Prop. 1967:131
('angående statlig medver\xad kan vid fastställande av anställnings- eller arbetsvillkor för vissa arbetstagare hos kommun eller annan allmän inrättning',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1967
1
Nr 131
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statlig medver
kan vid fastställande av anställnings- eller arbetsvillkor
för vissa arbetstagare hos kommun eller annan allmän
inrättning; given Stockholms slott den 26 april 1967.
Kungl. Maj :t vill liärmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departements chefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Hans Gustafsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen skall besluta om statlig medverkan vid fastställande av anställnings- eller arbetsvillkor för vissa arbetstagare hos kommun eller annan allmän inrättning. Förslaget föranleds närmast av att övergångsbestämmelsen till lagen den 3 december 1965 (nr 576) om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m. m. upphör att gälla vid utgången av år 1967.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 131
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1967
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 april
1967.
Närvarande:
Statsråden
Sträng, Lange, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odiinoff, Wickman.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Gustafsson, anmäler efter ge
mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om statlig med
verkan vid fastställande av anställnings- eller arbetsvillkor för vissa arbets
tagare hos kommun eller annan allmän inrättning och anför.
Inledning
Genom den nya lagstiftning om de offentliga tjänstemännens förhandlings
rätt som trädde i kraft den 1 januari 1966 (prop. 1965: 60, KL2U 1, rskr 267,
SFS 1965:274—284) fick kommunaltjänstemän liksom övriga offentliga
tjänstemän rätt att genom sina organisationer förhandla om lön och andra
ekonomiska villkor och att sluta kollektivavtal om dessa.
Före förhandlingsrättsreformen gällde enligt riksdagens beslut statlig
löne- och pensionsreglering för ett betydande antal kommunala och andra
icke-statliga tjänstemän, t. ex. rektorer och lärare vid olika icke-statliga
skolor, församlingspräster, kyrkomusiker samt vissa tjänstemän vid hus
hållningssällskap och skogsvårdsstyrelser. Deras förmåner reglerades lik
som statstjänstemännens i offentligrättslig ordning genom avlönings-, rese-
och pensionsreglementen som utfärdats med stöd av riksdagens beslut eller
genom andra bestämmelser eller beslut som meddelats av Kungl. Maj :t eller
statlig myndighet. Sistnämnda bestämmelser och beslut byggde i stor ut
sträckning på bemyndiganden som intagits i respektive reglementen eller
som lämnats av riksdagen genom särskilda beslut.
För nämnda kategori icke-statliga tjänstemän liksom för statstjänstemän
fördes förhandlingar om de ekonomiska anställningsvillkoren mellan före
trädare för civildepartementet under civilministerns ledning och tjänste
mannaorganisationerna. Överenskommelserna träffades regelmässigt under
förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande. Sedan riksdagen
godkänt en överenskommelse utfärdade Kungl. Maj :t de författningar och
meddelade de beslut i övrigt som behövdes för att genomföra överenskom melsen.
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1965:77, SU 106, rskr 296) in rättades den 1 juli 1965 statens avtalsverk med uppgift att handha huvud delen av den förhandlingsverksamhet som tidigare bedrivits i civildeparte mentet eller hos olika statliga myndigheter.
Icke-statliga tjänstemän inom det statligt reglerade området liksom tjäns temän inom den icke reglerade kommunala förvaltningen omfattas fr. o. in. den 1 januari 1966 av kommunaltjänstemannalagen den 3 juni 1965 (nr 275). Frågan om avtalsverkets behörighet att förhandla om villkoren för först nämnda tjänstemän behandlades i prop. 1965: 77. I propositionen uttalades att avtalsverkets förhandlingar beträffande icke-statliga arbetstagare borde kunna utmynna i kollektivavtal som var bindande för arbetsgivaren. Avtals verkets behörighet att företräda andra arbetsgivare än staten borde anges i lag. Under riksdagsbehandlingen gjordes inga erinringar mot dessa utta landen.
Förslag till lagstiftning i ämnet lades fram i prop. 1965: 153 (KU 43, rskr 390). Sedan riksdagen hade bifallit förslaget, utfärdades lagen den 3 decem ber 1965 (nr 576) om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhand lingar m.m. (i det följande benämnd ställföreträdarlagen).
Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1967
3
Ställföreträdarlagens tillämpningsområde
Enligt 1 § ställföreträdarlagen skall statens avtalsverk i vissa fall på kom muns eller annan icke-statlig arbetsgivares vägnar föra förhandling samt sluta och uppsäga kollektivavtal om anställnings- eller arbetsvillkor eller på annat sätt enhetligt reglera sådant villkor. Med kommun likställs i la gen landstingskommun, municipalsamhälle, kommunalförbund, tingslag, för samling, kyrklig samfällighet, skogsvårdsstyrelse, hushållningssällskap, all män försäkringskassa och annan allmän inrättning. Kungl. Maj :t kan för ordna att bestämmelse i lagen om statens avtalsverk i stället skall gälla Kungl. Maj :t. Kungl. Maj :t eller, efter bemyndigande av Kungl. Maj :t, av- talsverket får vidare överlämna till annan statlig myndighet eller till arbets givaren att handlägga fråga som enligt lagen ankommer på avtalsverket.
Lagen är tillämplig endast i fråga om anställnings- eller arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal. Beträffande arbetstagare som är tjänstemän begränsas det avtalsbara området genom 2 § andra stycket kommunalt jäns- temannalagen.
För tillämpning av ställföreträdarlagen förutsätts vidare att fråga är om anställnings- eller arbetsvillkor som enligt lag eller särskilt beslut av riks dagen skall fastställas under medverkan av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 131
4
Av prop. 1965: 153 framgår att olika lösningar övervägts när det gällt att
bestämma kretsen av de arbetstagare hos kommun eller annan offentlig
arbetsgivare i fråga om vilka avtalsverket skall företräda arbetsgivaren. En
alternativ lösning till den som används i lagen var en uppräkning av de ifrå
gavarande arbetstagarna på samma sätt som skett t. ex. i det tidigare gäl
lande allmänna avlöningsreglementet. En sådan uppräkning ansågs dock
förenad med vissa olägenheter framför allt eftersom lagen då ofta skulle
behöva ändras.
Beträffande den lösning av avgränsningsproblemet som används i lagen
anfördes i propositionen bl. a. följande.
Föreskrift i lag om medverkan av Kungl. Maj :t eller statlig myndighet vid
fastställande av anställningsvillkor förekommer endast undantagsvis. Med
särskilt beslut av riksdagen om sådan medverkan avses bl. a. det fall att
riksdagen som villkor för statsbidrag till icke-statlig offentlig verksamhet
uppställt, att arbetstagares anställningsvillkor skall fastställas under med
verkan av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer. Av
sikten är alltså inte att avtalsverket skall utöva förhandlingsrätten för alla
arbetsgivare som uppbär statsbidrag. Endast om riksdagen föreskrivit, att
Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer skall medverka
vid reglering av anställningsvillkoren, får avtalsverket befogenhet att före
träda arbetsgivaren.
Intill den 1 januari 1968 är ställföreträdarlagen enligt en övergångsbestäm
melse tillämplig även på annat anställnings- eller arbetsvillkor för arbets
tagare hos kommun eller därmed likställd arbetsgivare än som avses i 1 §
första stycket lagen, om villkoret får bestämmas genom avtal och närmast
före den 1 januari 1966 reglerats genom bestämmelse som meddelats av
Kungl. Maj :t eller statlig myndighet.
Övergångsbestämmelsen tillkom enligt prop. 1965: 153 (s. 20) mot bak
grund av att 1 § lagen ej träffade alla de kategorier av icke-statliga arbets
tagare, vars anställningsvillkor reglerades genom statliga bestämmelser när
mast före lagens ikraftträdande. Medverkan av Kungl. Maj :t eller myndig
het som Kungl. Maj :t bestämmer vid fastställandet av anställnings- eller ar
betsvillkor var sålunda icke föreskriven för alla dessa kategorier vare sig
enligt lag eller enligt särskilt beslut av riksdagen.
I nyssnämnda proposition (s. 37) framhålls beträffande övergångsbestäm
melsens tillämplighet på pensionsområdet att bestämmelsen ej blir tillämp
lig när anslutningen till det statliga pensionssystemet inte innebär en regle
ring av anställnings- eller arbetsvillkor rörande pension utan endast har
karaktären av pensionsförsäkring.
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1967
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1967
5
Lagbestämmelser och riksdagsbeslut som avses i 1 § ställföreträdarlagen
Föreskrifter i lag eller särskilda riksdagsbeslut om medverkan av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer vid fastställandet av anställnings- eller arbetsvillkor för icke-statliga arbetstagare finns alltjämt endast beträffande ett fåtal kategorier arbetstagare.
Lagbestämmelser av angivna innebörd meddelas i 2 § lagen den 27 juni 1947 (nr 275) om kyrkomusiker, 44 § ecklesiastika boställsordningen den 30 augusti 1932 (nr 400), 4 och 7 §§ förordningen den 3 juni 1960 (nr 267) angående skogsvårdsstyrelser och 18 kap. 13 § lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. Föreskrifterna avser kyrkomusiker, skogsbi- träden hos pastorat, personal hos skogsvårdsstyrelserna respektive vissa befattningshavare hos de allmänna försäkringskassorna. Samtliga stadgan- den erhöll ändrad lydelse från och med den 1 januari 1968 samtidigt med att ställföreträdarlagen trädde i kraft (prop. 1965: 153, KU 43, rskr 390, prop. 1965: 175, D>U 79, rskr 402).
Tidigare beslut av riksdagen om att föra in icke-statliga arbetstagargrup- per under statlig löne- eller pensionsreglering har vid tillkomsten av ställ företrädarlagen inte ansetts medföra att lagen blir tillämplig på dessa grup per. Beslut av riksdagen om sådan statlig medverkan som avses i 1 § lagen har emellertid meddelats beträffande arbetstagare inom vissa icke-statliga områden.
Riksdagen har sålunda år 1963 fattat principbeslut (prop. 1963: 157, SU 147, rskr 335) om att staten skall inträda som avtalsslutande part i fråga om löne- och pensionsförmåner för de apoteksanställda.
Riksdagen har vidare under lagens giltighetstid beslutat om medverkan av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer vid faststäl lande av anställnings- och avlöningsvillkor för rektorer och lärare vid kom munala gymnasier och fackskolor (prop. 1966: 74, SU 90, rskr 205), tjänste män vid internationella institutet för freds- och konfliktforskning (prop. 1966: 76, SU 88, rskr 203), rektorer och lärare vid Annetorpshemmet i Lund, Ulleråkers, S:t Lars och Vilhelmsro sjukhus samt skol- och yrkeshemmen på Salbohed och i Laxå (prop. 1967: 1 bil. 7 s. 137, SU 5, rskr 5) samt vissa tjänstemän vid Bergsskolan i Filipstad (prop. 1967: 1 bil. 10 s. 167, SU 8, rskr 8). Sistnämnda beslut avser tid fr. o. m. den 1 juli 1967 och innefattar att medverkan av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestäm mer utgör villkor för en förhöjning av statsbidraget till skolan. Samtliga här avsedda beslut har föranletts av förhållanden som inträffat efter lagens ikraftträdande. Besluten avser väsentligen grupper som ej omfattas av över gångsbestämmelsen till lagen.
I fråga om åtskilliga kategorier icke-statliga arbetstagare för vilka tidigare gällt statliga bestämmelser har lagbestämmelser eller riksdagsbeslut av den
6
innebörd som avses i 1 § lagen ej meddelats. Lagens tillämplighet och därmed
avtalsverkets förhandlingsbehörighet grundar sig i dessa fall alltjämt på
övergångsbestämmelsen till lagen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1967
Nuvarande reglering av anställnings- eller arbetsvillkor för vissa icke-statliga
arbetstagare m. m.
Statens avtalsverk har med stöd av 1 § ställföreträdarlagen eller över
gångsbestämmelsen till lagen förhandlat och slutit kollektivavtal om an
ställnings- eller arbetsvillkor för ett flertal grupper av arbetstagare hos kom
muner och därmed likställda allmänna inrättningar.
Det huvudtal om förhandlingsordning m. m. mellan staten och statstjäns-
temännens huvudorganisationer som träffades den 29 december 1965 gäller
förutom statens tjänstemannaområde även den del av det i kommunaltjäns-
temannalagen avsedda tjänstemannaområdet inom vilken statens avtalsverk
företräder arbetsgivaren.
Anställnings- och arbetsvillkor för tjänstemän inom avtalsverkets för-
handlingsområde regleras f. n. till övervägande delen genom tre avtal, näm
ligen allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST),
allmänt tjänsteförteckningsavtal beträffande statliga och vissa andra tjänster
(ATF) och tjänsteförteckningsavtal beträffande vissa statliga och icke-stat-
liga tjänster inom undervisningsväsendet, in. in. (TFU).
AST och antingen ATF eller TFU gäller för följande icke-statliga tjänste
män.
Lärare vid
realskollinjer inbyggda i folkskolan och statsunderstödda yrkesutbild-
ningskurser för arbetslösa,
rektorer och lärare vid
statsunderstödda särskolor för psykiskt efterblivna, statsunderstödda epi-
leptikerskolor, högre kommunala skolor (kommunala flickskolor, kommu
nala realskolor, praktiska kommunala realskolor och högre folkskolor),
statsunderstödda folkhögskolor, kommunala fackskolor, privatskolor på vil
ka privatskolestadgan äger tillämpning och lantbrukets statsunderstödda
yrkesskolor (lantbruksskolor, trädgårdsskolor och lanthushållsskolor),
rektorer och lärare vid
statsunderstödda kommunala och landstingskommunal yrkesskolor på
vilka skolstadgan äger tillämpning, med undantag för sjuksköterskeskolor
och för Hässleholms stads tekniska skola, Karlstads tekniska aftonskola,
Katrineholms stads tekniska skola, Kristinehamns tekniska skola, Luleå
stads tekniska aftonskola, Norrbottens tekniska skola, Norrköpings stads
tekniska aftonskola, Stockholms stads tekniska aftonskola, Sundsvalls stads
tekniska skola, Växjö stads tekniska aftonskola, Örebro stads tekniska afton
skola och örnsköldsviks tekniska skola,
rektorer, studierektorer och lärare vid
kommunala gymnasier,
rektorer, studierektorer och lärare samt föreståndare och biträdande före
ståndare vid elevhem vid
7
grundskolor, folkskolor och fortsättningsskolor, skoldirektörer och biträdande skoldirektörer vid skolstyrelser utom i Stockholm, Göteborg och Malmö,
domprostar, kyrkoherdar, komministrar och kyrkoadjunkter samt där med likställda garnisons- och amiralitetspräster,
organister, biträdande kyrkomusiker, kyrkokantorer och skolkantorer i kyrkomusikerdistrikt,
tjänstemän vid Nordiska och tekniska muséerna, skogsvårdsstyrelser (skogsbruksskolor inbegripna) och internationella institutet för freds- och konfliktforskning,
tjänstemän vid vanföreanstalter och Eugeniahemmet, till vilkas avlöning statsbidrag utgår,
tjänstemän vid hushållningssällskap, till vilkas avlöning statsbidrag från avlöningsanslag utgår.
Vissa förmånsområden regleras alltjämt i offentligrättslig ordning i av vaktan på att kollektivavtal kommer att träffas. Rese- och pensionsregle- mentena med anslutande författningar gäller sålunda fortfarande. Ändringar i dessa kan behöva göras med hänsyn till organisatoriska förhållanden. Så dana författningsändringar sker med stöd av riksdagens beslut. Detta gäl ler även i fråga om ändringar som innebär en utvidgning av pensionsregle- mentets tillämpningsområde. Frågor om förmånernas avvägning behandlas å andra sidan av de avtalsslutande parterna i anslutning till förhandlingar inom det kollektivavtalsreglerade området. Överenskommelser i sådana frå gor har i allmänhet utformats så att parterna enats om att avtalsverket skall hos Kungl. Maj :t hemställa om författningsändringar av viss innebörd. De grunder för författningsändringar som innefattas i sådan överenskommelse underställs riksdagens lönedelegation för godkännande på riksdagens vägnar.
Under ställföreträdarlagens giltighetstid har med stöd av riksdagens be slut tillämpningsområdet för den statliga personalpensioneringen ändrats så att det kommit att omfatta vissa nya grupper av icke-statliga arbetstagare. Ställföreträdarlagen gäller ej undantagslöst för dessa grupper.
Kollektivavtalsreglering av anställnings- eller arbetsvillkor har ej genom förts för alla de tjänstemän inom avtalsverkets förhandlingsområde, för vilka möjlighet till en sådan reglering finns. Fortsatt offentligrättslig regle ring av de ekonomiska anställningsvillkoren förekommer även för icke statliga tjänstemän som omfattas av övergångsbestämmelsen till ställföre trädarlagen. Området är svåröverskådligt och någon sammanställning som upptar dessa tjänstemän eller grupper av tjänstemän finns inte.
Av den tidigare lämnade översikten framgår att sådana tjänstemän vid hushållningssällskap, till vilkas avlöning utgår statsbidrag från avlönings anslag, f. n. omfattas av AST. För dem gäller även ATF.
Frågan om hushållningssällskapens framtida organisation och ställning är f. n. föremål för riksdagens prövning. I anslutning till principbeslut av
Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1967
8
1965 års riksdag (prop. 100, JoU 17, rskr 256) liar Kungl. Maj :t i prop.
1967: 74 lagt fram förslag angående de nya lantbruksnämndernas organisa
tion m. in. Lantbruksnämnderna skall enligt principbeslutet ta över från
hushållningssällskapen uppgifter som är av sådan betydelse för jordbrukets
och trädgårdsnäringens rationalisering att de bör tas om hand av staten. De
i prop. 1967: 74 framlagda förslagen innebär bl. a. att i princip all den per
sonal hos hushållningssällskapen som nu handhar uppgifter, vilka skall
övertas av de nya lantbruksnämnderna den 1 juli 1967, skall övergå till lant
bruksnämnderna. Vissa övergångsanordningar föreslås emellertid.
Statsbidrag till avlöningskostnader kommer ej att utgå till de nya hushåll
ningssällskapen. I prop. 1967: 74 framhålls beträffande sällskapens framtida
uppgifter att det ankommer på sällskapen själva att dra upp riktlinjerna
för verksamheten. Vidare förutsätts att sällskapen själva tar ställning till
sin framtida organisationsform. I de fall sällskapen väljer att också i fort
sättningen ha ställning som offentligrättsligt organ skall de ha stadgar som
fastställs av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.
Avsikten är att sällskap för vilket sådana stadgar gäller skall bibehållas vid
vissa förmåner i skattehänseende, tj änstebrevsrätt in. m. Det föreslås att
samtliga hushållningssällskap under en övergångstid fram till den 1 januari
1968 får behålla sin offentligrättsliga ställning utan att nya stadgar fastställts.
I prop. 1967: 74 förutsätts att anställningar som skall vara kvar vid hus
hållningssällskapen och dem närstående institutioner inte vidare bör vara
inordnade under den statliga personalpensioneringen. För den som redan
omfattas av denna pensionering föreslås emellertid möjlighet att erhålla en
personlig pensionsrätt mot att huvudmannen svarar för hela kostnaden för
pensioneringen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1967
Departementschefen
Före förliandlingsrättsreformen den 1 januari 1966 gällde enligt riksda
gens beslut statlig löne- och pensionsreglering för ett betydande antal kom
munala och andra icke-statliga tjänstemän. Förmånerna för dessa reglera
des liksom för statstjänstemännen i offentligrättslig ordning. I viss utsträck
ning gäller detta alltj ämt i avvaktan på att kollektivavtal kommer att träffas.
För den nämnda kategorin icke-statliga tjänstemän liksom för statstjänste
män fördes tidigare förhandlingar om de ekonomiska anställningsvillkoren
mellan företrädare för civildepartementet under civilministerns ledning och
tjänstemannaorganisationerna, överenskommelserna underställdes riksda
gen för godkännande, varefter Kungl. Maj :t utfärdade de författningar eller
meddelade de beslut i övrigt som behövdes för att genomföra överenskom
melserna.
I samband med förliandlingsrättsreformen flyttades med vissa undantag
förhandlingsverksamhet som dittills bedrivits i civildepartementet över till
9
statens avtalsverk som ägde träffa kollektivavtal. Mot bakgrund av att den tidigare förhandlingsverksamheten avsett även villkoren för vissa icke-stat- liga arbetstagare ansågs det angeläget att avtalsverkets förhandlingar för sådana arbetstagare skulle kunna utmynna i kollektivavtal som var bindande för arbetsgivaren.
Genom ställföreträdarlagen som trädde i kraft den 1 januari 1966 fick avtalsverket befogenhet att förhandla samt sluta och uppsäga kollektivavtal på kommuns och vissa andra icke-statliga arbetsgivares vägnar och att även i övrigt företräda sådan arbetsgivare i vissa hänseenden. Med kommun lik ställs i lagen landstingskommun, municipalsamhälle, kommunalförbund, tingslag, församling, kyrklig samfällighet, skogsvårdsstyrelse, hushållnings sällskap, allmän försäkringskassa och annan allmän inrättning. Kungl. Maj :t kan förordna att bestämmelse i lagen om statens avtalsverk i stället skall gälla Kungl. Maj :t. Kungl. Maj :t eller, efter bemyndigande av Kungl. Maj :t, avtalsverket får vidare överlämna till annan statlig myndighet eller till ar betsgivaren att handlägga fråga som enligt lagen ankommer på avtalsverket.
Enligt den huvudbestämmelse om lagens tillämpningsområde som med delas i 1 § lagen gäller denna anställnings- eller arbetsvillkor som får be stämmas genom avtal och som enligt lag eller särskilt beslut av riksdagen skall fastställas under medverkan av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.
Intill den 1 januari 1968 är lagen enligt en övergångsbestämmelse tillämp lig även på annat anställnings- eller arbetsvillkor för arbetstagare hos kom mun eller därmed i lagen likställd arbetsgivare än som nyss sagts, om vill koret får bestämmas genom avtal och närmast före den 1 januari 1966 regle rats genom bestämmelse som meddelats av Kungl. Maj :t eller statlig myn dighet.
Övergångsbestämmelsen tillkom med hänsyn till att huvudstadgandet i 1 § ej träffade alla de kategorier av icke-statliga arbetstagare, som avsetts skola falla inom avtalsverkets förhandlingsområde och vilkas anställnings villkor reglerades genom statliga bestämmelser närmast före lagens ikraft trädande.
Under lagens giltighetstid har riksdagsbeslut om dess tillämpning med delats beträffande villkoren för olika grupper icke-statliga arbetstagare. För åtskilliga kategorier av sådana arbetstagare är emellertid lagen tillämplig endast med stöd av övergångsbestämmelsen. I det övervägande antalet fall rör det sig här om kategorier, för vilka statlig löne- eller pensionsreglering redan före lagens tillkomst gällt enligt riksdagsbeslut.
Övergångsbestämmelsen upphör att gälla vid utgången av år 1967. Jag har funnit starka skäl tala för att frågan om lagens tillämplighet för avsedda grupper efter nämnda tidpunkt löses i ett sammanhang. Riksdagen behöver då ej ta ställning till särskilda framställningar beträffande arbetstagargrup- per inom olika förvaltningsområden.
Kangl. Maj:ts proposition nr 131 år 1967
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1967
Anledning finns att vid frågans lösning uppmärksamma vissa förhållan
den som ej kunde förutses vid lagens tillkomst. Vissa förmånsområden re
gleras alltjämt i offentligrättslig ordning i avvaktan på att kollektivavtal
i ämnet kommer att träffas. Rese- och pensionsreglementena med anslutan
de författningar gäller sålunda alltjämt. Frågor om förmånsändringar inom
angivna områden upptas emellertid mellan avtalsparterna i anslutning till
förhandlingar inom det kollektivavtalsreglerade området.
Ställföreträdarlagens övergångsbestämmelse anknyter till förekomsten av
statliga bestämmelser vid utgången av år 1965. Tillämpningsområdet för den
statliga personalpensioneringen har emellertid enligt riksdagens beslut änd
rats under tiden därefter, vilket kommer till uttryck genom ändringar i pen-
sionsförfattningarna. Beträffande vissa grupper som förts in under statlig
personalpensionering efter utgången av år 1965 kan frågan om ställföre
trädarlagens tillämplighet behöva lösas. Reglering genom statliga bestäm
melser av ekonomiska anställningsvillkor för icke-statliga arbetstagare kan
även i övrigt undantagsvis ha införts efter nämnda tidpunkt.
Jag vill i detta sammanhang erinra att jag, när förslaget till ställföreträ-
darlagen anmäldes, framhöll att övergångsbestämmelsen till lagen ej blir
tillämplig i fall då anslutningen till det statliga pensionssystemet inte innebär
en reglering av anställnings- eller arbetsvillkor rörande pension utan endast
har karaktären av pensionsförsäkring. Lagens tillämplighet bör vara in
skränkt på detta sätt även sedan övergångsbestämmelsen upphört att gälla.
Jag föreslår i anslutning till det anförda att Kungl. Maj :t utverkar riks
dagens beslut att avtalsbara anställnings- eller arbetsvillkor för arbetstagare
hos kommun eller annan allmän inrättning, som avses i ställföreträdarlagen,
från och med den 1 januari 1968 skall fastställas under medverkan av
Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer, om villkoret
närmast dessförinnan omfattats av övergångsbestämmelsen till lagen eller,
utan att så är fallet, reglerats genom statliga bestämmelser.
Jag utgår från att sådana frågor om tillämpning av ställföreträdarlagen,
som kan uppkomma framdeles på grund av ändrade förhållanden, skall un
derställas riksdagen i de särskilda fallen.
Jag vill slutligen erinra att, om riksdagen bifaller de förslag angående de
nya lantbruksnämndernas organisation m. m. som framlagts i prop. 1967 : 74,
det måste övervägas att ej ha kvar hushållningssällskapen bland de allmänna
inrättningar som uppräknas i 1 § ställföreträdarlagen och i 1 § kommunal-
tjänstemannalagen. Jag kommer att följa ärendets fortsatta utveckling. För
slag till de lagändringar som kan komma att behövas kommer jag att anmäla
för Kungl. Maj :t tidigast under hösten 1967.
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående och under fram-
Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1967
11
hållande att hinder ej synes möta mot att ärendet behandlas nnder riksda gens höstsession hemställer jag att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att be sluta
att för arbetstagare hos kommun eller annan allmän in rättning, som avses i lagen den 3 december 1965 (nr 576) om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhand lingar m. in., anställnings- eller arbetsvillkor som får bestäm mas genom avtal skall från och med den 1 januari 1968 fast ställas under medverkan av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer, om villkoret närmast före nämnda dag omfattats av övergångsbestämmelsen till lagen eller eljest reglerats genom bestämmelse som meddelats av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in stämmande av statsrådets övriga ledamöter hem ställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riks dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bi laga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten