill från början inriktat sig på att undersöka möjligheterna att få till

stånd ett internationellt samarbete på området. De insatser, som i första hand

förefaller lämpade att utföras med arbetsfördelning mellan intresserade länder,

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 40 år 1965

55 000

200 000

600 000

50 000

300 000

500 000

25

torde vara undersökningar av olika biociders giftverkan samt utvecklingsarbete

avseende analysmetodik. För vårt lands vidkommande har giftverknmgarna av

kvicksilver kommit att tilldraga sig ett särskilt stort intresse. En del undersök­

ningar avseende detta ämne har också kunnat påbörjas. Det synes därför enligt

utredningen ligga nära till hands att Sverige inom ramen för ett internationellt

samarbete i viss utsträckning koncentrerar sina toxicitets- och metodundersok-

ningar till att avse övervägande kvicksilver. I den allmänna diskussionen har

kvicksilvrets inverkan på framför allt vilda fåglar vid ämnets användning som

betningsmedel kommit i förgrunden. Kvicksilverförekomst i hönsägg och i fisk

har också tilldragit sig särskilt intresse. Utredningen anser sig f. n. inte ha an­

ledning sätta några andra biocidproblem före de nämnda vid en angelägenhets-

gradering. Eftersom även andra biocidproblem kan få stark aktualitet under den

tid ifrågavarande statsanslag avses komma till användning, måste emellertid

dels en försvarlig medelsreserv beräknas, dels en omgradering få ske vid med­

lens slutliga disposition. Med dessa utgångspunkter har utredningen lämnat i det

följande återgivna redovisning över aktuella medelsbehov avseende främst till-

lämpad forskning med sikte på att klarlägga biocidernas skadeverkningar, varvid

behoven upptages huvudsakligen efter angelägenhetsgrad.

1. Utveckling av analysmetoder. Statens naturvetenskapliga forskningsråds

(NFR) naturresurskommitté har begärt 300 000 kr. för utbyggande av analys-

verksamheten. Utvecklingsarbetet är en förutsättning för rationellt bedrivna

undersökningar av biocidförekomst i olika material. Utredningen beraknar

100 000 kr. för ändamålet.

2 Biocidförekomst i livsmedel. Statens institut för folkhälsan och statens

växtskyddsanstalt har beräknat medelsbehovet till ca 260 000 kr. resp. 80 000

kr. Utredningen vill även för sin del beräkna sammanlagt 340 000 kr.

3. Biocidförekomst i levande organismer och naturen i övrigt. NFR:s natur­

resurskommitté har begärt 40 000 kr. till fältarbets- och preparationskostnader

samt 400 000 kr. för undersökningar. Utredningen förordar en mnktnmg pa

kvicksilver, bl. a. med studier av näringskedjor, och beräknar under denna punkt

300 000 kr.

4 Metabolitstudier ^to. ^to. NFR:^s naturresurskommitté har begärt 100 000 kr.

för studier rörande biocidernas kemiska omvandling under olika förhållanden

samt biocidernas uppträdande och koncentrering till olika delar i levande varel­

ser och organismer. Då dessutom vissa andra behov föreligger, beraknar utred­

ningen för sin del 120 000 kr.

5. Undersökningar av biocidernas verkningar. Undersökningarnas syfte skall

vara att ge kunskaper om kvicksilverhaltiga livsmedels skadliga inverkan pa

människa och högre djurarter. Kostnaderna för de av NFR:s naturresurskom­

mitté planerade undersökningarna uppskattas till 62 000 kr. Statens veterinär­

medicinska anstalt har för studier av diagnostik och verkningar begärt 142 000

kr. Utredningen beräknar under denna punkt 200 000 kr.

6 Undersökningar av biociders inverkan på mikrofloran. NFR:s naturresurs-

kommitté har begärt ca 45 000 kr. för ändamålet. Utredningen beräknar 50 000

kr. under denna punkt.

7. Ekologiska undersökningar till ledning för växtskyddet. Statens växt-

Kungl. Maj:ts proposition nr Jfi år 1965

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

ändamålet begärt ca 40 000 kr. Även utredningen beräknar

40 000 kr. under denna punkt.

8 Resistensbiologisk försöksverksamhet. För detta ändamål har statens växt-

skyddsanstalt begärt 6 000 kr. och Sveriges Utsädesförening 57 000 kr. Utred­

ningen beräknar 50 000 kr. under denna punkt.

Det av utredningen sålunda beräknade medelsbehovet för budgetåret 1965/66

uppgår till sammanlagt 1 200 000 kr. De statsmedel som ställs till förfogande

för den speciella biocidforskningen bör anvisas över ett enda anslag för att

möjliggöra en samlad angelägenhetsgradering även vid den närmare medels-

fördelnmgen. Därest medel för biocidforskningsändamål anvisas under nionde

huvudtitelns anslag till främjande av forskning på jordbrukets område m. m.,

föreslås detta anslag för nämnda ändamål bli höjt med 950 000 kr. Utredningen

förutsätter, att medlen för biocidforskningsändamål fördelas efter närmare pröv­

ning av en sakkunniggrupp, vari utredningen blir tillräckligt representerad.

Medlen bör enligt utredningen i möjligaste mån ställas till förfogande med så­

dana förbehåll, att omdisponeringar kan företagas i lägen, då pågående under­

sökningar må befinnas böra utbytas mot andra, som erhållit högre angelägen-

hetsgrad. För en sålunda antydd kontinuerlig uppföljning av undersökningarna

torde erfordras vissa särskilda personalinsatser, för vilka medel bör ställas till

förfogande över forskningsanslaget eller kommittéanslag.

Statens centrala frökontrollanstalt hemställer att vid fördelning av an­

slag för biocidforskning medel för en befattning som överassistent i Ag 23 vid

anstaltens filial i Stora Råby måtte beviljas. En sådan förstärkning är enligt

anstalten nödvändig om betningsrådgivningen skall kunna byggas ut i syfte

att begränsa betningen av hemmaproducerat utsäde till de fall, då verkligt* be­

hov av betning föreligger.

2. Förädlingsverksamheten på trådgårdsområdet

a. T rådgårdsnäringsutrednin gen

Utredningen framhåller inledningsvis att den svenska trädgårdsodlingens möj­

ligheter att hävda sig i konkurrensen kommer att bli beroende av dess förmåga

att anpassa produktion och sortval efter marknadsförhållandena, genomföra

rationaliseringar av odlingarna samt främja en rationell produktion inom ra­

men för naturliga och ekonomiska förutsättningar. Härvid kommer forsknings-,

försöks- och förädlingsverksamheten att få en central betydelse.

Förädlingsarbetet med trädgårdsväxter sker f. n. huvudsakligen vid tre en­

skilda företag, nämligen J. E. Ohlsens Enke AB, Otto J. Olson & Sons AB och

W. Weibull AB. Även vissa konservindustrier — Findus AB, Felix AB och

Björnekulla Fruktindustri — bedriver egen växtförädling. Den omfattande

växtförädlingsverksamhet som bedrivs vid Sveriges Utsädesförening i Svalöv

har hittills i huvudsak inriktats på jordbruksväxter.

Betydande insatser görs från det allmännas sida för att stödja förädlingsverk­

samheten med jordbruksväxter. Beträffande trädgårdsväxter utgår däremot

27

inte något speciellt stöd. Behovet av stödåtgärder för trädgårdsväxtförädlingen

torde emellertid enligt utredningen vara minst lika stort som i fråga om annan

förädlingsverksamhet.

.. ....

Utredningen, som diskuterar alternativa former för statligt stod åt växtför­

ädlingen på trädgårdsområdet, framhåller att en särskild förädlingsmstitution

för trädgårdsväxter, förslagsvis förlagd till Alnarp, skulle ha åtskilliga fordelar

En sådan institution skulle dock bli tämligen kostnadskrävande. För loner och

övriga löpande kostnader beräknas minst 300 000 kr. per år samt för investe­

ringar i byggnader och utrustning lägst 1,5 milj. kr. Med hänsyn härtill har ut­

redningen inte lagt fram något detaljerat förslag om en särskild foradlings-

institution. Utredningen är emellertid beredd att utarbeta ett sadant fors ag,

om statsmakterna anser att erforderliga resurser kan ställas till forfogan e.

Ett annat alternativ, som har övervägts av utredningen, ar att statligt stöd

skulle lämnas något av de företag, som f. n. bedriver förädlingsverksamhet pa

trädgårdsområdet. Dessa företag är emellertid helt privatägda och om okade

statliga insatser skulle koncentreras till enbart något av dessa, skulle detta

sentligt rubba konkurrensförutsättningarna företagen emellan. Denna vag i

förstärkning av förädlingsresurserna har därför inte ansetts framkom ig.

Utredningen förordar i första hand ett alternativ, som till lagre kostnader an

vad en förädlingsinstitution skulle medföra, tillgodoser de mest angelagna beho­

ven på trädgårdsväxtförädlingens område. Enligt utredningen bor fors ags

vis ett årligt belopp av 250 000 kr. anvisas för att stödja foradimgsarbete me

trädgårdsväxter. Fördelningen av detta belopp mellan olika foradlmgsforetag

föreslås åvila jordbrukets forskningsråd.

.

Utredningen föreslår vidare att en särskild nämnd for foradlingsfragor pa

trädgårdsområdet som sakkunnig instans knyts till forskningsrådet Nämnden

bör utses av Kungl. Maj it samt bestå av högst sju ledamöter. Av dessa skulle

fyra representera växtförädling, forskning och försöksverksamhet pa tradgards-

områdct samt en vardera odling, handel och konsumentintressen.

Vid bifall till utredningens förslag kommer antalet tradgardsarenden mo

jordbrukets forskningsråd att väsentligt utökas. Utredningen föreslår darfor

att i rådet även skall ingå en ledamot med anknytning till den vetenskapliga

verksamheten på trädgårdsområdet. Denne ledamot bor tillika vara ordförande

i forskningsrådets nämnd för förädlingsfrågor på trädgårdsområdet.

b. Yttranden

Utredningens förslag att det statliga stödet till trädgårdsväxtförädlingen skall

lämnas genom jordbrukets forskningsråd tillstyrks i allmänhet av remissinstan­

serna Statskontoret anser dock att en särskild förädlingsinstitution skulle vara

mest ändamålsenlig och föreslår att förutsättningarna för ett halvstatligt in­

stitut undersöks Även statens jordbruksnämnd, Sveriges Lantbrulcsforbund,

Riksförbundet Landsbygdens Folk och Sveriges Utsädesförening förordar . fors­

ta hand en särskild förädlingsinstitution. Sveriges Utsädesförening framhåller

att utredningens förslag bör betraktas som en provisor.sk overgangsatgard i av­

Kungl. Maj:ts proposition nr lfi år 1965

28

vaktan på att ett officiellt institut inrättas. Otto J. Olson & Sons AB anser, att

orutsattnmgama for att inrätta en särskild avdelning för trädgårdsväxtförädling

vid Sveriges Utsädesförening ytterligare bör utredas.

Fordelningen av medlen till förädling av trädgårdsväxter bör enligt lant­

bruks styr ds eu och W. Weibull AB ske genom Kungl. Maj:t, efter hörande av

bl a. styrelsen for lantbrukshögskolan. Enligt /. E. Ohlsens Enke AB bör för­

delningen ombesörjas av lantbruksstyrelsen med hjälp av en rådgivande nämnd

. ^redningens förslag om inrättande av en nämnd för förädlingsfrågor på träd-

gar somradet ifragasatts av statskontoret, styrelsen för lantbrukshögskolan och

jordbrukets forskningsråd. Man hänvisar bl. a. till att forskningsrådet enligt sin

instruktion har att for fullgörande av viss uppgift tillkalla särskilda sakkunniga

Svenges Handelstradgårdsmästareförbund och Riksförbundet Landsbygdens

olk anser att antalet ledamöter i nämnden bör begränsas. W. Weibull AB för-

or ar att forskningsrådet biträds av en mindre expertgrupp. Lantbruksstyrelsen

i ragasatter om de foretag, som söker bidrag ur anslaget, bör vara representerade

i nämnden. Styrelsen föreslår att i stället skall ingå representanter för köksväxt-

och blomsterodling, handeln, lantbrukshögskolans trädgårdssektion samt den

statliga rådgivnings- och upplysningsverksamheten inom trädgårdsodlingen

Mot utredningens förslag att en representant för trädgårdsnäringen skall ingå

i jordbrukets forskningsråd har remissinstanserna inga erinringar.

J. Åtgärder för att förebygga skördeskador

Under nionde huvudtiteln har för innevarande budgetår anvisats ett reserva­

tionsanslag av 300 000 kr. till åtgärder för att förebygga skördeskador.

Jordbrukets forskningsråd föreslår, att anslaget ökas med 200 000 kr. Behovet

av forsknings- och försöksverksamhet på detta område är stort — framhåller

rådet - varför en utvidgning och effektivering av verksamheten är av största

betydelse for jordbruket.

Kungl. Maj:ts proposition nr JfO år 1965

K. Statens tekniska forskningsråd

För innevarande budgetår är detta förslagsanslag under tionde huvudtiteln

uppfort med 364 000 kr. Statens, tekniska forskningsråd begär inte något sär­

skilt anslag for verksamheten vid rådet under budgetåret 1965/66 men före­

slår, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att få fastställa den

de! av reservationsanslaget för teknisk forskning, som må användas för den ad­

ministrativa och planerande verksamheten vid rådet. Ett sådant förfarande

il ampas för bl. a. statens råd för atomforskning och statens råd för byggnads-

orsknmg. Enligt rådets mening måste en rimlig relation etableras mellan dess

resurser för teknisk forskning å ena sidan och för planerande och administrativa

uppgifter a den andra.

I en särskild promemoria har rådet angivit det ökade medelsbehovet för de

andamal som tillgodoses genom förevarande anslag till i runt tal 347 000 kr.

29

L. Teknisk forskning

Detta reservationsanslag under tionde huvudtiteln är för innevarande budget­

år uppfört med 13 200 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1963/64 fanns pa

anslaget en reservation av 4 579 115 kr.

Statens tekniska forskningsråd hemställer, att anslaget till teknisk forskning

för nästa budgetår höjs med 10,8 milj. kr. till 24,0 milj. kr. Härvid förutsätter

rådet den ändringen i förhållande till nuläget, att dess administrationskostnader

skall bestridas från förevarande anslag.

Rådet framhåller, att ansökningsvolymen fortlöpande visar en markant steg­

ring. Under budgetåret 1963/64 inkom ansökningar om bidrag till ett samman­

lagt belopp av 16,7 milj. kr. (1962/63 11,8 milj. kr.). Bidrag beviljades med 8,3

milj. kr. Vid utgången av budgetåret hade reservationsvis beviljats 6,6 mil], kr.

för avräkning mot innevarande budgetårs anslag.

Den föreslagna ökningen av anslaget till teknisk forskning avser rådet att ut­

nyttja för följande ändamål, nämligen uppdragsforskning och därmed sam­

manhängande verksamhet 2 milj. kr., teknisk information och dokumentation

1 milj. kr., rymdforskning 1,5 milj. kr., inrättande av nya forskargrupper och

förstärkning av redan initierad verksamhet inom den medicinsk-tekmska sek­

torn 750 000 kr., skogsteknisk forskning 750 000 kr., storprojekt eller koordine­

rade delprojekt inom bl. a. den tekniska näringsforskningens område 2 milj. kr.,

anslag av vanlig typ inom olika forskningsområden 2,5 milj. kr. samt bidrag till

forskningsprojekt, för vilka tidigare utgått stöd från Förenta staterna, 500 000

kr.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr lfi år 1965

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

V. En »tandem van de Graaff-accelerator» i Uppsala

A. Förslag

I förutvarande universitetskanslerns framställning föreslås att Kungl. Maj:t

måtte utverka riksdagens medgivande att beställa en s. k. »tandem van de

Graaff-accelerator» för forskning vid fysiska institutionen vid Uppsala univer­

sitet jämte viss tillhörande utrustning intill ett belopp av 7 842 000 kr., att gäl­

das tidigast under budgetåret 1965/66. Av fysiska institutionens betänkande in­

hämtas bl. a. följande.

Inom forskningsverksamheten vid fysiska institutionen i Uppsala spelar kärn­

fysiken den dominerande rollen. Flera forskargrupper är vidare engagerade in­

om omradena, för fasta tillståndets fysik, elektronik m. m. Forskningsintensite-

ten svarar enligt utredningen väl mot tillströmningen av studenter och forskare

— bl. a. från andra länder — och den tillgängliga instrumentutrustningen är

hart utnyttjad Emellertid hämmas utvecklingen inom den kärnfysikaliska

orsknmgen av den omständigheten att institutionen saknar en egen accelerator.

Under de senaste tio åren har kärnspektroskopien utvecklats till en precisions-

vetenskap som med stor framgång applicerats på de radioaktiva isotoperna.

Experimentellt material från detta forskningsområde utgör vår viktigaste in­

formationskälla om atomkärnornas byggnad, deras grundtillstånd och exciterade

energitillstånd. Inom hela detta problemkomplex har fysiska institutionen i

Uppsala under professorn Kai Siegbahns ledning bidragit på bred front till

saval utvecklingen av precisionsspektrometrien och annan experimentell meto­

dik som sjalva studiet av berörda fenomen. Undersökningsobjekten har emel­

lertid uteslutande utgjorts av radioaktiva isotoper, vilket enligt utredning­

en begransat institutionens forskningsverksamhet. Dessa isotoper har inte kun­

nat framställas inom institutionen. Man har därför varit hänvisad till aceelera-

torer pa andra institutioner och varit helt beroende av de aktuella forsknings­

programmen vid dessa. Isotoperna har vanligen kort livslängd, och för att en

undersökning skall kunna genomföras krävs ofta åtskilliga bestrålningar i följd.

Institutionens omfattande behov av radioaktiva isotoper kan inte mötas utan

tillgång till en egen accelerator, framhålls i betänkandet.

Karnforskningens utveckling hämmas även av att strålningen från de radio­

aktiva isotoperna — oavsett deras livslängd och oavsett om de är cyklotron-

framstallda eller reaktorbestrålade — ger endast eu mycket ofullständig bild av

excitationsmonstret i karnorna. Det är enligt utredningen uppenbart att käm-

■ rMPvrT'd institutionen måste kombineras med en accelerator i området

10 a 20 MeV for att de inslagna vägarna skall kunna fortsättas. Först under de

sista aren har acceleratorer som är lämpliga för sådana ändamål kunnat kon­

strueras: de s. k tandemacceleratorerna. En särskild forskargrupp vid fysiska

institutionen i Uppsala har redan nedlagt ett stort arbete på att utveckla en

metodik som skulle göra det möjligt att föra forskningen över på de nya om­

råden, som öppnar sig med tillgången till en tandemaccelerator.

För fysiska institutionen i Uppsala med dess inriktning på precisionsspektro-

skopien av kärnfysiken ar enligt utredningen en tandemmaskin den mest ända­

målsenliga acceleratorn, inte minst för att institutionens framskjutna ställning

mom detta forskningsområde skall kunna försvaras. Även andra forsknings­

31

Kungl. Maj:ts proposition nr Ifi år 1965

grupper vid institutionen skulle i sitt arbete ha stor användning för en tandem-

accelerator, bl. a. vid studiet av kärnornas magnetiska och elektriska moment

samt kärnnivåers livslängd ävensom vid acceleration av tunga joner.

För acceleration av protoner och tyngre joner anvands enligt utredningen

numera tre typer av accelerator inom lågenergiomradet, nämligen den lmeara

acceleratorn, den sektorfokuserande cyklotronen och tandem van de Graaff-

acceleratorn. En accelerator av sistnämnda slag har av utredningen efter ingåen­

de överväganden befunnits vara den för institutionens arbete mest andamals-

enliga. Tandem van de Graaff-acceleratorer tillverkas i Förenta staterna

High Voltage Engineering Corporation, Burlington, Massachusetts. Anlägg

ningen har i betänkandet kostnadsberäknats till det av förutvarande universi­

tetskanslern begärda beloppet, 7 842 000 kr.

....

. v

t:ii „n

Personalbehovet för acceleratoranläggnmgen beraknas i betankandet till en

forskarbefattning i lönegrad B 1, två tekniker, en i lönegrad A 23 och en i löne­

grad A 19 samt en mekaniker i lönegrad A 15. Den arliga driftkostnaden upp

skattas till 50 000 kr.

I prop. 1964:1 (bil. 10 s. 363) förklarade jag mig — med hänsyn till att kans­

lerns framställning då alltjämt remissbehandlades — inte vara beredd att da ta

ställning till det föreslagna beställningsbemyndigandet.

Sedermera har byggnadsstyrelsen hemställt om godkännande av byggna s-

program för ett acceleratorlaboratorium för fysiska institutionen i Uppsala.

Laboratoriet föreslås omfatta en acceleratorhall planerad för en tandem van de

Graaff-accelerator med reservplats för ytterligare en sådan accelerator jamte en

elektrisk station. Byggnaden kommer enligt förslaget att till största delen > i

förlagd under markytan. Därvid förutsätts att byggnaden skall kunna utökas

med fyra till fem våningsplan över själva laboratoriet. Den föreslås bil placerad

i västra delen av kv. Kemikum, varigenom laboratoriet skulle fa direkt tillgång

till institutionens servicemöjligheter och lokaler. Byggnadskostnaden - dan

inräknade försörjningskostnaderna - uppskattas av styrelsen till ca 4,6 m.lj.kr.

enligt prisläget den 1 juli 1963. Projekteringskostnaden beraknas till ca 400 000

kr. med en projekteringstid av fem månader för huvudhandlingar och ytter­

ligare fem månader för bygghandlingar. Byggnadstiden uppskattas till 14 må­

nader Styrelsen hemställer vidare att för upprättande av huvudhandlingar ett

belopp av 200 000 kr. ställs till förfogande från det under fonden for forlag till

statsverket anvisade investeringsanslaget Vissa projekteringskostnader.

B. Yttranden

Statens råd jör atomjorskning tillstyrker livligt den föreliggande framställ­

ningen. Av rådets yttrande inhämtas bl. a. att rådet för beredande av frågor

sammanhängande med partikelaccelcratorer tillsatt en särskild acceleratorkom-

mitté och att denna kommitté år 1963 framlagt ett delbetänkande med förslag

att ifrågavarande uppsalaprojekt utbryts och behandlas fristående. Inom kom­

mittén diskuteras därjämte bl. a. frågan om anskaffande av en generator till

Göteborg. Kommittén har vidare påpekat att viss magnetutrustnmg borde

32

kunna anskaffas till lägre pris från svenska tillverkare än från den amerikanska

tirman.

.Statens tekniska forskningsråd finner inte skäl till erinran mot det i utred­

ningen framlagda forskningsprogrammet, men framhåller att utrustning av det

slag varom har ar fråga med stor sannolikhet kommer att erfordras vid också

andra universitetsorter än Uppsala. Eådet tillstyrker framställningen under

orutsattning att Kungl Maj:t finner det möjligt att tillgodose alla eller åt­

minstone flertalet av de institutioner som har behov av dylik utrustning I an­

nat fall förordar rådet en särskild utredning av frågan om utrustningens place­

ring. Rådet anför vidare följande.

rnfininf flnilgStTn<|e

^

, ^Mgail °m haffande

av kostnadskrävande ut-

stning for kärnfysik forskning far givetvis ej heller medföra att, utan av-

gnmg av olika forskningsområdens angelägenhetsgrad, möjligheter till an

«•"“«** & “*• forsknmgsområdélj

tnfdetm f • r d ,fV .V1,kt att “an eb &en°m ett isolerat ställningstagande

“eihtbåö^rMgS

•

b,nder d“ fr™tida

“*“» »

Malmfonden framhåller att den begärda acceleratorn tillhör den typ av ut­

rustning som är nödvändig för kontinuerligt bedriven forskning och högre un-

ervisning samt att kostnaden för densamma därför bör bestridas av medel

o ver statsbudgeten.

Vid univ er site tskanslersämbete ts yttrande är fogade dels en framställning

från rektorsämbetena vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska hög­

skola, van begärs en förutsättningslös utredning av frågan om framtida för­

läggning av acceleratorer, dels en skrivelse från konsistorierna vid samma läro­

anstalter, med vilken överlämnats en av professorn Nils Ryde gjord utredning

angaende anskaffning av en tandemgeneratoranläggning för forskning rörande

atomkarnornas struktur och egenskaper. Ämbetet har funnit sig böra i sitt

yttrande behandla såväl huvudframställningen med uppsalautredningen som

sistnämnda skrivelser och utredning. Därutöver har ämbetet till behandling

forehaft ett inom Nordiska rådet väckt förslag om ett nordiskt institut för

elementarpartikelfysik.

De av kanslersämbetet hörda universitets- och högskolemyndigheterna har

ti overvagande antalet intet att erinra mot att en tandemaccelerator förläggs

till Lppsala. Goteborgs universitet, tekniska högskolan i Stockholm och Chal-

mers tekniska högskola ansluter sig dock till den av tekniska forskningsrådet

uttalade meningen, att acceleratorfrågan bör ses i ett större sammanhang och

utredas närmare före ett ställningstagande. I professorn Rydes utredning fram­

hålls bl. a., att den vetenskapliga motiveringen för anskaffande av en tandem-

generator till Göteborg — där fysikinstitutionerna vid universitetet och Chal­

mers tekniska högskola för överskådlig tid framåt kommer att utbilda det stör­

sta antalet fysikstuderande i landet — synes väga minst lika tungt som den

som ant örts för uppsalaprojektet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

33

Universitetskanslersämbetet anför bl. a. följande.

Vid sin behandling av de nu närmast aktuella förslagen om upprustning av

acceleratorresurserna, nämligen genom anskaffning av aeceleratorer till Uppsala

och Göteborg samt genom inrättande av ett nordiskt institut för elementarpar­

tikelfysik, har kanslersämbetet blivit övertygat om angelägenheten av en all­

sidig och förutsättningslös utredning — delvis som komplement till accelerator-

kommitténs utredning — av frågan om den kärnfysikaliska forskningens och

forskarutbildningens organisation och lokalisering. Den för sadan utbildning

och forskning erforderliga utrustningen är sa kostnadskrävande, att det enligt

kanslersämbetets mening allvarligt kan ifragasättas om ej en större koncentra­

tion av resurserna bör eftersträvas. Med hänsyn till forskningens och utbild­

ningens behov och den snabba utvecklingen inom ifragavarande område maste

utredningen utföras utan dröjsmål.

Ämbetet föreslår att en utredning av nämnt slag snarast verkställs antingen

genom Kungl. Maj:ts försorg eller av ämbetet i samarbete med berörda forsk­

ningsråd eller rådens samarbetsdelegation. Därutöver konstaterar kanslers­

ämbetet vikten av att en erforderlig upprustning av acceleratorresurserna inom

landet inte onödigt försenas. Ämbetet förordar därför att Kungl. Maj:t begär

riksdagens bemyndigande att vidtaga åtgärder för anskaffning av en tandem-

generatoranläggning inom en kostnadsram av 8 milj. kr., att förläggas till den

institution som efter utredning om den kärnfysikaliska forskningens och forskar­

utbildningens organisation och lokalisering synes lämpligast.

Kungl. Maj:ts proposition nr Jfi år 1965

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 1/0

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1965

VI. Informationsbehandling

A. Kommitténs förslag

Den av förutvarande universitetskanslern tillkallade kommittén för akade­

misk utbildning i administrativ databehandling erinrar i sitt betänkande inled­

ningsvis om de åt kommittén givna direktiven. I dessa framhölls, att ämnet

numerisk analys enligt föreliggande studieplaner omfattar dels numerisk analys

i egentlig mening, dels även vissa andra moment, bl. a. programmering, elektro­

nisk databehandling och nomografi. Vidare påpekades, att det vid en år 1963

anordnad ämneskonferens i numerisk analys erinrats om den svåra bristen i

landet på personal med kvalificerad utbildning i administrativ databehandling

samt framförts önskemål om att särskild sådan utbildning skulle anordnas vid

universitet och högskolor. Med anledning härav tillsattes kommittén med upp­

gift att inom kanslersämbetet utreda ifrågavarande utbildningsspörsmål och

därmed sammanhängande frågor samt att till kanslern avge av utredningen

föranledda förslag.

I betänkandet konstateras, att de tekniska högskolorna vid tidpunkten för kom­

mitténs tillsättande inte hörde till kanslersämbetets verksamhetsområde och

att utredningsuppdraget därför förutsatts inte omfatta utbildningen vid dessa

högskolor. Kommittén har därför beaktat främst utbildningsbehovet för sam­

hällsvetare och ekonomer. I övrigt inhämtas av betänkandet bl. a. följande.

Databehandling som begrepp kan i vidsträckt bemärkelse definieras som allt

handhavande av data. Arbetet kan bedrivas mer eller mindre mekaniserat. Med

hjälp av datamaskiner uppnås den högsta graden av mekanisering, automatisk

databehandling (ADB). ADB kan vara av matematisk eller administrativ karak­

tär. Matematisk ADB syftar till lösning av beräkningsuppgifter. Administra­

tiv ADB avser omhändertagande av administrativa uppgifter inom förvalt­

ning och näringsliv. Den senare typen av ADB uppskattas i betänkandet ut­

nyttja omkring 80 % av datamaskinparken.

Antalet datamaskinanläggningar i Sverige beräknas till ca 230 i november

1964. Kommittén räknar med en betydande expansion av administrativ ADB

innan någon mättnad inträder. BI. a. torde datamaskinerna komma att tek­

niskt utvecklas, nya metoder för deras användning att utarbetas och tendenser

mot större företagsenheter att framträda. Expansionen hämmas dock tills vi­

dare, framhalls i betänkandet, av den radande bristen pa kvalificerade system­

män och programmerare.

Kommittén föreslår anordnande av dels yrkesutbildning i ADB motsvarande

en eller flera akademiska betygsenheter, dels orienterande undervisning i ADB

av mindre omfattning. För ekonomernas del föreslås att en undervisning av sist­

nämnda slag skall vara obligatorisk. Vad avser samhällsvetarna rekommenderar

kommittén fyra olika utbildningslinjer enligt följande.

1. Kombination av nationalekonomi, statistik och ADB.

2. Kombination av kulturgeografi, ADB och exempelvis statistik.

3. Kombination av statskunskap, ADB och ett tredje ämne.

4. Kombination av företagsekonomi, ADB och ett tredje ämne.

35

Enligt kommittén kan även andra kombinationer än de nämnda bli aktuella.

Vidare påpekas, att databehandlingsutbildningen för teknikerna naturligen sam­

ordnas med utbildningen i industriell ekonomi och organisation.

Under benämningen administrativ ADB kan inrymmas många ämnesområden

som tangerar eller passerar över gränserna för andra universitets- och högskole-

ämnen. Enligt kommittén bör det ankomma på lärarna i administrativ ADB

vid varje läroanstalt att utreda i vilken mån s. k. »gräns- och överlappnings-

ämnen» kan uteslutas på grund av att de från ADB-synpunkt i tillräcklig ut­

sträckning täcks i andra läroämnen. Vad avser gränsdragningen mot ämnet

numerisk analys finner kommittén att skillnaderna mellan detta^ ämne och admi­

nistrativ ADB redan på ett elementärt utbildningsplan är så markerade att

skilda utbildningsorganisationer erfordras för de båda ämnena. Vissa studerande,

särskilt de som skall syssla med matematiskt avancerade problem inom ADB,

bör enligt kommittén läsa såväl numerisk analys som administrativ ADB.

Kommittén anser att man bör räkna med en fortlöpande förskjutning i inrikt­

ningen av ämnet administrativ ADB. Bl. a. torde av förbättrad systematisering

av kunskapsstoffet och successiv standardisering av metoderna komma att följa

en nedskärning av ämnets elementära delar. Även utvecklingen inom de an­

gränsande ämnen, för vilka databehandling är en ny hjälpvetenskap, bör kunna

föra med sig förändringar i administrativ ADB som läroämne.

I fråga om behovet av utbildning framhålls i betänkandet att orienterande

ADB-utbildning bör vara obligatorisk för ekonomistuderande och möjligen också

för teknologer, ehuru något förslag inte framläggs beträffande de senare. Frivil­

lig orienterande undervisning bör enligt kommittén vara tillgänglig för alla in­

tresserade. För flertalet universitets- och högskoleämnen bör ett mer eller mindre

omfattande element av ADB-kunskaper integreras i kursplanerna, anförs i be­

tänkandet.

Behovet av utbildad databehandlingspersonal har enligt kommittén invente­

rats av Svenska arbetsgivareföreningen och Svenska dataföreningen. Av inven­

teringen framgår bl. a., att arbetsgivarna önskar rekrytera omkring hälften av-

erforderliga systemmän och en fjärdedel av programmerarna med akademiskt

utbildad personal. Det årliga behovet av ADB-tjänstemän som yrkesutbildats

på ekonomi- och samhällsvetarlinjerna uppskattas av kommittén till 200 ä 250.

I Sverige förekommer f. n. utbildning i administrativ ADB dels inom ramen

för ämnet företagsekonomi vid universiteten i Lund och Göteborg samt vid

handelshögskolan i Göteborg, dels inom ämnet statistik vid universitetet i Stock­

holm. Därutöver meddelas viss kortare orienterande undervisning av bl. a. data­

maskintillverkare, statskontoret och fristående utbildningsinstitut. I övriga

Europa är utbildningen på området under snabb expansion men har påbörjats

senare än i Sverige. Föregångslandet är enligt kommittén Förenta staterna, och

vid uppläggningen av kurserna i Lund och Göteborg har utgångspunkten varit

amerikanska förebilder.

Kommittén framlägger i sitt betänkande förslag till kursplaner inom admini­

strativ ADB endast för universiteten. För handelshögskolan i Göteborg liar man

inte velat föreslå några ändringar i den undervisning som bedrivs i ämnet, och

de tekniska högskolorna bär som tidigare nämnts legat utanför utrednings­

uppdraget. Förslaget till kursplaner omfattar tre betygsenlicter med eu speci­

fikation av de två första betygens innehåll och eu skissering av den tredje

betygsenheten. Kurserna är indelade i moduler med varje betygsenhet omfat­

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

36

tande omkring fem moduler. Genom detta system tillåts en viss differentie­

ring av undervisningen och en eventuell framtida övergång till ett poängberäk-

mngssystem av exempelvis amerikansk modell underlättas. I det följande anges

i sammandrag det av kommittén föreslagna kursinnehållet i de olika modulerna.

Första betygsenhet en :

Modul 1.1: Denna modul skall tjäna som dels en orientering, dels en intro­

duktion till ämnet.

Modul 1.2: Modulen består av tre huvuddelar, nämligen data och information,

enkla hjälpmedel och processer för databehandling samt datamaskiner.

Modul 1.3: I denna modul skall undervisning ges i programmering för olika

maskintyper. En programmeringsuppgift inkl. körning av programmet på data­

maskin föreslås ingå i fordringarna.

Modul 14: Ett programmeringsspråk som skall användas oberoende av data­

maskintyp sägs vara problemorienterat. Den fjärde modulen föreslås omfatta

studium av olika problemorienterade programmeringsspråk, varvid viss val­

frihet skall föreligga.

Modul 1.5: Denna modul i förslaget omfattar genomgång av typlösningar till

vissa ofta återkommande delproblem av programmerings- och systemkaraktär.

Dessutom ingår en översikt av ADB-systemarbete och av gängse ADB-till-

lämpningar.

Andra b ety gsenh e t en :

Modul 2.1: Vissa av systemarbetets centrala frågor föreslås bli genomgångna

i denna modul. För studerande i ämnet företagsekonomi anser kommittén att

en speciell utformning av modulen är befogad.

Modul 2.2: I denna modul har sammanförts vissa delämnen som erfordras dels

för en ledare av ett ADB-projekt, dels för dem som är inriktade på utnyttjande

av ADB inom kontorsrationaliseringen. Modulen skall kunna överhoppas av

elever som önskar välja en annan modul eller som inhämtat motsvarande avsnitt

i ämnet företagsekonomi.

Modul 2.3: Denna modul är uppdelad på 2.3 A, 2.3 B, 2.3 C etc., varvid valfrihet

föreslås råda mellan dessa. Den första delmodulen skall inriktas på ADB-till-

lämpningar inom registervård och statistik, den andra behandlar grunderna för

planering, optimering, simulering och prognosticering med ADB och den tredje

informationssökning och bearbetning av verbal information.

Modul 24: Den fjärde tvåbetygsmodulen föreslås omfatta jämförelser och värde­

ringar av maskiner, system och programmeringsspråk.

Modul 2.5: Tvåbetygsstudierna avslutas med en självständig arbetsuppgift, som

beräknas böra omfatta en effektiv studietid av ca tre veckor.

Tredje betygsenheten:

Den tredje betygsenheten är avsedd för sådana blivande systemmän och pro­

grammerare, vilkas specialområde är för avancerat eller för "omfattande för att

kunna täckas av tvåbetygsstudierna. Man har inom kommittén inte velat binda

vederbörande lärare med detaljerade anvisningar om innehållet i denna betygs­

enhet. De ämnen som föreslås ingå är planering, optimering, simulering, prognos­

ticering, vissa grenar av operationsanalysen, systemarbete för höggradigt inte­

grerade informationssystem samt självorganiserande system och heuristisk pro­

grammering. Vidare förutsätts studierna omfatta de problem, som sammanhäng­

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 40 år 1965

37

er med centralt utnyttjande av stora maskinsystem med hjälp av datatransmis­

sion och multiprogrammering. Visst självständigt arbete bör krävas.

Administrativ ADB erbjuder ett rikt fält för forskning och utveckling. Bland

forskningens uppgifter nämner kommittén bl. a. skapande av en systematisk

teori inom ämnet, studium av gränsområdena mellan teknik och administration

samt studium av sambandet mellan informationssystem och företagsorganisa­

tion som system. Dessutom betonas värdet av internationella kontaktei. Med

hänvisning till att International Computation Centre (ICC) i Rom f. n. håller

på att ändra inriktning och planerar ett seminarium för utbildning av lärare i

ADB, ett symposium om den ekonomiska lönsamheten av ADB (1965) samt ett

annat om ADB i offentlig förvaltning (1966) föreslår kommittén svensk anslut­

ning till ICC.

Enligt kommitténs förslag skall särskilda institutioner för ämnet administrativ

ADB inrättas i Lund, Göteborg och Stockholm. Institutionerna bör därvid

lämpligen förläggas till universitetens samhällsvetenskapliga fakulteter. Varje

institution föreslås få följande personalorganisation:

1) professor,

2) universitetslektor,

3) övrig undervisningspersonal enligt universitetsautomatikens regler,

4) forskarassistent,

5) 1 000 assistenttimmar för forskning,

6) 3 165 assistenttimmar för undervisning, administrativt arbete, uppsatshand­

ledning, skrivningsrättning m. in.,

7) kontorist.

Vidare räknas med vissa kostnader för reseersättningar till speciallärare bo­

satta på annan ort.

Med hänsyn till behovet av akademisk utbildning i administrativ ADB finner

kommittén det angeläget att utbildningen snarast kommer till stånd. Den

knappa tillgången på lärare kan dock i begynnelseskedet verka begränsande.

Utan avvaktan på att professurer inrättas och besätts med ordinarie innehavare

bör, enligt kommittén, undervisning startas så snart lärartillgången i övrigt

bedöms som tillfredsställande.

Lund och Göteborg: Kommittén finner det angeläget att den bedrivna

försöksutbildningen, efter de justeringar som dess rekommendationer beträffande

en utbildning i administrativ ADB kan leda till, övergår i en ordinarie utbild-

ningsform med möjligheter även till högre utbildning på licentiand- och dokto­

randstadiet. Det bör kunna ske omedelbart, dvs. fr. o. m. budgetåret 1965/66.

Vidare föreslås, att ämnet skall ingå i ekonomexamen med två betygsenheter,

av vilka den ena skall ersätta det tredje betyget i företagsekonomi. Examcns-

stadgan föreslås ändrad i överensstämmelse härmed.

Stockholm: Med hänsyn till utbildningsbehovet och tillgången till lärar-

krafter bör undervisning upptas fr. o. m. budgetåret 1965/66.

Uppsala och Umeå: Möjligheterna att anordna undervisning i ämnet

bedöms av kommittén som mindre goda i Uppsala än pa förut nämnda orter.

Utbildning bör dock starta så snart det är möjligt. Upptagande av undervisning

i ämnet i Umeå får enligt kommittén tidsmässigt bli beroende av universitetets

uppbyggnad i övrigt.

Vid sin beräkning av kostnaderna för den nya utbildningen har kommittén

utgått från ett uppskattat antal av 75 ettbetygsstuderande och 45 tvåbetygsstu-

Kungl. Maj:ts proposition nr Ifi år 1965

38

derande vid var och en av universitetsorterna Lund, Göteborg och Stockholm.

Den faktiska studenttillströmningen och automatikens regler får enligt kommit­

tén sedan avgöra den erforderliga medelstilldelningen. Kommittén har förutsatt

att tillträde till utbildningen icke skall vara spärrat. För de tre universitets­

orterna skulle kostnaderna sammanlagt, enligt kommitténs beräkningar, uppgå

till ca 900 000 kr. per år jämte ett engångsbelopp på ca 165 000 kr. Härtill

kommer löpande lokalkostnader, stipendier, anslag till ograduerade forskare

samt kostnader för maskintid och för fältarbeten, allt poster som i betänkandet

förutsätts bli täckta i särskild ordning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

B. Arbetsgruppens promemoria

I den promemoria med förslag till omedelbara åtgärder för förstärkning av

ämnet numerisk analys vid universiteten och högskolorna, som utarbetats av

en särskild arbetsgrupp inom, det av statskontoret tillsatta expertrådet för data-

behandlingsfrågor anförs bl. a. följande allmänna synpunkter på detta ämnes

utveckling.

Den automatiska databehandlingen befinner sig för närvarande i ett skede av

kraftig expansion. Detta förhållande ställer krav på utbildning i fråga om an­

vändningen av de nya hjälpmedlen och metoderna härför, framför allt vid de

högre läroanstalterna. För att denna utbildning skall kunna bli tillräckligt om­

fattande och effektiv måste under de närmaste åren ett stort antal lärare i admi­

nistrativ och vetenskaplig ADB samt i numerisk analys utbildas. Med hänsyn

till den rådande bristen på personal, utbildad för ADB, är det av största bety­

delse för databehandlingens utvecklingsmöjligheter att institutionerna i nume­

risk analys vid universiteten får sådana resurser att den utbildning som ges blir

fullgod. I längden torde detta inte kunna förverkligas utan att professurer i

ämnet inrättas.

I promemorian framläggs vidare preciserade förslag till utökning av personal­

organisationen för ifrågavarande ämnes del. Förslagen redovisas i följande

tabell. Samtliga tjänster föreslås inrättade fr. o. m. den 1 juli 1965.

Läroanstalt

Uppsala universitet

Lunds universitet

Stockholms universitet

Handelshögskolan i Göteborg

Tekniska högskolan i Stockholm

Tjänst

professur

universitetslektorat

1 000 assistenttimmar för forskning och

allmänt institutionsarbete

e. o. biträdestjänst

professur i stället för den befintliga labo-

raturen, med laboratorn Carl Erik Fröberg

som förste innehavare

500 assistenttimmar för forskning och all­

mänt institutionsarbete

universitetslektorat

universitetslektorat

universitetslektorat i stället för den befint­

liga laboraturen

39

Av de i promemorian anförda motiveringarna för förslagen inhämtas bl. a.

följande.

Universitetet i Uppsala disponerar f. n. en IBM 1620-a.nläggning och en data­

maskinanläggning av större omfattning har av matematikmaskinnämnden före­

slagits bli förlagd till universitetet. För att matematikmaskinen skall bil ett

verkligt fruktbart instrument måste forskning och undervisning mom nume­

risk analys bedrivas vid universitetet och stå under ledning av en ämnesrepre­

sentant med helst professors ställning. Betydelsen av undervisning i ämnet un­

derstryks ytterligare av att numerisk analys och matematikmaskmteori utgor

viktiga delar av civilingenjörsutbildningen.

.

Uppsalaprofessuren föreslås bli temporärt gemensam för universiteten i Upp­

sala och Stockholm. På tjänsten skall enligt förslaget falla ansvaret för all

undervisning i numerisk analys i Uppsala och undervisningen på ett- och tva-

betygsnivåema i Stockholm. Den högre utbildningen vid Stockholms universitet

föreslås samordnad med utbildningen vid tekniska högskolan i Stockholm.

Innehavaren av den nuvarande laboraturen i Lund, filosofie doktorn Carl Lnk

Fröberg, har av sakkunniga förklarats kompetent till professur i numerisk analys.

Det föreslagna universitetslektoratet vid handelshögskolan i Göteborg bör enligt

vad som framhålls i promemorian kunna täcka även ett behov av undervisnings-

förstärkning för ämnet företagsekonomi vid Göteborgs universitet. Den belint-

liga laboraturen i numerisk analys vid tekniska högskolan i Stockholm är f. n.

vakant.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

C. Yttranden

Det kommittébetänkande och den promemoria, som nyss redovisats, har

genom universitetskanslersämbetets försorg remissbehandlats. Därvid har ytt­

randen inkommit från universiteten, Handelshögskolan i Stockholm, handels­

högskolan i Göteborg, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska hög­

skola, organisationskommittén för teknisk högskola i Lund, ADB-utbildnings-

sakkunniga, försvarets forskningsanstalt (FOA), statistiska centralbyrån,

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund, Svenska civil­

ekonomföreningen, Svenska teknologföreningen, Sveriges akademikers central­

organisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt Sveriges

förenade studentkårer (SFS). Därutöver har det förut nämnda expertrådet på

uppdrag av statskontoret utarbetat förslag till åtgärder för förstärkning av

utbildning och forskning på databehandlingsområdet. Expertrådets förslag utgör

samtidigt ett yttrande över förslagen i det nämnda kommittébetänkandet.

I yttrandena över kommittébetänkandet har vikten och behovet

av utbildning i administrativ ADB genomgående understrukits. Som huvudsak­

lig anledning till detta har anförts arbetsmarknadens behov av kvalificerad per­

sonal utbildad inom ADB samt universitetsorternas upprustning vad beträffar

tillgången till datamaskiner.

Kommitténs förslag om administrativ ADB som examensämnc tillstyrks av

det övervägande antalet remissinstanser. Sålunda anför lärarrådet vid Handels­

högskolan i Stockholm bl.a. följande.

40

Lärarrådet finner med tillfredsställelse att det framlagda förslaget om aka-

demisk undervisning och forskning i administrativ ADB upptar detta ämne

sasom fristående och med egna institutioner. Särskilt har lärrarrådet uppmärk­

sammat att kommittén klart understrukit att administrativ ADB är något

annat an matematisk ADB (numerisk analys) och att kunskaper om maskiner

och teknik har ar sekundära i relation till kunskaper om informationsbehand-

lingssystemen.

Enligt rektorsämbetena vid universiteten i Lund och Umeå bör utbildning i

administrativ ADB komma även andra grupper till godo än dem som studerar

ekonomi och samhällsvetenskaper. Bl. a. nämns medicinare och odontologer samt

sjukvårdsadministratörer. TCO finner det olyckligt att den akademiska utbild­

ningen kommit att behandlas lösryckt från övrig ADB-utbildning. Organisations­

kommittén för teknisk högskola i Lund och Svenska teknologföreningen betonar

vikten av att en utredning rörande utbildningen inom ämnet vid de tekniska

högskolorna snarast kommer till stånd.

ADB-utbildningssakkunniga och FOA finner det inte ändamålsenligt att in­

rätta fristående institutioner för administrativ ADB utan förordar i huvudsak

att det akademiska utbildningsbehovet i ämnet skall tillgodoses genom att

mindre kurser i ADB förläggs till övriga ämnen. Liknande uttalanden görs av

bl. a. rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala och konsistoriet vid tekniska

högskolan i Stockholm.

I ADB-utbildningssakkunnigas yttrande anförs bl. a. följande.

Inom ADB-omradet finns ett stort behov av utbildning med mera praktisk

inriktning. Sådan utbildning tar relativt lång tid och ryms inte inom de tids­

ramar som galler för gymnasiet. Praktiskt inriktad fackutbildning i automatisk

databehandling bör därför anordnas. Den teoretiska nivån synes icke motivera,

att utbildningen nödvändigtvis hör hemma inom universitet och högskolor’.

Vid en eventuell förläggning av densamma inom universiteten vore det för övrigt

risk för, att man överbetonade de teoretiska delarna av utbildningen på bekost­

nad av övningarna. Om utbildningen utformas endast inom universiteten som

ett akademiskt examensä,mne, utestängs vidare från denna fackutbildning vissa

grupper av ungdomar, nämligen de som icke har genomgått fullständig gymna­

sieutbildning. Att anordna akademisk fackutbildning i administrativ ADB och

samtidigt och på i huvudsak samma orter även en postgymnasial fackutbildning

vore inte att rationellt utnyttja^ de tillgängliga resurserna. Fackutbildningen i

automatisk databehandling bör sålunda organiseras som en postgymnasial utbild­

ning utanför universiteten och högskolorna och borde kunna utgöra ett alter­

nativ till akademisk utbildning. ADB-utbildningssakkunniga avser att under

innevarande år framlägga förslag till sådan utbildning.

SFS understryker däremot nödvändigheten av att administrativ ADB inpas­

sas i den nya institutionsindelningen med egna institutioner. I samma riktning

uttalar sig Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund.

Vissa remissinstanser finner ytterligare utredning erforderlig. Sålunda anser

t. ex. samhällsvetenskapliga fakulteten i Göteborg att hela pol.mag.-examens

inriktning och omfattning bör utredas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

41

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 40 år 1965

De flesta av de hörda remissorganen uppehåller sig vid kommitténs förslag

till personalorganisation. I en del fall ställer man sig tveksam till möjligheten

att besätta tre professurer i administrativ ADB. I den riktningen uttalar sig

matematisk-naturvetenskapliga jakulteten i Göteborg och tekniska fakulteten

vid Chalmers tekniska högskola. Rektorsämbetet vid universitetet i Umea ifråga­

sätter om inte ämnet möjligen f. n. är alltför diffust för att omedelbart bil före­

trätt av tre professorer.

Andra remissinstanser intar en mer positiv hållning. Salunda anfor rektors­

ämbetet vid universitetet i Lund bl. a. följande.

Rektorsämbetet vill för sin del starkt understryka vikten av att en fullvärdig

utbildnings- och forskningsorganisation byggs upp inom ä,mnesomradet admini­

strativ ADB. Rektorsämbetet ansluter sig till kommitténs förslag vad galler

både omfattningen och lokaliseringen av denna organisation liksom tidspro-

grammet för dess uppbyggnad. Den snabba utvecklingen mom den administra­

tiva databehandlingstekniken påkallar enligt rektorsämbetets mening från sava

utbildningens som forskningens synpunkter omfattande °meddW insatser.

Liksom kommittén är rektorsämbetet härvid medvetet om den brist som nu

föreligger på personal för forskning och kvalificerad undervisning i administrativ

ADB. Rektorsämbetet vill emellertid i likhet med kommittén betona vikten av

att erforderliga fasta befattningar inrättas utan uppskov dels för att universite­

ten skall kunna konkurrera med Övriga grenar av samhalls-och näringslivet om

dylik personal, dels för att stimulera forskningen och utbildningen pa ADB-

området. Enligt rektorsämbetets mening bör emellertid övergångsvis med­

givande lämnas att få utbyta tjänster som universitetslektor, vilka torde bil

särskilt svåra att rekrytera, mot t. ex. assistenttimmar eller befattningar som

biträdande lärare.

Enligt SACO bör det övervägas om inte speciallärarbefattnmgar efter monster

från de tekniska högskolorna skulle kunna införas vid universiteten.

Konsistoriet vid tekniska högskolan i Stockholm forordar, att till denna hög­

skola skall knytas dels den för Stockholms universitet föreslagna professuren,

dels två universitetslektorat, av vilka ett med ekonomisk-samhällsvetenskaplig

och ett med teknisk-naturvetenskaplig inriktning. Därutöver föreslår konsisto­

riet bl. a. att en professur och två universitetslektorat skall mrattas vid Uppsala

universitet. För ADB-utbildning även i Uppsala uttalar sig vidare rektors­

ämbetet vid universitetet i Uppsala och TCO.

Några remissinstanser kommenterar även de i betänkandet framlagda för­

slagen till kursplaner. Därvid framförs inga erinringar mot det föreslagna syste­

met med moduler.

Vad avser förslaget om svensk anslutning till ICC finner matematisk-natur­

vetenskapliga fakulteten i Göteborg motiven härför föga övertygande. FOA

anser att frågan bör prövas i annat sammanhang.

Av remissorganen har endast ett fåtal berört a r b e t s g r u p p c ns pr o in e-

moria om förstärkning av ämnet numerisk analys. Matematisk-naturveten­

skapliga fakulteten i Uppsala har därvid intet att erinra mot att tjänstgörings-

42

skyldigheten för innehavaren av den för Uppsala universitet föreslagna profes­

suren fördelas mellan denna läroanstalt och universitetet i Stockholm. I vttran-

det från rektorsämbetet vid universitetet i Stockholm anförs bl. a. följande.

nin^tV^Tf analys intar en allt viktigare ställning. Den nära anknyt­

ningen till databehandling medför att behovet av utbildning och forskning inom

den numerara analysens område ökar. - Rektorsämbetet uppfattar de av stats­

kontoret nu föreslagna åtgärderna som ett försök till en första förstärkning av

amnet numerisk analys Redan nu är behovet av undervisning och forskning

mom detta område sa framtradande att de föreslagna åtgärderna inte kan be­

traktas annat an som ett mmimiprogram. Skulle en för universiteten i Uppsala

och Stockholm temporärt gemensam professur inrättas bör den självfallet för­

delas sa, att hälften av undervismngsskyldigheten fullgörs i Uppsala och hälf-

?h° T' P,r°fTUl;C7 korde vara förenad med säte och stämma i mate-

matisk-naturvetenskaphg fakultet saväl i Uppsala som i Stockholm. Eu annan

enligt rektorsämbetets mening andamålsenligare lösning vore, att den nuvarande

pro essuren vid tekniska hogskolan görs gemensam för universitetet och hög­

skolan varvid naturligtvis Övriga undervisningsresurser skulle tillkomma i hu-

automatJkens regler. I så fall kunde den professur i administrativ

databehandling som rektorsämbetet i annat sammanhang föreslagit skola inrät­

tas vid btockholms universitet också göras gemensam, varigenom ett rationellt

samarbete pa dessa viktiga områden kunde anordnas i Stockholm, där behovet

av forskning och undervisning otvivelaktigt är störst.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 40 år 1965

D. Expertrådets förslag

Av det förut nämnda expertrådetsförslag till åtgärder för förstärk­

ning av utbildning och forskning på databehandlingsområdet inhämtas i huvud­

sak följande.

ADB-kurser av skiftande slag anordnas f.n. av bl. a. statskontoret, datama-

skinfabnkantema, konsulterande ADB- företag och folkbildningsorganisationer-

ÅnÄ f ^-verksam arbetskraft önskvärd kompletteringsutbildning i

ADB. Behovet av utbildad arbetskraft på området är enligt expertrådet så stort

att inga — om an provisoriska — arrangemang bör avskaffas förrän nya ut-

lldnmgsmojhgheter natt sadan omfattning att provisoriska åtgärder inte längre

erfordras. Aven om de akademiska utbildningsresurserna förstärks i enlighet med

expertrådets förslag, paverkas endast obetydligt behovet av nuvarande icke-

akademiska utbildningsmöjligheter.

F. n föreligger — förutom den utbildning i administrativ ADB, som redovi-

sats i kommittebetankandet — vissa akademiska utbildningsmöjligheter i mate­

matisk ADB vid kurser, som anordnas dels i Lund, Göteborg och Stockholm

inom ramen for undervisningen vid institutionerna för numerisk analys (i Lund

vid universitetet, i Goteborg och Stockholm vid därvarande tekniska högskolor)

tiels vid Uppsala universitet med anlitande av tillfälliga lärarkrafter. I Umeå

meddelas mgen betygsundervisnmg i vare sig administrativ eller matematisk

Härjämte erinrar expertrådet om de s. k. ADB-utbildningssakkunnigas på­

gående utredning rörande icke-akademisk ADB-utbildning.

^

Den internationella termen för ADB i vid mening är sedan år 1959 informa­

tion processrng. Aven . Sverige får den motsvarande termen informations­

behandling av olika skal anses ha vunnit hävd som samlingsbeteckning för alla

43

slag av datamaskintillämpningar. Den äldre termen databehandling är enligt

expertrådet ett snävare begrepp än informationsbehandling oc inrymm

s. k. indeterministiska uppgifter, dvs. bl. a. simulering av ta

processer samt associativa problem.

„

,

, •

*

t ⁿ form a

-

Vid den senast hållna konferensen inom International ^ation rf Mon a

t. ex. syn, hörsel, känsel och inlämingsförlopp — samt avancerad teknik, . .

utvecklingen av programmeringsspråk och monitorsystem.

...

“ llrmäo„“bePha”„dling h.r »ligt. fpertr.det hittUls vunn.t

framför allt naturvetenskaplig, teknisk, medicinsk, samhällsvetenskap! g

ekonomisk forskning. I vissa ämnen har datamaskinerna stimulera en sadan

utveckling, att den akademiska utbildningen redan nu borde innefatta data

maskinstillämpningar. Detta gäller bl. a. delar av naturvetar- och civilingenjörs­

utbildningen samt civilekonomutbildningen. Datamaskinerna kommer snart att

vinna insteg inom sjukvården, varvid även läkarutbildningen b lr eror .

'

sivt kan man enligt expertrådet vänta sig eu ytterligare breddning till andra

områden, ett förhållande av väsentlig betydelse for bedömning av de utbil

ningsorganisatoriska frågeställningarna.

. .

Den i kommitténs betänkande gjorda indelningen i matematisk och admini­

strativ ADB är enligt expertrådet för snäv, da begreppen matematik och admini

stration inte synes täcka alla informationsbehandhngstillampnmgar. Simuler g,

processreglering, språköversättning, maskinell undervisning och sjalvlarande

Sstem 2 St rådet exempel på metodområden av stor vikt, som inte primart

förknippas med vare sig matematik eller administration.

Behovet av utbildning i ADB sammanhänger intimt med den grad av bety­

delse, som användning av datamaskiner inom produktion, förvaltning eller

forskning tillmäts. Behovet är därför olika starkt pa olika ämnesområden. De

första tillämpningarna låg inom området matematiska beraknmgar. Pa ett tidig

stadium uppkom därför krav på ökad undervisning i numerisk analys. Stea för

steg har informationsbehandling kommit till användning pa ett okat antal

områden inom både näringsliv och forskning. Förr eller senare konimer enligt

expertrådet utvecklingen på praktiskt taget varje tillampningssektor att na ett

sådant stadium, att den nya tekniken betraktas som en nödvändighet for äm­

nesområdet.

För främjande av en kontinuerlig anpassning av den nuvarande hogskole-

undervisningen till datamaskinstillämpningar erfordras enligt expertrådets me-

nimr väsenthgcn två åtgärder. Användning av datamaskiner inom forskningen

bör^stimuleras så att teknikens möjligheter omsätts i praktiska tillämpningar

Det förslag till anskaffning av datamaskiner for forsknmgsandamal, som i annat

sam man 1 fan g f ramla g t s av statskontoret, uppfyller enligt rådet detta behov.

Vidare bör en grund för den tillämpade undervisningen laggas genom anoid-

nande av en allmän orienteringskurs i informationsbehandling. \ ad som fouhas

härvidlao- är en ungefär månadslång kurs rörande datamaskinens olika kompo­

nenter och probleinoricnterade programmeringsspråk. Nar datamaskinstillami-

ii in gar skall införas i den lägre undervisningen i något amne, forutsatts denm

un.fervisning anknyta till kunskapsstoffet i orienteringskursen. Anledningen till

att undervisningen föreslås uppdelad på eu allmän orienteringskurs jamte äm­

ne,inriktad utbildning är eu strävan att undvika oklarheter , ansvarsfördel­

ningen mellan företrädare för ämnesutbildningen och foretradare tor a.rimt

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

44

'^0™a,t,01'S,,ehan<11.i!!f' Det senare ämnet bör enligt expertrådet betraktas som

l^t, tan!n-’ S°m tdlkommit för att möjliggöra och underlätta införlivandet av

hemmahand Dg * amnesmässiga sammanhang, där tillämpningarna hör

Datamaskiner har emellertid enligt expertrådet lett till en utveckling på om-

far akadeirnsk utbildning och forskning tidigare saknats. I första hand

galler detta utveckling av programmeringsspråk och monitorsystem, som spelar

underlättas'1'' ^

r°U fÖP att utnyttiandct av datamaskiner skall kunna

^l]]ampningsområden har behovet av ADB-utbildning f.n, nått myc-

dessf oF ,°™iat mg,.Ätta ^aller numerisk analys och administrativ ADB. På

ringTuSntgnMvtolg, 8t

"**** ‘*KUk

«•***» “lö™r

Erdigt expertrådet efterfrågas f.n. ADB-utbildning av följande slag, näm-

nfnT n t d,Unfg- aV P?!'S(,T for tekn]skt underhåll av datamaskiner,utbild-

;“g

, 0Pe.ratorer, utbildning av programmerare och biträdande systemmän

strativaADB utb-nAD ’ Utk,!dn‘ng/V kvalificerade systemmän för admini-

utbildnincr ^ov 'ldning ^av biträdande programmerare för matematisk ADB,

samt ntKU i • progl ammerare och systemmän för matematisk-vetenskaplig ADB

Ss nåffotnol?kaV

1?egr,?P.Cn Programmerare och systemman kan defi­

nieras nagot olika i vad avser administrativ och matematisk ADB.

\DB unn^ft 1Sstratt'V tt°B .innebär systemarbete analys av en administrativ

ADB-uppgift samt utformning av huvuddragen till en lösning genom utarbe-

adef aJrett s;k- fIodesschema. Flödesschemat utgör väsentligen det dokument

. , ‘ s, agger programmerarnas uppdrag. Programmerarens uppgift är att ut-

mtkt ™

T* T Ut'f» Siil™ W-X. för“åt

maskin i ill dessa arbetsuppgifter bor akademiskt utbildad arbetskraft icke

normalt anvandas Eu postgymnasi.l utbildning synes lämplig Med kvalifice-

rade systemman for administrativ ADB åsyftas personal för ledning av lystem-

DennannersoVldl g™°™forandt: av s|ora administrativa databehandhngspmjekt

hal i i P S b°r- ha/'n foretradesvis ekonomisk eller samhällsvetenskaplig

högskoleutbildning innefattande administrativa databehandlingstillämpningar

Inom matematisk ADB förstås med programmerare en person somlälvstän-'

u^ " met0dvaI °,ch arbetsuppläggning vid genomförandet av en ADB-

de«n?fr JJT.ami9fraTen bor vara akademiskt utbildad i numerisk analys Väl-

läm ls t n ddp''°,bk™’ Produktionskörnmgar och resultatbearbetning kan över-

amnas till en biträdande programmerare. Utbildningen av de sistnämnda —

lämpligen postgyninasial — bör omfatta allmän kunskap om datamaskinens

ADR°Eer’ symbolspråk och monitorsystem samt tekniska hjälpmedel inom

‘ ^ed sysjemman avses inom detta område den personal som har till upp­

gift att underhalla och utveckla kompilator- och monitorsystem, dvs generelfa

programsystem, avsedda att underlätta programmeringen'av tillämpnLsTpp

fsamt att effehBvera datamaskinens drift och utnyttjande. Denna personal

boi ha akademisk utbildning med matematisk anknytning.

nllgt uxpcr«trädnts llPpfattning bör en orienteringsutbildning i ADB utgöra

?b£\2 C? f akademisk utbildning rörande dniLaak iÄ°?

ningar bor vila. Den undervisning i administrativ ADB som f.n meddelas vid

Lunds un,versPet samt vid handelshögskolan och universitetet i Göteborg fum

VuUVUdS^k pa asy!tat satt Den nuvarande utbildningen rörande^ata-

tad? ir amPIllnfr beStal’ aV m k°rtare orienteringSkurs jämte ämnesinrik-

tade tillampnmgskurser av varierande längd alltefter behov.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

45

Orienteringsutbildningen bör enligt expertrådet bil akademisk och åtminstone

tills vidare inte förlagd till gymnasienivå. Den bör vara i stort sett enhetlig tor

alla utbildningsmål och omfatta en fyraveckorskurs om datamaskinens kom­

ponenter och problemorienterade programmeringsspråk. Undervisningen bor

enligt rådet normalt åvila en viss institution på varje universitetsort. _

För flertalet akademiker torde behovet av yrkesutbildning i administrativ

ADB kunna tillgodoses genom en orienteringsutbildning jämte amnesinnktad

tillämpningsutbildning i ekonomisk-samhällsvetenskapliga ämnen i likhet med

nuvarande provisorier i Lund och Göteborg. En ytterligare fördjupning kan

erhållas bl. a. genom specialarbeten för högre betyg i ekonomisk-samhallsveten-

skapligt ämne. För utbildning av kvalificerade systemmän ar det emellertid

nödvändigt att införa ett nytt examensämne, benämnt administrativ databe­

handling. Detta ämne bör erhålla samma ställning inom den ekonomisk-sam­

hällsvetenskapliga utbildningen som den numeriska analysen innehar pa det

matematisk-naturvetenskapliga området. Kursplaner kan enligt expertrådet ut­

formas i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag. Enligt rådet

torde dock den föreslagna ettbetygskursen inte kräva en hel termins studier;

den bör därför kunna utökas något. Vidare gäller, att maskinsprakprogramme-

ring inte längre är av central betydelse inom grundutbildningen.

Den numeriska analysens ställning som examensämne bor enligt expertrådet

inte rubbas av att det nya ämnet tillkommer. Eftersom kursplanerna for nume­

risk analys och administrativ ADB torde komma att ha stora gemensamma

inslag kan dock möjligheterna att samtidigt tillgodoräkna betyg i bada amnena

behöva regleras.

.

Behovet av forskning och utbildning inom den sektor av informationsbehand­

lingen som utgörs av matematisk ADB är enligt expertrådet under expansion.

Samtidigt har ett ökat behov av forskning och utbildning mom de administra­

tiva tillämpningarna uppkommit, varvid anknytningen till ekonomi och sam­

hällsvetenskap är starkare än anknytningen till naturvetenskap. Det erfordras

även akademiska lärare och forskare med annan bakgrund och inriktning an

tidigare. I fråga om exempelvis de mer maskinbetonade aspekterna och i vissa

metodfrå^or är de administrativa och de teknisk-vetenskapliga tillämpningarna

nära förknippade med varandra. Enligt expertrådet bör gemensamma institu­

tioner för metodikfrågor inom informationsbehandlingen skapas för forskning

och utbildning avseende såväl matematiska som administrativa och andra bety­

delsefulla användningar av informationsbehandlade maskiner. Exempel pa andra

områden utgör bl. a. simulering, processreglering, dokumentation, språköversätt­

ning, perceptionsforskning, självlärande system och maskinell undervisning. Till

institutionen för informationsbehandling bör enligt rådet knytas ansvaret för

den akademiska orienteringsutbildningen. Institutionen bör också anordna kur­

ser för betyg i ämnena numerisk analys och administrativ databehandling. Även

andra kurser för akademiska betyg i ämnet informationsbehandling synes aktu­

ella. Ändamålen med dessa kurser bör vara att ge fördjupad utbildning rörande

såväl allmänna metod- och systemfrågor som uppbyggandet av exekutivprogram

och kompilatorer m. in. Institutionen bör eftersträva allsidig inriktning mot

alla tillämpningsområden och utforma alternativkurser för skiftande behov. All

undervisning förutsätts betjäna samtliga lärosäten på ifrågavarande universi­

tetsort.

.

...

Centrala institutioner för informationsbehandling bör enligt rådet upprattas i

Uppsala, Lund (omvandling av universitets nuvarande institution för numerisk

analys), Göteborg (omvandling av nuvarande institution för numerisk analys

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

46

vid Ghdmers tekniska högskola) och Stockholm (omvandling av nuvarande

institution för numerisk analys vid tekniska högskolan). Den verksamhet på

området som föreslås bedriven i Umeå kan enligt expertrådet inledningsvis ledas

från stockholmsinstitutionen.

Expertrådet föreslår även en rad nya högre tjänster på informationsbehand-

imgsomradet. Forslaget i denna del redovisas i följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Läroanstalt

Uppsala universitet

Lunds universitet

Stockholms

universitet

Umeå universitet

Handelshögskolan i

Göteborg

Tekniska högskolan

i Stockholm

Tjänst

Professur i informations­

behandling, särskilt nu­

merisk analys

Universitetslektorat i nu­

merisk analys

Universitetslektorat i ad­

ministrativ databehand­

ling

Professur i informations­

behandling, särskilt nu­

merisk analys

Universitetslektorat i ad­

ministrativ databehand­

ling

Professur i informations­

behandling, särskilt ad­

ministrativ databehand­

ling

Universitetslektorat i ad­

ministrativ databehand­

ling

Universitetslektorat i in­

formationsbehandling

Universitetslektorat i ad­

ministrativ databehand­

ling

Universitetslektorat i nu­

merisk analys

Anm.

Matematisk-naturve-

tenskapliga fakulteten

Samhällsvetenskapliga

fakulteten

Omvandling av befint­

lig laboratur i nume­

risk analys

Samhällsvetenskapliga

fakulteten

Samhällsvetenskapliga

fakulteten

Samhällsvetenskapliga

fakulteten

Samtliga tjänster föreslås inrattade fr. o. m. den 1 juli 1965. Vidare föreslås,

att en professur i informationsbehandling skall inrättas vid Umeå universitet

•'?' nVde? | JU.J i?67.De befintliga professurerna i numerisk analys vid tek-

den^ ?nlf^\!-SV Ckh0 r °ch,Chalmers tekniska högskola föreslås fr. o. m.

den 1 juli 1965 bh benamnda professurer i informationsbehandling, särskilt nu­

merisk analys Den nuvarande laboraturen i numerisk analys vid tekniska hög­

skolan i Stockholm — f. n. vakant — föreslås indragen.

Enligt expertrådet är det uppenbart, att behov föreligger av ökad differentie-

47

ring av forskning och högre utbildning på informationsbehandlingsområdet. Den

numeriska analysens och — främst — den administrativa databehandlingens

ställning stärks avsevärt vid bifall till det framlagda forslaget Andra special­

områden kan snart komma att aktualiseras. Fortsatt utbyggnad av institutio­

nerna för informationsbehandling synes härvid naturlig. Olika specialiteter bor

kunna upptagas på de olika universitetsorterna. Expertrådet har endast före­

slagit eu professur med inriktning på administrativ databehandling. Innan dera

professurer med denna specialinriktning eventuellt inrattas bor enligt rådets

mening närmare utredas, vilken uppgift som i dessa sammanhang bor tillkomma

innehavarna av vissa befintliga professurer i angransande ämnen vid handels­

högskolan i Göteborg och de tekniska högskolorna.

. . m ,

...

Enligt rådet är ICC:s ställning och uppgifter f. n. föremal för revision, varto

kommitténs förslag om svensk anslutning till denna organisation inte nu bor

avgöras.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 40 år 1965

E. Universitetskanslersämbetets förslag

Universitetskanslersämbetet delar de synpunkter som stats­

kontorets expertråd anfört rörande målsättningen för utbildning och forskning

inom databehandlingsområdet. Ämbetet finner det sålunda motiverat att se

den nu aktuella förstärkningen inom områdena administrativ och teknisk-veten­

skaplig ADB som ett led i en utveckling, där framgent andra ämnesgrenar, exem­

pelvis dokumentation, språköversättning och medicinsk databehandling, kan kom­

ma att utgöra viktiga nytillkommande utbildnings- och forsknmgsdisciphner. Det

är med hänsyn till den snabba expansionen och differentieringen på databehand­

lingsområdet angeläget att finna en organisation som gör det möjligt att snabbt

beakta förändringar och nya rön. Mot bakgrunden härav framstår enligt äm e-

tets mening expertrådets förslag att utbildnings- och forskningsresurserna i

administrativ databehandling och numerisk analys skall hållas samman i en

institution för informationsbehandling, gemensam för de berörda statliga läro­

anstalterna på varje universitetsort, som en lämplig anordning.

I anslutning till förslaget om en sammanhållen organisation for utbildning och

forskning på databehandlingsområdet förordar kanslersambetet vidare att ett

nytt cxamensämne, benämnt informationsbehandling, införs. Inom detta amne

förutsätter ämbetet att tills vidare två alternativa studiekurser skall forekomma,

nämligen informationsbehandling, särskilt numerisk analys och informations­

behandling, särskilt administrativ databehandling. Det befintliga examensamnet

numerisk analys föreslås samtidigt försvinna.

Kanslersämbetet finner omfattningen av den av expertrådet föreslagna per­

sonalförstärkningen på databehandlingsområdet i huvudsak väl avvägd med

hänsyn till dels det betydande utbildningsbehovet, dels den knappa tillgängen

på kompetenta lärare. Ämbetets förslag till nya tjänster m.m. företer dock vissa

avvikelser från expertrådets. I följande tabell sammanställs dels de nya högre

tjänster som av ämbetet föreslås tillkomma fr. o m den 1 juli 1965, dels äm­

betets förslag till ändrade benämningar av nu befintliga tjänster i amnet nume­

risk analys (motsvarande).

48

Läroanstalt

Uppsala universitet

Lunds universitet

Umeå universitet

Handelshögskolan i

Göteborg

Tekniska högskolan i

Stockholm

Chalmers tekniska

högskola

Tekniska högskolan i

Lund

Kungl. Maj:ts proposition nr 40

Tjänst

Professur i informations­

behandling, särskilt nu­

merisk analys

Universitetslektorat i in­

formationsbehandling,

särskilt administrativ da­

tabehandling

Professur i informations­

behandling, särskilt nu­

merisk analys

Universitetslektorat i in­

formationsbehandling,

särskilt administrativ da­

tabehandling

Universitetslektorat i in­

formationsbehandling,

företrädesvis numerisk

analys

Universitetslektorat i in­

formationsbehandling,

särskilt administrativ da­

tabehandling

Professur i informations­

behandling, särskilt nu­

merisk analys

Professur i informations­

behandling, särskilt ad­

ministrativ databehand­

ling

Två universitetslektorat i

informationsbehandling,

företrädesvis numerisk

analys

Professur i informations­

behandling, särskilt nu­

merisk analys

Universitetslektorat i in­

formationsbehandling,

företrädesvis numerisk

analys

Universitetslektorat i in­

formationsbehandling,

företrädesvis numerisk

analys

år 1965

Anm.

Omvandling av be­

fintlig laboratur i nu­

merisk analys. Förste

innehavare laboratorn

Carl Erik Fröberg

Ändrad benämning av

befintlig professur i

numerisk analys

Omvandling av befint­

lig laboratur i nume­

risk analys. Undervis-

ningsskyldighet jäm­

väl vid Stockholms

universitet

En tjänst innebär änd­

rad benämning av be­

fintligt lektorat i nu­

merisk analys

Ändrad benämning av

befintlig professur i

numerisk analys

Ändrad benämning av

befintligt lektorat i

numerisk analys

Ändrad benämning av

befintligt lektorat i

numeriska beräknings­

metoder

49

Vidare föreslås, att redan nu beslut fattas om inrättande fr. o. in. den 1 juli

1967 av en professur i informationsbehandling vid Umeå universitet. Den när­

mare ämnesinriktningen för sistnämnda professur föreslås bli fastställd senare

efter förslag av kanslersämbetet.

I motsats till expertrådet menar således universitetskanslersämbetet att pro­

fessuren i informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling, bör

inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm och ej vid universitetet därstädes.

Som motivering för sitt förslag anför ämbetet, att med en sådan placering av

professuren en och samma utbildnings- och forskningsenhet kommer att svara

för hela informationsbehandlingen. Icke minst den lokalmässiga gemenskapen

är av stor vikt, och goda förutsättningar finns för att inrymma professuren i

administrativ databehandling i anslutning till lokalerna för numerisk analys.

Om det blir aktuellt att inrätta nya specialiteter inom informationsbehandlingen

får enligt ämbetet frågan om institution, lokaler m.m. ånyo tas upp.

Med de av kanslersämbetet föreslagna lektoraten uppnås att varje ämnesgren

inom informationsbehandlingen företräds av antingen professor eller ordinarie

universitetslektor. Lektorerna bör enligt ämbetet ges examinationsrätt för den

ämnesgren vederbörande representerar, varigenom det skulle bli möjligt att över­

gångsvis tillgodose de olika utbildningsbehoven med en fast lärarstab av mindre

omfattning än expertrådet föreslagit.

I anslutning till nu redovisade förslag om nya professurer hemställer ämbetet

att medel anvisas för dels 1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt insti­

tutionsarbete vid vardera Uppsala universitet och tekniska högskolan i Stock­

holm, dels ytterligare 500 assistenttimmar vid Lunds universitet. Vidare begärs

medel för två biträdestjänster i lönegrad Ae 9 — en i Uppsala och en i Stock­

holm — ävensom för fyra sådana tjänster med placering i lönegrad Ae 7, varav

en vid vart och ett av universiteten i Uppsala, Lund och Umeå samt en vid

handelshögskolan i Göteborg.

Såvitt gäller avlöningskostnader i övrigt för ämnet informationsbehandling vid

universiteten bör för budgetåret 1965/66 från de i respektive avlöningsstater

uppförda delposterna till avlöningar till vissa lärare m.m. bestridas kostnader

för anställande av extra universitetslektorer, assistenter och amanuenser m.m.

enligt organisations- eller petitaplan för informationsbehandling.

Kanslersämbetet framhåller, att det med hänsyn till att Kungl. Maj:t vid

tidpunkten för framställningen ännu icke fastställt institutionsindelning vid

universitet och högskolor inte är berett att föreslå institutionstillhörighet föi

de nya ordinarie tjänsterna.

Slutligen begärs för anskaffande av materiel och viss litteratur samt för kon­

ferenser sammanlagt 100 000 kr., vilket belopp föreslås bli senare fördelat av

kanslersämbetet. Eventuella kostnader för utrustning m. m. torde enligt ämbetet

kunna täckas inom ramen för befintliga anslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr kO år 1965

■1

—

Uihavrj till riksdagens protokoll 1065.

1 samt. Nr ko

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

VII. Kostnader för datamaskintid

I riksstaten för innevarande budgetår finns under åttonde huvudtiteln upp­

fort bl. a. ett förslagsanslag med benämningen Kostnader för datamaskintid.

Under anslaget, som tillkom budgetåret 1964/65 och är avsett för högre utbild­

ning och forskning inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, har

anvisats ett belopp av 2,5 milj. kr. Anslaget står till statskontorets förfogande,

att av detta ämbetsverk disponeras för därmed avsett ändamål.

I sina förslag till anslag för nästa budgetar hemställer statskontoret, med

utgångspunkt i de kalkyler över mask i ntidsbeh o ven, som redovisats i det

tidigare nämnda expertrådets betänkande »Datamaskiner för utbildning och

forskning vid universitet och högskolor», att anslaget uppförs med 10 milj.

kr. Ämbetsverket har därvid utgått från att de i betänkandet föreslagna pla­

nerna beträffande datamaskinanskaffningarna för universitet och högskolor

samt självförsörjningsprincipema för täckande av datacentralernas driftskost­

nader kommer att vinna statsmakternas beaktande. Den till synes kraftiga

ökningen av anslagsbehovet i förhållande till innevarande budgetår är, fram­

håller statskontoret, enligt dessa förutsättningar väsentligen beroende på den

öppna redovisningen av samtliga med utnyttjandet av en datamaskin förknip­

pade kostnaderna och har endast till en del sm grund i en reell ökning av forsk­

ningens och undervisningens behov av datamaskintid.

Statskontoret har — i syfte att stimulera till en effektiv behovsprövning och

en ekonomisk avvägning av datamaskinbearbetningarna inom ramen för till­

gängliga medelsanvisningar, pa samma sätt som vid fördelning av andra resurser

vid respektive läroanstalt — beräknat anslagsbehovet från förutsättningen att

bearbetningarna skall debiteras med en avgift som täcker såväl kapital- som

driftkostnaderna. Kostnader av sistnämnda slag för befintliga datamaskiner på

universitetsorterna har hittills redovisats under respektive anslag till avlöningar,

omkostnader m. m. Endast i den mån maskintid beviljats för bearbetning på

andra datamaskiner inom statsförvaltningen eller på maskiner tillhöriga det

enskilda näringslivet har enligt statskontoret anslaget belastats med verklig

kostnad för bearbetningen.

I fråga om täckning av driftkostnaderna anför statskontoret vidare följande.

För att den angivna målsättningen med en på ekonomiska grunder baserad

behovsprövning skall bli meningsfylld, är det angeläget att inte endast tillkom­

mande datamaskinanläggningar tillämpar principen för täckning av driftkost­

naderna, utan att också redan existerande inordnas i ett uniformt kostnads-

täckningssystem. Även om för befintliga mindre anläggningar under deras åter­

stående brukstid förenklade administrativa regler lämpligen bör tillämpas i fråga

om deras utnyttjande och debiteringen av bearbetningarna, har statskontoret

vid sin medelsberäkning salunda utgått från att för dessa ändock samma prin­

ciper bör gäila ifråga om redovisning och täckning av kostnaderna för driften.

Enligt statskontorets mening bör för universitetsorternas datacentraler själv-

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

försörjningsprincipen tillämpas och då väsentligen^ enligt de former som galler

för datamaskincentralen vid statistiska centralbyrån. Da detta innebar att för

verksamheten kommer att gälla nettoredovisning, erfordras för varje data­

centrals drift ett förslagsanslag, som synes bora upptagas

med

ett formellt

belopp av 1 000 kr. Staten för anslaget bör enligt statskontoret faststallas av

Kungl Mai:t samt omfatta av expertrådet i dess betänkande föreslagna utgifts-

och inkomstposter, beräknade enligt av rådet angivna principer. De under in­

komstposten beräknade uppbördsmedlen, avseende ersättning för databearbet­

ning, kommer väsentligen att inflyta från förenämnda anslag till kostnader

för datamaskintid. Även från andra håll torde ersättning for bearbetningar

komma att tillgodoföras inkomstposten.

Statskontoret föreslår därför, att i riksstaten för budgetåret 1965/66 skall

utöver det nämnda anslaget till kostnader för datamaskintid uppforas fyra sär­

skilda förslagsanslag, vart och ett med ett belopp av 1 000 kr., for bestridande

av driftkostnader vid var och en av de datacentraler, som av statskontoret före­

slås upprättade i anslutning till universiteten i Uppsala, Lund, Goteborg och

Umeå Därvid förutsätts, att driftkostnaderna vid de till uppsalacentralen an­

slutna terminalerna hos tekniska högskolan i Stockholm, lantbrukshögskolan och

statskontoret skall bestridas från det för denna central föreslagna anslaget.

-t*

Bihan till riksdagens protokoll 1965. 1 samt Nr 1,0

52

Kungl. Maj:ts proposition nr hO år 1965

VIII. Departementschefen

Forskning och utvecklingsarbete kräver allt större personella och materiella

resurser. Mot de vidgade anspråken svarar en under senare år kraftigt ökad

satsning pa området från såväl statens som näringslivets sida. Omfattningen av

de svenska forskningsanslagen har framgått av bl. a. två i det föregående redo­

visade översikter. I den ena av dessa återspeglas utvecklingen av det offentliga

forskningsstödet, medan den andra ger en bild av den svenska industriens

ekonomiska engagemang på forskningsfältet. Stat och näringsliv i vårt land

beraknas f.n. investera 1 ä 1,5 miljarder kr. per år i forskning och tekniskt

utvecklingsarbete. En internationell jämförelse ger vid handen, att de svenska

forskningsinvesteringarna ligger på hög nivå, ställda i relation till bruttonational­

produkten.

I översikten över industriens stöd åt forskningsverksamhet anges bl. a. hur de

anvisade beloppen fördelats på olika slag av forskning. Av de redovisade drift­

kostnaderna under år 1963 — sammanlagt ca 625 milj. kr. — avsåg mer än

550 milj. kr. tekniskt utvecklingsarbete, dvs. ett forskningsarbete som nära

ansluter till den löpande produktionen. Av det återstående beloppet satsades

omkring 70 milj. kr. på tillämpad forskning, medan endast 3 milj. kr. användes

för grundforskning.

Grundforskningens betydelse för industriens tillämpade forskning och utveck­

lingsarbete torde vara allmänt erkänd. I några länder, bl. a. Förenta staterna

— där en rad företag är av sådan storlek att de har möjlighet att i egna labora­

torier bedriva grundforskning på bred front — spelar näringslivet en väsentlig

roll for finansieringen av framför allt sådan grundforskning som har betydelse

for produktionen. I Sverige, där staten i helt annan utsträckning hittills påtagit

Sig det ekonomiska ansvaret för grundforskningen, har enligt tillgänglig statistik

ör ar 1963 endast ca 0,5% av industriens forskningsresurser satsats på dylik

forskning. Det är mot denna bakgrund angeläget, att man vid fördelningen av de

statliga forskningsanslagen särskilt beaktar de grundforskningsområden, på vilka

utvecklingen mom speceilla sektorer av vårt näringsliv baseras. Bevakningen av

de aktuella medelsbehoven sker fortlöpande genom de forskningsråd som särskilt

stöder experimentell forskning. I det följande avser jag att mera ingående beröra

tva frågor som är av intresse i detta sammanhang. Den ena av dessa gäller an­

skaffandet av vårt lands första tandemaccelerator, den andra forskningsorgani­

sationen m.m. på databehandlingens område.

Parallellt med forskningens snabba utveckling expanderar den högre utbild­

ningen i okat tempo. Det kraftigt växande lärarbehovet vid de högre läroan­

stalterna har fått till följd att det inom åtskilliga sektorer uppstått brist på

orskarutbildad personal. Detta nödvändiggör givetvis en noggrann hushåll­

ning med tillgängliga personalresurser. Då tillgång på vetenskapligt skolad

arbetskraft ar en grundförutsättning för effektiv forskningsverksamhet, är det

53

synnerligen angeläget att ökad utbildning av sådan arbetskraft kommer till

stånd. Av bl.a. rekryteringsskäl är forskarutbildningen koncentrerad till uni­

versiteten och högskolorna, varför staten i detta avseende - liksom beträffande

Grundforskningen — har att bära det huvudsakliga ansvaret.

° Till följd av den f. n. knappa tillgången på forskarutbildad arbetskraft ar

det nödvändigt, att den disponibla personalen utnyttjas så ändamålsenligt som

möjligt. Det är därvid väsentligt att forskningsråden satsar på ökade materiella

resurser, bl.a. apparater. Ett av de effektivaste hjälpmedlen synes darvidlag

vara ökat utnyttjande av datamaskiner.

Kungl. Maj:ts proposition nr hO år 1965

Inom olika delar av samhällslivet har användningen av datamaskiner kommit

att spela en allt mera framträdande roll. Det har tack vare dessa blivit möjligt

att angripa vetenskapliga problem, som tidigare varit oåtkomliga, och gamla

problemställningar kan numera belysas från nya utgångspunkter. Samtidigt som

nya fakta kan bearbetas har också forskningen kunnat bil noggrannare och mera

exakt än för bara några år sedan. Redan utforskade områden har blivit nya

forskningsobjekt genom de ökade möjligheter till jämförelser och materialbear­

betningar som databehandling erbjuder.

På grundval av ett betäkande avlämnat av ett expertrad knutet till statskon­

toret har Kungl. Maj:t tidigare denna dag, på föredragning av chefen for finans­

departementet, beslutit förelägga riksdagen förslag om upprättande av en statlig

datamaskinfond i syfte att åstadkomma en samordnad organisation av data­

maskinverksamheten vid universitet och högskolor. Förslag fore lgger a\en rån

vederbörande myndigheter om dels upprättande av särskilda datacentraler

jämte erforderlig organisation av servicepersonal, dels anordnande av utbildning

och forskning på databehandlingsområdet, dels anvisande av ytterligare medel

till kostnader för datamaskintid.

Vid bifall till det nyssnämnda förslaget om förstärkning av de högre läro­

anstalternas datamaskinresurser vidgas förutsättningarna för forskningens ut­

veckling Statskontorets expertråd föreslog i sitt betänkande, åt un er en

femårsperiod fem datacentraler - en på varje universitetsort - skulle mrattas

med uppgift att svara för i första hand den löpande driften. Av dessa skulle

enligt förslaget centralen i Stockholm utrustas med eu datamaskin av sarskil

stor kapacitet - en s. k. A-maskin - avsedd att utnyttjas for mer omfattande

forskningsprojekt av forskare från hela landet. Enligt statskontoret borde admi­

nistrationen m. m. av denna maskin ske i samarbete mellan laroanstalterna i

Stockholm och försvarets forskningsanstalt. För centralerna i Uppsala, Lund,

Göteborg och Umeå föreslogs något mindre datamaskiner, s. k. B-maskmer.

Förslag till finansieringssystem och investeringsplan för datamaskinanskaffnmg-

arna samt om upprättande på universitetsorterna av särskilda databehandlings-

delegationer med samordnande uppgifter har tidigare denna dag redovisats av

chefen för finansdepartementet, varvid Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för budgetåret 1905/66 under ett särskilt investeringsanslag under sjunde huvud-

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

titeln anvisa 10 milj. kr. för ändamålet. Detta är den första etappen i en data­

maskinsatsning av mycket betydande omfattning; den totala investeringen

beraknas komma att uppgå till närmare 50 milj. kr. t. o. m. budgetåret 1968/69.

Statskontoret har i en senare framställning föreslagit att tillkommande och

aven redan befintliga datamaskinanläggningar skall inordnas i ett enhetligt

kostnadstacknmgssystem. Vid Uppsala universitet är f. n. en anläggning av typ

CD S600 under installation i enlighet med Kungl. Majds bemyndigande den

18 december 1964. Denna anläggning förses med terminaler vid statskontoret

tekniska högskolan i Stockholm och lantbrukshögskolan. Därigenom finns så­

lunda redan faktiskt underlag för upprättande av en datacentral i Uppsala.

tover denna har statskontoret föreslagit liknande centraler i Lund, Göteborg

och Umeå. Med utgångspunkt i dels den beslutade uppsalaanläggningen dels

den datamaskindrift som i övrigt redan förekommer på universitetsorterna,

dels de förslag i amnet som tidigare denna dag lagts fram av chefen för

mansdepartementet, förordar jag, att fr. o. m. den 1 juli 1965 en särskild data-

maskmcentral upprättas på var och en av universitetsorterna Uppsala, Lund,

Goteborg och Umeå. De högre utbildningsanstalternas i Stockholm behov av

datamaskmtid under de närmaste budgetåren torde kunna täckas genom nämnda

terminalanläggningar. En datacentral i Stockholm tillkommer vid den tidpunkt

då en A-maskin förläggs dit.

Enligt statskontoret bör i fråga om de föreslagna datacentralerna tillämpas

en sjalvforsorjnmgprmcip i huvudsaklig överensstämmelse med den som f n

galler för datamaskincentralen vid statistiska centralbyrån. Detta innebär att

för varje budgetår eu särskild stat, omfattande dels utgifter, uppdelade på vissa

avlönings- och omkostnadsposter, dels särskilda uppbördsmedel, bestående i

ersättning for databearbetning m.m. fastställs. Avsikten är att kostnaderna för

datacentralen helt skall täckas genom avgifter för dess nyttjande, dvs. att cen­

tralen skall var helt självförsörjande. Bl. a. till följd av att maskinen i någon

utsträckning kan komma att stå outnyttjad måste dock risken för underskott

eaktas vid fastställandet av den nämnda staten. För att erbjuda en möjlighet

till tackande av eventuella förluster anges därför av budgettekniska skäl i

c enna stat summan av utgiftsposterna överstiga de beräknade inkomsterna med

ett fingerat belopp av 1 000 kr. I enlighet härmed uppförs för varje budgetår

ett förslagsanslag med detta belopp, vilket får belastas med eventuella under­

skott pa driften. Riktlinjer för denna typ av anslagskonstruktion drogs upp av

davarande chefen för finansdepartementet i prop. 1950:164 (s. 3) och godkändes

av riksdagen (SU 94, rskr 166).

Jag tillstyrker, att denna metod används för datacentralerna. Den föreslagna

anordningen mnebär väsentliga förenklingar i anslagsbevillningen och har vid

statistiska centralbyrån fungerat tillfredsställande. Utan att därmed föregripa

c en i prop. 1964: 50 aviserade omläggningen av riksstatsanslagen till universitet

och högskolor till att omfatta fakulteter i stället för läroanstalter finner jag det

i detta fall lampligare att i stället för ett särskilt anslag till varje universitets

55

datacentral föreslå ett gemensamt anslag för ändamålet. Jag anser mig sålunda

böra förorda, att under riksstatens åttonde huvudtitel för budgetåret 1965/66

uppförs ett förslagsanslag av 1 000 kr. med benämningen Universitetens data­

maskincentraler.

Genom beslut den 5 februari 1965 medgav Kungl. Maj:t att för driften vid

den nämnda datamaskinanläggningen i Uppsala får tills vidare under budget­

året 1964/65 finnas anställda dels en driftchef och två byrådirektörer, alla med

arvodesbefattningar, dels den icke-ordinarie personal i övrigt som finns erfor­

derlig. Det av statskontorets expertråd beräknade personalbehovet vid univer­

sitetens datacentraler har tidigare denna dag redovisats av chefen för finans­

departementet. I expertrådets betänkande föreslogs som föreståndare för varje

datacentral en driftchef med placering i lönegrad Be 1. Övrig för organisationen

erforderlig personal borde enligt betänkandet tills vidare vara arvodesanställd

för att lönerna skulle kunna anpassas till det allmänna arbetsmarknadsläget.

Expertrådets förslag synes väl underbyggt. Enligt min mening bör dock till att

börja med endast datacentralen i Uppsala ställas under ledning av en driftchef.

Denne bör, som rådet förordat, uppföras i personalförteckning under det nyss

föreslagna anslaget till universitetens datacentraler med placering i lönegrad

Be 1. Mot den sålunda föreslagna lönegradsplaceringen har vederbörande per­

sonalrepresentanter förklarat sig inte ha någon erinran. Jag förordar alltså, att

fr. o. m. den 1 juli 1965 inrättas en tjänst som driftchef i lönegrad Be 1 vid

Uppsala universitets datamaskincentral. I övrigt bör personalstyrkan vid de

fyra datacentralerna anpassas efter de behov som framkommer vid driften, i

överensstämmelse med det system som f. n. tillämpas vid statistiska central­

byråns datacentral. Den extra ordinarie personal vid universitet och högskolor,

som f. n. utnyttjas för datamaskindrift och som avlönas från vederbörande läro­

anstalts avlöningsanslag — enligt vad jag inhämtat en forskningsingenjör i löne­

grad Ae 21 och en maskinoperatör i lönegrad Ae 11 vid Lunds universitet, en

institutionstekniker i lönegrad Ae 10 vid tekniska högskolan i Stockholm samt

en laboratorieingenjör i högst lönegrad Ae 15 vid Chalmers tekniska högskola

— bör i samband med att datacentralerna inrättas överföras till den för cen­

tralerna gemensamma personalstaten. Motsvarande tjänster på respektive läro­

anstalts personalstat bör därvid indragas. Kungl. Maj:t bör äga vidtaga de

övriga åtgärder, som övergångsvis kan komma att erfordras i samband med

genomförandet av den nya personalorganisationen. Åt statskontoret bör upp­

dragas att, efter hörande av expertrådet, ytterligare överväga frågor samman­

hängande med driftchefens åligganden.

Jag övergår härefter till att behandla föreliggande förslag om anordnande av

utbildning i informationsbehandling m. m.

Ur den tillämpade matematiken har utvecklats en specialdisciplin, den nume­

riska analysen. Detta ämne, som i dag är ett etablerat forskningsfält, kan ingå

som examensämne i akademiska examina. Den första topptjänsten för ämnet

Kungl. Maj:ts proposition nr \0 år 1965

56

tillkom år 1955, då en laboratur inrättades vid Lunds universitet. Under 1960-

talet har inrättats två professurer, en laboratur och tre universitetslektorat, alla

vid de tekniska högskolorna, varjämte Kungl. Maj:t i prop. 1965: 1 (bil. 10

s. 526) föreslagit ytterligare ett universitetslektorat vid tekniska högskolan i

Lund fr. o. m. den 1 januari 1966. Tilldelning av lärarkrafter för undervisning

i numerisk analys vid filosofisk fakultet sker genom den s. k. universitetsauto-

matiken.

Genom tillkomsten av datamaskiner har — som jag utvecklat i det före­

gående — nya områden öppnats för forskning och möjligheter uppstått till ny

bearbetning av tidigare forskningsresultat. I anslutning härtill har dels en av

förutvarande universitetskanslern tillkallad kommitté, kommittén för akade­

misk utbildning i administrativ databehandling, dels ett expertråd knutet till

statskontoret lagt fram förslag till en ny utbildning samt till vissa nya högre

lärartjänster. Därutöver har en arbetsgrupp inom nyssnämnda expertråd före­

slagit bl. a. ett antal nya högre tjänster för ämnet numerisk analys. I ett eget

förslag har slutligen universitetskanslersämbetet med vissa tillägg sammanfattat

det samlade materialet i ämnet. Kanslersämbetets framställning utmynnar

i förslag om införande av ett nytt examensämne, benämnt informationsbehand­

ling — med alternativa inriktningar mot numerisk analys eller administrativ

databehandling — samt inrättande av en rad tjänster i informationsbehandling

ävensom nya benämningar på samtliga befintliga tjänster i numerisk analys.

De framlagda förslagen och de över kommittébetänkandet avgivna remiss­

yttrandena ger vid handen att ett klart behov av utbildning inom administrativ

databehandling föreligger. Den omfattning och inriktning som skisserats i för­

slagen ger dock enligt min mening inte en tillräckligt klar bild i fråga om ämnes-

avgränsningen och forskningens tänkta innehåll. I det följande kommer jag att

föreslå att ett antal professurer skall inrättas för ämnesområdet informations­

behandling. Därvid föreslås två tillkomma genom omvandling av befintliga

laboraturer i numerisk analys, av vilka f. n. en är vakant.

Med hänsyn till de förhandenvarande oklarheterna finner jag det lämpligt

att man för de nya och eventuellt ledigblivande tjänsterna, innan åtgärd för

tjänsternas ledigförklarande vidtages, föranstaltar om utredning angående tjäns­

ternas inriktning. Det bör därefter ankomma på universitetskanslersämbetet att,

efter hörande av det tidigare nämnda expertrådet, fastställa sådan precisering.

Om utredningen leder till att professurerna bör erhålla andra benämningar än

dem som nu föreslagits, bör det ankomma på Kungl. Maj :t att — efter hörande

av kanslersämbetet — fastställa såväl benämningar av dessa tjänster som even­

tuellt ändrade benämningar av de befintliga professurerna och universitetslekto-

raten i numerisk analys (numeriska beräkningsmetoder) vid de tekniska hög­

skolorna samt vidtaga de åtgärder i övrigt som de föreslagna benämningarna

kan komma att föranleda. Med hänvisning till vad jag nu sagt anser jag mig i

detta sammanhang böra förorda endast, att tre professurer avsedda för det nya

området inrättas fr. o. m. den 1 juli 1965. Kanslersämbetets förslag till placering

Kungl. Maj:ts 'proposition nr JjO år 1965

57

vid läroanstalt av de nya professurerna finner jag ändamålsenligt. Av dessa bör

sålunda en vara förlagd till Uppsala universitet och en till tekniska högskolan i

Stockholm. Beträffande ifrågavarande professurer föreslår jag att Kungl. Maj:t

inhämtar riksdagens bemyndigande att få fastställa benämningar. Vid inrättande

av professuren i Stockholm torde den befintliga, f. n. vakanta laboraturen i

numerisk analys vid tekniska högskolan böra indragas. Den tredje professuren

bör bli placerad vid Lunds universitet och tillkomma genom omvandling av den

vid denna läroanstalt befintliga laboraturen i numerisk analys. Med hänsyn till

att innehavaren av den nuvarande laboraturen, filosofie doktorn Carl Erik Frö­

berg — som av kanslersämbetet föreslagits bli förste innehavare av nu ifråga­

varande professur — av sakkunniga förklarats kompetent till professur i nume­

risk analys synes den nya professuren böra avse detta ämne. Jag avser att i

annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att till förste innehavare av en profes­

sur i numerisk analys vid Lunds universitet utnämna och förordna Fröberg.

Enligt min mening bör sålunda en av de nyss förordade professurerna inrättas

vid tekniska högskolan i Stockholm. Detta innebär, att nämnda högskola vid

vilken redan finns en professur i numerisk analys — kommer att i sin personal­

förteckning ha två professurer med anknytning till databehandlingsområdet. Jag

finner det väl motiverat att utbildningen och forskningen i Stockholm på detta

sätt ges en särskild tonvikt, med hänsyn till att landets datamaskinverksamhet

i stor utsträckning är koncentrerad till huvudstaden och att även den tidigare

nämnda s. k. A-maskinen kommer att placeras där. Det synes naturligt, att den

förordade nya professuren i Stockholm får en annan inriktning än mot numerisk

analys. I detta sammanhang vill jag erinra om det stora behovet av utbildning i

administrativ databehandling inom samhälls- och företagsvetenskaperna.

Den utbildning som erfordras inom området för automatisk databehandling

_ ADB — kan förutses bli av flera slag. Det föreligger ett kvantitativt stort

behov av praktiskt inriktad fackutbildning i ADB. Sasom ADB-utbildningssak-

kunniga anfört i sitt remissyttrande, synes det inte nödvändigt, att denna ut­

bildning anordnas i form av reguljär lågstadieundervisning vid universiteten och

högskolorna. I stället kan den med fördel meddelas inom ramen för en postgym-

nasial icke-akademisk kurs och syfta huvudsakligen till yrkesutbildning för prak­

tiska arbetsuppgifter inom ADB-området. ADB-utbildningssakkunniga väntas

enligt vad jag inhämtat framlägga förslag i ämnet under loppet av innevarande

år. Vidare föreligger ett behov av allmänt orienterande utbildning i ADB för så­

väl studenter som forskare i ett stort antal ämnen. Det år av vikt att kännedom

sprids om detta hjälpmedel och att en elementär undervisning i dess hand-

havande meddelas. Ansvaret för denna utbildning — som bör anordnas vid

universitet och högskolor — bör enligt min mening åvila en för hela området

central, gemensam institution på varje universitetsort. Utbildningen bör kunna

vara både generell och mera specialiserad, i sistnämnda fall med särskild inrikt­

ning på något givet ämne, t. ex. företagsekonomi. Omfattningen av denna utbild­

ning torde komma att variera mellan olika ämnesområden. Man torde böra

Kungl. Maj:ts proposition nr kO år 1965

58

räkna med ett starkt ökat behov av utbildning inom sådana ämnesgrenar som

f. n. inte i någon större utsträckning ingår i ämnet numerisk analys, exempelvis

administrativ databehandling. Slutligen är det i hög grad angeläget, att utbild­

ning anordnas i syfte att få fram specialister, som kan vidareutveckla tekniken

vid användandet av ADB och bland vilka lärarna och forskarna inom den

snabbt expanderande databehandlingssektorn kan rekryteras. Forskarutbild­

ningen bör naturligen knytas till de nya professurerna.

Undervisninguppgifterna inom administrativ ADB synes tills vidare vad gäl­

ler universitet och högskolor komma att i varje fall under ett initialskede bli

jämförelsevis elementära. Då dessutom rekryteringsläget enligt min uppfattning

är oklart, anser jag mig inte kunna tillstyrka kanslersämbetets förslag att ordi­

narie universitetslektorat redan nu skall inrättas. Frågan om ändrad benämning

av befintliga lektorat i numerisk analys bör som jag förut framhållit anstå i av­

vaktan på nytt förslag från kanslersämbetet. Den akademiska utbildningen i

administrativ ADB bör organisatoriskt knytas till ett- och tvåbetygsundervis-

ningen i numerisk analys och stå öppen för studerande även i annat ämne. För

att det undervisningsbehov som beräknas uppstå skall kunna tillgodoses bör

regler motsvarande dem som gäller för tilldelning av lärarkrafter i ämne inom

filosofisk fakultet — den s. k. universitetsautomatiken — tillämpas. Därvid bör

prövas, om inte undervisningen skall kunna bestridas av — förutom extra

universitetslektorer, assistenter m. m. — även arvodesanställda lärare efter möns­

ter från de tekniska högskolorna. Jag förordar därför att Kungl. Maj:t inhämtar

riksdagens bemyndigande att för ifrågavarande utbildningsområde få — oavsett

fakultet — tillämpa regler motsvarande dem som gäller för lärartilldelning i

ämnen inom filosofisk fakultet. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om

dels erforderlig ändring i nu gällande organisationsplan för numerisk analys

vid universitetet i Lund, dels organisationsplaner (motsvarande) för övriga

universitetsorter. I de fall där medel för kurser på dessa områden redan finns

anvisade inom ramen för ordinarie undervisningsanslag bör detta beaktas vid

lärartilldelningen.

Samtliga institutioner för informationsbehandling bör — såsom jag redan

framhållit — vara gemensamma för alla högre läroanstalter på respektive uni­

versitetsorter. Vad avser institutionen i Stockholm blir den rent lokalmässiga

förläggningen en fråga av praktisk natur, där hänsyn bör tagas till den pågående

utbyggnaden i Frescati. Det ankommer på lokal- och utrustningsprogramkom-

mittén för universitetet och högskolorna i Stockholm att inom ramen för de åt

kommittén givna allmänna direktiven bereda denna fråga och till Kungl. Maj:t

inkomma med förslag till definitiv förläggning av institutionen.

Såväl expertrådet som kanslersämbetet har vidare föreslagit att beslut redan

nu skall fattas om inrättande av en professur i informationsbehandling vid Umeå

universitet fr. o. m. den 1 juli 1967. Jag ansluter mig i princip till detta förslag

men finner att frågan tills vidare bör anstå intill dess ämbetet i enlighet med

Kungl. Maj:ts proposition nr Jt0 år 1965

59

vad jag anfört i det föregående fastställt professurens inriktning och närmare

preciserat benämningen av densamma.

Mina förut framlagda förslag till nya professurer får vissa ytterligare kost­

nader till följd. Sålunda bör medel beräknas för 2 500 assistenttimmar för forsk­

ning och allmänt institutionsarbete, varav 1 000 för var och en av de båda

professorerna vid universitetet i Uppsala och tekniska högskolan i Stockholm

samt 500 med anledning av förslaget om omvandling av en laboratur till pro­

fessur vid universitetet i Lund. Vidare beräknar jag med anledning av kanslers-

ämbetets förslag medel för tre biträdestjänster, av vilka en med placering i

lönegrad Ae 9 avses för professuren vid tekniska högskolan i Stockholm och de

båda andra — i lönegrad Ae 9 respektive Ae 7 — för uppsalaprofessuren. Slut­

ligen beräknar jag ett belopp av 100 000 kr. för materiel- och bokanskaffning

samt konferenser. Vad avser eventuella kostnader för ytterligare utrustning

m. m. finner jag liksom kanslersämbetet att dessa bör kunna täckas inom ramen

för befintliga anslag.

Vid bifall till mina förslag med avseende på databehandlingsutbildningen upp­

kommer ett ökat medelsbehov av sammanlagt i runt tal 270 000 kr., varav for

avlöningar ca 170 000 kr. och för materiel, bokinköp samt konferenser

100 000 kr. Jag förordar, att i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppförs ett

förslagsanslag av 270 000 kr., benämnt Vissa kostnader för utbildnings- och

forskningsorganisationen på databehandlingsområdet, Av praktiska skal bor

emellertid kostnaderna för avlöningar — till vilka dessutom bor laggas de

ytterligare kostnader som föranleds av mitt förslag om utvidgad tillämpning

av den s. k. universitetsautomatikens regler — bestridas från ifrågakommande

läroanstalters anslag för detta ändamål, vilka anslag härigenom kan komma att

belastas med högre belopp än som beräknats i statsverkspropositionen. Det av

mig här förordade anslaget kommer i fråga om dessa kostnader att fungera som

ett s. k. täckningsanslag för riksstaten. Kostnaderna för materiel m. m. bör där­

emot bestridas från det förordade anslaget.

Riksstatsanslaget till kostnader för datamaskintid är — som nämnts i det före­

gående _ för innevarande budgetår uppfört med 2,5 milj. kr. Ifrågavarande

anslag är uppfört förslagsvis. Det bör för riksdagens kännedom anmälas, att

Kungl. Maj:t genom beslut tidigare denna dag mcdgett att ifrågavarande anslag

får belastas med 1 450 000 kr. utöver det i riksstaten beräknade beloppet.

Av tillgängliga redovisningar framgår, att även avnämare utanför ecklesiastik­

departementets verksamhetsområde i en del fall tilldelats maskintid, för vilken

kostnaderna bestritts med anlitande av åttonde huvudtitelns datamaskintids-

anslag. Detta förhållande visar att vissa avgränsningsfrågor beträffande utnytt­

jandet av anslaget kan uppstå. Inte minst gäller dessa avgränsningsproblem

forskningsrådens dataverksamhet. Jag finner det därför böra uppdragas åt

statskontoret att i samråd med universitetskanslersämbetet närmare utreda

frågan om anslagets utnyttjande och därefter till Kungl. Maj:t inkomma med

Kungl. Maj:ts proposition nr

JO

år 1965

60

de

förslag som utredningen kan föranleda. Särskilt bör därvid uppmärksammas

redovisningen av de kostnader för datamaskintid som helt eller delvis avser

forskningsrådsprojekt.

För nästa budgetår bör dock nuvarande praxis alltjämt tillämpas. Detta inne­

bar en icke oväsentlig avlastning av forskningsrådsanslagen, eftersom åtskillig

datamaskintid avser projekt som är förlagda till universiteten och högskolorna

men finansieras av råden. Enskilda forskare utanför de högre läroanstalterna

bör alltså övergångsvis även under budgetåret 1965/66 kunna tilldelas data­

maskintid över förevarande anslag.

I likhet med statskontoret finner jag en kraftig höjning av anslaget erfor­

derlig och förordar att detsamma för nästa budgetår uppförs med 10 milj. kr.

Forskningen på högenergifysikens område utvecklas f. n. i snabb takt. I sär­

skilt hög grad gäller expansionen elementarpartikelfysikens teori. De experimen­

tella hjälpmedel som krävs för fortsatta framsteg på detta fält — i första hand

högenergiacceleratorer med tillhörande detektor- och databehandlingsutrustning

måste i anslutning härtill inriktas mot allt högre energier och allt mera avan­

cerad prestationsförmåga. Inom atomforskningsrådets acceleratorkommitté

utreds f. n. ett flertal vetenskapligt och ekonomiskt mycket omfattande projekt

på området. Kommittén har dock redan på ett tidigt stadium av sitt arbete —

i ett delbetänkande — ansett sig böra tillstyrka, att en lågenergiaccelerator av

den typ som i en framställning från förutvarande universitetskanslern föreslagits

bli placerad vid fysiska institutionen i Uppsala — en s. k. tandem van de Graaff-

accelerator — skall anskaffas.

Tandem van de Graaff-acceleratorn innebär en utveckling av en tidigare

konstruerad typ av generator, den enkla van de Graaff-acceleratorn, vilken

genom möjligheten till acceleration i ett steg med hjälp av hög spänning bidragit

till att fora den karnfysikaliska forskningen framåt. Den äldre acceleratortypen

har varit i bruk sedan början av 1930-talet. I Sverige finns f. n. fem sådana

äldre maskiner, bl. a. vid Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola.

Genom tillkomsten av en tandemgenerator har nya vägar öppnats för den aktuella

forskningsgrenen, då det därigenom blivit möjligt att accelerera partiklar i två

steg.

Vid fysiska institutionen i Uppsala har den kärnfysikaliska forskningen en

särskilt framskjuten och internationellt uppmärksammad ställning. Som

framhållits i det vid kanslersämbetets framställning fogade betänkande, som

utarbetats inom denna institution, skulle den nya maskinen vara av utomor­

dentlig betydelse för den där bedrivna verksamheten med dess specialinriktning

på precisionsspektroskopien av kärnfysiken. Enligt vad jag erfarit finns f. n.

i hela världen endast omkring 40 tandem van de Graaff-acceleratorer i bruk

vid olika institutioner och laboratorier. Av dessa är ett tiotal placerade i Väst-

Europa. Det är enligt min mening angeläget att en generator av tandemtyp så

snart som möjligt kan anskaffas för att ställas till de svenska forskarnas för­

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 40 år 1965

61

fogande. Ifrågavarande maskin bör därvid som kanslersämbetet föreslagit for­

läggas till fysiska institutionen i Uppsala. Maskinen, som kostnadsberäknats

till i runt tal 8 milj. kr. exklusive erforderliga byggnadsåtgärder, bör emellertid

inte vara förbehållen endast den vid denna institution bedrivna forskningen utan

ha karaktären av en för universitet och högskolor gemensam anläggning, disponibel

för forskarutbildning samt för forskning vid andra universitet och högskolor.

Med hänvisning till det anförda och till de beräkningar som gjorts angående

medelsbehovet för nästa budgetår anser jag mig böra förorda, att under åttonde

huvudtiteln i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppförs ett särskilt reservations­

anslag, benämnt Tandem van de Graaff-accelerator vid Uppsala universitet, av

3,8 milj. kr. Medel för ändamålet bör emellertid enligt min mening endast under

nästa budgetår anvisas från nyssnämnda anslag. Med hansyn till att utrust-

ningsnämnden för universitet och högskolor enligt min mening bör biträda vid

upphandlingen och andra frågor i samband med acceleratorns installation, bor i

fortsättningen en särskild kostnadsram för acceleratorn uppföras i den utrust-

ningsplan, som vid riksdagens bifall till Kungl. Majtts i prop. 1965:1 (bil. 10

s. 624) framlagda förslag kommer att reglera vissa utgifter under servationsansla-

get Inredning och utrustning av lokaler vid universitetet, högskolor m. m. Det

ankommer på lokal- och utrustningsprogramkommittén för universitetet i Upp­

sala att till utrustningsnämnden inkomma med förslag i detta hänseende.

I fysiska institutionens betänkande har lagts fram vissa förslag även beträf­

fande erforderlig personal och driftkostnader vid acceleratoranläggnmgen. Jag

anser mig inte böra redan nu taga ställning i dessa frågor. Ifrågavarande kost­

nader synes tills vidare böra bestridas från det i det följande behandlade ansla­

get till atomforskning.

I detta sammanhang bör anmälas, att Kungl. Maj:t genom beslut den 26

februari 1965 uppdrog åt byggnadsstyrelsen att utföra projektering fram t. o. m.

färdigställande av huvudhandlingar, innefattande tillförlitlig kostnadsberäkning,

av nybyggnad för ett accelerationslaboratorium vid universitetet i Uppsala

jämte tillhörande försörjningsåtgärder samt att därefter underställa ärendet

Kungl. Maj :ts förnyade prövning. I en vid nämnda beslut fogad promemoria,

vars innehåll skall beaktas vid projekteringen, uttalades att lokalprogram för

en påbyggnad med fyra till fem våningar över laboratoriet — som till större

delen skall förläggas under markytan — skyndsamt bor utarbetas av lokal- och

utrustningsprogramkommittén för universitetet i Uppsala efter samråd med

1963 års universitets- och högskolekommitté samt överlämnas till byggnadssty­

relsen. Styrelsen bör enligt promemorian på grundval av lokalprogrammet

utarbeta förslag till byggnadsprogram och underställa detsamma Kungl. Maj:ts

provning så snart, att'laboratoriet och påbyggnaden kan projekteras och utföras

som ett enda byggnadsföretag.

Kostnaderna för lokalerna för acceleratorlaboratoriet har av byggnadsstyrelsen

uppskattats till ca 4,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 juli 1963. Beträffande

kostnaderna vill jag framhålla, att ställning till dessa torde få tagas först sedan

5 __ Bihan till riksdagens protokoll 1065. 1 sand. Nr J,0

Kungl. Maj:ts proposition nr hO år 1965

62

byggnadsstyrelsen färdigställt huvudhandlingar, innefattande tillförlitliga kost­

nadsberäkningar för företaget. Byggnadsfrågan torde sålunda få redovisas på

nytt för riksdagen, när förslag om medelsanvisning för byggnadsarbetenas på-

börjande kan framläggas.

Av det offentliga forskningsstödet i vårt land ställs en växande andel till de

statliga forskningsrådens förfogande. Genom ett dussintal sådana råd och stat-

Iiga forsknmgsfonder kanaliseras f. n. närmare 100 milj. kr. om året till de en­

skilda forskarna. I den förut omtalade OECD-rapporten om den svenska forsk­

ningspolitiken uppmärksammades bl. a. den rådande splittringen av ansvaret

for medelsfördelningen. Detta har föranlett forskningsberedningens sekretariat

att x en särskild promemoria ta upp frågorna om de organisatoriska formerna

tor forskningsrådens verksamhet samt om rådens inbördes samarbete

I promemorian berörs bl. a. möjligheterna till sammanslagning av det natur­

vetenskapliga forskningsrådet och atomforskningsrådet. Enligt min mening

talar starka skal för en sådan åtgärd; bl. a. skulle bidragsbehoven inom hela

det naturvetenskapliga forskningsfältet — inklusive den fysikaliska forskningen

komma att provas av ett enda råd. Remissbehandlingen av promemorian ger

eme ertid en splittrad bild. Tanken på en sammanslagning har vunnit stöd på

liera hall. Av yttrandena från de berörda forskningsråden och de matematisk­

naturvetenskapliga fakulteterna framgår emellertid, att dessa instanser anser

en sammanslagning av de båda råden f. n. inte böra komma till stånd, varför jag

inte ar beredd att nu framlägga förslag om sammanslagning. Jag utgår emeller­

tid från att de berörda forskningsråden på nytt överväger frågan om en sam-

manslagning inom en snar framtid.

Beträffande de i promemorian berörda frågorna om den skogliga forskningen

avser chefen för jordbruksdepartementet att senare föreslå Kungl. Maj:t att låta

narmare utreda förutsättningarna och formerna för stödet till denna forsknings­

gren.

&

Forskningrådens inbördes samverkan sker i dag genom en samarbetsdelega-

tion, x vilken ingår ordförande och sekreterare i dels de råd som hör till eckle­

siastikdepartementets verksamhetsområde, dels jordbrukets forskningsråd och

statens tekniska forskningsråd. I nämnda promemoria redovisas vissa för­

slag till omorganisation av samarbetsdelegationen, vilka genomgående syftar till

att ge delegationen vidgade funktioner och förbättrade resurser. Vidare skulle

till delegationen knytas ytterligare forskningsstödjande organ. Remissinstan­

serna tillstyrker allmänt viss förstärkning av den nuvarande delegationens re­

surser. Däremot accepterar endast ett mindre antal instanser tanken på en

fastare uppbyggd samarbetsnämnd för råden. Med hänsyn härtill finner jag

att det f.n. inte föreligger förutsättningar för inrättande av ett fast samarbets-

organ med fixerade arbetsuppgifter. Jag räknar därför med att samarbetsdele­

gationen tills vidare kommer att bestå i sin nuvarande form. Forskningsutveck­

lingen i sig själv torde emellertid medföra, att allt flera frågor kommer att

beröra mer an ett forskningsråd, något som naturligen leder till ökat behov av

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 40 år 1965

63

samverkan. Enligt vad jag erfarit pågår redan inom samarbetsdelegationen dis­

kussioner som syftar till en effektivering av samarbetet mellan laden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Beträffande forskningsrådens resurser för nästa budgetår vill jag — vad avser

jordbruksforskning respektive teknisk forskning i samråd med cheferna för jord­

bruks- och handelsdepartementen — framhålla följande.

Den kraftiga förstärkning av forskningsrådens anslag som ägt rum under de

senaste åren bör enligt min mening fortsätta även under det kommande bud­

getåret. Härigenom kommer råden att få möjlighet att möta de stegrade krav

från forskarnas sida på bl. a. teknisk personal, materiel och apparater, som den

snabba utvecklingen på forskningens område framkallar. I anslutning till vad

jag nyss anfört rörande kostnaderna för forskning med utnyttjande av data­

maskiner vill jag erinra om att forskningsråden under budgetåret 1963/64 bi­

dragit till finansieringen av enskilda forskares dataprojekt med ca 1 milj. kr.

Såsom jag redan framhållit torde dylika kostnader i varje fall under budget­

året 1965/66 i viss utsträckning kunna avlastas råden.

Vid avvägningen av anslagsfördelningen mellan de olika forskningsråden

har jag tagit hänsyn till bl. a. den successiva minskning av bidragen till svenska

forskare från skilda forskningsorgan i Förenta staterna, som av huvudsakligen

valutatekniska skäl ägt rum under de senaste åren och som kan vantas fortsätta

även under nästa budgetår. Med anledning av detta medelsbortfall torde allt

större anvisningar komma att krävas från främst anslaget till medicinsk forsk­

ning men även anslagen till naturvetenskaplig, teknisk och agrikulturell forsk­

ning.

Vad gäller anslaget till medicinsk forskning krävs väsentligt ökade resurser

bl. a. för att den biologiska grundforskningens resultat skall kunna omsättas

i tillämpad medicinsk forskning. Vidare bör den utveckling av den medicinska

dokumentationsverksamhet som inleddes under förra året fortsätta. Inom

ramen för den allmänna anslagsuppräkningen kommer jag att föreslå inrättande

av ytterligare tre forskargrupper, varav två försvarsmedicinska och en allmän-

medicinsk. De båda försvarsmedicinska grupperna är avsedda för brännskade-

forskning respektive experimentell psykologi. Den allmänmedicinska, som blir

den första i sitt slag, avses för klinisk koagulationsforskning. I anslutning till

dessa förslag kommer jag att förorda inrättande av en professur vid sist­

nämnda forskargrupp — och två laboraturer. Samtliga dessa tjänster avses bli

knutna till det medicinska forskningsrådet.

Beträffande anslaget till naturvetenskaplig forskning bör noteras, att vissa

långsiktiga internationella forskningsprojekt särskilt belastar detta anslag. Bland

sådana projekt bör nämnas den europeiska organisationen för astronomisk forsk­

ning rörande södra stjärnhimlen (ESO). För nästa budgetår räknar jag med

att rådet — inom ramen för tillgängliga medel — prövar behovet av en svensk

insats under den s. k. internationella hydrologiska dekaden. De internationella

projekten liksom den snabba — och utomordentligt väsentliga — forsknings­

utvecklingen inom cellbiologien och den organiska kemien föranleder mig att.

64

förorda en väsentlig ökning av anslaget till naturvetenskaplig forskning. Vid

beräkningen av anslaget till jordbruksforskning bör särskild hänsyn tagas till

de krav som vissa omfattande undersökningar på biocidområdet kommer att

ställa.

Det statliga stödet till teknisk-naturvetenskaplig forsknings-, utvecklings-

och exploateringsverksamhet har under senare år genomgått en betydande ex­

pansion. Sålunda beslöt riksdagen år 1961 att inrätta två fonder, Malmfonden

och Norrlandsfonden, vilka tilldelades 10 resp. 15 milj. kr. för år under en

femårsperiod. Malmfonden skall i första hand utgöra en strategisk reserv på

forsknings- och utvecklingsarbetets område och stödja främst projekt med

omedelbar industriell anknytning. Norrlandsfonden har liknande uppgifter be­

träffande speciellt Norrland, främst Norrbottens län. Vidare beslöt 1964 års

riksdag att inrätta ett institut för nyttiggörande av forskningsresultat (INFOR)

med uppgift att lämna finansiellt stöd i syfte att föra fram forskningsresultat

och uppfinningar till industriell produktion. INFOR tilldelades 20 milj. kr. Där­

till kommer att tekniska forskningsrådets anslag ökat kraftigt. Sålunda har

anslaget till teknisk forskning fördubblats på två år från 6,5 milj. kr. 1962/63

till 13,2 milj. kr. 1964/65.

Beträffande arbetsfördelningen mellan tekniska forskningsrådet, Malmfonden,

Norrlandsfonden, stiftelsen för exploatering av forskningsresultat (EFOR) och

INFOR uttalade sig chefen för handelsdepartementet i fjol i samband med

anmälan av frågan om inrättande av INFOR (prop. 1964:96). Tekniska forsk­

ningsrådets uppgifter angavs därvid huvudsakligen avse forskning och sådant

utvecklingsarbete som gränsar till forskning. Uppgifter inom innovationsförlop-

pets senare delar ankom däremot på de övriga organen.

Vidare bör anmälas att chefen för handelsdepartementet efter bemyndigande

den 18 december 1964 tillkallat sakkunniga för att utreda frågan om organi­

sation av och statligt stöd åt industriell teknisk forskning. Åt dessa sakkunniga

har uppdragits att pröva — förutom frågor i samband med branschforskning_

ä,ven frågan om uppdragsforskning och hur forskningsresurserna vid vissa stat­

liga institutioner på bästa sätt kan utnyttjas inom kollektiv industriforskning

och uppdragsforskning, liksom även möjligheterna att ställa lämpliga forsk-

nmgslokaler och därtill knuten service till förfogande för sådan forskning.

I direktiven sägs att de sakkunniga bör pröva frågor i samband med uppdrags­

forskning efter samråd med industriens organisationer och tekniska forsknings­

rådet.

Vad galler anslaget till teknisk forskning finner jag, att kostnader för bl. a.

utvidgad verksamhet med teknisk information och dokumentation bör kunna

bestridas inom ramen för detta anslag.

I samband med avvägningen av forskningsrådens förvaltningsanslag har be­

aktats, att Kungl. Maj:t i prop. 1965: 1 (bil. 10 s. 565) under anslaget till ersätt­

ning åt sakkunniga i befordringsärenden föreslagit, att de kostnader i samband

med sakkunnigförfarande vid tillsättning av särskilda forskartjänster samt

professors- och laboratorstjänster vid forskargrupper, som hittills belastat forsk-

Kungl. Maj:ts 'proposition nr

Jf0

år 1965

65

ningsrådens förvaltningsanslag, i fortsättningen bör belasta det särskilda an­

slaget till ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden.

Jag övergår härefter till att redovisa mina medelsberäkningar under respek­

tive anslag.

Medicinsk forskning. I riksstaten för innevarande budgetår är

uppförda två anslag till statens medicinska forskningsråd, det ena ett förslags­

anslag av

1

213

000

kr. till förvaltningskostnader, det andra ett reservations­

anslag av

12

360

000

kr. till medicinsk forskning. Under förvaltningsanslaget

har upptagits dels

347

000

kr. till förvaltningskostnader i egentlig mening, dels

866

000

kr. till de fyra försvarsmedicinska forskargrupper, som inrättats genom

beslut av dels 1963 års riksdag (prop. 1963: 74, SU 85, rskr

212

), dels 1964 års

riksdag (prop. 1964: 69, SU 109, rskr 247).

Statens medicinska forskningsråd har i förslagen till anslag för nästa budgetår

under förvaltningsanslaget, medelsanvisningen till försvarsmedicinska forskar­

grupper, hemställt, att den försvarsmedicinska forskningsorganisationen måtte

förstärkas med ytterligare två forskargrupper, avsedda för forskning inom om­

rådena brännskadeforskning och experimentell psykologi.

Vidare har rådet under förvaltningsanslaget hemställt om en särskild medels­

anvisning till allmänmedicinska forskargrupper för inrättande fr. o. m. budget­

året 1965/66 av en forskargrupp inom området klinisk koagulationsforskning.

Forskningsrådets förslag om inrättande av tva nya försvarsmedicinska forskar­

grupper finner jag utgöra en viktig uppföljning av det utbyggnadsprogram som

försvarsmedicinska forskningsutredningen förordade i sitt betänkande »För-

svarsmedicinsk forskning i totalförsvaret» (SOU 1962: 34 s. 175 o. 177). Vidare

anser jag i likhet med rådet det vara motiverat, att de tryggare anställnings­

förhållanden som gäller för befintliga försvarsmedicinska forskargrupper ut­

vidgas till att omfatta även allmänmedicinska forskargrupper. Gentemot rådets

förslag rörande de nämnda forskargruppernas sammansättning har jag inte haft

anledning till annan erinran än att jag funnit modifikationer påkallade med

avseende på lönegradsplaceringen av vissa tjänster. Jag förordar, att fr. o. m.

nästa budgetår inrättas ytterligare två försvarsmedicinska forskargrupper och

en allmänmedicinsk forskargrupp med den sammansättning följande tablå ut­

Kungl. Maj:ts proposition nr AO år 1965

visar.

Tjänster

Brännskade­

forskning

Experimentell

psykologi

Klinisk ko­

agulations­

forskning

1

Laborator i Be 1 .............................................

i

1

Forskningsassistent i Ae 21 ........................

Laboratorieingenjör i högst Ae 15 ...........

i

1

Laboratorieassistent i Ae 12 ........................

1

Laboratorieassistent i högst Ae 10 ...........

i

1

1

66

Vid bifall till förslaget om inrättande av en forskargrupp i experimentell

psykologi bör medel till en tjänst som psykolog i lönegrad Ag 25 vid den

befintliga flygmedicinska forskargruppen icke längre beräknas.

Till första innehavare av den extra ordinarie professuren i klinisk koagula-

tionsforskning bör utan ansöknings- och sakkunnigförfarande utses docenten

Inga Marie Nilsson. Vidare bör till första innehavare av de extra ordinarie

laboratorstjänsterna — utan ansöknings- och sakkunnigförfarande — utses

i

brännskadeforskning docenten Gösta Arturson samt i experimentell psykologi

docenten Marianne Frankenhaeuser.

Ett genomförande av de av mig framlagda förslagen medför en ökning av

avlöningskostnaderna med 250 000 kr.

Vid anmälan i prop. 1965:1 (bil.

2

) av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor har chefen för civildepartementet föreslagit uppflyttning i lönegrad av

bl. a. en tjänst vid den na valmedicinska gruppen. Jag beräknar här för förslagets

genomförande erforderliga medel. I övrigt räknar jag inte med andra föränd­

ringar än sådana av automatisk natur.

För avlöningar till personal vid försvars- och allmänmedicinska forskargrup­

per beräknar jag — med anledning av vad jag här förordat — ett medels­

behov för nästa budgetår av

(866

000

+ 360

000

— )

1

226

000

kr.

Som jag tidigare redovisat har rådet under förvaltningsanslaget, medelsanvis­

ningen till förvaltningskostnader, för budgetåret 1965/66 hemställt om en höj­

ning med 83

000

kr. Jag förordar för min del en höjning med 26 000 kr., avsedd

att täcka sådana kostnadsökningar som betingas av den allmänna pris- och

löneutvecklingen. Medelsbehovet för nästa budgetår för egentliga förvaltnings­

kostnader beräknar jag till (347 000 + 26 000 =) 373 000 kr.

Förslagsanslaget Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader bör

sålunda för budgetåret 1965/66 uppföras med (1 213 000 -f 360 000 -f 26 000 =)

1 599 000 kr.

Under anslaget till medicinsk forskning har rådet — såsom framgått av redo­

görelsen i det föregående — föreslagit en i det närmaste fördubblad medels­

anvisning. Jag förordar för min del en höjning av nuvarande anslag med

3 440 000 kr.

Reservationsanslaget Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning

bör sålunda för budgetåret 1965/66 uppföras med (12 360 000 -)- 3 440 000 —)

15 800 000 kr.

Humanistisk forskning. Statens humanistiska forskningsråd har,

som jag tidigare anfört, i sina förslag till anslag för nästa budgetår hemställt om

en höjning av medelsanvisningen till humanistisk forskning — nu

2

826

000

kr.

— med 822

000

kr. För egen del förordar jag, att förevarande anslag uppräknas

med 694

000

kr. Inom ramen för denna anslagshöjning beräknar jag medel för

ytterligare en kontorist i lönegrad A 9 med halvtidstjänstgöring.

Till humanistisk forskning bör för budgetåret 1965/66 uppföras ett reser­

vationsanslag av

(2

826

000

+ 694

000

=)

3

520

000

kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

67

Samhällsforskning. Som jag tidigare redovisat har statens råd för

samhällsforskning för nästa budgetar hemställt om en betydande ökning av

rådets resurser.

Anslaget till förvaltningskostnader — nu 106 000 kr. — föreslås av rådet höjt

med 65

000

kr. För egen del har jag funnit mig böra förorda, att

6

000

kr. an­

visas för arvodering av experter, som kan biträda med sekreteraruppgifter.

I övrigt räknar jag med en höjning av medelsanvisningen till ersättning för

särskilda utredningar samt resekostnader och expenser med sammanlagt 3 000

kr. Sveriges andel av kostnaderna för en nordisk kriminologisk forskningsorga­

nisation kan för år 1966 uppskattas till 25 000 kr. Medelsanvisningen för nästa

budgetår bör med hänsyn härtill minskas med 5

000

kr. Vid bifall till vad jag

sålunda förordat bör förslagsanslaget Statens råd för samhällsforskning: Förvalt­

ningskostnader för budgetåret 1965/66 uppföras med (106 000 + 9 000 —

5 000 =) 110 000 kr.

Rådet har vidare hemställt om en höjning av anslaget till samhällsforskning

från 2 550

000

kr. till 3 950

000

kr. Jag förordar, att anslaget höjs med 510

000

kr. Reservationsanslaget Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning

bör sålunda för budgetåret 1965/66 uppföras med

(2

550 000 4-510 000=)

3 060 000 kr.

Naturvetenskaplig forskning. I riksstaten för innevarande bud­

getår är uppförda två anslag till statens naturvetenskapliga forskningsråd,

nämligen dels ett förvaltningsanslag av 274 000 kr., dels ett forskningsanslag

av 13 500

000

kr. Rådet har för nästa budgetår hemställt om en höjning av

anslaget till förvaltningskostnader med 327 500 kr. och av anslaget till natur­

vetenskaplig forskning med 12 050 000 kr.

Förslaget under förvaltningsanslaget om förstärkning av rådets sekretariat

synes mig motiverat. Jag beräknar därför medel för en tjänst som byrasekrete-

rare eller förste byråsekreterare i högst lönegrad A 21. Vidare räknar jag med en

höjning av medelsanvisningen till ersättningar för särskilda utredningar med 37 000

kr. och av medelsanvisningarna till resekostnadsersättning och traktamente samt

sjukvård, expenser m. m. med sammanlagt 9 200 kr. Jag förordar dessutom en upp-

flyttning av tjänsten som biträdande sekreterare från lönegrad Ae 23 till löne­

grad Ae 27. Vid anmälan i prop 1965:1 (bil.

2

) av för flera huvudtitlar gemen­

samma frågor har chefen för civildepartementet föreslagit uppflyttning i löne­

grad av bl. a. en tjänst vid rådet. Jag beräknar här för förslagets genomforande

erforderliga medel. I övrigt räknar jag inte med andra förändringar under före­

varande anslag än sadana av automatisk natur.

Jag förordar, att förslagsanslaget Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader för nästa budgetår uppförs med (274 000 + 106 000 =)

380 000 kr.

Forskningsrådet har — såsom redan framgått — för nästa budgetar hem­

ställt om närmare en fördubbling av anslaget till naturvetenskaplig forskning.

För egen del är jag beredd att tillstyrka en höjning av nuvarande anslag med

4

290

000

kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr

JO

år 1965

68

Jag forordar sålunda, att reservationsanslaget Statens naturvetenskapliga

forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning för nästa budgetår uppförs med

(13 500 000 + 4 290 000 = ) 17 790 000 kr.

A^t o in forskning. I sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret

196o/66 har statens råd för atomforskning hemställt om en höjning av anslaget

till atomforskning — nu

8

802

000

kr. — med

5

198

000

kr.

^Jag har funnit mig bora tillstyrka en höjning av förevarande anslag med

8

o

0

000 kr. Till atomforskning bör sålunda för budgetåret 1965/66 uppföras ett

reservationsanslag av

(8

802 000 + 850 000 =) 9 652 000 kr.

Jordbruksforskning. I riksstaten för innevarande budgetår är under

nionde huvudtiteln uppförda två anslag för jordbruksforskning, nämligen dels

ett reservationsanslag av 2 950 000 kr. till främjande av forskning på jordbru­

kets område m.m., dels ett reservationsanslag av 300

000

kr. till åtgärder för

att förebygga skördeskador.

Jag behandlar först anslaget till Främjande av forskning på jordbrukets om­

råde in. m. Av detta anslag bör 40

000

kr. tilldelas svenska avdelningen av

Nordiska Jordbruksforskares Förening att användas enligt jordbrukets forsk­

ningsråds narmare bestämmande. Vidare bör ett belopp av 150

000

kr. beräknas

for att i enlighet med de riktlinjer, som godkänts av 1961 års riksdag (prop.

1961:1 bil.

11

s. 175, JoU

1

, rskr 9), främja i första hand jordbruksforskning

med nordiska aspekter.

För undersökningar rörande biverkningar vid användning av kemiska be­

kämpningsmedel — s. k. biocider — har för innevarande budgetår under före­

varande anslag särskilt beräknats 250

000

kr. Många myndigheter har i sina

anslagsframstallnmgar för nästa budgetår begärt resurser för undersökningar

m. m. inom biocidområdet. I yttrande över framställningarna har naturresurs-

utredningen avratt från att fasta tjänster inrättas för sådana uppgifter. Utred­

ningen, som gjort en inventering av aktuella projekt, förordar emellertid en

mycket kraftig uppräkning av medlen till biocidundersökningar under före­

varande anslag. Mot bakgrunden av att det krävs stora insatser på biocidom-

radet och att problemen i stor utsträckning är desamma i andra länder under­

söker utredningen möjligheterna till ett internationellt samarbete på området.

I skilda sammanhang framhålls alltmer riskerna med kemiska bekämpnings­

medel. Biocidfrågan är enligt min mening utan tvekan en allvarlig samhälls­

fråga, som kräver skärpt uppmärksamhet. De ansvariga myndigheterna följer

också frågan med stor vaksamhet. Ännu saknas emellertid tillräckligt underlag

för vårt handlande på området. De medel, som under innevarande budgetår

beviljats för här ifrågavarande ändamål, har ställts till förfogande för särskilda

arbetsgrupper vid bl. a. statens växtskyddsanstalt, statens veterinärmedicinska

anstalt och statens institut för folkhälsan. Vissa rapporter om undersökningarnas

resultat kan väntas i vår. Jag anser det vara mycket angeläget, att undersök­

ningarna mom biocidområdet kan fortsätta i ökad omfattning. För nästa bud­

getar tillstyrker jag därför en uppräkning av medlen för sådana undersökningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

69

och andra åtgärder på området till 700

000

kr. Jag delar helt naturresursutred­

ningens uppfattning, att fördelningen av anslagsmedlen bör ske efter en samlad

angelägenhetsgradering och att verksamheten bör kontinuerligt följas av rådet.

För att biträda jordbrukets forskningsråd vid fördelningen av medlen till biocid­

undersökningar och andra åtgärder på området samt vid arbetet med att följa

verksamheten och att tillvarataga framkomna resultat bör liksom för innevarande

budgetår en särskild expertgrupp vara knuten till rådet. Kostnaderna för grup­

pen bör få bestridas från förevarande anslag.

Såsom chefen för jordbruksdepartementet framhållit i prop. 1965.1 (bil. 11

s. 116) bör det ankomma på jordbrukets forskningsråd att pröva, huruvida

medel från förevarande anslag kan ställas till förfogande för prövning av pre­

parat för ogräsbekämpning.

Jordbrukets forskningsråd har i sina förslag till anslag för budgetåret 1965/66

(prop. 1965:1 bil.

11

s. 294) anmält, att behov föreligger av medel för publice­

ring av de utredningar m. m., som rådet låter utföra. Med anledning härav vill

jag tillstyrka att medel för detta ändamål får disponeras ur förevarande anslag.

I samråd med chefen för jordbruksdepartementet framlägger jag i det följande

förslag angående förädlingsverksamheten på trädgårdsområdet.

Såsom framgått av den tidigare redovisningen förordar trädgårdsnäringsut-

redningen att ett årligt belopp av 250 000 kr. anvisas för att stödja förädlings-

arbetet med trädgårdsväxter. Fördelningen av detta belopp föreslås avila jord­

brukets forskningsråd. Den av utredningen föreslagna formen för det statliga

stödet till trädgårdsväxtförädlingen har i allmänhet tillstyrkts av remissinstan­

serna. Även jag biträder förslaget i detta avseende. För nästa budgetår bör

för förädlingsarbete med trädgårdsväxter få disponeras

100

000

kr. ur föreva­

rande anslag.

Utredningen har föreslagit, att en särskild nämnd för fÖl ädlingsflagor pa

trädgårdsområdet inrättas. Med hänsyn till att forskningsrådet enligt sin in­

struktion har möjlighet att tillkalla särskilda sakkunniga eller tillsätta särskilda

kommittéer i den mån så behövs anser jag det inte erforderligt att inrätta en

sådan nämnd. Jag vill i sammanhanget erinra om att jordbrukets forskningsråd

har till uppgift att främja forskningen även inom trädgårdsområdet. Förslaget

att jordbrukets forskningsråd utökas med en ledamot som har sakkunskap från

trädgårdsområdet har inte gett mig anledning till erinran. Jag föreslår därför,

att antalet ledamöter i forskningsrådet, som enligt beslut av 1945 års riksdag

(prop. 1945:62, JoU 51, rskr 267) skall vara nio, bestäms till tio.

För budgetåret 1965/66 bör reservationsanslaget Främjande av forskning på

jordbrukets område m. in. under nionde huvudtiteln uppföras med (2 950 000 +

1

050 000 =) 4 000 000 kr. Vidare bör för nästa budgetår reservationsanslaget

Åtgärder för att förebygga skördeskador under nämnda huvudtitel uppföras med

(300 000 + 50 000 =) 350 000 kr.

Teknisk forskning. T riksstaten för innevarande budgetår är under

tionde huvudtiteln uppförda dels ett förslagsanslag till statens tekniska torsk-

Kungl. Maj:ts proposition nr h0 år 1965

70

nmgsrad av 364 000 kr., dels ett reservationsanslag till teknisk forskning av

13,2 mdj. kr. I fråga om sistnämnda anslag har rådet begärt en uppräkning med

10,8

milj. kr.

Forskningsrådets hemställan att få utnyttja anslaget till teknisk forskning

aven for rådets administrativa och planerande uppgifter är jag inte beredd att

lträda. Medel härfor bör liksom tidigare anvisas under anslaget till statens

tekniska forskningsråd. Med hänsyn till rådets ökade verksamhet föreslår jag

att detta anslag höjs med 52

000

kr. Härvid har jag beräknat medel bl. a. för

förstärkning av rådets administrativa resurser med två arvodesbefattningar,

varav en med lön motsvarande löneklass A 25 och en med lön motsvarande’

löneklass A 7 samt för höjning av kanslibiträdestjänsten vid rådets kamerala

sektion till tjänst som kontorist i lönegrad Ae

9

.

Vid bifall till vad jag föreslagit bör förslagsanslaget Statens tekniska forsk­

ningsråd för budgetåret 1965/66 under tionde huvudtiteln föras upp med

(364 000 -j- 52 000 =) 416 000 kr.

Tekniska forskningsrådet har i sina förslag till anslagsäskanden för nästa

budgetår under anslaget till teknisk forskning understrukit behovet av ökade

insatser för information och dokumentation. På det medicinska området pågår

sedan något år viss försöksverksamhet med maskinell dokumentation. I enlighet

med vad jag förordade i prop. 1964: 69 (s. 55) har denna verksamhet organiserats

vid karolinska institutet under ledning av medicinska forskningsrådet. Såsom jag

framhållit i årets statsverksproposition (bil.

10

s. 80) bör ökade resurser ges

for detta försök och liknande verksamhet genom forskningsrådens försorg, för

att de möjligheter som denna form av dokumentation erbjuder skall kunna

effektivt belysas. Jag finner det därför önskvärt, att även tekniska forsknings­

rådet organiserar försöksverksamhet på dokumentationsområdet. För att möjlig­

göra detta liksom en expansion i övrigt inom rådets nuvarande verksamhets­

område föreslår jag, att anslaget till teknisk forskning höjs med

3

milj. kr.

For nasta budgetår bör sålunda reservationsanslaget Teknisk forskning under

tionde huvudtiteln föras upp med (13 200 000 +

3

000

000

=) 16

200

000

kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

Kungl. Maj:ts proposition nr kO år 1965

71

IX. Hemställan

Under åberopande av vad jag salunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1

. a) medge att datamaskincentraler inrättas vid universi­

teten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag för­

ordat i det föregående fastställa personalförteckning för uni­

versitetens datamaskincentraler, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1965/66;

c) till Universitetens datamaskincentraler för budgetåret

1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av

1

000

kr.;

2

. a) godkänna av mig angivna riktlinjer för utbildning och

forskning på informationsbehandlingens område;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att — utöver de ändringar som

föreslagits i prop. 1965:1 — vidtaga de ändringar i personal­

förteckningarna för universiteten i Uppsala och Lund samt

tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola

och tekniska högskolan i Lund, som föranleds av de i det

föregående framlagda förslagen;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att för utbildningen på infor­

mationsbehandlingens område på varje universitetsort få

oavsett fakultet — tillämpa regler motsvarande dem som gäller

för tilldelning av lärarkrafter m.m. i ämnen inom filosofisk

fakultet;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om de övergångsan-

ordningar, som fordras för förslagens genomförande;

e) till Vissa kostnader för utbildnings- och forskningsorgani­

sationen på databehandlingsområdet för budgetåret 1965/66

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 270 000

kr.;

3. till Kostnader för datamaskintid för budgetåret 1965/66

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

10

000

000

kr.;

4. till Tandem van de Graaff-accelerator vid Uppsala uni­

versitet för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln an­

visa ett reservationsanslag av 3 800 000 kr.;

5

. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteck­

ningen för de under statens medicinska forskningsråd sorte­

rande forskargrupperna i överensstämmelse med vad jag för­

ordat i det föregående;

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1965

b) godkänna följande avlöningsstat för under

5

. a) nämnda

forskargrupper att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1965/66.

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............. 757 000

2

. Rörligt tillägg, förslagsvis ....................................

459

qqo

Summa kr.

1

226

000

6

. till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskost­

nader för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av

1

599

000

kr.;

7. till Statens medicinska forskningsråd: Medicinska forsk­

ning för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln an­

visa ett reservationsanslag av 15 800 000 kr.;

8

. till Humanistisk forskning för budgetåret 1965/66 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

3

520

000

kr.;

9. till Statens rad för samhällsforskning: Förvaltningskost­

nader för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln an­

visa ett förslagsanslag av

110

000

kr.;

10

. till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning

för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 3 060 000 kr.;

11

. bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen

för statens naturvetenskapliga forskningsråd i överensstäm­

melse med vad jag förordat i det föregående;

12

. till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvalt­

ningskostnader för budgetåret 1965/66 under åttonde huvud­

titeln anvisa ett förslagsanslag av 380

000

kr.;

13. till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturve­

tenskaplig forskning för budgetåret 1965/66 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 17 790

000

kr.;

14. till Atomforskning för budgetåret 1965/66 under åt­

tonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

9

652

000

kr.;

15. till Främjande av forskning på jordbrukets område m. m.

för budgetåret 1965/66 under nionde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 4 000 000 kr.;

16. till Åtgärder för att förebygga skördeskador för bud­

getåret 1965/66 under nionde huvudtiteln anvisa ett reserva­

tionsanslag av 350 000 kr.;

73

17. till Statens tekniska forskningsråd för budgetåret

1965/66 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

416 000 kr.;

18. till Teknisk forskning för budgetåret 1965/66 under

tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 16 200 000

kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förord­

nar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll ut­

visar.

Ur protokollet:

Sonja Ahrling

Kungl. Maj:ts proposition nr kO år 1965

74

Kungl. Maj:ts proposition nr b0 år 1965

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning .........................................................

II. Den svenska forskningens nuläge.................................... g

HL Forskningsrådens organisation m. m................................................. 1Q

A. Promemoria rörande de statliga forskningsråden och rådens sam-

arbetsdelegation ...........................................................

jo

B. Yttranden ........................................................... j2

IV. Forskningsrådens anslagsberäkningar för

1965/66

.............................. 14

A. Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.............

14

B. Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning...............

16

C. Humanistisk forskning .............................................. 27

D. Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader...........

18

E. Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning................... 19

F. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader 19

G. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig

forskning ........................................................... 2i

H. Atomforskning ........................................................... 22

I. Främjande av forskning på jordbrukets område m. m....................

23

J. Åtgärder för att förebygga skördeskador........................................

28

K. Statens tekniska forskningsråd ............................................

28

L. Teknisk forskning ............................................................... 29

V. En »tandem van de Graaff-accelerator» i Uppsala......................... 30

A. Förslag ....................................................................

B. Yttranden ..................................................................... 32

VI. Informationsbehandling .......................................................... 34,

A. Kommitténs förslag ..................................................... 34

B. Arbetsgruppens promemoria ............................................................. 3g

C. Yttranden .................................................................... 30

D. Expertrådets förslag....................................................... 42

E. Universitetskanslersämbetets förslag...................................... ⁴⁷

VII. Kostnader för datamaskintid....................................... 50

VIII. Departementschefen ................................................ 52

IX. Hemställan ..........................

Ivar Hieggströms Tryckeri AB • Stockholm 19Ö5

e&osii

■

-

.

" > **■’•'''•

.•Tv“-T\

1?

s/H-

-?•